Studieteknik
Av
Elin
Hanna
Josefine
Vart kan man hitta information?
Litteratur
Internet
Intervjuer
Offentliga dokument
Enkäter
Tidskrifter / Artiklar
Föreläsning / Föredrag / Kurser / PM /
Instruktionsböcker osv. osv. osv. osv. osv.
Insamling
Föra anteckningar på föreläsning.
Läs på innan föreläsning.
Summera vad läraren nyss sagt med egna ord.
Förutse vad läraren kommer att säga.
Lyssna mellan raderna: vad är underförstått eller
osagt?
Fråga dig själv om du håller med.
Ställ frågor till både dig själv och läraren.
Bearbetning av facklitteratur
Börja med en snabb översikt tex. läsa
innehållsförteckning, ”blädderläsa” och läsa
sammanfattningen.
Fortsätt med fördjupad översikt, tex. bildtext,
tabeller, faktarutor och sammanfattningar.
Gör om rubriker till frågor.
Ta ut stödord och stryk under viktiga delar ur
boken.
Var källkritisk.
Förberedelse
Var motiverad
Planera
Ha självdisciplin
Var positivt inställd
Ha en jämn studietakt
”Öva in” regelbundna studievanor
Självdisciplin
Ha regelbundna studievanor
Tänk på studierna som ett vanligt arbete
Planera in studierna först och nöjen eller
aktiviteter sen
Självdisciplin hänger intimt samman med
koncentration
Koncentration
Sitt på en bra plats där du kan arbeta ostört,
stäng av mobilen och annat onödigt.
Gör allting du borde ha gjort innan du börjar
plugga, tex. diska, städa, ringa kompisar.
Läs koncentrerat under en bestämd tid för att
behålla koncentrationen tex. läs 40 min, ta paus
i 10 min osv.
Börja inte plugga sista veckan, ta hellre god tid
på dig
Gör en sak i taget!
Motivation
Se inte studierna som något måste utan
något du betalar dyrt för.
Tänk på målet med kunskaperna och den
nytta du kommer att ha av den i framtiden.
Tro på dig själv att du KAN lära dig.
”Vare sig du säger att du klarar av något
eller inte gör det, så har du rätt”
Tips för problemlösning
Vad är det som efterfrågas?
Vilken information finns given i
problemformuleringen?
Vilka förenklingar är rimliga att göra?
Kan jag dela upp problemen i mindre
delproblem?
Kan jag göra ett enkelt experiment?
Sifferminne
Koppla ihop varje siffra med
ett rim eller ord som liknar
siffran.
EX:
Franska revolutionen 1789
Spett Skjul Råtta Bio
Spettet stod i skjulet när
råttan gick på bio.
Telefon nr 138220 (Josse)
13= otur
82= Josses födelseår
20= jämt och bra tal
0: Koll
1: Spett
2: Tå
3: Fe
4: Myra
5: Rem
6: Kex
7: Skjul
8: Råtta
9: Bio
10: Trio
Guldfisk minne
(korttidsminne)
Kallas även arbetsminne.
Informationen antas övergå i långtidsminne.
Olika sätt att se ord & siffror på
SASABBICAPLO
SAS ABB ICA PLO
9933799778
993 379 977 8
Genom att klumpa ihop bokstäver och siffror till
meningsfulla delar kan mer stoppas in i
arbetsminnet (det är därför man skriver mellanrum i
telefonnummer). Genom att organisera information
kan man hantera den mycket effektivare.
Människans arbetsminne rymmer bara 7±2 saker.
Man kan helt enkelt inte att hålla reda på mer fakta
samtidigt, vi blir förvirrade eller tvingas strunta i
vissa fakta om vi överbelastas.
Detta är en begränsning för vår intelligens och
beslutsförmåga, och om vi kunde utöka vårt
arbetsminne kunde vi öka vår effektiva intelligens.
Långtidsminne
Efterhand överförs information man använder till
långtidsminnet.
Är praktiskt taget obegränsat.
Repetera gärna det du vill lära dig på udda tider som tex
resor, när du väntar eller vid andra tillfällen så ökar
chansen att minnas. Ju mer bearbetning som sker, ju
bättre minns man.
Procedurellt minne - omedvetna minne tex. Att cykla.
Semantiskt minne- fakta minne tex. Paris är huvudstad i
Frankrike
Episodiskt minne- Självbiografiskt tex. vad jag gjorde för
tio minuter sedan.
Anteckningar
Ta ut de viktigaste materialet som
anteckningar, minska ned
anteckningarna till stödord allt
eftersom man lär sig. (Vi lär oss
bra genom att skriva ned)
Jämför anteckningar med andras
och byt gärna.
Rita roliga figurer för att komma
ihåg lättare
Gör en tidsaxel
Våra förslag
Ramsor fastnar
bra i minnet.
Tex. länderna i
Centralamerika
Gubben
Sa
Bestämt
Hunden
Nic
Kostar
Pengar
Guatemala
El Salvador
Belize
Honduras
Nicaragua
Costa Rica
Panama
Mer förslag
”Att skoja till det en
smula”
Man har visst lättare att
komma ihåg ”fula” ord
som tex. KISS
(4 motivskapande behov)
Kompetens
Intellektuella
Sociala
Stimulans
Hur man kommer ihåg
alkalimetallerna (kemi
högstadiet)
Hennes – H (väte)
Lilla – Li (litium)
Nakna – Na (natrium)
Kropp – K (kalium)
Rubbar – Rb (rubidium)
Caesars – Cs (cesium)
Fräs – Fr (francium)
Fler med ”fula” ord
Substantiv är ord som man kan sätta fan eller "jävel"
efter: (klockfan, flaskjävel)
Adjektiv är ord som man kan sätta "skit" framför:
(skitbra, skitful etc)
Verb är ord som man kan sätta "utav bara fan" eller
"helvete" efter: (drack utav helvete)
Adverb är ord som du kan sätta "förbannat" före: (har
sovit förbannat länge)
Visst fastnar det bättre?!
Ännu mer förslag
Vår version av Maslows
hierarchy of needs.
Om man associerar de
olika nivåerna till något
intressantare så blir det
lättare att minnas.
Mindmap
Att rita upp en mindmap är ett bra sätt
att visuellt memorera hur olika delar
hänger ihop.
Slutkläm
Den här modellen visar
tydligt hur motivation
och bra studieteknik
ger ett bra tenta
resultat och/eller en
god yrkeskompetens!
- Ni vet ”att lära för livet”
Klart!
Hanna, Elin & Josefine
