Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 4 2015 TEMA DIAKONI DIAKON - ett framtidsyrke KYRKAS DIAKONENKÄT: Var femte sjukskriven på grund av STRESS Yvonne & Inga på Sergels torg: Diakoni på Plattan TEMA NR 4/15 - DIAKONI VI ARBETAR PÅ KANSLIET VIBEKE HAMMARSTRÖM Kanslichef [email protected] ROBERT SVEC Förbundsjurist [email protected] ASTRID GRAF Ombudsman [email protected] EVALENA ÖDMAN Ombudsman [email protected] KRISTINA HARRISON Chefssekreterare [email protected] KONTAKT MED KANSLIET Du får kontakt med kansliet på [email protected] eller via vår växel 08-441 85 60. Du kan även besöka vår hemsida; www.kyrka.se ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du på www.kyrka.se eller via e-post till [email protected] e FRÅGOR KRING MEDLEMSKAPET Kontakta Lena på medlemsregistret. Du når henne säkrast mellan 9.00-12.00 måndag till fredag: [email protected] 08-441 85 71 LENNART HÅKANSSON Kommunikatör [email protected] LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret [email protected] Vill du ha facklig rådgivning? Du är som medlem välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på hemsidan www.kyrka.se Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, 104 25 Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon 08-441 85 60 telefax 08-441 85 77 www.kyrka.se Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon 070-341 28 92 [email protected] Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon 070-747 12 00 [email protected] Redaktionsråd Bror Holm Daniel Lindén Annika Svensson Vibeke Hammarström Lennart Håkansson Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges ANNE CHARLOTTE WELLSTEN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets 0173-600 06 STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets 0663-108 60 ANNA-CARIN GABELIC Kretsordförande, Linköpings stiftskrets 013-20 50 33 AGNETA NYBERG Kretsordförande, Luleå stiftskrets 090-200 26 15 CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets 0514-122 91 KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande, Visby stiftskrets 0498-24 01 76 Adressändringar www.kyrka.se ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängnäs stiftskrets 0585-315 41 NILS-HENRIK NILSSON Kretsordförande, Stockholms stiftskrets 070-225 55 32 ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets 070-252 26 36 JENNY SJÖGREEN Kontaktperson, 14:e kretsen jenny.sjö[email protected] Tryck Elanders Sverige, 2015 ISSN 0283-7846 JENS LINDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets 0470-773882 ANN-KATRIN BOSBACH Kretsordförande, Utlandskretsen +491731923326 MIA MÖLLER Kretsordförande, Lunds stiftskrets 070-529 93 06 ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets 070-515 00 22 ANDREA SCHLEEH Kretsordförande, Karlstads stiftskrets 054-53 62 21 2 KYRKFACK 4/15 Omslagsbild Magnus Aronson. På bilden Yvonne Kerygman och Inga Pagréus Utgivningsplan nr 5/15 - 23 okt 2015 Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon 070-266 99 01 www.da-media.se 1/1 färg11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- LEDAREN Världens roligaste yrke I det här numret av Kyrkfack kan vi läsa att ”vara diakon är världens roligaste yrke”. Det är svårt, tufft och alldeles fantastiskt. Måhända är det fler yrken som kan beskrivas så. Kanske du gör detsamma om ditt? ” Inom några år går ett stort antal diakoner i pension och många diakontjänster blir vakanta. Utbildningstiden till diakon är lång och kyrkan måste därför ha god framförhållning och påbörja den satsningen nu. Diakonin är viktig i kyrkan. I sitt uppdrag har diakonen många olika uppgifter att sköta men har framförallt ansvar att verka för att församlingen/pastoratet fungerar på ett diakonalt sätt eller som Kyrkoordningen beskriver det: Diakonen är genom sin gärning ett barmhärtighetens tecken i både församlingen och samhället. Diakonen har ett ansvar att göra kärlekens gärningar, särskilt mot utsatta människor… Varhelst det finns mänsklig nöd är det diakonens kallelse att ingripa och inspirera andra att ta ansvar. Kyrkans vigningstjänst eller ämbete är en tjänst i och för församlingen och syftar till församlingens andliga uppbyggelse och ska rusta församlingen för dess uppdrag i världen. Att vara diakon är kanske som det beskrivs här i Kyrkfack: Världens roligaste yrke. Svårt, tufft och alldeles fantastiskt. KyrkA har genomfört en enkät skickad till förbundets diakoner. I detta nummer kan du läsa om de viktiga frågor som lyfts fram i den. Ett av de allvarligaste områdena är att var femte diakon har blivit utsatt för hot och våld i sitt arbete. Ingen ska behöva bli utsatt för det. Hot eller hot om våld är en brottslig handling. Att bli utsatt för detta kan vara svårt att hantera. Kanske är det ännu svårare att hantera för den som vigt sitt liv åt att stödja och hjälpa andra. Då kanske våldet gör ännu mer skada, går ännu djupare in. Det kan krossa själva grunden och drivkraften i uppdraget. Den som möts av hot och våld vänder det ofta mot sig själv. Det är viktigt att hotet och våldet tas på allvar. Hoten och våldet tycks ju inte minska utan tilltar. I takt med att samhällets hjälpresurser nedmonteras ökar också frustra­tionen i samhället. Efterfrågan på stöd och hjälp från kyrkan ökar. I frustrationens spår följer också hot och våld som riktas mot den som har till uppgift att hjälpa. KyrkA arbetar aktivt för att förhindra att våra medlemmar utsätts för hot och våld och stöttar dem som redan blivit utsatta för det. KyrkA verkar med all kraft för att denna fråga tas på allvar och att nödvändiga åtgärder vidtas för att skydda anställda. KyrkA kräver nolltolerans mot hot och våld. Enkäten pekar också på att Svenska kyrkan kommer att få brist på diakoner om inte kraftiga rekryteringsåtgärder vidtas. Inom några år går ett stort antal diakoner i pension och många diakontjänster blir vakanta. Utbildningstiden till diakon är lång och kyrkan måste därför ha god framförhållning och påbörja den satsningen nu. Lönefrågan är där ett viktigt instrument. Ett yrkes lönenivå och erkännande rekryterar inte i första hand till en tjänst utan till utbildning till yrket. Kyrkan måste ta krafttag för att höja diakonernas lönenivå och det måste ske nu. KyrkA, som kan kyrkan, gör allt för att du som diakon med stolthet och glädje ska kunna säga: Att vara diakon är världens roligaste yrke. Det är svårt, tufft och alldeles fantastiskt! BROR HOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE KYRKFACK 4/15 3 DIAKONI KYRKAS ENKÄT TILL ALLA DIAKONER: Var femte diakon har varit sjukskriven mer än två veckor Var femte diakon har under det senaste året upplevt någon form av hot eller våld i sitt arbete. Och var femte diakon har varit sjukskriven på grund av stress i mer än två veckor. Det visar den enkät om diakonernas arbetssituation som KyrkA har gjort under våren. Arbetet som diakon blir allt mer tungt och pressande. Det framgår tydligt av de svar som KyrkA har fått i enkätundersökningen. Hot, våld och stress i arbetet gör att situationen blir alltmer svårhanterlig. – Samhällets resurser och omsorger har minskat de senaste åren, alltfler vänder sig till kyrkan för att få hjälp med små och stora ärenden. Det finns höga förväntningar och när de rimligtvis inte alltid kan uppfyllas, urartar det ibland i frustration, säger förbundsordförande Bror Holm. Enkät i våras I våras genomförde KyrkA enkäten som gick ut till alla diakoner som är medlemmar i KyrkA, vilket rör sig om drygt 900 personer. Totalt svarade 664 personer på frågorna, vilket är en bra svarsfrekvens. – Diakonerna är en av KyrkAs största medlemsgrupper och en mycket viktig grupp inom Svenska kyrkan. Diakoner är i allmänhet välutbildade och hängivna sitt arbete men också mycket tåliga, på gott och ont. Vi hade misstankar om att de arbetsmiljöproblem som vi frågar om förekommer, men vi ville ta reda på hur det verkligen förhåller sig, säger kanslichef Vibeke Hammarström. Hot och våld I ett samhälle som blir allt tuffare, och flera av de sociala skyddsnäten monteras ned, ökar också människors frustration och förtvivlan. Enkätsvaren visar att 20 procent av alla diakoner har varit utsatta för hot eller våld i sitt arbete 4 KYRKFACK 4/15 under det senaste året. – Vi frågar hur det har sett ut det senaste året, det är anmärkningsvärt att så många har en sådan upplevelse. Förra året var jag själv utsatt för en obehaglig situation. Det var en man som ville ha pengar, men då församlingen inte har pengar, blev han aggressiv verbalt, säger Annika Svensson, 2:e vice ordförande i förbundsstyrelsen. – Det förvånade oss, att det är så pass många av diakonerna som har haft den upplevelsen. Generellt sett är riskmedvetenheten inom Svenska kyrkan låg, jämfört med andra branscher, säger Vibeke Hammarström. – Såväl arbetsgivare som arbetstagare behöver ta mer seriöst på de risker som finns vad gäller hot och våld. Riskmedvetenheten behöver bli högre hos arbetsgivaren men även hos diakonerna själva. Arbetsgivaren behöver uppmuntra sina diakoner att använda larm och följa de säkerhetsrutiner som finns. Vilket förutsätter att det finns rutiner och larm på arbetsplatsen, säger Bror Holm. – Alla arbetsgivare är säkert inte medvetna om regelverket och att det ska finnas en policy kring hur hot och våld ska hanteras på arbetsplatsen. Det är heller inte alla diakoner som gör en anmälan i form av ett tillbud, säger Annika Svensson. Vad har mer stuckit ut bland svaren? – Vi visste att många av diakonerna arbetar helger, men inte att så många som 88 procent FORTS NÄSTA SIDA NÅGRA SIFFROR Enkäten gick ut till alla diakoner i KyrkA i våras. Totalt svarade 664 personer på frågorna, av dem är 65 procent över 50 år. Gruppen mellan 41-50 år består av 23 procent och 11 procent är mellan 31-40 år. 1 procent av de svarande är under 30 år. DIAKONI Svenska kyrkan blir allt mer efterfrågad genom att samhällets resurser har minskat. Foto Magnus Aronson Hot och våld. Var femte diakon har under det senaste året upplevt någon form av hot eller våld i sitt arbete. Foto Magnus Aronson Stress. Var femte diakon har varit sjukskriven på grund av stress i mer än två veckor. Foto Magnus Aronson KYRKFACK 4/15 5 DIAKONI ”Vi vet sedan den undersökning vi gjorde för två år sedan, där vi tittade på prästernas arbetsmiljö, att de har ett av de mest gränslösa yrken som förekommer. Vi befarar nu att diakonerna också befinner sig i riskzonen för gränslöst arbete.” Daniel Lindén, Vibeke Hammarström, Bror Holm och Annika Svensson. Foto Ann Thörnblad gör det. Det betyder att många antagligen arbetar övertid vilket minskar tiden för återhämtning. Ett sätt att lösa situationen är att teckna ett avtal om församlingsarbetstid, FAT. Det innebär att präster och diakoner arbetar under samma villkor och förutsättningar, säger Bror Holm. – Det är en arbetstidsmodell som är anpassad efter att vi arbetar i Svenska kyrkan vilket innebär att vi arbetar helger och vardagar. Diakoner arbetar på helger med gudstjänster, är på läger, har olika grupper och ibland blir diakonen inringd i samband med exempelvis ett dödsbud, säger Annika Svensson. – Det stämmer inte med bilden av en diakon, som snarare förväntas arbeta måndag-fredag. Frågan är hur återhämtningen ser ut, om du förväntas arbeta helger utöver det ordinarie schemat, säger vice förbundsordförande Daniel Lindén. 34 procent – nåbara Enkätundersökningen visar också att 34 procent av diakonerna förväntas vara nåbara utanför sin ordinarie arbetstid och därmed vara i ständig beredskap. – Vi vet sedan den undersökning vi gjorde för två år sedan, där vi tittade på prästernas arbetsmiljö, att de har ett av de mest gränslösa yrken som förekommer. Vi befarar nu att diakonerna också befinner sig i riskzonen för gränslöst arbete, säger Vibeke Hammarström. 6 KYRKFACK 4/15 – Det behövs policys för tillgängligheten. Arbetsgivaren behöver klargöra att medarbetarna inte ska vara nåbara under ledig tid, säger Bror Holm. Var femte är sjukskriven Ett gränslöst arbete, med behov som är oändliga, ökar också risken för en negativ stress. Svaren från enkäten visar att en femtedel av diakonerna har varit sjukskrivna på grund av stress mer än två veckor. – Detta är en allvarlig situation som arbetsgivarna och även Svenska kyrkan behöver göra något åt. Tidigare undersökningar har visat att kvinnliga präster har Sveriges farligaste yrke vad gäller sjukskrivningar av psykisk ohälsa orsakad av stress. Detta är en varningsklocka, om inget görs riskerar diakonerna att följa prästerna i spåren. Diakonernas arbetssituation påminner om prästernas, de möter många människor och tar emot många förtroenden, samtal som man bär med sig längre tid än mötet varar, säger Bror Holm. – Om vi bryter ner siffrorna konkret så handlar det om cirka 200 av alla diakoner som varit sjukskrivna i mer än två veckor på grund av stress. Det är väldigt många! Enkätundersökningen visar också att 48 procent inte kan påverka mängden arbetsuppgifter. Diakonens yrke är människorelaterat och vi har ett uppdrag att stå på de utsattas sida och vara öppna för människors behov. Vi möter många svåra livsöden och det kan suga all kraft om det inte finns en möjlighet att hjälpa, säger Annika Svensson. Vad kan arbetsgivaren och KyrkA göra för att minska stressen? – KyrkA kan driva frågan och påtala det för arbetsgivarna. Arbetsgivaren behöver vara tydlig med vilka förväntningarna är så att de inte överstiger den enskilda diakonens tid, befogenheter eller reella möjligheter. Arbetstidsmodellen behöver också anpassas efter verkligheten. Det är helt och hållet arbetsgivarens ansvar, säger Vibeke Hammarström. – Ja, vi kan driva frågan och ta med den till förhandlingsbordet. Arbetstiden är en central fråga som vi har arbetat hårt med. Det finns en bra lösning som skulle hjälpa arbetsgivarna och diakonerna att reglera arbetstiden och det är att teckna avtal om FAT, säger Bror Holm. Hur kommer KyrkA att gå vidare med resultatet? – Vi kommer att ta med oss några av frågorna till avtalsrörelsen som börjar i december. Andra frågor hanteras i de enskilda medlemsärendena, och sist men inte minst är arbetstidsfrågan en av de viktigaste att lösa så att vi kan komma till rätta med redan höga sjukskrivningssiffror för diakonerna, säger Vibeke Hammarström. NOTISER 6 november Är sista datum för ansökan till Svenska Prästerskapets understödsstiftelse Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan och deras närmaste efterlevande. Ansökningar om medel från stiftelsen avseende andra halvåret 2015 ställs till Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, 104 25 Stockholm, och skall ha inkommit senast den 6 november 2015. Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skattemyndigheten ingiven deklaration. Vid ansökan om bidrag för utbildning skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning. Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden under december 2015. Diakonins månad ÄR SEPTEMBER I september varje år gör kyrkorna i Sverige en gemensam satsning på diakoni. Månaden har fokus på ett aktuellt tema i samhället och utgår från kyrkornas diakonala och sociala ansvar. Diakonins månad är en ekumenisk satsning med Sveriges Kristna Råd som huvudarrangör. Den trettonde söndagen efter trefaldighet är medmänniskans dag. Söndagen inträffar i september och därför har hela månaden blivit ett kristet uttryck för medmänsklighet och solidaritet. Både nationella och lokala satsningar pågår under hela månaden. Seminarier, gudstjänster, konserter och andra evenemang är öppna för alla att gå på. Diakonins månad har arrangerats sedan 2005. Svenska kyrkans församlingar gör ofta egna satsningar men arbetar också tillsammans med andra församlingar och ekumeniskt över kyrkogränserna. Hur hanterar du konflikter? 19-20 oktober bjuder KyrkA in dig som är kyrkoherde till en två dagars workshop i konflikthantering med Thomas Jordan. Ur programmet: Konfliktkunskap och konfliktdiagnos Kommunikation i konfliktsituationer Konfliktinterventioner Konfliktvägledning och medling Strategier för robusta samarbetskulturer Antalet platser är begränsat. Anmäl dig till [email protected] KYRKFACK 4/15 7 DIAKONI Stora pensionsavgångar för diakonerna Inom tio år kommer mer än hälften av dem som är diakoner idag ha gått i pension. Samtidigt minskar nyrekryteringen till yrket. Om den här utvecklingen fortsätter riskerar Svenska kyrkan att stå utan diakoner om tio år. – Det är en stor grupp av diakonerna, en femtedel, som kommer att gå i pension inom bara några år. Behovet av nyrekrytering är stort. Samtidigt har utbildningen centraliserats och ges bara i Lund och Uppsala, vilket innebär att rekryteringsunderlaget minskar, säger Bror Holm, förbundsordförande. Det kan redan nu svårt att få sökande till en vakant diakontjänst. – Det tog lång tid i min församling när vi skulle rekrytera, säger Daniel Lindén, vice förbundsordförande. – Det är ett stort bekymmer och jag ser också att det redan idag är svårt att rekrytera diakoner. Det är viktigt UTBILDNING TILL DIAKON För att bli diakon ska du ha en fackutbildning från högskola eller universitet. Du studerar därefter pastoralteologi vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Innan du kan påbörja de avslutande studierna vid utbildningsinstitutet krävs att du genomfört åtta veckors praktik i en församling och har deltagit i Mötesplats mellan stift och student under åtta till tio dagar. Diakonen tillhör Svenska kyrkans vigningstjänst. Detta innebär att du måste bli antagen som diakonkandidat av en biskop. Efter avslutad utbildning vigs du till diakon i det stift i Svenska kyrkan där du fått en tjänst. 8 KYRKFACK 4/15 – Den tid som diakonen är i tjänst är förhållandevis kort, med tanke på att du ska ha ett annat yrke innan du kan utbilda dig till diakon, säger Bror Holm. Foto Magnus Aronson att lönen motsvarar de uppgifter och det ansvar som en diakon har med en rimlig lönenivå. Liksom att Svenska kyrkan kan erbjuda en god arbetsmiljö med bra villkor, säger Bror Holm. Lyfta fram diakonens värde – Vi kan medverka till att lyfta fram problemen för arbetsgivaren och lyfta fram yrket som sådant men också framhålla diakonens värde i kyrkan, säger Daniel Lindén. – Den tid som diakonen är i tjänst är förhållandevis kort, med tanke på att du ska ha ett annat yrke innan du kan utbilda dig till diakon, vilket ytterligare understryker behovet att rekrytering, säger Bror Holm. Ett fantastiskt yrke Annika Svensson, 2:e vice ordförande i förbundsstyrelsen, konstaterar att det i Göteborgs stift vigs förhållandevis få diakoner i höst. När hon var ute på diakonutbildningen, när den gav på Bräcke Diakoni, och pratade arbetsrätt brukade hon understryka vilket fantastiskt arbete det är att vara diakon. – Alla dessa fantastiska möten som jag har i mitt arbete, att få följa med en längre eller kortare bit på en annan människas livsresa. När jag var och träffade blivande diakoner för några år sedan sa jag ”Välkommen till världens roligaste yrke, det är svårt, tufft och alldeles fantastiskt.” Efteråt fick jag reda på att det var första gången någon hade sagt detta till dem, säger Annika Svensson. TEXT ANN THÖRNBLAD DIAKONI En majoritet av diakonerna upplever att arbetet skapar stress och var femte diakon har varit sjukskriven, mer än 14 dagar, på grund av stress de senast fem åren. KyrkA frågade två medlemmar hur de upplever situationen. Blir du stressad av ditt arbete? BIRGITTA SOMMARBÄCK, DIAKON FÄRINGSÖ FÖRSAMLING Hur ser din inriktning ut? – Jag är ensam diakon, så i praktiken gör jag allt. Grupper, pilgrimsvandringar, öppet café, gudstjänster, samtal och fondhantering. I början var jag också ute på två fängelseanstalter. Nu möter jag i stället nyligen frigivna interner och finns med som en resurs under deras första tid i frihet. Jag har precis fått en assistent som ska kartlägga behoven inom diakon och barn och ungdomsarbetet Upplever du att arbetet stressar dig? – Det finns en liten stress i magen som jag känner av när jag kommer till jobbet, så jag skriver lappar och försöker strukturera mitt arbete så gott det går. Jag försöker vara uppmärksam på var mina gränser går, om möjligt tar jag inte mer än ett samtal om dagen. Vad är det som stressar mest? – Samtalen! De tar kraft och jag bär människor och deras berättelser med mig. Om en konfident har en besvärlig livssituation har jag svårt att säga – ok du får gå fem gånger hos mig. Många behöver en längre samtalskontakt. Visst kan jag tillfälligt släppa tankarna på en konfident, men sedan kommer hen tillbaka. – Små marginaler tar också. Jag kan bli stressad av att veta att jag har fyra uppgifter att göra inom loppet av fyra timmar och samtidigt ringer telefonen och människor går in och ut på rummet. Har du stressymtom? – Jag är tröttare än innan jag började arbeta som diakon och hinner inte återhämta mig i den utsträckning jag skulle behöva. Stressen påverkar också sömnen till viss del. Men även om jag är medveten om att det finns ett dike, är jag långt ifrån att hamna där. SVANTE TALLTORP, DIAKON SVENSKA KYRKAN HÄGERSTEN Hur ser din inriktning ut? – Jag har många samtal, den stora delen är själavård med inriktning mot råd och stöd. Sen har jag grupper, bland andra för ensamstående föräldrar med småbarn. Tillsammans har vi fem diakontjänster i Hägersten. Blir det mycket övertid? – Ja, i perioder. Men vi har en stor frihet i vår församling och kan ta ledigt när vi har jobbat extra. Jag arbetar en del helger; gudstjänstmedverkan och måbra-dagar. Sen har en del diakoner och präster beredskap några veckor om året, då följer vi med polisen och lämnar dödsbud. Svante Talltorp har varit diakon i drygt 12 år. Vad är det som stressar mest? – Det är alltid mycket att göra - men Birgitta Sommarbäck har varit diakon i 2 år. Hur hämtar du kraft? – Jag fyller på hemma och har hästar, hundar och katter. Att vara med dem är mitt andningshål! å andra sidan blir jag stressad om det är för få arbetsuppgifter. Det kan vara stressande att inte kunna hjälpa människor på en gång. Det är alltfler som söker kyrkans hjälp, vi har ett förtroende hos allmänheten. Vi skriver inte journaler, rapporterar inte vidare och har tystnadsplikt. Vad är svårast i jobbet? – När människor farit riktigt illa under sin uppväxt och när barn far illa. Det är heller inte alltid människor klarar av att gå vidare, det kan vara smärtsamt. Tar du med dig jobbet hem? – Inte så ofta numera, erfarenheten och åldern är till hjälp där. Men har jag fått höra något som är särskilt svårt går jag upp till kyrkan och tänder ett ljus och lämnar över det till Gud. Jag går också i enskild handledning, vilket är nödvändigt. KYRKFACK 4/15 9 DIAKONI Det händer att människor börjar spotta och sparka när Ingrid Arnow Utterberg inte kan hjälpa dem. Hon arbetar som diakon i Mjölby, Folkungabygdens pastorat, och möter dagligen ledsna och desperata människor. 10 KYRKFACK 4/15 DIAKONI Ingrid möter EU-immigranter och människor utan rättigheter KORT OM INGRID NAMN Ingrid Arnow Utterberg GÖR Diakon i Folkungabygdens pastorat. Har arbetat i Mjölby och Väderstad församlingar i 5 år och började i september i Ödeshög församling MEDLEM I KYRKA Sedan 90-talet BOR I hus utanför Ödeshög FAMILJ Gift, tillsammans har vi hästar BIBELORD JAG TYCKER OM Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. Johannes 1:5 När man svänger av från E4:an är det bara en knapp kilometer till Mjölby. Det är enkelt att ta sig till den östergötska staden och hit kommer bussar från Kosovo, Albanien, Rumänien och Bulgarien med människor som hoppas på ett anständigare liv. – Många har blivit lovade arbete, men när de väl är här finns det inget jobb som väntar på dem. De flesta flyttar runt mellan olika släktingar och barnen får klara sig utan skolgång. En del bor i husvagnar. De har inga rättigheter överhuvudtaget så länge de inte har uppehållstillstånd. Det är svårt att få det beviljat, vanligen bedömer Migrationsverket att deras förhållanden i hemlandet inte är tillräckligt allvarliga. Försöker prata familjeplanering – Det skär i hjärtat när jag ser EU-immigranter tigga utanför Ica, de flesta skulle hellre ha haft ett vanligt avlönat jobb om de fick möjligheten. Det tycker att det är förnedrande att tigga men ser inga andra alternativ eftersom det är svårt för dem att få arbete också i hemlandet. Där lever de ofta i misär, utanför städerna, under tuffa förhållanden. – De hjälpsökande befinner sig utanför det etablerade systemet med försörjningsstöd, arbetslöshetskassa och andra möjliga bidrag. Det blir ett allt större problem, för vi har inte oändliga resurser. Det vi kan hjälpa till med är matkassar och blöjor, säger Ingrid Arnow Utterberg när vi träffas en eftermiddag i augusti. Vi äter lunch på en restaurang vid Svartån som rinner som en livgivande ådra genom Mjölby och hon berättar att antalet hjälpsökande har ökar markant de senaste tre åren. Ingrid gör vad hon kan för att möta deras behov, men ibland behöver hon säga nej. – En del blir förtvivlade och desperata. Det kan vara svårt att förstå att det inte finns mer pengar när det ser våra fina hus och hur vi lever. Jag har varit med om att människor brutit ihop och börjat spotta och sparkas. Men det är sällan jag blir rädd, jag har varit i de här situationerna flera gånger och blir snarare väldigt bestämd: ”Nu går du härifrån, du löser inget med våld.” säger Ingrid och ser på mig en med en stadig blick. Vissa dagar kan det vara uppåt tio personer om dagen. Hon kan ge dem checkar på 300 kronor, men det räcker inte långt till en stor barnfamilj. – Vi har ett tjugotal familjer från Kosovo som är muslimer och vi har nästan större problem med den gruppen än med EU-immigranterna. Vi ser hur dåligt de mår, graviditet följer på graviditet, och de har många gånger 7-8 barn. Vi försöker prata familjeplanering med dem, men det är tabu, och det här krossar familjer. De har inte råd att ta hand om sina barn. Det tär också på kvinnornas hälsa, det är inte ovanligt att en kvinna på 25 år redan har sju barn och ser ut som 50! Hotad för några år sedan I Kyrkfacks enkät som vi skriver om i det här numret (se sid 4-6) framkom det att 20 procent av alla diakoner har blivit hotade under det senaste året. För några år sedan blev Ingrid allvar- KYRKFACK 4/15 11 DIAKONI ligt hotad när hon tillsammans med kvinnojouren gömde en misshandlad, romsk kvinna. – När hennes man fick reda på att jag var inblandad ringde mannen och hotade med att han visste var jag bodde och att han skulle bränna ner huset. Till att börja med tog jag det inte riktigt på allvar, men när hoten trappades upp kontaktade jag polisen. De såg väldigt allvarligt på hoten och gav mig bland annat rådet att parkera bilen vid ett fönster, så jag alltid skulle ha uppsikt över den. Helt enkelt så att ingen skulle kunna mixtra med bilen… – Jag och min man bor i skogen och det klart att det var obehagligt att leva med osäkerheten, att behöva se sig över axeln varje gång jag lämnade expeditionen och att vakna spänd mitt i natten när jag hörde en bil närma sig. Jag visste ju också att den här mannen var från en hederskultur. ”Det är centralt att stå för det du gör. Jag återkommer alltid till mina diakonlöften och reflekterar över vad det var jag lovade att göra.” Kan du lämna arbetet på fritiden? – För det mesta. Men om jag har behövt säga nej till någon som blivit förtvivlad eller desperat hänger det kvar. Vi som arbetar i kyrkan vill vara goda – det ligger i uppdraget och vår tro. Då är det inte helt enkelt att möta en människas desperata blick och se att i hans ögon är jag inte god. Det blir en krock mellan uppdraget och den faktiska verkligheten. Då är det en lisa för själen att komma hem. Ingrid och hennes man bor naturskönt och har hästar. Så då går hon ut i stallet, andas och får tankarna på annat. – För det mesta kan jag hantera stressen, men det kan vara svårt när jag blir ifrågasatt av församlingsbor som undrar ”varför jag inte går hem till deras gamla mor”. Det blir mycket tyckande från omgivningen, indirekt betalar de ju min lön, och det går heller inte att svara dem och börja argumentera. Då bryter jag mot tystnadsplikten. Får du stöd av din kyrkoherde? – Vi har en kyrkoherde för pastoratet och sedan flera församlingsherdar. De är välvilliga och gör vad de kan, men de har ingen riktig insikt i hur jag arbetar. Jag har kollegor i Boxholm, Skänninge och Mantorp som har liknande 12 KYRKFACK 4/15 ärenden, och vi har stöd av varandra. Jag har också handledning till och från, men det är samma sak där, det är svårt när handledaren saknar erfarenhet från den arbetssituation som jag har. Vigdes av Martin Lönnebo Ingrid diakonvigdes 1993 i Linköpings stift efter att ha arbetat som sjuksköterska i många år. Biskop var då Martin Lönnebo och hon minns fortfarande orden som hon fick med sig i vigningssamtalet. Martin Lönnebo pratade om vikten av att följa sitt hjärta, och göra det som känns sant, även om det ibland handlar om att du har en annan åsikt än din arbetsledning. – Det är centralt att stå för det du gör. Jag återkommer alltid till mina diakonlöften och reflekterar över vad det var jag lovade att göra. Gömde flyktingar De första 15 åren var Ingrid i Tranås församling. Där arbetade hon med en präst som i akuta lägen gömde flyktingar i kyrkan. Hon lärde sig mycket av hennes civilkurage och på flera sätt blev hon en förebild. Så berättar hon om en solskenshistoria, apropå flyktingar. Det var en kvinna från Djibouti som var gift med en somalier och tillsammans hade de två barn. Mannen hade fått uppehållstillstånd men kvinnan fick avslag och utvisades. – Jag hade mycket kontakt med henne och familjen. Hon behövde åka tillbaka till hemlandet för att uppdatera vissa handlingar Polisen kom och hämtade henne och sönerna, men efter åtta månader var hon tillbaka och fick till sist uppehållstillstånd. Det var gripande att ta del av hennes glädje och hur lycklig hon var när hon kunde börja läsa svenska. Vad är det bästa med ditt arbete? – Varje gång du kan vara med som ett redskap och återupprätta en människa. Att finnas där och ge lite kraft och styrka – så att människor kan göra det bästa efter sina förmågor. Jag arbetar också som själasörjare och har en steg 1 utbildning i psykoterapi och S:t Lukas själavårdsutbildning. Det är fantastiskt att få följa människor från vaggan till graven och ta emot deras förtroenden. TEXT OCH FOTO ANN THÖRNBLAD DIAKONI ”Att arbeta enligt FAT ger en tydlig överblick” Sedan tre år tillbaka kan diakoner och församlingspedagoger arbeta enligt församlingsarbetsid, FAT. Men vad innebär det egentligen? Annika Svensson, som är diakon och 2 vice ordförande i förbundsstyrelsen reder ut begreppen. Annika Svensson. Foto Ann Thörnblad VAD ÄR FAT? FAT är en arbetstidsmodell som kallas församlingsarbetstid, FAT. Modellen innebär i genomsnitt 40 timmars arbetstid per vecka med två fridagar per vecka. Därutöver 15 fridagar som kompensation för lätthelgdagar vilka ska fördelas ut jämnt över året. Modellen innebär att arbetstiden är reglerad och att arbetstidslagen gäller. De diakoner och församlingspedagoger som vill arbeta enligt denna modell behöver teckna en överenskommelse med sin arbetsgivare om församlingsarbetstid, på förbundets hemsida finns ett förslag till en sådan överenskommelse. FÖRDELAR UR ARBETSTAGARENS PERSPEKTIV: * Möjliggör för den som arbetar med församlingsvård att arbeta i team. * Ökad flexibilitet för när hela lediga dagar tas ut. * Bättre arbetsmiljö. FÖRDELAR UR ARBETSGIVARENS PERSPEKTIV: * Underlättar teamarbete för de för samlingsvårdande yrkena. * Underlättar planeringen för lätthelg dagar då diakoner och församlingspe dagoger kan schemaläggas för arbete på dessa. * Förbättrad arbetsmiljö för diakoner och församlingspedagoger. Varför ska man teckna FAT? – När du arbetar för Svenska kyrkan ska du arbeta enligt en arbetstidsmodell som passar för Svenska kyrkan. Vi anställda i Svenska kyrkan arbetar inte bara måndag-fredag utan också helger. Den vanligaste arbetstidsmodellen bland oss diakoner och församlingspedagoger är anpassad efter en 40 timmars vecka måndag till fredag. FAT innebär att du varje vecka arbetar fem dagar och varje vecka är du garanterad två dagars ledighet. – Arbetar du enligt den vanliga arbetstidsmodellen, som de flesta diakoner och pedagoger gör idag, är du endast garanterad 36 timmars ledighet. Det är en väsentlig skillnad. – Jag bestämde på ett tidigt stadium att teckna en överenskommelse med min arbetsgivare för att arbeta enligt FAT, men det var först när jag började göra det som jag förstod hur bra FAT var och är. Du får tydlighet vad gäller lätthelgdagarna, du vet när du ska jobba och när du är ledig. Schemat ska läggas i början av varje år, då också de 15 fridagarna läggs ut. Att arbeta enligt FAT ger en tydlig överblick över året. Hur påverkar det din arbetsmiljö att arbeta enligt FAT? – Jag blir en tydligare del i arbetslaget när jag arbetar under samma villkor som mina kollegor. Nu delar jag samma arbetstidsvillkor som prästerna och kyrkomusikerna och andra kollgeor som har tecknat FAT. – Ett av huvudmålen, i min församling, är att sätta gudstjänsten i centrum. Det blir ännu naturligare att integrera det diakonala arbetet i söndagens gudstjänst, när jag arbetar enligt FAT. Jag tar med mig grupper till söndagens gudstjänster och ökar därmed delaktigheten. Vilken är den vanligaste frågan du får om FAT? – Fungerar det? Måste jag arbeta alla lätthelgdagar? Visst fungerar det och det innebär inte att du per automatik arbetar fler lätthelgdagar. Det är en känd arbetstidsmodell, prästerna har haft den i många år, och arbetsgivarna är väl förtrogna med modellen. – Du kan även arbeta enligt FAT om du är sjukskriven, föräldraledig eller arbetar deltid. Det finns en överenskommelse mellan Skao, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, och KyrkA hur du räknar ut antalet dagar. KYRKFACK 4/15 13 DIAKONI Diakoni på Plattan Varje dag möter Yvonne Kerygman och Inga Pagréus människor som kämpar med sina liv och sin överlevnad. – Vi ger mat och kläder och ber vi för all den nöd som vi möter, säger Yvonne Kerygman som är diakon i S:ta Clara kyrka i Stockholm. 14 KYRKFACK 4/15 n M DIAKONI itt på Plattan står en vagn lastad med kaffe, smörgåsar och biblar. I bakgrunden ljuder loungemusik och en man i 30-årsåldern ligger och sover med benen uppdragna på en av bänkarna. En mörkhyad kvinna i kjol tar ett par sockerbitar från den stora sockerlådan som volontären Ilmari håller i ett stadigt grepp. Idag skiner solen och himlen är sällsynt blå. Det är en sådan ovanlig dag, för att vara vårt land, när du snarare söker skugga än sol. ”Det handlar om att se och bekräfta människor, de flesta är inte bortskämda med det. Vi finns här varje vardag och med tiden får vi människors förtroenden.” – Kaffet och smörgåsarna är bara en del av vår verksamhet. Vi kommer hit varje dag för att samtala och bygga relationer med människor. Många är hemlösa och har en drogproblematik. Det händer också att turister stannar till – de blir alltid lika förvånade när de hör att kaffet är gratis, säger Yvonne och ler. jag ut kom ut från fängelset. När mina gamla kompisar vill bjuda på droger berättar jag om mitt nya liv. Nu vill jag göra så mycket gott jag kan och så lite skada som möjligt, säger han. Klockan börjar närma sig halv tre och Yvonne och jag börjar gå mot S:ta Clara kyrka. ”Gud välsigne dig”, säger Tobbe och lyfter handen innan vi säger hejdå. – Tobbe har uppmuntrat och inspirerat många människor. Hans vittnesbörd fungerar verkligen eftersom han har levt i den kriminella världen – det han säger blir trovärdigt, säger Yvonne när vi tar trapporna upp mot Drottninggatan. Hon kom till S:ta Clara kyrka, i Stockholm, för 1,5 år sedan och var då relativt ny som diakon. Innan dess har hon arbetat inom behandlingsvården och mött människor med en beroendeproblematik. – Det handlar om att se och bekräfta människor, de flesta är inte bortskämda med det. Vi finns här varje vardag och med tiden får vi människors förtroenden. De berättar om sina problem och vad de kämpar med. Kan du inte be för mig, är det många som frågar. Vi tar med dem i våra förböner och vi bjuder också in till våra verksamheter i S:ta Clara där vi bland annat har café, svenskundervisning och tar emot för samtal. Det är en jämn ström av människor som fikar och pratar en stund med Yvonne och volontärerna. En av volontärerna är Daniel från Iran. – Han kom till S:ta Clara förra hösten och hade haft det tufft, men fick ett nytt, spännande liv med Jesus. Nu är han ute och missionerar på Plattan varje dag, säger Yvonne. – En stor del av vår verksamhet bygger på medverkan av volontärer, dels för att vi vill se människor komma i funktion, men också för att vi inte har så stora möjligheter att anställa fler personer. Vi tillhör EFS, men är ändå en del av Svenska kyrkan och har ett samarbetsavtal med Domkyrkoförsamlingen, men verksamheten baseras på fondmedel, gåvor och kollekter. Tobbe satt i fängelse Tobbe, som är en av de volontärer som brukar vara med på Plattan varje dag, delar ut kaffemuggar till de förbipasserande och småpratar med dem som stannar till. Han har suttit i fängelse i 25 år och blev frälst för 15 år sedan. – Jag gick på tunga droger, men slutade helt när Mat för flera hundra På gräsmattan utanför S:ta Clara kyrkan står ett vitt partytält. Men inte för arr bjuda in till champagnemingel i sommarkvällen utan för att dela med sig av livets bröd. Där delar diakonerna, tillsammans med volontärer, ut mat varje förmiddag som räcker till 200 personer. Det ligger nära till hands att associera till Jesus under med de fem kornbröden och de två fiskarna när Yvonne berättar. Maten skänks från närliggande restauranger, hotell och caféer. – Vi är en aktör, som tillsammans med andra aktörer och kyrkor gör vad vi kan för att hjälpa människor. Jag tror att de flesta människor vill hjälpa till, bara de vet vad de ska göra. Det är inte lätt att veta var man ska börja - eftersom det finns så många behövande och så mycket lidande. Men att ge mat är något konkret, liksom att skänka kläder eller att vara volontär. Bön 24/7 Bönen är en central del av S:ta Claras verksamhet. De inleder och avslutar dagen med bön i kyrkan och så har de en bönekedja som rullar 24/7. Anställda och volontärer skriver upp sig på ett schema och bönen pågår oavbrutet. – Vi får bönesvar hela tiden. Förra vintern hade vi många besökare i matkön som inte hade några vinterskor. Flera gick runt i ”flipflop”, trots att det börjat bli minusgrader. Det fanns ingenting i klädförrådet men vi bad till Gud! Samma FORTS NÄSTA SIDA KYRKFACK 4/15 15 DIAKONI dag ringde de från LIONS. De hade haft en vintersinsamling av vinterskor som de ville skänka till vår verksamhet. – En annan gång ringde en ledsen, ekonomiskt begränsad pappa. De hade stulit dotterns alla kläder i tvättomaten. Två timmar senare lämnade en kvinna in två kassar med barnkläder som var i flickans storlek. Då är det roligt att vara diakon, det är också det som gör att vi orkar hålla på! säger Yvonne. Samtal i kyrkan Hennes dagar är intensiva. En vanlig tisdag håller hon i morgonbönen och delar sedan ut mat. Efter det har hon diakoniexpedition innan det är dags att gå ner till Plattan och när hon kommer tillbaka fortsätter expeditionstiden. Hon och kollegan Inga, som har arbetat i S:ta Clara i 23 år och var den som startade verksamheten på Plattan, sitter i ett avlångt rum till vänster om kyrkans ingång. – Det är vårt kontor, vi är i kyrkan i stort sett hela tiden. Här har vi också café som drivs av volontärer och så har vi samtal i kyrkan. Behoven är många och nöden är stor. Det är alltid någon som vill samtala med Yvonne eller Inga. De går inte att dra sig undan, det händer något hela tiden. Det kunde vara en källa till konflikter men Yvonne menar att eftersom de lever så nära inpå varandra finns det inget utrymme för konflikter. – Vi lever som en familj tillsammans med volontärerna. Det är klart att irritation kan uppstå, men vi löser det snabbt. Det måste vi. Vi ber mycket tillsammans och det skapar en särskild gemenskap. Det blir en känsla av att vara buren. det är intensivt. – Dagligen får vi följa människor som tar tag i sina liv. Själavård är en stor del av vårt arbete och vi är här för att vägleda. Vi pratar mycket om Jesus i Klara kyrka och det händer saker när människor tar emot Jesus och överlåter sig. Många av våra volontärer som delar ut mat idag har själva stått i matkön. De har gått från att ta emot till att börja ge. – En kille som sökte sig till Klara kyrka var kriminell med ett tungt förflutet. I januari nästa år prästvigs han! Både Yvonne och Inga möter människor i mer eller mindre trasigt skick. Behoven är stora och inte sällan har människor förlorat allt som en gång var viktigt för dem. Händer det att ni blir hotade och hur hanterar ni all nöd ni möter? – I början när jag var ny som diakon kunde det hända att jag blev hotad. Men aldrig nu, säger Inga. – Det är klart att någon kan slå i en dörr – men inte mer än så. Gemenskapen är så stark här, det i sig blir ett beskydd, liksom rör inte min kompis! Bönegemenskapen ger också kraft till att hantera all den nöd vi möter, säger Yvonne. TEXT ANN THÖRNBLAD KORT OM INGA & YVONNE NAMN Inga Pagréus GÖR Diakon i Föreningen S:ta Clara kyrka, Svenska kyrkan BOR På Kungsholmen FAMILJ Två söner och deras flickvänner BIBELORD JAG TYCKER OM Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft. Ef. 6:10 NAMN Yvonne Kerygman GÖR Diakon i Föreningen S:ta Clara kyrka, Svenska kyrkan BOR I Uppsala FAMILJ Make och hunden Amos BIBELORD JAG TYCKER OM Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Matt. 11:28 Även om arbetet är krävande så tar inte Yvonne med sig jobbet hem. – När jag går hem kan jag inte göra mer. Men när man har ett arbete som handlar om att vara utgivande är det också viktigt att vara rädd om sig själv. Jag månar om mitt inre liv, ber mycket och så är jag ute i naturen. Gått från att ta emot till att ge Kollegan Inga Pagréus, som har suttit i telefon, kommer ut och hälsar och hon bekräftar det Yvonne har sagt, att det finns en stor glädje i arbetet - även om 16 KYRKFACK 4/15 – Kaffet och smörgåsarna är bara en del av vår verksamhet, säger Daniel, Yvonne, Ilmari och Magdalena. FRÅGA JURISTEN mågan idag men som kan komma att leda till sådana konsekvenser framöver. Foto Izabela Knochenhauer Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är [email protected] Kan sjukdomen vara skäl för uppsägning? För några år sedan prästvigdes jag och fick efter perioden som pastorsadjunkt anställning som komminister. Efter en kortare sjukhusvistelse i höstas stod det dessvärre klart att jag har multipel skleros (MS). Först nu har jag börjat fundera över vad det kan betyda för min anställning. Kan jag på grund av sjukdomen riskera att sägas upp från arbetet? Präst och medlem KyrkA Inledningsvis kan sägas att diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av arbetstagare på grund av funktionsnedsättning. Till funktionedsättning räknas bland annat varaktiga fysiska och psykiska begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Förbudet mot diskriminering gäller följaktligen även för sjukdomar med ett progressivt förlopp, såsom MS, som inte nödvändigtvis inverkar på funktionsför- För dig innebär diskrimineringsförbudet först och främst att din arbetsgivare inte får missgynna dig på grund av eventuell funktionsnedsättning om det inte påverkar din förmåga att utföra de väsentligaste uppgifterna i arbetet. Diskrimineringsförbudet bygger i denna del på tanken att du ska bedömas utifrån dina personliga egenskaper och förutsättningar att utföra arbetet, och inte utifrån schablonuppfattningar om egenskaper som tillskrivs personer som tillhör samma grupp. Från och med 2015 gäller dessutom att så kallad bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införts som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Om en funktionsnedsättning i och för sig påverkar din arbetsförmåga men du genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder kan komma i en jämförbar situation med en person utan funktionsnedsättning, föreligger även ett förbud mot diskriminering. Arbetsgivaren tillåts då inte, exempelvis i samband med uppsägning, fästa avseende vid dina begränsningar i förmågan att utföra arbetet om åtgärderna kan eliminera eller reducera effekterna av funktionsnedsättningen så att du kan utföra de väsentligaste uppgifterna. Vilka åtgärder som är skäliga att kräva avgörs genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Däremot strider det inte mot diskrimineringsförbudet att arbetsgivaren beaktar funktionsnedsättning som medför en väsentlig nedsättning av arbetsförmågan och som inte kan åtgärdas genom skäliga stöd och anpassningsåtgärder. Detsamma gäller om det överhuvudtaget inte skulle vara möjligt att eliminera eller i tillräcklig mån reducera effekterna av funktionshindret genom stöd och anpassningsåtgärder. Som regel gäller även enligt anställningsskyddslagen (LAS) att sjukdom inte utgör saklig grund för uppsäg- ning, såvida inte nedsättningen av arbetsförmågan är så väsentlig för arbetstagaren att han eller hon inte längre kan utföra arbete av någon betydelse. Även enligt LAS ska arbetsgivaren genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Vad innebär anställning med lönebidrag? Till följd av en trafikolycka har jag under en längre tid varit oförmögen att arbeta. Mitt tillstånd har förbättrats något men jag kommer aldrig att bli helt återställd igen. Arbetsförmedlingen har nu tagit upp frågan om en anställning med lönebidrag. Vad innebär det och vilka villkor gäller för sådan anställning? Redo för comeback För en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning kan arbetsgivaren få så kallat lönebidrag. Lönebidraget ska kompensera för anpassningar av arbetet och arbetsplatsen. Syftet är att ersättningen ska öka den arbetssökandes möjligheter att få en anställning där hans eller hennes kompetens och färdigheter tas tillvara. Ersättningen gäller för både tillsvidareanställning (fast anställning) och tidsbegränsade anställning samt även för anställningar på deltid. Lönebidraget kan utgå under högst fyra år. Du har rätt till lön och andra anställningsförmåner enligt kollektivavtalet. Detta innebär även att arbetsgivaren ska teckna försäkringar för dig. Du omfattas också av LAS:s allmänna regler och har samma trygghet i anställningen som andra arbetstagare. Det ska finnas en plan för hur du ska öka din arbetsförmåga och hur arbetsgivaren på sikt inte ska behöva något lönebidrag för dig. Kompletterande utbildning, kamratstöd och arbetshjälpmedel är exempel på sådant som kan ingå i planen. KYRKFACK 4/15 17 KYRKFACK 2/14 17 DIAKONI Många diakoner blir sjuka av stress Foto Magnus Aronson Många tror att det inte är någon idé att anmäla och att det är omöjligt att få psykiska arbetsskador godkända men det stämmer inte. Många diakoner har en stressig arbetssituation och det är vanligt med sjukskrivning på grund av stressrelaterade besvär. Det visade enkätsvaren i den undersökning som KyrkA gjort av diakonernas arbetssituation. FRÅGOR OM ARBETSSKADOR Kontakta i första hand din krets. I annat fall ombudsman Evalena Ödman, tel 08441 85 78, e-post evalena.odman@kyrka. se 18 KYRKFACK 4/15 Idag vet vi vilka faktorer som leder till psykisk ohälsa och det är sjukdomar som är relativt enkla att förebygga. Däremot kan det ta lång tid att återhämta sig efter ett insjuknande, en del blir aldrig helt återställda. Den som utsätts för långvarig stress i arbetet, mobbing eller hot och våld kan drabbas av långvariga sjukdomsbesvär som utmattningssyndrom, depression eller posttraumatiskt stressyndrom. – Jag har mött många personer i människovårdande yrken som har drabbats av psykisk sjukdom till följd av en orimlig arbetsbörda. En stark ansvarskänsla, engagemang, och yrkesstolthet är något som de flesta har gemensamt, säger Evalena Ödman, ombudsman på KyrkA. – Det är personer som många gånger har ansträngt sig till det yttersta för att göra ett bra arbete trots svåra förutsättningar och begränsade resurser och är uppskattade och lojala medarbetare. Det är slående hur personer som tidigare har varit högpresterande mister en stor del av sina kompetenta förmågor när de blir sjuka. Det kan därför vara svårt för närstående och arbetsgivare att förstå hur fysiskt och mentalt uttömd den drabbade kan vara. Anmäl alltid en arbetsskada Många tror att det inte är någon idé att anmäla och att det är omöjligt att få psykiska arbetsskador godkända men det stämmer inte. – Det har kommit många bra domar genom åren och det är numera accepterat att påfrestningar i arbetet kan orsaka psykisk ohälsa. Jag har lång erfarenhet av arbetsskadeprocesser och har drivit många sådana processer med framgång, bland annat som förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd AB, säger Evalena Ödman. – Om Försäkringskassan eller dom- DIAKONI ”Bland KyrkAs medlemmar verkar det finnas en tvekan inför att anmäla en arbetsskada eftersom de är lojala och inte vill skada relationen med arbetsgivaren. ” ANMÄL OM DU BLIR SJUK Arbetsgivaren har ansvar för att förhindra att medarbetarna utsätts för skadlig stress, mobbing, hot eller våld. Om du ändå blir sjuk är det viktigt att sjukdomen anmäls som arbetsskada. Anmälan är nödvändig för din egen möjlighet att få ersättning. Om du misstänker att du har blivit sjuk på grund av arbetet bör du omedelbart anmäla det till din arbetsgivare och ditt skyddsombud. Arbetsgivaren är i sin tur skyldig enligt lag att anmäla arbetsskadan till Försäkringskassan. Om arbetsgivaren av någon anledning inte gör det kan du själv göra en anmälan till Försäkringskassan. Om din sjukdom leder till inkomstförlust och kostnader har du möjlighet att ansöka om ersättning från Försäkringskassan. Blanketter finns på ww.w.forsakringskassan.se. Det krävs alltså både anmälan och ansökan för att du ska kunna få ersättning. Som medlem i KyrkA omfattas du även av en kompletterande försäkring, Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, som KyrkA har förhandlat fram. Den försäkringen hanteras av AFA Försäkring. Du måste själv anmäla din arbetsskada till AFA Försäkring. www.afaforsakring.se/privatperson/arbetsskadeforsakring/las-mer-och-anmal/ stolen, efter överklagande, godkänner besvären får det ofta stor ekonomisk betydelse för den drabbade. Syftet med försäkringarna är att ge ekonomisk trygghet för den som har blivit skadad av sitt arbete. Täcker inkomstförlust Förutom ersättning för bland annat kostnader täcker arbetsskadeförsäkringen den inkomstförlust som du drabbas av på grund av din sjukdom. Försäkringarna gäller bland annat om du måste gå ner varaktigt i arbetstid, tvingas byta till ett sämre avlönat arbete, få sjukersättning eller är långtidssjukskriven. Kravet är att inkomstförmågan bedöms vara nedsatt under minst ett år framåt. En diakon som tjänar 34 000 kr som yrkesverksam får vid hel sjukersättning 17 800 kr per månad i ersättning från Försäkringskassan. Med livränta från Försäkringskassan och kompletterande ersättning från AFA Försäkring blir månadsinkomsten densamma som om personen hade fortsatt att arbeta, d v s 34 000 kr. – Det rör sig alltså om tiotusentals kronor per månad för en diakon och i ett längre perspektiv kan det handla om flera miljoner kronor bara i ersättning för inkomstbortfall. Månadsbeloppen är dessutom pensionsgrundande. Jag har varit med om att en medlem fått totalt sex miljoner kronor i ersättning, säger Evalena Ödman. Du blir inte utförsäkrad Den som har en godkänd arbetsskada blir heller inte utförsäkrad när sjukpenningdagarna tar slut. Är du långtidssjukskriven på grund av arbetsskada kan du ansöka om fortsatt sjukpenning på grund av arbetsskada och därmed undgå den bortre tidsgränsen. Om Försäkringskassan godkänner arbetsskadan, kan sjukpenning på fortsättningsnivån beviljas för så lång tid som arbetsoförmågan består. – Bland KyrkAs medlemmar verkar det finnas en tvekan inför att anmäla en arbetsskada eftersom de är lojala och inte vill skada relationen med arbetsgivaren. Det är viktigt att komma ihåg att anmälan om arbetsskada och ansökan om ersättning inte riktar sig mot arbetsgivaren. Arbetsskadeförsäkringen och de kollektivavtalade försäkringarna har tillkommit just för att anställda ska slippa att driva processer mot sin arbetsgivare. Det är Försäkringskassan respektive AFA Försäkring som beslutar om och betalar ersättning. – Även om det har gått en längre tid behöver det inte vara för sent att anmäla arbetsskadan och ansöka om ersättning. För den som är sjuk kan det kännas som en oöverstiglig uppgift att ansöka om arbetsskadeersättning, men du kan få hjälp av KyrkA. Du kan också få juridiskt stöd om du nekas ersättning, säger Evalena Ödman. – Jag har mött många personer i människovårdande yrken som har drabbats av psykisk sjukdom till följd av en orimlig arbetsbörda, säger Evalena Ödman. Foto Lennart Håkansson KYRKFACK 4/15 19 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan. Kyrkans Akademikerförbund, Box 30078, 104 25 Stockholm Vi kan kyrkan - fackföreningen för dig som arbetar i Svenska kyrkan R TE ES EM LS BI Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande. Uppge reskoden ”KYRKFACK” vid beställning – så får du automatiskt rabattpriset. Minisemester vid slottet i Güstrow 4 dagar på hotell i Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland Julmarknad i Ro Hotel am Schlosspark stoc 23/11-22/12 20 k 15 Pris per person i dubbelrum 1.349:- Pris utan reskod 1.499:Hotel am Schlosspark • 3 övernattningar Renässansslottet i den historiska kulturstaden • 3 x frukostbuffé Güstrow sägs vara ett av Tysklands vackraste. • 3 x 3-rätters middag/ Och mitt emot slottet ligger ditt hotell med utbuffé i restaurangen sikt till det äventyrliga byggnadsverket och den med utsikt till Güstrow vackra slottsträdgården i utkanten av den charSlott och slottsparken miga gamla stadsdelen. Här kan du se fram • 1 välkomstdrink emot en minisemester i det historiska Mecklenburg-Vorpommern med stora sevärdheter strax BARNRABATT utanför dörren. Güstrow är också berömt för 1 barn 0-5 år gratis. Ernst Barlachs konstverk Svävande Ängel (500 1 barn 6-14 år ½ priset. m), som hänger i stadens domkyrka efter en dramatisk historia efter att ha blivit stämplad Ankomst Valfri t.o.m. 20/12 2015. av nazisterna som skadlig konst. Beställning: www.happydays.nu eller tel. 020 79 33 84 Reskoden: Kyrkfack Öppet vardagar kl. 8-17. Förbehåll för tryck- och prisfel samt utsålt. Barnrabatt vid 2 betalande vuxna. Avbeställningsskydd kan köpas till. Expeditionsavgift på 89:- tillkommer. Teknisk arrangör: