DIAKON - ett framtidsyrke Var femte sjukskriven på grund av STRESS

Kyrkfack
EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 4 2015
TEMA
DIAKONI
DIAKON - ett
framtidsyrke
KYRKAS DIAKONENKÄT:
Var femte sjukskriven
på grund av STRESS
Yvonne & Inga på Sergels torg:
Diakoni på Plattan
TEMA NR 4/15 - DIAKONI
VI ARBETAR PÅ KANSLIET
VIBEKE HAMMARSTRÖM
Kanslichef
[email protected]
ROBERT SVEC
Förbundsjurist
[email protected]
ASTRID GRAF
Ombudsman
[email protected]
EVALENA ÖDMAN
Ombudsman
[email protected]
KRISTINA HARRISON
Chefssekreterare
[email protected]
KONTAKT MED KANSLIET
Du får kontakt med kansliet på
[email protected] eller via vår växel
08-441 85 60. Du kan även besöka vår
hemsida; www.kyrka.se
ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER
Dina medlemsuppgifter ändrar du på
www.kyrka.se eller via e-post till
[email protected] e
FRÅGOR KRING MEDLEMSKAPET
Kontakta Lena på medlemsregistret. Du når
henne säkrast mellan 9.00-12.00 måndag
till fredag:
[email protected]
08-441 85 71
LENNART HÅKANSSON
Kommunikatör
[email protected]
LENA FORSBERG
Handläggare medlemsregistret
[email protected]
Vill du ha facklig rådgivning?
Du är som medlem välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda.
Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på hemsidan www.kyrka.se
Kyrkfack ges ut av
Kyrkans Akademikerförbund
Box 30078, 104 25 Stockholm
Besöksadress Mariedalsvägen 4
Stadshagen
telefon 08-441 85 60
telefax 08-441 85 77
www.kyrka.se
Ansvarig utgivare
Bror Holm
mobiltelefon 070-341 28 92
[email protected]
Redaktion
Ann Thörnblad
mobiltelefon 070-747 12 00
[email protected]
Redaktionsråd
Bror Holm
Daniel Lindén
Annika Svensson
Vibeke Hammarström
Lennart Håkansson
Ann Thörnblad
Redaktör och Grafisk form
Ann Thörnblad
Text och foto där ej annat anges
ANNE CHARLOTTE WELLSTEN
Kretsordförande, Uppsala stiftskrets
0173-600 06
STEN BYLIN
Kretsordförande, Härnösands stiftskrets
0663-108 60
ANNA-CARIN GABELIC
Kretsordförande, Linköpings stiftskrets
013-20 50 33
AGNETA NYBERG
Kretsordförande, Luleå stiftskrets
090-200 26 15
CHRISTER EDVINSON
Kretsordförande, Skara stiftskrets
0514-122 91
KENT ÖSTERDAHL
Kretsordförande, Visby stiftskrets
0498-24 01 76
Adressändringar
www.kyrka.se
ANGELINA BACKMAN
Kretsordförande, Strängnäs stiftskrets
0585-315 41
NILS-HENRIK NILSSON
Kretsordförande, Stockholms stiftskrets
070-225 55 32
ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD
Kretsordförande, Västerås stiftskrets
070-252 26 36
JENNY SJÖGREEN
Kontaktperson, 14:e kretsen
jenny.sjö[email protected]
Tryck
Elanders Sverige, 2015
ISSN 0283-7846
JENS LINDER
Kretsordförande, Växjö stiftskrets
0470-773882
ANN-KATRIN BOSBACH
Kretsordförande, Utlandskretsen
+491731923326
MIA MÖLLER
Kretsordförande, Lunds stiftskrets
070-529 93 06
ANNA-LISA SAAR
Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets
070-515 00 22
ANDREA SCHLEEH
Kretsordförande, Karlstads stiftskrets
054-53 62 21
2 KYRKFACK 4/15
Omslagsbild
Magnus Aronson. På bilden
Yvonne Kerygman och
Inga Pagréus
Utgivningsplan
nr 5/15 - 23 okt 2015
Annonser
d.a. media
Kontakt Agneta Kempe Erneberg
mobiltelefon 070-266 99 01
www.da-media.se
1/1 färg11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:-
LEDAREN
Världens roligaste yrke
I det här numret av Kyrkfack kan vi läsa att ”vara
diakon är världens roligaste yrke”. Det är svårt,
tufft och alldeles fantastiskt. Måhända är det
fler yrken som kan beskrivas så. Kanske du gör
detsamma om ditt?
”
Inom några år
går ett stort
antal diakoner i
pension och många
diakontjänster
blir vakanta.
Utbildningstiden
till diakon är lång
och kyrkan måste
därför ha god
framförhållning
och påbörja den
satsningen nu.
Diakonin är viktig i kyrkan. I sitt uppdrag har
diakonen många olika uppgifter att sköta
men har framförallt ansvar att verka för
att församlingen/pastoratet fungerar på ett
diakonalt sätt eller som Kyrkoordningen
beskriver det: Diakonen är genom sin gärning
ett barmhärtighetens tecken i både församlingen
och samhället. Diakonen har ett ansvar att
göra kärlekens gärningar, särskilt mot utsatta
människor… Varhelst det finns mänsklig nöd är
det diakonens kallelse att ingripa och inspirera
andra att ta ansvar. Kyrkans vigningstjänst eller
ämbete är en tjänst i och för församlingen och
syftar till församlingens andliga uppbyggelse
och ska rusta församlingen för dess uppdrag
i världen. Att vara diakon är kanske som det
beskrivs här i Kyrkfack: Världens roligaste yrke.
Svårt, tufft och alldeles fantastiskt.
KyrkA har genomfört en enkät skickad till
förbundets diakoner. I detta nummer kan du
läsa om de viktiga frågor som lyfts fram i den.
Ett av de allvarligaste områdena är att var femte
diakon har blivit utsatt för hot och våld i sitt
arbete. Ingen ska behöva bli utsatt för det. Hot
eller hot om våld är en brottslig handling. Att
bli utsatt för detta kan vara svårt att hantera.
Kanske är det ännu svårare att hantera för den
som vigt sitt liv åt att stödja och hjälpa andra.
Då kanske våldet gör ännu mer skada, går ännu
djupare in. Det kan krossa själva grunden och
drivkraften i uppdraget. Den som möts av hot
och våld vänder det ofta mot sig själv.
Det är viktigt att hotet och våldet tas på allvar.
Hoten och våldet tycks ju inte minska utan
tilltar. I takt med att samhällets hjälpresurser
nedmonteras ökar också frustra­tionen i
samhället. Efterfrågan på stöd och hjälp från
kyrkan ökar. I frustrationens spår följer också
hot och våld som riktas mot den som har till
uppgift att hjälpa.
KyrkA arbetar aktivt för att förhindra att våra
medlemmar utsätts för hot och våld och stöttar
dem som redan blivit utsatta för det. KyrkA
verkar med all kraft för att denna fråga tas på
allvar och att nödvändiga åtgärder vidtas för
att skydda anställda. KyrkA kräver nolltolerans
mot hot och våld.
Enkäten pekar också på att Svenska kyrkan
kommer att få brist på diakoner om inte
kraftiga rekryteringsåtgärder vidtas. Inom
några år går ett stort antal diakoner i pension
och många diakontjänster blir vakanta.
Utbildningstiden till diakon är lång och kyrkan
måste därför ha god framförhållning och
påbörja den satsningen nu. Lönefrågan är där
ett viktigt instrument. Ett yrkes lönenivå och
erkännande rekryterar inte i första hand till
en tjänst utan till utbildning till yrket. Kyrkan
måste ta krafttag för att höja diakonernas
lönenivå och det måste ske nu.
KyrkA, som kan kyrkan, gör allt för att du som
diakon med stolthet och glädje ska kunna säga:
Att vara diakon är världens roligaste yrke. Det
är svårt, tufft och alldeles fantastiskt!
BROR HOLM
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
KYRKFACK 4/15 3
DIAKONI
KYRKAS ENKÄT TILL ALLA DIAKONER:
Var femte diakon har varit
sjukskriven mer än två veckor
Var femte diakon har under det senaste året upplevt någon form
av hot eller våld i sitt arbete. Och var femte diakon har varit sjukskriven på grund av stress i mer än två veckor. Det visar den enkät om
diakonernas arbetssituation som KyrkA har gjort under våren.
Arbetet som diakon blir allt mer tungt och
pressande. Det framgår tydligt av de svar som
KyrkA har fått i enkätundersökningen. Hot,
våld och stress i arbetet gör att situationen blir
alltmer svårhanterlig.
– Samhällets resurser och omsorger har minskat
de senaste åren, alltfler vänder sig till kyrkan
för att få hjälp med små och stora ärenden. Det
finns höga förväntningar och när de rimligtvis
inte alltid kan uppfyllas, urartar det ibland i
frustration, säger förbundsordförande Bror
Holm.
Enkät i våras
I våras genomförde KyrkA enkäten som gick ut
till alla diakoner som är medlemmar i KyrkA,
vilket rör sig om drygt 900 personer. Totalt
svarade 664 personer på frågorna, vilket är en
bra svarsfrekvens.
– Diakonerna är en av KyrkAs största medlemsgrupper och en mycket viktig grupp inom
Svenska kyrkan. Diakoner är i allmänhet
välutbildade och hängivna sitt arbete men också
mycket tåliga, på gott och ont. Vi hade misstankar om att de arbetsmiljöproblem som vi frågar
om förekommer, men vi ville ta reda på hur det
verkligen förhåller sig, säger kanslichef Vibeke
Hammarström.
Hot och våld
I ett samhälle som blir allt tuffare, och flera
av de sociala skyddsnäten monteras ned, ökar
också människors frustration och förtvivlan.
Enkätsvaren visar att 20 procent av alla diakoner har varit utsatta för hot eller våld i sitt arbete
4 KYRKFACK 4/15
under det senaste året.
– Vi frågar hur det har sett ut det senaste året,
det är anmärkningsvärt att så många har en sådan upplevelse. Förra året var jag själv utsatt för
en obehaglig situation. Det var en man som ville
ha pengar, men då församlingen inte har pengar,
blev han aggressiv verbalt, säger Annika Svensson, 2:e vice ordförande i förbundsstyrelsen.
– Det förvånade oss, att det är så pass många av
diakonerna som har haft den upplevelsen. Generellt sett är riskmedvetenheten inom Svenska
kyrkan låg, jämfört med andra branscher, säger
Vibeke Hammarström.
– Såväl arbetsgivare som arbetstagare behöver ta
mer seriöst på de risker som finns vad gäller hot
och våld. Riskmedvetenheten behöver bli högre
hos arbetsgivaren men även hos diakonerna
själva. Arbetsgivaren behöver uppmuntra sina
diakoner att använda larm och följa de säkerhetsrutiner som finns. Vilket förutsätter att det
finns rutiner och larm på arbetsplatsen, säger
Bror Holm.
– Alla arbetsgivare är säkert inte medvetna
om regelverket och att det ska finnas en policy
kring hur hot och våld ska hanteras på arbetsplatsen. Det är heller inte alla diakoner som gör
en anmälan i form av ett tillbud, säger Annika
Svensson.
Vad har mer stuckit ut bland svaren?
– Vi visste att många av diakonerna arbetar
helger, men inte att så många som 88 procent
FORTS NÄSTA SIDA
NÅGRA SIFFROR
Enkäten gick ut till alla
diakoner i KyrkA i våras. Totalt svarade 664
personer på frågorna,
av dem är 65 procent
över 50 år. Gruppen
mellan 41-50 år består
av 23 procent och
11 procent är mellan
31-40 år. 1 procent av
de svarande är under
30 år.
DIAKONI
Svenska kyrkan blir allt mer efterfrågad genom att samhällets resurser har minskat.
Foto Magnus Aronson
Hot och våld. Var femte diakon har under det senaste
året upplevt någon form av hot eller våld i sitt arbete.
Foto Magnus Aronson
Stress. Var femte diakon har varit sjukskriven på grund av stress i mer än två veckor. Foto Magnus Aronson
KYRKFACK 4/15 5
DIAKONI
”Vi vet sedan den undersökning
vi gjorde för två år sedan, där vi
tittade på prästernas arbetsmiljö,
att de har ett av de mest gränslösa
yrken som förekommer. Vi befarar
nu att diakonerna också befinner
sig i riskzonen för gränslöst arbete.”
Daniel Lindén, Vibeke Hammarström, Bror Holm och Annika Svensson. Foto Ann Thörnblad
gör det. Det betyder att många antagligen arbetar övertid vilket minskar
tiden för återhämtning. Ett sätt att lösa
situationen är att teckna ett avtal om
församlingsarbetstid, FAT. Det innebär
att präster och diakoner arbetar under
samma villkor och förutsättningar,
säger Bror Holm.
– Det är en arbetstidsmodell som är
anpassad efter att vi arbetar i Svenska
kyrkan vilket innebär att vi arbetar helger och vardagar. Diakoner arbetar på
helger med gudstjänster, är på läger, har
olika grupper och ibland blir diakonen
inringd i samband med exempelvis ett
dödsbud, säger Annika Svensson.
– Det stämmer inte med bilden av en
diakon, som snarare förväntas arbeta
måndag-fredag. Frågan är hur återhämtningen ser ut, om du förväntas
arbeta helger utöver det ordinarie schemat, säger vice förbundsordförande
Daniel Lindén.
34 procent – nåbara
Enkätundersökningen visar också att
34 procent av diakonerna förväntas
vara nåbara utanför sin ordinarie
arbetstid och därmed vara i ständig
beredskap.
– Vi vet sedan den undersökning vi
gjorde för två år sedan, där vi tittade på
prästernas arbetsmiljö, att de har ett av
de mest gränslösa yrken som förekommer. Vi befarar nu att diakonerna också befinner sig i riskzonen för gränslöst
arbete, säger Vibeke Hammarström.
6 KYRKFACK 4/15
– Det behövs policys för tillgängligheten. Arbetsgivaren behöver klargöra
att medarbetarna inte ska vara nåbara
under ledig tid, säger Bror Holm.
Var femte är sjukskriven
Ett gränslöst arbete, med behov som
är oändliga, ökar också risken för en
negativ stress. Svaren från enkäten visar
att en femtedel av diakonerna har varit
sjukskrivna på grund av stress mer än
två veckor.
– Detta är en allvarlig situation som
arbetsgivarna och även Svenska kyrkan behöver göra något åt. Tidigare
undersökningar har visat att kvinnliga
präster har Sveriges farligaste yrke vad
gäller sjukskrivningar av psykisk ohälsa
orsakad av stress. Detta är en varningsklocka, om inget görs riskerar diakonerna att följa prästerna i spåren. Diakonernas arbetssituation påminner om
prästernas, de möter många människor
och tar emot många förtroenden, samtal som man bär med sig längre tid än
mötet varar, säger Bror Holm.
– Om vi bryter ner siffrorna konkret
så handlar det om cirka 200 av alla
diakoner som varit sjukskrivna i mer
än två veckor på grund av stress. Det
är väldigt många! Enkätundersökningen visar också att 48 procent inte kan
påverka mängden arbetsuppgifter. Diakonens yrke är människorelaterat och
vi har ett uppdrag att stå på de utsattas
sida och vara öppna för människors behov. Vi möter många svåra livsöden och
det kan suga all kraft om det inte finns
en möjlighet att hjälpa, säger Annika
Svensson.
Vad kan arbetsgivaren och KyrkA göra
för att minska stressen?
– KyrkA kan driva frågan och påtala
det för arbetsgivarna. Arbetsgivaren
behöver vara tydlig med vilka förväntningarna är så att de inte överstiger den
enskilda diakonens tid, befogenheter
eller reella möjligheter. Arbetstidsmodellen behöver också anpassas efter
verkligheten. Det är helt och hållet
arbetsgivarens ansvar, säger Vibeke
Hammarström.
– Ja, vi kan driva frågan och ta med
den till förhandlingsbordet. Arbetstiden
är en central fråga som vi har arbetat
hårt med. Det finns en bra lösning som
skulle hjälpa arbetsgivarna och diakonerna att reglera arbetstiden och det
är att teckna avtal om FAT, säger Bror
Holm.
Hur kommer KyrkA att gå vidare
med resultatet?
– Vi kommer att ta med oss några av
frågorna till avtalsrörelsen som börjar
i december. Andra frågor hanteras i de
enskilda medlemsärendena, och sist
men inte minst är arbetstidsfrågan en
av de viktigaste att lösa så att vi kan
komma till rätta med redan höga sjukskrivningssiffror för diakonerna, säger
Vibeke Hammarström.
NOTISER
6 november
Är sista datum för ansökan
till Svenska Prästerskapets
understödsstiftelse
Kyrkans Akademikerförbund ansvarar
sedan 1996 för Svenska Prästerskapets
Understödsstiftelse. Enligt dess stadgar
riktar sig stiftelsen följaktligen till präster
inom Svenska kyrkan och deras närmaste
efterlevande. Ansökningar om medel
från stiftelsen avseende andra halvåret
2015 ställs till Svenska Prästerskapets
Understödsstiftelse, Box 30078, 104 25
Stockholm, och skall ha inkommit
senast den 6 november 2015.
Vid ansökan om understöd skall sökanden
redovisa nu aktuella inkomst- och
förmögenhetsförhållanden samt bifoga
kopia av senaste till skattemyndigheten
ingiven deklaration. Vid ansökan om
bidrag för utbildning skall sökanden lämna
uppgifter om ändamålet med utbildningen
och bifoga kostnadsberäkning.
Besked om styrelsens beslut
lämnas till sökanden under december
2015.
Diakonins månad
ÄR SEPTEMBER
I september varje år gör kyrkorna i Sverige en gemensam satsning på diakoni.
Månaden har fokus på ett aktuellt tema i samhället och utgår från kyrkornas diakonala och sociala ansvar. Diakonins månad är en ekumenisk satsning med Sveriges
Kristna Råd som huvudarrangör. Den trettonde söndagen efter trefaldighet är medmänniskans dag. Söndagen inträffar i september och därför har hela månaden blivit
ett kristet uttryck för medmänsklighet och solidaritet. Både nationella och lokala
satsningar pågår under hela månaden. Seminarier, gudstjänster, konserter och andra
evenemang är öppna för alla att gå på.
Diakonins månad har arrangerats sedan 2005. Svenska kyrkans församlingar gör
ofta egna satsningar men arbetar också tillsammans med andra församlingar och
ekumeniskt över kyrkogränserna.
Hur hanterar du konflikter?
19-20 oktober bjuder KyrkA in dig som
är kyrkoherde till en två dagars workshop
i konflikthantering med Thomas Jordan.
Ur programmet:
Konfliktkunskap och konfliktdiagnos
Kommunikation i konfliktsituationer
Konfliktinterventioner
Konfliktvägledning och medling
Strategier för robusta samarbetskulturer
Antalet platser är begränsat.
Anmäl dig till [email protected]
KYRKFACK 4/15 7
DIAKONI
Stora pensionsavgångar för diakonerna
Inom tio år kommer mer än
hälften av dem som är diakoner idag ha gått i pension.
Samtidigt minskar nyrekryteringen till yrket. Om den här
utvecklingen fortsätter riskerar Svenska kyrkan att stå
utan diakoner om tio år.
– Det är en stor grupp av diakonerna, en femtedel, som kommer att gå i
pension inom bara några år. Behovet
av nyrekrytering är stort. Samtidigt har
utbildningen centraliserats och ges bara
i Lund och Uppsala, vilket innebär att
rekryteringsunderlaget minskar, säger
Bror Holm, förbundsordförande.
Det kan redan nu svårt att få sökande
till en vakant diakontjänst.
– Det tog lång tid i min församling när
vi skulle rekrytera, säger Daniel Lindén,
vice förbundsordförande.
– Det är ett stort bekymmer och jag
ser också att det redan idag är svårt
att rekrytera diakoner. Det är viktigt
UTBILDNING TILL DIAKON
För att bli diakon ska du ha en fackutbildning från högskola eller universitet.
Du studerar därefter pastoralteologi vid
Svenska kyrkans utbildningsinstitut.
Innan du kan påbörja de avslutande
studierna vid utbildningsinstitutet krävs
att du genomfört åtta veckors praktik i
en församling och har deltagit i Mötesplats mellan stift och student under åtta
till tio dagar.
Diakonen tillhör Svenska kyrkans vigningstjänst. Detta innebär att du måste
bli antagen som diakonkandidat av en
biskop. Efter avslutad utbildning vigs du
till diakon i det stift i Svenska kyrkan där
du fått en tjänst.
8 KYRKFACK 4/15
– Den tid som diakonen är i tjänst är förhållandevis kort, med tanke på att du ska ha ett annat yrke
innan du kan utbilda dig till diakon, säger Bror Holm. Foto Magnus Aronson
att lönen motsvarar de uppgifter och
det ansvar som en diakon har med en
rimlig lönenivå. Liksom att Svenska
kyrkan kan erbjuda en god arbetsmiljö
med bra villkor, säger Bror Holm.
Lyfta fram diakonens värde
– Vi kan medverka till att lyfta fram
problemen för arbetsgivaren och lyfta
fram yrket som sådant men också framhålla diakonens värde i kyrkan, säger
Daniel Lindén.
– Den tid som diakonen är i tjänst är
förhållandevis kort, med tanke på att
du ska ha ett annat yrke innan du kan
utbilda dig till diakon, vilket ytterligare
understryker behovet att rekrytering,
säger Bror Holm.
Ett fantastiskt yrke
Annika Svensson, 2:e vice ordförande
i förbundsstyrelsen, konstaterar att det
i Göteborgs stift vigs förhållandevis
få diakoner i höst. När hon var ute på
diakonutbildningen, när den gav på
Bräcke Diakoni, och pratade arbetsrätt
brukade hon understryka vilket fantastiskt arbete det är att vara diakon.
– Alla dessa fantastiska möten som
jag har i mitt arbete, att få följa med
en längre eller kortare bit på en annan
människas livsresa. När jag var och
träffade blivande diakoner för några år
sedan sa jag ”Välkommen till världens
roligaste yrke, det är svårt, tufft och
alldeles fantastiskt.” Efteråt fick jag
reda på att det var första gången någon
hade sagt detta till dem, säger Annika
Svensson.
TEXT ANN THÖRNBLAD
DIAKONI
En majoritet av diakonerna upplever att arbetet skapar stress och var femte
diakon har varit sjukskriven, mer än 14 dagar, på grund av stress de senast
fem åren. KyrkA frågade två medlemmar hur de upplever situationen.
Blir du stressad av ditt arbete?
BIRGITTA SOMMARBÄCK, DIAKON
FÄRINGSÖ FÖRSAMLING
Hur ser din inriktning ut?
– Jag är ensam diakon, så i
praktiken gör jag allt. Grupper,
pilgrimsvandringar, öppet café,
gudstjänster, samtal och fondhantering.
I början var jag också ute på två
fängelseanstalter. Nu möter jag i stället
nyligen frigivna interner och finns med
som en resurs under deras första tid i
frihet. Jag har precis fått en assistent
som ska kartlägga behoven inom
diakon och barn och ungdomsarbetet
Upplever du att arbetet stressar dig?
– Det finns en liten stress i magen
som jag känner av när jag kommer
till jobbet, så jag skriver lappar och
försöker strukturera mitt arbete så gott
det går. Jag försöker vara uppmärksam
på var mina gränser går, om möjligt tar
jag inte mer än ett samtal om dagen.
Vad är det som stressar mest?
– Samtalen! De tar kraft och jag bär
människor och deras berättelser med
mig. Om en konfident har en besvärlig
livssituation har jag svårt att säga – ok
du får gå fem gånger hos mig. Många
behöver en längre samtalskontakt. Visst
kan jag tillfälligt släppa tankarna på
en konfident, men sedan kommer hen
tillbaka.
– Små marginaler tar också. Jag kan
bli stressad av att veta att jag har fyra
uppgifter att göra inom loppet av fyra
timmar och samtidigt ringer telefonen och
människor går in och ut på rummet.
Har du stressymtom?
– Jag är tröttare än innan jag började
arbeta som diakon och hinner inte
återhämta mig i den utsträckning jag
skulle behöva. Stressen påverkar också
sömnen till viss del. Men även om jag
är medveten om att det finns ett dike,
är jag långt ifrån att hamna där.
SVANTE TALLTORP, DIAKON
SVENSKA KYRKAN HÄGERSTEN
Hur ser din inriktning ut?
– Jag har många samtal, den stora delen
är själavård med inriktning mot råd
och stöd. Sen har jag grupper, bland
andra för ensamstående föräldrar med
småbarn. Tillsammans har vi fem
diakontjänster i Hägersten.
Blir det mycket övertid?
– Ja, i perioder. Men vi har en stor
frihet i vår församling och kan ta ledigt
när vi har jobbat extra. Jag arbetar en
del helger; gudstjänstmedverkan och
måbra-dagar. Sen har en del diakoner
och präster beredskap några veckor
om året, då följer vi med polisen och
lämnar dödsbud.
Svante Talltorp har varit diakon i drygt 12 år.
Vad är det som stressar mest?
– Det är alltid mycket att göra - men
Birgitta Sommarbäck har varit diakon i 2 år.
Hur hämtar du kraft?
– Jag fyller på hemma och har hästar,
hundar och katter. Att vara med dem är
mitt andningshål!
å andra sidan blir jag stressad om
det är för få arbetsuppgifter. Det kan
vara stressande att inte kunna hjälpa
människor på en gång.
Det är alltfler som söker kyrkans hjälp,
vi har ett förtroende hos allmänheten.
Vi skriver inte journaler, rapporterar
inte vidare och har tystnadsplikt.
Vad är svårast i jobbet?
– När människor farit riktigt illa under
sin uppväxt och när barn far illa. Det
är heller inte alltid människor klarar av
att gå vidare, det kan vara smärtsamt.
Tar du med dig jobbet hem?
– Inte så ofta numera, erfarenheten och
åldern är till hjälp där. Men har jag fått
höra något som är särskilt svårt går
jag upp till kyrkan och tänder ett ljus
och lämnar över det till Gud. Jag går
också i enskild handledning, vilket är
nödvändigt.
KYRKFACK 4/15 9
DIAKONI
Det händer att människor börjar spotta och
sparka när Ingrid Arnow Utterberg inte kan
hjälpa dem. Hon arbetar som diakon i Mjölby,
Folkungabygdens pastorat, och möter dagligen
ledsna och desperata människor.
10 KYRKFACK 4/15
DIAKONI
Ingrid möter EU-immigranter
och människor utan rättigheter
KORT OM INGRID
NAMN Ingrid Arnow Utterberg
GÖR Diakon i Folkungabygdens pastorat. Har arbetat i Mjölby och Väderstad
församlingar i 5 år och började i september i Ödeshög församling
MEDLEM I KYRKA Sedan 90-talet
BOR I hus utanför Ödeshög
FAMILJ Gift, tillsammans har vi hästar
BIBELORD JAG TYCKER OM Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte
övervunnit det. Johannes 1:5
När man svänger av från E4:an är det
bara en knapp kilometer till Mjölby.
Det är enkelt att ta sig till den östergötska staden och hit kommer bussar
från Kosovo, Albanien, Rumänien och
Bulgarien med människor som hoppas
på ett anständigare liv.
– Många har blivit lovade arbete, men
när de väl är här finns det inget jobb
som väntar på dem. De flesta flyttar
runt mellan olika släktingar och barnen
får klara sig utan skolgång. En del bor
i husvagnar. De har inga rättigheter
överhuvudtaget så länge de inte har uppehållstillstånd. Det är svårt att få det
beviljat, vanligen bedömer Migrationsverket att deras förhållanden i hemlandet inte är tillräckligt allvarliga.
Försöker prata familjeplanering
– Det skär i hjärtat när jag ser EU-immigranter tigga utanför Ica, de flesta
skulle hellre ha haft ett vanligt avlönat
jobb om de fick möjligheten. Det tycker
att det är förnedrande att tigga men
ser inga andra alternativ eftersom det
är svårt för dem att få arbete också i
hemlandet. Där lever de ofta i misär,
utanför städerna, under tuffa förhållanden.
– De hjälpsökande befinner sig utanför
det etablerade systemet med försörjningsstöd, arbetslöshetskassa och
andra möjliga bidrag. Det blir ett allt
större problem, för vi har inte oändliga resurser. Det vi kan hjälpa till med
är matkassar och blöjor, säger Ingrid
Arnow Utterberg när vi träffas en eftermiddag i augusti. Vi äter lunch på en
restaurang vid Svartån som rinner som
en livgivande ådra genom Mjölby och
hon berättar att antalet hjälpsökande
har ökar markant de senaste tre åren.
Ingrid gör vad hon kan för att möta
deras behov, men ibland behöver hon
säga nej.
– En del blir förtvivlade och desperata.
Det kan vara svårt att förstå att det inte
finns mer pengar när det ser våra fina
hus och hur vi lever. Jag har varit med
om att människor brutit ihop och börjat
spotta och sparkas. Men det är sällan
jag blir rädd, jag har varit i de här situationerna flera gånger och blir snarare
väldigt bestämd: ”Nu går du härifrån,
du löser inget med våld.” säger Ingrid
och ser på mig en med en stadig blick.
Vissa dagar kan det vara uppåt tio
personer om dagen. Hon kan ge dem
checkar på 300 kronor, men det räcker
inte långt till en stor barnfamilj.
– Vi har ett tjugotal familjer från
Kosovo som är muslimer och vi har
nästan större problem med den gruppen än med EU-immigranterna. Vi ser
hur dåligt de mår, graviditet följer på
graviditet, och de har många gånger 7-8
barn. Vi försöker prata familjeplanering
med dem, men det är tabu, och det här
krossar familjer. De har inte råd att ta
hand om sina barn. Det tär också på
kvinnornas hälsa, det är inte ovanligt
att en kvinna på 25 år redan har sju
barn och ser ut som 50!
Hotad för några år sedan
I Kyrkfacks enkät som vi skriver om i
det här numret (se sid 4-6) framkom
det att 20 procent av alla diakoner har
blivit hotade under det senaste året.
För några år sedan blev Ingrid allvar-
KYRKFACK 4/15 11
DIAKONI
ligt hotad när hon tillsammans med
kvinnojouren gömde en misshandlad,
romsk kvinna.
– När hennes man fick reda på att
jag var inblandad ringde mannen och
hotade med att han visste var jag bodde
och att han skulle bränna ner huset.
Till att börja med tog jag det inte riktigt
på allvar, men när hoten trappades upp
kontaktade jag polisen. De såg väldigt
allvarligt på hoten och gav mig bland
annat rådet att parkera bilen vid ett
fönster, så jag alltid skulle ha uppsikt
över den. Helt enkelt så att ingen skulle
kunna mixtra med bilen…
– Jag och min man bor i skogen och
det klart att det var obehagligt att leva
med osäkerheten, att behöva se sig över
axeln varje gång jag lämnade expeditionen och att vakna spänd mitt i natten
när jag hörde en bil närma sig. Jag
visste ju också att den här mannen var
från en hederskultur.
”Det är centralt att stå
för det du gör. Jag återkommer alltid till mina
diakonlöften och reflekterar över vad det var
jag lovade att göra.”
Kan du lämna arbetet på fritiden?
– För det mesta. Men om jag har
behövt säga nej till någon som blivit
förtvivlad eller desperat hänger det
kvar. Vi som arbetar i kyrkan vill vara
goda – det ligger i uppdraget och vår
tro. Då är det inte helt enkelt att möta
en människas desperata blick och se att
i hans ögon är jag inte god. Det blir en
krock mellan uppdraget och den faktiska verkligheten.
Då är det en lisa för själen att komma hem. Ingrid och hennes man bor
naturskönt och har hästar. Så då går
hon ut i stallet, andas och får tankarna
på annat.
– För det mesta kan jag hantera stressen, men det kan vara svårt när jag blir
ifrågasatt av församlingsbor som undrar ”varför jag inte går hem till deras
gamla mor”. Det blir mycket tyckande
från omgivningen, indirekt betalar de
ju min lön, och det går heller inte att
svara dem och börja argumentera. Då
bryter jag mot tystnadsplikten.
Får du stöd av din kyrkoherde?
– Vi har en kyrkoherde för pastoratet
och sedan flera församlingsherdar. De
är välvilliga och gör vad de kan, men de
har ingen riktig insikt i hur jag arbetar.
Jag har kollegor i Boxholm, Skänninge och Mantorp som har liknande
12 KYRKFACK 4/15
ärenden, och vi har stöd av varandra.
Jag har också handledning till och från,
men det är samma sak där, det är svårt
när handledaren saknar erfarenhet från
den arbetssituation som jag har.
Vigdes av Martin Lönnebo
Ingrid diakonvigdes 1993 i Linköpings
stift efter att ha arbetat som sjuksköterska i många år. Biskop var då Martin
Lönnebo och hon minns fortfarande
orden som hon fick med sig i vigningssamtalet. Martin Lönnebo pratade om
vikten av att följa sitt hjärta, och göra
det som känns sant, även om det ibland
handlar om att du har en annan åsikt
än din arbetsledning.
– Det är centralt att stå för det du gör.
Jag återkommer alltid till mina diakonlöften och reflekterar över vad det var
jag lovade att göra.
Gömde flyktingar
De första 15 åren var Ingrid i Tranås
församling. Där arbetade hon med en
präst som i akuta lägen gömde flyktingar i kyrkan. Hon lärde sig mycket av
hennes civilkurage och på flera sätt blev
hon en förebild.
Så berättar hon om en solskenshistoria,
apropå flyktingar. Det var en kvinna
från Djibouti som var gift med en
somalier och tillsammans hade de två
barn. Mannen hade fått uppehållstillstånd men kvinnan fick avslag och
utvisades.
– Jag hade mycket kontakt med henne
och familjen. Hon behövde åka tillbaka
till hemlandet för att uppdatera vissa
handlingar Polisen kom och hämtade
henne och sönerna, men efter åtta
månader var hon tillbaka och fick till
sist uppehållstillstånd. Det var gripande att ta del av hennes glädje och hur
lycklig hon var när hon kunde börja
läsa svenska.
Vad är det bästa med ditt arbete?
– Varje gång du kan vara med som ett
redskap och återupprätta en människa.
Att finnas där och ge lite kraft och
styrka – så att människor kan göra det
bästa efter sina förmågor. Jag arbetar
också som själasörjare och har en steg
1 utbildning i psykoterapi och S:t Lukas
själavårdsutbildning. Det är fantastiskt
att få följa människor från vaggan till
graven och ta emot deras förtroenden.
TEXT OCH FOTO ANN THÖRNBLAD
DIAKONI
”Att arbeta enligt FAT
ger en tydlig överblick”
Sedan tre år tillbaka kan diakoner och församlingspedagoger arbeta
enligt församlingsarbetsid, FAT. Men vad innebär det egentligen?
Annika Svensson, som är diakon och 2 vice ordförande i förbundsstyrelsen reder ut begreppen.
Annika Svensson. Foto Ann Thörnblad
VAD ÄR FAT?
FAT är en arbetstidsmodell som kallas
församlingsarbetstid, FAT. Modellen
innebär i genomsnitt 40 timmars arbetstid per vecka med två fridagar per
vecka. Därutöver 15 fridagar som kompensation för lätthelgdagar vilka ska
fördelas ut jämnt över året. Modellen
innebär att arbetstiden är reglerad och
att arbetstidslagen gäller. De diakoner
och församlingspedagoger som vill
arbeta enligt denna modell behöver
teckna en överenskommelse med sin
arbetsgivare om församlingsarbetstid,
på förbundets hemsida finns ett förslag till en sådan överenskommelse.
FÖRDELAR UR ARBETSTAGARENS
PERSPEKTIV:
* Möjliggör för den som arbetar med
församlingsvård att arbeta i team.
* Ökad flexibilitet för när hela lediga
dagar tas ut.
* Bättre arbetsmiljö.
FÖRDELAR UR ARBETSGIVARENS
PERSPEKTIV:
* Underlättar teamarbete för de för
samlingsvårdande yrkena.
* Underlättar planeringen för lätthelg
dagar då diakoner och församlingspe dagoger kan schemaläggas
för arbete på dessa.
* Förbättrad arbetsmiljö för diakoner
och församlingspedagoger.
Varför ska man teckna FAT?
– När du arbetar för Svenska kyrkan ska du arbeta enligt en arbetstidsmodell
som passar för Svenska kyrkan. Vi anställda i Svenska kyrkan arbetar inte bara
måndag-fredag utan också helger. Den vanligaste arbetstidsmodellen bland oss
diakoner och församlingspedagoger är anpassad efter en 40 timmars vecka måndag till fredag. FAT innebär att du varje vecka arbetar fem dagar och varje
vecka är du garanterad två dagars ledighet.
– Arbetar du enligt den vanliga arbetstidsmodellen, som de flesta diakoner och
pedagoger gör idag, är du endast garanterad 36 timmars ledighet. Det är en
väsentlig skillnad.
– Jag bestämde på ett tidigt stadium att teckna en överenskommelse med min
arbetsgivare för att arbeta enligt FAT, men det var först när jag började göra det
som jag förstod hur bra FAT var och är. Du får tydlighet vad gäller lätthelgdagarna, du vet när du ska jobba och när du är ledig. Schemat ska läggas i början
av varje år, då också de 15 fridagarna läggs ut. Att arbeta enligt FAT ger en
tydlig överblick över året.
Hur påverkar det din arbetsmiljö att arbeta enligt FAT?
– Jag blir en tydligare del i arbetslaget när jag arbetar under samma villkor som
mina kollegor. Nu delar jag samma arbetstidsvillkor som prästerna och kyrkomusikerna och andra kollgeor som har tecknat FAT.
– Ett av huvudmålen, i min församling, är att sätta gudstjänsten i centrum. Det
blir ännu naturligare att integrera det diakonala arbetet i söndagens gudstjänst,
när jag arbetar enligt FAT. Jag tar med mig grupper till söndagens gudstjänster
och ökar därmed delaktigheten.
Vilken är den vanligaste frågan du får om FAT?
– Fungerar det? Måste jag arbeta alla lätthelgdagar? Visst fungerar det och det
innebär inte att du per automatik arbetar fler lätthelgdagar. Det är en känd
arbetstidsmodell, prästerna har haft den i många år, och arbetsgivarna är väl
förtrogna med modellen.
– Du kan även arbeta enligt FAT om du är sjukskriven, föräldraledig eller arbetar deltid. Det finns en överenskommelse mellan Skao, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, och KyrkA hur du räknar ut antalet dagar.
KYRKFACK 4/15 13
DIAKONI
Diakoni på Plattan
Varje dag möter Yvonne Kerygman och Inga Pagréus
människor som kämpar med sina liv och sin överlevnad.
– Vi ger mat och kläder och ber vi för all den nöd som vi
möter, säger Yvonne Kerygman som är diakon i S:ta Clara
kyrka i Stockholm.
14 KYRKFACK 4/15
n
M
DIAKONI
itt på Plattan står en vagn lastad
med kaffe, smörgåsar och biblar.
I bakgrunden ljuder loungemusik och en man i 30-årsåldern
ligger och sover med benen uppdragna på en av
bänkarna. En mörkhyad kvinna i kjol tar ett
par sockerbitar från den stora sockerlådan som
volontären Ilmari håller i ett stadigt grepp. Idag
skiner solen och himlen är sällsynt blå. Det är en
sådan ovanlig dag, för att vara vårt land, när du
snarare söker skugga än sol.
”Det handlar om att se och
bekräfta människor, de flesta
är inte bortskämda med det.
Vi finns här varje vardag och
med tiden får vi människors
förtroenden.”
– Kaffet och smörgåsarna är bara en del av vår
verksamhet. Vi kommer hit varje dag för att
samtala och bygga relationer med människor.
Många är hemlösa och har en drogproblematik.
Det händer också att turister stannar till – de
blir alltid lika förvånade när de hör att kaffet är
gratis, säger Yvonne och ler.
jag ut kom ut från fängelset. När mina gamla
kompisar vill bjuda på droger berättar jag om
mitt nya liv. Nu vill jag göra så mycket gott jag
kan och så lite skada som möjligt, säger han.
Klockan börjar närma sig halv tre och Yvonne
och jag börjar gå mot S:ta Clara kyrka. ”Gud
välsigne dig”, säger Tobbe och lyfter handen
innan vi säger hejdå.
– Tobbe har uppmuntrat och inspirerat många
människor. Hans vittnesbörd fungerar verkligen
eftersom han har levt i den kriminella världen –
det han säger blir trovärdigt, säger Yvonne när
vi tar trapporna upp mot Drottninggatan.
Hon kom till S:ta Clara kyrka, i Stockholm, för
1,5 år sedan och var då relativt ny som diakon.
Innan dess har hon arbetat inom behandlingsvården och mött människor med en beroendeproblematik.
– Det handlar om att se och bekräfta människor, de flesta är inte bortskämda med det.
Vi finns här varje vardag och med tiden får vi
människors förtroenden. De berättar om sina
problem och vad de kämpar med. Kan du inte
be för mig, är det många som frågar. Vi tar
med dem i våra förböner och vi bjuder också in
till våra verksamheter i S:ta Clara där vi bland
annat har café, svenskundervisning och tar emot
för samtal.
Det är en jämn ström av människor som fikar
och pratar en stund med Yvonne och volontärerna. En av volontärerna är Daniel från Iran.
– Han kom till S:ta Clara förra hösten och hade
haft det tufft, men fick ett nytt, spännande liv
med Jesus. Nu är han ute och missionerar på
Plattan varje dag, säger Yvonne.
– En stor del av vår verksamhet bygger på
medverkan av volontärer, dels för att vi vill se
människor komma i funktion, men också för att
vi inte har så stora möjligheter att anställa fler
personer. Vi tillhör EFS, men är ändå en del av
Svenska kyrkan och har ett samarbetsavtal med
Domkyrkoförsamlingen, men verksamheten
baseras på fondmedel, gåvor och kollekter.
Tobbe satt i fängelse
Tobbe, som är en av de volontärer som brukar
vara med på Plattan varje dag, delar ut kaffemuggar till de förbipasserande och småpratar
med dem som stannar till. Han har suttit i fängelse i 25 år och blev frälst för 15 år sedan.
– Jag gick på tunga droger, men slutade helt när
Mat för flera hundra
På gräsmattan utanför S:ta Clara kyrkan står
ett vitt partytält. Men inte för arr bjuda in till
champagnemingel i sommarkvällen utan för att
dela med sig av livets bröd. Där delar diakonerna, tillsammans med volontärer, ut mat varje
förmiddag som räcker till 200 personer. Det ligger nära till hands att associera till Jesus under
med de fem kornbröden och de två fiskarna när
Yvonne berättar. Maten skänks från närliggande restauranger, hotell och caféer.
– Vi är en aktör, som tillsammans med andra
aktörer och kyrkor gör vad vi kan för att hjälpa
människor. Jag tror att de flesta människor vill
hjälpa till, bara de vet vad de ska göra. Det är
inte lätt att veta var man ska börja - eftersom
det finns så många behövande och så mycket lidande. Men att ge mat är något konkret, liksom
att skänka kläder eller att vara volontär.
Bön 24/7
Bönen är en central del av S:ta Claras verksamhet. De inleder och avslutar dagen med bön i
kyrkan och så har de en bönekedja som rullar
24/7. Anställda och volontärer skriver upp sig på
ett schema och bönen pågår oavbrutet.
– Vi får bönesvar hela tiden. Förra vintern hade
vi många besökare i matkön som inte hade några vinterskor. Flera gick runt i ”flipflop”, trots
att det börjat bli minusgrader. Det fanns ingenting i klädförrådet men vi bad till Gud! Samma
FORTS NÄSTA SIDA
KYRKFACK 4/15 15
DIAKONI
dag ringde de från LIONS. De hade
haft en vintersinsamling av vinterskor
som de ville skänka till vår verksamhet.
– En annan gång ringde en ledsen,
ekonomiskt begränsad pappa. De hade
stulit dotterns alla kläder i tvättomaten.
Två timmar senare lämnade en kvinna
in två kassar med barnkläder som var i
flickans storlek. Då är det roligt att vara
diakon, det är också det som gör att vi
orkar hålla på! säger Yvonne.
Samtal i kyrkan
Hennes dagar är intensiva. En vanlig
tisdag håller hon i morgonbönen och
delar sedan ut mat. Efter det har hon
diakoniexpedition innan det är dags
att gå ner till Plattan och när hon
kommer tillbaka fortsätter expeditionstiden. Hon och kollegan Inga, som har
arbetat i S:ta Clara i 23 år och var den
som startade verksamheten på Plattan,
sitter i ett avlångt rum till vänster om
kyrkans ingång.
– Det är vårt kontor, vi är i kyrkan i
stort sett hela tiden. Här har vi också
café som drivs av volontärer och så har
vi samtal i kyrkan.
Behoven är många och nöden är stor.
Det är alltid någon som vill samtala
med Yvonne eller Inga. De går inte att
dra sig undan, det händer något hela
tiden. Det kunde vara en källa till konflikter men Yvonne menar att eftersom
de lever så nära inpå varandra finns det
inget utrymme för konflikter.
– Vi lever som en familj tillsammans
med volontärerna. Det är klart att
irritation kan uppstå, men vi löser det
snabbt. Det måste vi. Vi ber mycket
tillsammans och det skapar en särskild
gemenskap. Det blir en känsla av att
vara buren.
det är intensivt.
– Dagligen får vi följa människor som
tar tag i sina liv. Själavård är en stor
del av vårt arbete och vi är här för att
vägleda. Vi pratar mycket om Jesus i
Klara kyrka och det händer saker när
människor tar emot Jesus och överlåter sig. Många av våra volontärer
som delar ut mat idag har själva stått i
matkön. De har gått från att ta emot till
att börja ge.
– En kille som sökte sig till Klara kyrka
var kriminell med ett tungt förflutet. I
januari nästa år prästvigs han!
Både Yvonne och Inga möter människor i mer eller mindre trasigt skick.
Behoven är stora och inte sällan har
människor förlorat allt som en gång var
viktigt för dem.
Händer det att ni blir hotade och hur
hanterar ni all nöd ni möter?
– I början när jag var ny som diakon
kunde det hända att jag blev hotad.
Men aldrig nu, säger Inga.
– Det är klart att någon kan slå i en
dörr – men inte mer än så. Gemenskapen är så stark här, det i sig blir ett
beskydd, liksom rör inte min kompis!
Bönegemenskapen ger också kraft till
att hantera all den nöd vi möter, säger
Yvonne.
TEXT ANN THÖRNBLAD
KORT OM INGA & YVONNE
NAMN Inga Pagréus
GÖR Diakon i Föreningen S:ta Clara
kyrka, Svenska kyrkan
BOR På Kungsholmen
FAMILJ Två söner och deras flickvänner
BIBELORD JAG TYCKER OM Hämta
nu styrka hos Herren, av hans oerhörda
kraft. Ef. 6:10
NAMN Yvonne Kerygman
GÖR Diakon i Föreningen S:ta Clara
kyrka, Svenska kyrkan
BOR I Uppsala
FAMILJ Make och hunden Amos
BIBELORD JAG TYCKER OM Kom till
mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag
skall skänka er vila. Matt. 11:28
Även om arbetet är krävande så tar inte
Yvonne med sig jobbet hem.
– När jag går hem kan jag inte göra
mer. Men när man har ett arbete som
handlar om att vara utgivande är det
också viktigt att vara rädd om sig själv.
Jag månar om mitt inre liv, ber mycket
och så är jag ute i naturen.
Gått från att ta emot till att ge
Kollegan Inga Pagréus, som har suttit i
telefon, kommer ut och hälsar och hon
bekräftar det Yvonne har sagt, att det
finns en stor glädje i arbetet - även om
16 KYRKFACK 4/15
– Kaffet och smörgåsarna är bara en del av vår verksamhet, säger Daniel, Yvonne, Ilmari och
Magdalena.
FRÅGA JURISTEN
mågan idag men som kan komma att
leda till sådana konsekvenser framöver.
Foto Izabela Knochenhauer
Skriv till Fråga juristen med dina
frågor kring avtal och arbetsrätt
så svarar KyrkAs förbundsjurist
Robert Svec, i mån av utrymme,
på dina frågor.
Mailadressen är [email protected]
Kan sjukdomen vara
skäl för uppsägning?
För några år sedan prästvigdes jag och
fick efter perioden som pastorsadjunkt
anställning som komminister. Efter en
kortare sjukhusvistelse i höstas stod det
dessvärre klart att jag har multipel skleros (MS). Först nu har jag börjat fundera
över vad det kan betyda för min anställning. Kan jag på grund av sjukdomen
riskera att sägas upp från arbetet?
Präst och medlem KyrkA
Inledningsvis kan sägas att diskrimineringslagen förbjuder diskriminering
av arbetstagare på grund av funktionsnedsättning.
Till funktionedsättning räknas bland
annat varaktiga fysiska och psykiska begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av
en skada eller en sjukdom fanns vid
födelsen, har uppstått därefter eller
kan förväntas uppstå. Förbudet mot
diskriminering gäller följaktligen även
för sjukdomar med ett progressivt
förlopp, såsom MS, som inte nödvändigtvis inverkar på funktionsför-
För dig innebär diskrimineringsförbudet först och främst att din arbetsgivare inte får missgynna dig på grund
av eventuell funktionsnedsättning
om det inte påverkar din förmåga att
utföra de väsentligaste uppgifterna
i arbetet. Diskrimineringsförbudet
bygger i denna del på tanken att du
ska bedömas utifrån dina personliga
egenskaper och förutsättningar att
utföra arbetet, och inte utifrån schablonuppfattningar om egenskaper
som tillskrivs personer som tillhör
samma grupp.
Från och med 2015 gäller dessutom
att så kallad bristande tillgänglighet
för personer med funktionsnedsättning införts som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Om
en funktionsnedsättning i och för sig
påverkar din arbetsförmåga men du
genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder kan komma i en jämförbar
situation med en person utan funktionsnedsättning, föreligger även ett
förbud mot diskriminering. Arbetsgivaren tillåts då inte, exempelvis i samband med uppsägning, fästa avseende
vid dina begränsningar i förmågan
att utföra arbetet om åtgärderna kan
eliminera eller reducera effekterna av
funktionsnedsättningen så att du kan
utföra de väsentligaste uppgifterna.
Vilka åtgärder som är skäliga att kräva avgörs genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall.
Däremot strider det inte mot diskrimineringsförbudet att arbetsgivaren
beaktar funktionsnedsättning som
medför en väsentlig nedsättning av
arbetsförmågan och som inte kan
åtgärdas genom skäliga stöd och anpassningsåtgärder. Detsamma gäller
om det överhuvudtaget inte skulle
vara möjligt att eliminera eller i tillräcklig mån reducera effekterna av
funktionshindret genom stöd och anpassningsåtgärder.
Som regel gäller även enligt anställningsskyddslagen (LAS) att sjukdom
inte utgör saklig grund för uppsäg-
ning, såvida inte nedsättningen av
arbetsförmågan är så väsentlig för
arbetstagaren att han eller hon inte
längre kan utföra arbete av någon
betydelse. Även enligt LAS ska arbetsgivaren genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig
åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens
särskilda förutsättningar för arbetet.
Vad innebär anställning
med lönebidrag?
Till följd av en trafikolycka har jag under
en längre tid varit oförmögen att arbeta.
Mitt tillstånd har förbättrats något men
jag kommer aldrig att bli helt återställd
igen. Arbetsförmedlingen har nu tagit
upp frågan om en anställning med lönebidrag. Vad innebär det och vilka villkor
gäller för sådan anställning?
Redo för comeback
För en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning kan arbetsgivaren få så
kallat lönebidrag.
Lönebidraget ska kompensera för
anpassningar av arbetet och arbetsplatsen. Syftet är att ersättningen ska
öka den arbetssökandes möjligheter
att få en anställning där hans eller
hennes kompetens och färdigheter tas
tillvara. Ersättningen gäller för både
tillsvidareanställning (fast anställning)
och tidsbegränsade anställning samt
även för anställningar på deltid. Lönebidraget kan utgå under högst fyra
år.
Du har rätt till lön och andra anställningsförmåner enligt kollektivavtalet.
Detta innebär även att arbetsgivaren
ska teckna försäkringar för dig. Du
omfattas också av LAS:s allmänna
regler och har samma trygghet i anställningen som andra arbetstagare.
Det ska finnas en plan för hur du
ska öka din arbetsförmåga och hur
arbetsgivaren på sikt inte ska behöva
något lönebidrag för dig. Kompletterande utbildning, kamratstöd och
arbetshjälpmedel är exempel på sådant som kan ingå i planen.
KYRKFACK 4/15 17
KYRKFACK 2/14 17
DIAKONI
Många diakoner
blir sjuka av stress
Foto Magnus Aronson
Många tror att det inte är någon idé att anmäla och att det är omöjligt att få psykiska arbetsskador godkända men det stämmer inte.
Många diakoner har en
stressig arbetssituation och
det är vanligt med sjukskrivning på grund av stressrelaterade besvär. Det visade enkätsvaren i den undersökning
som KyrkA gjort av diakonernas arbetssituation.
FRÅGOR OM ARBETSSKADOR
Kontakta i första hand din krets. I annat
fall ombudsman Evalena Ödman, tel 08441 85 78, e-post evalena.odman@kyrka.
se
18 KYRKFACK 4/15
Idag vet vi vilka faktorer som leder till
psykisk ohälsa och det är sjukdomar
som är relativt enkla att förebygga. Däremot kan det ta lång tid att återhämta
sig efter ett insjuknande, en del blir
aldrig helt återställda.
Den som utsätts för långvarig stress i
arbetet, mobbing eller hot och våld kan
drabbas av långvariga sjukdomsbesvär
som utmattningssyndrom, depression
eller posttraumatiskt stressyndrom.
– Jag har mött många personer i människovårdande yrken som har drabbats
av psykisk sjukdom till följd av en
orimlig arbetsbörda. En stark ansvarskänsla, engagemang, och yrkesstolthet
är något som de flesta har gemensamt,
säger Evalena Ödman, ombudsman på
KyrkA.
– Det är personer som många gånger
har ansträngt sig till det yttersta för att
göra ett bra arbete trots svåra förutsättningar och begränsade resurser och
är uppskattade och lojala medarbetare. Det är slående hur personer som
tidigare har varit högpresterande mister
en stor del av sina kompetenta förmågor när de blir sjuka. Det kan därför
vara svårt för närstående och arbetsgivare att förstå hur fysiskt och mentalt
uttömd den drabbade kan vara.
Anmäl alltid en arbetsskada
Många tror att det inte är någon idé att
anmäla och att det är omöjligt att få
psykiska arbetsskador godkända men
det stämmer inte.
– Det har kommit många bra domar
genom åren och det är numera accepterat att påfrestningar i arbetet kan
orsaka psykisk ohälsa. Jag har lång
erfarenhet av arbetsskadeprocesser och
har drivit många sådana processer med
framgång, bland annat som förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd AB, säger
Evalena Ödman.
– Om Försäkringskassan eller dom-
DIAKONI
”Bland KyrkAs medlemmar
verkar det finnas en tvekan
inför att anmäla en arbetsskada eftersom de är lojala
och inte vill skada relationen
med arbetsgivaren. ”
ANMÄL OM DU BLIR SJUK
Arbetsgivaren har ansvar för att förhindra
att medarbetarna utsätts för skadlig stress,
mobbing, hot eller våld. Om du ändå blir
sjuk är det viktigt att sjukdomen anmäls
som arbetsskada. Anmälan är nödvändig
för din egen möjlighet att få ersättning.
Om du misstänker att du har blivit sjuk
på grund av arbetet bör du omedelbart
anmäla det till din arbetsgivare och ditt
skyddsombud. Arbetsgivaren är i sin tur
skyldig enligt lag att anmäla arbetsskadan
till Försäkringskassan. Om arbetsgivaren
av någon anledning inte gör det kan du
själv göra en anmälan till Försäkringskassan. Om din sjukdom leder till inkomstförlust och kostnader har du möjlighet att
ansöka om ersättning från Försäkringskassan. Blanketter finns på ww.w.forsakringskassan.se. Det krävs alltså både
anmälan och ansökan för att du ska kunna
få ersättning.
Som medlem i KyrkA omfattas du även av
en kompletterande försäkring, Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, som KyrkA
har förhandlat fram. Den försäkringen
hanteras av AFA Försäkring. Du måste själv
anmäla din arbetsskada till AFA Försäkring.
www.afaforsakring.se/privatperson/arbetsskadeforsakring/las-mer-och-anmal/
stolen, efter överklagande, godkänner
besvären får det ofta stor ekonomisk
betydelse för den drabbade. Syftet med
försäkringarna är att ge ekonomisk
trygghet för den som har blivit skadad
av sitt arbete.
Täcker inkomstförlust
Förutom ersättning för bland annat
kostnader täcker arbetsskadeförsäkringen den inkomstförlust som du
drabbas av på grund av din sjukdom.
Försäkringarna gäller bland annat
om du måste gå ner varaktigt i arbetstid, tvingas byta till ett sämre avlönat arbete, få sjukersättning eller är
långtidssjukskriven.
Kravet är att inkomstförmågan bedöms
vara nedsatt under minst ett år framåt.
En diakon som tjänar 34 000 kr som
yrkesverksam får vid hel sjukersättning
17 800 kr per månad i ersättning från
Försäkringskassan. Med livränta från
Försäkringskassan och kompletterande
ersättning från AFA Försäkring blir
månadsinkomsten densamma som om
personen hade fortsatt att arbeta, d v s
34 000 kr.
– Det rör sig alltså om tiotusentals
kronor per månad för en diakon och i
ett längre perspektiv kan det handla om
flera miljoner kronor bara i ersättning
för inkomstbortfall. Månadsbeloppen
är dessutom pensionsgrundande. Jag
har varit med om att en medlem fått
totalt sex miljoner kronor i ersättning,
säger Evalena Ödman.
Du blir inte utförsäkrad
Den som har en godkänd arbetsskada blir heller inte utförsäkrad
när sjukpenningdagarna tar slut. Är
du långtidssjukskriven på grund av
arbetsskada kan du ansöka om fortsatt
sjukpenning på grund av arbetsskada
och därmed undgå den bortre tidsgränsen. Om Försäkringskassan godkänner
arbetsskadan, kan sjukpenning på
fortsättningsnivån beviljas för så lång
tid som arbetsoförmågan består.
– Bland KyrkAs medlemmar verkar det
finnas en tvekan inför att anmäla en
arbetsskada eftersom de är lojala och
inte vill skada relationen med arbetsgivaren. Det är viktigt att komma ihåg
att anmälan om arbetsskada och ansökan om ersättning inte riktar sig mot
arbetsgivaren. Arbetsskadeförsäkringen
och de kollektivavtalade försäkringarna
har tillkommit just för att anställda
ska slippa att driva processer mot sin
arbetsgivare. Det är Försäkringskassan
respektive AFA Försäkring som beslutar om och betalar ersättning.
– Även om det har gått en längre
tid behöver det inte vara för sent att
anmäla arbetsskadan och ansöka om
ersättning. För den som är sjuk kan
det kännas som en oöverstiglig uppgift
att ansöka om arbetsskadeersättning,
men du kan få hjälp av KyrkA. Du kan
också få juridiskt stöd om du nekas
ersättning, säger Evalena Ödman.
– Jag har mött många personer i människovårdande yrken som har drabbats av psykisk sjukdom
till följd av en orimlig arbetsbörda, säger Evalena Ödman. Foto Lennart Håkansson
KYRKFACK 4/15 19
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Posttidning B
Vid definitiv eftersändning återsänds
försändelsen med nya adressen till
baksidan.
Kyrkans Akademikerförbund, Box 30078, 104 25 Stockholm
Vi kan kyrkan
- fackföreningen för dig
som arbetar i Svenska kyrkan
R
TE
ES
EM
LS
BI
Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande.
Uppge reskoden ”KYRKFACK” vid beställning
– så får du automatiskt rabattpriset.
Minisemester vid slottet i Güstrow
4 dagar på hotell i Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland
Julmarknad i Ro
Hotel am Schlosspark
stoc
23/11-22/12 20 k
15
Pris per person
i dubbelrum
1.349:-
Pris utan reskod 1.499:Hotel am Schlosspark
• 3 övernattningar
Renässansslottet i den historiska kulturstaden
• 3 x frukostbuffé
Güstrow sägs vara ett av Tysklands vackraste.
• 3 x 3-rätters middag/
Och mitt emot slottet ligger ditt hotell med utbuffé i restaurangen
sikt till det äventyrliga byggnadsverket och den
med utsikt till Güstrow
vackra slottsträdgården i utkanten av den charSlott och slottsparken
miga gamla stadsdelen. Här kan du se fram
• 1 välkomstdrink
emot en minisemester i det historiska Mecklenburg-Vorpommern med stora sevärdheter strax
BARNRABATT
utanför dörren. Güstrow är också berömt för
1 barn 0-5 år gratis.
Ernst Barlachs konstverk Svävande Ängel (500
1 barn 6-14 år ½ priset.
m), som hänger i stadens domkyrka efter en
dramatisk historia efter att ha blivit stämplad Ankomst
Valfri t.o.m. 20/12 2015.
av nazisterna som skadlig konst.
Beställning: www.happydays.nu
eller
tel. 020 79 33 84
Reskoden:
Kyrkfack
Öppet vardagar kl. 8-17.
Förbehåll för tryck- och prisfel samt utsålt. Barnrabatt vid 2 betalande vuxna.
Avbeställningsskydd kan köpas till. Expeditionsavgift på 89:- tillkommer.
Teknisk arrangör: