FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND

advertisement
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
2013-02-27
BILAGA
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
SIDOR
1 (11)
FISKLISTA BASERAD PÅ
HÅLLBARA FISKBESTÅND
BILAGA TILL MILJÖSTYRNINGSRÅDETS KRITERIER FÖR FISK
OCH SKALDJUR
Syftet med listan är att ge upphandlare/avtalsavropare vid upphandling/avrop av
efterfrågade fisk/fiskprodukter möjlighet att på ett tidseffektivt sätt basera sina
upphandlingsbeslut på ett underbyggt material. Fisklistans rekommendationer grundar sig
på aktuella forskningsrön från ICES (Internationella havsforskningsinstitutet), IUCN:s och
WWF:s fisklistor samt diskussioner i Miljöstyrningsrådets expertgrupp för ”Fisk och
skaldjur”. Listan är tänkt att användas dels vid behovsanalysen när man bestämmer vilka
arter som upphandlas och dels som stöd vilka arter som avropas på gällande avtal.
Den information och rekommendationen som gäller beståndsstatus som ges för de
enskilda arterna har beslutats i konsensus vid senaste revideringen med kompromisser
och/eller alternativa rekommendationer:

Bra – ”kan köpas i större mängd vid upprepade tillfällen”.
En art får rekommendationen ”BRA” då bestånden är goda enligt expertgruppen och
ICES föreslår bibehållna eller ökande kvoter.

OK – ”bör köpas i mindre mängder vid enstaka tillfälle”.
En art får rekommendationen ”OK” då bestånden är medelgoda enligt expertgruppen
och trenden är svagt ökande eller svagt vikande bestånd och ICES rekommenderar
bibehållna kvoter eller minskade kvoter.

Avstå – ”bör inte köpas alls vid något tillfälle”.
En art får rekommendationen ”AVSTÅ” då bestånden är svaga enligt expertgruppen
och trenden är svagt ökande eller svagt vikande bestånd och ICES rekommenderar
bibehållna kvoter eller minskade kvoter.
Upphandlande myndighet bör eftersträva en enhetlig hållning till hur beståndsrekommendationer tillämpas i den egna avropsorganisationen. Prata även med din
leverantör om fisk- och skaldjurssortimentets miljöpåverkan och aktuell
miljöinformation.
INFORMATION OM HUR DU LÄSER LISTAN
Fisklistan är framtagen med syftet att underlätta offentlig upphandling och beställning av
relevanta fiskarter på offentliga kontrakt som kommer från livskraftiga bestånd. Det finns i
vissa fall flera rader för samma art. Detta beror på att färgmarkeringen utgår från
beståndsstatus och geografiskt område. Det kan således finnas arter där beståndsstatus är
stabilt (grönt/BRA), där det finns miljömärkning t.ex. MSC-certifierade fisken
(grönt/BRA), där arten är BRA att köpa in även utan certifiering och där det finns en
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
2013-02-27
BILAGA
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
SIDOR
2 (11)
certifiering (ger två gröna nivåer). Där det finns stabila bestånd i vissa geografiska
områden (grönt/BRA) men mindre stabila, osäkra bestånd av samma art i andra
geografiska områden (gult/OK eller rött/AVSTÅ) ger det därmed flera färgnivåer till
samma art. Om samma art förekommer på flera nivåer, se geografiskt område i
mittenspalten samt i förekommande fall; övrig information i högerspalten.
Märkningsinformation i Fisklistan innebär att det finns fisk som uppfyller certifieringens
regelverk. Att det finns certifierad fisk innebär inte att alla fisken av en certifierad art eller
all fisk av en art inom ett område som har certifierade fisken uppfyller certifierings
regelverk.
Miljöstyrningsrådets fisklista baserar sig på uppgifter om beståndsstatus från:

ICES - när det gäller internationella arter och är ett bedömningsorgan för de svenska
arter som bedöms av ICES, läs mer på www.ices.dk. Internationella rådet för
havsforskning (ICES) samordnar och främjar havsforskning i oceanografi, den
marina miljön, det marina ekosystemet och på levande marina resurser i nordöstra
Atlanten. ICES är ett nätverk av mer än 1600 forskare från 200 institutioner förenade
genom ett mellanstatligt avtal (ICES-konventionen) för att lägga mervärde till
nationella forskningsinsatser. ICES är den primära källan för vetenskaplig rådgivning
på det marina ekosystemet till regeringar och internationella reglerande organ som
hanterar nordöstra Atlanten och angränsande hav.

Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig myndighet på miljöområdet för frågor om
bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. Havet
2012 – om miljötillståndet i svenska havsområden är en årlig rapport som samlar de
senaste resultaten från Havs- och vattenmyndighetens och Naturvårdsverkets
nationella miljöövervakning i kust och hav. För att kunna nyttja våra gemensamma
hav på ett hållbart sätt behöver vi planera den framtida användningen. Läs mer om
Havs- och Vattenmyndighetens havsplanering som ger levande hav.

I SLU:s ArtDatabank kan man läsa om svenska hotade arter. Den bidrar till att
regelbunden övervakning av tillståndet för Sveriges arter och naturtyper genomförs
utifrån bästa tillgängliga kunskap. ArtDatabanken samverkar med de nordiska
grannländerna, är part i European Topic Center on Biological Biodiversity som är ett
expertorgan som ger stöd till EU i arbetet med biologisk mångfald. ArtDatabanken är
också aktiv medlem i Internationella naturvårdsunionen, IUCN, som bl.a. ansvarar för
det globala arbetet med rödlistan.

IUCNs (Internationella naturvårdsunionen) arbete stöds av över 1000 anställda i 45
kontor och hundratals samarbetspartner inom offentlig icke-statliga organisationer
och den privata sektorn runt om i världen. Unionens huvudkontor ligger i Schweiz.
IUCN utgör att neutralt forum för regeringar, frivilligorganisationer, forskare, företag
och lokala samhällen att hitta pragmatiska lösningar på bevarande och
utvecklingsutmaningar. Tusentals fältprojekt och aktiviteter bedrivs runt om i världen
och IUCN har officiell observatörsstatus i FN: s generalförsamling

Samt hälsorelaterad information från Livsmedelsverket som ger råd om begränsad
konsumtion av feta fiskar från Östersjön och svenska insjöfiskar, för gravida och
ammande, samt kvinnor i barnafödande ålder och barn se www.slv.se.
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
2013-02-27
BILAGA
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
SIDOR
3 (11)
MILJÖRELATERADE MÄRKNINGAR PÅ MARKNADEN

MSCs (Marine Stewardship Council) certifiering bidrar till sundare hav genom att
erkänna och belöna hållbara fångstmetoder, påverka de val människor gör när de
köper fisk och skaldjur samt att tillsammans med sina partnerorganisationer förvandla
fisk- och skaldjursmarknaden till en hållbar marknad. Certifierings- och
miljömärkningsprogrammet ger fisken oberoende bevis på att fisket är välskött och
uthålligt och att fisken de köper kommer från en välskött och uthållig källa med tanke
på beståndsstatus fångstmetoder och förvaltningsplaner.

KRAVs (Krav ekonomisk förening) regler för fiske omfattar alla delar av kedjan från
fartyget och fiskemetoderna till förädlingen och detaljhandeln. Spårbarheten är viktig
och märks tydligast i reglerna om fiskemetoderna samt landning och förädling.
Beståndet bedöms av en expertkommitté som ger råd till KRAVs styrelse. Läs mer på
KRAVs hemsida. Regelverket inkluderar även att minska miljö- och klimatpåverkan
från fisket.

GLOBALG.A.P. Är en produktionsstandard som innebär att certifikatet täcker
processen för den certifierade produkten från insatsvaror till jordbruket som foder
eller plantor och all verksamhet i jordbruket tills produkten lämnar gården.
GLOBALG.A.P. är en så kallad business-to-business etikett och är därför inte direkt
synlig för konsumenten. Läs mer på Global G.A.P:s hemsida.

ASC (Aquaculture Stewardship Council) är ett globalt certifieringsorgan som har
tagit fram regler för olika produktionsgrupper inom vattenbruket. Reglerna utvecklas
i en internationell dialog där exempelvis skaldjursprocessorer, detaljhandel och
Foodservice företag, forskare, miljöorganisationer och allmänheten är med för att
främja bästa miljömässiga och sociala val i fisk och skaldjur. Läs mer på ASC
hemsida.

WWF: Världsnaturfonden är en naturvårdsorganisation som bland annat arbetar för
hållbart fiske. De informerar om miljömärkning av fisk, t.ex. genom sin årligt
uppdaterade Fisklista. Miljöstyrningsrådets fisklista riktar sig främst till den
offentliga sektorn och listar således arter som är frekvent förekommande i offentliga
livsmedelsupphandlingar.
ALLMÄN KOMPLETTERANDE INFORMATION
Allmänt för vildfångade arter gäller att djuphavsfiskar vanligtvis har hög
reproduktionsålder, växer långsamt och därmed har låg återhämtningsförmåga vilket gör
att uttaget bör begränsas. Beståndsuppskattningar försvåras även av att fiskresurserna ofta
flyttar under året.
Allmänt för vattenbruksarter, dvs. odlade arter, gäller att fiskodling bidrar till hög
efterfrågan på foderfisk. Miljöbelastningen kan även vara stor i den nära omgivningen,
t.ex. hög koncentration av närsalter som bidrar till övergödning som är negativt för
kustnära fiske. Ett annat problem med fiskodling är rymningar som kan bidra till att
utarma vilda bestånd och störa leken. För odlad fisk med ursprung utanför EU kan det
även vara svårt att erhålla tillförlitlig miljöinformation.
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
2013-02-27
BILAGA
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
SIDOR
4 (11)
URSPRUNGSMÄRKNING
Från den 1 januari 2001 är det ett krav från EU att fiskeri- och vattenbruksprodukter skall
ursprungsmärkas. Detta ger konsumenten rätt att få veta artens handelsbeteckning; artens
korrekta svenska och latinska namn (latinskt namn ej obligatoriskt), produktionssätt; om
den är fiskad i hav eller sötvatten eller om den är odlad samt fångstzon. Nedan en
förteckning över FAO:s internationella nummer/beteckningar för fångstområden.
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
2013-02-27
BILAGA
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
SIDOR
5 (11)
VILDFÅNGAD FISK
Art
Alaska Pollock
Theragra
chalcogramma
Alaska Pollock
Theragra
chalcogramma
Guldlax
(”strömsill”)
Argentina silus
Guldlax
(”strömsill”)
Argentina silus
Gös
Sander lucioperca
Gös
Sander lucioperca
Hoki - Nya
zeeländsk
Macruronus
novaezelandiae
Hoki från
Argentina
Macruronus
magellanicus
Notera att
handelsbeteckning
är Chilensk Hoki
(SLV)
Kolja
Melanogrammus
aeglefinus
Beståndsstatus
Geografiskt område
BRA
Nordöstra Stilla Havet,
Nordvästra Stilla
Havet, FAO 61, 67
OK
Nordvästra Stilla
Havet, Nordöstra Stilla
havet, FAO 61, 67
BRA
AVSTÅ
BRA
OK
BRA
FAO 27: specifikt
Färöarna
Nordostatlanten, FAO
27
Djuphavsart. Låg
tillväxt och låg
återhämtningsförmåga.
Från Hjälmaren
Insjöfisk. Kostråd finns
på www.slv.se
Övriga områden
Insjöfisk. Kostråd finns
på www.slv.se
Sydvästra Stilla havet
vid Nya Zeeland och
sydvästra Australien,
FAO 81
Sydöstra Stilla Havet
och sydvästra Atlanten,
FAO 41, FAO 57
BRA
BRA
Övrig information
Nordostatlanten, FAO
27
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
BILAGA
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
Art
Kolja
Melanogrammus
aeglefinus
Kolja
Melanogrammus
aeglefinus
Kapkummel
Merluccius
capensis/paradoxus
Kapkummel
Merluccius
capensis/paradoxus
Beståndsstatus
Kungsfisk/Rödfisk/
Uer Sebastes spp
Vildfångad Lax
från Stilla Havet
Puckellax/Pinklax
Oncorhynchus
gorbuscha
Coho/Silverlax
O. kisutch
Kungslax/ Chinook
O. tshawytscha
Chumlax/Hundlax/
Chum O. keta
Långa
Molva molva
Långa
Molva molva
Makrill
Scomber scombrus
Geografiskt område
BRA
Nordostatlanten, FAO
27: specifikt Barents
hav, Norska havet,
Skagerrak, Nordsjön
AVSTÅ
Nordostatlanten, FAO
27: kustnära bestånd
Skagerrak och
Kattegatt
BRA
OK
SIDOR
6 (11)
Övrig information
Sydöstra Atlanten,
utanför Sydafrikas
kust, Norra Namibia
FAO 47
Västra Indiska
Oceanen, FAO 51
Norra Europa, FAO 27
Kummel
Merluccius
merluccius
2013-02-27
OK
AVSTÅ
Nordostatlanten, FAO
27, 41
Stilla havet, FAO 61,
FAO 67,
BRA
OK
FAO 27: Island,
Färöarna, Norska
havet, Barents hav
AVSTÅ
FAO 27: kustnära fiske
Skagerrak, Kattegatt
OK
Nordostatlanten, FAO
27
Djupvattensfisk med
låg
återhämtningsförmåga.
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
BILAGA
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
Art
Beståndsstatus
2013-02-27
Geografiskt område
Rödspätta
Pleuronectes
platessa
BRA
Nordsjön, Skagerrak,
FAO 27
Rödspätta
Pleuronectes
platessa
OK
Nordsjön, Skagerrak,
FAO 27
BRA
Nordostatlanten, FAO
27
Sej
Pollachius virens
Sej Pollachius
virens
Sill
Clupea harengus
BRA
BRA
Nordostatlanten, FAO
27
Sill
Clupea harengus
OK
Västra Östersjön FAO
27
OK
Norra Östersjön,
Bottenhavet,
Bottenviken
Stillahavsflundra
Limanda aspera
OK
Nordsjön, Skagerrak,
Kattegatt, FAO 27
BRA
Norra Stilla Havet,
Berings hav, FAO 27
BRA
Östra Stilla havet FAO
77
TONFISK
Gulfenad tonfisk
Thunnus albacares
Sydlig tonfisk
AVSTÅ
Övrig information
Nordostatlanten, FAO
27
BRA
/Skrubbskädda/Sk
rubba/Flundra
Platichthys flesus
7 (11)
Nordostatlanten, FAO
27
Sill
Clupea harengus
Strömming
Clupea harengus
SIDOR
Globalt
Insjöfisk. Kostråd finns
på www.slv.se
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
BILAGA
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
Art
Beståndsstatus
2013-02-27
Geografiskt område
Thunnus maccoyii
Gulfenad tonfisk
Thunnus albacares
Storögd tonfisk
Thunnus obesus
Skipjack/bonit
Katsuwonus pelamis
Skipjack/bonit
Katsuwonus pelamis
Albacore, Vit
tonfisk
Thunnus alalunga
Albacore, Vit
tonfisk
Thunnus alalunga
Globalt
BRA
OK
Globalt
Globalt
BRA
Globalt
OK
TORSK
Torsk Gadus
morhua
Torsk Gadus
morhua
Torsk
Gadus morhua
BRA
BRA
BRA
Torsk
Gadus morhua
BRA
Torsk
Gadus morhua
OK
Torsk Gadus
morhua
AVSTÅ
Barents hav, Norska
havet
Barents hav, Norska
havet
Östersjön - Östra
beståndet
Östersjön - Östra
beståndet
Östersjön – Västra
beståndet
Nordsjön, Skagerrak
och Kattegatt, kusttorsk
(Norge)
SIDOR
8 (11)
Övrig information
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
BILAGA
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
Art
Beståndsstatus
2013-02-27
Geografiskt område
Stillahavstorsk Gadus
macrocephalus
BRA
Norra Stilla Havet,
FAO 61
Stillahavstorsk Gadus
macrocephalus
AVSTÅ
Norra Stilla Havet,
FAO 61
SIDOR
9 (11)
Övrig information
ODLAD FISK
Art
Hajmal/
Pangasiusmal
Pangasius
hypophthalmus
Hajmal/
Pangasiusmal
Pangasius
hypophthalmus
Hajmal/
Pangasiusmal
Pangasius
hypophthalmus
Beståndsstatus
Geografiskt område
Övrig information
Vietnam
BRA
OK
Konventionellt odlad
från Sydostasien FAO
71
GLOBAL G.A.P.
Konventionellt odlad
från Sydostasien FAO
71
Bristfällig förvaltning
av odlingsenheterna.
Användning av
kemikalier förorenar
närområdena. Uttag av
foderfisk i lokalt fiske
utarmar andra
fiskbestånd.
AVSTÅ
Norge
Lax (odlad)
Salmo salar
BRA
Lax (odlad)
Salmo salar
OK
Norge, Nordeuropa,
Kanada
Odlad lax från Chile
och Turkiet
Lax (odlad)
Salmo salar
AVSTÅ
GLOBAL G.A.P.
Bristfällig förvaltning
av odlingsenheterna.
Användning av
kemikalier förorenar
närområdena. Uttag av
foderfisk i lokalt fiske
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
2013-02-27
BILAGA
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
SIDOR
10 (11)
utarmar andra
fiskbestånd.
Regnbågslax/
regnbåge
Oncorhynchus
mykiss
Regnbågslax/
regnbåge
Oncorhynchus
mykiss
Tilapia
Orechromis
niloticus
O. mossambicus
O. aureus
Tilapia
Orechromis
niloticus
O. mossambicus
O. aureus
Tilapia
Orechromis
niloticus
O. mossambicus
O. aureus
OK
AVSTÅ
BRA
Skandinavien,
Västeuropa
Regnbåge odlad i Chile Bristfällig förvaltning
eller Turkiet
av odlingsenheterna.
Användning av
kemikalier förorenar
närområdena. Uttag av
foderfisk i lokalt fiske
utarmar andra
fiskbestånd.
Indonesien, Ecuador,
Honduras, Malaysia,
Costa Rica
Globalt
GLOBAL G.A.P.
Konventionellt odlad
från Sydostasien FAO
71
Bristfällig förvaltning
av odlingsenheterna.
Användning av
kemikalier förorenar
närområdena. Uttag av
foderfisk i lokalt fiske
utarmar andra
fiskbestånd.
OK
AVSTÅ
SKALDJUR
Blåmusslor
Mytilus edulis
Räka –
Nordhavsräka
Pandalus
borealis
GLOBAL G.A.P.
Nordeuropa
BRA
BRA
Nordostatlanten,
Nordvästatlanten,
Västra Grönland, FAO
21, 27
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
BILAGA
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
Räka –
Nordhavsräka
Pandalus
borealis
Räka –
Nordhavsräka
Pandalus
borealis
BRA
2013-02-27
Nordostatlanten,
Nordvästatlanten,
Västra Grönland,
Barents hav, Island,
samt Kanada FAO 21,
27
Skagerrak
OK
SIDOR
.
11 (11)
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards