MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
2014-06-26
BILAGA TILL
KRITERIEDOKUMENT
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
SIDOR
1 (11)
FISKLISTA BASERAD PÅ
HÅLLBARA FISKBESTÅND
BILAGA TILL MILJÖSTYRNINGSRÅDETS KRITERIER FÖR FISK
OCH SKALDJUR
Syftet med listan är att ge upphandlare/avtalsavropare vid upphandling/avrop av
efterfrågade fisk/fiskprodukter möjlighet att på ett tidseffektivt sätt basera sina
upphandlingsbeslut på ett underbyggt material. Fisklistans rekommendationer grundar sig
på aktuella forskningsrön från ICES (Internationella havsforskningsinstitutet), IUCN:s och
WWF:s fisklistor samt diskussioner i Miljöstyrningsrådets expertgrupp för ”Fisk och
skaldjur”. Listan är tänkt att användas dels vid behovsanalysen när man bestämmer vilka
arter som upphandlas och dels som stöd vilka arter som avropas på gällande avtal.
Den information och rekommendationen som gäller beståndsstatus som ges för de
enskilda arterna har beslutats i konsensus vid senaste revideringen med kompromisser
och/eller alternativa rekommendationer:
Bra – ”kan köpas i större mängd vid upprepade tillfällen”.
En art får rekommendationen ”BRA” då bestånden är goda enligt expertgruppen och
ICES föreslår bibehållna eller ökande kvoter.
Var försiktig med – ”bör köpas i mindre mängder vid enstaka tillfälle”.
En art får rekommendationen ”VAR FÖRSIKTIG MED” då bestånden är medelgoda
enligt expertgruppen och trenden är svagt ökande eller svagt vikande bestånd och
ICES rekommenderar bibehållna kvoter eller minskade kvoter.
Avstå – ”bör inte köpas alls vid något tillfälle”.
En art får rekommendationen ”AVSTÅ” då bestånden drastiskt minskar eller är svaga
enligt expertgruppen och trenden är svagt ökande eller svagt vikande bestånd och
ICES rekommenderar bibehållna kvoter eller minskade kvoter.
Upphandlande myndighet bör eftersträva en enhetlig hållning till hur beståndsrekommendationer tillämpas i den egna avropsorganisationen. Prata även med din
leverantör om fisk- och skaldjurssortimentets miljöpåverkan och aktuell
miljöinformation.
INFORMATION OM HUR DU LÄSER LISTAN
Fisklistan är framtagen med syftet att underlätta offentlig upphandling och beställning av
relevanta fiskarter på offentliga kontrakt som kommer från livskraftiga bestånd. Det finns i
vissa fall flera rader för samma art. Detta beror på att färgmarkeringen utgår från
beståndsstatus och geografiskt område. Det kan således finnas arter där beståndsstatus är
stabilt (grönt/BRA), där det finns miljömärkning t.ex. MSC-certifierade fisken
(grönt/BRA), där arten är BRA att köpa in även utan certifiering och där det finns en
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
2014-06-26
BILAGA TILL
KRITERIEDOKUMENT
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
SIDOR
2 (11)
certifiering (ger två gröna nivåer). Där det finns stabila bestånd i vissa geografiska
områden (grönt/BRA) men mindre stabila, osäkra bestånd av samma art i andra
geografiska områden (gult/ VAR FÖRSIKTIG MED eller rött/AVSTÅ) ger det därmed
flera färgnivåer till samma art. Om samma art förekommer på flera nivåer, se geografiskt
område i mittenspalten samt i förekommande fall; övrig information i högerspalten.
Märkningsinformation i Fisklistan innebär att det finns fisk som uppfyller certifieringens
regelverk. Certifierad fisk innebär inte att alla fisken av en certifierad art eller all fisk av
en art inom ett område som har certifierade fisken uppfyller certifieringens regelverk.
Miljöstyrningsrådets fisklista baserar sig på uppgifter om beståndsstatus från:
ICES - när det gäller internationella arter och är ett bedömningsorgan för de svenska
arter som bedöms av ICES, läs mer på www.ices.dk. Internationella rådet för
havsforskning (ICES) samordnar och främjar havsforskning i oceanografi, den
marina miljön, det marina ekosystemet och på levande marina resurser i nordöstra
Atlanten. ICES är ett nätverk av mer än 1600 forskare från 200 institutioner förenade
genom ett mellanstatligt avtal (ICES-konventionen) för att lägga mervärde till
nationella forskningsinsatser. ICES är den primära källan för vetenskaplig rådgivning
på det marina ekosystemet till regeringar och internationella reglerande organ som
hanterar nordöstra Atlanten och angränsande hav. Andra liknande rådgivande organ
finns för olika havsområden runt om i världen.
Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig myndighet på miljöområdet för frågor om
bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. Havet
2012 – om miljötillståndet i svenska havsområden är en rapport som samlar de
senaste resultaten från Havs- och vattenmyndighetens och Naturvårdsverkets
nationella miljöövervakning i kust och hav. För att kunna nyttja våra gemensamma
hav på ett hållbart sätt behöver vi planera den framtida användningen. Läs mer om
Havs- och Vattenmyndighetens havsplanering som ger levande hav. Senaste
publicerade rapporten i serien är från år 2012.
I SLU:s ArtDatabank kan man läsa om svenska hotade arter. Den bidrar till att
regelbunden övervakning av tillståndet för Sveriges arter och naturtyper genomförs
utifrån bästa tillgängliga kunskap. ArtDatabanken samverkar med de nordiska
grannländerna, är part i European Topic Center on Biological Biodiversity som är ett
expertorgan som ger stöd till EU i arbetet med biologisk mångfald. ArtDatabanken är
också aktiv medlem i Internationella naturvårdsunionen, IUCN, som bl.a. ansvarar för
det globala arbetet med rödlistan.
IUCNs (Internationella naturvårdsunionen) arbete stöds av över 1000 anställda i 45
kontor och hundratals samarbetspartner inom offentlig icke-statliga organisationer
och den privata sektorn runt om i världen. Unionens huvudkontor ligger i Schweiz.
IUCN utgör att neutralt forum för regeringar, frivilligorganisationer, forskare, företag
och lokala samhällen att hitta pragmatiska lösningar på bevarande och
utvecklingsutmaningar. Tusentals fältprojekt och aktiviteter bedrivs runt om i världen
och IUCN har officiell observatörsstatus i FN: s generalförsamling.
Samt hälsorelaterad information från:
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
2014-06-26
BILAGA TILL
KRITERIEDOKUMENT
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
SIDOR
3 (11)
Livsmedelsverket har råd om begränsad konsumtion av feta fiskar från Östersjön och
svenska insjöfiskar, för gravida och ammande, samt kvinnor i barnafödande ålder och
barn se www.slv.se och www.nyttigfisk.se.
MILJÖRELATERADE MÄRKNINGAR OCH INFORMANTER PÅ MARKNADEN
MSCs (Marine Stewardship Council) certifiering bidrar till sundare hav genom att
erkänna och belöna hållbara fångstmetoder, påverka de val människor gör när de
köper fisk och skaldjur samt att tillsammans med sina partnerorganisationer förvandla
fisk- och skaldjursmarknaden till en hållbar marknad. Certifierings- och
miljömärkningsprogrammet ger fisken oberoende bevis på att fisket är välskött och
uthålligt och att fisken de köper kommer från en välskött och uthållig källa med tanke
på beståndsstatus fångstmetoder och förvaltningsplaner.
KRAVs (Krav ekonomisk förening) regler för fiske omfattar alla delar av kedjan från
fartyget och fiskemetoderna till förädlingen och detaljhandeln. Spårbarheten är viktig
och märks tydligast i reglerna om fiskemetoderna samt landning och förädling.
Beståndet bedöms av en expertkommitté som ger råd till KRAVs styrelse. Läs mer på
KRAVs hemsida. Regelverket inkluderar även att minska miljö- och klimatpåverkan
från fisket.
ASC (Aquaculture Stewardship Council) är ett globalt certifieringsorgan som har
tagit fram regler för olika produktionsgrupper inom vattenbruket. Reglerna utvecklas
i en internationell dialog där exempelvis skaldjursprocessorer, detaljhandel och
Foodservice företag, forskare, miljöorganisationer och allmänheten är med för att
främja bästa miljömässiga och sociala val i fisk och skaldjur. Läs mer på ASC
hemsida.
WWF (Världsnaturfonden) är en naturvårdsorganisation som bland annat arbetar för
hållbart fiske och miljöinformation om fisk, t.ex. genom sin årligt uppdaterade
Fiskguide. Däremot finns ingen WWF-märkning. Miljöstyrningsrådets fisklista
baseras på enbart beståndsstatus och riktar sig främst till den offentliga sektorn och
listar således arter som är frekvent förekommande i offentliga
livsmedelsupphandlingar.
ALLMÄN KOMPLETTERANDE INFORMATION
Allmänt för vildfångade arter gäller att djuphavsfiskar vanligtvis har hög
reproduktionsålder, växer långsamt och därmed har låg återhämtningsförmåga vilket gör
att uttaget bör begränsas. Beståndsuppskattningar försvåras även av att fiskresurserna ofta
flyttar under året.
Allmänt för vattenbruksarter, dvs. odlade arter, gäller att fiskodling bidrar till hög
efterfrågan på foderfisk. Miljöbelastningen kan även vara stor i den nära omgivningen,
t.ex. hög koncentration av närsalter som bidrar till övergödning som är negativt för
kustnära fiske. Ett annat problem med fiskodling är rymningar som kan bidra till att
utarma vilda bestånd och störa leken. För odlad fisk med ursprung utanför EU kan det
även vara svårt att erhålla tillförlitlig miljöinformation.
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
2014-06-26
BILAGA TILL
KRITERIEDOKUMENT
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
SIDOR
4 (11)
URSPRUNGSMÄRKNING
Från den 1 januari 2001 är det ett krav från EU att fiskeri- och vattenbruksprodukter skall
ursprungsmärkas. Detta ger konsumenten rätt att få veta artens handelsbeteckning; artens
korrekta svenska och latinska namn (latinskt namn ej obligatoriskt), produktionssätt; om
den är fiskad i hav eller sötvatten eller om den är odlad samt fångstzon. Nedan en
förteckning över FAO:s internationella nummer/beteckningar för fångstområden.
En ny förordning om märkning har antagits 2011- Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till
konsumenterna, den så kallade informationsförordningen. Informationsförordningen är i
princip en sammanslagning av två EU-direktiv; direktiven om märkning och om
näringsvärdesdeklaration. Dessutom ingår regler om märkning av vissa livsmedel som
inkluderar fisk. De allmänna märkningsreglerna för fiskprodukter ska börja tillämpas från
och med den 13 december 2014 som innebär att högre krav kommer att ställas på
information om var fisk eller skaldjur är fångade samt fångstmetoder.
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
2014-06-26
BILAGA TILL
KRITERIEDOKUMENT
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
SIDOR
5 (11)
VILDFÅNGAD FISK
Art
Alaska Pollock
Theragra
chalcogramma
Alaska Pollock
Theragra
chalcogramma
Guldlax
(”strömsill”)
Argentina silus
Guldlax
(”strömsill”)
Argentina silus
Gös
Sander lucioperca
Gös
Sander lucioperca
Gös
Sander lucioperca
Hoki-Nya
zeeländsk
Macruronus
novaezelandiae
Beståndsstatus
Geografiskt område
Övrig information
BRA
Nordvästra Stilla Havet,
VAR FÖRSIKTIG
Nordöstra Stilla havet
MED
BRA
Nordostatlanten
AVSTÅ
BRA
Från Hjälmaren
Insjöfisk. Kostråd
finns på www.slv.se
VAR FÖRSIKTIG Övriga områden
MED
Insjöfisk. Kostråd
finns på www.slv.se
BRA
BRA
Hoki - Nya
zeeländsk
Macruronus
novaezelandiae
AVSTÅ
Kolja
Melanogrammus
aeglefinus
BRA
Sydvästra Stilla havet
vid Nya Zeeland och
sydvästra Australien
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
BILAGA TILL
KRITERIEDOKUMENT
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
Art
Kolja
Melanogrammus
aeglefinus
Kolja
Melanogrammus
aeglefinus
Kapkummel
Merluccius
capensis/paradoxus
Kapkummel
Merluccius
capensis/paradoxus
Beståndsstatus
BRA
2014-06-26
Geografiskt område
Nordostatlanten:
specifikt Barents hav,
Island, Norska havet,
Skagerrak
Färöarna
AVSTÅ
BRA
BRA
Sydöstra Atlanten,
utanför Sydafrikas kust,
Norra Namibia
Västra Indiska Oceanen
Kapkummel
VAR FÖRSIKTIG
Merluccius
MED
capensis/paradoxus
Kummel
Merluccius
merluccius
Kungsfisk/Rödfisk/
Uer Sebastes spp
VAR FÖRSIKTIG
MED
AVSTÅ
Norra Nordostatlanten
Nordostatlanten,
sydvästatlanten
Vildfångad Lax
Puckellax/Pinklax
Oncorhynchus
gorbuscha
Coho/Silverlax
O. kisutch
BRA
Kungslax/ Chinook
O. tshawytscha
Chumlax/Hundlax/
Chum O. keta
Vildfångad Lax
Puckellax/Pinklax
Oncorhynchus
gorbuscha
Coho/Silverlax
Stilla havet
VAR FÖRSIKTIG Nordvästra Atlanten
MED
SIDOR
6 (11)
Övrig information
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
BILAGA TILL
KRITERIEDOKUMENT
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
Art
Beståndsstatus
2014-06-26
Geografiskt område
O. kisutch
Kungslax/ Chinook
O. tshawytscha
Chumlax/Hundlax/
Chum O. keta
Långa
Molva molva
Långa
Molva molva
Makrill
Scomber scombrus
Makrill
Scomber scombrus
VAR FÖRSIKTIG Island, Färöarna, Norska
havet, Barents hav
MED
AVSTÅ
BRA
BRA
Rödspätta
Pleuronectes
platessa
BRA
Sej Pollachius
virens
Sej Pollachius
virens
Sej Pollachius
virens
Sill
Clupea harengus
Nordostatlanten
VAR FÖRSIKTIG Nordvästatlanten
MED
Rödspätta
Pleuronectes
platessa
Rödspätta
Pleuronectes
platessa
Skagerrak, Kattegatt
Nordsjön
Skagerrak
AVSTÅ
BRA
VAR FÖRSIKTIG Nordostatlanten
MED
AVSTÅ
BRA
Barents hav, Färöarna
SIDOR
7 (11)
Övrig information
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
BILAGA TILL
KRITERIEDOKUMENT
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
Art
Sill
Clupea harengus
Sill
Clupea harengus
Strömming
Clupea harengus
Skrubbskädda/
Skrubba/Flundra
Platichthys flesus
Stillahavsflundra
Limanda aspera
Beståndsstatus
BRA
BRA
AVSTÅ
Nordöstra Stilla Havet,
Berings hav
Nordvästra stilla havet
BRA
VAR FÖRSIKTIG Östra Stilla havet
MED
Sydlig tonfisk*
Thunnus maccoyii
AVSTÅ
Storögd tonfisk*
Thunnus obesus
Skipjack/bonit
Katsuwonus pelamis
Övrig information
Östersjön, öster om
Insjöfisk. Kostråd
Bornholm, Bottenhavet, finns på www.slv.se
Bottenviken
BRA
Stillahavsflundra
Limanda aspera
Gulfenad tonfisk*
Thunnus albacares
8 (11)
Nordostatlanten
Nordsjön, Skagerrak,
VAR FÖRSIKTIG
Kattegatt
MED
BRA
Gulfenad tonfisk*
Thunnus albacares
Geografiskt område
SIDOR
VAR FÖRSIKTIG Västra Östersjön, väster
om Bornholm
MED
Stillahavsflundra
Limanda aspera
Gulfenad tonfisk*
Thunnus albacares
2014-06-26
BRA
Skipjack/bonit
VAR FÖRSIKTIG Stilla havet
Katsuwonus pelamis
MED
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
BILAGA TILL
KRITERIEDOKUMENT
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
Art
Beståndsstatus
Albacore,
Vit tonfisk
Thunnus alalunga
BRA
Albacore,
Vit tonfisk
Thunnus alalunga
VAR FÖRSIKTIG
MED
Torsk
Gadus morhua
Torsk
Gadus morhua
Torsk
Gadus morhua
Torsk
Gadus morhua
2014-06-26
Geografiskt område
SIDOR
9 (11)
Övrig information
Stilla havet
BRA
BRA
Barents hav, Norska
havet, Island,
VAR FÖRSIKTIG Östersjön
MED
AVSTÅ
Stillahavstorsk Gadus
macrocephalus
BRA
Stillahavstorsk Gadus
macrocephalus
AVSTÅ
Nordsjön, Skagerrak
och Kattegatt, Färöarna
Norra Stilla Havet
*Arter som förekommer med asterix förekommer mycket sällan på offentliga avtal men arterna finns med av
informationsskäl för att tydliggöra att beståndsuppskattningar kan variera avsevärt för en art beroende på geografisk
utbredning.
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
2014-06-26
BILAGA TILL
KRITERIEDOKUMENT
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
SIDOR
10 (11)
ODLAD FISK
Art
Hajmal/
Pangasiusmal
Pangasius
hypophthalmus
Hajmal/
Pangasiusmal
Pangasius
hypophthalmus
Beståndsstatus
Geografiskt område
BRA
AVSTÅ
Konventionellt odlad
från Sydostasien
Lax (odlad)
Salmo salar
BRA
Lax (odlad)
Salmo salar
VAR FÖRSIKTIG
MED
Lax (odlad)
Salmo salar
AVSTÅ
Regnbågslax/
regnbåge
Oncorhynchus
mykiss
Regnbågslax/
regnbåge/
Oncorhynchus
mykiss
Tilapia
Orechromis
niloticus
VAR FÖRSIKTIG
MED
AVSTÅ
BRA
O. aureus
O. mossambicus
Turkiet, Sydamerika
Skandinavien,
Västeuropa
Sydamerika, Turkiet
O. mossambicus
Tilapia
Orechromis
niloticus
Norge
AVSTÅ
Övrig information
MILJÖSTYRNINGSRÅDET
DATUM
2014-06-26
BILAGA TILL
KRITERIEDOKUMENT
FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND
SIDOR
11 (11)
O. aureus
SKALDJUR
Blåmusslor
Mytilus edulis
BRA
Blåmusslor,
Mytilus edulis
BRA
Blåmusslor
Mytilus chilensis
BRA
Räka –
Nordhavsräka
Pandalus
borealis
BRA
Räka –
Nordhavsräka*
Pandalus
borealis
AVSTÅ
Räka –
Nordhavsräka
Pandalus
borealis
VAR FÖRSIKTIG
MED
Norra Europa
Chile
Sydkorea
Nordostatlanten,
Skagerrack, Kattegatt,
Norska rännan
Barents hav,
Nordvästatlanten
.
*Arter som förekommer med asterix förekommer mycket sällan på offentliga avtal men arterna finns med av
informationsskäl för att tydliggöra att beståndsuppskattningar kan variera avsevärt för en art beroende på geografisk
utbredning.
