REGERINGSKANSLIET
Utrikesdepartementet
Tal
2007-10-17
DET TALADE ORDET GÄLLER
Rätten till mat – anförande av statssekreterare Joakim Stymne vid
seminarium 18/10-07
Mina damer och herrar,
Världens samlade rikedomar har aldrig varit större än nu. Vi har under de senaste
årtiondena upplevt oerhörda tekniska och vetenskapliga framsteg. Många människor
har fått det bättre, många har lyfts ur fattigdom.
Men en stor del av världens befolkning har inte fått del av framstegen utan kämpar
varje dag för sin överlevnad. Som FAO:s så kallade hungerrapport från förra året
vittnar om, tycks hungern i världen snarast öka. Minst 854 miljoner människor
hungrar varje dag. Var femte sekund dör ett barn av hunger och sjukdomar som har
sin grund i undernäring. Detta är moraliskt oacceptabelt och ett enormt slöseri med
mänsklig kraft och kreativitet. Liksom bl.a. miljöförstöring och terrorism, är
fattigdom och hunger utmaningar som världens länder står inför tillsammans.
Jag vill därför inleda med att tacka arrangörerna för detta seminarium om ett mycket
angeläget ämne.
För två dagar sedan, den 16:e oktober, uppmärksammades världshungerdagen till
minnet av att FN:s organ för livsmedel och jordbruk, FAO, grundades år 1945. Temat
för årets världhungerdag är rätten till mat.
Utrikesdepartementet
Tal
2(8)
2007-10-18
Vad jag vill göra under de närmaste minutrarna här är att försöka svara på några av de
frågor som ställdes i inbjudan till detta seminuarium: hur arbetar den svenska
regeringen för att stärka rätten till mat? Bidrar Sveriges politik för global utveckling
till att öka respekten för MR, inklusive rätten till mat, och i så fall på vilket sätt?
Vilken roll spelar handelshindren? Vilket ansvar har vi och vilka initiativ måste vi
tillsammans ta på global nivå för att på olika sätt bidra till att förverkliga rätten till
mat?
FN:s Millenniedeklaration och Millenieutvecklingsmål gör att det för första gången
finns en gemensam internationell dagordning för att bl.a. angripa problem som
hunger och extrem fattigdom. För att bidra till att Millenniemålen uppfylls har
Sverige antagit en sammanhållen politik för global utveckling. Denna politik
inkluderar samtliga relevanta politikområden: utvecklingssamarbetet,
handelspolitiken, jordbrukspolitiken och säkerhetspolitiken. Regeringen sätter
förnyat fokus på genomförandet av denna politik. Ett omfattande förändringsarbete
pågår i syfte att skapa en biståndspolitik som kännetecknas av kvalitet, effektivitet
och resultat. Det övergripande målet är att så många fattiga kvinnor, män och barn
som möjligt ska kunna förbättra sina levnadsvillkor. Att stärka MR, där rätten till mat
ingår, är ett av tre prioriterade områden inom den nya biståndspolitiken.
Sverige är ett litet land. Det hindrar oss inte från att vara en stor aktör. I kampen mot
fattigdom och för MR har vi en mycket hög ambitionsnivå.
De mänskliga rättigheterna är odelbara och ömsesidigt förstärkande. Demokrati och
respekt för politiska och medborgerliga rättigheter är viktiga förutsättningar för att
förverkliga ekonomiska, sociala och kultururella rättigheter, inklusive rätten till mat.
Alla människor har rätt att leva i värdighet, fria från hunger.
Utrikesdepartementet
Tal
2007-10-18
Detta innebär ett vidare perspektiv på rätten till mat. Där möjlighet saknas att delta i
en demokratisk process, där möjligheten är bristfällig eller t.om. helt frånvarande till
ansvarsutkrävande av det egna landets politiska ledning, där ser vi ofta allvarliga
brister i rätten till mat.
Rätten till mat omnämns för första gången i FN:s Allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna 1948. Denna rättighet upprepas i den bindande FNkonventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som ratificerats av
156 länder, däribland Sverige.
Rätten till mat innebär att världens regeringar är ansvariga för att var och en som bor
inom landets gränser har lika möjligheter att försörja sig. I första hand innebär det en
frånvaro av diskriminering. Men även en förpliktelse att skapa fredliga, fria, stabila
och utvecklande miljöer, där människor kan försörja sig själva. Odlingsmark får inte
konfiskeras utan ersättning. Landreformer och infrastrukturprojekt måste utformas i
öppna och demokratiska beslutsprocesser som tar hänsyn till och främjar människors
tillgång till levebröd. Som en sista utväg – ifall en regerings ansträngningar att
skydda, respektera och underlätta rätten till mat visat sig otillräckliga – inkluderar
rätten till mat åtgärder som inkomstbidrag och matbistånd.
Att tillgång till mat är en mänsklig rättighet innebär att vi inte bara ska se på
svältande människor med medlidande, som offer, utan även där så är befogat som ett
utslag av bristande uppfyllelse av en stats MR-förpliktelser.
Hunger handlar ytterst om uteslutning, som FAO:s tidigare ordförande Josué de
Castro påpekat. Uteslutning från mark, från jobb, från lön, från inkomst och från
delaktighet. När en människa kommer till den punkt att hon inte har någonting att
äta beror det på att andra rättigheter först har förnekats henne. Tydliga exempel idag
är Nordkorea och Zimbabwe.
3(8)
Utrikesdepartementet
Tal
4(8)
2007-10-18
Det är varje regerings ansvar att förverkliga de mänskliga rättigheterna.
Det internationella samfundet kan emellertid - och bör - spela en viktig roll för skapa
en värld utan hunger och fattigdom.
År 1996 antogs Romdeklarationen och år 2000 Millenniumdeklarationen. Varje år
läggs också en resolution om rätten till mat fram vid FN:s generalförsamling.
Antagandet av FAO:s ’frivilliga riktlinjer för rätten till mat’ år 2004, var ett annat,
viktigt steg. Initiativet är unikt därför att det förenar två mycket viktiga områden
inom FN:s arbete: arbetet mot världshungern och arbetet för de mänskliga
rättigheterna.
Riktlinjerna innehåller en rad viktiga principer som länge betonats i svensk
utrikespolitik. Detta gäller bl.a. betydelsen av fungerande marknader och vikten av
utbildning och demokrati.
Hur arbetar då regeringen för att bidra till att förverkliga allas rätt till mat?
Vi arbetar brett och aktivt för att alla stater skall respektera och förverkliga de
mänskliga rättigheterna. Detta sker inom alla politikområden. Vi gör det bilateralt,
genom EU, inom ramen för FN och andra organisationer.
Även det svenska utvecklingssamarbetet tar sin utgångspunkt i ett
rättighetsperspektiv där den enskilda människan står i centrum.
Rättighetsperspektivet kompletteras av perspektiv som betonar fattiga kvinnors, mäns
och barns egna behov och förutsättningar.
Utrikesdepartementet
Tal
2007-10-18
Tillsammans bidrar dessa perspektiv till att identifiera diskriminerade människor och
de strukturer i samhället som påverkar fattiga människors liv. På så sätt blir
utvecklingssamarbetet mer effektivt.
Men vad gör vi mer konkret?
Listan över direkta insatser runt om i världen kan göras lång. Vi bidrar med nödhjälp
där matbristen är akut efter t.ex. naturkatastrofer eller i konflikter. Några exempel är
Tanzania, Darfur, Kenya, Tchad, Bolivia och Afghanistan. Insatser på
jordbruksområdet rör t.ex. forskning och rådgivning för att effektivisera jordbruket.
Stöd ges till enskilda organisationers verksamhet, såsom Veterinärer utan gränser.
Sverige är också en stor bidragsgivare till FN:s högkommissarie för MR, som bland
annat arbetar för rätten till mat i samarbete med FN:s specialrapportör för frågan.
I september höll Sida ett seminarium på temat "Climate Change, Food Security and
Poverty Reduction". I samband med forumet undertecknades ett nytt ramavtal med
FAO. Avtalet lägger grund för ett effektivare samarbete där Sida bättre kan utnyttja
organisationens expertis bättre.
Som exempel på vårt engagemang inom FAO inräknas svenskt deltagande i styrande
organ och tekniska kommittér. Ett stort antal experter från svenska myndigheter är
verksamma inom FAO. Vi har även bildat en FAO-kommittée som bistår regeringen i
vårt arbete mot hunger.
Som FAO:s riktlinjer vittnar om, har flera politikområden betydelse för att rätten till
mat ska infrias. En fungerande, stabil stat byggd på demokratiska principer är en
avgörande faktor. Jämställdhet är en annan. Kvinnor, och andra utsatta grupper som
5(8)
Utrikesdepartementet
Tal
6(8)
2007-10-18
funktionshindrade människor, urfolk och minoriteter, diskrimineras ofta i sina
möjligheter att försörja sig själva och därmed infria sin rätt till mat. Detta perspektiv
är viktigt att uppmärksamma.
Klimatfrågan prioriteras och den ska kopplas tydligare till jordbruks-, skogs- och
fiskefrågor. Miljöhänsyn är avgörande för att trygga en långsiktig
livsmedelsförsörjning.
Regeringens upprättande av en kommission för klimat och utveckling kommer att
sätta ökat fokus på den koppling som finns mellan klimatförändringarna och
utvecklingen i de fattiga länderna. Kommissionens uppgift är att ge förslag på hur
biståndet kan "klimatsäkras”. Den ska även ge förslag på hur bistånd ska utformas
som tar hänsyn till klimatpåverkan och risken för katastrofer i utvecklingsländerna.
Det handlar ytterst om att göra vårt utvecklingssamarbete mer effektivt.
Ytterligare en mycket viktig del av vår politik för global utveckling, rör
utvecklingsländers möjlighet till internationell handel. Denna påverkar i hög grad
människors möjlighet att försörja sig själva. Med ökad export av t.ex.
jordbruksprodukter kan ekonomin utvecklas i de fattigaste länderna. Utmaningen
består i att skapa förutsättningar som möjliggör för fattiga människor att få del av
denna utveckling.
Sverige arbetar kraftfullt för öppna, enkla och rättvisa villkor för internationell handel
och investeringar. Främst behövs regler inom WTO som gynnar utvecklingsländernas
möjligheter att delta i världshandeln. WTO-förhandlingarna inom den så kallade
Doha-rundan har en tydlig utvecklingsprofil. Den sätter utvecklingsländerna i fokus
på ett sätt som tidigare inte varit fallet.
I krissituationer har livsmedelsbistånd en ibland kanske helt avgörande roll att spela
för en svältande befolkning. Men det är dock viktigt att livsmedelsbiståndet inte
underminerar långsiktiga arbetet med att utveckla jordbrukssektorn i u-länderna och
Utrikesdepartementet
Tal
2007-10-18
åsidosätter kommersiell handel. Det är en fråga som EU och Sverige prioriterar i de
pågående WTO-förhandlingarna.
Inom EU driver regeringen på en avreglering av handelshinder gentemot alla
utvecklingsländer. Det som kallas för "Everything But Arms" (EBA) är ett exempel.
Avtalet innebär att alla produkter från de minst utvecklade länderna förutom vapen
ges kvot- och tullfritt tillträde till EU:s marknad.
Men enbart tillgång till marknaderna är inte tillräckligt. Det finns andra hinder för
utvecklingsländers export. Många länder behöver insatser för höja sin
handelspolitiska kapacitet, såväl inom infrastruktur som förhandlingskunskap.
Initiativet ”Aid for Trade” syftar till att åtgärda sådana hinder genom tekniskt bistånd.
Sverige är den största givaren av tekniskt bistånd för att åtgärda utvecklingsländers
handelshinder till WTO. Vi är dessutom mycket aktiva i projektet ”Integrated
Framework” som arbetar mot samma mål. Den 25 september stod regeringen värd för
en internationell givarkonferens för att stödja projektet. Vi mottog löften om 170
miljoner USD i bidrag de kommande åren. Sveriges bidrag uppgår till 100 msek.
Vi har även ökat handelsbiståndet. Sida stöder ett stort antal insatser.
Mina damer och herrar,
MR, inklusive rätten till mat, har en mycket central roll i svenskt
utvecklingssamarbet, både som mål och medel. Respekt för MR har ett värde i sig.
Det är dessutom en förutsättning för att effektivt kunna bekämpa fattigdom, skapa
och främja säkerhet samt en rättvis och hållbar global utveckling.
Ytterst handlar det om att ge människor konkreta möjligheter att förbättra sin egen
situation.
7(8)
Utrikesdepartementet
Tal
2007-10-18
Tack.
8(8)
