Vad är globalisering?

Orka
Power point-presentation 2
1
Vad är globalisering?



Den globala byn: Allt vi gör påverkar människor,
djur och natur runt om i världen. Du har världen
i ditt hem (kläder, mat, elektronik, möbler,
information).
Den globala ekonomin är gränslös, varor,
tjänster, kapital och information rör sig över
nationsgränser på en global marknad.
Den politiska makten flyttar uppåt, till
överstatliga och mellanstatliga organ, från
nationalstater.
2
Orsaker till fattigdom




Naturkatastrofer
Överutnyttjande av
naturresurser
Brist på demokrati
och mänskliga
rättigheter
Hiv och aids




Krig
Brist på ekonomisk
rättvisa
Brist på utbildning och
sjukvård
Ojämlikhet mellan
könen
3
Varför ökar hungern?
Matpriskrisen 2007-2008. Men på lång sikt har
maten blivit billigare. Huvudproblemet är att de
fattigas inkomster släpat efter.


Småskaliga jordbrukare missgynnas:
- av sina regeringar
- av det globala handelssystemet
- av för lite bistånd till jordbruket
4
Pengar i handen minskar hunger
och fattigdom


Barnbidrag, pensioner och socialförsäkringar är
självklarheter i Sverige, och har hjälpt oss bygga vår
välfärd.
Nu införs försök med sociala trygghetssystem i allt fler
utvecklingsländer. Resultaten visar på ökad ekonomisk
trygghet och minskad fattigdom och hunger. Föräldrar har
råd att låta barnen gå i skolan. Äldre människor får sin
försörjning tryggad. Fattiga barn får skollunch eller kan gå
till läkaren. Fler vågar spara och investera i olika projekt,
små affärer, mm. Bidragen hjälper till att skapa lokala
marknader och utveckla det lokala jordbruket då fler har
råd att handla mat.
5
Millenniemålen
 2015 ska antalet
människor som lever i
fattigdom ha halverats
 2015 ska alla barn få gå
klart grundskolan
 2015 ska all utbildning
vara jämnt fördelad mellan
könen
 2015 ska barnadödligheten ha minskat med
2/3
 2015 ska mödradödligheten ha minskat med ¾
 2015 ska spridningen av
hiv/aids och malaria ha
stoppats
 2015 ska en miljömässigt
hållbar utveckling vara
säkerställd
 2015 ska samarbetet
mellan rika och fattiga
länder ha ökat, t.ex. ökat
bistånd, rättvis handel och
skuldavskrivningar
6
Millenniemålen
 Den globala ekonomiska krisen har fördröjt
framstegen men vi är fortfarande på god väg att nå
målet om halverad fattigdom. Höga matpriser, torka
och översvämningar gör dock att hungermålet släpar
efter – nära en miljard människor går fortfarande
hungriga. Den snabbaste tillväxten och största
fattigdomsminskningen sker i Östasien.
 Andelen barn i världen som börjar grundskolan har
ökat och ligger nu runt 90 procent. Den största
ökningen har skett i Afrika söder om Sahara där
andelen barn som börjar skolan har ökat från 58 till 76
procent under de senaste tio åren.
7
Millenniemålen
 Trots att andelen kvinnor i världens parlament ökar och
fler flickor än någonsin tidigare går i skolan återstår mycket
innan målet om jämställdhet är uppnått. Utvecklingen är
dessutom ojämn – både inom och mellan olika regioner.
 Barnadödligheten har sjunkit från 12,4 miljoner år 1990 till
8,1 miljon år 2009. Det innebär att nära 12 000 färre barn
dör varje dag. Framstegen beror bland annat på breda
vaccinationsprogram, insatser mot malaria och ökad
tillgång till rent vatten.
 Trots vissa framsteg dör fortfarande närmare 300 000
kvinnor varje år i samband med graviditet och förlossning –
det stora flertalet i utvecklingsländerna. Här krävs stora
insatser om målet att minska mödradödligheten med tre
fjärdedelar till 2015 ska nås i tid.
8
Millenniemålen
 Allt färre smittas med hiv men fortfarande ökar antalet
människor som lever med hiv/aids runt om i världen. Det beror
till stor del på att fler smittade idag har tillgång till
bromsmediciner som gör att de lever längre. De senaste
uppskattningarna visar att drygt 33 miljoner människor lever
med hiv, fler än 22 miljoner av dessa i Afrika söder om Sahara.
 Från 1990 till 2008 har andelen människor som har tillgång till
rent dricksvatten ökat från 77 till 87%. Med dagens takt kommer
världen därmed att nå – eller till och med överträffa – delmålet
om dricksvatten till 2015.
 Trots skuldavskrivningar för de allra fattigaste länderna och
vissa lättnader när det gäller handelshinder och restriktioner har
den rika världen lång väg att gå om millenniemål 8 ska nås i tid.
Exempelvis lever endast fem av världens länder upp till FN:s
rekommendation om att ge 0,7 procent av sin BNI till bistånd.
9
Världshandeln 2006 (export)
USA 8,8%
EU inkl intern
export 38,5%
Afrika 3,10%
Mellanöstern 5,5%
Asien 28%
Övriga 16,30%
10
Fattiga länders del av världshandeln
Indien och Kina, två
av världens största
handelsnationer
räknas här som
fattiga länder
Sydkorea, Singapore,
Hongkong och
oljeländerna i
Mellanöstern, som är
rika länder, räknas här
som fattiga länder.
Rika länder 70%
Fattiga länder 30%
11
G 20-gruppen




Består av världens 20 största ekonomier (EU
räknas som en ekonomi).
Representerar 80% av den globala GNP och
står för 80% av världshandeln.
Har 2/3 av världens befolkning.
Har kritiserats för bl.a. bristande transparens.
De flesta möten sker bakom stängda dörrar och
en formell agenda finns inte.
12
Europeiska unionen



Kärnan i det europeiska samarbetet har traditionellt sett
varit att skapa en gränslös inre marknad med fri rörlighet
för varor, tjänster, kapital och personer och att förhindra
en snedvriden konkurrens på den inre marknaden.
Utöver den inre marknaden utgör den gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitiken, ekonomiska och
monetära unionen samt området med frihet, säkerhet
och rättvisa centrala delar av det europeiska samarbetet.
Vanlig kritik mot EU är t.ex. att makten förflyttas från
medborgarna till EU:s institutioner och att demokratin
försvagas.
13
Svensk vapenexport



Svensk vapenexport har mer än tredubblats de
senaste 10 åren och Sverige är idag det land som
per capita exporterar mest vapen i världen.
Sverige har de senaste åren exporterat
krigsmateriel till icke-demokratiska stater där
mänskliga rättigheter kränks. Under 2011 var
länder som Thailand, Saudiarabien, Pakistan och
Förenade Arabemiraten bland de tio främsta
mottagarna av svenska vapen.
Det finns små möjligheter till insyn i
beslutsprocessen kring vapenexport.
14
Klimatförändringar




Förbränningen av kol, olja och naturgas, leder
liksom skogsavverkning till att växthusgasen
koldioxid ökar. Ju mer växthusgaser i atmosfären desto större blir uppvärmningen av
jordklotet.
Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med 40%
sedan 1850.
Under 1900-talet steg jordens medeltemperatur
med 0,7 grader.
Prognosen är att jordens medeltemperatur
kommer att öka med 1,8-4 grader till år 2100.
15
Följder av klimatförändringarna






Isar och glaciärer smälter, havsnivån stiger, öknar
breder ut sig.
Översvämningar, stormar, torrperioder ökar.
1/6 av jordens befolkning riskerar att inte få tillgång till
rent vatten.
2/5 av alla djurarter riskerar att utrotas.
Risken är stor att väldigt många människor tvingas fly
sina hem.
Prognosen är att antalet människor som p.g.a.
klimatförändringar lider av undernäring och svält ökar
med ca. 90 mijoner till år 2100.
16
makeITfair



Är en kampanj som drivs av
europeiska organisationer. I
Sverige är Fair Trade Center och
Swedwatch ansvariga.
Sätter fokus på miljöförstöring inom
elektronikbranschen.
Uppmanar alla att sätta press på de
stora elektronikföretagen så att
arbetarna får en lön de kan leva på.
17
Rättvis handel




Goda arbetsförhållanden, en skälig
lön/betalning och miljömedvetenhet.
Långsiktiga och stabila handelsrelationer.
Produkter ska i så hög grad som möjligt ha
förädlats i ursprungslandet.
Främjar jämställdhet mellan män och kvinnor.
18
Fairtrade

Odlare och anställda får bättre ekonomiska
villkor.

Barnarbete och diskriminering motverkas.

Demokratin och organisationsrätten främjas.


Lokalsamhället utvecklas socialt och
ekonomiskt.
Miljöhänsyn och ekologisk produktion gynnas.
19
Svenskt bistånd



Målet för det svenska biståndsarbetet är att skapa
förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina
levnadsvillkor.
Under 2012 avsätter Sverige 1% av den beräknade BNI.
Det svenska biståndet för 2012 är 35,8 miljarder kronor.
Det svenska biståndet styrs av Utrikesdepartementet
(UD) och genomförs av bland andra UD, Sida och ett
antal andra myndigheter. Men även andra aktörer, som
exempelvis Sidas ramorganisationer eller olika
företagssamarbeten.
20
Mikrofinans



Genom mikrofinansprojekt, t ex kooperativt
småsparande, når man de som inte har en trygg
plats att spara på.
Genom att inkludera fattiga i det ekonomiska
systemet minskar deras sårbarhet. Genom att de
får en ekonomisk grundtrygghet kan de bättre ta till
sig andra utvecklingssatsningar, utbildning, osv.
Forskning visar att kvinnors deltagande i
lokalsamhället och beslutsmakt i hushållet ökar
hos kvinnor som nås av mikrofinansprojekt.
21
Swedwatch



Samlar in information om svenskrelaterade
företags verksamhet i utvecklingsländer.
Uppmärksammar missförhållanden som dessa
företag eller deras samarbetspartners skapat
eller bidragit till.
Målet är att minska fattigdom och negativa
konsekvenser av produktion och investeringar i
utvecklingsländer
22