Akut och kronisk diarré
orsaker och utredning
• I Sverige ofta banal åkomma som självläker
• I världen: 1,6 miljoner barn avlider i
diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år
• När skall man påbörja utredning ?
• Hänsyn till symtomduration och
allvarlighetsgrad
• Vanligen ingen anledning till utredning vid kort
anamnes och frånvaro av alarmerande
symtom
• Diarré innebär ett ökat antal avföringar per
dygn och att avföringen har lös konsistens
• Diarré är en följd av obalans mellan sekretion
och digestion i tunntarmen och motilitet och
absorption i tjocktarmen
• Diarré kan ha många olika orsaker
Orsaker till akut diarré
• Mag- och tarminfektion efter intag av föda
eller dryck förorenade av bakterier eller virus,
alternativt smitta från andra personer
• Matförgiftning efter intag av bakterietoxiner
• Antibiotikabehandling som förändrat den
normala tarmfloran
• Stress och nervositet
Virus
• Rotavirus – vanligast hos små barn, 6
månader- 2 år
• Calicivirus – förekommer i alla åldrar, vanlig
som smitta på sjukhus, vinterkräksjukan
• Adenovirus – framförallt hos barn
• Astrovirus - också vanligast hos barn, kan
också förekomma på sjukhus
Bakterier
• Campylobacter, 7000-8000 fall/år, cirka 60%
utlandssmitta
• Salmonella, 3000-4000 fall/år, cirka 75%
utlandssmitta
• Shigella, 450-600 fall /år, cirka 80%
utlandssmitta
• Yersinia enterocolitica, 250-600 fall/år, cirka
30% utlandssmitta
Bakterier
• Clostridium difficile, vanligaste bakteriella
tarmpatogenen, orsakar 10-20% av
antibiotika-associerad diarré, riskgrupp äldre
• ETEC (Enterotoxinbildande E.coli), vanligaste
orsaken till turistdiarré
• EHEC (Enterohemorragiska E. coli), 250-450
fall/år, 5-10% får hemolytiskt uremiskt
syndrom, framförallt barn
Parasiter
• Giardia intestinalis, 1000-1500 fall/år, cirka
70% utlandssmitta
• Entamöba histolytica/dispar, 90%
utlandssmitta
• Cryptosporidium, ofta vattenassocierad
smitta, 100-400 fall/år, av sporadiska fall cirka
65% utlandssmitta
Parasiter
• Cyclospora cayetanensis, ovanlig, oftast
importfall, kan smitta via förorenade
grönsaker
• Blastocystis hominis, oklar klinisk relevans
• Dientamöba fragilis, oklar klinisk relevans
Större utbrott
•
•
•
•
•
•
•
Cryptosporidium Östersund 2010
Vattenburet utbrott- infekterat dricksvatten
27 000 sjuka
656 fick vårdas på sjukhus
Hushållen fick koka dricksvattnet i 3 månader
Rättsligt efterspel 2015
Östersunds kommun friades i ansvarsfrågan
• Dock anmärkningsvärt att VA-cheferna inte
hört talas om parasiten Cryptosporidium
innan utbrottet
• Många drabbade anger kvarstående besvär
• Clostridium difficile – utbrott på sjukhus
• Ystad 2012 och Växjö 2013
• Ystad 27 drabbade – 10 döda varav 5 med
tydlig koppling till infektionen. Typ 017.
• Växjö 24 drabbade – 4 döda
• Typ 027 – ger svårare symtom och är mer
svårbehandlad. Sedan 2006 flera utbrott i
Nordamerika och Europa.
• Clostridium difficile inte anmälningspliktig
enligt smittskyddslagen. Anmälan skall dock
göras vid anmärkningsvärd utbredning eller
om sjukdomen uppträder i elakartad form.
• Folkhälsomyndigheten ger ut årlig rapport om
läget i Sverige
Den klassiska matförgiftningen
• Stafylokockus aureus
• Clostridium perfringens
• Bacillus cereus
•
•
•
•
Kräkningar dominerande symtom
Kan vara mycket snabbt insjuknande
Diarré följer
Ofta snabbt övergående
Orsaker till kronisk diarré
• Colon irritabile
• Inflammatorisk tarmsjukdom, mb Crohn eller
ulcerös colit
• Pancreasinsufficiens
• Laktosintolerans
• Glutenintolerans
• Hyperthyreos
Orsaker till kronisk diarré
•
•
•
•
•
•
•
Tidigare bukoperationer
Tidigare strålbehandling
Missbruk av laxermedel
Alkoholöverkonsumtion
Mikroskopisk colit
Malignitet
Överdrivet intag av kaffe och sötskaker
Varningssignaler
•
•
•
•
•
•
•
Påverkat allmäntillstånd
Svårt att inta och behålla vätska
Dehydrering
Blodig diarré
Hög feber och frossa
Kraftiga buksmärtor
Ihållande kräkningar
Utredning av diarré
•
•
•
•
•
•
•
Anamnes
Klinisk bild
Mikrobiologisk undersökning
Blodprover
Rectoscopi
Coloscopi
Provexcision
Anamnes
• Tidigare känd tarmsjukdom, diabetes,
thyreoideasjukdom
• Epidemiologi – utlandsvistelse, andra
insjuknade
• Tidigare bukoperationer, strålbehandling
• Alkoholöverkonsumtion
• Läkemedel (Laxantia, NSAID, antibiotika,
protonpumpshämmare)
Symtom
• Lös avföring som flyter på vattnet
(malabsorption, maldigestion)
• Nattliga diarréer (sekretorisk diarré)
• Tenesmer, blod- och slemtillblandning
(inflammatorisk tarmsjukdom, tumör)
• Viktnedgång, matleda (tumör)
• Feber
(infektion, inflammatorisk tarmsjukdom)
Akut diarré - infektion
• Icke-inflammatorisk sjukdom
Frekventa, vattentunna diarréer utan blod
eller slem, vanligen varken feber eller
tenesmer. Initialt kan illamående och
kräkningar förekomma.
Genes: Rotavirus, ETEC och andra
toxinproducerande bakterier
Akut diarré – infektion
• Inflammatorisk sjukdom
Blodig och slemmig avföring, i regel feber,
buksmärtor och ibland tenesmer
Genes: Campylobacter, Salmonella, Shigella,
Yersinia enterocolitica, Entamoeba
histolytica . Clostridium difficile kan ge
dessa symtom.
Akut diarré - infektion
• Systemisk infektion
Feber, allmänpåverkan, ibland buksmärtor
Genes: Salmonella typhi och paratyphi,
Entamoeba histolytica
Mikrobiologisk diagnostik
Faecesodling x 2-3
diagnostiserar Salmonella, Shigella, Yersinia
enterocolitica och Campylobacter
Toxinbestämning eller odling avseende
Clostridium difficile
Faecesprov EHEC, ETEC
Mikrobiologisk diagnostik
Koleradiagnostik – specialsubstrat
Virusdiagnostik
utföres framförallt vid anhopning av fall
Gastroenteritpanel viruspåvisning i faeces
I panelen ingår analys av:
Norovirus genogrupp I och II
Sapovirus
Rotavirus
Adenovirus typ 40 och 41
Astrovirus
Mikrobiologisk diagnostik
Faeces mikroskopi x 2-3
Cystor och maskägg, diagnostiserar Entamoeba
histolytica och Giardia intestinalis. Specialfärgning
krävs för diagnostik av Cryptosporidium
Serologi
Framförallt vid reaktiv arthrit (Salmonella,
Shigella och Yersinia) och leverabscess
(Entamoeba histolytica)
Övrig provtagning
• Hb, SR, CRP, Vita, Kreatinin, Na, K, Albumin
P-glukos, TSH
• MCV, Järn, Ferritin, B 12, Folat
• IgA-transglutaminas(tTG)-antikroppar i serum
(glutenintolerans)
• Kalprotektin i faeces (infl. tarmsjukdom)
• DNA-test laktosintolerans
Övriga undersökningar
• Rectoscopi (proktit, tumör)
• Coloscopi (colit, tumör)
• Coloscopi med px ( Mikroskopisk colit)
Kort om behandling
• Bakteriella diarrésjukdomar är som regel
självläkande inom 7-10 dagar
• Var restriktiv med antibiotika !
• Behandling med vätska och salter är grunden
• Loperamid kan användas vid okomplicerad
turistdiarré
• Antibiotika kan övervägas vid svår sjukdom,
colitsymtom och hög feber
Kort om behandling
• Shigella, Giardia och Entamoeba histolytica
behandlas i princip alltid
• Septisk salmonellainfektion skall
antibiotikabehandlas
• Clostridium difficile antibiotikabehandlas
endast vid svåra och långvariga symtom
Gyllene regler för att undvika akut
diarré
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Välj livsmedel som produceras på ett säkert sätt
Upphetta maten ordentligt
Ät tillagad mat omedelbart
Förvara tillagad mat omsorgsfullt
Återupphetta tillagad mat ordentligt
Undvik kontakt mellan rå och tillagad mat
Tvätta händerna ofta
Håll alla arbetsytor i köket minutiöst rena
Skydda livsmedel från insekter och andra djur
Använd rent vatten
Till sist
• Stöd organisationer som verkar för tillgång till
rent vatten i U-länderna
• Ge bidrag till projekt vars mål är att minska
barndödligheten i diarrésjukdomar
För den som vill investera
• SAM Sustainable Water Fund
