Handling__162.

Handling 2006 nr 162
Yttrande över motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön
och de näringar som är kopplat till fisket
Till Göteborgs kommunfullmäktige
Kommunstyrelsens förslag
Kommunstyrelsen bifaller förslaget från s, v och mp i skrivelse den 1 november 2006 och förslår att
kommunfullmäktige beslutar:
Den av Jan Hallberg väckta motionen skall anses besvarad med hänvisning till
yrkandet från s, v och mp i skrivelse den 1 november 2006
---Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar:
Jan Hallberg (m) yrkade att motionen skulle tillstyrkas med hänvisning till yttrandet från
stadsdelsnämnden Styrsö.
Ordföranden Göran Johansson (s) yrkade att motionen skulle anses besvarad med hänvisning till
yrkandet från s, v och mp i skrivelse den 1 november 2006.
Vid omröstning mellan ordföranden Göran Johanssons och Jan Hallbergs yrkanden röstade
Marie Lindén (v), Frank Andersson (s), Kia Andreasson (mp), Endrick Schubert (s), tjänstgörande
ersättarna Helena Nyhus (s) och Per Berglund (s) samt ordföranden Göran Johansson (s) för bifall till
Göran Johanssons yrkande.
Jan Hallberg (m), Agneta Granberg (m), Helene Odenjung (fp), Kjell Björkqvist (fp), Susanna Haby
(m) och Carina Liljesand (kd) röstade för bifall till Jan Hallbergs yrkande.
Kommunstyrelsen biföll ordföranden Göran Johanssons yrkande med sju röster mot sex.
Representanterna från mp, s och v antecknade som yttrande en skrivelse från den 1 november 2006.
Representanterna från kd, m och fp antecknade som yttrande vad kd, mp och fp anfört i skrivelse den
18 april 2006 i stadsdelsnämnden Styrsö.
Göteborg den 1 november 2006
GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE
Göran Johansson
Christina Hofmann
Yttrande från mp, s, v
Till Kommunstyrelsen i Göteborgs Stad
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar som
är kopplade till fisket.
Vi ställer oss lite frågande till motionens brödtext. Man hänvisar inledningsvis till ett påhopp på
fiskenäringen som har skett utan att förklara vad det är för påhopp. Detta som vi skall gissa oss till är
uppenbarligen grunden för hela motionen. Längre fram tar man upp att Sverige i EU ska arbeta för ett
hållbart fiske som inte innebär någon negativ inverkan på de marina ekosystemen. Detta tycker vi låter
jättefint, men det verkar ganska orealistiskt. Vad är det för fångstmetoder och arter man har i åtanke
som kan nyttjas utan att det har en inverkan på den marina ekologin? En annan oklarhet som gör oss
lite bekymrade är när man vill stödja de utvecklingsbara delar som finns inom svenskt fiske. Vad är
det som avses, en intensivare exploatering av de känsliga djuphaven, eller utveckling av mer skonsam
teknik? Oklarheter i så viktiga frågor gör att vi anser att direktiven till denna samverkan är för luddiga
för att kunna antas.
Få områden visar med så klockren tydlighet de fria marknadskrafternas ekonomiska
tillkortakommanden som fisket. Resultatet av ett i många år helt oreglerat fiske har lätt till så kraftig
utfiskning att reproduktionen har hämmats. Detta har i sin tur minskat den marina produktionen vilket
ur alla aspekter är det samma som dålig ekonomi. Sambandet är enkelt, lite kapital ger lite ränta, vilket
blir en logisk följd när vem som helst få ta ut vad som helst från den gemensamma banken. De
satsningar som EU har gjort har ytterligare förvärrat situationen. Bidrag har förnyat fiskeflottan så att
den blivit än bättre att tömma en sinande resurs. De fiskare som har vågat storsatsa har på kort sikt
klarat sig, men kommer på långsikt inte kunna klara av räntorna på sina tunga investeringar. Kustfisket
och de med mindre båtar är förlorare redan från första stund. Resultatet av EU-bidragen är att
skattemedel har satsats så att allt färre får sin försörjning från fiskenäringen. Samtidigt har vi fördärvat
de marina näringsvävarna. Erfarenheter från östra Nordamerika pekar på att dessa skador är
irreparabla. Många forskare menar att det även här finns en uppenbar risk att torsken aldrig kommer
tillbaka i den omfattning som den en gång hade, inte ens som vi totalförbjuder allt fiske.
Västra Götalandsregionen kommer fram till våren 2007 att arbeta fram en strategi utifrån EU:s
grönbok för hur vi kan använda oss av havet som en utvecklingsresurs. Vi kan inte se vad ett
antagande av motionen ytterligare tillför detta pågående arbete och anser därför att den ska anses
besvarad.
Yrkande
Kommunstyrelsen 2006-11-01 ärende 2/4
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket
(s) (v) (mp)
Motionen från Jan Hallberg om fisket har även lämnats in till Västra Götalandsregionen där det pågår
ett brett partnerskap för att ta fram en strategi för hur man kan använda sig av det maritima området
som en utvecklingsresurs där fisket ingår som en prioriterad del.
Vi tycker att regionens arbete och helhetsgrepp är viktigt.
Vi föreslår:
Att Motionen anses besvarad med utlåtandet från Beredningsgruppen för regionutveckling
Yrkande från mp, v
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar
som är kopplade till fisket.
Vi ställer oss lite frågande till motionens brödtext. Man hänvisar inledningsvis till ett påhopp på
fiskenäringen som har skett utan att förklara vad det är för påhopp. Detta som vi skall gissa oss till är
uppenbarligen grunden för hela motionen. Längre fram tar man upp att Sverige i EU ska arbeta för ett
hållbart fiske som inte innebär någon negativ inverkan på de marina ekosystemen. Detta tycker vi låter
jättefint, men det verkar ganska orealistiskt. Vad är det för fångstmetoder och arter man har i åtanke
som kan nyttjas utan att det har en inverkan på den marina ekologin? En annan oklarhet som gör oss
lite bekymrade är när man vill stödja de utvecklingsbara delar som finns inom svenskt fiske. Vad är
det som avses, en intensivare exploatering av de känsliga djuphaven, eller utveckling av mer skonsam
teknik? Oklarheter i så viktiga frågor gör att vi anser att direktiven till denna samverkan är för luddiga
för att kunna antas.
Få områden visar med så klockren tydlighet de fria marknadskrafternas ekonomiska
tillkortakommanden som fisket. Resultatet av ett i många år helt oreglerat fiske har lätt till så kraftig
utfiskning att reproduktionen har hämmats. Detta har i sin tur minskat den marina produktionen vilket
ur alla aspekter är det samma som dålig ekonomi. Sambandet är enkelt, lite kapital ger lite ränta, vilket
blir en logisk följd när vem som helst få ta ut vad som helst från den gemensamma banken. De
satsningar som EU har gjort har ytterligare förvärrat situationen. Bidrag har förnyat fiskeflottan så att
den blivit än bättre att tömma en sinande resurs. De fiskare som har vågat storsatsa har på kort sikt
klarat sig, men kommer på långsikt inte kunna klara av räntorna på sina tunga investeringar. Kustfisket
och de med mindre båtar är förlorare redan från första stund. Resultatet av EU-bidragen är att
skattemedel har satsats så att allt färre får sin försörjning från fiskenäringen. Samtidigt har vi fördärvat
de marina näringsvävarna. Erfarenheter från östra Nordamerika pekar på att dessa skador är
irreparabla. Många forskare menar att det även här finns en uppenbar risk att torsken aldrig kommer
tillbaka i den omfattning som den en gång hade, inte ens som vi totalförbjuder allt fiske.
Västra Götalandsregionen kommer fram till våren 2007 att arbeta fram en strategi utifrån EU:s
grönbok för hur vi kan använda oss av havet som en utvecklingsresurs. Vi kan inte se vad ett
antagande av motionen ytterligare tillför detta pågående arbete och anser därför att den bör avslås.
Förslag till beslut i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige
att avstyrka motionen
GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-08-08, rev 2006-08-31
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar
som är kopplat till fisket.
SAMMANFATTNING
Jan Hallberg (m) föreslår i en motion (bil 1) till kommunfullmäktige att ”i en samverkan med övriga
kustkommuner och region Västra Götaland och Hallands läns landsting verka för en tydlig och
näringsinriktad politik för fisket” enligt nedanstående handlingsplan. Kommunstyrelsen beslutade
2006-08-23 att återremittera ärendet till stadskansliet för kompletterande information från Västra
Götalandsregionen i frågan.
Föreslagna handlingsplan ska stödja de förvaltande, miljömässiga och utvecklingsbara delarna som
finns inom svenskt fiske och ta tillvara den stora kompetens som finns inom forskning,
naturorganisationer, turismorganisationer, intresseorganisationer samt näringslivet. Arbetet med
handlingsplanen ska resultera i en gemensam strategi som långsiktigt kan befästa fiskets roll för
västkusten utifrån miljö-, producent-, konsument- och turismperspektiven. Motionen i sin helhet
återfinns i bilaga 1.
Motionen har varit remitterad till Business Region Göteborg AB (BRG) (bil 2), SDN Styrsö (bil 3),
Kulturnämnden (bil 4) samt till Göteborg & Co AB (bil 5).
REMISSINSTANSERNAS YTTRANDEN
Nämnd/styrelse
Beslut
BRG
SDN Styrsö
Tillstyrker motionen och
översänder förvaltningens
yttrande som sitt eget
yttrande.
Kulturnämnden
Tillstyrker motionen med
förvaltningens synpunkter.
Göteborg & Co AB
Kommentar
I skrivelse från BRG ser bolaget en stark
koppling mellan motionen och pågående
förstudie avseende Göteborgs
Fiskhamns utveckling. Underlaget för
förstudien översänds och BRG avser
återkomma i frågan.
Yttrande från (kd), (m) och (fp).
Göteborg & Co anser att om en strategi
och handlingsplan av det slag som
åsyftas i motionen skall tas fram, så är
det näringens branschorganisationer som
bör ta initiativet till detta och också leda
arbetet. Berörda kommuner och
landsting bör knytas till utredningen och
medverka enligt de förutsättningar som
är förenligt med kommunallagen.
STADSKANSLIETS KOMMENTARER
Två ärenden som har beröring med motionen har behandlats av Beredningsgruppen för
regionutveckling (BRU 2006-08-22), Västra Götalandsregionen. EU:s Grönbok för maritima frågor
”Unionens framtida havspolitik” har som mål att utveckla en framgångsrik maritim ekonomi, där den
potential som finns i havsbaserade aktiviteter på ett miljömässigt och hållbart sätt tas tillvara.
Grönboken har ett brett angreppssätt och lyfter upp frågor om fiske, sjöfart, turism, miljö mm. Syftet
är att skapa debatt i unionen kring frågorna. För att få fram underlag för ett remissvar till
kommissionen avser VGR samla in synpunkter från ett brett partnerskap (intressenter) för utveckling
av en strategi för den maritima sektorn i Västra Götaland.
Det andra ärendet var en motion av Jan Hallberg (m) och Mats Abrahamsson (m) om
västkustsamverkan för fisket. BRU har i sitt yttrande (bil 6) till regionstyrelsen föreslagit att motionen
anses besvarad med den strategi som ska utarbetas inom det maritima området enligt ovan.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Ingen av remissinstanserna har uppgivit beräknade kostnader för att utarbeta en handlingsplan och
strategi i enlighet med motionen. Stadskansliets bedömning är att föreslagna utredning är omfattande i
sin inriktning och att utredningskostnaderna därför kan bli mer omfattande än en standardutredning.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Boende, näringsliv, fritid och kultur
Christine Lindeberg
Björn Johansson
Bilaga 1 Motionen
Bilaga 2 Yttrande från Business Region Göteborg AB
Bilaga 3 Yttrande från SDN Styrsö
Bilaga 4 Yttrande från Kulturnämnden
Bilaga 5 Yttrande från Göteborg & Co AB
Bilaga 6 Handlingar från Beredningsgruppen för regionutveckling
Bilaga 1
Göteborg den 6 februari 2006
Till Göteborgs kommunfullmäktige
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar
som är kopplat till fisket
Bakgrund
Den fiskepolitiska debatt som förts i Sverige sedan hösten 2002 är ur ett moderat perspektiv helt
oacceptabel. Ett sådant påhopp på en viktig näring i våra västsvenska kustkommuner måste motarbetas
och debatten föras till en seriös och näringspolitisk arena.
Fiskerinäringen bygger på nyttjandet av förnybara resurser i havet. En långsiktig och bärkraftig
användning av resurserna är avgörande för att fiskerinäringen i framtiden skall vara grunden för
livsmedelsproduktion och sysselsättning längs våra svenska kuster. Alternativet är utarmning av
resurserna och ett sammanbrott för fiskerinäringen men också försämrade förutsättningar för annan
kustnära näring.
Moderna fiskemetoder har medfört att dagens generation fiskare är den första som upplever att
tillgången på fisk sätter biologiska gränser för fisket. De vilar därför ett stort ansvar för att utveckla
och praktisera bra metoder för resursförvaltning. Sverige skall inom EU arbeta för ett hållbart
utnyttjande av fiskebestånden som inte innebär någon negativ inverkan på de marina ekosystemen och
inte utarmar den biologiska mångfalden.
Sverige har en lång kust sträcka med fiskrika hav som Skagerack, Kattegatt och Östersjön. Men de
svenska fiskefartygen fiskar inte bara i haven runt Sverige utan även ute i Nordatlanten. Tillsammans
tar man i Östersjön, Skagerack och Kattegatt upp ungefär 95 % av Sveriges årliga fiskeinkomster.
Ifrån Nordsjön samt Nordatlanten tar man upp resterande.
Av alla de hundratals fiskslag som finns i våra vatten är det bara ett 30-tal som är så kallade matfiskar.
Varje år fångas ca 200 000 ton sill och strömming. Torsk, lax, havskräftor och räkor är andra viktiga
fångstslag i det svenska yrkesfisket. Man fångar också så kallad foderfisk, t. ex sill och skarpsill som
oftast omvandlas till fiskmjöl eller olja. Fisket för konsumtion ökar emellertid och ger bättre priser på
sill och skarpsill.
Ungefär hälften av landets yrkesfiskare är verksamma på västkusten. Här finns också de flesta av
Sveriges större fiskefartyg.
Betydelse
Fisket är en av Sveriges basnäringar som har en mycket stor betydelse för många kustsamhällen och
lokalsamhällen vilket bidrager till att dessa kan leva året runt.
Fisket är dessutom en symbol för Västsverige. I Västsverige finns det 1200 fiskare som i små eller
medelstora företag arbetar direkt med fisket. Till detta tillkommer förädlingsindustri, transportnäring
och försäljning. Fisket har en viktig regional och sysselsättningspolitisk betydelse som måste tas
tillvara och utvecklas.
Framtid
Fisket på västkusten har en ljus framtid om alla de positiva aspekter som finns tas tillvara. Det
havsnära näringslivet är stort; miljö och förvaltning, utbildning, fiske och livsmedelsförädling och
turism. Den tydligaste exponenten är det stora intresset som finns av att äta fisk. Västsverige inrymmer
några av de bästa fiskrestaurangerna som finns i Europa. Fisket är också en turismmöjlighet då
upplevelsen står i centrum. Fisket bidrager till entreprenörskap inom miljövård, företagsutveckling
samt sysselsättning. En mängd aspekter finns som behöver tas till vara ett bättre sätt.
Vi vill se en handlingsplan som omfattar hela Västsveriges relation till fisket. En handlingsplan som
stöder de förvaltande, miljömässiga, utvecklingsbara delar som finns inom svenskt fiske.
Handlingsplanen skall ta den stora kompetens som finns inom området: forskning,
naturorganisationer, turismorganisationer, intresseorganisationer och näringsliv till sig. Arbetet skall
resultera i en gemensam strategi som långsiktigt kan befästa fiskets roll för västkusten utifrån miljö-,
producent-, konsument-, och turismperspektiv.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kommunfullmäktige föreslås besluta
Att i en samverkan med övriga kustkommuner och region Västra Götaland och Hallands läns landsting
verka för en tydlig och näringsinriktad politik för fisket enligt den handlingsplan som ovan beskrivits.
Jan Hallberg (m)
Bilaga 2
Business Region Göteborg AB.
Yttrande 2006-05-15
Motion av Jan Hallberg angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar som är
kopplat till fisket.
Business Region Göteborg har tagit del av motionen och ser en stark koppling till den pågående
förstudie avseende Göteborgs fiskhamns utveckling. Där fiskerinäringen också i sin helhet står inför
genomgripande framtida förändringar vad avser tillgången till fisk, den tekniska utvecklingen,
konsumenternas önskemål m.m. Två av de mest betydelsefulla förändringarna är att allt mindre fisk
idag levereras med båt och att marknaden, konsumenterna, allt mer efterfrågar förädlade produkter i
form av portionsförpackade filéer och liknande.
Business Region Göteborg översänder underlag för förstudien och återkommer i frågan.
Göteborg 2006-05-15
Med vänlig hälsning
Roger Strömberg
Fiskhamnens framtid - underlag för förstudie
Bakgrund
Göteborgs fiskhamn etablerades 1910 i sitt nuvarande läge vid Majnabbe som fiskhamn och samlad
försäljningsplats. Fiskeauktionen, då en ny marknadsform, var kärnan i försäljningsverksamheten.
Fiskhamnen utvidgades raskt i flera steg fram till 1923 då den fick s i n nuvarande utbredning. Sedan
dess har flera förändringar skett inom området genom att n ya byggnader tillkommit och att
hamnbassängen delvis fyllts ut. Vidare har transportförutsättningarna förändrats väsentligt.
Järnvägsanknytningen som 1910 var en viktig en lokaliseringsfaktor lades ner på 70-talet o ch sedan
dess har distributionen av fisk ut från fiskhamnen skett via Oskarsleden. Idag sker också leveranserna
till fiskhamnen till helt övervägande del med bil.
Utvecklingen inom fiskenäringen samt förhållandena inom fiskhamnen har nu lett till att
fiskhamnens framtid måste ses över i ett bredare perspektiv.
Paradigmskifte
Fiskenäringen i stort befinner sig sedan några år tillbaka i en stark förändringssituation såväl nationellt
som internationellt. Tillgången till fisk, den tekniska utvecklingen, marknaden o s v förändras så starkt
att det kan liknas vid vad som i vetenskapliga sammanhang benämns paradigmskifte, d v s en situation
där normer, värderingar och föreställningsvärldar förändras i samband med att de tekniska,
ekonomiska, politiska och sociala strukturerna som sedan länge varit rådande blir föråldrade och
ersätts av nya.
De förändringar som sker påverkar hela näringen och därmed förutsättningarna för Göteborgs
fiskhamns framtida utveckling. Några av de viktigaste förändringarna vad avser grundförutsättningar
och marknad är följande:
Från
Till
Huvudsakligen "vild fisk"
Allt mer odlad fisk
Båtleveranser
Billeveranser
Lokal/regional näring
Nationell/europeisk
Nationella lagar och regelverk
EU:s lagar och EU-regler
Fiskeauktion
Försäljning direkt från fartyg till uppköpare
Många små grossister
Få stora grossister
Försäljning av hel fisk
Försäljning av "förädlade" fiskprodukter
främst i form av portionsförpackade filéer och
liknande
Manuella fiskdiskar
Boxar och gondoler
Vardagsmat
Lyxmat
För Göteborgs Fiskhamn bedöms dessa förändringar sammantaget innebära ett skifte
Från
Fiskhamn och marknadsplats
Till
Marknadsplats och industriområde
Konkret kommer detta att leda till att
 Behovet av kajer och därmed kopplingen till älven blir allt mindre betydelsefull.
 Leveranser av fisk från andra delar av landet samt även från grannländerna ökar.
 Anknytningen till de stora trafiklederna blir allt viktigare för såväl leveranser som distribution.
Fiskerinäringens regionala betydelse
Fiskerinäringen är som bransch relativt liten. År 2003 hade ca 2000 personer fiske som huvudnäring
varav hälften på Västkusten. Detta kan jämföras med totalt ca 5500 år 1970. År 2003 arbetade även ca
2000 personer inom fiske- och fiskberedningsindustrin. Därtill kommer verksamma inom handeln.
Värt att notera är att av landets totalt 375 fiskaffärer år 2003 återfanns 180 inom Västra Götaland och
Halland.
Även om fisket svarar för en relativt liten del av sysselsättningen är näringen av stor vikt för regionens
livsmedelsförsörjning. Färsk fisk är en viktig del av kosthållet, inte minst i Göteborg och Västsverige.
Fisket utgör vidare en viktig del i Göteborgs identitet.
Situationen inom fiskhamnen
Den pågående förändringen mot allt mer ökande lastbilstransporterna har redan lett till att
trafiksituationen inom fiskhamnen blivit allt mer ostrukturerad och ineffektiv för att inte säga farlig.
Långtradare med släp, mindre distributionsbilar, fiskvagnar, truckar och personer med pallyftare delar
på det mycket begränsade utrymme som står till buds.
Andra aktuella problem är att många lokaler är dåligt anpassade till de krav på hygien som ställs av
EU samt att dagens hantering kräver allt större lagerutrymmen med kyl- och fryskapacitet. Behov kan
finnas av ett gemensamt kyl- och fryshus. Många av företagen har vidare konkreta behov av utökade
lokaler för sina egna verksamheter.
Vision om "Sveriges Fiskecenter"
HIGAB, som äger en stor del av fastighetsbeståndet inom fiskhamnen, har tillsammans med
Fiskeservice SVC AB, ett av de större företagen i området, tagit fram en vision för fiskhamnens
framtida utveckling.
Visionen kan i korthet sammanfattas som att
 Göteborgs Fiskhamn utvecklas till "Sveriges Fiskecenter" där all verksamhet
- är EU-anpassad, har hög kvalitet och motsvarar moderna kundkrav
- har god effektivitet och lönsamhet samt uppfyller såväl arbetsmiljökrav som miljökrav i
vidare bemärkelse.
 Fiskenäringen ges de förutsättningar som krävs för att tillgodose marknadens behov av
fiskprodukter av hög kvalitet
 Göteborg blir centrum i en "fiskeregion" som omfattar landningsplatser från Strömstad i norr
till Laholm i söder.
Utan en utveckling i linje med visionen bedöms Göteborgs och Västsveriges konkurrenskraft inom
fiskenäringen minska. På sikt leder detta till en allvarlig nedgång för näringen i regionen och därmed
för sysselsättningen inom den och för dess möjligheter att tillgodose hushållens behov av färsk fisk.
I HIGAB:s och SVC:s vision förutsätts "Sveriges Fiskcenter" komma till stånd genom en omdaning
och begränsad utvidgning av befintligt fiskhamnsområde. Detta innebär att en ny detaljplan måste
upprättas för hela fiskhamnsområdet.
Förstudie
Stadsbyggnadskontoret har under våren 2005 medverkat i diskussioner med HIGAG och BRG om hur
arbetet med fiskhamnen skall drivas vidare. Frågan är såväl en markanvändningsfråga som påverkar
trafik- och miljöförhållanden, som en näringspolitisk. Diskussionerna har lett fram till konstaterandet
att en förstudie behöver tas fram i samarbete med BRG och HIGAB där de grundläggande
förutsättningarna för fiskerinäringen i stort och möjligheterna att i Göteborg utveckla vad som kan
kallas för ett "Fiskecenter" klarläggs.
I förstudien bör framför allt följande frågor tas upp:
Fiskerinäringens framtid
Som underlag för beslut om ekonomiska satsningar från kommunen - och från andra intressenter - på
ett "fiskecentrum", bör finnas en sammanfattande bedömning av fiskets framtid - tillgång på fisk,
kvoter m m. Detta är i mycket en kontroversiell fråga där fiskare och forskare står långt ifrån varandra.
Att få fram en för alla invändningsfri beskrivning av frågan är sannolikt omöjligt, men någon form av
rimlig bedömning - eller aktuell ståndpunkt - bör kunna formuleras.
Baserat på dels den framtidsbild av fisket som tas fram, dels livsmedelshandelns allmänna utveckling
bör framför allt fiskgrosshandelns utveckling belysas.
Den västsvenska fiskerinäringens samlade syn på frågan
Av HIGAB:s och SVC:s vision framgår att "Sveriges fiskecenter kommer att innebära en
regionförstoring med landningsplatser från Strömstad i norr till Laholm i söder med Göteborg som
centrum." Detta ger intryck av att det finns en samlad fiskerinäring bakom förslaget. Om så verkligen är
fallet måste klarläggas. I Göteborg finns för närvarande en konkurrerande vision - "Fiskebäck,
Sveriges största fiskhamn, Centrum för västkustfisket". Hur är det med Strömstad, Lysekil m fl
landningshamnar? Finns det en samsyn bakom tanken att samla all auktionsverksamhet i Göteborg?
Förädlingsverksamhetens omfattning
Konsumenterna beteende och efterfrågan på fisk har förändrats radikalt under de senaste årtiondena.
Var och en som idag besöker försäljningsställe för fisk kan se hur utbudet - vid sidan av skaldjuren till helt övervägande del består av bearbetade fiskprodukter. Filéer, sallader, grillspett, pajer m m
upptar större delen av diskarnas utrymme. Hela fiskar finns på sin höjd i ett hörn av disken.
Utvecklingen av mer bearbetade fiskprodukter förväntas fortgå mot "fast food" i form av
portionsanpassade produkter "för snabba måltidslösningar" klara för ugn eller mikrovågsugn. Detta
bedöms leda till att de manuella fiskdiskarna tills stor del kommer att försvinna. Fiskprodukter kommer
på liknande sätt som köttprodukter att i huvudsak säljas färdigförpackade i butikernas gondoler.
En grundläggande fråga för såväl den fysiska planeringen som bedömningen av fiskerinäringens
betydelse ur ett näringslivsperspektiv, är hur långt förädlingsverksamheten kan drivas. Ett tänkbart om än föga troligt -. ytterlighetsscenario kan vara att i stort sett all "råfisk" som fångas och odlas i
Sverige levereras till Göteborg för en effektiv storskalig förädling för vidare distribution av olika
former av kundanpassade produkter till hela landet..
Förädlingsverksamhetens omfattning är av avgörande betydelse för det tänkta fiskecentrets trafikalstring
och därmed dess konsekvenser för miljön. Den är också avgörande för sysselsättningen. Och inte minst
för frågan om dagens fiskhamnsområde, tillsammans med tillgängliga angränsande delar, kan
härbärgera verksamheten rent rumsligt.
Bilaga 3
SDN Styrsö
Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum 2006-04-18
§ 59
Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan
för fisket, havsmiljön och de näringar som är kopplat till fisket.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens remisshandling daterat 28 februari 2006. Förvaltningens tjänsteutlåtande utfärdat
den 4 april 2006.
YttrandeYttrande från kd, m och fp, daterat den 18 april 2006.
Beslut
Förvaltningens tjänsteutlåtande översänds som eget yttrande till kommunstyrelsen med tillstyrkan av
motionen angående en handlingsplan för västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar
som är kopplat till fisket.
Yttrande från kd, m och fp
Fisket med därtill hörande verksamheter är kulturbärande verksamheter i kustsamhällena på Västkusten.
Till fisket har hört varv, vadbinderier, isverk, sillfabriker m.m. Mycket av detta är redan borta men en del
finns kvar. Att vara fiskare är ett yrke som går i generationer. Kunskapen förmedlas från far till son och
kan således liknas vid jordbruket och rennäringen. Man kan säga att fiskaren har "yrket i blodet".
Utvecklingen har gått från små fiskebåtar med segel via tändkulemotor av typ Avans, Munktell,
Lysekilare och Bolinder, sådana som numera finns inspelade på skiva. Senare byggdes större båtar av
trä. I mitten på 40-talet började man använda dieselmotorer. På 60-talet kom ståltrålarna, byggda under
vår stolta varvshistoria på Lödöse och Göteborgsvarvet. Några kom från Holland och Tyskland. Strävan
har alltid varit mot större och modernare trålare och redskap, både för bekvämlighet och effektivitet samt
för att undanröja risker. Med utvecklingen har antalet yrkesskador minskats. Trots detta är yrkesfisket ett
av de mest olycksdrabbade yrkena i Sverige. För att hålla lönsamheten drivs man att fiska i allt hårdare
väder. Ensamfiskare är hårt drabbade av olyckor och förlisningar.
Det svenska fisket har under de senaste årtiondena upplevt en neråtgående trend både i antal båtar och
aktiva yrkesfiskare. De regelverk och förbud som alltmer kännetecknar fiskarens vardag medverkar till
att trivseln med yrket mer eller mindre försvunnit. Sedan 2002 har fiskarna upplevt en hetsjakt av aldrig
tidigare känt slag. Ett exempel på detta är att det i media uppmanas att inte äta svensk fisk som fångats
med trål. Det är inte ovanligt att den fisk vi konsumerar har flugit världen över innan den hamnar på
tallriken. Trots motgångar är det ändå ett antal fiskare som inte vill ge upp.
Den av Jan Hallberg väckta motionen tar ett alldeles utmärkt initiativ till regional samverkan inom
Västra Götaland och Hallands län.
Skall vi lyckas behålla ett aktivt yrkesfiske krävs en annan inriktning än den som nuvarande regering har.
I alldeles färska skrivelser talas mycket om ökad fiskerikontroll, snabba ingripanden och administrativa
sanktioner . Det nämns inget om utveckling av fisket utan istället om en förändring mot turistfiske och
småskaligt fiske.
Vi vill ha kvar ett aktivt svenskt yrkesfiske och ställer oss bakom motionen i sin helhet.
Olof Jacobson (kd)
Marianne Bergman (kd)
Rolf Andersson (m)
Bo Valinder
Bo Genemo (fp)
Maj Andell (fp)
SDF Styrsö
Tjänsteutlåtande 2006-04-04
Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan
för fisket, havsmiljön och de näringar kopplat till fisket
ÄRENDET
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar som
är kopplat till fisket.
FÖRVALTNINGENS SYNPUNKTER
Förvaltningen ser positivt på en handlingsplan för fisket och dess kringnäringar som kan stärka
skärgårdsbornas möjligheter till inkomster och sysselsättning i skärgården, som gynnar en levande
skärgård och en positiv befolkningsutveckling.
Motionen verkar ta sin utgångspunkt i det traditionella fisket med dess struktur och näringar och ger
ingen tydlig antydan om att man avser något annat än detta fiske. Vad gäller skärgårdssamhällena på
lokal nivå ligger även en stor potential i det mer småskaliga kustnära fisket samt vattenbruk av olika
slag. Inom detta område finns stora möjligheter att även på lokal nivå bygga upp och få in den
kompetens som motionen anger för handlingsplanen. En mer småskalig högförädlad mindre fysiskt
krävande fiskenäring har även större möjligheter att attrahera kvinnor till en traditionellt manlig
näring.
Under flera år har SDN Styrsö tillsammans med olika institutioner, företag och privatpersoner arbetat
fram en maritim gymnasieutbildning med praktisk naturvetenskaplig inriktning som godkänts av
utbildningsnämnden. Utbildningen blir kommunal under utbildningsförvaltningen i Göteborgs
kommun med start hösten 2007. Undervisning sker på Frölundagymnasiet och i Göteborgs södra
skärgård. Kurser i ekoturism, småföretagsamhet, marint naturbruk, miljövård mm står på schemat
FÖRSLAG TILL BESLUT
Stadsdelsnämnden föreslås besluta
Förvaltningens tjänsteutlåtande översänds som eget yttrande till kommunstyrelsen med tillstyrkan av
motionen angående en handlingsplan för västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och näringar som är
kopplat till fisket.
Göteborgs Stad Styrsö
Anne-Christine Alkner-Dahl
Tf stadsdelschef
Nils Eberil
Bilaga 4
Kulturnämnden
Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum 2006-04-27
§ 70
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar
som är kopplat till fisket.
Förvaltningen har i ärendet upprättat ett tjänsteutlåtande daterat 2006-04-03.
Kulturnämndens beslut.
1. Kulturnämnden tillstyrker motionen med förvaltningens synpunkter.
2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad,
Vid protokollet
2006-04-27
Ordförande
Ewelina Tokarczyk
Justerare
Margita Björklund
Kulturförvaltningen
Tjänsteutlåtande 2006-04-03
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket havsmiljön och de näringar
som är kopplat till fisket.
Ärendet
Motionären Jan Hallberg (m) vill genom sin motion fästa uppmärksamhet på problemet med
minskande fiskbestånd och därmed underlaget för fiskenäringen. Han vill se en handlingsplan som
omfattar hela Västsveriges relation till fisket. En plan som stöder de förvaltande, miljömässiga,
utvecklingsbara delarna som finns inom svenskt fiske. Handlingsplanen skall ta tillvara kompetensen
inom forskning och olika intresseorganisationer inom naturvård, turism och näringsliv. Arbetet skall
resultera i en gemensam strategi som långsiktigt kan befästa fiskets roll för västkusten utifrån miljö,
producent, konsument och turistperspektiv.
Förvaltningens synpunkter
Fiskar ingår i den biologiska mångfalden som en viktig komponent i de flesta akvatiska ekosystem. De
utpekas inom ekologin generellt som ”nyckelarter”. Fisken är betydelsefull både som predator
(rovdjur) och bytesdjur för en mängd andra organismer. Fisk är ända sedan förhistorisk tid en värdefull
råvara och ett gott och nyttigt livsmedel. Fisken har också betydande rekreationsvärden via fritids- och
sportfisket. Det är således en viktig angelägenhet att bevara fiskarter och fiskbestånd såväl för
fiskenäringen och sportfisket som för bevarandet av den biologiska mångfalden.
Under lång tid har vi kunnat konstatera att många fiskbestånd decimerats kraftigt och många arter är
idag hotade och upptagna på rödlistor. De minskande bestånden hotar givetvis också fisket och
fiskenäringen. Man trodde tidigare att detta främst berodde på försurning och övergödning. Senare
forskning har visat att problemen främst beror på ett alltför kraftig och effektivt fiske. Det är därför
angeläget och brådskande att vidta åtgärder för att hindra en fortsatt utarmning. Det behövs både
inventeringar av fiskbestånd och marina biotoper när det gäller utbredning och ekologi. Vilka områden
är särskilt viktiga för reproduktion och uppväxt? Vilka och hur stora områden bör skyddas och i vilka
områden räcker det med hänsyn i tid eller rum?
Man bör intensifiera arbetet med att ta fram lämpliga selektiva metoder som är anpassade till de olika
fiskarternas ekologi och beståndsförhållanden, samtidigt som man ser till fiskets bästa. Ett exempel är
att avsätta fler skyddsområden, reservat, biotopskyddsområden mm. Senare tids forskning visar på
snabba och goda resultat när områden fredas från fiske. Ett annat exempel är mask- och riststorlek.
Med vetskapen om att det är de stora honorna som är värdefullast för reproduktionen är det helt
otidsenligt att man fortfarande använder minimimått som skyddsåtgärd. Skillnaden i
reproduktionsförmåga mellan liten och stor fisk är mycket stor. Man bör snarast införa max- snarare
än minimimått för nät mfl. redskap. De nu aktuella förslagen om reglering via begränsning av antalet
fiskedagar är bra men måste följas upp så att detta inte motverkas av att man använder effektivare
metoder.
Handlingsplanen bör givetvis utarbetas i samklang med nationella och regionala miljömål, där bl.a.
delmål 10.1, 3, 4 och 5 direkt berör bevarande av biologisk mångfald och långsiktigt hållbart fiske.
Förvaltningen anser att motionen är väl motiverad och att den belyser problemet från både näringsoch miljösynpunkt. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden tillstyrker motionen med de synpunkter
förvaltningen framfört.
Förslag till beslut
Kulturnämnden tillstyrker motionen med förvaltningens synpunkter.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Kulturförvaltningen Göteborg
Kennet Johansson
förvaltningschef
Tommie Vester
enhetschef
Bilaga 5
Styrelsen för Göteborg & Co AB
Utdrag ur protokoll 2006-05-29
§9
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan kring fisket och till detta kopplade
näringar
Göteborgs kommunstyrelse har remitterat motionen till bl a Göteborg & Co för yttrande. Motion och
förslag till yttrande föreligger, Bilaga 4.
Beslut:
Förslaget till yttrande godkänns med den ändringen att sista stycket utgår.
Göteborg 2006-05-29
Ulf Lundbladh
Styrelsens sekreterare
Göteborg & Co
2006-04-10
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar
som är kopplat till fisket
Kommunstyrelsen har remitterat rubricerad motion till Göteborg & Co för yttrande senast 2006-05-02.
Även kulturnämnden, styrelsen för BRG och Styrsö stadsdelsnämnd har fått motionen för yttrande.
Med sikte på att befästa och stärka fiskets nyckelroll på västkusten föreslås att en strategi och
handlingsplan utarbetas och att Göteborgs stad i samverkan med övriga västkustkommuner, region
Västra Götaland och Hallands läns landsting därefter skall verka i enlighet med denna strategi och
handlingsplan.
Göteborg & Co anser att om en strategi och handlingsplan av det slag som åsyftas i motionen skall
framtagas så är det näringens branschorganisationer som bör ta initiativet till detta och också leda
arbete. Berörda kommuner och landsting bör knytas till utredningen och medverka enligt de
förutsättningar som är förenligt med kommunallagen.
Göteborg & Co är för sin del berett att medverka i en sådan utredning.
Styrelsen för GÖTEBORG & CO
Göran Johansson ordf.
Gunnel Aho vice ordf.
Claes Bjerkne VD
Bilaga 6
Västra Götalandsregionen
Till Regionstyrelsen
Svar på motion av Jan Hallberg (m) och Mats Abrahamsson (m) angående
västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar som är kopplade till fisket.
Motionärerna föreslår att en handlingsplan som omfattar hela Västsveriges relation till fisket tas
fram.
Beredningsgruppen för regional utveckling får med anledning av motionen framföra följande
synpunkter.
I början av juni publicerade EU-kommissionen en Grönbok ”Towards a future Maritime Policy for
the Union: A european vision for the oceans and seas. Grönboken föreslår en bred gemensam
strategi för maritima frågor med målet att utveckla en framgångsrik maritim ekonomi och den
potential som finns i havsbaserade aktiviteter på ett miljömässigt och hållbart sätt. Grönboken har
ett brett angreppssätt och lyfter upp frågor som fiske, sjöfart, turism, miljö m.m. Syftet med
Grönboken är att skapa en bred debatt i Unionen kring dessa frågor. Konsultationsperioden sträcker
sig fram till den 30 juni 2007.
I samband med konsultationsperioden kommer Västra Götalandsregionen under hösten 2006 och
våren 2007 att i ett brett partnerskap i Västra Götaland arbeta fram en strategi för hur vi kan
använda oss av det maritima området som en utvecklingsresurs där fisket ingår som en prioriterad
del.
Motionen kommer att ingå i underlaget för arbetet med att ta fram en strategi för maritima frågor.
Beredningsgruppen för regionutveckling föreslår med hänvisning till ovan sagda att motionen
därmed anses besvarad.
BEREDNINGSGRUPPEN FÖR REGIONUTVECKLING
Jan-Erik Wallin
Ordförande
Bertil Törsäter
Regionutvecklingsdirektör