• Vad är de vanligaste orsakerna 1ll hyperkalcemi? • De vanligaste orsakerna är: – Hyperparatyroidism – Skele<metastaser – Tiaziddiure1ka • Mindre vanliga är: – Hypertyreos – Mjölk-­‐alkalisyndrom – FHH – Sarkoidos – Cancer (lymfom, myelom etc) • Vad betyder FHH? • Familjär hyperkalcemisk hypokalciuri • Vad är de vanligaste symtomen vid primär hyperparatyroidism? Vanligaste i fet o kursiv s1l • Bones: – Skele3värk, ledvärk,(frakturer – idag ovanligt) • Stones: – Njursten / ”njurgrus” • Moans: – Förstoppning, pankrea1t, ulcus (alla dessa ovanliga) • Groans: – Trö3het, depression, glömska, svaghet (fa1gue) • Vilket labtest diagnos1cerar pHPT bäst? • S-­‐kalcium, korrigera mot s-­‐albumin • S-­‐PTH • Sam1dig förhöjning av bägge är diagnos1skt • Från vilka embryologiska ursprung kommer paratyoroideakörtlarna? • Övre paratryoidea: Gälficka 4 • Nedre paratyroidea: Gälficka 3 • Vilka histopatologiska diagnoser orsakar pHPT – och 1ll vilken frekvens? • Adenom ca 85% • Hyperplasi ca 14 % • Cancer < 1% • Hur lokaliserar man bäst e< paratyroideaadenom innan opera1onen? • Ultraljud • Sestamibi-­‐skin1grafi • Båda har ungefär 75-­‐90% sensi1vitet • Vilka komplika1oner kan uppkomma e`er paratyroideakirurgi? • Hypokalcemi – om alla 4 körtlarna tagits bort eller cirkula1onen 1ll dom påverkats under opera1onen • Rekurrenspares – sällan, i < 1% • Vilka kliniska tecken indikerar postopera1v hypokalcemi? • S1ckningar i fingrar (bilateralt) och runt munnen • Stelhet i finger/handmusklerna • Chvostek´s tecken: Slå på n.facialis på kinden, leder 1ll spasm i facialismuskulaturen • Hur behandlas akut postop hypokalcemi? • Ge iv kalcium, 10 ml, vilket kan upprepas om symtomen inte försvinner inom 15 min • Ge peroralt kalcium – o`ast kalcium brustable<er 1g x 4-­‐6 • På längre sikt fungerar vitamin D-­‐behandling (Etalpha, Rocaltrol), men effekten kommer först e`er ca 2-­‐3 dagar. • Vilka pa1entgrupper ska man misstänka har högre risk a< ha hyperplasi (dvs flera sjuka paratyroideakörtlar)? • Unga – högre risk för MEN-­‐1 • Vitamin D-­‐brist (typexempel är uremiker och de med malabsorp1on) Hypertyrodism • Vilka är de huvudsakliga symtomen vid hypertyroidism? • Takykardi, ångest, oro, trö<het, ökad ap1t, viktnedgång, värmeintolerans • Vilka är de två vanligaste typerna av hypertyreos (med egennamn!) • Grave’s sjukdom (= Mb Basedow) – Autoimmun sjukdom, diffus förstoring av tyroidea • Plummer’s sjukdom – Uppstår i en mul1nodös struma • Vilket laboratorietest är det bästa för at diagnos1cera hypertyreos? • TSH – Är då nedpressat pga tyroideas autonoma funk1on – dvs är urkopplat ur hypfys-­‐
tyroideaaxeln • Vilka grundläggande behandlingsmetoder finns för hypertyreos? • Kirurgi, tyreosta1ka, radiojodbehandling • Vilka artärer försörjer tyreoidea (och var kommer de ifrån)? • A. tyroidea sup från a. caro1s ext • A. tyroidea inf från tr. tyreocervicalis från a. subclavia • Beskriv ursprung och förlopp för n. laryngeus recurrens på bägge sidor. • Höger: utgår från n. vagus, rundar a. subclavia dx och går i fåran mellan trakea och esofagus. • Vänster: utgår från n. vagus, rundar aortabågen och går upp i fåran mellan trakea och esofagus. • Vad har n. laryngeus superior för funk1on? • Slutsträckningen av stämbanden – innerverar m. cricotyroideus • Vilka symtom får en pa1ent om n. laryngeus superior skadas peropera1vt? • Lägre röst (typfall – Rod Stewart gick från tenor 1ll baryton e`er en halsopera1on) • Hur konstateras bäst a< en pa1ent har stämbandspares? • Direkt laryngoskopi • Hur konstateras om en pa1ent har skada på n. Laryngeus sup? • Finns inget enkelt test – man kan misstänka vid lägre röst postop. Annars EMG på larynxmuskulaturen. • Vilken opera1on gör vanligen vid Grave’s sjukdom? • Total tyroidektomi – Vik1gt a< ta med lobus pyramidalis • Vilka är de vik1gaste testerna a< upöra på en pa1ent som söker pga solitär knöl i tyroidea? • Ultraljud – Karakteris1k av knölen, finns flera?, finns förstorade lymqörtlar? Cysta? • Cytologi • Tyroideafunk1on (TSH, T3, T4) • Vilken är den vanligaste typen av cancer som disgnos1ceras med cytologi? • Papillär tyroideacancer – E`ersom den är vanligast men också för a< den är lä<are a< diagnos1cera med cytologi jfrt med t.ex follikulär tyroideacancer • Vilka cytologiska / histopatologiska kriterier är typiska för papillär tyroideacancer? • ”Ground glass nuclei” = ”ma<glaskärnor”, dvs cellkärnorna ser ut som förstoringsglas • Psammomkroppar • Vilka är andelarna av de olika cancertyperna bland pat med tyroideacancer? •
•
•
•
•
Papillär 70% Follikulär 20% Medullär 5% Anaplas1sk 2-­‐3% Lymfom 2% • Om man inte får diagnosen cancer vid cytologin – vad gör man då? • Då det kan vara en follikulär cancer som inte fångas på cytologin – gör en hemityroidektomi och begär fryssni<. Om cancerdiagnos då – fortsä< med total tyroidektomi. Om ingen diagnos vid fryssni< – väck pa1enten och invänta slutgil1gt PAD. Om cancer då – ta 1llbaka pa1enten och komple<era 1ll total tyroidektomi. • Vart metastaserar a) papillär b) follikulär tyroideacancer först? • Papillär: Regionala lymqörtlar • Follikulär: Hematogent, o`ast 1ll skele< och lungor • Vilka typer av tyreoideacancrar svarar på radiojodbehandling? • Papillär och follikulär tyroideacancer • Anaplas1sk cancer utgår också från follikelcellerna, men tar o`ast inte upp radiojod särskilt bra. • Medullär tyroideacancer kan INTE behandlas med radiojod • Grundprinciperna för behandling av anaplas1sk tyroideacancer? • Extern strålbehandling först (frak1onerad), i kombina1on med cytosta1ka -­‐ o`a doxorubicin • Däre`er-­‐ om möjligt -­‐ kirurgi • Vad är kromogranin A? • Protein som lagras i sekre1onsvesiklar i neuroendokrina celler, och som frisä<s 1llsammans med si< hormon (PTH, katekolaminer, pankreashormoner) • Vad är MIBG? • = metaiodobenzylguanidin • Märks med 131I . Binder specifikt 1ll prekursorerna i katekolaminsyntesen, och kan användas för diagnos1k av feokromocytom, eller behandling vid högre doser. • Vad skiljer Mb Cushing (Cushings sjukdom) från Cushing-­‐syndrom? • Mb Cushing = ACTH-­‐producerande tumör i hypofysen • Cushings syndrom = symtom på kor1solöversko< oavse< orsak. Kan vara iatrogent pga 1llförsel av steroider; bilateral binjurebarkhyperplasi med steroidöverproduk1on; ensidigt kor1solproducerande binjurebarkadenom; ektopisk ACTH-­‐produk1on • Var kommer den arteriella försörjninge 1ll binjurarna ifrån? • Olika mindre artärer som kommer direkt från aorta, njurartärer och a. phrenica • Vart dräneras venblodet från höger binjure? • V cava inf • Vart dräneras blodet från vä binjure? • Vä njurven • Vilka 3 histologiska lager finns i binjuren? • Zona glomerulosa • Zona fasciculata • Zona re1cularis • Vad produceras i zona glomerulosa? • Mineralokor1koider -­‐ t.ex aldosteron • Vad bildas i zona fasciculata? • glukokor1koider • Vad bildas i zona re1cularis? • Androgener och estrogener • Vad bildas i binjuremärgen? • katekolaminer • Var kan det finnas extraadrenal märgvävnad någonstans? • Sympa1ska ganglier längs aorta (t.ex Zuckerkandl’s organ vid aortabifurka1onen) • Vilka familjära syndrom är asocierat med feokromocytom? • MEN2, von Hippel Lindau, neurofibroma1s typ 1 (Recklinghausen) • Har alla pa1enter med feokromocytom högt blodtryck? • Nej -­‐ ca 50% har normalt blodtryck -­‐ utom i a<acker • Medullär tyroideacancer + feokromocytom = vilket syndrom • MEN2 • MEN2 orsakas av muta1oner i följande gen: • RET (Rearranged during transfec1on) • Så stor andel av feokromocytom är metastaserande (cirka) • ca 10% • Så stor andel av feokromocytom är bilaterala (cirka) • 10% • Ki67 används för a< mäta vadå? • Cellprolifera1on • Adrenokor1kotropt hormon förkortas …. • ACTH • ACTH, α-­‐MSH, β-­‐MSH, CLIP, γ-­‐LPH synte1seras alla från följande polypep1d • Ketokonazol är e< an1myko1kum men kan också användas för a< minska produk1on av hormon i följande organ • Binjure (steroidhormon) Organ? Binjure ? Märg / Medulla Vilken zon av cortex? Zona Glomerulosa • Vilka är binjurebarkens tre skikt? • Zona Glomerulosa • Zona Fasciculata • Zona Re1cularis • Vilka hormon produceras i dessa skikt? • Mineralkor1koider (Aldosteron) • Glukokor1koider (Kor1sol) • Androgener (DHEA) Immunohistokemi för Insulin – struktur? • Endokrina pancreas / Langerhanska öar • Vilka celltyper består langerhanska öarna utav och vilka hormoner producerar respek1ve celltyp? •
•
•
•
•
Alpha celler – Glukagon Beta celler – Insulin Delta celler – Somatosta1n Epsilon celler -­‐ Ghrelin PP celler – Pancreas Polypep1d • Muta1on i denna gen orsakar Mul1pel Endokrin Neoplasi typ 1… • MEN1 • MEN1 genen som kodar för följande protein …. • Menin • MEN1 nedärvs enligt vilket mönster? • Autosomalt dominant • Medicinsk utredning vid misstanke om Hyperaldosteronism • Aldosteron / Renin kvot • (Aldosteronhämningstest) • Hur ser Aldosteron / Renin kvoten ut vid typisk primär aldosteronism? • Aldosteron normalt à Högt • Renin lågt • Hur lokaliseras orsaken 1ll primär aldosteronism? • Datortomografi • (Binjurevenskateterisering) Organ + diagnos? • Till vänster paratyroideaadenom • Till höger paratyroidea • Paratyroideakörtlarna beskrevs först av denna Uppsalastudent Ivar Sandström (1852-­‐1889) • Mimpara (Cinacalet) verkar på vilken receptor som si<er på vilka celler? • Kalciumavkännande receptorer i paratyroideas huvudceller • Beskriv hur agonister 1ll kalciumavkännande receptorer verkar för a< sänka seum-­‐kalcium • Calcimime1kum sänker direkt PTH-­‐nivån genom a< öka de kalciumavkännande receptorernas känslighet för extracellulärt kalcium. Den minskade frisä<ningen av PTH är förenad med en sam1dig sänkning av serumkalciumnivån. • Rangordna Papillär, folikullär, medullär och anaplas1sk tyroideacancer enligt prognos •
•
•
•
•
10års överlevnad: Papillär 98% Folikullär 92% Medullär 80% Anaplas1sk ca 10-­‐15% 5års överlevnad 5års överlevnad för papillär, folikullär och medullär tyroideacancer? Papillär & folikullär cancer ca 50% (> 45 år) Medullär cancer ca 30% • Räkna upp metoder för onkologisk behandling av tyroideacancer Radiojod Tyroxinsubs1tu1on Lokal strålbehandling Tyrosinkinashämmare (Zac1ma / Vandetanib för Medullär tyroideacancer mfl) • (Kemoterapi) •
•
•
•
• Vad är Chromogranin A? • Tillhör granin familjen och är e< packeterings protein som finns i sekretoriska vesiklar. • Hur används Chromogranin A i den kliniska vardagen? • Immunohistokemi – neuroendokrin differen1ering • Biokemi – tumörmarkör • Exempel på vanliga tumörmarkörer som mäts ru1nmässigt i kroppsvätskor vid endokrina tumörer Tyroglobulin, TSH, T4, T3 Kalcitonin Calcium & PTH Chromogranin A 5-­‐hydroxyindoleace1c acid (5HIAA) Neuron Specific Enolase (NSE) Pep1dhormon i endokrina pankreas Hormoner i binjuremärg och sympa1ska ganglier (metanefriner, adrenalin, noradrenalin). • Steroidhormoner i binjuremärgen (Aldosteron, Kor1sol, Steroidmönster) och ACTH •
•
•
•
•
•
•
•
•
Vilken grupp och vilket hormon? • Steroidhormon, Kortosol (11β,17,21-­‐
trihydroxypregn-­‐4-­‐ene-­‐3,20-­‐dion) • PET står för.. • PET står för Positron Emission Tomography
