Faktamaterial för journalister – uppdaterat november 2011
Fakta om sköldkörtelcancer
Varje år får omkring 400 personer sköldkörtelscancer i Sverige, även kallat
tyreoideacancer. Cancerformen är vanligare hos kvinnor än män, ungefär två
tredjedelar av patienter som drabbas av sköldkörtelscancer är kvinnor. Man kan få
sköldkörtelscancer i alla åldrar men sjukdomen är mycket ovanlig hos barn.
Vad är sköldkörteln?
Sköldkörteln är kroppens största körtel och sitter på luftstrupen i anslutning till
struphuvudet. Sköldkörteln bildar viktiga hormoner, som bland annat påverkar
ämnesomsättningen och cellernas aktivitet i kroppen. De flesta knölar på sköldkörteln
är ofarliga.
Olika typer av sköldkörtelscancer
Sköldkörteln kan drabbas av tumörer. Tumören är vanligen godartad men kan vara
elakartad. När knölen inte är ofarlig är det vanligen papillär sköldkörtelcancer man
drabbats av, vilken representerar ungefär 80 procent av alla fall. Andra, ovanligare
typer av sköldkörtelscancer, är: follikulär (cirka 10 procent), medullär (cirka 5 procent)
och anaplastisk. Anaplastisk sköldkörtelscancer är en mycket aggressiv och ovanlig
tumör som i regel drabbar patienter över 70 år.
Symtom
Det vanligaste symtomet på sköldkörtelscancer är att man upptäcker en knöl på halsen
utan andra åkommor. I många fall syns knölen utanpå halsen men då
sköldkörtelcancer är en långsamväxande tumör har den ofta funnits ett tag innan man
märker av den.
Ibland förekommer symtom som sväljningsbesvär eller en tryckkänsla på halsen om
man har cancer i sköldkörteln. Exempel på andra symptom är heshet eller annan
röstpåverkan. Det är inte alltid man upplever besvär av tumören och symtom som
ovanstående kan även uppstå vid godartade knölar.
Orsaker
I de flesta fall är orsaken till att man drabbas av sköldkörtelscancer okänd. En
bakomliggande orsak, som kan göra att man utvecklar papillär cancer i sköldkörteln, är
om man utsätts för joniserande strålning. Personer som fått strålbehandling mot
halsen på grund av andra sjukdomar drabbas oftare av sköldkörtelscancer. Av den
anledningen försöker man skydda sköldkörteln om man ska röntgas i halsområdet.
Radioaktivitet
Barn som bodde i närheten av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 och därför utsattes
för radioaktivt nedfall, har visat sig löpa en större risk av att drabbas av papillär
sköldkörtelscancer. Vidare visade det sig att överlevande efter atombomberna som
Faktamaterial för journalister – uppdaterat november 2011
släpptes över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki under andra världskriget
också löper ökad risk för att drabbas av sjukdomen.
Jod
Man har sett ett samband mellan jodintag och förekomsten av papillär
sköldkörtelscancer. I länder där man generellt sett har mycket jod i maten, i
exempelvis USA, har man sett att den papillära formen av sköldkörtelscancer uppgår
till drygt 80 procent av all total cancer i sköldkörteln. I exempelvis länder som England,
där andelen jod i maten är mindre, står den papillära typen endast för hälften så stor
andel (40 procent) och majoriteten av cancerfallen i sköldkörteln är istället follikulära.
Man har också sett att i områden där jod ofta tillsätts i vanligt salt har också den
allvarligaste cancertumören i sköldkörteln, anaplastisk sköldkörtelscancer, minskat.
Diagnos
Många gånger får man genomgå flera olika undersökningar med olika metoder för att
säkert veta om en knöl i halsen och i sköldkörteln är en cancertumör. Läkaren
genomför alltid en så kallad klinisk studie där man undersöker och känner på knölen.
Ofta gör man också ett ultraljud och ett blodprov för att kontrollera så
hormonproduktionen är normal samt en biopsi, ett cellprov. Om provet visar på
papillär, medullär eller anaplastisk sköldkörtelscancer kan diagnos ställas på en gång.
Visar provet på follikulära celler krävs ytterligare en undersökning för att utreda om
det är en godartad knöl eller en tumör. Ibland måste knölen opereras bort för att man
ska kunna säkerställa diagnos.
Behandling
Beroende på vilken sköldkörtelscancer man har avgör också vilken behandling man får.
Har man papillär, follikulär eller medullär cancer är det vanligast att man opereras. Vid
spridning opereras även omkringliggande lymfkörtlar bort. Vid anaplastisk
sköldkörtelcancer behandlas man ofta med stålbehandling innan operation samt med
cellgifter.
Efter operation brukar en så kallad radiumjodbehandling göras. Det innebär att man
som patient får dricka en vätska som innehåller en radioaktiv isotop av jod. Vätskan
har som syfte att ta bort eventuell kvarvarande cancer och även kvarvarande frisk
körtelvävnad föra att minska risken för återfall.
Om man opererar bort hela sköldkörteln är därmed dess funktion att tillverka
hormoner borta. Då krävs det en livslång tablettbehandling med sköldkörtelhormon
för patienten.
Prognos
Om man opererar bort papillär sköldkörtelscancer blir de allra flesta botade och
prognosen är god, även i de fall när cancern spridit sig till lymfkörtlarna. Patienter som
Faktamaterial för journalister – uppdaterat november 2011
drabbas innan man fyller 50 år, i synnerhet kvinnor, har nästan oförändrad förväntad
livstid trots sin diagnos. Återfall kan uppstå och därför måste uppföljning hos läkare
göras regelbundet. Får man ett återfall opereras man igen och även då är prognosen
god.
Vid follikulär eller medullär sköldkörtelcancer är prognosen sämre. Har cancern spridit
sig till andra organ kan kompletterande behandling förutom kirurgi behövas. Men en
del patienter kan botas och kan leva med sin sjukdom under lång tid.
Anaplastisk sköldkörtelcancer är en mycket allvarlig sjukdom och svår att bota.
Mer information om Sköldkörtelcancer finns på www.cancerfonden.se eller
www.internetmedicin.se
Källor:
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Skoldkortelcancer/Skoldkortel-anatomi/
http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Sjukdomar-tillstand--besvar/Cancer-tumorer/Skoldkorteltumorer/
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Skoldkortelcancer/
http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=5562
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2780
