dannemora mineral årsredovisning 2007

DANNEMORA MINERAL
ÅRSREDOVISNING 2007
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Affärsidé, vision, mål och strategi
Koncernstruktur
Viktiga händelser 2007
VD-ord
6
6
7
8
Dannemora Magnetit
10
Järnmalmsmarknaden
26
Dannemora Prospektering
34
Risker och redovisningsregler
Dannemoraaktien och ägarförhållanden
3 år i sammandrag
Förvaltningsberättelse
Resultaträkning
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Tilläggsupplysningar och noter
Revisionsberättelse
Bolagsstyrning
Styrelse, ledning och revisor
48
50
52
54
57
58
59
60
66
67
68
Karta över Bergslagen
72
Ordlista
74
Historien om Dannemora
78
Dannemora i korthet
Vårt mål är att återuppta driften i Dannemoragruvan och att etablera långa leveranskontrakt med flera ledande stålverk samt
att successivt öka malmreserverna i Dannemorafältet. Vi har dessutom som målsättning
att genom prospektering finna nya mineralförekomster som på sikt kan tas i drift.
Lars-Göran Ohlsson, VD
Boltec MC.
Foto: Atlas Copco
Global Reports LLC
5
Affärsidé, vision, mål och strategi
Affärsidé, vision,
mål och straTegi
Affärsidé
Dannemora Minerals affärsidé är:
• att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva samt driva och utveckla
denna med långsiktigt god lönsamhet
• att bedriva prospektering efter bas- och
ädelmetallmineraliseringar samt att förädla dessa till brytvärda förekomster som
ger goda synergier med verksamheten i
Dannemoragruvan.
Vision
Dannemora Minerals vision är att uppnå
maximalt värde för aktieägarna genom att
inom en femårsperiod vara en betydande
nischleverantör av järnmalm till ett urval av
Affärsidé, vision, mål och strategi
europeiska stålverk. Vidare ska bolaget, som
komplement till järnmalmsverksamheten,
på sikt bryta och förädla bas- och/eller
ädelmetallförekomster.
Strategi
Mål
Organisation
Bolaget har etablerat en väl anpassad effektiv
organisation som ska utvecklas i takt med att
verksamheten växer.
Dannemora Minerals mål är att återuppta
driften i Dannemoragruvan och att etablera
långa leveranskontrakt med två till fem
ledande stålverk samt att successivt öka
malmreserverna i Dannemorafältet. Bolaget
har vidare som målsättning att genom
prospektering finna nya förekomster med
bas- och/eller ädelmetaller, vilka på sikt kan
tas i drift.
Styrelsen har formulerat följande finansiella
mål för verksamheten:
• att inom två år efter driftstart nå ett positivt
rörelseresultat
• att inom tre år efter driftstart uppnå
en lönsamhetsnivå minst i nivå med
branschgenomsnittet.
De operativa målen kan sammanfattas med
följande punkter:
• att återuppta driften i Dannemoragruvan
under slutet av 2009
• att nå full produktion 2011/2012
• att genom prospektering i gruvan väsentligt
öka järnmalmsreserven
• att genom regional prospektering lokalisera nya förekomster med bas- och/eller
ädelmetaller.
Dannemora Mineral AB är moderbolaget
i en koncern med två dotterbolag,
Dannemora Magnetit AB och Dannemora
Prospektering AB. Dannemora Magnetit AB
har som primär målsättning att återuppta
driften i Dannemora järnmalmsgruva samt
att därefter driva denna med långsiktigt
god lönsamhet. Dannemora Prospektering
AB har som uppgift att finna nya mineraliseringar med bas- och/eller ädelmetaller
samt att utveckla dessa till brytvärda malmförekomster.
KONCERNSTRUKTUR
Global Reports LLC
Dannemora Minerals strategi för att
uppnå uppställda mål inkluderar följande
huvudelement:
Personal
Erfaren och kvalificerad personal är viktig för
bolagets framgång. Styrelsen och ledningen
arbetar därför aktivt för att bolaget ska
framstå som en attraktiv och utvecklande
arbetsplats. För att säkerställa den framtida
personalförsörjningen kommer bolaget att
ha fortlöpande dialog med kommunala företrädare.
Marknad
För avsättning av järnmalmsprodukterna
krävs leveransavtal med specifika kunder.
Dannemora Mineral kommer att sträva
efter att tidigt etablera långsiktiga relationer
med ett antal ledande europeiska stålverk.
I konsekvens med bolagets prospekteringsverksamhet kommer också marknaden för
bas- och ädelmetaller att följas och utvärderas
kontinuerligt.
Finansiering
Ett återupptagande av driften i Dannemoragruvan och fortsatt prospektering efter nya
förekomster kommer att kräva kapitaltillskott.
DANNEMORA
MINERAL AB (publ)
DANNEMORA
MAGNETIT AB
DANNEMORA
PROSPEKTERING AB
Avgörande för aktieägarvärdet är i första
hand strukturen på den planerade finansieringen av produktionsanläggningarna (andel eget och främmande kapital) samt till
vilken kapitalkostnad den kan genomföras.
Alternativa marknadsmässiga och tekniska
lösningar ska ställas mot olika finansiella
lösningar i en interaktiv process. En viktig del
i denna process är bedömningen av riskerna i
olika finansiella lösningar.
Struktur
Dannemora ska etableras som en central
plattform för framtida gruvverksamhet i östra
Bergslagen. De inledningsvis omfattande
undersökningstillstånden kommer successivt
att koncentreras mot ett mindre antal
intressanta prospekteringsuppslag. På sikt
väntas anläggningen i Dannemora utgöra
centrum för gruvindustrin i östra Bergslagen
både från ett tekniskt/produktionsmässigt
perspektiv och från ett kunskapsmässigt/
administrativt perspektiv.
Tillstånd
Myndighetstillstånd och andra legala regleringar utgör kritiska komponenter i verksamheten. Bolaget kommer att försöka minimera de tids- och kostnadsmässiga riskerna
vad gäller tillstånd och prövningar. Verksamheten ska karaktäriseras av ett öppet
och konstruktivt samarbete med berörda
myndigheter.
Miljö
Miljölagstiftningen inom prospekteringsoch gruvbranschen är omfattande och verksamhetskritisk. Bolaget har därför organiserat verksamheten på sådant sätt att det
alltid noggrant ska följa utvecklingen inom
miljölagstiftningen och löpande vidta de
åtgärder som krävs för att leva upp till
rådande lagstiftning.
Viktiga händelser 2007
• I juni lämnade Dannemora Magnetit en
ansökan till Miljödomstolen vid Nacka
Tingsrätt avseende återupptagandet av
gruvdriften i Dannemoragruvan.
• Dannemorakoncernen har under året byggt
upp en väl fungerande ledningsorganisation
för såväl moderbolaget som för de båda
dotterbolagen.
• Under året genomfördes en nyemission
som tillförde bolaget 85,4 miljoner kronor
före emissionskostnader. I samband med
nyemissionen noterades bolagets aktie på
First North.
• En moränprovtagning som genomfördes
under året resulterade i ett antal guldanomala områden längs ett bälte som
sträcker sig norrut från Dannemoragruvan.
• Höstens mätningar med helikopterburen
magnetometer och TEM (Time Domain
Electro Magnetic) utrustning resulterade i
ett flertal intressanta anomalier.
• TEM mätningar i borrhål indikerar en
elektrisk ledare på cirka 100 meters djup i
södra Dannemorafältet.
• Arbetet med en ”feasibility”-studie för
ett återupptagande av driften i Dannemoragruvan pågick under hela 2007 men
avrapporterades först i januari 2008.
-- Malmreserverna i Dannemorafältet har
beräknats till 28,5 Mt med 35,2 procent
järn och 1,8 procent mangan (20,6
Mt bevisade malmreserver med 35,1
procent järn och 1,8 procent mangan
och 7,9 Mt sannolika malmreserver
med 35,3 procent järn och 1,7 procent
mangan).
-- Vid full produktion planeras 2,45 Mt
malm att brytas per år vilket förväntas
ger 1,5 Mt färdiga produkter (50 procent
styckemalm och 50 procent fines).
-- Den beräknade malmreserven medger
kontinuerlig brytning under drygt 12 år.
-- Investeringskostnaderna för gruva och
övriga anläggningar har beräknats till
838 Mkr fördelat på fyra år.
-- Driftkostnaderna vid full produktion har
beräknats till cirka 179 kronor per ton
förädlade produkter FOB Hargshamn
vilket motsvarar cirka 109 kronor per
ton malm.
-- Med användande av de ovan redovisade
investerings- och driftkostnaderna erhålles ett nuvärde av utbetalningarna för
investeringar och operativt kassaflöde
från järnmalmsprojektet på 956 Mkr vid
8 procent kalkylränta. I kalkylen har ett
medelpris på 358 kr per ton järnmalmsprodukter använts vilket är cirka 20
procent lägre än 2007 års pris FOB
Hargshamn.
• Som resultat av de under 2007 inledda
förhandlingarna träffade Dannemora
Mineral och Östhammars kommun
i februari 2008 en överenskommelse
om överlåtelse av ett ca 400 hektar
stort markområde från kommunens
aktiebolag Dannemora Gruvfastigheter till
Dannemora Mineral.
• Den brasilianska gruvjätten Vale har
under februari 2008 förhandlat fram prishöjningar på 65 procent för järnmalm med
stora asiatiska ståltillverkare som Japans
Nippon Steel och Sydkoreas Posco.
6
7
VD-ord
VD-ord
Nyemission väckte stort
intresse
farande medför också att berggrunden stabiliseras och att gamla pelare delvis kan brytas.
från såväl lokalbefolkning som kommun- och
länsledning.
Prospektering väcker
förhoppningar
För att finansiera förberedelserna av den
planerade driften i Dannemoragruvan och
prospekteringen genomförde Dannemora
Mineral under året en nyemission och
ansökte om notering på First North.
Intresset för nyemissionen var stort från såväl
institutioner som privatpersoner (emissionen
övertecknades drygt 7 gånger). Bolaget tillfördes genom nyemissionen omkring 1 800
nya aktieägare och 85,4 miljoner kronor före
emissionskostnader.
Lönsamhetsstudie visar god
ekonomisk bärkraft
Fortsatt hög efterfrågan på
järnmalm
Under 2007 har en lönsamhetsstudie för
upptagandet av driften i Dannemoragruvan
genomförts. Resultatet, som redovisas mer
ingående under rubriken Dannemora Magnetit, är mycket positivt och visar att den
planerade verksamheten har en klar ekonomisk bärkraft.
Parallellt med studien har arbete pågått för att finna mer kostnadseffektiva
lösningar. Detta arbete fortsätter och vi
kommer nu speciellt att koncentrera oss
på transportfrågan. En övergång från lastbilstransporter till järnvägstransporter är
viktig för såväl miljön som för den planerade
verksamhetens ekonomi. Andra viktiga områden som vi kommer att arbeta vidare
med är malmförädlingen. En större andel
styckemalm skulle ytterligare förbättra lönsamheten.
Avgörande för aktieägarvärdet är också
strukturen på den framtida finansieringen av
investeringarna (andel eget och främmande
kapital) samt till vilken kostnad den kan
genomföras. Vi håller också på att undersöka
olika möjligheter att genom leasinglösningar
reducera initialinvesteringarna.
Under de senaste sju åren har stålproduktionen i världen ökat kraftigt. Järnmalmsproducenterna hade i början av den
här perioden tillräcklig kapacitet för att
täcka de ökande behoven, men från 2006
och särskilt under 2007 har marknaden
karaktäriserats av brist på järnråvara. Vidare
har de totala behoven i världen av andra
råvaror som till exempel kol ökat i liknande
omfattning, vilket resulterat i kraftigt stigande
transportkostnader. En samlad analytikerkår
bedömer att bristsituationen består ett eller
ett par år framåt.
Priserna för fines höjdes cirka 10 procent
under 2007 medan prishöjningarna var
något lägre för pellets och styckemalm. De
första resultaten av prisförhandlingarna för
2008 var klara i mitten av februari då den
brasilianska gruvjätten Vale kom överens
med flera stora asiatiska ståltillverkare om en
65-procentig höjning av järnmalmspriset.
Prisförhandlingarna för 2008 har i huvudsak påverkats av att efterfrågan på järnmalm ligger över produktionskapaciteten,
det eventuella samgåendet mellan två av de
största producenterna samt att de australiska
järnmalmsgruvorna föreslagit att priset ska
förhandlas med ett C&F (fraktfritt) pris Kina
som jämförelse. De kraftigt stigande spotpriserna till Kina har dessutom givit säljarna
ett bra förhandlingsargument.
Resultaten av prospekteringsverksamheten
under 2007 har varit positiva. Ett flertal
intressanta indikationer på möjliga mineraliseringar har lokaliserats och dessa kommer
att undersökas vidare under 2008.
Den genomförda moränprovtagningen
avslöjade ett flertal områden med anomala
(förhöjda) halter av basmetaller och/eller
guld, vilket kan betyda att det finns mineraliseringar med dessa element i berggrunden.
Även de under året gjorda flyggeofysiska
mätningarna har givit intressanta resultat.
Flera elektromagnetiska anomalier, som tolkats kunna vara förorsakade av basmetallmineraliseringar, har framkommit. Några
av dessa ligger inom områden där förhöjda
metallhalter konstaterats vid moränprovtagningen.
Intressanta och hoppingivande är också
resultaten av de TEM-mätningar som gjordes
i hål som vi tidigare borrat för att lokalisera
sulfidmineraliseringar i den södra delen av
Dannemorafältet.
Viktiga nyckelrekryteringar
Ett framgångsrikt år för
Dannemora Mineral
Allt började med en tydlig
idé.Vi ville återuppta driften i
Dannemoragruvan och bli en
välrenommerad leverantör
av järnmalmsprodukter till
norra Europas ståltillverkare.
Nu är vår idé på väg att bli
verklighet.
Vi har under året lyckats genomföra alla
väsentliga delar i det ambitiösa program som
vi presenterade i samband med noteringen
på First North i april/maj 2007. Naturligtvis
har vi haft god draghjälp av utvecklingen på
järnmalmsmarknaden med stigande priser
Global Reports LLC
under 2007 och 2008. Men vi har också
arbetat hårt för att finna kostnadseffektiva
och miljövänliga lösningar på den planerade
brytningen och malmförädlingen. Glädjande
är också att den aktiva marknadsföring som
vi bedrivit under året i Nordeuropa bekräftar
att det finns ett betydande intresse för en ny
järnmalmsleverantör i närområdet och för
Dannemora Magnetits produkter.
Även verksamheten inom vårt andra
dotterbolag, Dannemora Prospektering, har
varit framgångsrik. De under året genomförda undersökningarna har resulterat i
en lång rad nya uppslag på såväl ädel- som
basmetallmineraliseringar.
Under året har vi genomfört en rad viktiga
rekryteringar för att stärka moderbolagets
och dotterbolagens organisationer. Moderbolaget har fått en ny ekonomichef. Dannemora Magnetit har anställt en VD, en platschef samt en marknads- och logistikchef.
Samtliga har lång och gedigen erfarenhet
av järnmalm, gruvdrift, malmförädling och
marknadsföring. Även inom Dannemora Prospektering har nya rekryteringar genomförts, vilka förstärkt organisationen och
ökat prospekteringskompetensen. Dotterbolaget anställde bland annat en ny prospekteringschef under året.
Ansökan om miljötillstånd
Dannemora Mineral har sedan tidigare en
bearbetningskoncession för Dannemorafältet. Innan ett återupptagande av driften
kan beslutas fordras emellertid också ett
miljötillstånd. I juni 2007 lämnade vi in en
ansökan till Miljödomstolen om att få bryta i
Dannemoragruvan och på plats förädla malmen. Ansökan avser en produktion av 2,0 Mt
styckemalm och fines. Vår förhoppning är att
den beviljas redan under våren 2008.
Minimering av miljöpåverkan
Vid den tidigare brytningen i Dannemoragruvan deponerades restprodukterna i ett
sandmagasin ovan jord. Denna typ av deponering kan i vissa fall orsaka oönskade
läckage av bland annat tungmetaller. För
att minimera detta planerar vi att istället
deponera det ofyndiga materialet från förädlingsverket i de stora öppna rum som
tidigare brytning efterlämnat. Detta för-
Länspumpning av gruvan
Dannemoragruvan är vattenfylld upp till
320 meters nivå. Totalt beräknar vi att det
finns cirka fem miljoner kubikmeter vatten
som måste pumpas bort. Länsstyrelsen har
gett bolaget tillstånd att pumpa ut vattnet.
Pumpningen var tänkt att starta redan under
2007, men eftersom vi kan börja bryta
malmkropparna i norra delen av fältet som
ligger över vattennivån behöver investeringen
i pumpning sannolikt inte göras förrän
miljöbeslutet erhållits.
Starkt stöd från lokalbefolkning och myndigheter
Det finns en mycket stark gruvtradition i
Dannemora. När gruvan stängdes 1992 var
det en tragedi för bygden. Vi upplever därför
ett starkt stöd, betydande engagemang och
stora positiva förväntningar på projektet
Avtal om markköp med
Östhammars kommun
Som ett led i det planerade återupptagandet
av driften i Dannemoragruvan har vi, under
våren 2008, köpt ett cirka 400 hektar stort
markområde av Östhammars kommun. Köpet gör oss till ägare av det område, och de
anläggningar, som behövs för gruv- och förädlingsverksamheten.
Köpeavtalet reglerar även ansvaret för
vissa miljöfrågor. Östhammars kommun
kommer att ansvara för äldre miljöbelastningar medan Dannemora Mineral
kommer att ansvara för eventuella miljöeffekter orsakade av den planerade framtida
gruvverksamheten.
ny verkställande direktör
Den sista mars lämnar jag, med ålderns
rätt, VD-jobbet i Dannemora Mineral.
Min efterträdare Staffan Bennerdt har en
stimulerande uppgift framför sig. Såväl gruvprojektet som prospekteringen har utvecklats
i positiv riktning och vi är väl rustade för att
ta itu med de utmaningar vi står inför under
2008. Det är min förhoppning att aktieägarna
delar den optimism inför framtiden som jag,
min efterträdare, övrig företagsledning och
styrelse känner.
Dannemoragruvan har en lång historia
bakom sig och det är min fasta övertygelse att
den också har en lång och framgångsrik tid
framför sig. Själv kommer jag, om stämman
så beslutar, att sitta kvar i styrelsen och
aktivt delta i den dagliga verksamheten som
arbetande ledamot. Som ”gammal” gruvkarl
vill jag inte missa chansen att vara med vid
det planerade återöppnandet av vårt lands
mest traditionsrika järnmalmsgruva.
Lars-Göran Ohlsson
VD Dannemora Mineral AB
8
9
10
DANNEMORA
MAGNETIT
Verksamheten i järnmalmsgruvan bedrivs av dotterbolaget
Dannemora Magnetit. Malmen har flera kända fördelar
jämfört med andra malmer. I Dannemorafältet finns även
sulfidmineraliseringar, vilka tidigare brutits som komplement
till järnmalmsbrytningen.
Foto: Atlas Copco
Global Reports LLC
Dannemora Magnetit
Dannemora Magnetit
V
V
V
V
V
men
Stordam
Dannemora
centralschakt
V
V
60°15´
V
V
ÖSTERBYBRUK
V
V
V
V
V
V
V
V
V
V
G
(to ruv V
rrl sjö
ag n
d)
V
V
V
V
N
Vedskata
kalkbrott
V
V
V
V
Morströms gruva
sjön
V
V
V
V
V
Film
V
V
V
Klings gruva
V
V
V
V
V
V
V
Rambergs gruva
V
V
Bennbogruvorna
V
V
V
Järnmalmer i Dannemorafältet
Den karbonatförande och järnmineraliserade
delen av Dannemorasynklinalen har en längd
av cirka 3 km och en bredd som varierar
mellan 400 och 800 meter. Beroende på både
den primära bildningen av mineralisering-
17°52´
Ursbo
gruvor
V
DANNEMORAOMRÅDET
V
Berggrunden i Dannemorafältet består till
stora delar av brant stupande lager av sedimentära och vulkaniska bergarter (”leptitformationen”) vilka anses ha en ålder
av cirka 1,9 miljarder år. Parallellt med
Skiktad bergart bestående av vulkanoklaster och kalcitisk kalksten.
Foto: I. Lager.
V
Dannemorafältets geologi
Karbonatstenarna i Dannemorafältet har
klassificerats som kalcitisk kalksten respektive dolomitisk kalksten. Den kalcitiska
kalkstenen, som oftast är vit eller ljust grå,
innehåller endast små mängder magnesium,
järn och mangan medan den dolomitiska
kalkstenen ofta är mörkt grå och innehåller
betydande mängder av dessa element.
Två olika typer av skarn förekommer
inom Dannemorafältet. I anslutning till de
manganfattiga järnmalmerna utgörs skarnet av mineral som diopsid, aktinolit och
granat tillsammans med varierande mängder
magnetit medan det i anslutning till de manganrika malmerna domineras av knebelit,
dannemorit och serpentin samt ofta också
magnetit.
Fältet genomsätts av ett stort antal magmatiska gångar av olika ålder. Dessutom förekommer en granodioritisk intrusiv bergart i
den södra delen av fältet.
Berggrunden i Dannemorafältet är, bortsett från den isoklinala veckningen, förhållandevis lite veckad. Tektoniken karakteriseras i stället av ett stort antal förkastningar. En del av dessa är i det närmaste
horisontella och har i vissa fall förorsakat
betydande förskjutningar.
V
Dannemorafältet ligger i Östhammars kommun, cirka 40 km norr om Uppsala och
35 km väster om Hargshamn från vilken
utskeppningen av malmen planeras ske.
Närmaste tätort är Österbybruk som
har drygt 2 000 invånare och som ligger
cirka 2 km öster om gruvan. Dannemora
är en ort som helt präglas av den många
sekler långa perioden av gruvbrytning och
malmförädling.
Dannemorafältet är berggrunden isoklinalt
veckad i två synklinaler separerade av en
mellanliggande antiklinal. Dannemorafältet
ingår i den öst-sydöstra synklinalen (”Dannemorasynklinalen”) som består av två brantstående veckskänklar. Synklinalens botten är
känd i södra delen av fältet. I den norra delen
har den inte kunnat påvisas trots diamantborrning ner till ett djup av 1 150 meter. Det
är därför rimligt att anta att den i denna del
av fältet ligger djupt.
Bergarterna i Dannemorasynklinalen är
suprakrustala (bildade på ytan). De utgörs
huvudsakligen av vulkanoklaster (fragmentbergarter av vulkaniskt ursprung), karbonatstenar, järnmineraliseringar samt omvandlade varianter av dessa. Trots att berggrunden
senare genomgått betydande omvandlingar
är de primära strukturerna osedvanligt väl
bevarade.
De vulkanoklastiska bergarterna har karakteriserats som ”pyroclastic flow deposit”
eller ”pyroclastic fall deposit”, vilket förenklat innebär att de bildats i samband
med häftig vulkanisk aktivitet från gasrika
fragmentförande askmassor som flutit nerför
vulkanerna respektive från material som
regnat ner från de askmoln som kastats ut vid
eruptionerna. I fältet finns också bergartslager
som primärt varit av ovanstående typer men
som genom erosion brutits ner och återavsatts
på markytan eller under havsytan (”reworked
pyroclastic deposit”).
V
Dannemora Magnetit, som är
ett helägt dotterbolag till
Dannemora Mineral, har som
primär målsättning att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva samt att därefter
driva denna med långsiktigt
god lönsamhet. Bolaget har i
dag fem fast anställda: verkställande direktör, platschef,
marknads- och logistikchef samt
en projektkoordinator och en
gruvgeolog.
V
MOT GÄVLE
Klockstapeln i Dannemora är
enligt årtalet på vindflöjeln uppförd 1754.
Hargshamn
Persbo gruvor
Ruddu gruva
Da
nne
mo
Österbybruk
ras
jön
DANNEMORA
Marmor (karbonatsten)
Marmorbrott
(nedlagt)
Granitoider
Dannemorafyndigheten
V
V
0
Förkastning
V
V
Synklinal
V
MOT STHLM
Järngruva
(nedlagd)
V
Norrtälje
Leptitformationen (exkl. marmor)
V
Uppsala
Dannemoragruvan ligger cirka
40 km norr om Uppsala och
35 km väster om utskeppningshamnen (Hargshamn).
Geologisk översiktskarta över
Dannemoraområdet.
I. Lager, 2001:The geology of the
Paleoproterozoic limestonehosted Dannemora iron deposit, Sweden. SGU, rapporter
och meddelanden nr 107.
V
11
Antiklinal
1 km
12
Dannemora Magnetit
Dannemora Magnetit
arna och på den senare tektoniseringen uppträder järnmalmerna i ett stort antal kroppar
belägna längs fältet och på olika djup i detta.
Totalt har ett tjugofemtal malmer varit föremål för brytning fram till det att gruvan lades
ner 1992.
Nära ytan stryker malmerna ungefär i
N30°E och sidostupar brant mot nordväst
medan de mot djupet får en flackare
sidostupning (70 ° till 55 °). Mäktigheterna
varierar från några få meter upp till cirka
60 meter. Järnmineraliseringarna har ett betydande djupgående. I den norra delen av
fältet har de genom kärnborrning indikerats
ner till cirka 1 000 meters djup.
Det helt dominerande, och enda ekonomiskt intressanta järnmineralet i fältet,
N
Järnmalm
Zinkmalm
Svavelkismalm
Vulkaniter
Karbonatsten
Diorit
0
Gruvlaven och det gamla förädlingsverket i Dannemora.
Längdsektion genom Dannemorafältet visande utbrutna
malmer och kvarstående malmer till det djup de undersökts
med kärnborrning.
Längdsektion genom Dannemorafältet
LÄNGDSEKTION (m)
S
N
4900 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 4100 4000 3900 3800 3700 3600 3500 3400 3300 3200 3100 3000 2900 2800 2700 2600 2500 2400 2300 2200
Södra ventilationsschaktet
100
200
Orter & schakt
Utbruten malm
DJUP (m)
13
Lyndon
Silvbergsmalm 1&2
Gruvlave
Norra ventilationsschaktet
Strömsmalm
Diamanten1
Mellanfält
Botenhäll
300
Myrmalm
400
500
600
700
Ej utbruten malm
800
CentralKonstäng1-4 kross
Kruthus
Schaktmalm
Svea
Skipstation
Sjöhag
Diamanten 2
Norrnäs
är magnetit, ett mineral som består av järn
och syre (Fe304). Magnetiten är som regel finkornig (0,04-0,1 millimeter). Malmerna
uppträder generellt som mer eller mindre
stratiforma lager i karbonatstenen. Ofta omges
de emellertid av olika typer av skarnmineral
vilka också uppträder i själva malmen.
I en av malmerna ingår mangan med
upp till cirka 3 procent i magnetiten. Mangan ingår emellertid också i en del av skarnmineralen som knebelit och dannemorit vilka
uppträder tillsammans med magnetiten och
gör att flera av malmerna har relativt hög
totalhalt mangan varav en del således är
silikatbundet.
Historiskt har de brutna järnmalmerna i
Dannemorafältet delats upp i tre huvudtyper:
• Manganrika skarnjärnmalmer huvudsakligen
bestående av magnetit, knebelit, dannemorit och serpentin. Järnhalten i dessa
mineraliseringar varierar mellan 30 och 50
procent och manganhalten är mellan 1 och
6 procent.
• Manganfattiga skarnjärnmalmer bestående av
magnetit, diopsid och aktinolit. Järnhalten
uppgår till mellan 30 och 50 procent och
manganhalten är som regel mellan 0,2 och
1,0 procent.
• Kalkjärnmalmer bestående av magnetit,
kalcit, dolomit och ibland järnförande
karbonatmineral.
Alla malmkroppar i fältet har låga fosforhalter
(0,001-0,007 procent). Svavelhalten varierar
men kan i några malmkroppar uppgå till ett
par tiondels procent.
50m
Sulfidmineraliseringar i
Dannemorafältet
Ett antal mindre sulfidmineraliseringar är
kända inom Dannemorafältet. Några av
dessa håller höga zinkhalter och har varit
föremål för brytning under olika perioder.
Då produktionen i gruvan under föregående
driftperiod var helt inriktad på järnmalm har
sulfidmineraliseringarna inte undersökts i
nämnvärd omfattning.
Sulfidmineraliseringarna kan delas upp
i två huvudtyper baserat på deras mineralogiska sammansättning:
• Mineraliseringar med zinkblände, blyglans,
svavelkis och arsenikkis (håller upp till 20
gram silver per ton).
• Mineraliseringar med kopparkis, svavelkis,
magnetkis och arsenikkis (håller ställvis
upp till 4 gram guld per ton).
Svavelgruvan, som ligger i den södra delen av
Dannemorafältet, omnämndes redan 1656
då det uppgavs att den redan då varit känd
länge. Efter att ha legat nere under många år
drevs 1820 en ort fram till mineraliseringen.
Någon egentlig produktion tycks dock inte
ha ägt rum förrän drygt ett halvt sekel senare
då det 1896 rapporterades att de zinkrika
delarna hade börjat brytas. Under perioden 1880-1918 utvanns sammanlagt drygt
27 000 ton zinkmalm från denna förekomst.
Mineraliseringen var i dagen 42 meter lång
och 12 meter bred men den spetsade ut och
var i princip helt borta på ett djup av 55
meter.
Geologisk karta över Svavelgruvan på 40 meters djup.
I. Lager, SGU Rapporter och
meddelanden 107.
Zinkbländerik malm från
Dannemorafältet.
Foto: L-G Ohlsson.
14
15
Dannemora Magnetit
Dannemora Magnetit
Svavelgruvan i södra delen av
Dannemorafältet.
Foto: L-G Ohlsson.
Inklusive tonnaget i dessa fattigare partier
beräknas de kända mineraltillgångarna till
23,6 miljoner ton med 38,5 procent järn
och 1,9 procent mangan, de indikerade
mineraltillgångarna till 8,0 miljoner ton med
35,5 procent järn och 2,2 procent mangan
samt de antagna mineraltillgångarna till 1,3
miljoner ton med 32,4 procent järn och 2,0
procent mangan.
Tillsammans uppgår kända och indikerade
mineraltillgångar till 31,5 miljoner ton med
37,7 procent järn och 2,0 procent mangan.
Malmreserver
Under den senaste driftperioden lokaliserades flera nya zinkmineraliseringar intill
Silvbergförekomsten. Några av dessa har
delvis brutits mellan nivåerna 260 meter och
300 meter men omfattningen av dem är inte
känd då de endast hade undersökts med ett
fåtal borrhål när gruvan lades ner 1992.
Under den senaste driftperioden hittades
också en kopparkismineralisering nordöst om
Sjöhagsmalmen på 460 meters nivå. Denna
beräknades ha en yta på 1 500 m2 och en
kopparhalt på 0,44 procent. Enstaka prover
tagna i mineraliseringen visade upp till 4
gram guld per ton.
Mineraltillgångar
Beräkningarna av mineraltillgångarna i
Dannemoragruvan har utförts av Hans-Eric
Lundgren (ARRC Geoconsulting AB) som
av SveMin (Föreningen för gruvor, mineraloch metallproducenter i Sverige) och FAERI
(Finnish Association of Extractive Resources
Industry) godkänts som kvalificerad person
(”QP”). Beräkningarna är utförda enligt de
rekommendationer som utgivits av Svemin
och FAERI. Dessa följer i huvudsak det
kanadensiska policydokumentet NI 43-101.
Vid en ”cut-off ” på 30 procent järn uppgår de kända mineraltillgångarna (”measured
mineral resources”) till 19,4 miljoner ton med
41,5 procent järn och 1,9 procent mangan
och de indikerade mineraltillgångarna (”indicated mineral resources”) till 6,2 miljoner
ton med 39,2 procent järn och 2,2 procent
mangan (tillsammans 25,5 miljoner ton med
41,0 procent järn och 2,0 procent mangan).
Till detta kommer 0,4 miljoner ton med 39,6
procent järn och 1,5 procent mangan som
klassificerats som antagna mineraltillgångar
(”inferred mineral resources”).
Inom de modellerade volymerna finns en
del partier som håller under 30 procent järn
och som därför ej ingår i den ovan redovisade
beräkningen. Från brytningsteknisk synpunkt
kommer dessa partier inte att kunna lämnas
och de har därför inkluderats i mineraltillgångarna.
Mineraltillgångar i Dannemorafältet per september 2007
Mineralisering
Lyndon 1
Lyndon 3
Konstäng 1 -4
Konstäng 2 -3
Kruthus
Svea
Diamanten 2
Sjöhag
Schaktmalmen
Ströms 1
Ströms 2
Botenhäll
Normäs 1
Normäs 2
Pelare m.m.*
TOTALT
Global Reports LLC
Kända mineraltillgångar
Kton
% Fe
2 836,8
40,77
416,4
20,34
1 262,4
43,11
2 952,6
37,34
4 084,6
41,03
3 112,5
39,84
3 268,2
39,91
424,1
39,83
1 445,0
37,94
535,2
33,51
201,6
31,34
1 261,9
30,39
737,3
35,26
1 043,0
34,04
0
23 581,6
38,45
%Mn
0,86
2,95
1,16
3,72
0,65
2,63
3,10
0,39
0,70
1,81
1,32
1,55
1,97
1,94
1,90
Indikerade mineraltillgångar
Kton
% Fe
46,6
31,59
886,3
21,90
143,6
39,41
128,9
36,59
65,5
40,67
116,6
31,58
845,8
40,36
197,0
44,06
471,2
30,94
126,3
36,46
87,8
30,23
245,5
30,35
1 540,0
36,32
661,7
35,79
2 400,0
39,00
7 962,7
35,53
%Mn
0,51
2,67
1,13
3,47
1,16
1,52
3,06
0,35
0,74
1,81
1,26
1,77
2,06
2,09
2,40
2,18
Antagna mineraltillgångar
Kton
% Fe
0,5
32,34
249,5
18,94
11,6
41,91
4,3
42,96
0
0,1
35,89
377,7
40,59
89,6
43,16
251,1
23,97
3,6
35,65
8,0
27,98
3,2
31,64
160,8
38,68
102,0
34,69
0
1 261,8
32,37
Beräkningarna av malmreserverna i Dannemoragruvan har utförts av Vattenfall Power
Consultant AB. Som grund för dessa ligger
de ovan redovisade mineraltillgångarna. Till
varje mineralisering har en beräknad gråbergsinblandning adderats och en beräknad
malmförlust subtraherats.
Brytningen i Dannemoragruvan planeras att som tidigare ske med en metod som
närmast kan beskrivas som en modifierad
form av skivrasbrytning. Normal skivrasbrytning förutsätter att gråberget bryts sönder och följer med brytningen nedåt. Vid den
tidigare brytningen i Dannemorafältet har
raset emellertid inte utvecklats.
De smalare malmerna bedöms därför
i stort sett kunna renlastas varför gråbergsinblandningen i dessa huvudsakligen kommer
att bestå av sidoberg som sprängts tillsammans
med malmen.
MALMRESERVER i Dannemorafältet per DECEMBER 2007
%Mn
0,51
2,18
1,25
3,40
2,11
3,16
0,31
0,63
2,09
1,21
1,98
2,09
2,04
2,00
Beräkningarna inkluderar partier med <30%
järn vilka beroende på brytningsmetoden ej
kan lämnas.
Halterna är beräknade från äldre analyser vilka
till en del kontrollerats med nya analyser utförda av Finlands Geologiska Undersöknings
Geo-laboratorium (numera Labtium Oy) som
är ackrediterat enligt FINAS TO25 (EN ISO/
IEC 17025).
* Grundar sig på beräkningar i äldre material.
Mineralisering
Lyndon 1
Lyndon 3
Konstäng 1 -4
Konstäng 2 -3
Kruthus
Kruthus <500m
Svea
Diamanten 2
Sjöhag
Schaktmalmen
Ströms 1
Ströms 2
Botenhäll
Normäs 1
Normäs 2
Pelare m.m.*
TOTALT
Bevisade malmreserver
Kton
% Fe
%Mn
2 834
37,23
0,77
0
1 111
39,65
1,05
2 602
34,94
3,44
1 896
38,67
0,61
0
2 750
37,26
2,44
3 236
36,74
2,82
526
33,09
0,31
1 512
33,40
0,60
642
28,76
1,51
234
27,71
1,14
1 464
26,89
1,34
718
33,28
1.84
1 089
30,03
1,67
0
20 612
35,12
1,78
Sannolika malmreserver
Kton
% Fe
%Mn
47
28,95
0,46
0
126
36,28
1,03
114
34,25
3,21
56
38,34
1,08
1 401
38,67
0,61
103
29,61
1,41
837
37,15
2,78
244
36,50
0,28
493
27,36
0,64
152
31,22
1,51
102
26,75
1,09
285
26,85
1,53
1 499
34,27
1,93
691
31,54
1,80
1 699
39,00
2,40
7 849
35,32
1,69
Totala malmreserver
Kton
% Fe
%Mn
2 881
37,09
0,77
0
1 237
39,30
1,05
2 716
34,92
3,44
1 952
38,66
0,62
1 401
38,67
0,61
2 853
36,98
2,40
4 073
36,82
2,81
770
34,17
0,30
2 005
31,91
0,61
794
29,23
1,51
336
27,42
1,12
1 749
26,88
1,37
2 217
33,95
1,90
1 780
30,62
1,72
1 699
39,00
2,40
28 461
35,18
1,76
Stallbyggnaderna i Dannemora.
Halterna är beräknade från
äldre analyser vilka till en del
kontrollerats.
Kontrollanalyserna har utförts
av Finlands Geologiska Undersöknings
Geo-laboratorium
(numera Labtium Oy) som
är ackrediterat enligt FINAS
TO25 (EN ISO/IEC 17025).
* Grundar sig på beräkningar i
äldre material.
16
17
Dannemora Magnetit
Dannemora Magnetit
De bevisade malmreserverna (”proven
reserves”) i Dannemorafältet (december
2007) har beräknats till 20,6 Mt med 35,1
procent järn och 1,8 procent mangan medan
de sannolika malmreserverna (”probable
reserves”) har beräknats till 7,9 Mt med
35,3 procent järn och 1,7 procent mangan
(totalt 28,5 Mt med 35,2 procent järn och 1,8
procent mangan).
I den totala reserven ingår en del malm
i tidigare avsatta pelare samt malm som på
grund av närheten till schaktet sannolikt
inte kan brytas förrän mot slutet av gruvans
livslängd.
Förenklad skiss visande
principen för skivrasbrytning i Dannemoragruvan.
Brytning
De bredare malmerna förmodas på sikt få en
gråbergsinblandning som närmar sig den vid
normal skivrasbrytning.
Vid beräkningen av malmreserverna har
gråbergsinblandningen antagits utgöra en
enmeters skiva runt malmkroppen. Gråbergsinblandningen vid brytningen av kvarstående pelare har bedömts vara försumbar.
Sammanlagt har gråbergsinblandningen beräknats till cirka 3,0 Mt (cirka 10 procent av
mineraltillgångarna eller knappt 11 procent
av mineraltillgångarna minus malmförluster).
Malmernas sidoberg utgörs av metavulkaniter, kalksten, skarn och granit. Kalkstenen är ofta ”järnbindig” och har då en
uppskattad järnhalt på 22,0 procent medan
skarnet beräknas ha en järnhalt av 18,6
procent. I övriga bergarter har järnhalten
antagits vara 0 procent. Den genomsnittliga
järnhalten i gråbergsinblandningen har
beräknats till 5 procent utifrån fördelningen
av bergarterna runt ett antal malmkroppar.
Malmförlusterna är relaterade till brytningsmetoden, oregelbundenheter i malmkropparna samt avsättningen av pelare. De
förväntade malmförlusterna har beräknats
för varje malmkropp. Totalt uppgår de till
cirka 4,8 Mt med 36,9 procent järn och 1,8
procent mangan, vilket motsvarar cirka 15
procent av mineraltillgångarna eller knappt
14 procent av mineraltillgångarna plus gråbergsinblandningen.
Liksom innan gruvan stängdes 1992 planeras
brytningen vid ett återupptagande av driften
att ske med en metod som närmast kan
kategoriseras som skivrasbrytning.
Malmerna tillreds och bryts med skivrasorter, men sidoberget går i de flesta fall inte
i ras (se figur sid 18). Från brytningsställena
transporteras malmen antingen direkt med
truckar, eller via störtschakt, till någon av
tömningsstationerna på nivåerna 350 meter
eller 460 meter. Malmen samlas därefter i
en ficka varefter den går till grovkrossen som
ligger på nivån 520 meter. Därefter samlas
den i en lagringsficka för att sedan skippas
(hissas) upp till dagytan. Under de två första
driftåren kommer malmen dock att köras
upp via en ramp och krossas ovan jord.
Den maximala mängd malm som kan
brytas i gruvan vid tvåskift bedöms vara cirka
2,66 Mt per år.
LASTNING
LADDNING
SKIVNIVÅER
KROSS
FICKA
BORRNING
TRANSPORTBAND
NY SKIVNIVÅ
MÅTTFICKA
SKIPPSTATION
Gruvlaven i Dannemora.
Global Reports LLC
18
Dannemora Magnetit
19
Produktion
Produktionen från förädlingsverket under
första och andra driftåret planeras uppgå till
0,5 Mt respektive 1,0 Mt styckemalm samt
fines. Vid full produktion (tredje driftåret)
beräknas förädlingsverket leverera 1,5 Mt
färdiga produkter bestående av 50 procent
styckemalm (4-16 mm) med 50 procent järn
och 50 procent fines (<4 mm) med 55 procent
järn. Genomförda processförsök antyder att
det kan vara möjligt att nå upp till 60 procent
styckemalm vilket skulle förbättra resultatet.
Vid full produktion krävs ett ingående
tonnage i förädlingsverket på cirka 2,45 Mt
per år med 35,2 procent järn. Med dessa förutsättningar medger den beräknade malmreserven (28,5 Mt) en kontinuerlig brytning under drygt 12 år. Sannolikheten för
att den planerade prospekteringen i gruvan
(5,0 Mkr per år) kommer att resultera i
ytterligare malmreserver och därmed öka
livslängden bedöms emellertid vara betydande.
PLANERAD FÖRÄDLINGSPROCESS
Malmen, som vid full produktion skippas upp från gruvan, har en styckestorlek på under 220 mm.
Antingen tippas den i en ficka för att sedan matas in i verket eller så mellanlagras den i högar på
gruvplanen. I verket passerar den först en magnetisk separator. Det magnetiska materialet går till
en sikt som delar upp det i två fraktioner (-18 mm och +18 mm) medan den omagnetiska delen
krossas till -50 mm. Den grövre magnetiska fraktionen går till en konkross i vilken den krossas till
-50 mm varefter den blandas med fraktionen -18 mm. Detta material delas upp i två fraktioner (-16
mm respektive +16-50 mm) i en sikt. Fraktionen +16-50 mm krossas till -20 mm och går tillbaka
till sikten. Finfraktionen (-16 mm) passerar över ytterligare en sikt där den delas upp i fraktionerna
-4 mm och 4-16 mm. Den grövre fraktionen går över två separatorer. Det magnetiska materialet från
dessa utgör den slutliga styckemalmen.
Den omagnetiska delen krossas och siktas. Finfraktionen (-4 mm) får passera två separatorer. Den
magnetiska delen utgör den slutliga fines-produkten. Också findelen från den tidigare sikten
(-4 mm) behandlas vidare i två separatorer. Det magnetiska materialet från dessa utgörs också av den
slutliga fines-produkten.
Malmförädlingsverket
Utredningar har visat att även om investeringarna blir något större så är det klart
ekonomiskt fördelaktigt att uppföra en helt ny
processverksbyggnad istället för att använda
den gamla eftersom driftskostnaderna i en ny
byggnad blir betydligt lägre.
I de ursprungliga planerna var det tänkt
att malmen från gruvan skulle behandlas i
Avf -50 mm -16 mm
272,7 t/h
52.1 t/h
40,9 %-16
Fe mm
5,0 %Avf
Fe -50 mm
272,7 t/h
52.1 t/h
40,9 % Fe
5,0 % Fe
ROM -220 mm
326 t/h
35,2 %ROM
Fe -220 mm
326 t/h
35,2 % Fe
-220 mm
+16-50 mm
-220 mm
273,3 t/h
52.1 t/h
40,9 -220
% Fe mm
+16-50 mm
5,0 %
Fe mm
-220
+18
mm
273,3 t/h
2.89 t/m3
52.1 t/h
40,9 % Fe 185,7 t/h
1,73 t/m3
5,0 % Fe
40.9 %+18
Fe mm
-18 mm
2.89 t/m3
3.77 t/m3
185,7 t/h
88 t/h
1,73 t/m3
2.26 t/m3
40.9 % Fe
40.9 %
Fe mm
-18
3.77 t/m3
3.77 t/m3
88 t/h
2.26 t/m3
-50 mm -20 mm
2.26
t/m3
-50 mm
40.9 % Fe
3.77 t/m3
-50 mm -20 mm
2.26 t/m3
-50 mm
4-16 mm
151,8 t/h
40.9 %4-16
Fe
mm
151,8 t/h
40.9 % Fe
-4
mm
121,9 t/h
40.9 -4
% Fe mm
121,9 t/h
40.9 % Fe
Avf 4-16 mm
45,6 t/h
19 %Avf
Fe 4-16 mm
3.2 t/m3
45,6 t/h
1.9 t/m3
19 % Fe
3.2 t/m3
1.9 t/m3
+16-50 mm
-50
52.1
5,0
mm
t/h
%
-50Fe
52.1
5,0
+16-50 mm
-16 mm
273,3 t/h
40,9 -16
% Fe mm
mm
273,3 t/h
t/h
% Fe 40,9 % Fe
Avf -50 mm -16 mm
52.1 t/h
272,7 t/h
5,0 %Avf
Fe -50 mm
40,9 %-16
Fe mm
52.1 t/h
272,7 t/h
5,0 % Fe
40,9 % Fe
Rocket Boomer borrmaskin.
Foto: Atlas Copco.
Global Reports LLC
+4 mm
-4 mm
-4 mm
Avf -50 mm
Avf -4 mm
76.9 t/h
52.1 t/h
Fe -4 mm
5,0 %Avf
Fe -50 mm14 %Avf
76.9 t/h
52.1 t/h
14 % Fe
5,0 % Fe
-4 mm
+4 mm
-4 mm
Konc -4 mm Konc 4-16 mm
90.6 t/h
106,2 t/h
55 %Konc
Fe -4 mm
50% FeKonc 4-16 mm
90.6 t/h
106,2 t/h
55 % Fe
50% Fe
20
21
Dannemora Magnetit
Dannemora Magnetit
en konventionell tvåstegsprocess omfattande
sovring (för produktion av styckemalm) och
anrikning (för produktion av fines). Anrikningssteget omfattade bland annat våtmalning
i två kvarnar följt av magnetseparering och
avvattning.
Förutsättningarna för att genomföra hela
malmbehandlingen torrt, vilket väsentligt reducerar såväl investerings- som driftkostnaderna i förädlingsverket, har undersökts. Hittills
genomförda processförsök tyder på att detta
är genomförbart.
De antyder också att det kan vara möjligt
att öka andelen styckemalm i produktionen
till 60 procent, vilket skulle öka intäkterna
eftersom priset på styckemalm är högre än
priset på fines. Om fortsatta försök verifierar
detta måste dock några mindre investeringar
göras i förädlingsverket.
• gruvan ska producera 2,45 Mt malm
(ROM)
• verket ska kunna ta emot 3,3 Mt malm och
producera maximalt 2,0 Mt styckemalm
och fines
• drift i egen regi i såväl gruva som förädlingsverk
• helt ny maskinpark i gruva och förädlingsverk
• ny skippuppfordring i befintligt schakt.
Vissa delar av brytningen kan läggas ut på
entreprenad, vilket skulle reducera investeringskostnaderna men öka driftkostnaderna. Olika alternativ att genom leasing/serviceavtal med leverantörerna reducera
investeringskostnaderna diskuteras, men har
ej förutsatts i kalkylerna.
Nyinvesteringarna beräknas ske under
de fyra första åren (132 Mkr år 0, 390 Mkr
år 1, 226 Mkr år 2 och 90 Mkr år 3). De
tunga investeringarna under första året (år
0) är malmförädlingsverket, förlängningen
av befintlig ramp samt länspumpningen av
gruvan.
I de ekonomiska kalkylerna förutsätts återinvesteringar i maskinparken år 7 med 32 Mkr.
Investeringar
De totala initiala investeringskostnaderna
under de fyra första åren har beräknats till
838 Mkr. Investeringskostnaderna i gruvan och industriområdet beräknas uppgå till
drygt 650 Mkr (Vattenfall Power Consultant
AB) medan investeringarna i förädlingsverket
beräknats till 147 Mkr (PROing H&J AB).
Till detta kommer investeringar på cirka 40
Mkr för länspumpningen av gruvan och vissa
arbeten i schaktet (Dannemora Mineral).
Förutsättningarna i beräkningen är bland
annat att:
Investeringskostnader under år 0 till år 3.
Mobila maskiner ovan jord och under jord
Kkr
97 060
Ramper, orter, stigar bergmekanik
96 446
Industriområde ovan jord
17 937
Gruvvatten och industrivatten
42 494
Krossning och tömningsstation under jord
52 801
Schaktuppfordring, bergspel
94 042
Gruvventilation
85 508
Verkstäder under jord
5 832
Elkraft och distribution
31 339
Reservdelar 1 procent
EPCM 7 procent
Oförutsett 15 procent
Summa gruva och industriområde
5 235
36 642
84 800
650 136
Maskinutrustning m.m.
54 500
Byggnationer
43 500
El-installationer (El-kraft & kontroll)
23 700
Ventilation, värme för processbyggnaden
EPCM
Oförutsett
Summa förädlingsverk
Länspumpning och schaktarbeten
Totalt
1 220
15 000
9 080
147 000
40 000
837 136
Driftkostnader
Driftkostnaderna vid full produktion har
beräknats till 178,50 kronor per ton förädlade
produkter FOB Hargshamn eller 109,30 kr
per ton uppfordrad malm.
Driftkostnaderna utgörs i huvudsak av:
Schematisk skiss visande laven,
det gamla och det planerade
nya förädlingsverket.
Gruvkontoret i Dannemora.
Foto: L-G Ohlsson
Global Reports LLC
Planerade nya huvudramper
och brytningsramper utgör en
betydande del av investeringskostnaderna under år 0 till 3.
22
23
Dannemora Magnetit
•
•
•
•
brytningskostnader
processkostnader
transportkostnader till hamn
miljö-, återställnings- och prospekteringskostnader.
Brytningskostnaden, som beräknats av Vattenfall Power Consultant AB, uppgår till 107,70
kr per ton förädlad produkt (65,90 kr per ton
malm). Kostnaderna för malmförädlingen
har av PROing H&J AB beräknats till 11,50
kr per ton förädlad produkt, vilket motsvarar
7,00 kr per ton malm.
Transportkostnader, hamnkostnader och
hanteringskostnader, har uppskattats till
51,50 kr per ton färdig produkt eller 31,50 kr
per ton malm. I den genomförda lönsam-
Dannemora Magnetit
hetsstudien har förutsatts att all transport
under gruvans hela livslängd kommer att ske
med lastbil utan dispens (60 ton/bil) till en
kostnad av 37,90 kr per ton förädlade produkter (motsvarar 23,20 kr per ton malm).
Dannemora Mineral bedömer att järnvägen mellan gruvan och Hargshamn
bör kunna nyttjas redan under det första
året med full produktion (2011/2012),
vilket avsevärt skulle reducera transportkostnaderna. Transport med järnväg beräknas kosta cirka 14,00 kr per ton förädlade
produkter (motsvarar cirka 8,60 kr per ton
malm) men kommer att kräva en del tillläggsinvesteringar.
Återställningskostnaderna (miljökostnaderna) har beräknats till 2,0 Mkr per år och
prospekteringskostnaderna i gruvan till 5,0
Mkr per år. Dessa kostnader har i kalkylen
belastat driftkostnaden med totalt 4,70 kr per
ton förädlade produkter eller 2,90 kr per ton
malm.
Den lägre produktionen under de två första
driftåren i kombination med rampuppfrakt
och att betydande delar av verksamheten
i gruvan planeras ske med entreprenörer
gör att driftkostnaderna under dessa år blir
betydligt större än vid full produktion och
schaktuppfrakt. I lönsamhetsstudien har
driftkostnaderna för det första driftåret
beräknats till 162,30 kronor per ton malm
Verkstäder, gruvlave samt det
gamla förädlingsverket i Dannemora.
Foto: L-G Ohlsson.
Beräknade driftkostnader vid
full produktion (2,45 Mt malm/
år), brytning och förädling i
egen regi samt schaktuppfordring.
(motsvarar 265,00 kronor per ton färdiga
produkter) och för det andra driftåret till
161,80 kronor per ton malm (motsvarar
264,30 kronor per ton färdig produkt).
Ekonomisk utvärdering
Vid beräkningarna av ”cash flow” och nuvärdet har det förutsatts att:
Gruvtruck.
Foto: Atlas Copco.
• produktionen successivt kan ökas från
cirka 820 kt malm (500 kt styckemalm +
fines) år 1 till cirka 1 640 kt malm (1 000
kt styckemalm + fines) år 2 och nå 2,45 Mt
malm (1 500 kt styckemalm + fines) år 3
• investeringskostnaderna under de fyra första åren uppgår till 838 Mkr
• det genomsnittliga priset för styckemalm
och fines FOB Hargshamn är 358 kr per
ton, cirka 80 procent av priset i december
2007 (se marknadsavsnittet)
• driftkostnaderna år 1 uppgår till 265,00 kr
per ton förädlad produkt (motsvarar 162,30
kr per ton malm) och för år 2 till 264,30
kr per ton förädlad produkt (motsvarande
161,80 kr per ton malm)
• driftkostnaderna år 3 till och med år 13 har
beräknats till 178,50 kr per ton förädlad
produkt (motsvarar 109,30 kr per ton malm).
• restvärdet hos anläggningar och utrustningar efter driftperioden är försumbart
• malmreserven uppgår till 28,5 Mt med
35,2 procent järn och 1,8 procent mangan
• dollarkursen är 6,40 SEK/USD.
Driftkostnad kr/t
färdiga produkter
9,11
18,87
60,62
11,50
1,54
1,26
4,75
107,65
11,45
119,10
37,90
12,00
1,60
51,50
4,66
 3,23
7,89
178,49
Driftkostnad kr/t malm
Kostnad
Tillredning gråberg
Tillredning malm
Malmbrytning skivras
Ventilation
Vatten (gruva)
Krossning
Uppfrakt skip
Delsumma malmbrytning
Malmförädling
Delsumma brytning och malmförädling
Transport
Hamn
Hantering
Delsumma transport- hamnkostnad
Prospektering och återställning
Diverse
Delsumma prospektering- diverse 
TOTALT
5,58
11,55
37,12
7,04
0.94
0,77
2,91
65,91
7,01
 72,92
23,20
7,35
0,98
31,53
2,85
1,98
4,83
109,28
Med användande av ovan redovisade förutsättningar erhålles ett nuvärde av utbetalningarna för investeringar och operativt
kassaflöde från järnmalmsprojektet på 956
Mkr vid 8 procent kalkylränta.
En cirka 10-procentig ökning av medelpriset för järnmalmsprodukterna (till 394
kr per ton färdig produkt) ger ett NPV på
1 327 Mkr medan en cirka 10-procentig
minskning av medelpriset (till 322 kr per ton
färdigprodukt) ger ett NPV på 586 Mkr.
Dannemoragruvan är primärt en järnmalmsgruva även om förutsättningarna för
att producera krossmaterial som biprodukt
bedöms som goda. I kalkylerarna har hänsyn
enbart tagits till järnmalmsproduktionen.
Drifts- och investeringskostnader samt intäkter för år 0
till 13.
Drifts- och investeringskostnader samt intäkter
Tkr
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
-100 000
-200 000
-300 000
-400 000
-500 000
-600 000
Intäkter
År 0
År 1
År 2
År 3
År 4
År 5
År 6
År 7
År 8
År 9
År 10
År 11
År 12
År 13
Driftkostnade
Investeringskostnader
24
25
26
JÄRNMALMSMARKNADEN
Priset på järnmalm har stigit kraftigt sedan i början av 2004.
De första prisförhandlingarna för 2008 var klara i februari
då den brasilianska gruvjätten Vale kom överens med
flera asiatiska ståltillverkare om en 65-procentig ökning av
järnmalmspriset.
Slaggavskiljning vid masugn.
Jernkontorets bildbank.
Foto: Stig Göran Nilsson.
Global Reports LLC
27
Järnmalmsmarknaden
Järnmalmsmarknaden
Tillväxten i världens ekonomi
fortsatte under 2007. Den omfattande kreditgivningen till
betalningssvaga amerikanska
husköpare kom att leda till
störningar i det amerikanska
och europeiska banksystemet.
Betydelsen för den realekonomiska utvecklingen i världen
är svårbedömd, men hittills synes
effekterna ha varit måttliga.
Stålkonjunkturen påverkades
inte av detta och expansionen
framför allt i Kina fortsatte i
oförminskad takt.
råstålsproduktion. Den enorma produktionsutvecklingen i Kina under de senaste åren
har medfört att landet är en betydande
nettoexportör av stål. Detta påverkar handelsflödena i hela världen.
Stålkonsumtionen
År 2007 var det nionde året i rad som en
ökning kunde noteras för stålefterfrågan i
världen. IISI uppskattar att efterfrågan under
2007 ökade med cirka 7 procent, vilket motsvarar 75–80 Mt. Detta innebär att cirka
1 200 Mt handelsfärdiga stålprodukter tillfördes världsmarknaden.
I Kina steg efterfrågan med 11 procent
(40 Mt) till 400 Mt. Mer än hälften av
efterfrågetillväxten i världen kan hänföras till
Kina.
Järnmalmsproduktionen
Världsproduktionen av järnmalm ökade under 2006 till 1 500 Mt, vilket var en ökning
med 12 procent jämfört med 2005. Detta var
femte året i rad som järnmalmsproduktionen
ökade. För 2007 förväntas världsproduktionen
nå 1 650 Mt, ytterligare en ny ”all time high”.
Den kinesiska järnmalmsproduktionen under
2007 beräknas uppgå till 805 Mt, en ökning
med hela 16 procent.
De mest betydande järnmalmsproducerande länderna är Brasilien, Australien, Kina
och Indien. Prospekteringen och utbyggnad-
Stålproduktion
Rekordåren för världens stålindustri fortsätter. Efterfrågan på stål har ökat för nionde
året i rad. Den samlade produktionen av
råstål steg från 1 140 Mt 2005 till 1 240 Mt
2006, en ökning på 8,8 procent. Produktionsökningen fortsatte under 2007 då den totala
världsproduktionen nådde rekordhöga 1 343
miljoner ton (preliminära uppgifter från International Iron and Steel Institute, IISI).
Utvecklingen domineras alltjämt av Kina,
där produktionen av råstål under 2007 steg
till 489 Mt, en ökning med 16 procent, vilket
är mer än en tredjedel av hela världens
Bruksmiljön i Österbybruk är
väl bevarad. Redan på 1500talet fanns här en masugn.
Foto: L-G Ohlsson.
Mt
1300
1200
1100
1000
900
800
700
600
500
1970
1980
1990
2000
2010
Världsproduktionen av råstål.
Jernkontoret. Källa: IISI, 21 jan
2008.
en av nya gruvor i Australien och Brasilien
pågår i en omfattning som är vida större
än i andra regioner och den framtida
produktionstillväxten kommer sannolikt till
stor del ske i dessa länder.
Tre stora gruvbolag dominerar världens
järnmalmsproduktion. Vale, som producerade 324 Mt järnmalm under 2007, följs av
Rio Tinto med en produktion på cirka 209
Mt och BHP Billiton med cirka 152 Mt.
Tillsammans kontrollerar de 34,7 procent
av världsproduktionen och hela 78,2 procent
av den sjöburna järnmalmshandeln, vilket
gör att de kunnat utöva en betydande kontroll
av världsmarknaden under 2006/2007.
Bolag
Land
Vale (CVRD Group)
Rio Tinto Group
BHP Billiton Group
Mittal Arcelor
Privat Intertrading
Metalloinvest
Metinvest Holding
Anshan Iron & Steel
Evrazholding
Cleveland Cliffs
LKAB
CVG Group
Anglo American
Imidro Group
CSN Group
Shougang Beijing Group
NMDC Group
US Steel
Severstal
Brasilien
UK
Australien
UK
Ukraina
Ryssland
Ukraina
Kina
Ryssland
USA
Sverige
Venezuela
Sydafrika
Iran
Brasilien
Kina
Indien
USA
Ryssland
Kapacitet Mt/år
323,8
209,3
151,6
74,6
46,0
44,1
38,6
37,0
36,5
34,8
32,0
30,7
30,6
29,4
27,6
25,5
24,6
20,7
17,3
Marknadschef Jan Vestlund pratar med styrelseledamot Niklas
Nordström.
De största järnmalmsproducenterna i världen under 2007.
28
29
Järnmalmsmarknaden
Järnmalmsmarknaden
Järnmalmshandeln
Den internationella handeln med järnmalm
steg för sjätte året i rad och nådde 825 Mt,
vilket är en ökning med cirka 8 procent från
2006.
Strukturen i den globala importen av
järnmalm har förändrats kraftigt sedan
1990. De europeiska länderna var då helt
dominerande med 47 procent av totalimporten. Den stora förändringen är Kinas
kraftigt ökade importbehov. Från att 1990 ha
uppgått till 14,3 Mt har Kinas import ökat
till 383 Mt 2007. Merparten av denna ökning
har skett de senaste åren.
Enligt Raw Materials Group var järnmalmsexporten under 2007 cirka 825 Mt,
Största järnmalmsimporterande länderna under 2007.
Källa: Raw Materials Data,
Stockholm 2008.
* Siffror från 2006.
Stora järnmalmsexporterande
länder under 2007.
Källa: Raw Materials Data,
Stockholm 2008.
Hargs hamn.
1. Stora kajen 2. Lilla kajen
3. Färjeläget
4. Malmkajen
5. Bangården
Foto: Hargs Hamn AB.
1
3
Land
Import (Mt)
Kina
EU 25*
383
186
Japan
139
Korea
44
Taiwan
17
Land
Export (Mt)
Australien
295
Brasilien
275
Indien
100
Sydafrika
28
Kanada
27
Sverige
19
en ökning från 2006 med cirka 9 procent. Av
detta kom 295 Mt från Australien, 275 Mt
från Brasilien och cirka 100 Mt från Indien.
Den svenska exporten var i detta sammanhang
blygsamma 19 Mt.
Konsolideringar
Trots de senaste årens försök att skapa större
stålbolag genom köp och sammanslagningar
så ligger fortfarande järnmalmsbolagen steget
före vad det gäller konsolidering.
De fem största råstålsproducenterna
kontrollerar cirka 18 procent av världsproduktionen medan de fem största järnmalmsproducenterna kontrollerar 41 procent
av järnmalmsproduktionen.
Ett exempel på ett möjligt samgående
inom gruvsektorn är BHP Billitons bud
på Rio Tinto. Om budet accepteras bildas
inte bara världens största gruvbolag utan
världens tredje högst värderade bolag (300
miljarder USD). Det skulle också uppstå en
än mer monopolliknande situation inom
järnmalmssektorn.
Järnmalmsproduktionens nuvarande koncentration till ett fåtal bolag beror emellertid inte i första hand på förvärv eller
fusioner utan den är snarast en effekt av
produktionsökningar. Förmågan hos de tre
ledande producenterna att snabbt svara på
den ökade efterfrågan från Asien har lett till
att deras produktion växt betydligt snabbare
än den globala produktionen i övrigt.
4
5
2
Utlastningsbryggan för malm
vid det gamla verket i Dannemora.
Global Reports LLC
30
31
Järnmalmsmarknaden
Främst har dessa produktionsökningar
kunnat ske i befintliga gruvor. Framtida produktionstillskott kommer i allt högre grad
att komma från nyetablerade gruvor, vilket
sannolikt kommer att innebära högre driftsoch investeringskostnader.
Järnmalmspriser
Priset på järnmalm, som sätts i dollar per
procent järninnehåll, har med anledning
av den ökade efterfrågan stigit kraftigt
sedan början av 2004. Priset sätts genom
årliga förhandlingar mellan de ledande stålproducenterna och de ledande järnmalmsproducenterna. Dessa priser, så kallade
benchmarkpriser, blir sedan vägledande för
Järnmalmsmarknaden
samtliga aktörer i världen, med avvikelser
endast på grund av lokala omständigheter.
Med den tillväxttakt i stålproduktionen
som varit rådande under 2000-talet har
världens tillverkning på sju år ökat från
850 Mt till mer är 1 300 Mt år 2007. Järnmalmsproducenterna hade i början av den
här perioden tillräcklig kapacitet för att
täcka de ökande behoven, men från 2006
och särskilt under 2007 har marknaden
karaktäriserats av brist på järnråvara.
Vidare har de totala behoven i världen
av andra råvaror som till exempel kol ökat i
liknande omfattning, vilket resulterat i kraftigt
ökande transportkostnader.
En enig analytikerkår bedömer att brist-
situationen består ett eller ett par år framåt för att senare nå en balans mellan
utbud och efterfrågan. Prisprognoserna är
genomgående positiva med förväntningar
om kraftiga höjningar för 2008.
Marknaden för bulkfrakter förväntas
normaliseras när flaskhalsproblemen i lastningshamnarna byggts bort. Redarnas bränslekostnader kommer att ligga kvar på en hög
nivå eller stiga, särskilt med hänsyn till de
miljökrav som ställs på fartyg i Östersjötrafik.
De publicerade priserna för fines höjdes
cirka 10 procent under 2007, medan prishöjningarna var något lägre för pellets
och styckemalm. De första resultaten av
prisförhandlingarna för 2008 var klara i
mitten av februari då det publicerades att den
brasilianska gruvjätten Vale kommit överens
med flera stora asiatiska ståltillverkare om en
65 procentig höjning av järnmalmspriset.
Prisförhandlingarna för 2008 har i huvudsak påverkats av tre saker:
• att efterfrågan fortsätter att ligga över
produktionskapaciteten
• att ett samgående diskuteras mellan de två
största australiska producenterna BHPBilliton och Rio Tinto
• att de australiska järnmalmsgruvorna föreslår att priset för 2008 ska förhandlas med
ett C&F pris (fraktfritt) Kina som jämförelse.
De kraftigt stigande spotpriserna till Kina har
givit säljarna ett bra förhandlingsargument.
En del kinesiska stålverk var under 2007
villiga att betala i det närmaste det dubbla
förhandlade priset.
Dannemora malm
Dannemora Magnetit siktar på att den
planerade produktionen i Dannemoragruvan
i första hand ska levereras till stålverken i
närområdet, det vill säga till dem som har
sitt malmintag via hamnar i Östersjö- och
Nordsjöområdet. Bedömningen grundas
främst på fraktmässiga och andra fördelar
som närområdet ger. De aktuella malmbehoven i närområdet har uppskattats till
cirka 100 Mt.
Under året har Dannemora Magnetit
genomfört malnings- och anrikningsförsök
med goda resultat. De två produkter som
tagits fram genom försöken har analyserats
med avseende på granulometri och kemisk
sammansättning. Resultatet har följts upp
med analyser gjorda av ett certifierat europeiskt laboratorium (Studiengesellschaft für
Eisenerz-Aufbereitung, SGA).
Med detta som grund har bolaget tagit
fram produktspecifikationer som nu används i
den aktiva marknadsföringen. De kundbesök
som genomfördes under året i Norden och
Nordeuropa bekräftar att intresse finns för en
leverantör i närområdet och för Dannemora
Magnetits produkter.
internt kalkylpris
Handelsströmmar med järnmalmsprodukter.
USc/Fe unit
250
200
150
Pellet
Lump
Fines
100
Priset på järnmalmsprodukter
1998-2007 samt indikerade
priser för 2008.
Raw Materials Group.
50
0
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Grunden för det av Dannemora Mineral
beräknade järnmalmspriset, cirka 447 kr/ton
FOB (fritt ombord) Hargshamn, är 2007 års
järnmalmspriser FOB Brasilien respektive
Mauretanien samt aktuella fraktrater till
Östersjöområdet och Hamburg/Bremen. På
grund av att utvecklingen på järnmalmsmarknaden är extremt svår att uppskatta,
och med hänsyn till de historiskt höga
fraktkostnaderna, har det aktuella priset
reducerats med cirka tjugo procent (cirka 90
kr/ton).
Det genomsnittliga priset för järnmalmsprodukterna (50 procent styckemalm och 50
procent fines) levererade från Dannemora
FOB Hargshamn har i den genomförda
lönsamhetsstudien satts till 358 kr/ton.
Dannemoramalmen håller relativt höga
manganhalter och har dessutom en sammansättning (CaO/SiO2) som gör att en del
stålverk kan vara beredda att betala ett
premium. Till detta har hänsyn inte tagits i
den ekonomiska kalkylen.
Flygbild över gruvanläggningarna under föregående driftperiod.
32
33
34
DANNEMORA
PROSPEKTERING
Dannemora Prospektering har som uppgift att finna nya
mineraliseringar med bas- och/eller ädelmetaller samt att
utveckla dessa till brytvärda förekomster. Bolaget svarar
också för kunskapsuppbyggnaden om Dannemorafältets
malmgeologi och för att utöka järnmalmsreserverna.
Geolog Lena Landersjö och
prospekteringschef Peter
Svensson
Foto: Mikael Eriksson.
Global Reports LLC
35
Dannemora Prospektering
Dannemora Prospektering, som
är ett helägt dotterbolag till
Dannemora Mineral, har som
uppgift att finna nya mineraliseringar med bas- och/eller
ädelmetaller samt att utveckla
dessa till brytvärda förekomster.
Bolaget har i dag fem anställda: VD, en
prospekteringschef, två geologer och en
geofysiker. På konsultbasis (80 procent) anlitas
ytterligare två geologer. För genomförandet
av undersökningar som flygmätningar, geokemiska provtagningar och kärnborrning
anlitas olika konsult- eller entreprenörbolag.
Dannemora Prospektering har under 2007
koncentrerat större delen av sin verksamhet till
nordvästra Uppland. Flera projektområden
har undersökts med geologisk kartering,
jordavrymning, provtagning, blockletning såväl som med olika geofysiska metoder.
För att identifiera nya målområden för
mer detaljerade undersökningar under 2008
har två regionala prospekteringsprogram
genomförts under året:
• ytmoränprovtagning
• flyggeofysiska mätningar med TEM (Time
Domain Electro Magnetic) och magnetisk
utrustning.
Även om prospekteringsbolaget under året
främst inriktat sitt arbete mot områden inom
transportavstånd från Dannemoragruvan har
Dannemora Prospektering
även uppslag i andra områden identifierats.
Bland annat har moderbolaget ansökt om
undersökningstillstånd för tre nickelmineraliseringar.
Resultaten av prospekteringsverksamheten
under 2007 har varit positiva.
Ett flertal intressanta indikationer
på möjliga mineraliseringar har
lokaliserats och dessa kommer
att undersökas vidare
under 2008.
Geologi och mineralförekomster i Uppsala län
Länets ytbergarter utgörs huvudsakligen av
felsiska vulkaniter som bildades för 1,89-1,91
miljarder år sedan. Sedimentära bergarter
uppträder huvudsakligen i länets sydligaste
delar. Djupbergarterna kan indelas i två
huvudgrupper, dels bergarter bildade under
en tidig fas av den svekokarelska orogenesen,
dels bergarter bildade under den senare fasen
av denna. Bergarterna i den förra gruppen,
som bildades för 1,87-1,90 miljarder år
sedan, är de vanligast förekommande i
länet. Generellt är de mer deformerade
och påverkade av metamorfos än de yngre
djupbergarterna, vilka bildades för cirka 1,87
miljarder år sedan.
Länets malm- och mineralförekomster
har utgjort en viktig del av landets bergshantering. Ett antal järn-, zink-, bly- och
silverförekomster har varit föremål för brytning under längre eller kortare perioder.
Bergshanteringen har dock huvudsakligen
varit inriktad mot de stora järnmalmsfälten.
Dannemorafältet, inom vilket 36 miljoner
ton brutits, är ojämförligt störst, men i länet
finns flera andra viktiga järnmalmsfält som
till exempel Ramhäll, Vigelsbo, Rörberg,
Norrskedika, Brunna och Salsta. Malmen
från järngruvorna har förädlats i masugnar
och hyttor i framväxande bruksorter som
Forsmark, Lövsta och Österbybruk. Verksamheten hade under många år en mycket
stor betydelse för utvecklingen i såväl
länet som i landet som helhet. Bruken och
gruvorna förlorade emellertid i viss mån sin
betydelse under andra hälften av 1900-talet.
För närvarande sker ingen malmbrytning
i länet, men stigande metallpriser har gjort
att undersökningstillstånd sökts och beviljats
för flera järnmalmsförekomster och ett par
zinkmineraliseringar.
Kartan kopierad från Sveriges
Geologiska Undersökning Ser.
Ba 47.
Global Reports LLC
Regional prospektering
Geokemisk moränprovtagning
I april inleddes ett omfattande regionalt
ytmoränprovtagningsprogram i nordvästra
Uppland. Syftet med detta var att identifiera
områden inom vilka moränen har anomala
Frebbenbo
Forsmark
Östmora
Andersbo
Undersökningstillstånd
Dannemora Mineral hade vid årets slut 19
undersökningstillstånd med en total area på
17 760 hektar. Av dessa ligger 18 stycken
i Uppsala län och ett i Södermanlands
län. Dessutom har tre nya ansökningar
om undersökningstillstånd inlämnats till
Bergsstaten. Av dessa är två belägna i Uppsala
Översiktlig geologisk karta över
trakten runt Dannemoragruvan.
Gult = felsiska vulkaniter
Brunt = äldre djupbergarter
(granitoider)
Grönt = äldre djupbergarter
(gabbro)
Rött = yngre djupbergarter
(graniter)
Ljusblått = sedimentära
bergarter
Mörkblått = kalksten.
(förhöjda) halter av i första hand bas- och
ädelmetaller, vilket kan tyda på att det
finns mineraliseringar med dessa element i
berggrunden.
Arbetet inleddes med en gles provtagning
av ett 700 km2 stort område. De delområden
inom vilka moränen visade sig hålla anomala
halter av de aktuella elementen, blev sedan
föremål för en tätare provtagning. Därigenom kunde dels trovärdigheten hos de
första anomala proven verifieras dels kunde
området där en eventuell mineralisering i
berggrunden borde finnas begränsas. Totalt
togs 424 moränprover vilka analyserades hos
Acme Analytical Laboratories (FM 63007
enligt ISO 9001:2000).
län och ett i Västra Götalands län. Alla
undersökningstillstånd, såväl som bearbetningskoncessionen över Dannemorafältet,
ägs av moderbolaget.
Under året har fem undersökningstillstånd
frånträtts (Rödjan, Börstil, Ellan, Gruvskogen
och Valö) då resultaten av de inom dessa
gjorda undersökningarna inte motiverade
fortsatta prospekteringsinvesteringar.
Vigelsbo
Ursbo nr 1
Hälsinggruvan
Film Sjötorp
GruvsjönGryttjom
Österby
Dannemora
Ralby
Ralby Nr 2
Ramhäll
Karta visande Dannemora
Minerals undersökningstillstånd och bearbetningskoncession (sektionerad) i
Uppland.
Vattholma
Sandby
36
37
Dannemora Prospektering
Dannemora Prospektering
Geokemisk moränprovtagning.
Kartan visar bolagets undersökningstillstånd och guldanomala moränprover (moränens
finfraktion <0,06 mm).
Cirklarnas storlek visar:
Kartan visar bolagets undersökningstillstånd och zinkanomala moränprover (moränens
finfraktion <0,06 mm).
Cirklarnas storlek visar:
>5.5 ppb Au
2,5-5,5 ppb Au
1,3-2,5 ppb Au
0,8-1,3 ppb Au
<0,8 ppb Au
>135 ppm Zn
103-135 ppm Zn
67-103 ppm Zn
41-67 ppm Zn
<41 ppm Zn
Moränprovtagningen resulterade i att
ett flertal områden med anomala halter
av basmetaller lokaliserades. Den mest
framträdande anomalin sträcker sig från
Andersbo i norr ner till Ralby i söder och
uppvisar förhöjda halter av framförallt zink,
bly och silver. Inom det anomala området
varierar halterna såväl som elementkombinationerna. Höga halter uppträder som flera
tydliga koncentrationer vilket kan tyda på att
det större anomala området förorsakats av
flera från varandra skilda mineraliseringar.
En av zinkanomalierna sammanfaller väl
med Dannemorafältet, där mindre zinkbländemineraliseringar tidigare brutits.
Av stort intresse är att moränprovtagningen också resulterat i att fem olika
guldanomala områden lokaliserades. Dessa
ligger inom bolagets undersökningstillstånd
Andersbo, Frebbenbo, Gruvsjön-Gryttjom,
Österby, Vigelsbo och Hälsinggruvan.
Inom undersökningstillståndet Frebbenbo
finns ett guldanomalt område som ligger
cirka 5 km väster om Forsmark. Berggrunden
i området består av metasediment med inslag
av metaryoliter. Strax norr om det anomala
området finns kraftiga deformationszoner
varav några har tolkats som plastiska skjuvzoner. De högsta guldhalterna uppgår till
70 ppb i moränens grovfraktion och 53
ppb i finfraktionen. Av övriga element
förekommer anomala halter av vismut, silver,
tellur och arsenik i ett antal prover från det
guldanomala området.
Global Reports LLC
MORÄNPROVTAGNING
I möjligaste mån har moränproverna tagits på mellan 0.5 och 1.0 meters djup i den s.k. C-horisonten (gråaktig
horisont som ligger strax under den brunfärgade rostjordshorisonten). Inledningsvis gjordes provtagningen
längs linjer med cirka 3 000 meters inbördes avstånd. Utefter dessa linjer togs ett prov var tvåtusende meter. I
ett senare skede förtätades provtagningen inom de mest intressanta områdena till mellan 500 och 1 000 meter
mellan provtagningspunkterna.
Vid varje provtagningsstation togs dels ett originalprov dels ett referensprov på ungefär 2-3 dl. Dessutom togs
20 liter morän för vaskning.
Originalproven skickades till det certifierade analyslaboratoriet ACME Analytical i Vancouver, Kanada där de
efter att ha torkats siktades. Finfraktionen (under 0,06 mm) lakades i varmt kungsvatten under en timme.
Därefter analyserades den lakade lösningen på 53 element med ICP-MS-utrustning. Dessutom analyserades
guldhalten i moränens grovfraktion (0,06 mm – 2,00 mm).
Förhöjda guldhalter i moränen uppträder också inom undersökningstillstånden
Andersbo och Vigelsbo i ett område söder
om Älgsjön. Anomalin har en väl avgränsad
nordlig del som är cirka 2 km bred. I den
västra delen avklingar anomalin relativt
snabbt och upphör efter cirka 700 m. Den
östra delen av anomalin har en betydligt
längre utsträckning (cirka 3 000 m). Inom
det anomala området håller moränens
grovfraktion delvis höga guldhalter (470 ppb,
140 ppb och 90 ppb).
Inom undersökningstillståndet GruvsjönGryttjom har två guldanomala områden
lokaliserats. Ett av dessa ligger väster om
Gruvsjön. Det anomala området är cirka 1 km
brett och sträcker sig cirka 3 km i sydsydostlig
riktning ner mot södra änden av Gruvsjön.
Anomalin karakteriseras framförallt av förhöjda guldhalter i moränens finfraktion.
Intresset för anomalin förstärks genom att
olika element som tellur, arsenik, vismut,
antimon och silver, vilka ofta förekommer
tillsammans i guldmineraliseringar, också
uppträder i anomala halter i moränen.
Det andra guldanomala området inom
undersökningstillståndet ligger nära Persbo.
Det har en öst-västlig utsträckning och
en längd på drygt 2 km. Moränproverna
uppvisar, förutom anomala guldhalter, också
förhöjda halter av guldassocierade element
som vismut, arsenik, tellur och koppar.
Inom undersökningstillståndet Österby
har ett guldanomalt område lokaliserats cirka
38
39
Dannemora Prospektering
2 km norr om Stordammen vid Österbybruk.
Anomalin, som har en öst-västlig utsträckning, karakteriseras av förhöjda guldhalter i
moränens finfraktion men också grovt guld
förekommer. De guldanomala proverna innehåller dessutom förhöjda halter av flera andra
guldassocierade element som tellur, vismut,
arsenik, silver, koppar, bly och zink.
För att lokalisera de mineraliseringar
som förorsakat de anomala guldhalterna i
moränen planerar Dannemora Prospektering
att genomföra en bergkax/bottenmoränprovtagning under första halvan av 2008.
Med en mindre borrmaskin borras vertikala hål utefter linjer vinkelrät mot den förmodade mineraliseringens strykning. Borrets
Dannemora Prospektering
spets är så konstruerat att prov kan tas dels
från moränen dels från berggrunden.
För att bättre kunna kontrollera denna
provtagning har jorddjupet bestämts med
refraktionsseismiska mätningar. Totalt har
under året en sträcka på cirka 1 100 meter
mätts.
Flyggeofysik
Under hösten har flyggeofysiska mätningar
genomförts inom ett 110 km2 stort område
omfattande undersökningstillstånden Ralby,
Andersbo, Vigelsbo, Österby, Dannemora,
samt Hälsinggruvan.
Mätningarna, som gjordes av det danska
konsultbolaget SkyTEM, utfördes med heli-
kopterburen magnetometer och TEM utrustning.
TEM mätningar kan indikera elektriskt
ledande kroppar, som till exempel basmetallmineraliseringar, ner till betydande djup (i
gynnsamma fall 300 meter). De magnetiska
mätningarna visar lokala variationer i jordens
magnetfält. Förutom att indikera magnetiska
mineraliseringar, som till exempel magnetitförekomster, kan ofta olika bergartstyper särskiljas. De magnetiska mätningarna ger också
värdefull tektonisk och strukturgeologisk
information, vilket är speciellt viktigt då
många guldmineraliseringar är knutna till
olika typer av deformationszoner.
Resultatet av flygmätningarna är positivt.
Ett flertal anomalier, som tolkats kunna vara
förorsakade av basmetallmineraliseringar,
har framkommit och flera av dessa sammanfaller dessutom med de anomala områden
som lokaliserats vid moränprovtagningen.
Under första halvåret 2008 avser Dannemora Prospektering att undersöka de mest
intressanta TEM-anomalierna med markmätningar och kärnborrning.
Prospektering inom bearbetningskoncessionen och
undersökningstillstånden
Dannemora bearbetningskoncession
Kärnor från drygt 470 borrhål, som sedan
föregående driftperiod finns bevarade i
Dannemora, har undersökts och karterats.
Vid Sveriges Geologiska Undersöknings
(SGUs) borrkärnearkiv i Malå förvaras dessutom kärnorna från ett 80-tal hål borrade i
Dannemorafältet. Utav dessa har kärnorna
från 20 borrhål undersökts. Totalt finns
cirka 67 000 meter borrkärna bevarade från
tidigare gruvverksamhet.
I samband med karteringen av borrkärnorna har 830 mineraliserade sektioner
provtagits och analyserats. Ett flertal zinkmineraliserade zoner har konstaterats. Dessa
kommer att undersökas närmare när gruvan
länspumpats. Dessutom har kortare sektioner visat sig hålla upp till 0,62 gram guld
per ton. Synligt guld har påträffats i en av
TEM- och magnetometermätningar med helikopterburen
utrustning.
Foto: Mikael Eriksson.
Refraktionsseismisk mätning
inom undersökningstillståndet
Gruvsjön-Gryttjom.
Foto: Mikael Eriksson.
Global Reports LLC
Guld och vismutglans från
Sjöhagsmalmen i Dannemorafältet.
Foto: Kjell Gatedal.
Kärnborrning i södra Dannemorafältet.
Foto: Mikael Eriksson.
borrkärnorna från Sjöhagsmalmen. Analyserna av basmetaller och guld har utförts av
ALS Laboratory Group (Cert 0014168 enligt
ISO 9001:2000).
En detaljerad berggrundskarta har sammanställts för den södra delen av Dannemorafältet. I det aktuella området finns järnmineraliseringar som i vissa delar har ett
betydande inslag av zink. Dessutom uppträder deformationszoner i vilka zink har
anrikats. Historiskt har ett flertal mindre men
rika zinkmineraliseringar i detta område varit
föremål för brytning.
I början av 2007 borrades fem hål i det
aktuella området. Dessa träffade emellertid
endast svagt mineraliserade zoner med framförallt kopparkis. Under senare delen av året
genomförde det kanadensiska bolaget Crone
Geophysics & Exploration Ltd. på uppdrag av
Dannemora Prospektering TEM-mätningar
i tre av borrhålen. Dessa identifierade oberoende av varandra en cirka 200 meter lång god
elektrisk ledare som stupar cirka 40 grader åt
nordnordväst och som har sitt centrum på
cirka 130 meters djup. Under 2008 kommer
kärnborrning att göras för att undersöka
orsaken till anomalin.
Undersökningstillståndet Forsmark
Inom undersökningstillståndet Forsmark, som
täcker en yta av 507 hektar, finns ett stort
antal mindre gruvförsök och skärpningar,
vilka tillsammans går under namnet Norrby
gruvfält.
40
41
Dannemora Prospektering
Dannemora Prospektering
TEM-mätningar i borrhål inom
södra Dannemorafältet.
Foto: Mikael Eriksson.
(moränprovtagningen och flyggeofysiken) gör
att området bedöms som mycket intressant
varför mer omfattande arbeten planeras
under 2008.
I prover från varpen intill en skärpning
vid Ytterängarna har guldhalter på upp
till 12,5 gram per ton påträffats under den
provtagningskampanj som utfördes 2006. I
mineraliseringen ingår förutom guld även
vismutglans och kopparkis. Vismuthalten
varierar från 60 gram per ton upp till drygt
0,7 procent.
Provtagningar av berggrund och varphögar inom undersökningstillståndet under
2007 har indikerat ytterligare en intressant
guld-kopparmineralisering. Sju prover, tagna
längs strykningen av en mineraliserad zon
intill ett äldre gruvhål, håller mellan 1,4 och
3,3 gram guld per ton. Analyserna har utförts
av ALS Laboratory Group (Cert 0014168
enligt ISO 9001:2000). För att undersöka ut-
Global Reports LLC
bredningen av den mineraliserade zonen
har detaljerade markmätningar gjorts med
magnetometer och slingram (elektromagnetisk mätmetod).
Resultaten av hittills genomförda undersökningar inom undersökningstillståndet bedöms som så intressanta att Dannemora
Prospektering avser att intensifiera prospekteringen i området under 2008.
Undersökningstillståndet Andersbo
Den under 2007 genomförda prospekteringen inom det 596 hektar stora undersökningstillståndet omfattade berggrundskartering, blockletning samt provtagning av
varp från äldre brytningsförsök. De positiva
resultaten från de regionala undersökningarna
Undersökningstillståndet Vigelsbo
Inom undersökningstillståndet, som har en
yta av 1 173 hektar, är sedan tidigare ett flertal
järn- och sulfidmineraliseringar kända.
Silvergruvan som ligger cirka en kilometer
nordväst om Vigelsbo järngruvor har tidigare
undersökts av Korsnäs AB. Ett generalprov
som togs i bottnen av ett av gruvhålen höll
cirka 4,1 procent bly och 2,0 procent zink.
Prover från den intilliggande varpen som
Dannemora Prospektering tog under 2006
håller mellan 1,5 och 9,9 procent zink och
0,3 till 4,8 procent bly.
Vid Stynsbo, någon kilometer nordväst
om Silvergruvan, finns utefter en sträcka av
drygt 100 meter, ett större och några mindre
gruvhål. Under 2006 provtog Dannemora
Prospektering block från varphögarna.
Dessa visade sig hålla från något tiondels
gram guld per ton upp till som mest drygt
46 gram guld per ton samt silverhalter upp
till 66 gram per ton. Även vismuthalterna,
som varierar från några gram per ton upp
till drygt 1,5 procent, är betydande. De
höga guldhalterna motiverade en inledande
kärnborrningskampanj. Totalt borrades tre
korta hål. I ett av dessa träffades en smal
guldförande zon (5,2 gram guld per ton i en
0,3 meters kärnsektion).
För att undersöka mineraliseringen har
under 2007 två prospekteringsdiken grävts
intill gruvhålen. Dikena och gruvhålen
har, efter det att de rensats, karterats och
provtagits genom att prov sågats ut efter linjer
tvärs strykningsriktningen. Mineraliseringen
utgörs av en 2,5 meter bred i nordvästsydost strykande magnetitlins som delvis är
guldförande. Guldhalten i de analyserade
proven uppgår som högst till 3,2 gram per
ton (0,3 meter bred sektion). Analyserna
av basmetaller och guld har utförts av ALS
Laboratory Group (Cert 0014168 enligt ISO
9001:2000).
Under året har även geofysiska markmätningar gjorts med magnetometer, IP
(Induced Polarization) och slingram. Resultaten från dessa mätningar och karteringen
i dikena kommer att ligga till grund för ett
planerat borrprogram under 2008.
Undersökningstillståndet Östmora
Prospekteringen inom det 4 397 hektar stora
undersökningstillståndet under 2007 har
omfattat detaljkartering och provtagning.
Mineraliserade bergartsprover, både från
varp och berghällar, har analyserats.
Undersökningstillståndet
Gruvsjön-Gryttjom
Undersökningstillståndet, som ligger väster
om Dannemoragruvan, har en yta på 1 539
hektar. Då den regionala ytmoränprovtagningen visade att moränen inom delar
av undersökningstillståndet håller anomala
guldhalter har berggrundskartering och
blockletning genomförts inom utvalda delområden under 2007. Som resultat av den
tolkning som under året gjorts av den flyggeofysiska mätningen och den geologiska
karteringen har flera intressanta områden
lokaliserats inom vilka berggrunden är
kraftigt deformerad och omvandlad. I isrörelseriktningen, strax söder om dessa områden, har guldanomala block påträffats i ett
område där moränen håller förhöjda halter
av guld, vismut, tellur och arsenik. Under
2008 planerar Dannemora Prospektering att
fortsätta undersökningarna i detta område
såväl som i anslutning till andra guldanomala
områden inom undersökningstillståndet.
Provtagning i prospekteringsdike vid Stynsbomineraliseringen.
Foto: Mikael Eriksson.
Ett äldre gruvhål har länspumpats för att mineraliseringen ska
kunna undersökas och provtagas.
Foto: Mikael Eriksson.
42
43
Dannemora Prospektering
Dannemora Prospektering
Undersökningstillståndet Karlsäter
Under året har provtagning av äldre varphögar gjorts inom det 300 hektar stora undersökningstillståndet. Av fem prover tagna vid
ett äldre gruvförsök höll det rikast mineraliserade 2,2 procent koppar, 0,44 gram guld
per ton och 21,8 gram silver per ton.
Undersökningstillståndet Ramhäll
Undersökningstillståndet, som har en
yta av 700 hektar, täcker ett 1,5 km långt
och i genomsnitt 50 meter brett bälte
inom vilket det finns såväl magnetit- som
hematitförekomster. Under perioden 1838 till
1908 bröts dessa i mindre skala. Efter stora
investeringar, då bland annat ett 336 meter
djupt uppfordringsschakt drevs, återupptogs
driften 1947. Denna pågick fram till 1975
då brytningen upphörde. Under dessa år
producerades 3,7 Mt malm.
Undersökningstillståndet Österby
Inom det 1 847 hektar stora undersökningstillståndet har intressanta guldhalter påträffats i moränprover. Området ingick i den
stora TEM-flygmätningen. I övrigt har endast
blockletning gjorts inom undersökningstillståndet under 2007.
Undersökningstillståndet Frebbenbo
Undersökningstillståndet, som täcker en yta
av 1 200 hektar, ligger cirka 4 mil norr om
Dannemora. Området blev intressant då
den regionala moränprovtagningen visade
att moränen höll anomala guldhalter. Under
2007 har inga övriga arbeten gjorts i området.
Det bedöms emellertid som så intressant att
en noggrann berggrundskartering är planerad under 2008.
Undersökningstillståndet Gaddebo
Undersökningstillståndet, som har en yta
av 100 hektar, täcker Gaddebo gruvor som
ligger i Enköpings kommun. Under perioden
1870-71 bröts 1 432 ton ”nickelmalm” ur
gruvorna.
Två borrkärnor från Gaddebo har karterats och provtagits av Dannemora Prospektering under 2007. I en av dessa noterades
en cirka 20 meter lång mineraliserad zon
Analysresultat av mineraliserade kärnsektioner från Gaddebo.
Prov nr
Mineralisering från…till…
Mineraliserad sektion (m)
Cu %
Ni %
Au ppm
Pt ppm
Pd ppm
PSV07-70
21,50-23,60
2,10
0,80
0,15
0,315
0,119
0,131
PSV07-71
27,95-29,83
1,88
0,77
0,17
0,235
0,262
0,029
PSV07-72
24,00-25.34
1,34
0,85
0,21
0,045
0,071
0,099
PSV07-73
31,24-32,16
0,92
0,42
0,95
0,041
0,425
0,576
Analysresultat av mineraliserade kärnsektioner från Frustuna.
Prov nr
Mineralisering från…till…
Mineraliserad sektion (m)
Cu %
Ni %
Au ppm
Pt ppm
Pd ppm
82,00-84,00
2
0,04
0,03
0,006
<0,005
0,001
PSV07-69
Geologisk kartering av dike vid
Stynsbomineraliseringen.
Foto: Mikael Eriksson.
Global Reports LLC
som delvis provtogs. Analysresultaten visar
intressanta halter av nickel och koppar men
även av guld, platina och palladium.
Undersökningstillståndet Ekedal
Undersökningstillståndet, som ligger i Heby
kommun har en area på 1 448 hektar. Det
täcker en äldre nickelförekomst från vilken
det under åren 1870-1871 bröts 1 030 ton
”nickelmalm”. Under 2007 har Dannemora
Prospektering endast gjort mindre undersökningar inom området. I en skärpning har
halter upp till 0,46 procent nickel och 0,36
procent koppar noterats i de tagna proven.
Undersökningstillståndet Frustuna
Dannemora Prospektering har lagt ett
371 hektar stort undersökningstillstånd som
bland annat täcker Frustuna gamla nickelförekomst i Gnesta kommun. Under perioden
1876-1878 bröts 886 ton ”nickelmalm” från
denna förekomst och ytterligare 198 ton togs
ut under 1916. Under slutet av 2007 har två
äldre borrkärnor undersökts. I en av dessa
finns en 15 meter lång sulfidförande zon som
delvis provtogs och analyserades.
Dannemora finansierar
forskningsprojekt
Under de senaste åren har intresset
för Bergslagen ökat bland prospekteringsföretagen. Trots detta är modern forskning
kring berggrundsgeologi och malmbildning i
detta område eftersatt.
För att främja sådan forskning har Dannemora Mineral bidragit till finansieringen av
två forskningsprojekt med målsättningen att
förstå de malmbildande processerna och den
geologiska utvecklingen i utvalda delar av
Bergslagen.
Det ena projektet är koncentrerat till
att öka förståelsen för utvecklingen av området i och omkring Dannemorafältet. Det
andra projektet syftar till att utreda hur
järnmalmerna i Bergslagen bildats och deras
förhållande till sulfidmineraliseringarna, med
exempel från ett antal nyckellokaler. Projekten är knutna till Uppsala Universitet
respektive Luleå Tekniska Universitet och
finansieras förutom av Dannemora Mineral
också av Boliden AB och Sveriges Geologiska
Undersökning (SGU).
Dannemora Mineral har även erbjudit
universitetsstuderande att genomföra examensarbeten på magisternivå vid intressanta
uppslag inom beviljade undersökningstillstånd. Ett arbete om tillämpade geofysiska
metoder kring järnmineraliseringarna vid
Persbo gruvor genomfördes under det gångna
året av Mikael Eriksson, då studerande vid
Göteborgs Universitet, idag anställd av
Dannemora Prospektering.
Kärnborrning i södra Dannemorafältet.
Foto: L-G Ohlsson.
44
45
46
Gruvkontoret i Dannemora.
Foto: Mikael Eriksson.
Global Reports LLC
47
Risker och redovisningsregler
Risker och redovisningsregler
Risker och faktorer
som kan påverka
Dannemora Mineral
Allt företagande och ägande av aktier är
förenat med risktagande och ett ägande i
Dannemora Mineral utgör inget undantag.
Prospektering karakteriseras generellt av
betydande risker, men också av goda möjligheter till vinster. De initiala riskerna minskar
emellertid successivt med att kunskapen om
förekomsten ökar. Även om järnmalmerna
i Dannemora är väl kända och en lönsamhetsstudie genomförts med positivt resultat
bör ett aktieinnehav i Dannemora Mineral
ses som en riskplacering. Nedan redovisas
några av de riskfaktorer som bolaget anser
vara av störst betydelse.
Prospektering
Dannemora Prospekterings verksamhet är
helt inriktad på att lokalisera och undersöka nya mineralförekomster. Grundförutsättningen för att prospekteringen ska resultera i en ekonomisk förekomst är att det
verkligen finns en brytvärd malm inom undersökningsområdet och att bolaget har
teknik, kompetens och ekonomiska resurser
att hitta och undersöka denna.
Malmpriser och valutor
Personal
Centrala risker, och därmed även möjligheter, är kopplade till järnmalmspriset och
dollarkursens utveckling gentemot svenska
kronan. Priset på järnmalm, som sätts i
dollar per procent järninnehåll, har stigit
kraftigt under de senaste åren. Priset sätts
genom årliga förhandlingar mellan de
ledande stålproducenterna och de ledande
järnmalmsproducenterna. Dessa priser, så
kallade benchmarkpriser, blir sedan vägledande för samtliga aktörer i världen. Priset
styrs till stor del av utbud och efterfrågan och
kan variera kraftigt både under kortare och
längre tid. Trots att situationen i dag ser ljus ut
finns det inga garantier att priserna kommer
att fortsätta vara höga och att de europeiska
kunderna är villiga att i framtiden köpa
järnmalmsprodukterna från Dannemora.
Dannemora Mineral är i likhet med
många andra små och medelstora företag
beroende av sin personal. Rekryteringen av
nyckelpersonal har hittills varit framgångsrik
men ett beslut om att återuppta driften i
Dannemoragruvan kommer att kräva en
betydande ökning av personalstyrkan.
Riskkapital
Ett återupptagande av driften i Dannemoragruvan och fortsatt prospektering efter nya
förekomster kommer att kräva kapitaltillskott under de närmaste åren. Avgörande
för aktieägarvärdet är i första hand strukturen på den planerade finansieringen av
produktionsanläggningarna (andel eget och
främmande kapital) samt till vilken kostnad den kan genomföras. Trots att den
genomförda lönsamhetsstudien visar att gruvprojektet har en klar ekonomisk bärkraft finns
inga garantier för att ytterligare riskkapital
eller lån kan uppbringas.
Intressekonflikter
Tvister mellan innehavaren av undersökningstillstånd/bearbetningskoncession och
fastighetsägare eller andra rättighetsinnehavare kan uppkomma, vilket kan fördröja,
fördyra eller till och med omöjliggöra genomförandet av ett projekt.
Miljökrav
Produktionsteknik
Miljökraven i samband med prospektering
och gruvverksamhet är stora och kan
avsevärt försena, fördyra eller till och med
omöjliggöra en brytning. Miljökunnandet
inom den svenska gruvbranschen är dock
betydande och normalt utgör kraven inga
hinder för verksamheten.
Förekomstens geologi måste vara väl känd och
dess brytningstekniska och processtekniska
egenskaper testade. Trots detta kan problem
uppstå som förändrar projektets tekniska och
kommersiella utbyte.
Global Reports LLC
Rekommendationer för
publicering
SveMin (Föreningen för gruvor, mineraloch metallproducenter i Sverige) och
FAERI (Finnish Association of Extractive
Resources Industry) har gemensamt givit ut
rekommendationer avseende publiceringsstandards för gruv- och prospekteringsföretag. Dessa följer i huvudsak det kanadensiska policydokumentet NI 43-101 men
har i vissa delar anpassats till svenska och
finska förhållanden. För en mer omfattande
redovisning av rekommendationerna hänvisas
till SveMins hemsida www.svemin.se.
All teknisk information ska godkännas av
en så kallad ”kvalificerad person” som ska
vara väl förtrogen i mineralindustrin, inneha
en universitetsexamen eller motsvarande och
ha minst 5 års relevant erfarenhet. Han/hon
ska vara godkänd och registrerad av SveMin
och FAERI.
Prospekteringsresultat
Företaget ska namnge den ”kvalificerade
person” som ansvarat för planeringen och
genomförandet av prospekteringsprogrammet.
Förutom offentliggörandet av resultat
från prospekteringsaktiviteter ska en allmän
beskrivning av den geologiska miljön alltid
lämnas. En sådan beskrivning ska innehålla
uppgifter om eventuellt kända potentiella
problem.
Om ett företag offentliggör delresultat
ska resultatet från resterande undersökningar offentliggöras snarast oavsett om
detta är positivt eller negativt. Om möjligt
ska informationen publiceras i tabellform
och åtföljas av kartor, profiler och längdprojektioner.
När det gäller inledande aktiviteter, såsom
geofysiska mätningar, moränprovtagning etc
ska det klart anges att de är av preliminär
natur och inte bevis för sannolikheten av en
mineralfyndighet.
När ett företag offentliggör information
från framskridna prospekteringsprogram
ska en detaljerad beskrivning av det utförda
arbetet lämnas innehållande relevanta data
om använda metoder och vem som utfört
arbetet.
Rapporterade halter ska följa vedertagen
industripraxis såsom gram per ton för ädelmetaller och procent för basmetaller och,
om möjligt, inkludera komplett och riktig
redovisning av borrhålssnitt, horisontella
bredder och eventuellt kapade halter.
För mer betydande fyndigheter ska företaget också redovisa om någon oberoende
provtagning eller revision företagits eller
planeras. Stor omsorg måste ägnas åt att
leverera koncis rapportering under hela prospekteringsprogrammet. Bedömningar av
mineraliseringars medelhalt och kvantitet får
inte rapporteras förrän företaget har genomfört en beräkning av mineraliseringen (se
nedan).
Analysresultat
Namnet på analyslaboratoriet och dess relation till företaget måste offentliggöras. Varje
laboratoriums ackreditering eller avsaknad
därav, måste också rapporteras. Analysresultaten måste innehålla uppgifter om vilka
analysmetoder som använts.
Mineraltillgångar och
malmreserver
Användningen av terminologin för kategorisering av mineraltillgångar och malmreserver måste överensstämma med definitionerna i NI 43-101.
Alla beräkningar av mineraltillgångar
och malmreserver som offentliggörs ska
vara försedda med namnet på den ”kvalificerade person” som är ansvarig för sammanställningen och beräkningen samt vederbörandes förhållande till företaget.
Speciell omsorg måste ägnas åt att göra åtskillnad mellan mineraltillgångar och malmreserver så att läsaren förstår att dessa inte är
ekvivalenta begrepp.
Mineraltillgångar och malmreserver ska
publiceras så att det inte kan misstolkas i vad
avser en fyndighets potential. Olika kategorier ska om möjligt redovisas separat. I
de fall sammanslagna siffror redovisas ska
också uppdelningen framgå. En antagen
mineraltillgång får dock under inga omständigheter slås samman med känd och
indikerad mineraltillgång.
När malmreserver redovisas för första
gången, ska också nyckelparametrarna
presenteras såsom drifts- och kapitalkostnader
samt vilka metallpriser som använts för
de ingående råvarorna. Om de använda
priserna väsentligt avviker från de aktuella,
ska en förklaring lämnas hur projektet
ekonomiskt påverkas om de aktuella priserna
används. Känslighetsanalyser ska nyttjas för
att bättre förklara effekter på ett projekts
ekonomi vid förändrade metallpriser. Alla
rapporterade kvantiteter av mineraltillgångar
och malmreserver ska uttryckas i ton och
halter.
Historiska data
I det fall ett företag förvärvar fyndigheter
med historiska beräkningar (publicerade före
1 februari 2001) är det tillåtet att publicera
dessa förutsatt att det klart är angivet att det
handlar om historiska data.
Lönsamhetsstudier
Lönsamhetsstudier (”feasibility”-studier) utförs i syfte att utröna om en fyndighet kan
utvecklas till en ekonomiskt bärkraftig gruva.
En sådan studie är nödvändig för att etablera
en malmreserv. När ett företag offentliggör
resultat från en lönsamhetsstudie, ska anledningen och omfattningen av studien
liksom slutsatserna redovisas. Den ansvarige
för arbetet ska namnges och vederbörandes
kvalifikationer samt relation till företaget
ska redovisas. Lönsamhetsstudiens nyckelparametrar ska anges vid rapportering av
mineraltillgångar och malmreserver.
Värderingar
När en fyndighetsvärdering redovisas ska
den metod som använts vid värderingen
redovisas liksom alla väsentliga antaganden.
Anledningen till och omfattningen av värderingen ska också offentliggöras. De som
utfört värderingen, deras kvalifikationer och
relation till företaget ska redovisas.
48
49
Dannemoraaktien och ägarförhållanden
Dannemoraaktien och
ägarförhållanden
Dannemoraaktien och ägarförhållanden
Kursutveckling
Dannemora Minerals aktie serie B är sedan
den 25 maj 2007 noterad på First North.
Introduktionskursen i samband med noteringen var 61,00 kronor per aktie. Första
handelsdagen noterades aktien i 64,00
kronor.
Vid årets sista handelsdag den 28
december 2007 noterades aktien i 31,00
kronor, en minskning med 51,6 procent. First
North All Shares index hade under samma
period minskat med 14,4 procent medan
OMX Stockholm PI index hade minskat
med 14,8 procent.
Per den 14 mars 2008 noterades Dannemoraaktien i 41,50 kronor, en ökning från
årets början med 33,9 procent. First North
All Share index hade under samma period
minskat med 4,6 procent medan OMX
Stockholm PI index hade minskat med 14,5
procent.
Dannemora Mineral
Kursutveckling 2007-05-25–2008-03-14.
Aktiekapitalet
Det totala aktiekapitalet i Dannemora
Mineral uppgick per den 31 december 2007
till 745 600 kr fördelat på 1 200 000 aktier
av serie A och 3 460 000 aktier av serie B;
envar aktie med kvotvärde om 0,16 kronor.
Aktier av serie A berättigar till tio röster per
aktie medan aktier av serie B berättigar till en
röst per aktie. Varje aktie medför lika rätt till
andel i bolagets tillgångar och resultat.
Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst
500 000 kronor och högst 2 000 000 kronor,
vilket innebär lägst 3 125 000 aktier och högst
12 500 000 aktier.
AKTIEKAPITALETS UTVECKLING
Aktieägare
AKTIEÄGARE PER 2007-12-28
I tabellen redovisas information beträffande
ägarförhållanden i Dannemora Mineral den
28 december 2007, baserat på utdrag från
VPC.
First North All-Share
OMX Stockholm PI
kr
70
År
Transaktion
Mars -05
Bolaget bildas
Jan -06
Nyemission
Ökning aktiekapital, kronor
Totalt aktiekapital, kronor
100 000
-
100 000
1,00
122 000
22 000
122 000
50,00
369,00
Juni -06
Nyemission
41 000
163 000
41 000
163 000
Mars -07
Fondemission
358 600
521 600
-
163 000
-
Mars -07
Aktiesplit 20:1
-
521 600
3 097 000
3 260 000
-
Maj -07
Nyemission
224 000
745 600
1 400 000
4 660 000
61,00
A-aktier
B-aktier
Kapital, %
Röster, %
600 000
262 600
18,5
40,5
600 000
250 000
18,2
40,4
208 600
4,5
1,4
200 000
4,3
1,3
145 000
3,1
0,9
126 400
2,7
0,8
114 800
2,5
0,8
98 200
2,1
0,6
82 200
1,8
0,5
65 000
1,4
0,4
1 155 330
24,8
7,5
Andel av
Lennart Falk, eget och via familj och bolag
Nils Bernhard, eget och via familj
Mikaros Invest AB
Hargs Bruk AB
Awake Swedish Equity Fund
Nordea Nordic Equity Hedge Fund
Swedbank Robur Råvarufond
Ben Hayes
Utländska förvaltare
Övriga
Totalt
40
30
20
MAJ
JUN
2007
JUL
AUG
SEP
OKT
NOV
DEC
JAN
2008
FEB
MAR
© NASDAQOMX
Optionsprogram
Vid extra bolagsstämma i december 2006
beslutades om ett optionsprogram omfattande högst 3 000 teckningsoptioner till
personal, ledande befattningshavare och
styrelse. Per den 31 december 2007 hade
2 500 teckningsoptioner tilldelats.
Varje teckningsoption ger innehavaren
rätt att teckna 20 aktier av serie B med ett
kvotvärde av 0,16 kronor. Teckning av aktie
ska ske under perioden 15 mars 2007 till och
med den 31 december 2008. Teckningskursen
(lösenpriset) per aktie har fastställts till 30
kronor per aktie. Per den 31 december
2007 hade inga aktier tecknats med stöd av
optionsprogrammet.
Emissionskurs,
kronor
22 000
Nils Sandstedt
50
Totalt antal
aktier
100 000
Per-Uno Sandberg
60
Ökning antal
aktier
50
1 200 000
751 870
16,1
4,9
3 460 000
100,0
100,0
51
3 år i sammandrag
3 år i sammandrag
Resultaträkningar (tkr)
Rörelsens kostnader
Finansnetto
2007-01-01–
2007-12-31
2006-01-01–
2006-12-31
2005-03-17–
2005-12-31
-11 835
-2 754
-96
1 661
124
-
Nyckeltal
Resultat efter finansiella poster, tkr
2005-03-17–
2005-12-31
-10 174
-2 630
-96
-14,5
Resultat efter finansiella poster
-10 174
-2 630
-96
Avkastning på genomsnittligt totalt kapital, %
-19,6
-30,1
-10 174
-2 630
-96
Avkastning på genomsnittligt eget kapital, %
-21,2
-37,0
-16,0
82 668
13 103
1 104
Balansräkningar (tkr)
2007-12-31
2006-12-31
2005-12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
22 722
5 659
125
Materiella anläggningstillgångar
257
102
-
Finansiella anläggningstillgångar
315
300
-
1 013
500
1 103
Kassa och Bank
Kortfristiga fordringar
63 506
9 665
2
Summa tillgångar
87 813
16 226
1 230
Eget kapital och skulder
Eget kapital
82 668
13 103
1 104
Leverantörsskulder
3 125
1 306
60
Övriga kortfristiga skulder
2 020
1 817
66
87 813
16 226
1 230
2007-01-01–
2007-12-31
2006-01-01–
2006-12-31
2005-03-17–
2005-12-31
-7 805
-2 104
27
Summa eget kapital och skulder
Kassaflödesanalyser (tkr)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Soliditet, %
94,1
80,7
89,8
63 506
17 363
9 665
5 534
2
124
Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar, tkr
225
118
-
Bruttoinvesteringar i finansiella tillgångar, tkr
15
300
-
Utestående aktier på balansdag före full utspädning
4 660 000
163 000
100 000
Utestående aktier på balansdag efter full utspädning
4 720 000
223 000
100 000
Genomsnittligt antal aktier före full utspädning
3 470 347
140 666
100 000
Genomsnittligt antal aktier efter full utspädning
3 530 347
144 333
100 000
-2,93
-18,70
-0,96
Resultat per aktie efter full utspädning, kr
-2,88
-18,70
-0,96
Eget kapital per aktie, kr
17,74
80,39
11,04
Aktiekurs, kr
31,00
-
-
8
3
-
Kassa och bank, tkr
Bruttoinvesteringar i immateriella tillgångar, tkr
Resultat per aktie före full utspädning, kr
Genomsnittligt antal anställda
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-18 093
-3 962
-125
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
79 739
15 729
100
Summa kassaflöde
53 841
9 663
2
Avkastning på genomsnittligt totalt kapital:
Resultat efter finansiella poster med tillägg av finansiella kostnader i % av genomsnittlig balansomslutning.
9 665
2
-
Avkastning på genomsnittligt eget kapital:
Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt eget kapital.
63 506
9 665
2
Eget kapital:
Eget kapital vid räkenskapsårets slut.
Soliditet:
Eget kapital i procent av balansomslutning.
Utestående aktier på balansdag före full utspädning:
Antal aktier vid räkenskapsårets slut.
Utestående aktier på balansdag efter full
utspädning:
Antal aktier vid räkenskapsårets slut justerat med det antal aktier som kan tecknas
enligt utestående optionsprogram.
Genomsnittligt antal aktier före full utspädning:
Under räkenskapsåret genomsnittligt antal aktier.
Genomsnittligt antal aktier efter full utspädning:
Under räkenskapsåret genomsnittligt antal aktier justerat med det antal aktier som kan tecknas enligt
utestående optionsprogram.
Resultat per aktie före full utspädning:
Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier före full utspädning.
Resultat per aktie efter full utspädning:
Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier efter full utspädning.
Eget kapital per aktie:
Eget kapital vid räkenskapsårets slut dividerat med utestående aktier före full utspädning.
Aktiekurs:
Aktiekurs vid räkenskapsårets slut.
Genomsnittligt antal anställda:
Medelantalet anställda under året omräknat till heltidstjänster.
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Global Reports LLC
2006-01-01–
2006-12-31
Årets resultat
Eget kapital, tkr
3 år i sammandrag
2007-01-01–
2007-12-31
Definitioner nyckeltal
52
53
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse
Verksamheten under
räkenskapsåret
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Styrelsen och verkställande
direktören för Dannemora
Mineral AB (publ), organisationsnummer 556678-3329, avger härmed årsredovisning för
räkenskapsåret 2007-01-01
–2007-12-31.
Dannemora Mineral AB är moderbolag i
en koncern som även består av de helägda
dotterbolagen Dannemora Magnetit AB
och Dannemora Prospektering AB. Inget
av dotterbolagen har bedrivit någon verksamhet under räkenskapsåret varför ingen
koncernredovisning har upprättats med
hänvisning till ÅRL 7 kap. 3§. Avsikten är
att gruvverksamheten framgent ska bedrivas
av Dannemora Magnetit och att prospekteringsverksamheten ska bedrivas av Dannemora Prospektering.
Allmänt om verksamheten
Dannemora Mineral är ett gruv- och prospekteringsbolag, vars huvudsakliga målsättning är att återuppta driften i Dannemora
järnmalmsgruva. Vidare prospekterar bolaget efter bas- och ädelmetaller i ett flertal
områden i Uppland där sannolikheten för
att finna nya brytvärda förekomster bedöms
som god.
Global Reports LLC
Under räkenskapsåret har verksamheten i
huvudsak varit inriktad på tekniska/ekonomiska utredningar och andra förberedelser
för ett återupptagande av gruvdriften vid
Dannemora järnmalmsgruva. Dessutom har
prospektering efter bas- och ädelmetaller
bedrivits i Dannemorafältet och regionalt i
norra Uppland.
Under året har ledningsfunktionerna för
koncernen successivt stärkts.
Dannemora Mineral genomförde under
räkenskapsåret en nyemission vilket tillförde
bolaget 85,4 miljoner kronor före emissionskostnader. I samband med nyemissionen
noterades bolagets aktie på First North.
Dannemora
järnmalmsgruvA
Miljöansökan
I juni inlämnades en ansökan till Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt avseende
återupptagandet av gruvdriften i Dannemoragruvan och förädling av malmen på
plats. Ansökan avser en produktion av 2,0
Mt järnmalmsprodukter (styckemalm och
fines) vilket innebär en årlig uppfordring från
gruvan på cirka 3,3 Mt malm.
Dannemora Mineral har sedan tidigare
bearbetningskoncession för Dannemorafältet. Alla betydelsefulla tillstånd för att kunna
påbörja en brytning i fältet kommer därför att
finnas efter det att miljötillståndet erhållits.
Lönsamhetsstudie
På uppdrag av Dannemora Mineral har
de oberoende konsultbolagen ARRC Geoconsulting AB (ARRC), Vattenfall Power
Consultant AB (VPC) och PROing H&J
AB (PROing) under 2007 genomfört en lönsamhetsstudie (feasibility-studie) för Dannemora järnmalmsförekomst.
Vid beräkning av mineraltillgångar har en
”cut-off ” på 30 procent järn använts. Inom
de modellerade volymerna finns dock en del
partier som inte innehåller 30 procent järn.
Från brytningsteknisk synpunkt kommer
dessa partier inte att kunna lämnas och de
har därför inkluderats i mineraltillgångarna.
Inklusive tonnaget i dessa fattigare partier
beräknas de kända mineraltillgångarna till
23,6 miljoner ton med 38,5 procent järn
och 1,9 procent mangan, de indikerade
mineraltillgångarna till 8,0 miljoner ton med
35,5 procent järn och 2,2 procent mangan
samt de antagna mineraltillgångarna till 1,3
miljoner ton med 32,4 procent järn och 2,0
procent mangan. Tillsammans uppgår kända
och indikerade mineraltillgångar till 31,5
miljoner ton med 37,7 procent järn och 2,0
procent mangan.
De bevisade malmreserverna i Dannemorafältet har beräknats till 20,6 Mt med
35,1 procent järn och 1,8 procent mangan
medan de sannolika malmreserverna har
beräknats till 7,9 Mt med 35,3 procent järn
och 1,7 procent mangan (totalt 28,5 Mt med
35,2 procent järn och 1,8 procent mangan).
Produktionen från förädlingsverket under
första och andra driftåret planeras uppgå
till 0,5 Mt respektive 1,0 Mt styckemalm
samt fines. Vid full produktion (tredje
driftåret) beräknas förädlingsverket leverera
1,5 Mt färdiga produkter. Den planerade
produktionen utgöres av 50 procent styckemalm (4-16 mm) med 50 procent järn och 50
procent fines (<4 mm) med 55 procent järn.
Vid full produktion krävs ett ingående
tonnage i förädlingsverket på cirka 2,45 Mt
per år. Med dessa förutsättningar medger
den beräknade malmreserven (28,5 Mt) en
kontinuerlig brytning under drygt 12 år.
Investeringskostnaderna i gruvan och industriområdet beräknas uppgå till 650 Mkr
medan investeringarna i förädlingsverket
beräknats till 147 Mkr. Till detta kommer
investeringar för länspumpningen av gruvan
och vissa arbeten i schaktet (cirka 40 Mkr).
De totala investeringarna beräknas uppgå till
knappt 840 Mkr.
Driftkostnaderna vid full produktion beräknas uppgår till 178,50 kronor per ton
förädlade produkter FOB Hargshamn eller
109,30 kr per ton uppfordrad malm.
Det genomsnittliga priset för järnmalmsprodukterna levererade från Dannemora
FOB Hargshamn har i studien satts till
358 kr per ton (80 procent av 2007 års
pris). I priset har hänsyn inte tagits till att
Dannemoramalmen håller relativt höga
manganhalter och att den dessutom har en
sammansättning (CaO/SiO2) som gör att en
del stålverk kan vara beredda att betala ett
premium.
Med användande av de ovan redovisade
investerings- och driftkostnaderna samt ett
medelmalmpris FOB Hargshamn på 358
kronor per ton erhålles ett nettovärde (NPV)
av utbetalningarna för investeringar och
operativt kassaflöde från järnmalmsprojektet
på 956 Mkr med en kalkylränta om 8 procent. En cirka 10 procentig ökning av
medelpriset för järnmalmsprodukterna (till
394 kr per ton färdigprodukt) ger ett NPV
på 1 327 Mkr medan en cirka 10 procentig
minskning av medelpriset (till 322 kr per ton
färdigprodukt) ger ett NPV på 586 Mkr.
Marknad
Avsikten är att den planerade produktionen
från Dannemoragruvan i första hand ska
levereras till stålverken i närområdet, det vill
säga de som har sitt malmintag via hamnar
i Östersjö- och Nordsjöområdet. De aktuella malmbehoven i närområdet har uppskattats till cirka 100 Mt per år.
De kundbesök som genomfördes under
året i Norden och Nordeuropa bekräftar att
intresse finns för en leverantör i närområdet
och för Dannemoras produkter.
Prospektering efter bas- och
ädelmetaller
Dannemora Mineral har under 2007
koncentrerat större delen av sin prospekteringsverksamhet till nordvästra Uppland.
Flera projektområden har undersökts med
geologisk kartering, jordavrymning, provtagning, blockletning såväl som med olika
geofysiska mätmetoder.
För att identifiera nya målområden för
mer detaljerade undersökningar under 2008
har två regionala undersökningsprogram
genomförts under året:
• Ytmoränprovtagning
• Flyggeofysiska mätningar med TEM (Time
Domain Electro Magnetic) och magnetisk
utrustning.
Dannemora Mineral hade vid årets slut
19 beviljade undersökningstillstånd med
en total area på 17 760 ha. Av dessa ligger
18 stycken i Uppsala län och ett i Södermanlands län. Dessutom har tre nya
ansökningar om undersökningstillstånd inlämnats till Bergsstaten. Under året har
fem undersökningstillstånd frånträtts då
resultaten av de inom dessa gjorda undersökningarna inte motiverar fortsatta prospekteringsinvesteringar.
I april inleddes ett omfattande regionalt
ytmoränprovtagningsprogram i nordvästra
Uppland. Syftet med detta var att identifiera
områden inom vilka moränen har förhöjda
halter av i första hand bas- och ädelmetaller
vilket kan tyda på att det finns mineraliseringar
med dessa element i berggrunden.
Moränprovtagningen avslöjade ett flertal områden med anomala halter av basmetaller som zink, bly och koppar. Av stort
intresse är att den också resulterat i fem
guldanomala områden. Dessa ligger inom
Bolagets undersökningstillstånd Frebbenbo,
Andersbo, Vigelsbo, Hälsinggruvan, Österby
och Gruvsjön-Gryttjom.
Under hösten har flyggeofysiska mätningar genomförts inom ett 110 kvadratkilometer stort område.
-7,8 (-2,1) miljoner kronor. Efter investeringsverksamheten -18,1 (-4,0) miljoner kronor
och finansieringsverksamheten 79,7 (15,7)
miljoner kronor slutade årets kassaflöde på
53,8 (9,7) miljoner kronor. Bolagets likvida
medel uppgick vid räkenskapsårets utgång till
63,5 (9,7) miljoner kronor.
Bolaget hade inga räntebärande skulder
vid räkenskapsårets slut.
Efter bemyndigande på årsstämma den
5 mars 2007 beslöt bolagets styrelse den 8
mars 2007 om en nyemission innebärande
teckning av högst 1 400 000 nyemitterade
aktier av serie B, riktat till allmänheten i
Sverige samt institutionella investerare i
Sverige och i utlandet.
Nyemissionen genomfördes i maj 2007.
Teckningskursen per aktie uppgick till 61
kronor. Nyemissionen tillförde bolaget 85,4
miljoner kronor före emissionskostnader.
Efter nyemissionen uppgår bolagets aktiekapital till 745 600 kronor och antalet aktier
uppgår till 4 660 000.
I samband med nyemissionen noterades
bolagets aktie på First North.
Omsättning och resultat
Medelantalet anställda under räkenskapsåret 2007 uppgick till 8 (3). Av dessa var 3 (2)
kvinnor.
Under räkenskapsåret har ledningsfunktionerna i koncernen stärkts. I moderbolaget har en ekonomichef anställts. I
dotterbolaget Dannemora Magnetit har VD,
marknads- och logistikchef samt en platschef anställts. I dotterbolaget Dannemora
Prospektering AB har en prospekteringschef
anställts.
Bolaget har ett utestående optionsprogram
omfattande högst 3 000 teckningsoptioner
till personal, ledande befattningshavare och
styrelse. Vid räkenskapsårets slut hade 2 500
teckningsoptioner tilldelats.
Då Dannemora Mineral fortfarande befinner
sig i den inledande investeringsfasen har
bolaget, likt föregående år, inte uppvisat
några rörelseintäkter. Resultatet efter finansnetto för räkenskapsåret 2007 uppgick till
-10,2 (-2,6) miljoner kronor.
Investeringar
Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick under räkenskapsåret 2007
till 0,2 (0,1) miljoner kronor.
Under räkenskapsåret 2007 har utgifter
för prospekterings- och utvärderingstillgångar aktiverats med 17,4 (5,5) miljoner kronor.
Därav är 5,6 (1,6) miljoner kronor hänförligt
till prospekteringsverksamheten och 11,8
(3,9) miljoner kronor till utredningsarbeten
kopplade till framtida planerad gruvbrytningsverksamhet.
Finansiering och likviditet
Kassaflödet från den löpande verksamheten
under räkenskapsåret 2007 uppgick till
Medarbetare
Styrelsens arbete
Antalet styrelseledamöter har under
räkenskapsåret utökats till sex ledamöter.
Styrelsen har genomfört 18 protokollförda
möten. En stor del av styrelsens arbete under
året har varit inriktad på bolagets finansiering, lönsamhetsstudien samt miljöansökan.
54
55
Förvaltningsberättelse
Resultaträkning
Övriga frågor som har behandlats är bland
annat strategi och långsiktig inriktning av
verksamheten, ekonomisk planering och
personalförsörjning. Styrelsen har i samband
med styrelsemötena erhållit skriftlig och
muntlig information från verkställande direktören om bolagets utveckling.
Styrelsen har utöver ordinarie styrelsemöten haft ett stort antal arbetsmöten
angående olika detaljfrågor. Styrelseledamöterna har även haft löpande kontakt
med verkställande direktören och andra
befattningshavare och därigenom fått kontinuerlig information om verksamhetens
utveckling.
Händelser efter
räkenskapsårets slut
Den under räkenskapsåret genomförda
lönsamhetstudien offentliggjordes i januari
2008.
För den planerade gruvdriften behöver
bolaget försäkra sig om rådighet över vissa
markområden. Därför har Dannemora
Mineral av Östhammars kommun förvärvat markområden samt ett antal bostadsfastigheter som tidigare tillhörde det
kommunalägda bolaget Dannemora Gruvfastigheter AB. Markområden och bostadsfastigheter kommer att övertas den 1 april
2008.
Den brasilianska gruvjätten Vale har
under februari 2008 förhandlat fram prishöjningar på 65 procent för järnmalm med
stora asiatiska ståltillverkare som Japans
Nippon Steel och Sydkoreas Posco.
Staffan Bennerdt har anställts som VD i
Dannemora Mineral AB med tillträde den
1 april 2008. Staffan Bennerdt kommer
närmast från en tjänst som CFO i Boliden.
Risker och
osäkerhetsfaktorer
Ett återupptagande av driften i Dannemoragruvan och fortsatt prospektering
efter nya förekomster kommer att kräva
kapitaltillskott under de närmaste åren. Trots
att den genomförda lönsamhetsstudien visar
att gruvprojektet har en klar ekonomisk
bärkraft finns inga garantier för att ytterligare
riskkapital eller lån kan uppbringas.
Global Reports LLC
Miljökraven i samband med prospektering
och gruvverksamhet är stora och kan avsevärt
försena, fördyra eller till och med omöjliggöra
en brytning.
Centrala risker, och därmed även möjligheter, är kopplade till järnmalmspriset och
dollarkursens utveckling gentemot den svenska kronan. De senaste årens utveckling av
järnmalmspriset har varit gynnsam men
det finns inga garantier att denna utveckling
kommer att fortsätta.
Framtidsutsikter
Dannemora Mineral arbetar idag utifrån
en tidplan som innebär att 2008 till stor del
ägnas åt att få ansökan om miljötillstånd
godkänd i Miljödomstolen, att arrangera
finansiering samt förbereda upphandling av
de anläggningar som krävs för gruvdriften.
Vid ett utfärdande av miljötillstånd och
givet att tillräcklig finansiering kan resas tas
definitivt beslut om gruvdrift och genomförande av anläggningsinvesteringarna.
Gruvdriften planeras att inledas omkring
årsskiftet 2009/2010. Tidsplanen kan komma
att påverkas av olika faktorer som ligger
utanför bolagets kontroll och kan därför
komma att ändras under projektets gång.
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande
vinstmedel:
Överkursfond
Balanserat resultat
Årets resultat
93 745 111 kr
-2 726 643 kr
-10 174 325 kr
80 844 143 kr
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras
så att i ny räkning överförs 80 844 143 kr.
Resultat och ställning
Resultat av bolagets verksamhet samt den
ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets
utgång i övrigt framgår av efterföljande
resultaträkningar och balansräkningar med
tilläggsupplysningar och noter.
2007-01-01–
2007-12-31
-
2006-01-01–
2006-12-31
-
2&3
-8 044
-2 706
3
-3 421
-32
Tkr
Not
Nettoomsättning
Råvaror och förnödenheter
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
-370
-16
Summa rörelsens kostnader
-11 835
-2 754
Rörelseresultat
-11 835
-2 754
1 662
-1
1 661
125
-1
124
Resultat efter finansiella poster
-10 174
-2 630
Årets resultat
-10 174
-2 630
Ränteintäkter
Räntekostnader
Summa finansiella poster
4&5
RESULTATRÄKNING
56
57
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Tkr
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Prospekterings- och utvärderingstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar i koncernföretag
Depositioner
BALANSRÄKNING
Tkr
Not
Rörelseresultat före finansiella poster
4
Eget kapital
Bundet eget kapital
5
6
7
8
Not
5 659
257
102
200
115
200
100
315
23 294
300
6 061
750
263
63 506
64 519
471
29
9 665
10 165
87 813
16 226
2007-12-31 2006-12-31
9
Aktiekapital
Reservfond
746
1 078
163
1 078
Summa bundet eget kapital
1 824
1 241
Fritt eget kapital
Överkursfond
Balanserat resultat
Årets resultat
Summa fritt eget kapital
Summa eget kapital
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
10
Summa kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
Global Reports LLC
22 722
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
Nedskrivning imateriella anläggningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL OCH SKULDER
2007-01-01–
2007-12-31
2006-01-01–
2006-12-31
-11 835
-2 754
69
16
Den löpande verksamheten
Summa finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kassa och Bank
Summa omsättningstillgångar
2007-12-31 2006-12-31
11
93 744
-2 726
-10 174
14 588
-96
-2 630
80 844
82 668
11 862
13 103
3 125
394
1 626
1 306
223
1 594
5 145
3 123
87 813
16 226
105
Inga
100
Inga
Erhållen ränta
Erlagd ränta
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar i rörelsekapital
Kassaflöde från förändring av rörelsekapital
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar
301
-
1 662
-1
125
-1
-9 804
-2 614
-513
-497
1 891
621
1 999
302
705
510
-7 805
-2 104
-17 854
-224
-15
-18 093
-3 744
-118
-100
-3 962
Finansieringsverksamheten
Nyemission
Emission av teckningsoptioner
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
79 692
47
79 739
15 729
15 729
Årets kassaflöde
53 841
9 663
9 665
2
63 506
9 665
Ökning/minskning av leverantörsskulder
Ökning/minskning av övriga kortfristiga skulder
Summa förändring av rörelsekapital
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Placeringar i finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
KASSAFLÖDESANALYS
enligt indirekt metod
58
59
Tilläggsupplysningar och noter
Tilläggsupplysningar och noter
Not 1 Redovisnings- och
Värderingsprinciper
Bolagets årsredovisning har upprättats i
enlighet med Årsredovisningslagen samt
uttalanden och allmänna råd från Bokföringsnämnden, förutom vad avser redovisningen av prospekterings- och utvärderingstillgångar där IFRS 6 har tillämpats.
Värderingsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.
Bolaget har inte upprättat någon koncernredovisning med hänvisning till ÅRL 7
kap. 3 §.
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
OCH NOTER
Utgifter för prospekterings- och
utvärderingstillgångar
Utgifter för prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar har redovisats
som immateriella anläggningstillgångar i
enlighet med IFRS 6. Prospekterings- och
utvärderingstillgångar värderas till anskaffningsvärde och avser alla kostnader direkt
hänförliga till prospektering och utvärdering.
Nedskrivningsbehov för prospekteringsoch utvärderingstillgångar prövas när fakta
och omständigheter tyder på att det redovisade värdet kan överstiga dess återvinningsvärde.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas
till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av
tillgångars prestanda, utöver ursprunglig
nivå, ökar tillgångens redovisade värde.
Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.
Materiella anläggningstillgångar skrivs
av systematiskt över tillgångens bedömda
nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod
används för samtliga typer av materiella
anläggningstillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas:
Inventarier, verktyg och installationer 5 år
Datorer 3 år
I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde
skrivs tillgången omedelbart ned till sitt återvinningsvärde.
Not 2 Upplysning om ersättning till revisor.
2007-01-01–
2007-12-31
2006-01-01–
2006-12-31
Revisionsarvode
125
150
Andra uppdrag
240
204
Summa
365
354
Öhrlings PriceWaterhouseCoopers AB
Global Reports LLC
2007-01-01–
2007-12-31
2006-01-01–
2006-12-31
5
1
Kvinnor
3
2
Summa
8
3
2007-01-01–
2007-12-31
2006-01-01–
2006-12-31
1 387
-
Medelantalet anställda
Män
Personalkostnader
Tkr
Löner och andra ersättningar till styrelse och VD
Löner och andra ersättningar till övriga ledande
befattningshavare
3 172
-
Löner och andra ersättningar till övriga anställda *
1 822
410
-
-
327
-
Pensionskostnader till styrelse och VD
Pensionskostnader till övriga ledande befattningshavare
Pensionskostnader till övriga anställda
Fordringar
Fordringar med förfallodag mer än 12
månader efter balansdagen redovisas som
anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det
belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Tkr
Not 3 Anställda och personalkostnader
63
-
Övriga sociala kostnader *
1 452
136
Summa
8 223
546
Ersättningar till styrelse och VD
Styrelsearvode utgår med 225 tkr till styrelseordförande, 150 tkr till vice ordförande
samt med 75 tkr vardera för de två ledamöter
som inte upprätthåller exekutiva befattningar
i bolaget. De två ledamöter med exekutiva
befattningar i bolaget erhåller inget arvode.
Totalt har 400 tkr av styrelsearvoden betalats
ut under året.
Bolagets VD är verksam på konsultbasis.
Ersättning i form av konsultarvode har för
året utgått med 987 tkr.
Det finns inga pensions-, tantiems- eller
andra förmånsprogram avtalade för gruppen
styrelse och VD.
Ersättningar till övriga
ledande befattningshavare
Ersättningar till övriga ledande befattningshavare har under året utgått med löner,
konsultarvoden och pensionspremier. Fem
ledande befattningshavare har uppburit
löner på totalt 1 845 tkr. En av de ledande
befattningshavarna är verksam på konsultbasis. Ersättning till denne har under året
utgått med 894 tkr.
Inbetalda pensionspremier för de ledande
befattningshavare som innehar anställning i
bolaget har under året utgått med 327 tkr.
Det finns inga tantiems- eller andra förmånsprogram avtalade för gruppen ledande
befattningshavare.
Några avgångsvederlag, förutom sedvanlig
uppsägningstid om 3–4 månader, finns inte
avtalade för gruppen ledande befattningshavare.
Optionsprogram
Vid extra bolagsstämma i december 2006
beslutades om ett optionsprogram omfattande högst 3 000 teckningsoptioner till
personal, ledande befattningshavare och
styrelse. Per den 31 december 2007 hade
2 500 teckningsoptioner tilldelats.
Varje teckningsoption ger innehavaren
rätt att teckna 20 aktier av serie B med
ett kvotvärde av 0,16 kronor. Teckning
av aktie ska ske under perioden 15 mars
2007 till och med den 31 december 2008.
Teckningskursen (lösenpriset) per aktie har
fastställts till 30 kronor. Per den 31 december
2007 hade inga aktier tecknats med stöd av
optionsprogrammet.
* Den del av löner och sociala kostnader som avser arbete i
prospekteringsverksamheten har aktiverats som immateriella
anläggningstillgångar.
60
61
Tilläggsupplysningar och noter
Tilläggsupplysningar och noter
Not 4 Prospekterings- och utvärderingstillgångar
Not 7 Depositioner
Tkr
Tkr
2007-12-31
2006-12-31
5 659
124
Årets aktiverade utgifter
17 364
5 535
Under året tillkommande depositioner
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
23 023
5 659
Redovisat värde
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
Årets nedskrivningar *
Utgående redovisat värde
-301
-
22 722
5 659
2007-12-31
Ingående depositioner
2006-12-31
100
-
15
100
115
100
* Årets nedskrivningar avser i sin helhet upparbetade utgifter på under året
uppsagda undersökningstillstånd.
Not 5 Inventarier, verktyg och installationer
Not 8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Tkr
Tkr
2007-12-31
2006-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
118
-
Årets inköp
224
118
Förutbetalda leasingkostnader
67
-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
342
118
Övrigt
52
8
Ingående ackumulerade avskrivningar
-16
-
263
29
Årets avskrivningar
-69
-16
Utgående ackumulerade avskrivningar
-85
-16
Utgående redovisat värde
257
102
Förutbetalda kontorshyror
Summa förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
2007-12-31
2006-12-31
144
21
Not 6 Aktier och andelar i koncernföretag
Tkr
Bokfört värde
Bokfört värde
Org. Nr
Säte
Eget Kapital
Kapitalandel %
Antal aktier
2007-12-31
2006-12-31
Dannemora Magnetit AB
55 67 09-16 64
Östhammar
100
100%
100 000
100
100
Dannemora Prospektering AB
55 67 08-19 88
Östhammar
100
100%
100 000
100
100
200
200
Tkr
Global Reports LLC
Tkr
62
63
Tilläggsupplysningar och noter
64
Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas årsstämman 2008-05-08
för fastställelse.
Not 9 Förändring av eget kapital
Tkr
Bundet eget kapital
Tecknat ej inbeAktiekapital talt aktiekapital
Fritt eget kapital
Östhammar 2008-03-26
Reservfond
Överkursfond
Balanserat resultat
100
1 100
-
-
-96
Omföring
22
-1 100
1 078
Nyemission
41
Ingående eget kapital 2006-01-01
15 088
Emissionskostnad
-500
Årets resultat
-2 630
Utgående eget kapital 2006-12-31
163
0
1 078
Fondemission
359
-359
Nyemission
224
85 176
Emissionskostnad
14 588
-2 726
-5 708
Emission av teckningsoptioner
47
Årets resultat
-10 174
Utgående eget kapital 2007-12-31
746
0
1 078
93 744
-12 900
Lars-Göran Ohlsson
Verkställande direktör
Nils Bernhard
Styrelseordförande
Nils Sandstedt
Vice styrelseordförande
Lennart Falk
Christer Lindberg
Niklas Nordström
Bolaget hade per 2007-12-31 4 660 000 utestående aktier varav 1 200 000 av serie A med ett röstvärde om tio röster per aktie samt
3 460 000 av serie B med ett röstvärde av en röst per aktie.
Vår revisionsberättelse har avgivits 2008-04-07
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Tkr
2007-12-31
2006-12-31
Upplupna semesterlöner
365
-
Upplupna sociala avgifter
118
20
Upplupna pensionskostnader
370
-
Upplupna prospekterings- och utvärderingsutgifter
427
846
Upplupna arvoden
292
728
54
-
1 626
1 594
Övrigt
Summa upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter
Not 11 Ställda säkerheter
Tkr
2007-12-31
2006-12-31
105
100
För övriga engagemang
Deposition enligt minerallagen, ställd till Bergsstaten
Global Reports LLC
Jan-Olof Lindberg
Auktoriserad revisor
65
Revionsberättelse
Bolagstyrning
Till årsstämman i Dannemora
Mineral AB, organisationsnummer
556678-3329.
REVISIONSBERÄTTELSE
Vi har granskat årsredovisningen och
bokföringen samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning i Dannemora Mineral
AB för år 2007. Bolagets årsredovisning ingår
i den tryckta versionen av detta dokument
på sidorna 54-65. Det är styrelsen och
verkställande direktören som har ansvaret för
räkenskapshandlingarna och förvaltningen
och för att årsredovisningslagen tillämpas
vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt
ansvar är att uttala oss om årsredovisningen
och förvaltningen på grundval av vår
revision.
Revisionen har utförts i enlighet med
god revisionssed i Sverige. Det innebär
att vi planerat och genomfört revisionen
för att med hög men inte absolut säkerhet
försäkra oss om att årsredovisningen inte
innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av
underlagen för belopp och annan information
i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår
också att pröva redovisningsprinciperna och
styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de
betydelsefulla uppskattningar som styrelsen
och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera
den samlade informationen i årsredovis-
ningen. Som underlag för vårt uttalande
om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga
beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för
att kunna bedöma om någon styrelseledamot
eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat
om någon styrelseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt har handlat i strid med
aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller
bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger
oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning
i enlighet med god redovisningssed i Sverige.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer
resultaträkningen och balansräkningen, behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens
ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Gävle den 7 april 2008
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Jan-Olof Lindberg
Auktoriserad revisor
stämman fattar bland annat beslut i frågor
avseende fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av bolagets vinst
eller förlust, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av
styrelseledamöter, styrelseordförande samt
val av revisor och fastställande av arvoden till
styrelsen och revisorerna.
Styrelsens arbetsformer
Bolagsstyrning
En ny svensk kod för bolagsstyrning ”Koden” trädde i kraft
den 1 juli 2005. Kodens regler
utgör ett tillägg huvudsakligen
till bestämmelserna i aktiebolagslagen om bolagets organisation, men även till den relativt
omfattande självreglering som
existerar avseende bolagsstyrning.
Koden är baserad på principen om att
”följa eller förklara” Enligt denna princip
kan ett bolag som följer Koden avvika från
individuella regler, i vilket fall bolaget måste
förklara anledningen till varje rapporterad
avvikelse.
Formellt sett är inte Koden direkt tillämplig på Dannemora Mineral eftersom
Bolagets aktier handlas på First North.
Dannemora Mineral har dock som ambition
att uppfylla höga krav på bolagsstyrning
som hela tiden avvägs med hänsyn till
verksamhetens art och omfattning.
Bolagsstämma
Genom bolagsstämman som är Bolagets
högsta beslutande organ, ges aktieägarna
möjlighet att utöva sitt inflytande.
Bolagsstämmor i Dannemora Mineral
är öppna för samtliga aktieägare. Års-
Global Reports LLC
Styrelsen svarar för Dannemora Minerals
organisation och förvaltningen av bolagets
angelägenheter. Styrelsens arbete leds av
styrelseordföranden. Styrelsen består för
närvarande av sex personer och utses av
bolagsstämman. Styrelseledamöterna utses
för tiden intill slutet av nästa årsstämma.
Nuvarande styrelse valdes vid årsstämma
den 5 mars 2007 och består av Lennart
Falk, Lars-Göran Ohlsson, Nils Sandstedt,
Christer Lindberg, Niklas Nordström och
Nils Bernhard. Under 2007 hölls 18 protokollerade styrelsemöten och under 2008 har
hittills fyra styrelsemöten hållits.
I Dannemora Minerals styrelse finns
kompetens och erfarenhet från områden
som är av betydelse för att kunna stödja, följa
och kontrollera verksamheten i ett gruv- och
prospekteringsföretag. I Bolagets styrelse
finns bland annat ledamöter med kunskap
inom geologi, gruvdrift, anrikning, tillståndshantering, företagsutveckling, PR och
finansiering.
Styrelsens verksamhet, ansvarsfördelningen mellan styrelse och ledning, samt riktlinjer för rapportering till styrelsen regleras
av styrelsens arbetsordning. Arbetsordningen
ska antas av styrelsen varje år efter årsstämman. Den nu gällande arbetsordningen
antogs vid styrelsemöte den 5 mars 2007.
Styrelsen har inte inrättat någon särskild
revisionskommitté eller andra permanenta
kommittéer eller arbetsutskott.
Löner och ersättningar
till styrelseledamöter och
ledande befattningshavare
Löner och ersättningar för räkenskapsåret
2007 redovisas i noten 3 på sidan 61.
Aktiemarknadsinformation
Styrelsen för Dannemora Mineral är ansvarig för att bolaget uppfyller kraven på
informationsgivning till aktiemarknaden.
Dannemora Minerals finansiella och övriga
kommunikation ska alltid överensstämma
med relevanta regler på First North respektive Stockholmsbörsen och juridiska skyldigheter som kan vara tillämpliga för Dannemora Mineral samt med god sed på
aktiemarknaden.
Målsättningen är också att upprätthålla
en god relation till finansmarknadens aktörer
genom att tillhandahålla relevant information
i rätt tid på ett professionellt sätt. Dannemora
Mineral lämnar en delårsrapport efter varje
kvartal samt en bokslutskommuniké och
årsredovisning för hela verksamhetsåret.
Insiderpolicy och
insiderregler
Dannemora Minerals styrelse har antagit
en insiderpolicy som ett komplement till
gällande insiderlagstiftning. Varje person som
omfattas av policyn underrättas om detta.
Policyn reglerar rutiner för de perioder då
handel med aktier, eller i förekommande fall
andra finansiella instrument, i Dannemora
Mineral är förbjuden. Handel är förbjuden
under trettio dagar innan inklusive dagen för
offentliggörande av finansiell information.
En förteckning över personer med insynsställning och som därmed omfattas av
policyn finns tillgänglig på bolagets hemsida.
Här redovisas även dessa personers innehav
samt tidpunkt för, och storlek på, eventuella
förändringar i dessa innehav.
Revision
Revisorns roll är att granska Bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens
och verkställande direktörens förvaltning.
Revisorerna ska efter varje räkenskapsår
lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman.
Revisorer utses av årsstämman för en
mandatperiod om normalt fyra år. Bolagets
revisor är revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB med Jan-Olof
Lindberg som huvudansvarig revisor. JanOlof Lindberg är auktoriserad revisor.
66
67
Styrelse, ledning och revisor
STYRELSe, ledning och
rEVisor 2007
Styrelse, ledning och revisor
Styrelsen
Ledande befattningshavare
Nils Bernhard
Född: 1947
Civilingenjör och civilekonom.
Entreprenör och privat investerare.
Grundare och styrelseordförande sedan bolagets start 2005.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Tobii Technology AB, Jederstrom
Pharmaceuticals AB med flera.
Antal aktier och optioner*: 600 000 aktier serie A och 250 000 aktier serie B (egna och
närståendes).
Lars-Göran Ohlsson
Se styrelse.
Lennart Falk
Född: 1941
Fil. Dr. och geolog.
Entreprenör och privat investerare.
Grundare, styrelseledamot sedan 2005, vice VD i moderbolaget och VD i Dannemora
Prospektering.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Pajeb Kvarts AB och Svensk
Prospekteringskonsult AB.
Antal aktier och optioner*: 600 000 aktier serie A och 262 600 aktier serie B (egna,
närståendes och via bolag).
Christer Lindberg
Född: 1948
Civilekonom.
VD i Almi Företagspartner Stockholm AB.
Styrelseledamot sedan 2006.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Östergrens Elmotor AB samt styrelseledamot i
Almi Stockholm Investeringsfond AB, S.E.G. Resistor AB, Lightlab AB med flera.
Antal aktier och optioner*: 2 400 aktier serie B och 300 teckningsoptioner serie B.
Lars Alm
Född 1947
Bergsingenjör.
Verkställande direktör i Dannemora Magnetit sedan 2007.
Antal aktier och optioner*: 100 aktier serie B och 600 teckningsoptioner serie B.
Niklas Kihl
Född 1964
Civilekonom.
Ekonomichef i Dannemora Mineral sedan 2007.
Antal aktier och optioner*: 100 aktier serie B.
Kjell Klippmark
Född 1954
Civilingenjör Berg/Mineral.
Platschef i Dannemora Magnetit sedan 2007.
Antal aktier och optioner*: Inget innehav.
Jan Vestlund
Född 1947
Fil. Pol. Mag. och Fil. Kand.
Marknads- och logistikchef i Dannemora Magnetit sedan 2007.
Antal aktier och optioner*: Inget innehav.
Niklas Nordström
Född: 1968
Seniorkonsult vid Prime PR AB.
Styrelseledamot sedan 2006.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Egenmakt AB.
Antal aktier och optioner*: 1 100 aktier serie B.
Peter Svensson
Född 1968
Fil. Mag. och Master of Geoscience.
Prospekteringschef i Dannemora Prospektering sedan 2007.
Antal aktier och optioner*: 200 teckningsoptioner serie B.
Lars-Göran Ohlsson
Född: 1944
Bergsingenjör.
VD i Geo Management AB.
Styrelseledamot sedan 2006. VD i moderbolaget från 2006 till april 2008.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Geo Management AB och styrelseledamot i
Endomines AB.
Antal aktier och optioner*: 1 000 teckningsoptioner serie B.
REVISOR
Nils Sandstedt
Född: 1964
Civilekonom.
Rådgivare inom corporate finance och privat investerare.
Styrelseledamot sedan 2006. Vice styrelseordförande sedan 2007.
Övriga styrelseuppdrag: Skebo Konferens AB och Skebo Herrgård AB.
Antal aktier och optioner*: 145 000 aktier serie B.
Global Reports LLC
Lennart Falk
Se styrelse.
Bolagets revisor är sedan 2005 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB med Jan-Olof
Lindberg som huvudansvarig revisor. Jan-Olof Lindberg (född 1953) blev auktoriserad
revisor 1984 och är medlem i FAR SRS.
* Uppgifter om aktie- och optionsinnehav avser den 31 december 2007.
68
69
Styrelse och ledning
Styrelse och ledning
Styrelse och ledning i
Dannemora Mineral
Lars Alm
Jan Vestlund
Styrelse och ledning i Dannemora Mineral
Global Reports LLC
Nils Sandstedt
Niklas Kihl
Christer Lindberg
Lennart Falk
Lars-Göran Ohlsson
Peter Svensson
Kjell Klippmark
Nils Bernhard
Niklas Nordström
70
71
72
♀ Falun
♂ Idkerberget
♀ Garpenberg
♂ Dannemora
♂ Håksberg
♂ Stollberg
♂ Grängesberg
♂ Persberg
♂ Norberg
♀ Sala
♂ Stråssa
♂ Stripa
♀ Lovisa
Karta visande Bergslagen och
några av de större gruvorna. Idag
är endast Garpenberg, Zinkgruvan
och Lovisagruvan i drift.
♀ Zinkgruvan
Global Reports LLC
♀ Sulfidmalm
♂ Järnmalm
73
Ordlista
Ordlista
ORDLISTA
Aktinolit
Skarnineral med den kemiska sammansättningen Ca2(Mg,Fe)5Si8O22(OH)2.
Andesit
Finkornig vulkanisk bergart som huvudsakligen består av fältspat och mindre mängder
mörka mineral.
Anomali
En lokal avvikelse från berggrundens/moränens normala egenskaper eller sammansättning.
Anrikning
Allmänt: process i vilken koncentrationen av
värdefulla mineral höjs. I denna årsredovisning malmförädlingsprocess i vilken ”fines”
produceras från malmen genom malning eller
krossning och magnetisk separering.
Antagna mineraltillgångar
Mineraliserat tonnage av potentiellt ekonomiskt värde med angiven halt beräknad från
ett begränsat underlag, som dock ger rimlig
förståelse av mineraliseringens form, utsträckning och kontinuitet.
Antiklinal
Veckstruktur med den konvexa omböjningen
uppåt och skänklarna nedåt.
Arsenikkis
Mineral med den kemiska sammansättningen
FeAsS.
Basmetaller
Metaller som t.ex. koppar, zink och bly.
Bearbetningskoncession
Tillstånd att bearbeta (bryta) en fyndighet
(äldre benämning: utmål).
Bevisad malmreserv
Den beräknade kvantiteten och halten av den
del av de kända mineraltillgångarna för vilken
storlek och halt tillsammans med tekniska,
ekonomiska och legala faktorer är kända med
den högsta graden av säkerhet.
Blyglans
Global Reports LLC
Mineral med den kemiska sammansättningen
PbS. Bryts för utvinning av bly.
Brytning
Losstagning av berg eller malm i dagbrott
eller underjordsgruva.
Guld
Ädelmetall med den kemiska beteckningen
Au.
Metamorfos
Mineralogisk och strukturell förändring av en
bergart genom geologiska processer.
Cut-off
Lägsta halt som accepteras för att ingå i en
beräkning av tonnage och medelhalt.
IISI
International Iron and Steel Institute.
Miljötillstånd
Tillstånd enligt Miljöbalken att bedriva gruvbrytning och malmförädling.
Dannemorit
Skarnmineral med den kemiska beteckningen
(Fe,Mn,Mg)7Si8O22(OH)2.
Inmutning
Äldre beteckning för undersökningstillstånd.
Mineralisering
Indikerade
mineraltillgångar
Mineraliserat tonnage med angiven halt
beräknad från ett tillförlitligt underlag, vilket
klart visar mineraliseringens form, utsträckning och kontinuitet.
Koncentration av potentiellt intressanta
mineral i berggrunden.
Morän
Bergartsmaterial som transporterats av
glaciärer eller inlandsisar och som avlagrats
direkt av dessa.
Diamantborrning
Roterande borrning från vilken en kärna
(borrkärna) av berggrunden erhålles.
Diopsid
Skarnmineral med den kemiska beteckningen
CaMg(SiO3)2.
Intrusiv
Bergart som bildats från en smälta som
stelnat nere i berggrunden.
NPV
Djupbergarter
Bergart som bildats från en stelnande magma
i jordskorpan tex. granit, gabbro eller diorit.
IP
Mineral med den kemiska sammansättningen
CaMg(CO3)2.
Orogenes
En bergskedjebildande epok i jordens historia.
Dolomit
”Induced Polarization” geofysisk mätmetod
som kan indikera mineraliseringar med bl.a
basmetaller.
”Net present value”. Nuvärde av utbetalningarna för investeringar och operativt
kassaflöde vid en angiven kalkylränta.
Isoklinalt veck
Veck i vilka veckskänklarna är parallella.
Ort
Gruvgång, tunnel under jord som ofta är nära
horisontell.
Kalksten
Bergart som huvudsakligen består av mineralet kalcit.
Paleo-
Prefix som betyder äldre eller avlägsen i tid.
Porfyr
En bergart där större mineralkorn framträder
i en finkornig mellanmassa.
ppb
”part per billion”. Uttryckt i procent är 1 ppb
= 0,0000001 procent.
ppm
”part per million” motsvarar ett gram per
ton. Uttryckt i procent är 1 ppm = 0,000 1
procent.
Proterozoikum
Sammanfattande namn för yngre prekambriska formationer.
Ramp
Tunnel för upp- och nerfart i gruva. Går ofta i
spiral. Kallas också för snedbana.
Prospektering
Malmletning.
Pyroclastic fall deposit
Bergart bildad i samband med häftig vulkanisk
aktivitet från material som regnat ner från de
askmoln som kastats ut vid eruptionen.
Pyroclastic flow deposit
Bergart bildad i samband med häftig vulkanisk
aktivitet från gasrika fragmentförande askmassor som flutit ner från vulkanerna.
Refraktionsseismik
Geofysisk metod som bygger på att man alstrar en elastisk våg i marken och mäter tiden
det tar för vågen att färdas från källan till en
mottagare. Metoden används främst för att
bestämma mäktigheten på lösa avlagringar
samt för att lokalisera deformationszoner i
berget.
Reworked pyroclastic
deposit
Bergart bildad genom erosion och återavsättning av pyroklastiska bergarter.
Erosion
Process som innebär att bergarter bryts ner
och att det sönderdelade materialet transporteras bort.
FAERI
Finnish Association of Extractive Resources
Industry.
Kalcit
Mineral med den kemiska beteckningen
CaCO3.
Felsisk bergart
Bergart med övervägande ljusa mineral.
Karbonatsten
Fines
I denna årsredovisning en produkt som är
mindre än 4 mm och som håller cirka 55
procent järn.
Beteckning på bergarter vars huvudbeståndsdel är karbonatmineral som kalcit eller
dolomit.
Knebelit
Skarnmineral med den kemiska sammansättningen (Fe,Mn)2SiO4.
FOB
Fritt ombord. Godset anses avlämnat sedan
det kommit innanför fartygets sida på angiven
ort.
Kopparkis
Mineral med den kemiska sammansättningen
CuFeS2. Bryts för utvinning av koppar.
Geofysisk mätning
Mätning med instrument som visar bergarters, malmers eller tektoniska strukturers
fysiska egenskaper.
Kända mineraltillgångar
Geologisk kartering
Undersökning av berggrunden i avsikt att göra
en karta som visar bergarternas utbredning
och tektoniken i ett område.
Mineraliserat tonnage med angiven halt
beräknad från ett mycket tillförlitligt underlag
i form av observationer i hällar, borrhål, diken
och gruvverksamhet, vilket klart visar mineraliseringens form, utsträckning och kontinuitet.
Leptit
En omkristalliserad, sur vulkanisk bergart
(lava eller tuff) i Bergslagen.
Magnetit
Mineral med den kemiska sammansättningen
Fe3O4. Bryts för utvinning av järn.
Magnetkis
Mineral med den kemiska sammansättningen
Fe1-xS.
Malm
Mineralisering som kan exploateras med
ekonomisk vinst.
Malmförlust
Den del av en malm som man tvingas lämna i
gruvan vid brytning.
Masugn
Ugn i vilken det oxidbundna järnet i malmen
reduceras till råjärn.
Meta-
Prefix som anger att bergarten är omvandlad.
Granat
Grupp av skarnmineral som har den allmänna
sammansättningen A3B2(SiO4)3 där A är Fe,
Mn, Mg eller Ca och B är Al, Fe, Cr eller Ti.
Granit
En djupbergart bestående främst av kvarts
och fältspat samt mindre mängder mörka
mineral.
Granodiorit
En djupbergart som huvudsakligen består av
fältspat, kvarts och mindre mängder mörka
mineral.
Granulometri
Kornstorleksanalys.
Gråbergsinblandning
Inblandning av ofyndigt (icke brytvärt) material vid malmbrytning.
74
75
Ordlista
Ryolit
Sannolik malmreserv
Schakt
Sedimentär bergart
Serpentin
En ljus vulkanisk bergart bildad på ytan.
Huvudsakligen bestående av alkali-fältspat,
kvarts samt mindre mängder mörka mineral.
Motsvarar granit bland djupbergarterna.
Suprakrustal
Bergart som bildats på jordytan.
Svavelkis
Mineral med den kemiska beteckningen FeS2.
Den beräknade kvantiteten och halten av
den del av de indikerade mineraltillgångarna
för vilken ekonomisk lönsamhet har visats
(genom adekvata tekniska, ekonomiska och
legala studier) med sådan säkerhet att investeringar kan göras.
Svekokarelska
orogenesen
Bergskedjebildning för 1.75-1.90 miljarder
år sedan.
SveMin
Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige.
Synklinal
Veckstruktur med den konvexa omböjningen
nedåt och skänklarna uppåt.
Tektonik
Gren inom geologin som behandlar deformation av berggrunden.
TEM
“Time Domain Electro Magnetic”. Geofysisk
metod som kan indikera elektriskt ledande
kroppar på stora djup.
Undersökningstillstånd
Tillstånd från Bergsstaten att bedriva prospektering inom ett visst område.
Rum med huvudsakligen vertikal utsträckning
som användes för transport av malm till
dagytan.
Avlagringar av mer eller mindre finfördelat
bergartsmaterial som avskiljts ur luft eller vatten varvid de vanligen sorterats och skiktats.
Mineral med den kemiska sammansättningen
H4Mg3Si2O9.
Skarn
Beteckning på silikatmineral som ofta åtföljer
järn- och sulfidmineraliseringar.
Utmål
Äldre term för bearbetningskoncession.
Skivrasbrytning
Brytningsmetod som ofta användes för brant
stående malmer.
Varp
Material från tidigare brytning som lagts i
högar intill gruvhålet.
Skjuvzon
Zon utefter vilken berggrundsblock förskjutits i förhållande till varandra.
Vismutglans
Mineral med den kemiska beteckningen Bi2S3.
Bryts för utvinning av vismut.
Skärpning
Mindre gruvförsök.
Vulkanoklastisk
Skipp
Hisskorg för transport av malm i schakt.
Betecknar en fragmentförande bergart av
vulkaniskt ursprung.
Slingram
mätning
Elektromagnetisk metod som indikerar elektriskt ledande bergartslager/mineraliseringar.
Zinkblände
Mineral med den kemiska beteckningen ZnS.
Bryts för utvinning av zink.
Ädelmetall
Snedbana
Tunnel för upp- och nerfart i gruva. Går ofta i
spiral. Kallas ofta för ramp.
Metaller som till exempel guld, silver och
platina.
Sovring
Torr malmbehandlingsmetod omfattande
magnetisk separering och siktning.
Stratiform
Säges om en mineralisering eller en bergart
som uppträder parallellt med omgivande
berggrunds primära lagring.
Styckemalm
I denna årsredovisning en produkt som är
mellan 4 och 16 mm och som håller cirka 50
procent järn.
Strykning
Bergartslagers eller mineraliserings riktning i
markytan (horisontalplanet).
Stupning
Bergartslagers eller mineraliserings sidolutning (vinkel mot horisontalplanet).
Sulfidmineral
Mineral bestående av svavel och metall(er).
Sulfidmineralisering
Mineralisering med sulfidmineral.
Global Reports LLC
Historien om
dannemora
Dannemorafältet har varit känt i mer än
500 år. Den äldsta handlingen i vilken
malmfyndigheterna nämns är ett gåvobrev
från 1481 i vilket Sten Sture d.ä. skänker
den då nyligen upptäckta sulfidförekomsten
Silverberget i Films socken till ärkebiskopen
och riksrådet Jakob Ulfsson i Uppsala.
Järnmalmerna i fältet, som ända fram till i
slutet av 1800-talet var de mest betydande
i landet, omnämns först ett århundrade
senare. Det finns dock mycket som talar för
att de bröts långt tidigare. Ett mycket stort
antal gamla gruvor och skärpningar finns
i Dannemorafältet vilka vittnar om det
omfattande bergsbruket i historisk tid.
År 1532 utfärdade Gustav Vasa ett
privilegiebrev på ”Dannemora Berg” till
Joakim Piper och 1545 bildade kungen ett
bolag för att bryta gruvorna. Efter 1640 fick
enskilda rätten att bearbeta fyndigheterna
även om Kronan fortfarande var ägare.
Med 1723 års gruvstadga befästes äganderätten till de gruvor som då var i drift. Hyttor
och bruk, som under årens lopp etablerat sig
intill gruvorna på platser med tillgång till
vattenkraft och skog, var vid denna tidpunkt
de huvudsakliga delägarna.
Genom nedläggningar och sammanslagningar minskade antalet delägare och 1918
kvarstod endast sex av dessa. År 1937 bildades
Aktiebolaget Dannemora Gruvor av Fagersta
AB, Stora Kopparberg AB, Iggesunds
Bruk AB och Hargs Bruk AB. Ägarantalet
reducerades emellertid efter hand och 1974
stod Stora Kopparberg AB som ensam ägare
till Dannemora Gruvor.
I avsikt att rationalisera och effektivisera
järnmalmsgruvorna och stålverken bildade
Svenska Staten, Stora Kopparberg AB
och Gränges AB 1978 Svenskt Stål AB
(SSAB) som inom sin gruvdivision skulle
driva järnmalmsgruvorna i Dannemora,
Grängesberg och Stråssa.
I februari 1987 offentliggjorde styrelsen i
SSAB att Dannemora Gruvor skulle läggas
ner. Driften fortsatte emellertid fram till 1992.
Den primära orsaken till detta beslut var låg
efterfrågan på järnmalm samt låga priser.
Den 17 mars 2005 bildades Dannemora
Mineral AB i syfte att återuppta driften av
Dannemoragruvan.
En av de mest välkända framställningarna av Dannemoragruvan i gången tid är J.F. Martins bild från omkring år 1800.
Form och produktion: Prime. Fotografier när inte annat anges: Mårten Levin. Tryck: AlfaPrint 2008.
Gruvkontoret
Koncernkontoret
Dannemora Mineral AB
Besöks- och postadress:
Storrymningsvägen 7
SE - 748 30 Österbybruk
Dannemora Mineral AB
Besöksadress: Svärdvägen 7
Postadress: Box 627
SE - 182 16 Danderyd
Tel + 46 295 244 400
Fax + 46 295 250 30
Tel + 46 295 244 400
Fax + 468 753 43 90
www.dannemoramineral.se
[email protected]