Hälsa och samhälle
FÖRÄLDRALEDIGHET I
SVERIGE
– FORTFARANDE LÅNGT IFRÅN JÄMSTÄLLD
FÖRFATTARE: LINA SANDQVIST
HANDLEDARE: LARS PLANTIN
C-uppsats, 10 p
SA 1008
Socionomprogrammet
Maj 2007
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
ABSTRACT
Arbetets art:
Sidantal:
Titel:
Engelsk titel:
Författare:
Handledare:
Datum:
Sammanfattning:
Nyckelord:
C-uppsats, 10 poäng
35
Föräldraledighet i Sverige – fortfarande långt ifrån jämställd
Parental leave in Sweden – still far from equal
Lina Sandqvist
Lars Plantin
Maj 2007
Uppsatsen syftar till att undersöka föräldrars uppfattningar
om och erfarenheter av den svenska föräldraförsäkringen.
Tyngdpunkten ligger på jämställdhetsmålet och det ojämna
uttaget kvinnor och män emellan. Uppsatsen är kvantitativ
och baseras på en enkätundersökning gjord bland föräldrar i
Malmö med barn i förskoleåldern.
För att kunna besvara mitt syfte har enkätsvaren analyserats
utifrån ett antal olika teorier, bland annat Connells teori om
genus och Beckers teori kring komparativa fördelar.
Tidigare forskning, såväl som min studie, visar att det finns
flera faktorer som påverkar hur föräldrar väljer att fördela
föräldraledigheten. Mammorna tar idag ut ca 80 % av
ledigheten och papporna 20 %. Ekonomin anges som det
absolut vanligaste skälet men mycket pekar på att det
egentligen är andra faktorer som påverkar i större
utsträckning. Gamla invanda normer och uppfattningar om
vad som är kvinnligt respektive manligt spelar stor roll. Ofta
vill inte mammorna släppa ifrån sig ledigheten till
papporna.
Föräldrarna i min studie anger överlag att de är nöjda med
försäkringens utformning samt sin egen fördelning men
många tror samtidigt att Barnets Bästa är när föräldrarna
delar lika. Många är också positiva till jämställdhetsmålet
med försäkringen, men föräldrarna är starkt negativa till en
ökad individualisering av dagarna. Jag kan alltså i och med
min studie konstatera att det finns mycket delade känslor
kring föräldraledigheten. Detta är ett område som berör
mycket och där jämställdheten inte riktigt hunnit i kapp
samhället i övrigt.
Föräldraförsäkringen, föräldraledighet, förälder, genus,
jämställdhet, Connell, Becker
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING
1.1 Syfte och frågeställningar
1.2 Avgränsning
1.3 Begreppsförklaring
1.4 Disposition
5
6
6
6
6
2. FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN
– FORSKNINGS OCH KUNSKAPSLÄGET
2.1 Kort historik
2.2 Dagens föräldraförsäkring
2.3 Föräldraförsäkringen och jämställdhet
2.3.1 Förälder och arbetsmarknaden
2.4 Förklaringar till uppdelningens skevhet
2.4.1 Ekonomiska förklaringar
2.4.2 Arbetsplatsens attityder
2.4.3 Traditionella könsroller
2.4.4 Mamman vill inte släppa taget
2.5 Förslag på åtgärder
2.5.1 Höja inkomsttaket
2.5.2 Ökad individualisering
2.6 Summering
7
7
7
8
9
10
11
11
12
13
13
13
13
14
3. METOD
3.1 Utgångspunkt/Val av strategi
3.1.1 Litteratursökning
3.1.1.1 Bearbetning av litteratur samt källkritik
3.1.2 Kvalitativ eller kvantitativ metod
3.1.3 Deduktion eller induktion
3.2 Genomförande
3.2.1 Urval och datainsamling
3.2.2 Bearbetning av data
3.3 Metoddiskussion
3.3.1 Studiens kvalitet
3.3.3.1 Bortfall
3.3.2 nackdelar med vald metod
3.3.3 etiska överväganden
14
14
14
15
15
15
16
16
17
17
17
18
19
19
4. TEORETISKA ANSATSER
4.1 Genus och jämställdhet
4.2 Gary Beckers teori
4.3 Statistisk diskriminering
20
20
21
22
5. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN
5.1 Fördelningsmönster
5.2 Utformningen
5.3 Orsak och åtgärd
5.4 Konsekvenser
23
23
24
24
25
3
5.5 Summering
27
6. ANALYS
6.1 Fördelningsmönster
6.2 Nöjda med utformningen
6.3 Orsaker till den skeva fördelningen och eventuella åtgärder
6.4 Konsekvenser
6.5 Summering
27
27
29
29
31
32
7. AVSLUTANDE DISKUSSION
33
8. REFERENSER
36
BILAGOR
39
4
1. INLEDNING
Jag är i den åldern då många av ens vänner börjar få barn. Detta har gjort mig
uppmärksam på föräldraledighet och allt som hör därtill. Jag blir ofta förvånad
över att det inte sällan verkar så självklart att det är mamman som ska stå för den
absolut största ledigheten. Papporna tar ett par, tre månader men den längsta
ledigheten tar i stort sett alltid mammorna. Tidigare har jag inte riktigt reflekterat
över detta faktum, men nu när det kommer så nära inpå kan jag inte undgå att
reagera. Jag får också intrycket av att mammorna vill vara hemma, de verkar
absolut inte vara hemma mot sin vilja. Det är heller inte ofta jag hör pappor som
protesterar mot detta upplägg. Innebär det att alla är nöjda och glada eller hade
föräldrar egentligen velat göra på något annorlunda sätt men att de av olika
anledningar inte gör så? Vad är det bästa utifrån barnens perspektiv? Utifrån ett
samhällsperspektiv?
Jag menar inte att i denna uppsats på något sätt döma någons fördelning av
ledigheten, alla har rätt att göra det som passar dem. Jag finner det dock intressant
att det i stort sett alltid verkar passa familjerna bättre att just mamman stannar
hemma. Ofta verkar föräldrar inte heller reflektera över att man kanske kan dela
mer lika på ledigheten. Vad beror det på? Jag blir nyfiken och samtidigt frustrerad
och arg och känner att jag måste titta närmare på detta. Därför valde jag att skriva
min uppsats om föräldraförsäkringen.
Sverige är internationellt sätt ett jämställt land. Unga par är idag mer jämställda
än vi någonsin varit. Fram till dess att barnen kommer. Föräldraförsäkringen är nu
drygt 30 år gammal. Syftet med dess införande var framför allt att underlätta för
kvinnor på arbetsmarknaden genom att stärka familjens ekonomi och öka
jämställdheten. I dag kan vi se att den absoluta majoriteten av föräldraledigheten
fortfarande tas ut av mammorna. Ca 80 % av föräldrapenningen tas ut av
mammorna och ca 20 % av papporna. Detta trots att målet med försäkringen är ett
jämställt uttag mellan kvinnor och män. Vad tycker föräldrar om detta mål och
varför verkar det vara så svårt att uppnå? Finns det över huvud taget ett intresse
bland föräldrar att nå målet? Två månader av föräldrapenningen är individuella
och går inte att överlåta på den andra föräldern. Jag frågar mig hur många procent
av ledigheten männen hade tagit ut utan dessa två månader. Förmodligen inte
många. Hur kan vi i dag, en bra bit in på 2000-talet fortfarande vara så långt ifrån
jämställda när det kommer till barnen? Ur detta kan tolkas att
föräldraförsäkringens utnyttjande snarare medverkar till att bibehålla gamla
traditionella mönster än att verka för ökad jämställdhet. Varför är det så?
I uppsatsen kommer jag att utgå ifrån föräldrars erfarenheter och uppfattningar
om föräldraförsäkringen. Jag vill veta vad de tycker och tänker kring
jämställdheten i användandet av föräldrapenningen. Jämställdhetsperspektivet
kommer att genomsyra uppsatsen och föräldrarnas svar kommer att analyseras
utifrån bland annat ett genusperspektiv.
5
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka föräldrars uppfattningar om och
erfarenheter av den svenska föräldraförsäkringen. Inom ramen för detta syfte
kommer jag att fokusera på följande frågor:
– Hur fördelas föräldraledigheten mellan mamman och pappan? Varför har man
valt denna fördelning och vad har man för åsikter kring detta?
– Vad tycker föräldrarna om föräldraförsäkringens utformning?
– Vad tror föräldrarna orsakar det skeva fördelningsmönstret och vilka åtgärder
för att nå ett mer jämställt uttag i föräldraledigheten föreslår de? Hur ser de på en
ökad individualisering av föräldraledigheten?
– Vilka konsekvenser ger dagens skeva fördelning kvinnor, män och barn och vad
skulle en mer jämställd uppdelning kunna föra med sig?
Tyngdpunkten kommer att ligga på jämställdhetsmålet och det ojämna uttaget
kvinnor och män emellan.
1.2 Avgränsning
Föräldraförsäkringen består av tre försäkringar. Dessa är föräldrapenning vid
barns födelse, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.(Berggren,
2004) Den del som denna uppsats behandlar är föräldrapenning vid barns födelse,
och därför lämnas de andra två därhän. Vidare behandlar uppsatsen endast den
svenska föräldraförsäkringen. En annan avgränsning gäller urvalet av informanter
som innebär att jag begränsade mitt urval till Malmö stad samt föräldrar med barn
i områdets kommunala förskolor. Enkäten jag delade ut var på svenska, vilket kan
ha medfört att föräldrar utan svenska inte kunnat deltaga i studien. På en förskola
valde personalen att inte dela ut enkäten till föräldrar som inte förstår svenska, för
att undvika förvirring, vilket bekräftar detta. Detta kan medföra att mycket av den
etniska aspekten går förlorad. Vidare behandlar denna uppsats familjer med en
mamma och pappa, eftersom jag vill fokusera på jämställdheten kvinnor och män
emellan. Homosexuella föräldrar faller utanför diskussionen. Föräldrar med
ensam vårdnad likaså.
1.3 Begreppsförklaring
Föräldrapenningen vid barns födelse, är en förmån i socialförsäkringen vars syfte
är att delvis täcka för det inkomstbortfall som uppstår vid föräldraledighet.
Föräldraledighet är föräldrars lagstadgade rättighet att vara ledig från arbetet och
hemma med sitt barn, vare sig han eller hon tar ut föräldrapenning eller ej. Detta
kommer att förklaras i kapitel två, som mer ingående behandlar
föräldraförsäkringen. När jag i denna uppsats skriver om föräldraledighet, syftar
jag till den ledighet där föräldrarna tar ut föräldrapenning och inte till den
obetalda.
1.4 Disposition
I uppsatsens andra kapitel presenterar jag grunden till uppsatsen som är
föräldraförsäkringen. Kapitel tre är metodkapitlet där jag ingående presenterar
mitt metodval samt för diskussioner kring vald metod. Det fjärde kapitlet består
av en genomgång av teorier jag finner intressanta samt relevanta för att kunna
tolka och analysera det empiriska resultatet, som presenteras i kapitel fem.
Analysen och koppling teori - empiri sker i kapitel sex. I det sjunde och
6
avslutande kapitlet för jag en diskussion kring resultatet och föräldraförsäkringens
utformning och användning i allmänhet.
2. FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN
– FORSKNINGS OCH KUNSKAPSLÄGET
Syftet med uppsatsen är att undersöka föräldrars erfarenheter av samt
uppfattningar om den svenska föräldraförsäkringen. Detta gör det naturligt att gå
igenom föräldraförsäkringen. Jag presenterar i detta kapitel föräldraförsäkringens
utformning samt hur den används och fördelas Fokus kommer att ligga på
föräldraförsäkringen och jämställdhet, förklaringar till den skeva fördelningen
samt förslag på åtgärder till en mer jämställd fördelning som finns. Kapitlet
avslutas med en slutsats som kopplas samman till mitt syfte och mina
frågeställningar.
2.1 Kort historik
1974 ersatte föräldraförsäkringen den tidigare moderskapsförsäkringen.
Ambitionen fanns att båda föräldrarna skulle dela på föräldraledigheten. Denna
första föräldrapenning var på 180 dagar och föräldrarna kunde överlåta dagarna
till den andra föräldern. De flesta barn förväntades bli ammade i minst sex
månader och därför var det inte så lätt att dela föräldraledigheten lika. Mycket
riktigt var det totala uttaget av män detta första år endast 2,5 %. I dag är vi uppe i
cirka 20 %. Sedan 1995 när pappa/mammamånaden infördes har männens andel
tydligt ökat, och då speciellt andelen män som tar ut någon del överhuvudtaget.
Sedan 1 januari 2002 innebär pappa/mammamånaden att varje förälder får 60
dagar var som är individuella och därmed inte går att överlåta på den andra
föräldern. I dagligt tal kallas denna ”månad” för ”pappamånad”, eftersom den
infördes på grund av att syftet var att männen skulle ta ut mer föräldraledighet.
(Wetterberg, 2002)
2.2 Dagens föräldraförsäkring
Föräldraledighetslagen styr vilka regler som gäller vid föräldraledighet och
uttagande av föräldrapenning. Föräldraledighet är föräldrars lagstadgade rättighet
att vara ledig från arbetet och hemma med sitt barn, vare sig han eller hon tar ut
föräldrapenning eller ej. En förälder laglig rätt till föräldraledighet om hon eller
han har varit anställd hos arbetsgivaren i sex månader direkt innan ledigheten,
eller i tolv månader under de senaste två åren. Mamman har dock alltid rätt att
vara ledig sju veckor innan och sju veckor efter födseln, samt laglig obligatorisk
ledighet två veckor innan eller efter födseln. Fram till dess att barnet är ett och ett
halvt år har en anställd, som uppfyller ovanstående krav, rätt av vara helt
föräldraledig. När barnet är äldre än ett och ett halvt år har man rätt att vara ledig
med föräldrapenning. Föräldrapenning kan tas ut till dess att barnet fyller åtta år.
(Berggren, 2004)
Den del av föräldraförsäkringen jag fokuserar på i denna uppsats (se avgränsning
kap 1.2) är föräldrapenning vid barns födelse, som är en förmån i
7
socialförsäkringen, vars syfte är att delvis täcka för det inkomstbortfall som
uppstår vid föräldraledighet. Varje förälder får 240 dagar, dvs. sammanlagt 480
dagar för barnet. En förälder kan överlåta dagar på den andra föräldern, förutom
de 60 dagar (”pappamånaderna”) som är individuella och reserverade till vardera
föräldern. 390 av de 480 dagarna har en ersättningsnivå som motsvarar 80 % av
den sjukpenningsgrundade inkomsten, SGI, dock lägst 180 kr/dag. För de övriga
90 dagarna gäller lägstanivån, som för närvarande är 60 kr/dag. Dessa regler
gäller från 1 januari 2004. För barn födda innan dess är antalet dagar 450 varav
360 enligt SGI. Det finns dock ett högre tak för ersättning, för närvarande är det
taket 10 basbelopp, vilket motsvarar ca 400 000 kr/år. Det betyder att de som
tjänar mer än så får mindre än 80 % ersättning. Vissa arbetsgivare kompletterar
dock föräldrapenningen med egna avtalsförsäkringar, för att fylla ut de lönedelar
som är högre än taket. (Försäkringskassans informationsskrift: Blivande förälder)
Den svenska föräldraförsäkringen är väldigt flexibel, föräldrar kan välja att ta ut
sju föräldrapenningsdagar i veckan, med 80 % ersättning. Men de kan också välja
att ta ut färre ersättningsdagar i veckan, och på så sätt förlänga ledigheten.
(Berggren, 2004) Föräldrapenning kan tas ut för en hel dag, tre fjärdedels dag,
halv dag, en fjärdedels dag eller en åttondels dag. Anmälan av ledighet skall göras
till arbetsgivaren senast två månader i förväg. Föräldrapenning kan bara tas ut för
den tid man vårdar barnet. (Försäkringskassans informationsskrift: Barnfamilj) I
genomsnitt är föräldrar i Sverige hemma drygt 16 månader med barnet.
(Widmalm, 2004)
2.3 Föräldraförsäkringen och jämställdhet
I princip är hela socialförsäkringens, och därmed också föräldraförsäkringens,
utformning könsneutral. Trots det tas en så liten del av föräldraledigheten ut av
män. Studier finns som visar att handläggarna på försäkringskassan, precis som
alla individer i samhället, är präglade av normer och värderingar, vilket kan
påverka klienterna och uttaget av ledigheten. Naturligt nog är den utbetalda
ersättningen till kvinnor lägre än till män, men detta avgörs av lönen och speglar
därför samhället i stort, att kvinnor generellt sätt har lägre lön än män.
(Försäkringskassan analyserar 2005:6)
I och med de två ”pappamånaderna” har fädernas uttag av föräldraledighet ökat.
(Wetterberg, 2002, Duvander och Andersson, 2006) Dessa 60 dagar ska markera
vikten av att papporna stannar hemma och ge dem lagligt stöd till detta. Men så
länge fädernas uttag ofta stannar vid dessa påtvingade månader kan man knappast
säga att det gör så mycket för jämställdheten. Varför anses barnen vara
kvinnornas ansvar? Varför ska papporna behöva ”tvingas” att vara hemma för att
vara det? Har de blivit tvingade till att skaffa barn? Som systemet ser ut idag
uppmuntras män till att skaffa barn utan att behöva dela ansvaret lika. I de
familjer där pappan varit föräldraledig är skilsmässor 30 % mindre vanliga.
(Ramqvist, 2004)
I Sverige i dag påstås att kvinnor och män är relativt jämställda. Detta gäller fram
till dess att första barnet föds. Två saker händer när första barnet kommer. För det
första bildas mycket mer hemarbete i form av hushållsgöra samt vård av barn. För
det andra är den ena föräldern föräldraledig och har därför enligt mångas
uppfattning större möjlighet och skyldighet att utföra detta hemarbete. I
8
barnfamiljer är detta obetalda hemarbete dubbelt så omfattande som i barnlösa
sambohushåll. (Widmalm, 2004) Om pappan är hemma med barnen är det dock
inte en självklarhet att han utför mer hushållsarbete, men om mamman är hemma
är det hon som utför det allra största delen av hushållsarbetet. (Bekkengen, 2002)
Män anses ofta lita på sin partner för att ta hand om familj och hushåll och kan
därför fokusera mer på sitt arbete, och därmed öka sina inkomster. Det omvända
gäller för kvinnor, som i stället skär ner på sitt förvärvsarbete för att kunna ta
hand om familj och hushåll. Detta ger en dubbel ojämlikhet. Frågan är om det är
arbetsmarknaden som diskriminerar identiska individer olika, enbart p.g.a. könet
eller om vi verkligen skiljer oss åt i dimensioner som ligger utanför
arbetsmarknaden? (Hörnqvist, 1997)
Det är ofta pappans vilja att vara föräldraledig som styr hur föräldrarna fördelar
ledigheten mellan sig. (Bekkengen, 2002) Det mest jämställda uttaget sker i
familjer där båda föräldrarna är högutbildade och höginkomsttagare. (Jansson
m.fl. 2003) Ur detta kan tolkas ett samband mellan en jämställd föräldraledighet
och klass. Kvinnor anser inte, trots att de minskar förvärvsarbetet och ökar
hemarbetet när barnen kommer, att det i stor utsträckning hindrat deras
möjligheter att förvärvsarbeta i önskad omfattning. Ur detta kan tolkas att kvinnor
vill sköta hem och barn i större utsträckning än vad män vill. (Hörnqvist, 1997)
Lorentzi (2004) hävdar dock att kvinnor har svagare förhandlingsposition än män
i frågan och menar att det är politikens jobb att stärka de svagas position. Om
fördelningen av föräldraledigheten blev jämställd innebär det att kvinnor och män
är borta i samma utsträckning från arbetslivet och kvinnornas möjligheter till
jämställdhet i arbetslivet skulle öka. Ramqvist (2004) diskuterar kring att fäderna
kanske inte skulle ta ut ledigheten ändå och det skulle leda till att barnet börjar
dagis tidigare. I boken Vems valfrihet (red. Lorentzi, 2004) kommer författarna
fram till att föräldraförsäkringens valfrihet är en illusion, att dagens uppdelning av
föräldraledigheten inte är rationell för samhället, att kvinnor och män med vanliga
jobb vinner på en jämn fördelning, att ”barnets bästa” måste tas på allvar samt att
vi behöver utveckla en familjepolitik för framtiden. Genom att göra faderskapet
ovillkorligt ökar jämställdheten, fler barn kommer att födas och alla har större
möjligheter att bli vad de vill. (Lorentzi, 2004)
Tomas Wetterberg, som forskar i ämnet, tror att svårigheterna i att få med män i
jämställdhetsarbetet främst beror på tre saker. För det första har män ofta mer
makt än kvinnor och vill inte släppa denna makt eftersom de inte vet vad som
väntar i stället. Män tjänar mer än kvinnor och vill inte stanna i löneutvecklingen.
Traditionen med män som huvudförsörjare lever också kvar. Detta är normen för
vad som är det rätta och det är ett privilegium att representera denna norm. Han
menar vidare att vi måste arbeta med dessa svårigheter för en ökad jämställdhet
eftersom både män och kvinnor vinner livskvalitet på att vara jämställda.
(Wetterberg, 2002)
2.3.1 Förälder och arbetsmarknaden
Att både kvinnor och män ska kunna kombinera förvärvsarbete med barn är ett av
målen med föräldraförsäkringen. Detta följer arbetslinjens mål som innebär att
både kvinnor och män ska uppmuntras att förvärvsarbeta.
9
I Sverige i dag har både kvinnor och män en stark anknytning till
arbetsmarknaden och ungefär lika lång utbildning. (Widmalm, 2004) Att föräldrar
har en stark ställning på arbetsmarknaden påverkar barns välfärd. Att barnet kan
få en nära och stark relation till båda föräldrar är också viktigt för barnet och
förutsättningarna för detta ökar om ansvaret för barnens omsorg delas lika mellan
föräldrarna. Detta innebär t ex att dela lika på föräldraledigheten. (Westerlund
m.fl. 2005) Den svenska jämställdhetslagen sticker internationellt sett ut genom
att den, förutom att den förbjuder diskriminering p.g.a. kön, också innefattar att
arbetsgivare är skyldiga att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. (Pincus, 1997)
Arbetsmarknaden är uppdelad i kvinnliga respektive manliga yrkesområden. Den
offentliga sektorn domineras av kvinnor och den privata sektorn av män.
Generellt är också de kvinnodominerade yrkesområdena sämre betalda. (Klinth,
2002)
Kvinnors situation på arbetsmarknaden påverkas av det icke jämställda uttaget av
föräldraledigheten. Detta är ett problem och påverkar kvinnors ställning i
arbetslivet såväl som deras ekonomiska situation. Speciellt kvinnor inom
arbetaryrken påverkas. Faktumet att kvinnor har huvudansvar för hushållet och
barnen påverkar kvinnors löner negativt och stärker den inkomstskillnad mellan
kvinnor och män som idag finns. (Westerlund m.fl. 2005)
Män tar ut kortare föräldrapenningsperioder än kvinnor. Kortare ledigheter på
några dagar påverkar förmodligen inte arbetssituationen och möjlighet till
avancemang och karriär negativt. Troligen påverkas inte heller situationen på
arbetsmarknaden nämnvärt för dem som väljer att arbeta deltid under en period
och ta ut föräldrapenning de dagar hon eller han är ledigt från arbetet. Det är
främst för dem som är lediga en längre tid på heltid, eller tar ut minst fem
föräldrapenningsdagar i veckan som ligger i riskzonen för negativa effekter av sin
situation på arbetsmarknaden. (Försäkringskassan redovisar 2005:7)
En arbetsgivare gör en riktig bedömning i antagandet att det är kvinnan som är tar
ut föräldraledighet. Chansen att kvinnor tar ut ledighet är betydligt större än att
män gör det och kvinnor är överlag också hemma längre perioder. Utav
ekonomiskt intresse från arbetsgivarens sida medför detta att kvinnor kan ha
svårare att få anställning. (Jansson m.fl. 2003)
2.4 Förklaringar till uppdelningens skevhet
Som sagt är det mammorna som tar ut den allra största delen av
föräldraledigheten. Vad detta beror på kan diskuteras och jag har även frågat mina
informanter denna fråga. Deras svar kommer att redovisas i kapitel fem. Här
nedan tar jag upp de vanliga förklaringar som finns, samt förslag till åtgärder som
forskare föreslagit. I analysen och diskussionen kommer jag sedan att försöka
koppla samman dessa förslag med mina informanters förslag, önskemål och
åsikter.
I dag finns det föreställningar om att både modern och fadern ska vara engagerade
och närvarande. Detta borde innebära att båda två är hemma med barnet en längre
tid. Men det är mycket som ska stämma och tas i beräknande vid planering av
ledigheten. (Plantin, 2001)
10
Det finns fyra vanliga förklaringar till skevheten i uppdelningen av
föräldraledigheten. Bekkengen (2002) beskriver dessa som hinder som stoppar
män från att ta ut föräldraledighet.
2.4.1 Ekonomiska förklaringar
Den förmodligen vanligaste förklaringen till den skeva uppdelningen är
ekonomin. (Bekkengen, 2002) Eftersom kvinnor oftast tjänar mindre än män och
inkomstbortfallet därmed blir mindre om mamman är hemma så kommer dessa
familjer ofta att föredra det ”traditionella alternativet” Som familj ser man till att
lösa det praktiska problem, som föräldraledighet är, till en så låg kostnad som
möjligt, och man tänker inte så mycket på att handla efter vad som främjar
jämställdheten i samhället. (Sundström och Duvander, 1998)
Ekonomi handlar om att välja, om att göra rationella val. Individer förvänts
kalkylera över vinster och förluster och därefter välja det som ger den största
nyttan. Detta synsätt förutsätter att individer tänker och agerar rationellt samt är
insatt i regler och de olika alternativ som finns för att kunna väga kostnader och
vinster mot varandra. (Eklund, 2004)
I Riksförsäkringsverkets studie ”Båda blir bäst” anger 80 % av de medverkande
föräldrarna ekonomin som den största anledningen till fördelningen. Familjerna
väljer alltså den lösning som innebär att de förlorar minst pengar. (RFV redovisar,
2000:1)
Det finns forskning som kommit fram till att papporna inte skulle vara mer
föräldralediga även om ekonomin inte spelat in. I början av 1990-talet höjdes SGI
till 90 % och beräkningar gjordes då som visade att familjers ekonomi då endast
skulle försämras om pappan tjänade över inkomsttaket. Samtidigt var det just de
män som tjänade mest, och därmed förlorade mest inkomst, som var hemma mest.
De par vars ekonomi inte skulle ha påverkats valde alltså att inte dela på
ledigheten. Senare forskning har visat på samma tendenser, alltså att de par med
störst inkomstskillnad kvinnan och mannen emellan, dock är båda ofta
högutbildade och höginkomsttagare, är de par som i störst utsträckning delar på
ledigheten, trots att inkomstfallet blir större än i de familjerna där kvinnan och
mannen har relativt lika inkomst. Även i de familjer där kvinnan tjänar mer än
mannen är det inte så att rollbytet är särskilt stort. Ur detta kan tolkas att mannens
inkomst anses viktigare än kvinnans och att ekonomiska skäl är könsmärkta. Ofta
relateras inte kvinnors föräldraledighet till ekonomiska skäl. (Bekkengen, 2002)
2.4.2 Arbetsplatsens attityder
Attityder på mäns arbetsplatser är också ett vanligt argument till skevheten. Det
sägs att många män inte kan eller vågar vara föräldralediga på grund av
arbetsgivarens attityder. Detta är också en av orsakerna till ”pappamånaderna”,
som ska markera vikten av att papporna stannar hemma och ge dem lagligt stöd
till detta, och underlätta för männen i relationen till arbetsgivaren. Många män
upplever negativa attityder på arbetsplatsen trots att dessa kanske inte visas eller
sägs öppet. (Bekkengen, 2002) Enligt ekonomisk teori vill företag få ut maximal
vinst, genom att göra verksamheten så effektiv som möjligt och undvika
kostnader. (Jansson m.fl. 2003) Pappaledighet (och mammaledighet) kostar
11
företaget pengar och p.g.a. av det ogillas onödig föräldraledighet av det
vinstdrivande företaget. Ett citat som brukar användas för att bekräfta dessa
attityder är:
”Den förste mannen här på Nokia som kommer och begär
pappaledighet, hans karriär ska jag personligen se till att göra slut
på. Inte bara i det här företaget, utan i hela det finländska
näringslivet.” (Bekkengen, 2002:20)
Ovanstående är ett uttalande av Simo Vuorilehto, hämtat ur tidningen veckans
affärer, från 1990. Mer fokus borde dock läggas också på kvinnors hinder i
arbetslivet. En arbetsplats med negativa attityder till pappaledighet, som Simos
citat, skulle förmodligen inte ens anställa en småbarnsmamma eller kvinna som är
i ”riskzonen” att bli förälder, i alla fall inte på en hög position, eftersom ett
avbrott i hennes karriär då skulle kosta företaget lika mycket, som en pappaledig
man. För kvinnor finns det ett inbyggt hinder i arbetslivet, redan innan en
eventuell anställning ens har påbörjats.(Bekkengen, 2002) Sällan observeras
arbetsgivarens attityder mot kvinnor. (Jansson m.fl. 2003) Det finns forskning
som visar på att föräldralediga män inte haft några arbetsplatsrelaterade problem,
och att mäns tankar kring arbetsgivarens attityder ofta är förstorade. (Bekkengen,
2002) Haas och Hwang sorterade efter en studie in svenska privata arbetsgivare i
tre grupper. Den första gruppen innebar att arbetsgivaren gjorde passivt motstånd
genom att fäder som tar ut föräldraledighet kan vänta sig en negativ utveckling för
karriären. Ca en tredjedel av arbetsgivarna tillhörde denna grupp. Den absoluta
majoriteten, ca två tredjedelar, tillhörde den grupp som ger betingat stöd, genom
att arbetsgivaren stödde ledighet i de fall det inte gick att ordna på annat sätt.
Arbetsgivaren försökte dock förhandla med de för verksamheten viktiga personer,
dvs. få dem att ändra sitt beslut om ledighet. Den sista gruppen, ca tre procent av
arbetsgivarna, stödde aktivt fädernas ledighet. De uppmuntrade papporna att vara
lediga, och gav då i vissa fall extra lönebonus. Detta motiverades med att barnen
är viktiga för framtiden och att papporna var mer produktiva efter ledigheten.
(Jansson m.fl. 2003)
2.4.3 Traditionella könsroller
Traditionellt är det kvinnorna som ansvarar för barn och hushåll och detta
beteendemönster lever kvar än idag och ger upphov till föräldraförsäkringens
genusproblematik. Kvinnor och män väljer hur de ska fördela föräldraledigheten
mellan sig, men valet är till stor del socialt konstruerat. (Hwang, 1985)
Inom aktuell genusforskning används inte längre könsrollsteorier, men i
människors vardag och i politiken används de fortfarande. När traditionella
könsroller används som förklaring till den skeva uppdelningen av
föräldraledigheten anses det som man fastnat i ett föråldrat beteendemönster som
inte längre är accepterat i vårt jämställda samhälle. Vi ska komma ur detta
felaktiga beteende genom attitydförändrande information och åtgärder. De
könsrollsteoretiska synsätten kritiseras utifrån att det tonar ner mäns makt över
kvinnor, det ger en statisk bild av feminitet och maskulinitet, och betonar därmed
inte vikten av sociala relationer och historiska aspekter. (Bekkengen, 2002)
12
2.4.4 Mamman vill inte släppa taget
Det fjärde hindret motsäger argumentet som säger att det är pappans vilja som
styr fördelningen. Det innebär att mammor inte uppmuntrar till pappaledighet,
utan själva vill ta hand om barnet och därmed inte dela med sig av
föräldraledigheten. Man kan dock ifrågasätta hur många gånger mannen överlåter
dagar mot sin vilja. (Bekkengen, 2002)
2.5 Förslag på åtgärder
Målet med föräldraförsäkringen är ett jämställt uttag mellan kvinnor och män och
det diskuteras och debatteras kring åtgärder hur vi skulle kunna närma sig detta
mål. Det finns många förslag som på sikt kan leda till ökad jämställdhet. Dagens
regering har bland annat tagit fram ett förslag på ”jämställdhetsbonus”, som
innebär att familjer som delar på föräldraledigheten ska premieras genom att den
som tjänar minst ska betala lägre skatt när den med högst inkomst är
föräldraledig. Många är positiva till förslaget, som dock i skrivande stund, inte
infriats. (artikel, SVT) t.ex. fler pappaverksamheter, genuspedagogik på förskolor,
kvotering av män till kvinnodominerade utbildningar, genusvetenskap i all
högskoleutbildning (Wetterberg, 2002), med flera men de kommer jag inte gå in
närmre på här utan jag kommer här att lägga tyngdpunkten på två konkreta förslag
som är aktuella i debatten. Vidare kommer fokus i analysen att ligga på, dels
föräldrarnas eventuella förslag, men framför allt vad de tycker om förslaget till en
ökad individualisering.
2.5.1 Höja inkomsttaket
Ett förslag är att höja alternativt ta bort inkomsttaket, för att ge fäder med höga
inkomster bättre täckning för inkomstbortfallet. Jämställdhetsminister Nyamko
Sabuni föreslår att taket tas bort helt och hållet. (Sydsvenskan 4 april 2007) SOU
föreslog 2005 att taket skulle höjas till 10 prisbasbelopp, vilket det också gjorde,
dock utan att ge några större effekter.(SOU 2005:73) I Sydsvenskan den 16 april i
år kunde man läsa att de fäder som tjänar mer tar ut mer föräldraledighet, till dess
att de slår i inkomsttaket. Den första juli 2006 höjdes inkomsttaket i
föräldraförsäkringen till 33 000 kronor. Sex månader efter höjningen utvärderade
försäkringskassan de sex månaderna och analysen visade att höjningen inte haft
någon effekt. (Sydsvenskan 16 april 2007)
2.5.2 Ökad individualisering
Ett annat förslag som ofta tas upp är en ökad individualisering av dagarna, där
antalet månader som är reserverade åt vardera föräldern ökas. På Island infördes
2000 en stor omarbetning av föräldraförsäkringen. Den förlängdes från sex till nio
månader och tre av månaderna var reserverade åt mamman, tre åt pappan och tre
månader får dem använda som de vill. Detta har medfört att fäder på Island i snitt
tar ut 97 dagars föräldraledighet, och mammorna 180 dagar, vilket innebär att
papporna tar ut mer än en tredjedel av föräldraledigheten. Detta har resulterat i en
mer jämställd arbetsmarknad och att fler barn föds. (Gíslason, 2007)
Många svenska forskare föreslår en liknande väg för Sverige. Lorentzi (2004)
menar att det är politikens jobb att stärka de svagas (kvinnornas) position genom
att göra faderskapet ovillkorligt. Tomas Wetterberg (2002) föreslår en förlängning
av föräldrapenningen till 24 månader, där åtta månader reserveras till vardera
föräldern. I SOU 2005:73 föreslås en liknande men inte lika omfattande
13
förändring. Utredningen föreslår en förlängning av föräldrapenningen på
sjukpenningsnivå från 13 till 15 månader och fem månader reserverade till
vardera föräldern.
2.6. Summering
Föräldraförsäkringens utformning är könsneutral men användningen av den är det
inte. I detta kapitel har jag presenterat försäkringen och flera av mina
frågeställningar har statistiskt sett besvarats. Detta kommer jag använda som
grund och jämförelse till empirin, där mina frågeställningar besvaras av föräldrar i
Malmö. Stämmer statistiken överens med verkligheten? Hur ser föräldrarna
egentligen på föräldraförsäkringen? Vilka förklaringar ger de till sin fördelning av
ledigheten och hur ser de på försäkringens mål och förslaget om ökad
individualisering?
3. METOD
Mitt metodkapitel utgörs av en beskrivning av mitt tillvägagångssätt i studien.
Syftet med detta är att skapa underlag för läsaren att skapa sig en uppfattning om
studiens valda metodik, dess relevans för syftet samt dess hållbarhet för de
tolkningar och den analys som dras. (Backman, 1998).
3.1 Utgångspunkt/Val av strategi
Det är syftet i en uppsats som ska styra valet av undersökningsmetod (Holme och
Solvang, 1991). Bakgrundsinformationen och teorin till denna uppsats har jag
inhämtat genom litteraturstudier. Syftet och frågeställningarna besvaras med en
enkätundersökning. Svaren på denna har jag sedan försökt tolka och analysera
utifrån teorin.
3.1.1 Litteratursökning
Utifrån mitt syfte var min utgångspunkt att söka litteratur kopplat till begreppen
föräldrapenning och jämställdhet. Jag sökte främst efter litteraturen i
sökmotorerna SAMSÖK och LIBRIS, som finns på ”Hälsa och samhälles” samt
Lunds universitetsbiblioteks hemsida. Först begränsade jag sökorden till förälder,
föräldrapenning, föräldraförsäkring, genus och jämställdhet. En del tidigare
skrivna uppsatser i ämnet gav mig också tips på litteratur.
Sökandet av metodkällor skedde separat från övrig litteratursökning. Jag använde
mig även här av databasen SAMSÖK, samt litteratur vi använt under
metodkursen, t.ex. Rosengren och Arvidson samt Stukát. Sökorden var: Metod;
metod, kvantitativa studier, kvalitativa studier, metodologi. Då kom jag bland
andra i kontakt med författare som Bryman, Denscombe, Svensson och Allwood.
Dessa författare gav mig en överblick över metodfrågor såväl som de väckte mitt
kritiska tänkande genom att visa på den problematik som finns inom metodologin.
3.1.1.1 Bearbetning av litteratur samt källkritik
14
Först gick jag översiktligt igenom litteraturen för att sortera ut det som kändes
relevant för besvarandet av mitt syfte och frågeställningar, samt för att bilda mig
en uppfattning om vilka begrepp som är viktiga att förstå i sammanhanget och
därmed även viktiga att fördjupa mig i, vilket jag sedan gjorde. Under skrivandets
gång och efter sammanställning av enkäterna har jag gått tillbaka till litteraturen
för utveckling av och mer information om det jag skrivit samt hjälp till att tolka
och analysera empirin.
Det finns mycket skrivet om ämnet föräldraförsäkring/föräldrapenning. Självklart
är en del mer seriös och korrekt än annan och det kan vara svårt att hitta bra och
trovärdig litteratur. Sökandet av litteraturen begränsade jag i huvudsak till
högskolans sökmotorer samt försäkringskassans och Riksförsäkringsverkets
statistik och skrifter, och i några fallfick jag tips på litteratur från avhandlingar
och tidigare uppsatser. På så sätt anser jag att jag lyckats hålla en hög och
trovärdig nivå på vald litteratur. Jag har först och främst försökt hålla mig till
primärkällor och också sorterat bort gammal, dvs. inaktuell litteratur. I vissa fall
har jag dock gjort bedömningen att trots bokens ålder är dess teorier fortfarande
aktuella och relevanta för sammanhanget. Ett exempel på en sådan bok är Gary
Beckers ”A treatise on the family” från 1991.
3.1.2 Kvalitativ eller kvantitativ metod
I uppsatsens inledande skede funderade jag på hur min empiriska del
metodologiskt sett skulle utformas. Till slut, efter studier och funderingar kring
syfte och frågeställningar bestämde jag mig för att positionerna mig inom en
kvantitativ ansats eftersom jag ville få ett stort antal informanters syn på saken.
Jag ville få en uppfattning av hur föräldrar i allmänhet tänker kring sitt
användande av föräldraförsäkringen samt dess utformning och funktion i största
allmänhet. Enkäten utformades på ett sådant sätt att det lämnas rum för utveckling
av svaren, egna tankar och tillägg informanten önskar göra. Detta ger min studie
även ett kvalitativt inslag.
Vid forskningsstudier finns det i huvudsak två tillvägagångssätt, kvalitativt eller
kvantitativt. (Denscombe, 2000) Vid en kvalitativ ansats är forskaren explorativ,
denne går på djupet och vill hitta förklaringar till fenomen. (Rosengren och
Arvidsson, 2002) Starrin (2002) betonar också just fokus på det subjektiva och
förståelsen för olika fenomen inom den kvalitativa ansatsen. Intervjuer och
deltagande observationer är exempel på datainsamlingsmetoder vid kvalitativa
ansatser. Vid en kvantitativ ansats vill forskaren huvudsakligen få en uppfattning
om ett fenomens utbreddhet och omfattning, i enlighet med det beskrivande
intresset. (Rosengren och Arvidsson, 2002) Enkätundersökningar är vanliga vid
en kvantitativ ansats.
3.1.3 Deduktion eller induktion
Tillvägagångssättet i arbetet med denna uppsats var inledningsvis deduktivt,
vilket enligt Backman (1998) innebär att forskaren utgår från teorin för att
därefter pröva sina hypoteser genom empiriska undersökningar. Mitt
tillvägagångssätt var deduktivt då jag inledningsvis läste in mig på olika teorier
och aktuella begrepp rörande föräldraförsäkringen. Innan genomförandet av
studien läste jag även in mig på olika forskningsansatser för att komma fram till
hur tillvägagångssättet i undersökningen skulle se ut. Som jag nämnt ovan formas
15
metoden efter syftet, och jag läste på mig i ämnet för att kunna formulera mitt
syfte. Jag kom fram till att en enkätundersökning bäst skulle hjälpa mig att
besvara syftet med uppsatsen. Informationen som framkom ur enkäterna har
kompletterats med vidare sökande i litteraturen för att utifrån olika teorier kunna
förklara och analysera det empiriska materialet. Detta förhållningssätt kan i
motsats till deduktion benämnas induktion vilket, enligt Backman (1998), innebär
att forskaren utifrån sin empiri söker teori. Eftersom enkätundersökningen utgör
grunden till besvarandet av syfte och frågeställningar anser jag att min uppsats
främst är induktiv, men som sagt med drag av en deduktiv ansats. Detta
ställningstagande får stöd av Bryman (2002) som menar att deduktion i stor
utsträckning visar drag av induktion, likväl som deduktion ofta har drag av
induktion.
3.2 Genomförande
Undersökningsformen jag använt mig av för insamling av empiri är en enkät
(survey)-undersökning, för att få en övergripande bild av hur föräldrar ställer sig
till mina frågor. Jag använder enkätundersökningen främst i ett kvantitativt syfte,
men med kvalitativa inslag.
3.2.1 Urval (Informanter)
Jag har använt mig av ett slumpmässigt urval. Detta eftersom jag ville få ett
representativt stickprov av föräldrar i Malmö. Jag begränsade dock urvalet till
kommunala förskolor för att hålla det hela inom rimlig storlek. Alla kommunala
förskolor i Malmö fanns med i min lottning och jag lottade fram fem stycken.
Lottningen gick till på det traditionella ”lapp-i-hatt” viset där jag drog namnen på
fem förskolor. Dessa fem kontaktades och informerades om min studie.
Personalen på de fem förskolorna gick med på att skicka hem enkäter med
föräldrar samt att samla in dem igen. De som svarar på enkäten får utgöra ett
representativt urval av föräldrar i Malmö med barn i förskola. Sammanlagt delade
förskolepersonalen ut ca 80 st. enkäter till föräldrar. Med enkäterna fick
föräldrarna ett informationsblad där jag presenterade mig själv och syftet med
undersökningen (se bilaga). Jag skickade även med ett kuvert för att garantera
fullständig anonymitet också inför förskolepersonalen. I första omgången svarade
knappt hälften av föräldrarna på enkäten. Jag bad då förskolepersonalen att
påminna föräldrarna och ge dem ytterligare några dagar på sig med att fylla i
enkäten. Jag bad även personalen sätta upp en påminnelselapp på förskolan, där
jag även gav dem möjlighet att svara på enkäten via e-post. På detta sätt fick jag
in ca 10 enkäter till. Totalt fick jag därför in ca 60 % av enkäterna, vilket är den
andel som brukar anges som en accepterad trovärdighet på studien.
Förskolorna som hjälpte mig med att dela ut enkäterna ligger utspridda över
Malmö, någon i innerstan, de andra i olika förorter och i både ”rika” och ”fattiga”
sådana. Efter noggrant övervägande har jag bestämt mig för att inte presentera
förskolorna ytterligare. Detta helt enkelt därför att jag inte ser något relevant skäl
till att göra det eftersom den information som behövs för min studie finns i
enkätsvaren.
Grundläggande i empirisk forskning är valet av enheter. Det finns förmodligen
fördelar och nackdelar med alla urvalsmetoder. Ett problem som forskaren ställs
inför när denne börjar planera sitt tillvägagångssätt, framför allt vid beskrivande
16
ansatser, men även förklarande, är frågan i fall denne ska använda sig av en
totalundersökning eller någon form av urval. Hur urvalet av forskningsenheterna
ska gå till är mycket beroende av vad forskningen handlar om, dvs. vilket syftet
är. (Rosengren och Arvidson, 2002) I beskrivande (kvantitativa)
forskningsansatser är det just enheterna som är det intressanta och självklara
eftersom forskningen grundar sig på och utgår just från informanterna. När
forskaren formulerat forskningsproblemet går denne vidare till att bestämma vilka
enheter som skall ingå, i mitt fall föräldrar (i Malmö). Enheterna kallas här för
undersökningens population. Ofta finner forskaren att populationen är mycket
större än vad denne har möjlighet att undersöka. Därför måste denne använda sig
av ett stickprov som är en delmängd av populationen, och som får representera
denna. Det enda representativa stickprovet är ett slumpmässigt sådant. (Stukát,
1993)
3.2.2 Bearbetning av data
Förskolepersonalen samlade in enkäterna och jag hämtade dem på förskolorna.
Enkäterna bearbetades sedan manuellt. Jag valde detta tillvägagångssätt eftersom
en del frågor inte hade givna svarsalternativ samt att mycket utrymme lämnats för
utveckling av svaren samt egna tankar. Detta gjorde jag för att få mer djup på
svaren och ökad förståelse inför hur föräldrar tänker kring frågorna. Efter
övervägande bestämde jag mig för att databearbetning därför inte kunnat
underlätta särskilt mycket för mig. Antalet enkäter var heller inte ohanterbart stort
för manuell bearbetning. Först läste jag igenom alla enkäter för att bilda mig en
allmän uppfattning om mina informanters ståndpunkter. Sedan gick jag in på
djupet på de frågor jag ville fokusera på och fick där räkna svar och dylikt. Jag
använde sedan Excel för att förtydliga vissa svar med tabeller. I en del frågor
ansåg jag dock inte att det exakta antalet var relevant utan att det räckte med en
redogörelse för informanternas överlag allmänna ståndpunkter.
3.3 Metoddiskussion
Det svåra med forskning är att inse att det val som denne gör under studiens gång
påverkar resultatet och kan vara av betydelse för studiens kvalitet. Som forskare
bör man diskutera sina ställningstaganden och val samt konsekvenserna av dem.
(Allwood, 1999)
3.3.1 studiens kvalitet
Vid bedömandet av en studies kvalitet finns det inom samhällsvetenskapen olika
kriterier som studien kan bedömas och värderas utifrån. Jag byggde min studies
kvalitet på validitet, reliabilitet samt representativitet. (Rosengren och Arvidson,
2002)
Med validitet menas ”att verkligen mäta det vi avser att mäta” (Rosengren och
Arvidson, 2002:47). Validitet kan också sägas vara frånvaron av systematiska
mätfel. När vi bestämt vad vi vill mäta för något och hur mätningen av variabeln
ska gå till är det självklart att vi vill att det ska bli som vi avsett. När ett teoretiskt
begrepp överförs till ett empiriskt begrepp som är mätbart operationaliseras
begreppet. Viktigt är hur denna operationalisering sker. När vi utformar vår enkät
eller intervjuformulär eller liknande, dvs. mätinstrumentet är det lätt att tappa
fokus och hamna utanför den ursprungliga idén. Därför gäller det att verkligen
tänka och se till att de mäter rätt saker, ger valida, dvs. giltiga, data. För all
17
vetenskaplig forskning är validitetsbedömningar av högst vikt. (Rosengren och
Arvidson, 2002) För att uppnå validitetskravet har jag skapat ett tydligt syfte och
när jag utformade min enkät var jag noggrann med att formulera frågor som
hjälper mig besvara detta syfte och inte ”svävar iväg” som det annars är lätt för.
Reliabilitet står för ”att mätinstrumentet är tillförlitligt” (Rosengren och
Arvidson, 2002:47). Reliabilitet kan också definieras som frånvaron av
slumpmässiga mätfel. Det finns mycket i undersökningen som kan gå fel och ge
felaktiga resultat. Under hela studien är det därför viktigt att bilda sig en
uppfattning om något kan ha gått fel, eller diskutera eventuella saker som kanske
inte är helt tillförlitliga, reliabla. T.ex. kan de som fyller i en enkät eller svara på
frågor vara sjuka, trötta, stressade eller liknande och detta kan påverka svaren.
(Rosengren och Arvidson 2002) Vad gäller min uppsats anser jag att jag genom
att främst ge svarsalternativ ökat reliabiliteten, eftersom det reducerar slumpens
påverkan. En forskare bör mäta graden av reliabilitet. (Rosengren och Arvidson,
2002) I min uppsats finns dock inte möjligheten till detta utan jag får bara
konstatera att risken för slumpmässiga mätfel finns.
”Att de resultat vi fått fram verkligen gäller för dem vi vill uttala oss om”
(Rosengren och Arvidson, 2002:47) är innebörden av representativitet. Vid
stickprovsundersökningar är det viktigt, som jag skrev ovan, att de representerar
den aktuella populationen. Detta görs genom att urvalet görs på ett riktigt sätt
samt att bortfallet blir godtagbart. Särskilt viktigt är det vid beskrivande
undersökningar, då populationen är grunden och det intressanta i forskningen.
(Rosengren och Arvidson, 2002) Eftersom de medverkande förskolorna var
slumpmässigt framlottade och att därmed alla hade en chans att komma med anser
jag att urvalet gick korrekt till och är slumpmässigt, enligt Stukáts (1993)
definiering. Dessvärre blev bortfallet ganska stort. En diskussion kring detta följer
härnäst. En annan faktor, som jag var förberedd på, är att det främst är kvinnor
som svarat på undersökningen. 36 kvinnor och 13 män svarade. Att flest kvinnor
svarade tror jag kan bero på att föräldraförsäkringen berör kvinnor mest, som den
utnyttjas i dag är det som bekant främst kvinnor som använder den och främst
kvinnors situation som påverkas i och med att de är hemma den allra största
delen. Det är också allmänt känt att fler kvinnor än män med småbarn arbetar
deltid och därför kanske fler kvinnor hade tid att fylla i enkäten.. Hur detta
påverkar undersökningen vet jag inte, eventuellt hade en jämnare fördelning
könen emellan givit ett annat utfall. Dessutom var det väldigt få föräldrar med
annat ursprung än svenskt som svarade. Jag kommer därför inte att dra några
slutsatser utifrån kön och etnicitet.
3.3.3.1 Bortfall
Jag väntade mig ett relativt stort bortfall. Cirka hälften av föräldrarna svarade på
enkäten i första omgången. Efter en påminnelse samt extra tid fick jag in
ytterligare svar och därmed fick jag tillbaka ca 60 % av enkäterna. Bortfall är ett
besvärligt problem vid empirisk forskning. Typen av bortfall, där som i mitt fall
enkäterna inte fylls i, dvs. forskaren når inte ut till enheterna, kallas för externt
bortfall och är vanligt speciellt vid postenkäter. Problemet har också ökat de sista
decennierna. Det kan ha att göra med att människor inte anser sig ha tid att
medverka, det kan också ha att göra med att människor inte längre har samma
respekt till den ”överhet” som i alla fall förr ansågs stå bakom undersökningarna.
18
Internt bortfall innebär att informanten inte svarar på vissa frågor. (Rosengren och
Arvidsson, 2002) Detta skedde i min undersökning i några fall, speciellt där
informanterna skulle fylla i sin inkomst.
Förklaringen till det bortfallet beror eventuellt på att många föräldrar inte anser
sig ha den tid som krävs. Andra kanske är ointresserade av ämnet och därför inte
svarar. En annan förklaring kan vara att min enkät var på svenska och alla förstår
inte svenska. Detta kan ha medfört att föräldrar utan svenska inte kunnat
medverka. Glömska kan vara en annan förklaring, några föräldrar kanske såg
enkäten men sedan glömde att svara. Fler påminnelser hade med alla säkerhet
givit ett högre deltagande men detta fanns det inte tidsmässigt utrymme för i
denna studie. Det hade inte heller känts rätt att belasta förskolepersonalen med
ytterligare arbete. Ett annat alternativ för högre deltagande hade kunnat vara
användande av en s.k. gruppenkät, där man låter en grupp människor som
befinner sig tillsammans (t.ex. i ett klassrum) besvara enkäten. (Rosengren och
Arvidson, 2002) I mitt fall hade detta möjligtvis gått att genomföra vid ett
föräldramöte. Detta hade dock i praktiken varit svårt eftersom jag ville få en
slumpmässig spridning på förskolorna för att få en representativ bild av föräldrar i
allmänhet, och jag har svårt att tänka mig att mina slumpmässigt valda förskolor
har föräldramöte vid ungefär samma tidpunkt.
Vidare kan jag inte heller, utan att anklaga någon, vara 100 % säker på hur många
enkäter som delats ut, eftersom jag inte var närvarande vid utdelningen. Jag
baserar mitt bortfall på hur många enkäter jag givit förskolepersonalen. Därför
kanske bortfallet egentligen är mindre än det verkar.
Det gäller att man som forskare försöker uppskatta den inverkan bortfallet har på
undersökningen. (Rosengren och Arvidson, 2002) Jag kan inte svara på i fall ett
högre deltagande hade gett studien annorlunda resultat, men i vilket fall som helst
så hade ett högre deltagande givit ett mer pålitligt och representativt resultat.
3.3.2 nackdelar med vald metod
Ett problem eller nackdel kan vara att få ett slumpmässigt stickprov som
representerar populationen. I forskning måste man använda den vetenskapliga
termen av slumpmässigt som innebär att alla ska ha en chans att komma med. Det
är därför viktigt att urvalet går till på rätt sätt och blir slumpmässigt. Om urvalet
görs rätt så kan forskaren genom det representativa stickprovet, med viss
felmarginal, generalisera och få ett stort antal människors, dvs. hela
populationens, åsikt om ämnet. Detta är en stor fördel med denna ansats. Men
generalisering går som sagt endast att använda om stickprovet är slumpmässigt.
En nackdel med denna urvalsmetod är som jag beskrivit ovan ett stort bortfall av
informanter. Enkätundersökningar ger inte heller samma djup på svaren, som vid
intervjuer, ofta är det inte det syftet är, men ibland kanske det är svårt att tyda
vissa svar, det kan vara svårt att inte få en förklaring till svaret.
3.3.3 etiska överväganden
Vid studium av andra människor är det viktigt att ta hänsyn till vissa etiska
aspekter då forskning inte är värdeneutral (Holme och Solvang, 1997). För att
mina informanter inte ska känna att de har lämnat ut sig har jag ansträngt mig för
att bevara informanternas anonymitet. Detta t.ex. genom att enkäten återlämnades
19
i ett medskickat kuvert för att garantera total anonymitet även inför
förskolepersonalen. Det är av stor vikt att sätta etiska frågor i fokus under en
studie och till följd därav var deltagande i enkätundersökningen frivilligt (Trost,
1997). Jag skickade även med ett informationsblad där jag förklarade den
deltagandes anonymitet samt frivillighet. Min e-postadress samt telefonnummer
fanns också med i fall den deltagande hade undringar eller frågor. Jag kan inte
avgöra vad som är känsligt för vem, men då min uppsats handlar om
föräldraförsäkringens utformning och funktion, samt att deltagande var helt
frivilligt tror jag att risken är liten för att känsliga frågor uppkom, eller att någon
deltagande medverkade mot sin vilja. Vidare används det insamlade materialet
endast till i informationsbladet angivet ändamål.
Vetenskapsrådets fyra huvudkrav vid humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning är konfidentialitetskravet, samtyckeskravet, informationskravet och
nyttjandekravet. (Vetenskapsrådet) Ovanstående bekräftar att dess krav uppfylls.
Jag som individ och intresserad i ämnet har självklart åsikter och tankar och
eventuellt också förutfattade meningar i ämnet. Till exempel tycker jag att det är
mycket viktigt att målet med föräldraförsäkringen uppnås för att få ett så jämställt
samhälle som möjligt. Detta är jag medveten om och i min enkätundersökning
och tolkningen av enkäterna har jag därför försökt hålla mig neutral för att ge
föräldrarna en rättvis spegling av deras svar och åsikter.
Vidare kan den litteratur samt de teorier jag valt självklart också påverka min
analys av föräldrarnas svar. Jag valde teori jag ansåg relevant och intressant men
läsaren kan självklart tolka svaren annorlunda och hitta andra förklaringar. Detta
är jag medveten om.
4. TEORETISKA ANSATSER
Som beskrivet i kapitel två finns det flera förklaringar till det skeva
fördelningsmönstret i uttaget av föräldraledigheten. Dessa orsaker kan förklaras
utifrån olika teoretiska perspektiv och jag kommer i detta kapitel att presentera de
teoretiska ansatser jag vill utgå ifrån i analys och tolkning av empirin. Jag utgår
främst från ett jämställdhetsperspektiv och använder mig då av Robert W
Connells teori om genus. Den kommer dock att kompletteras med ett par andra
teorier jag finner intressanta i sammanhanget.
4.1 Genus och jämställdhet
Utifrån ett jämställdhetsperspektiv kan man förklara de antaganden om hinder
som innebär traditionella könsroller och att mamman inte vill släppa taget. Även
arbetsplatsens attityder kommer in här eftersom det handlar om vad som anses
manligt respektive kvinnligt, och då även i arbetslivet med föräldraledighet.
Genus kommer från engelskans gender och kan översättas ”socialt kön” Vad som
är kvinnligt respektive manligt bestäms av sociala och kulturella faktorer och inte
av biologin. Begreppet genus ger förståelse om att vi pratar om det konstruerade
20
eller artificiella könet och inte det biologiska. (Larsson, från sammanfattning
föreläsning 070221)
Fokus bör ligga på de sociala relationerna och vi måste sluta fokusera på
skillnaderna, som avspeglar de kroppsliga skillnaderna. Vidare hävdar Connell att
samhället på olika sätt riktar sig till våra kroppar, dvs. våra biologiska kön, och
därmed påverkar vårt privatliv och mänsklighetens framtid. Han förklarar därför
genus som ”ett sätt att organisera social praktik”(2003:95), och menar att
vardagslivet organiseras bland annat genom genusprocesser. Genusrelationer
måste ses som en del som samspelar med andra faktorer som t ex klass och ras i
den sociala strukturen som helhet. Vardagslivet samspelar med en ”reproduktiv
arena” som innefattar reproduktionsfenomen som till exempel samlag och
barnafödande. Connell menar vidare att det inte är biologin som bestämmer det
sociala, utan den finns bara med som en del i en historisk process. Det är därför
begreppet genus existerar. Genusvillkor strukturerar val vi gör genom livet, som
individ eller som grupp. Hur vi strukturerar eller definierar genus har inte
nödvändigtvis något biologiskt samband med reproduktionen. (Connell, 2003)
Connell hävdar också att genusrelationer inte är hela sociala sanningen, utan
måste ses som en del som samspelar med bland annat klass, ras, globala orättvisor
med mera i den sociala strukturen som helhet. Han hävdar också att det finns flera
olika maskuliniteter. Även bland män finns underordnade och överordnade och
relationer dem emellan. T.ex. är homosexuella män underordnade heterosexuella.
Delaktig maskulinitet syftar till de män som är delaktiga i det patriarkala
samhällets fördelar. Den hegemoniska maskuliniteten är den maskulinitet som för
tillfället står överst i hierarkin, d.v.s. den som har störst legitimitet. Denna
maskulinitet är inte hotad av feminister eller oliktänkande män. Den hegemoniska
maskuliniteten skulle inte finnas utan underordnade maskuliniteter. Relationer är
därför viktiga. Kvinnor uppmuntrar män att göra olika saker, eller stödjer dem i
t.ex. deras arbete. Därför spelar kvinnor en viktig roll i olika maskuliniteter och
bidrar därför också till hur samhälle ser ut. Connell menar också att när villkoren
för patriarkatets försvar förändras så innebär det att en ny typ av maskulinitet
träder fram och blir den hegemoniska maskuliniteten. (Connell, 2003)
Alltså menar Connell att genusprocesser och sociala relationer styr de val vi gör
och därmed även hur vi fördelar föräldraledigheten. Vi växer upp i ett samhälle
som formar oss och bestämmer åt oss vad som är kvinnligt och manligt. Vi är
under en lång tid formade till att anse att det är kvinnligt att ta hand om barn och
hem och manligt att vara huvudförsörjare. Detta synsätt håller jag med om. Vi är
fostrade till att tycka att kvinnor tar bättre hand om barnen och att det är deras
uppgift. Detta börjar dock så sakteliga luckras upp men det sitter väldigt djupt
rotat i hela samhällsstrukturen.
4.2 Gary Beckers teori
Den absolut vanligaste förklaringen till varför mammorna tar ut i stort sett all
föräldraledighet är ekonomin, eftersom kvinnor överlag tjänar sämre än män. För
att på ett bättre sätt förstå hur föräldrar tänker kring detta har jag valt att använda
Beckers teori om komparativa fördelar därför att den förklarar den ekonomiska
anledningen till skevheten i föräldraledighetens uppdelning på ett, i mitt tycke,
bra sätt.
21
Ekonomen Gary Becker, född 1930, har skapat en modell för att förklara familjers
beslut. Modellen kan t.ex. användas till att förklara hur föräldrapenningen
används och fördelas föräldrar emellan. Becker menar att individer köper varor
och tjänster på marknaden för att maximera sin nytta. Vidare måste dessa inköpta
varor förenas med hushållsarbete för att ge nytta. Varje varas nytta får man fram
genom att addera kostnaden samt tiden som används för att få ut dess nytta. I en
familj, som Becker ser som en enhet, fördelas göromål och liknande
(föräldraledighet) efter vad som ger enheten mest nytta, eller komparativa
fördelar. Det handlar om att göra det som är mest tids och kostnadseffektivt för
familjen. Sysslorna delas upp efter vad som ger mest nytta för familjen.
Inkomsten kan vara ett mått på hur mycket nytta arbetet ger familjen och en
individ med hög inkomst lägger mer tid på avlönat arbete och mindre tid på
hemarbete. Omvänt gäller att den individ, eller förälder i detta fall, som tjänar
minst lägger mertid på hemarbete och därmed förmodligen också föräldraledighet.
Om situationen är sådan att båda föräldrar tjänar lika mycket, anser Becker att det
ändå är effektivast i fall båda två specialiserar sig inom ett område. Det är t ex
bättre att ena föräldern specialiserar sig på hushållsarbete (och föräldraledighet)
och den andra på det betalda arbetet. Detta motiverar Becker med att man då
specialiserar sig på sitt område och blir bättre på det och därmed på sikt får ut mer
nytta av det. (Becker, 1991)
I Beckers teori finns inget direkt antagande huruvida det är mannen eller kvinnan
som har mest komparativa fördelar gällande betalt arbete respektive
hushållsarbete, utan de komparativa fördelarna kommer av specialisering och
därmed också investering i humankapital i både det betalda och obetalda arbetet.
Becker menar att dessa investeringar i humankapital startar i tidig ålder och att det
därför är uppfostran som skapar könsrollerna. Han diskuterar dock kring att
kvinnan har de biologiska förutsättningarna kring att föda upp barnet (genom
amning) och traditionellt också har investerat mer i hushållet. Eftersom kvinnor
traditionellt har investerat mindre än män i det betalda arbetets humankapital
ligger kvinnors löner också lägre än mäns. Kvinnor är också överlag mer
produktiva i hushållet eftersom de investerat mer humankapital här. Han förklarar
att män och kvinnor i det traditionella äktenskapet därför kompletterar varandra.
(Becker, 1991)
4.3 Statistisk diskriminering
Denna teori som utvecklades av Lester C Thurow, kan användas till att förklara
hindret om arbetsmarkandens negativa attityder till pappaledighet. Teorin innebär
att en arbetssökande person bedöms som tillhörande en viss grupp, och inte som
en enskild individ. En person tilldelas automatiskt egenskaper som är förknippade
med gruppen (kön ålder etnicitet), vare sig man som individ besitter dessa
egenskaper eller inte. Detta innebär att man som kvinna respektive man kan
bedömas utifrån sitt kön, och de förställningar och normer som finns. Detta görs
för att det är för dyrt och tidskrävande för arbetsgivaren att gå in på djupet i varje
enskild individs kompetens. Ett längre avbrott i anställningen är både dyrt och
innebär extra arbete för arbetsgivaren. Eftersom kvinnor tar ut majoriteten av
föräldraledigheten finns därför risken att kvinnor blir diskriminerade vid
anställningsförfaranden eftersom arbetsgivaren statistiken över föräldraledigheten
22
ger incitament för att kvinnor är mammalediga en längre period och därmed
mindre lönsamma för arbetsgivaren. Statistisk diskriminering bygger på
informationsbrist men så länge män statistiskt sett är mer lönsamma kommer män
också att anställas i större utsträckning. (Björklund m.fl. 2006) Teorin hänger
nära samman med Connells teori om genusrelationer och hur sociala och
kulturella relationer styr oss och våra val. De normer som arbetsgivaren i statistisk
diskriminering utgår från är socialt och kulturellt inpräntade i våra synsätt och
värderingar.
5. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN
Jag kommer i detta kapitel redogöra för de resultat som framkom ur min
empiriska undersökning. Jag har för tydlighetens skull valt att dela upp kapitlet
efter mina frågeställningar. Mina informanter är som jag beskrev i metoden
föräldrar i Malmö med barn i förskoleåldern. De fick genom enkäter (se bilaga)
svara på frågor gällande föräldraförsäkringen, dels hur de använde den själv och
dels vad de tycker om den i största allmänhet. Fokus låg på den skeva
fördelningen av ledigheten samt försäkringens mål som innebär ett mer jämställt
uttag. Sammanlagt svarade 49 personer på enkäten. Den största andelen som
svarade var kvinnor, vilket innebär att jag inte kan eller vill dra slutsatser utifrån
kön utan undersökningen informanterna svarar utifrån egenskap av förälder och
inget annat. För mer ingående information kring hur datainsamlingen gick till, se
metodkapitlet.
5.1 Fördelningsmönster
Hur fördelas föräldraledigheten mellan mamman och pappan? Varför har man valt
denna fördelning och vad har man för åsikter kring detta?
Precis som statistiken visar så är det mammorna också i min undersökning som
tar ut den absoluta majoriteten av ledigheten. Genomsnittspappan i familjerna i
min undersökning tog ut 2-5 månaders ledighet. Förvånansvärt många fäder i
undersökningen, 12 stycken, tog endast ut en månads eller ingen ledighet, vilket
innebär att ”pappamånaderna” brinner inne. Tilläggas skall dock att
föräldraledigheten för några av dessa inträffade innan den andra pappamånaden
infördes 2002.
Den största förklaringen till fördelningsmönstret är inte oväntat ekonomin. 23
personer angav ekonomin som en faktor vid fördelningen av ledigheten.
Förklaringen att mamman ville vara hemma mest är också relativt vanlig, 17
personer angav detta. Amningens längd likaså, 15 st. tog hänsyn till detta skäl. I
lika många fall nämns pappans arbete som skäl. Oftast anger informanterna fler
än ett skäl, den vanligaste kombinationen är ekonomiska skäl och mammans vilja.
Vid utveckling av svaret tillägger många att så som de valde att fördela ledigheten
passade dem och deras situation med arbete och dylikt just då.
Jag ser inga samband att utbildningsnivå eller lön, d.v.s. klass, påverkar
fördelningen, och därför lämnas detta därhän. Undantaget är dock följande
23
familjer: I två fall delades ledigheten helt lika och förklaringen som gavs i dessa
fall var att föräldrarna ville dela lika. I fyra fall tog fäderna ut någon månads mer
ledighet än mamman och då angavs mamman arbete som främsta skälet, i ett par
av dessa fall var det förklarat att mamman var egenföretagare. Gemensamt för
dessa sex par är att mamman och pappan har en någorlunda lika inkomst,
alternativt tjänar mamman mer.
Den absoluta majoriteten av informanterna är nöjda med hur de fördelat
ledigheten. Endast sex personer är missnöjda och önskar att de hade fördelat
ledigheten mer jämlikt. Någon pappa som svarat önskar att han hade varit hemma
mer när chansen fanns och en mamma medger att hon saknade sitt arbete. En
informant nämner att han är nöjd utifrån deras förutsättningar med ekonomin och
dylikt men att utifrån barnens bästa önskar han att de hade delat mer lika.
5.2 Utformningen
Vad tycker föräldrarna om föräldraförsäkringens utformning?
Överlag är föräldrarna nöjda med föräldraförsäkringen. De anser att den är
generös och att det är bra med valfrihet. Sex stycken anger att de inte är nöjda och
elva stycken säger att de varken är nöjda eller missnöjda. Skälen som anges är
framför allt att inkomsttaket är för lågt och att garantidagarna borde tas bort. Ett
par informanter vill ta bort de två ”pappamånaderna”, eftersom de vill kunna
förvalta ledigheten helt själva. En del tillägger att den är bra vid jämförelse med
många andra länder, medan ett par stycken tycker att den är krånglig att förstå.
Föräldraförsäkringens utformning
35
30
antal
25
20
15
10
5
0
1
2
3
1=nöjd 2=icke nöjd 3=varken eller
5.3 Orsak och åtgärd
Vad tror informanterna orsakar det skeva fördelningsmönstret och vilka åtgärder
för att nå ett mer jämställt uttag i föräldraledigheten föreslår de? Hur ser de på en
ökad individualisering av föräldraledigheten?
Även här anger många en kombination av orsaker. Ekonomin är det föräldrarna
tror påverkar fördelningen i absolut störst utsträckning, vilket 41 stycken av
informanterna angav som skäl. Detta bekräftas vidare av att det var det vanligaste
skälet som påverkade deras egen fördelning av dagarna. Att mamman vill vara
24
hemma och amningens längd är de orsaker som kommer efter ekonomin. 19
personer tror att dessa faktorer påverkar fördelningen av dagarna. Åtta av
informanterna tror att pappans arbete spelar någon roll. En informant som angivit
detta skäl motiverar med att han tror att män ofta tycker att de har det viktigaste
arbetet och inte kan ta ledigt.
Några stycken medger att de hade fördelat ledigheten mer jämställt i fall dagarna
varit individuella men att de inte önskar detta. Hos informanterna finns ett mycket
starkt motstånd till individualisering, flertalet betonar flera gånger att föräldrar
måste få bestämma själva. En relativt vanlig åsikt till ökad individualisering är att
informanterna tror att det kommer att leda till att barnen kommer att få börja på
förskola tidigare eftersom många av pappornas dagar kommer att brinna inne. På
frågan vems ansvar det är att se till så vi närmar oss målet med ett jämställt uttag
är det vanligaste förslaget föräldrarna, vilket kan ifrågasättas när man tittar på hur
informanterna själva fördelar ledigheten. En kombination av föräldrarna och
arbetsgivarna, samt ibland även staten är också ett vanligt svar. Informanterna
menar då bland annat att arbetsgivarna ansvarar för lika löner och att staten t ex
borde höja taket.
vems ansvar?
25
antal
20
15
10
5
0
1
2
3
4
5
6
1=komb 2=föräldrarnas 3=statens 4=a-givarens
5=nöjd 6=ej svar
Eftersom informanterna överlag är nöjda med försäkringens utformning, sitt
användande av den och är samtidigt negativa till målet, ges inte många förslag på
hur vi kan nå ett mer jämställt uttag av ledigheten. Förslagen som gavs är en
höjning eller borttagning av inkomsttaket, att SGI höjs och att lägstanivå-dagarna
tas bort. Endast ett par stycken anger att de eventuellt hade fördelat dagarna på ett
annat sätt i fall försäkringens utformning sett annorlunda ut.
5.4 Konsekvenser
Vilka konsekvenser ger dagens skeva fördelning kvinnor, män och barn och vad
skulle en mer jämställd uppdelning kunna föra med sig?
På frågan om föräldraförsäkringens utformning kan bidra till diskriminering är
mina informanters svar väldigt spridda. De allra flesta föräldrarna (18 st.) ser inte
att föräldraförsäkringens utformning skulle bidra till diskriminering. Tätt efter (17
st.) kommer de som anser att utformningen leder till att både män och kvinnor kan
25
bli diskriminerade. Relativt många (11 st.) anser att endast kvinnor kan bli
diskriminerade. De som anser att föräldraförsäkringens utformning kan bidra till
diskriminering tror att kvinnor i ”barnafödande” ålder inte får jobb p.g.a. att det
antas att de kommer att vara hemma snart, samt att män som vill vara hemma kan
möta motstånd på arbetsplatsen. Sämre karriärmöjligheter och långsammare
löneutveckling för både kvinnor och män anges också som skäl. En mer jämställd
fördelning av föräldraledigheten hade kunnat bidra till att denna typ av
diskriminering minskar, menar dessa informanter. En del av de som inte ser att
utformningen skulle leda till diskriminering tillägger att det inte är
föräldraförsäkringens utformning som gör att kvinnor och män behandlas olika i
samhället, utan att orsakerna är andra.
De allra flesta ställer sig positiva till målet med föräldraförsäkringen. De som
ställer sig positiva anser att det är ett bra mål, men att det inte ska uppnås med
tvång.
Målet med försäkringen
30
25
antal
20
15
10
5
0
1
1=bra
2
3
2=dåligt 3=varken eller
Endast tre personer tycker att ökad individualisering är ett bra alternativ. Dessa
tre personer tillhör den grupp som valt att dela lika på ledigheten och där
inkomsten är relativt lika hos föräldrarna. Några stycken påpekar till och med att
de tycker att de två pappamånader som finns idag borde tas bort för total valfrihet.
23 personer anser att det bästa för barnet är i fall båda föräldrarna är hemma lika
mycket. För barnen kan konsekvenserna med en mer jämställd fördelning, enligt
dessa informanter, innebära mer tid och troligtvis närmare kontakt med båda
föräldrar. Vidare får barnet lära sig från början att mamma och pappa delar lika på
ansvaret för barnen och på så sätt växer barnet upp med dessa synsätt och
värderingar. 22 stycken tycker inte att det spelar någon roll så länge någon är
hemma. För dessa verkar det viktigaste vara att barnet är hemma så länge som
möjligt och att man därför ska fokusera på det. Några få anser att det bästa för
barnet är i fall mamman stannar hemma och motiverar detta med att mamman tar
bättre hand om barnet och att det är det naturliga i och med amningen. Ingen
tyckte att det vore bäst för barnet om pappan är hemma längst.
26
Barnets bästa
25
20
15
10
5
0
1
2
3
1=båda hemma lika länge 2=mamma hemma längst
3=spelar ingen roll så länge någon är hemma
5.5 Summering
Överlag verkar mina informanter vara nöjda med föräldraförsäkringen samt hur
de valde att fördela sin föräldraledighet. Precis som tidigare statistik visar så är
det mammorna också i min undersökning som är hemma den absolut längsta
tiden. Den absolut vanligaste förklaringen som anges som orsak till detta är
ekonomin och det är också ekonomin föräldrarna anger som orsak till det skeva
fördelningsmönstret i allmänhet. Många tycker att målet med försäkringen, som
innebär ett mer jämställt uttag mellan kvinnor och män, är bra men informanterna
vill inte att detta mål ska uppnås med statligt tvång. Föräldrarna i min
undersökning är starkt negativa till ökad individualisering av föräldrapenningen.
Relativt många tror att det bästa för barnen är i fall båda föräldrar är hemma lika
länge medan i stort sett lika många inte tror att det spelar någon roll vem som är
hemma så länge någon är det. Förslag på hur målet kan nås var det dåligt med
men de förslag som kom upp var en höjning av inkomsttaket och SGI. De flesta
av föräldrarna i studien tror inte att försäkringens utformning leder till
diskriminering på arbetsmarknaden men i stort sett lika många tror att både
kvinnor och män kan bli diskriminerade p.g.a. föräldraförsäkringens utformning.
Vid ett mer jämställt uttag hade denna diskriminering minskat menar dessa
informanter.
6. ANALYS
I detta kapitel knyts teori och empiri ihop för att besvara mitt syfte och mina
frågeställningar. Här kommer mina egna tolkningar och analys av empiri i
förhållande till teori in. Jag har valt att, precis som i föregående kapitel, dela in
analysen utifrån de frågeställningar som jag utifrån mitt syfte valde att fokusera
på.
6.1 Fördelningsmönster och förklaring
Mina informanters fördelningsmönster av ledigheten följer statistiken. Det är
mammorna som är hemma den mesta tiden och den vanligast angivna
förklaringen till detta är ekonomin. Detta kan förklaras utifrån Beckers teori om
komparativa fördelar. Det handlar om att en familj gör det som är mest tids och
kostnadseffektivt för familjen. (Becker, 1991) Den som tjänar mest, ofta pappan,
27
koncentrerar sig därför på sitt arbete medan mamman som tjänar minst får lägga
mer tid på hemarbete och föräldraledighet. Detta verkar stämma med hur
familjerna tänker, eftersom ekonomin är det vanligaste skälet som anges vid
planerandet av ledigheten. Ofta anges dock en kombination av skäl och det näst
vanligaste skälet i min undersökning är mammans vilja. Utifrån ett
genusperspektiv kan detta förklaras genom att gamla traditionella könsroller lever
kvar och att genusprocesser och sociala relationer styr de val vi gör och därmed
även hur vi fördelar föräldraledigheten. Connell hävdar att vi växer upp i ett
samhälle som formar oss och bestämmer åt oss vad som är kvinnligt och manligt.
Vi är under en lång tid formade till att anse att det är kvinnligt att ta hand om barn
och hem och manligt att vara huvudförsörjare. (Connell, 2003) Vi är sedan länge
fostrade till att tycka att kvinnor tar bättre hand om barnen och att det är deras
uppgift. Det finns så pass djupt rotat i oss att kvinnor utan att reflektera tar på sig
barnen och vill vara bra mammor, och då verkar det ingå att ta det främsta
ansvaret. En av förklaringarna till skevheten i fördelningen är att mamman inte
vill släppa taget. (Bekkengen, 2002) Detta för att det så länge varit deras uppgift
att ta hand om barnen och ibland tror förmodligen inte mammorna att papporna
skulle göra ett lika bra jobb. Det verkar som att detta skäl är relativt vanligt,
eftersom förklaringen att mamman vill vara hemma är den näst vanligaste i min
undersökning. Jag tror att mammorna ofta anser att de är bäst lämpade till att ta
hand om barnen. En informant menade att mammorna inte vill släppa taget
eftersom kvinnor är egoistiska och vill behålla det roliga för sig själva.
För att återgå till Beckers teori så kan den ifrågasättas när det kommer till de sex
familjer i min undersökning som delar relativt lika på föräldraledigheten. I dessa
familjer är inkomsterna relativt lika hos kvinnan och mannen. Becker hävdar att
om situationen är sådan att båda föräldrar tjänar lika mycket, så är det ändå
effektivast i fall båda två specialiserar sig inom ett område. Det är t ex bättre att
ena föräldern specialiserar sig på hushållsarbete (och t.ex. föräldraledighet) och
den andra på det betalda arbetet. Dessa sex familjer är nöjda med hur de valt att
fördela ledigheten och tror också att det är det bästa för barnen. Deras
handlingsmönster är inte det mest fördelaktiga, enligt Becker. Kan ur detta tolkas
att Beckers teori går att applicera på familjerna så länge inkomsterna skiljer sig
åt? Det finns dock några andra familjer i undersökningen där föräldrarna tjänar
relativt lika men där mamman ändå är hemma den mesta tiden, vilket skulle
kunna förklaras utifrån Beckers teori. Men i något fall tjänar mamman mer än
mannen och är trots det hemma längst, vilket går tvärtemot Beckers teori,
eftersom den säger att den som tjänar mest rimligtvis bör fokusera på arbetet. Jag
tolkar detta faktum som att det handlar om gamla invanda könsmönster och andra
faktorer, som att mammorna inte vill släppa taget, och inte om familjens
komparativa fördelar.
Det sägs att det ofta är pappans vilja att vara föräldraledig som styr hur
föräldrarna fördelar ledigheten mellan sig. (Bekkengen, 2002) I min undersökning
får jag snarare uppfattningen av att det främst är mammornas vilja som styr. Den
vanligaste kombinationen av förklaringar till mina informanters uppdelning var
ekonomin och mammans vilja, vilket motsäger faktumet att det är pappans vilja
som styr. Amningen anges också ofta som ett skäl, flera informanter tycker att det
känns viktigt att amma sitt barn i cirka ett år. Även i de fall ekonomin och
pappans arbete anges som förklaringar är informanterna överlag nöjda med
28
fördelningen och de tillägger att de fördelade ledigheten på det sätt som passade
just deras situation. Jag finner det väldigt intressant att det i stort sett alltid passar
familjerna bäst att det är mamman som är hemma. Hur är det möjligt? Även detta
faktum anser jag bäst förklaras utifrån genusperspektivet med gamla könsmönster
som lever kvar och Connells teori om att vardagslivet organiseras bland annat
genom genusprocesser. Genusrelationer måste ses som en del som samspelar med
andra faktorer som t ex klass och ras i den sociala strukturen som helhet.
Genusvillkor strukturerar val vi gör genom livet, som individ eller som grupp.
Även Connells syn på olika maskuliniteter anser jag spelar in. (Connell, 2003)
Länge har den hegemoniska maskuliniteten vårt samhälle varit den som stått för
förvärvarbete och inte för hemarbete. Den hegemoniska mannens arena har
funnits utanför hemmet. Underordnade maskuliniteter och kvinnor har länge
uppmuntrat denna maskulinitet och det tar tid att ändra på detta. Relationerna
mellan olika maskuliniteter och kvinnor och män formar vårt samhälle och
bestämmer hur det ska se ut. Så länge kvinnor inte vill släppa taget om t.ex.
ansvar för barnen och, i detta fall, föräldraledigheten så uppmuntras den
traditionella patriarkala maskuliniteten till att vara den hegemoniska
maskuliniteten. I kulturer med tydligare ansvarsområden könen emellan och ännu
starkare normer är jämställdheten inom detta område förmodligen ännu svårare att
uppnå. Jag kan dock inte dra några sådana slutsatser utifrån min undersökning,
p.g.a. att den absoluta majoriteten av föräldrarna som svarade var av svenskt
ursprung.
6.2 Nöjda med utformningen
Den absoluta majoriteten av informanterna är nöjda med föräldraförsäkringens
utformning och kan inte se att de hade fördelat ledigheten på något annat sätt vid
en annorlunda utformning. Ett par stycken anger att de hade fördelat dagarna mer
lika i fall taket och SGI hade varit högre. Det är friheten att kunna välja själva
som familjerna vill ha. Som statistiken såväl som min undersökning visar så
innebär denna frihet i dag att mamman stannar hemma. De två ”pappamånaderna”
har inneburit att fler män stannar hemma, men utan dessa två månader hade
statistiken förmodligen sett annorlunda ut. Att familjerna är nöjda med
utformningen ifrågasätter det faktum att det är ekonomin som styr fördelningen av
ledigheten. Föräldrarnas svar kan tolkas som att, trots en utformning av
försäkringen som t.ex. inneburit att familjen inte förlorar ekonomiskt på
ledigheten, så hade informanterna ändå inte fördelat ledigheten på ett annorlunda
sett. Vidare skulle ur detta kunna tolkas att ekonomin i relativt stor utsträckning
används som en godtagbar ursäkt till att fördelningen ser ut som den gör. Jag gör
antagandet att det ofta, inte alltid, är andra faktorer som bättre hade förklarat
valen föräldrarna gör. Ofta kanske inte föräldrarna är medvetna om de egentliga
bakomliggande faktorerna, de reflekterar kanske inte över det. Men faktumet att
de allra flesta inte hade fördelat ledigheten annorlunda i fall utformningen av
försäkringen sett annorlunda ut motsäger den ekonomiska förklaringen. Andra
faktorer, som t.ex. ovanstående diskussion kring könsroller, genusprocesser och
invanda könsroller verkar vara mer inrotade än vad vi kanske tror.
6.3 Orsaker till den skeva fördelningen och eventuella åtgärder
I stort sett alla informanter tror att det är ekonomin som överlag är den främsta
förklaringen till det skeva fördelningsmönstret. Enligt Becker styr föräldrarnas
komparativa fördelar vem som gör vad. Eftersom lön kan antas vara ett mått på
29
produktivitet på marknaden specialiserar sig föräldern med högst lön på
förvärvsarbete. (Becker, 1991) Det innebär att det ofta finns ekonomiska skäl för
familjen att låta mamman vara föräldraledig i störst utsträckning. Detta
ekonomiskt rationella val kan dock på sikt bli ekonomiskt irrationellt genom att
kvinnan förlorar i löneutveckling samt att hennes möjlighet till karriär försämras.
Vid ett jämställt uttag hade båda föräldrar varit hemma en kortare period vilket
hade inneburit ett kortare avbrott från förvärvsarbetet.
Ur detta svar kan dock tolkas att föräldrarna menar att fördelningen varit mer
jämställd om ekonomin inte spelat in. De få förslag på åtgärder som
informanterna gav handlade också mycket riktigt om en höjning av inkomsttaket
och SGI. Detta skulle kunna säga emot Beckers teori eftersom föräldrarna menar
att de vid en mindre ekonomiskt förlust hade delat mer lika och därmed vill de
egentligen inte specialisera sig inom ett område, utan ekonomin tvingar dem till
det. Beckers teori fungerar att applicera på min undersökning så länge
inkomsterna skiljer sig, men att andra orsaker tar vid där. Eller är det egentligen
de andra orsakerna som främst styr, men att ekonomin är enkel att skylla på,
eftersom det anses vara ett godtagbart skäl? Diskussion i kapitel 6.1 bekräftar
denna slutsats, och om den stämmer förkastas Beckers teori helt i denna
undersökning. Forskning har också visat att det är de par med störst
inkomstskillnad och som därmed förlorar mest på en jämställd ledighet som trots
det är mest jämställda när det kommer till föräldraledigheten. (kap 2.4.1) Detta
kan inte appliceras på mina informanter, eftersom de par som delade relativt jämt
på ledigheten tillhörde den grupp med relativt jämna inkomster. Detta visar dock
ytterligare på att det kanske inte är de ekonomiska skälen som i första hand styr.
Alternativt, och kanske mer troligt, har dessa familjer helt enkelt råd att förlora
stora inkomstsummor under en period eftersom de har det väldigt gott ställt
ekonomiskt. Detta skulle i sådana fall innebära att jämställdhet inom detta område
är en klassfråga, vilket det med all säkerhet många gånger är. Men som sagt är
detta inget jag kan urskönja i min undersökning.
Mammans vilja samt amningens längd är de skäl som föräldrarna tror är de
vanligaste skälen efter ekonomin. Diskussion kring dessa förklaringar finns i
kapitel 6.1. Pappans vilja anges inte som skäl överhuvudtaget. En del informanter
i undersökningen tror dock att pappans arbete påverkar. Femton stycken angav
detta som ett av skälen för sin egen fördelning och åtta stycken tror att det
påverkar i allmänhet. Femton stycken är en knapp tredjedel av alla informanter,
vilket är en stor del i mitt tycke. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv är det även
här som gamla invanda könsmönster kommer in. Genom tiderna är det i stort sett
alltid mamman som varit hemma, och detta lever kvar.
Teorin om statistisk diskriminering innebär att en arbetssökande person bedöms
som tillhörande en viss grupp, och inte som en enskild individ. En person tilldelas
automatiskt egenskaper som är förknippade med gruppen (kön ålder etnicitet),
vare sig man som individ besitter dessa egenskaper eller inte. Detta görs för att
det är för dyrt och tidskrävande för arbetsgivaren att gå in på djupet i varje enskild
individs kompetens. Ett längre avbrott i anställningen är både dyrt och innebär
extra arbete för arbetsgivaren. (Björklund m.fl. 2006) Jag antar att arbetsgivaren
använder det som ett försvar, genom att vara negativ till pappaledighet och
därmed veta att åtminstone männen får företaget behålla när de anställt dem så är
30
det ekonomiskt lönsamt att anställa främst män. Då gäller det för arbetsgivaren att
försöka hålla fast vid detta med näbbar och klor och tydligt visa ståndpunkten till
pappaledighet. Många chefer tillhör också den lite äldre generationen och för dem
existerade det förmodligen inte att pappan skulle vara hemma en längre tid och
sådana inrotade vanor är svåra att rucka på. För arbetsgivarna är det alltså både
ekonomiskt intresse samt gamla invanda könsroller som påverkar. Delaktig
maskulinitet syftar till de män som är delaktiga i det patriarkala samhällets
fördelar. (Connell, 2003) De kvinnor och män som är negativa till pappaledighet
tillhör därför denna delaktiga maskulinitet och bidrar till att det patriarkala
samhället lever kvar.
6.4 Konsekvenser
Ungefär lika många av mina informanter ser inte att föräldraförsäkringens
utformning leder till diskriminering och att både män och kvinnor kan bli
diskriminerade. En del tror också att endast kvinnor blir diskriminerade.
Motiveringarna som anges är t.ex. att kvinnor i ”barnafödande” ålder inte får jobb
p.g.a. att det antas att de kommer att vara hemma snart, samt att män som vill vara
hemma kan möta motstånd på arbetsplatsen. I dag tar vi ofta för givet att en
kvinna i barnafödande ålder, eller med småbarn, kommer att vara hemma mycket,
redan innan det kommer på tal, enligt teorin för statistisk diskriminering. Därför
diskrimineras kvinnor vid anställningsförfaranden. Först när arbetsgivarna inte
längre har anledning att anta att alla kvinnor kommer att stanna hemma lönar det
sig för dem att anställa också kvinnor eftersom det då inte är mer ekonomiskt
lönsamt för dem att anställa män. I alla fall inte utifrån antagandet att kvinnor
kommer att vara föräldralediga längre än män. Ett jämställt uttag av
föräldraledigheten skulle leda till att statistisk diskriminering minskar. När detta
är uppnått så är det i de fall arbetsgivaren inte uppmuntrar till pappaledighet de
gamla könsrollerna och synen på kvinnans respektive mannens ansvar som lever
kvar på arbetsplatsen.
Ett mer jämställt uttag skulle inte underlätta enbart för kvinnor utan också för
många män. Många av mina informanter angav också att män såväl som kvinnor
kan bli diskriminerade. Connell hävdar att det är när villkoren för patriarkatets
försvar förändras som en ny maskulinitet träder fram och blir den nya
hegemoniska maskuliniteten. Vid ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten
hade statusen att vara pappaledig höjts och arbetsgivare skulle få svårare att
motivera eventuell negativ attityd. Papporna hade blivit mer delaktiga i barnets
uppväxt och barnen hade fått lika stor tillgång till båda föräldrar. Den
hegemoniska maskuliniteten hade blivit den delaktiga, jämställda mannen.
De flesta informanterna ställer sig positiva till målet med föräldraförsäkringen.
Informanterna är dock starkt negativa till ökad individualisering, men en del av
informanterna medgav att en ökad individualisering hade medfört ett mer
jämställt uttag. Ingen anger att ett mer jämställt uttag ger negativa konsekvenser,
men däremot anges negativa konsekvenser vid en ökad individualisering. Många
mammor vill stanna hemma, de vill att barnet ska ammas i ca ett år och flera
informanter tror att många av pappans dagar skulle brinna inne och att barnet då
skulle tvingas att börja på förskola tidigare.
31
Jag ifrågasätter att så många anser att Barnets Bästa är ett jämställt uttag när alla
utom sex personer anser sig nöjda med sin fördelning av ledigheten, trots att
mammorna i den absoluta majoriteten av familjerna tog ut den längsta ledigheten.
Hur kan de vara nöjda med sin fördelning av ledigheten när de tycker att Barnets
Bästa är ett jämställt uttag?
Eftersom informanterna överlag är nöjda med sin fördelning och en annan
utformning av försäkringen inte hade påverkat fördelningen frågar jag mig vad
som i sådana fall hade kunnat påverka föräldrarnas fördelning. Många är positiva
till målet, många tror att barnets bästa är när föräldrarna delar lika på ledigheten,
många tror att både kvinnor och män blir diskriminerade på arbetsmarknaden som
det ser ut idag men informanterna är trots det nöjda med sin fördelning och de ser
inga faktorer som hade kunnat påverka fördelningen av ledigheten.
6.5 Summering
Överlag är föräldrar nöjda med föräldraförsäkringens utformning såväl som sina
egna erfarenheter av den. Ekonomin anges som det vanligaste skälet som angör
hur familjer väljer att fördela föräldraledigheten. Mammans vilja och amningens
längd anges också som vanliga skäl, samt pappans jobb. Ekonomin kan förklaras
utifrån Beckers teori om komparativa fördelar och de andra förklaringarna utifrån
ett genusperspektiv med gamla invanda könsmönster i samhället som lever kvar.
Vi är sedan länge präglade med vad som är kvinnligt respektive manligt samt att
det är kvinnornas jobb att ta hand om barnen. Detta lever kvar, hos män men
framför allt också hos kvinnor. Kvinnans vilja verkar ofta styra och inte mannens.
Jag tror ofta att det är mamman som inte riktigt vill släppa taget. I informanternas
svar finns motsättningar som kan tolkas som att det egentligen inte är ekonomin
som påverkar mest utan andra bakomliggande faktorer. Vidare är informanterna
relativt positiva till målet med försäkringen, som innebär ett jämställt uttag samt
många tror också att detta är Barnets Bästa. Trots det är informanterna starkt
negativa till ökad individualisering och de kan inte se några andra faktorer som
skulle påverka deras uttag. Ur detta tolkar jag att informanterna är för jämställdhet
i allmänhet men att de inte är särskilt angelägna om att införa det på detta område.
32
7. AVSLUTANDE DISKUSSION
Syftet med denna uppsats är att undersöka föräldrars uppfattningar om och
erfarenheter av den svenska föräldraförsäkringen. Jag har i min analys besvarat
mina frågeställningar samt därmed också syftet gällande vad föräldrar tycker om
föräldraförsäkringen, dess utformning och funktion. Jag kommer i min avslutande
diskussion försöka lyfta mina resonemang från analysen för att diskutera mina
tankar kring resultatet samt kring föräldraförsäkringens utformning och
användning i allmänhet.
Föräldrarna i min undersökning verkar positiva till tanken kring jämställdhet, och
många ställer sig positiva till målet med föräldraförsäkringen som innebär ett
jämställt uttag av ledigheten. Föräldrarna anger dock att de är nöjda med sin
fördelning som hos den absoluta majoriteten absolut inte är jämställd. Vidare tror
föräldrarna att ekonomin är den faktor som spelar störst roll vid fördelandet av
ledigheten men anger å andra sidan att en annan utformning av försäkringen, som
t.ex. skulle kunna innebära en höjd SGI, inte skulle påverka fördelningen av
ledigheten. Detta kan tolkas som att det egentligen inte är ekonomin som styr och
är motsägelsefullt och svårtolkat. Kanske är det så att informanterna är för
jämställdhet i allmänhet men att just inom detta område lever de gamla
könsrollerna och vanorna kvar. Ekonomin är accepterad att använda som
förklaring. Antingen reflekteras det inte över det och det funderas inte över hur
det ser ut och eventuella konsekvenser, eller så är vi nöjda med hur det ser ut idag.
Är vi egentligen olika som individer och ska nöja oss med det? Utifrån min
undersökning verkar dock det förstnämnda troligare, annars kan ifrågasättas
varför min undersökning, som var helt anonym, visade dessa motsägelsefulla
svar. I sådana fall hade ekonomin inte varit det största skälet, informanterna hade
inte varit positiva till målet och de hade angivit att Barnets Bästa är när mamman
stannar hemma. Utifrån ett genusperspektiv med socialt och kulturellt
konstruerade beteenden beror faktumet att mamman stannar hemma mest inte på
att vi är olika utan på gamla invanda mönster.
Föräldrarna värnar klart och tydligt om sin valfrihet och man är negativa till en
ökad individualisering av föräldrapennigen. Men sedan införandet av
”pappamånaderna” har allt fler fäder tagit ut föräldraledighet, vilket innebär att
tvång verkar fungera. Utan dessa två månader hade långt ifrån lika många pappor
tagit ut ledighet, tror jag. Det är intressant att den så kallade valfriheten innebär att
i stort sett alla familjer väljer att mamman ska vara hemma.
För att nå målet med ett jämställt uttag måste vi alla agera. Föräldrarna i min
undersökning tycker att det främsta ansvaret ligger på just föräldrarna men utifrån
min undersökning verkar det inte som att detta alternativ skulle leda till ett
närmande av målet. En kombination av föräldrarna och arbetsgivarna, samt ibland
även staten är också ett vanligt svar. Informanterna menar då bland annat att
arbetsgivarna ansvarar för lika löner och att staten t ex borde höja taket. Lorentzi
(2004) hävdar att kvinnor har svagare förhandlingsposition än män i frågan och
menar att det är politikens jobb att stärka de svagas position. Jag håller med
Lorentzi, staten måste hjälpa till men jag tycker också att föräldrar och
arbetsgivare har ett stort ansvar. Jag tycker dock är det är viktigt att politikerna
33
lyssnar på föräldrarnas vilja och eftersom det finns ett starkt motstånd till
individualisering kanske inte det är den första åtgärd som bör sättas in. Eftersom
den vanligaste förklaringen till skevheten är ekonomin anser jag att den första
åtgärden ska göras inom detta område. Jag har tidigare sagt att jag inte tror att
siffrorna skulle se särskilt annorlunda ut men då försvinner ekonomin som
förklaring till skevheten och vi skulle då tydligt se att det inte är ekonomin som
bestämmer utan andra, mer inrotade, faktorer. I de fall ekonomin verkligen spelar
stor roll tycker jag att det är tragiskt att familjen måste välja bort jämställdhet och
barnens rätt till båda sina föräldrar bara på grund av ekonomin. Detta är
ytterligare en orsak varför detta skäl måste åtgärdas. Ekonomin borde vara en
relativ enkel sak att åtgärda, eftersom den är så konkret, och förmodligen skulle
det inte kosta samhället särskilt mycket i längden. Regeringens
jämställdhetsbonus är en åtgärd som är ett exempel på en sådan åtgärd. Andra
exempel skulle t.ex. kunna vara en fast summa som dras bort från lönen vid
föräldraledighet, oavsett lönens storlek. Alternativt skulle man vid
föräldraledighet kunna räkna utifrån föräldrarnas sammanlagda inkomst, och så
dras 10 % av den sammanlagda inkomsten från den föräldralediges lön. Detta är
bara exempel och går kanske inte att genomföra praktiskt, men jag vill visa på att
det ekonomiska borde gå att lösa. I längden skulle ett mer jämställt uttag
förmodligen leda till mer jämställda löner, d.v.s. högre löner för kvinnor och då
ökade skatteintäkter.
Ett annat skäl som anges är negativa attityder till pappaledighet på
arbetsmarknaden. Jag anser att arbetsmarknaden har ett stort ansvar för att
pappaledigheten ökar. Den svenska jämställdhetslagen innebär att arbetsgivarna
måste arbeta för jämställdhet. Detta borde tas på större allvar tycker jag. Man
kanske på något sätt skulle kunna belöna företag som arbetar för pappaledighet,
med lägre arbetsgivareavgifter eller liknande? I alla fall i en övergångsperiod. När
åtgärderna inriktade på ekonomin och arbetsmarknaden är genomförda och
utvärderade ser vi ifall två av de vanligaste förklaringarna till skevheten
egentligen påverkar i stor utsträckning eller ej. Om inte tror jag att ökad
individualisering är en bra och nödvändig väg att gå. Jag påstår inte att dagarna
ska delas helt 50-50 men ett alternativ hade varit som föreslås i SOU 2005:73, att
föräldrarna får fem månader vardera, samt fem månader som kan fördelas fritt.
Jag anser att skevheten i fördelningen av föräldraledigheten är ett symptom på
skevheten i det övriga samhället. Allt hänger ihop, kvinnors svagare situation på
arbetsmarknaden med lägre löner, svårare att få högre positioner samt kvinno- och
mansdominerade områden. Jämställdheten försäkringen syftar till att uppnå hade
automatiskt fungerat i fall vi varit jämställda på övriga områden i samhället. Jag
tycker att vi kvinnor som klagar över att vi inte är jämställda i samhället måste ta
en titt även på detta område, eftersom jag tror att i många fall är det mamman som
inte vill släppa taget. För att vi ska kunna kräva jämställdhet i övriga samhället
måste vi arbeta för jämställdhet också när det kommer till föräldraledigheten. Vi
måste våga släppa taget till papporna.
Uppdelningen av föräldraledigheten är långt ifrån så jämställd den borde vara, år
2007. Utformningen av försäkringen är könsneutral eftersom kön inte är någon
diskriminerande faktor. Men utifrån hur den används är den i praktiken inte
könsneutral utan bidrar till att gamla mönster lever kvar och befäster de
34
traditionella könsrollerna där barnen främst är kvinnans ansvar. Detta sitter djupt
inrotat och tar tid att förändra. Det finns flera förklaringar till skevheten och för
att nå målet med jämställt uttag måste vi kunna hitta lösningar till förklaringarna.
Vems ansvar det är att se till att vi närmar oss målet, hur mycket ska lösas genom
lagstiftning? Föräldrarna i min undersökning verkar, trots en ganska positiv
inställning till jämställdhetsmålet, vara tämligen nöjda som det är. Frågan är i fall
det spelar någon roll i detta fall. Vet vi ens vad vi vill och vet vi vårt eget bästa i
längden? Vad är det bästa för barnen? Vad är samhällets bästa? Är det så att vi
bara är rädda för det okända och inte vill ändra på något som vi tycker fungerar?
35
8. REFERENSER
Publicerade källor
Allwood, C. M, 1999. Distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ ansats.
Kvalitativa metoder i arbetslivsforskning. 24 forskare visar hur och varför. s. 2841.
Backman J, 1998. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Becker G S, 1991. A treatise on the family. Harvard University Press
Bekkengen L, 2002. Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i
arbetsliv och familjeliv. Malmö: Liber
Berggren S, 2004. Flexibel föräldrapenning – hur mammor och pappor använder
föräldraförsäkringen och hur länge de är föräldralediga. Riksförsäkringsverket
analyserar 2004:14.
Björklund A, Edin P-A, Holmlund B, Wadensjö E, 2006. Arbetsmarknaden.
Tredje upplagan. Stockholm: SNS
Bryman A, 2002. Samhällvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi
Connell, R. W. 2003. Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos
Connell, R. W. 2003. Om genus. Göteborg: Daidalos
Denscombe M, 2000. Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur
Duvander A-Z, Andersson G, 2006 i red. Haas L, Wisendale S K. Marriage och
family review. Volume 39, Numbers ½ 2006
Eklund K, 2004. Vår ekonomi. Tionde upplagan. Stockholm: Prisma
Försäkringskassan analyserar 2005:6. Alltjämt ojämnt. Hur kvinnor och män
nyttjar socialförsäkringen. Försäkringsdivisionen, utredningsavdelningen
Försäkringskassan redovisar 2005:7. Vägen ur föräldraledigheten. ISSN 16533259
Försäkringskassans informationsskrift: Blivande förälder
Försäkringskassans informationsskrift: Barnfamilj
Gíslason I, 2007. Parental leave in Iceland – Bringing the fathers in.
Development in the Wake of New Legislation in 2000. Centre for gender equality
och Ministry of Social Affairs
36
Holme I.M., Solvang B.K., 1997. Forskningsmetodik. Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Hwang P, 1985. Faderskap. Stockholm: Natur och kultur
Hörnqvist M, 1997. Familjeliv och arbetsmarknad för män och kvinnor. i red.
Ahrne G, Persson I, 1997. Familj, makt och jämställdhet. SOU 1997:138
Jansson F m.fl., 2003. En jämställd föräldraförsäkring? SOU 2003:36
Klinth R., 2002. göra pappa med barn. Umeå: Boréa
Lorentzi U, (red.) 2004. Vems valfrihet?
föräldraförsäkring. Stockholm: Agora
Debattbok
för
en
delad
Pincus I, 1997. Män som hindrar och män som främjar jämställdhetsarbete. i red.
Jónasdóttir A, 1997. Styrsystem och jämställdhet – Institutioner i förändring och
könsmaktens framtid. SOU 1997:114
Plantin L, 2001. Män, familjeliv och föräldraskap. Umeå: Boréa
Ramqvist K, 2004. ”Barnets bästa som slagträ” i red. Lorentzi U, 2004. Vems
valfrihet? Debattbok för en delad föräldraförsäkring. Stockholm: Agora
Riksförsäkringsverket, 2000. Båda blir bäst. RFV redovisar 2000:1
Rosengren K-E, Arvidson P, 2002. Sociologisk metodik. Malmö: Liber
Rosengren, K-E, Arvidson, P, 2002. Sociologisk metodik. Malmö: Liber.
Starrin, B, Svensson, P-G, 1994. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:
Studentlitteratur.
Stukát, S, 1993. Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Sundström M, Duvander A-Z, 1998. Föräldraförsäkringen och jämställdheten
mellan kvinnor och män. i red. Persson I, Wadensjö E, 1998. Välfärdens
genusansikte. SOU 1998:3
Thorwaldsson K-P m.fl. 2005. Reformerad föräldraförsäkring – Kärlek,
omvårdnad, trygghet. SOU 2005:73
Trost J, 1997. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet.
Forskningsetiska
principer
samhällsvetenskaplig forskning. ISBN:91-7307-008-4
inom
humanistisk-
Westerlund L, Lindblad J, Larsson M, 2005. Föräldraledighet och arbetstid –hur
mycket jobbar föräldrar som varit hemma med barn. Stockholm:
Landsorganisationen i Sverige
37
Wetterberg T, 2002. Vill man ha jämställdhet? Slutrapport för projekt män och
jämställdhet. Regeringskansliet ISBN: 91-38-31958-6
Widmalm Frida, 2004. Tid och pengar – dela lika? SOU 2004:70
Källor från Internet
Larsson, I-B. från sammanfattning av föreläsning 21 februari 2007, Genus och
hälsa – om begreppen, Avd. för barn- och ungdomspsykiatri IMK
Hälsouniversitetet, Linköping.
http://www.hu.liu.se/content/1/c6/02/29/82/Genus%20och%20k%C3%B6n%20%20begrepp,%20IngBeth%20Larsson%2021%20feb.pdf >070420<
SVT, Åtta av tio vill ha jämställdhetsbonus
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=6107&a=750746&printerfriendly=true&&sh
ortVersion=true&kopiera=false >070515<
Övriga källor
En försäkring värd namnet. Artikel i Sydsvenskan 4 april 2007
Höjt tak ingen effekt på pappalediga. Artikel i Sydsvenskan 16 april 2007
38
BILAGA 1
Lina Sandqvist
Malmö
E-post: [email protected]
Telefon: 0733-500 517
Hej!
Jag heter Lina och går sista terminen på socionomprogrammet på Malmö
Högskola. Jag skriver nu min C-uppsats som handlar om föräldraförsäkringen och
dess utformning. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka vad
föräldrar tycker om föräldraförsäkringen och målet med föräldraförsäkringen som
lyder:
”Det samlade uttaget av föräldrapenning ska vara jämställt mellan
kvinnor och män”(försäkringskassans hemsida)
För att kunna svara på syftet skickar jag nu ut denna enkät till ett antal föräldrar
med barn i förskoleåldern. Deltagande i enkätundersökningen är frivilligt och
enkäten är helt anonym.
Ifylld enkät återlämnas till förskolan i det medskickade kuvertet, senast fredagen
den 23 april.
Härmed tillfrågas du om deltagande i studien.
Med vänliga hälsningar Lina Sandqvist
39
BILAGA 2
ENKÄT – Föräldraförsäkringen
Där alternativ är givna, ringa in det svarsalternativ som känns bäst.
Om du har fler än ett barn, svara utifrån det barn du fick hem enkäten
med.
BAKGRUND
Kön: Man
Kvinna
Ålder:
Civilstånd: Singel
Sambo
Gift
Födelseland:
Om född i annat land än Sverige, hur länge har du bott i Sverige:
Antal barn:
Vårdnad: Gemensam
Högsta utbildning:
Ensam
Grundskola Gymnasium
Högskola/Universitet
Sysselsättning:
Ca inkomst:
Ca totalinkomst i hushållet:
INFORMATION OM FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN
1. Visste du när du skulle bli förälder hur reglerna för föräldraförsäkringen
fungerar?
Ja Nej
Visste lite
2. Hur fick du information om föräldraförsäkringen?
Ringde försäkringskassan
Mödravårdscentralen
Annat
40
Fick ingen information
FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGENS UTFORMNING OCH FUNKTION
1. Målet med föräldraförsäkringen är att det samlade uttaget av
föräldrapenning ska vara jämställt mellan kvinnor och män.
Vad tycker du om det?
Bra
Dåligt
Varken eller
Motivera:
2. Vad tror du är det bästa för barnet, i samband med föräldraledighet?
Att mamman är hemma mest
hemma
Att pappan är hemma mest
Att båda är
lika mycket
Spelar ingen roll så länge någon är hemma
Annat
Motivera:
3. Vad tror du är orsaken till att mammorna tar ut ca 80 % av
föräldrapenningsdagarna och papporna ca 20 %?
Ekonomiska skäl
mamma vill vara hemma mesta delen
Mammans arbete
Pappans arbete Ville dela lika Amningens längd
Kommentarer:
4. Är du nöjd med föräldraförsäkringens utformning?
Ja Nej
Varken eller
Utveckla:
41
pappa vill vara hemma
mesta delen
Övrigt
5. Tror du att föräldraförsäkringens utformning kan leda till diskriminering
på arbetsmarknaden?
Ja, kvinnor kan bli diskriminerade Ja, män kan bli diskriminerade
Både kvinnor och män kan bli diskriminerade Nej
Motivera:
6. Det finns förslag som innebär att fler av föräldrapenningsdagarna ska
vara individuella och inte gå att överlåta på den andra föräldern. Vad tycker
du om det?
Bra
Dåligt
Vet ej
Motivera:
7. Vems ansvar är det att se till att kvinnor och män blir mer jämställda i
samband med föräldraförsäkringen, dvs. att man närmar sig målet 50 – 50?
(Här går det bra att kryssa i flera alternativ om du tycker att det passar bäst)
Statens
Föräldrarnas
Arbetsgivarnas
Ingens, jag är nöjd som det är i dag
Övrigt
Motivera:
FÖRDELNINGSMÖNSTER
1. Hur valde ni att utnyttja föräldrapenningsdagarna (ca månader)?
Mamma: ca
månader
Pappa: ca
månader
42
Annat:
2. Vilken var den huvudsakliga orsaken till att ni valde att dela upp dagarna
just så här:
Ekonomiska skäl
mest
Mammans arbete
mamma ville vara hemma mest
pappa ville vara hemma
Pappans arbete Ville dela lika Amningens längd
Övrigt
Kommentarer:
3. Är du nöjd med er uppdelning:
Ja Nej
Utveckla:
4. Hade en annan utformning av föräldraförsäkringen gjort att ni fördelat
dagarna annorlunda?
Ja Nej
Vet ej
Om ja, hur skulle den då vara utformad:
5. Finns det några andra faktorer som skulle ha påverkat er fördelning av
dagarna?
Ja Nej
Vet ej
Om ja, vad då?
43
