GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Enheten för Välfärd och Utbildning
Utfärdat
Raija Häljfors
2004-03-23
Tfn: 031-61 27 64
E-post: [email protected]
Rnr 213/04
Dnr 0383/04
Motion av Stefan Landberg (fp), Helen Odenjung (fp) samt Erik Lithander (fp) om utarbetande av
HBT-program (program för homo-, bi- och transpersoner för Göteborgs stad
MOTIONEN
Motionären föreslår kommunfullmäktige att ge stadskansliet i uppdrag att utifrån motionens intentioner
komma med förslag på hur intentionerna kan förverkligas i form av handlingsplaner eller ett
kommunövergripande HBT-program för Göteborgs stad.
I motionen föreslås också att det i skolplanen sätts upp mål för hur god undervisning skall bedrivas i
dessa frågor. Vidare poängteras vikten av att skolan i sitt arbete har kompetens att möta HBT-ungdomar i
behov av stöd.
REMISSINSTANSERNA
Stadskansliet har remitterat motionen till Utbildningsnämnden, SDN Biskopsgården, Kortedala, Frölunda
samt Lundby. Stadskansliet har också gett RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättiga) och EKHO
(Ekumeniska gruppen för kristna homo- och bisexuella) tillfälle att yttra sig. I tabellen nedan återges om
nämnderna/
organisationernas tillstyrker eller avstyrker.
Remissinstans
Beslut
Kommentar
Utbildningsnämnden
Tillstyrker
Biskopsgården
Tillstyrker (vissa delar)
Tillstyrker motionen men anser
att intentionerna bäst uppfylls om
det i befintliga mångfaldsplaner,
jämställdhetsplaner, skolplaner m
m beaktas homo-bi, och
transpersoners situation.
Protokollsanteckning (fp) med
instämmande av övriga
ledamöter.
Kortedala
Frölunda
Avstår från yttrande
Avstyrker
Lundby
RFSL
EKHO
Tillstyrker
Tillstyrker
Tillstyrker
Ställer sig dock positiva till
grundidén i motionen
STADSKANSLIETS KOMMENTARER
Mångfaldsenheten på stadskansliet har som huvudmål att främja en icke diskriminerande organisation i
Göteborgs Stad oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder eller ålder. Förvaltningar och
bolag har ett eget ansvar att bedriva aktivt mångfaldsarbete på samtliga arbetsplatser, och har till sin hjälp
mångfaldsenheten på stadskansliet. För att utveckla kompetensen och medvetandet om HBT-frågor har
mångfaldsenheten till sin hjälp en referensgrupp bestående av HBT-personer med anställning i Göteborgs
Stad. Mångfaldsenheten har ett samarbete med Equal-projektet tillsammans med HomO (ombudsmannen
mot diskriminering pga sexuell läggning) vilket bl a resulterat i ett utbildningsmaterial (Fritt Fram) som
används av mångfaldsenheten för att skapa ett öppnare arbetsklimat där alla respekteras oavsett sexuell
läggning.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Inga ekonomiska konsekvenser har redovisats i nämndernas yttranden.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Gruppen för utbildningsfrågor
Raija Häljfors
Anne Söderberg
Bilagor
1. Motionen
2. Utbildningsnämnden
3. Biskopsgården
4. Frölunda
5. Lundby
6. RFSL
7. EKHO
Bilaga 1
Motionen
Göteborg 2004-01-26
Motion till Göteborgs kommunfullmäktige om
Utarbetande av HBT-program (program för homo-, bi- och transpersoner) för Göteborgs stad
Folkpartiet liberalerna har varit pådrivande för de reformer som gjorts för homosexuella, bisexuella och
transpersoner. Vi har arbetat aktivt för bland annat partnerskapslagen, förbudet mot diskriminering i
arbetslivet och sambolagstiftningen för samkönade par. I den här motionen presenterar vi några förslag
för ett tryggare och öppnare Göteborg.
Diskriminering i arbetslivet
Kärlek och sexualitet mellan människor av samma kön är lika mycket värd som kärlek och sexualitet
mellan människor av olika kön. Människors egen könsidentitet måste också accepteras och respekteras.
Öppenhet och respekt är nödvändig för att alla ska kunna leva ett självständigt och värdigt liv oavsett
sexuell läggning och könsidentitet.
Tyvärr finns i vårt samhälle intolerans och hat som bland annat tar sig uttryck i diskriminering,
trakasserier och våld mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. I stället måste vi bejaka
mångfalden och människors olikhet – inse att mångfalden berikar och utvecklar.
Ett område där diskriminering är vanlig gäller arbetslivet. Gjorda undersökningar visar att var tredje
homosexuell man eller kvinna har diskriminerats i arbetslivet på grund av sin sexuella läggning. Rädslan
för diskriminering är utbredd och gör att många homo- och bisexuella döljer sin sexuella läggning.
Sannolikt är rädslan och därmed tvånget att dölja sig ännu större bland transpersoner varför man idag vet
mycket lite om hur deras situation på arbetsmarknaden ser ut. Det saknas också resurser för
homosexuella, bisexuella och transpersoner att få stöd och råd om man blivit utsatt för diskriminering.
Bland de större arbetsgivarna i Göteborgsområdet finns kommunen. Göteborgs stad har i sin
arbetsmiljöpolicy mycket tydligt klargjort förbudet mot diskriminering, kränkande särbehandling och
trakasserier, oavsett kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Detta är mycket bra och
innebär också en viktig markering av frågans tyngd. Men det hjälper inte med principuttalanden. Det är
också viktigt att aktivt arbeta för att motverka fördomar om homosexualitet och transpersoners
könsidentitet som kan leda till att homosexuella, bisexuella och transpersoner diskrimineras. Det är också
viktigt att utbilda personal för att motverka fördomar, sprida ökad kunskap om homo- och bisexualitet
och transpersoners könsidentitet och härigenom bidra till att samhällets bemötande av HBT-personer
(homo-, bi- och transpersoner) som behöver råd och stöd förbättras.
Det handlar bland annat om socialarbetare som möter ungdomar som konfronteras med de problem som
avvikelsen från heteronormen innebär, där föräldrarna kanske inte har den förståelse och tolerans som
behövs. Det kan också handla om lärare som i sitt lärande måste erbjuda kunskap om olika livsstilar, och
kanske också fungera som råd och stöd för den elev som inser att han eller hon är homo- eller bisexuell
och där läraren kan vara den enda vuxna som lyssnar.
Göteborgs kommun ska verka för att all relevant personal har eller får en adekvat utbildning
rörande HBT-personer och deras livsvillkor.
Skolan
Grundskolan och gymnasieskolan har ett ansvar i att i undervisningen ge en saklig bild av
homosexualitet, bisexualitet, transsexualism och transvestism. Unga homosexuella, bisexuella och
transpersoner har också rätt att förvänta sig stöd och bekräftelse av vuxna i skolans miljö. Den unga
människa som blir varse att hon har en annan sexuell läggning eller könsidentitet än majoriteten känner
sig ofta fullkomligt ensam och utan någonstans att vända sig med sina tankar. Undersökningar från andra
länder tyder på att homosexuella ungdomar är klart överrepresenterade bland ungdomar som begår
självmordsförsök.
En utvärdering från Skolverket av skolans sex- och samlevnadsundervisning visar att frågor om
homosexualitet med mera är bland de första sakerna som hoppas över vid tidsbrist. Många elever får
ingen undervisning över huvud taget i sex- och samlevnadsfrågor.
Även om det finns allt fler unga HBT-personer som möts av respekt och erkännande finns det många som
vittnar om utfrysning och mobbning. Ett konsekvent arbete för en skolmiljö präglad av trygghet, lugn och
ro hjälper inte minst de elever som är osäkra på om de vågar visa sig som den de är för sina skolkamrater.
För unga HBT-personer är skoltiden den period i den unges liv då frågor om identitet och livssituation
väcks och där kommunen bör göra det bästa för att ombesörja att elevstödjande och hälsovårdande
personal har erforderlig kompetens.
Göteborgs kommun ska verka för att alla elever i Göteborgs stads skolor erhåller en god
utbildning om homo- och bisexualitet och homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
situation.
Att kommunen sätter upp mål och riktlinjer i skolplanen för hur utbildning kring homo-,
bisexualitet, sexuell identitet och könsidentitet ska bedrivas.
Att skolan i sitt hälsoarbete (skolsköterskor, kuratorer etc) har tillräcklig kompetens och
engagemang att möta homo- och bisexuella ungdomars såväl som unga transpersoners behov av
stöd
Ungdomssituationen
Puberteten innebär för många ungdomar en oerhört spännande och härlig tid. För de allra flesta är den
tidvis också svår och jobbig. Puberteten innebär en ständig kamp för att försöka vara likadan som sina
kompisar för att bli accepterad, att klara av den spänning som uppstår mär man själv och ens vänner
börjar intressera sig för känslor och sex, att frigöra sig från sina föräldrar – bli sin egen och samtidigt få
stöd och förståelse från dem. Skolarbetet blir förstås drabbat ibland. Att under denna period också kämpa
med en komma ut-process som HBT-person, att acceptera sin egen läggning eller könsidentitet, att få
föräldrar att acceptera den, att accepteras av sina kamrater och så vidare kan för vissa ungdomar innebära
mångdubbla problem.
En av de största insatserna är att öka förståelsen för homosexualitet och transpersoners könsidentitet
bland heterosexuella genom skolornas information. Därför är det mycket viktigt att sex- och
samlevnadsundervisningen erbjuder en bra och fördomsfri bearbetning av homosexualitet och
transpersoners könsidentitet. Kompetens bland skolkuratorer, skolsköterskor, fritidspedagoger men också
lärare är absolut nödvändig.
RFSL och andra föreningar bedriver också verksamhet särskilt för homo- och bisexuella ungdomar, för
att underlätta deras komma ut-process och för att möjliggöra att homo- och bisexuella ungdomar kan
träffa varandra. Det är mycket viktigt att Göteborgs Stad arbetar både med att skolor får resurser till att
informera om homo- bisexualitet och könsidentitet och att staden tar ansvar för att utbilda sin egen
personal som möter ungdomar. Det är också viktigt att föreningslivet som vänder sig till homo- och
bisexuella ungdomar får fortsatt stöd för detta.
Göteborgs kommun bör verka för att föreningslivet som vänder sig till homo- och bisexuella
ungdomar får fortsatt stöd för detta.
Att böcker och tidskrifter som på ett positivt sätt tar upp homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners situation finns lättillgängliga på skolbiblioteken.
Att skolan får resurser att erbjuda en bra information om homosexualitet och att fördomsfri
information om hiv och andra könssjukdomar alltid tas upp i sex- och
samlevnadsundervisningen.
Att kompetens om homo- och bisexuella och transpersoner ges hög prioritet för personal på
ungdomsmottagningar och skolhälsovård.
Hiv
Särskilt arbete med information till ungdomar om säkrare sex måste få fortsätta och tilldelas resurser. Det
gäller sex och samlevnadsundervisningen, skolhälsovården, ungdomsmottagningar och det gäller ideella
organisationers arbete.
Varje dag gör många ungdomar sin sexualdebut. Varje dag börjar nya människor att fundera över sin
sexuella läggning. Varje dag är människor i situationer som kan överföra hiv – om man inte tänker sig
för. Kunskapsförmedlingen om hur hiv sprids får aldrig ses som tjatig. Människor glömmer och tänker sig
inte alltid för. Dagens femtonåriga ungdomar har inte varit med och tagit till sig femton år av hivinformation. För dem är det nytt.
Göteborgs kommun ska verka för att kunskaper om smittospridning av hiv och rådgivning för
säkrare sex hålls på en kontinuerligt hög nivå hos ungdomsmottagningar och i skolhälsovården.
Mot bakgrund av det ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta
Att stadskansliet ges i uppdrag att utifrån motionens intentioner komma med förslag till hur intentionerna
kan förverkligas i form av handlingsplaner eller ett kommunövergripande HBT-program.
Stefan Landberg (fp)
Helene Odenjung (fp)
Erik Lithander (fp)
Bilaga 2
Utbildningsnämnden
Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum 2004-05-04
§ 82 Yttrande: Motion om utarbetande av HBT-program (program för homo-, bi- och
transpersoner) för Göteborgs Stad
TU 2004-36
FSG 2004-04-27 § 76
Utbildningsnämnden har av stadskansliet fått tillfälle att yttra sig över utarbetande av HTB-program
(program för homo-, bi- och transpersoner) för Göteborgs stad.
Skolchefen anmäler justering av tjänsteutlåtandet.
BESLUT
Skolchefens förslag att tillstyrka motionen godkänns.
Vid protokollet
Solveig Blomstrand
Utbildningsförvaltningen
Tjänsteutlåtande 2004-04-13
ÄRENDE
Yttrande över motion om utarbetande av HBT-program för Göteborgs Stad (1 bilaga)
TIDPLAN
FSG
2004-04-27
UBN
2004-05-04
UBN:s protokoll
SAMMAN FATTNING
Utbildningsnämnden har av stadskansliet fått tillfälle att yttra sig över utarbetande av HTB-program
(program för homo-, bi- och transpersoner) för Göteborgs stad.
Motionärerna (fp) föreslår, mot bakgrund av att det i vårt samhälle finns intolerans och hat som bland
annat tar sig uttryck i diskriminering, trakasserier och våld mot homosexuella, bisexuella och
transpersoner, att handlingsplaner eller kommunövergripande HBT-program tas fram.
Områden där diskriminering är vanlig är arbetslivet. Här har Göteborg som arbetsgivare ett stort ansvar att
aktivt arbeta för att motverka fördomar bland annat genom att utbilda personal och öka kunskapen om
homo- och bisexualitet och transpersoners könsidentitet.
Gymnasieskolan har ett särskilt ansvar att i undervisningen ge en saklig bild av homosexualitet,
bisexualitet, transsexualism och transvetism. Skolungdomar med denna läggning har också behov
av ett särskilt stöd och bekräftelse av vuxna i skolan.
Skolchefen tillstyrker motionen men anser att intentionerna bäst uppfylls om det i befintliga
mångfaldsplaner, jämställdhetsplaner, skolplaner m fl planer beaktas homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners situation. Genom att inte särskilja dessa grupper i specifika planer markras att grupperna
är en naturlig del av vårt samhälle.
FÖRSLAG TILL BESLUT I UTBILDNINGSNÄMNDEN
Skolchefen tillstyrker motionen.
Lars Olov Lernberg
Marie Alkvist-Carlsson
Bilaga 3
Stadsdelsnämnden Biskopsgården
Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum 2004-05-04
§ 77 Yttrande till kommunstyrelsen över motion från (fp) om utarbetande av HBT-program för
Göteborgs Stad
Kommunstyrelsen har begärt stadsdelsnämndens yttrande över motion från (fp) om utarbetande av HBTprogram för Göteborgs Stad.
Stadsdelsförvaltningen har den 15 april 2004 upprättat ett tjänsteutlåtande.
Beslut i stadsdelsnämnden
Tjänsteutlåtandet översänds till kommunstyrelsen som stadsdelsnämndens eget yttrande.
Peter Schuckink Kool (fp) med instämmande av övriga ledamöter låter till protokollet anteckna
följande:
Tjänsteutlåtandet begränsas till de områden där man anser att SDN Biskopsgården har ett särskilt
ansvar d v s skolan och ungdomsmottagningen. Förhoppningsvis innebär detta att ett synsätt i
enlighet med motionen redan präglar stadsdelsnämnden som arbetsgivare. Vi instämmer i
tjänsteutlåtandes syn att s k mainstreaming i handlingsplaner förmodligen har en bättre effekt än
ett särskilt kommunövergripande HBT-program. Sedan motionen och tjänsteutlåtande skrevs har
ett regeringsbeslut fattats angående mobbning som omfattar de frågor som motionen behandlar.
Detta ger ytterligare argument för en inarbetning av frågan i handlingsplanerna för kommunens
verksamheter.
Vid protokollet
Ingrid Heinz
Stadsdelsförvaltningen Biskopsgården
Tjänsteutlåtande 2004-04-15
Yttrande: Motion om utarbetande av HBT-program för Göteborgs Stad
SAMMANFATTNING
Till nämnden har inkommit en begäran om yttrande över motionen Utarbetande av HBT-program
(program för homo-, bi- och transpersoner) för Göteborgs Stad. I motionen
beskrivs hur homo-, bi- och transsexuella riskerar att bli diskriminerade och trakasserade inom t ex
arbetslivet och skolan. För att motverka detta anser motionärerna att Göteborgs Stad på olika sätt ökar
tryggheten för dessa grupper och föreslår utarbetande av handlingsplaner eller av ett
kommunövergripande HBT-program.
Förvaltningen koncentrerar sitt yttrande till avsnitten om ungdomar och delar uppfattningen om att detta
är ett angeläget område, där risken för osynliggörande och/eller diskriminering är stor till stor del
beroende på vuxnas osäkerhet och tafatthet.
Förvaltningen uttrycker viss tveksamhet till motionärernas förslag om ett särskilt HBT-program. I stället
vill förvaltningen lyfta fram de styrdokument, som redan finns, samt de konkreta åtgärder, som i viss mån
görs redan idag men som behöver förstärkas/utvecklas och som skulle kunna beskrivas i form av
handlingsplaner för olika områden. När det gäller handlingsplan för skolan vill förvaltningen särskilt
betona vikten av att sex- och samlevnadsundervisningen får sin naturliga plats i ett sammanhang som t ex
ämnet livskunskap samt att undervisningen blir återkommande och åldersanpassad.
FÖRSLAG TILL BESLUT
I Stadsdelsnämnden Biskopsgården
Tjänsteutlåtandet översänds till Kommunstyrelsen som nämndens eget yttrande.
GÖTEBORGS STAD
BISKOPSGÅRDEN
Björn Järbur
Stadsdelschef
Kerstin Nyberg
Verksamhetschef
ÄRENDET
Till nämnden har inkommit en begäran om yttrande över motionen Utarbetande av HBT-program
(program för homo-, bi- och transpersoner) för Göteborgs Stad. I motionen
beskrivs hur homo-, bi- och transsexuella riskerar att bli diskriminerade och trakasserade inom t ex
arbetslivet och skolan. För att motverka detta anser motionärerna att Göteborgs Stad på olika sätt skall
arbeta för att öka tryggheten för dessa grupper. Motionen sammanfattas genom att Kommunfullmäktige
föreslås besluta ”att stadskansliet ges i uppdrag att utifrån motionens intentioner komma med förslag hur
intentionerna kan förverkligas i form av handlingsplaner eller ett kommunövergripande HBT-program”.
FÖRVALTNINGENS ÖVERVÄGANDE
Förvaltningen koncentrerar sitt yttrande på de avsnitt i motionen, som handlar om ungdomar och delar
motionärernas uppfattning om att detta är ett angeläget område, där risken för osynliggörande och/eller
diskriminering är stor till stor del beroende på vuxnas osäker- het och tafatthet.
Förvaltningen vill dock uttrycka viss tveksamhet till motionärernas förslag om ett särskilt HBT-program
på grund av att program av det slaget så lätt faller i glömska. I stället vill förvaltningen lyfta fram de
styrdokument, som finns, samt de konkreta åtgärder, som i viss mån görs redan idag men som behöver
förstärkas/utvecklas och som skulle kunna beskrivas i form av handlingsplaner.
Vad står skrivet?
Läroplanerna för såväl grundskola som gymnasieskola slår fast att
”alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper.”
Vidare sägs bland annat att ”rektor ansvarar för
att lärare och annan personal får möjlighet till den kompetensutveckling, som krävs för att de
professionellt skall kunna utföra sina uppgifter,
att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad,
att skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen skall bidra, samordnas så att de utgör en
helhet för eleven.”
I Göteborgs Skolplan nämns inte specifikt sex- och samlevnadsundervisning. Däremot har ett avsnitt
rubriken Allas rätt att bli respekterad och hörd. I avsnittet betonas att ”människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, jämställdhet mellan könen samt solidaritet är de värden skolan gestaltar
och förmedlar”. Detta innebär bland annat att ”alla skall ha rätt att bli respekterade för den de är” och att
”barn och unga skall delta i samtal kring värderingsfrågor”.
I Västra Götalandsregionens mål för Göteborgs ungdomsmottagningars verksamhet sägs att
ungdomsmottagningarna skall ”möta ungdomar utifrån ett helhetsperspektiv, där kunskaper om
ungdomsutvecklingens fysiska, psykiska och sociala aspekter utgör grunder för de insatser och metoder
som erbjuds”. Vidare sägs bland annat att ”ungdomsmottagningarna bör vara särskilt lyhörda för
ungdomar, som löper risk att hamna i psykisk ohälsa och sociala svårigheter, t ex sexuellt risktagande,
droger och annan utsatthet” samt att ”ungdomsmot-tagningarna har en viktig uppgift när det gäller att
utveckla metoder och kompetens bland annat inom områdena sexualitet och samlevnad…”.
Barnombudsmannens årsrapport 2004 till regeringen, ”Älskar, älskar inte”, lades fram nyligen.
Huvudtemat är barns och ungdomars behov av nära relationer. Barn och ungdomar är missnöjda med
skolans sex- och samlevnadsundervisning. Några av förslagen i rapporten är:
Byt namn på sex- och samlevnadsundervisning till relationskunskap. Därigenom markeras att det är
kärleksrelationer mellan unga människor i stort som är i fokus och där sexualiteten är en del.
Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning skall alltid finnas med när man behandlar skolans
värdegrund.
Lärarhögskolorna skall se till att kurser om bland annat HBT-frågor blir obligatoriska i
lärarutbildningen.
Vad görs?
På ett övergripande plan har Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen, GR och Centrum för Barns
och Ungdomars Hälsa tagit initiativ till ett samarbete. Nyckelpersoner från bland annat skolor, elevhälsa
och ungdomsmottagningar är inbjudna att delta i ett nätverk i syfte att stärka skolornas arbete med sexuell
hälsa och livskunskap.
I de utbildningar, som anordnas av Centrum för Barns och Ungdomars Hälsa och som mellan 700 och
750 personer deltar i årligen, fokuseras på hälsofrämjande insatser, där frågor om sexualitet och sexuell
identitet ofta är angelägna teman. Genom den stora efterfrågan till dessa utbildningar märks ett stort
intresse för området.
Inom skolan kan undervisningen kring sex och samlevnad vara av mycket olika kvalitet, beroende på
enskilda lärares engagemang och viljan att arbeta på tvärs över ämnesgränserna. Vid de skolor, som
utvecklat ett kontinuerligt tema kring livskunskap, har sex- och samlevnadsundervisningen sin naturliga
plats. I dessa skolor är det också naturligt att samarbeta inom och mellan arbetslagen och tillsammans
med elevhälsan och andra resurser. Vid andra skolor har sex- och samlevnadsundervisningen en mycket
mer traditionell utformning, där det är upp till den enskilda läraren att fylla den med ett klokt innehåll.
Inom skolhälsovården och den övriga elevhälsan möts den enskilda eleven utifrån sina behov. Vid t ex
skolsköterskans hälsosamtal finns möjlighet att ta upp frågor kring sexuell utveckling och identitet.
Till ungdomsmottagningarna kommer många av Göteborgs ungdomar med frågor bl a kring sexuell
utveckling och identitet. Där möter man ungdomar, som är hetero-, homo- och bisexuella, och vet att det
enda som kan sägas vara ”normalt” är att det ser väldigt olika ut för olika människor. På
ungdomsmottagningarna har man därför av nödvändighet haft fokus på dessa frågor sedan länge,
eftersom man vill att alla ungdomar skall känna sig välkomna att ta kontakt. Det finns inget i väntrummen
som utgår från att heterosexualitet
är det ”normala”, i möten med ungdomar frågar man om den unge har någon partner och inte
pojk/flickvän, tidningar från bl a RFSU finns i väntrummen etc. De förändrade sexualvanorna i samhället
och den därmed ökande risken för spridning av könssjukdomar har högsta prioritet i mottagningarnas
arbete. Ungdomsmottagningarna är sannolikt de ställen dit flest ungdomar vänder sig för att testa sig.
Vad behöver göras?
En anledning till att ungdomar med homo-, bi- och transsexuell läggning inte får det stöd de behöver trots vackra ord i läroplaner och annat skrivet material och trots alla tillgängliga resurser - sammanhänger
till stor del med en osäkerhet hos de vuxna kring hur man lyfter frågor kring den unges sexuella identitet
utan att riskera att uppfattas som kränkande.
Mer kunskap – tillsammans med möjlighet att reflektera kring egna ställningstaganden
För att fördomar mot ungdomar med homo-, bi- eller transsexuell läggning skall aktivt kunna motverkas
krävs både kunskaper och tillfällen till reflektion kring egna ställningstaganden hos alla vuxna, som möter
ungdomarna. Saklig kunskap är nödvändig men inte tillräcklig för att beteenden skall förändras.
Forskningen visar att för att den vuxne skall bli en person, som den unge är beredd att lyssna på, krävs att
man som vuxen själv funderat över sin egen roll, reflekterat över sina värderingar och blivit medveten om
sina egna fördomar. Inte minst gäller detta läraren, som träffar ungdomarna dagligen.
Kunskapsförmedling i kombination med reflektion och tillfällen att öva på att formulera frågor kring
sexuell utveckling och identitet på ett ickekränkande sätt är därför en förutsättning för ett förbättrat
bemötande.
Ökad medvetenhet om ett åldersanpassat bemötande
Den sexuella utvecklingen går hand i hand med den utvecklingspsykologiska. De tidiga tonåren är en
period av identitetssökande – vem är jag, vilka är mina förebilder, hur vill
jag att mitt liv skall gestalta sig. Svaren på dessa frågor kan se olika ut från dag till dag. Identitetssökandet
inkluderar den sexuella identiteten. Därför är för tidigt ställa frågor, som riskerar att ”låsa fast” den
sexuella identiteten hos den unge tonåringen, inte den hjälp man behöver i denna ålder. Däremot kan en
dialog med en vuxen, som visar på att inga tankar och känslor är ”förbjudna” och att de går att både
uttrycka och få förståelse för, vara det som hjälper den unge vidare i sin identitetsutveckling.
När den unge kommer upp i de övre tonåren blir den sexuella identiteten mer befäst och samtalen kan
inriktas mer på hur öppen man vill vara med sina sexuella val och hur man tror att livet kommer att
gestalta sig framöver.
Kunskapen om detta utvecklingspsykologiska perspektiv och det åldersanpassade bemötande, som följer
därav, skall vara ett självklart inslag i all utbildning kring sex och samlevnad. Samtidigt måste
medvetenheten finnas om att man kan genomgå olika faser, särskilt under ungdomsperioden. Man kanske
är heterosexuell under en period för att senare kanske ha sex med någon av samma kön eller pröva
bisexualitet.
Förslag till framtagande av handlingsplaner
För att betona vikten av att alla ungdomars sexualitet, oavsett om den är heterosexuell, homosexuell,
bisexuell eller transsexuell, accepteras och respekteras kan handlingsplaner för olika områden som skola
inklusive elevhälsa, ungdomsmottagningar och andra tas fram.
Arbetet med att ta fram handlingsplaner bör göras i ett tvärprofessionellt sammanhang för att alla
perspektiv på den sexuella utvecklingen och identiteten skall tas till vara.
I handlingsplan för skolan bör även betonas vikten av att sex- och samlevnadsundervisningen får sin
naturliga plats i ett sammanhang som t ex ämnet livskunskap samt att undervisningen blir återkommande
och åldersanpassad. Vid framtagandet av handlingsplan för skolans område kan ovan nämnda nätverk
fungera som referensgrupp.
En fördjupning av kunskapen kring sex- och samlevnadsutbildning skulle kunna organiseras inom ramen
för utbildningsverksamheten vid Centrum för Barns och Ungdomars Hälsa och, som ett led i
handlingsplanerna, erbjudas lärare och elevhälsopersonal, personal vid ungdomsmottagningar samt andra,
som i sitt yrke kontinuerligt möter ungdomar.
Bilaga 4
Stadsdelsnämnden Frölunda
Utdrag ur protokoll 3/04
Sammanträdesdatum 2004-04-27
§ 54
Dnr 151/04
Yttrande över motion angående utarbetande av HBT-program (Program för homo-, bi- och
transsexuella personer) för Göteborgs Stad
Kommunstyrelsen har begärt stadskansliets yttrande över en till kommunfullmäktige ställd motion
från Stefan Landberg (fp), Helene Odenjung (fp) och Erik Lithander (fp) om utarbetande av HBTprogram för Göteborgs Stad.
Förvaltningen har den 9 april 2004 upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet.
Lena Ohlsson yrkar för folkpartiet och med stöd från Inga-Britt Löfström (m) bifall till
motionen.
S, v och mp yrkar avslag till motionen.
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att motionen avslagits. Votering begärs
och verkställs.
PROPOSITIONSORDNING
Följande propositionsordning godkänns: Ja för avslag till motionen. Nej för bifall
till motionen.
OMRÖSTNINGSRESULTAT
Ja-röster: Sören Björkman (s), Åke Björk (m), Ingbritt Holst (v), Lisbeth G Person (s), Roland
Fredholm (s), Mitra Dadashzadeh (s), Helena Lindquist (mp), Ivar Cognell (kd).
Nej-röster: Staffan Ovesson (fp), Inga-Britt Löfström (m), Lena Ohlsson (fp).
Med 8 ja-röster mot 3 nej-röster har nämnden beslutat att avslå motionen.
Beslut i stadsdelsnämnden
Stadsdelsnämnden avstyrker motionen angående utarbetande av HBT-program. Vi ställer oss dock
positiva till grundidén i motionen och anser att det är angelägna frågor.
Stadsdelsförvaltningen Frölunda
Tjänsteutlåtande 2004-04-09
Yttrande över motion angående utarbetande av HBT-program (program för homo-,bi- och
transpersoner) för Göteborgs stad
FÖRSLAG TILL BESLUT I
stadsdelsnämnden
stadsdelsnämnden avstyrker motionen angående utarbetande av HBT-program. Vi ställer oss dock
positiva till grundidén i motionen och anser att det är angelägna frågor.
ÄRENDET
Kommunstyrelsen har via stadskansliet begärt stadsdelsnämndens yttrande över en till
kommunfullmäktige ställd motion från Stefan Landberg (fp), Helene Odenjung (fp) och Erik
Lithander(fp) om utarbetande av HBT-program (program för homo-, bi- och transsexuella personer)
för Göteborgs Stad.
BAKGRUND
Motionärerna tar utgångspunkt i att kärlek och sexualitet mellan människor av samma kön är lika mycket
värd som kärlek och sexualitet mellan människor av olika kön. "Människors egen könsidentitet måste
accepteras och respekteras. Öppenhet och respekt är nödvändig för att alla ska kunna leva ett självständigt
och värdigt liv oavsett sexuell läggning och könsidentitet ", skriver motionärerna. Dessvärre är så inte
alltid fallet. Intolerans och hat tar sig uttryck i diskriminering, trakasserier och våld mot homo-, bi- och
transsexuella. Ett område, som särskilt lyfts fram, är arbetslivet, enligt undersökningar skulle var tredje
homosexuell man eller kvinna diskrimineras på grund av sin sexuella läggning.
Göteborgs stad tillhör en av de större arbetsgivarna inom Göteborgsområdet. I stadens arbetsmiljöpolicy
uttrycks tydligt förbud mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier oavsett kön, sexuell
läggning, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Detta ställer sig motionärerna mycket positiva till men
anser att mer behöver göras ur ett arbetsgivarperspektiv. Man efterlyser således ett aktivt arbete inom
detta område, där en viktig del är att utbilda relevant personal inom staden ( socialarbetare,
fritidspedagoger, lärare och skolhälsovårdspersonal såväl på högstadiet som i gymnasieskolorna), för att
motverka fördomar och sprida ökad kunskap om homo- och bisexualitet och transpersoners könsidentitet.
I motionen framhålls särskilt skolans ansvar för att i undervisningen ge en saklig bild av homosexualitet,
bisexualitet, transexualitet och transvestism. Enligt utvärdering från Skolverket av sex- och
samlevnadsundervisningen i våra skolor finns det tydliga brister, i synnerhet gällande frågor rörande
homosexualitet. " Det är mycket viktigt att Göteborgs stad arbetar både med att skolor rar resurser till att
informera om homo-bisexualitet och könsidentitet och att staden tar ansvar för att utbilda sin egen
personal som möter ungdomar. Det är också viktigt att föreningslivet som vänder sig till homo- och
bisexuella ungdomar får fortsatt stöd för detta." skriver motionärerna.
Vidare framhålls vikten av att Göteborgs kommun måste få tilldelas resurser och fortsätta sitt arbete
inom skolans sex -och- samlevnadsundervisning, inom skolhälsovården och ungdomsmottagningar för
att informera ungdomar om säkrare sex för att förhindra spridning av könssjukdomar och Hiv.
Motionen utmynnar i förslag till att stadskansliet ges i uppdrag att komma med förslag till hur
intentionerna i motionen skall förverkligas i form av handlingsplaner eller ett kommunövergripande
HBT-program.
FÖRVALTNINGENS ÖVERVÄGANDEN
Förvaltningen delar motionärernas syn på att öppenhet och respekt är nödvändig för att alla i kommunen
ska kunna leva ett självständigt och värdigt liv oavsett sexuell läggning. Ingen skall på sin arbetsplats
eller i skolan behöva utstå trakasserier och hot om våld för sin sexuella läggnings skull. Stadens
arbetsmiljöpolicy är mycket tydlig på den punkten och uttrycker förbud mot diskriminering, kränkande
särbehandling och trakasserier oavsett kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Det
ankommer på varje arbetsplats att aktiv omsätta policyhandligen i praktiskt handlande.
Förvaltningen ställer sig bakom de i motionen nämnda förslagen att utbilda relevant personal (med
särskild tonvikt på personal inom ungdomsmottagningarna och skolhälsovården) inom staden, att satsa på
föreningslivet som vänder sig till homo- och bisexuella ungdomar, att skolan tilldelas resurser för att i sin
sex- och samlevnadsundervisning kunna erbjuda saklig information om homosexualitet, säkrare sex och
Hiv, och att böcker och tidskrifter med fördomsfri information om homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners situation finns lättillgänglig på skolbiblioteken. Det är viktigt att tidigt stävja kränkande
ord och behandling på skolgården för att på lång sikt kunna skapa förståelse för människor som lever på
ett annat sätt. Sedan år 2003 räknas trakasserier mot personer på grund av sexuell läggning som hets mot
folkgrupp
Förslaget om att uppdra åt stadskansliet att utarbeta ett kommunövergripande HBT-program delas inte av
förvaltningen. Inom Göteborgs stad finns handlingsprogram och policydokument ( Mångfaldsplan,
Arbetsmiljöpolicy) som kan anses täcka behovet, däremot ser förvaltningen positivt på förslaget att
frågorna lyfts fram och kan se fördelar med att arbetsplatser utformar handlingsplaner för hur arbetet med
dessa frågor skall bedrivas.
FRÖLUNDA STADSDELSFÖRVALTNING
Lisbeth Schelander
Astrid Tunås
Bilaga 5
Stadsdelsnämnden Lundby
Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum 2004-05-05
§ 100
Motion om utarbetande av HBT-program för Göteborgs stad
ÄRENDET
Kommunstyrelsen har begärt stadsdelsnämndens synpunkter på en motion om utarbetande av HBTprogram (program för homo-, bi- och transpersoner) för Göteborgs stad. Motionären framhåller att
Göteborgs stad i sin arbetsmiljöpolicy mycket tydligt klargjort förbud mot diskriminering, kränkande
särbehandling och trakasserier, oavsett kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Men
att det också är viktigt att aktivt arbeta för att motverka fördomar som kan leda till diskriminering.
HANDLING
Tjänsteutlåtande daterat 2004-04-22.
BESLUT
Stadsdelsnämnden beslutar att översända tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som eget yttrande med
tillstyrkan till motionen.
Vid protokollet
Camilla Blomkvist
Justerat: 2004-05-11
Lena Malm
Ordförande
Mats Carlsson
förste vice ordförande
Stadsdelsförvaltningen Lundby
Tjänsteutlåtande 2004-04-22
Motion om utarbetande av HBT-program för Göteborgs stad
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden beslutar att översända tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som eget yttrande.
Ärendet
Kommunstyrelsen har i remiss, dnr 0383/04 begärt stadsdelsnämndens synpunkter på en motion av Stefan
Landberg (fp) Erik Lithander (fp) och Helene Odenjung (fp) om utarbetande av HBT-program (program
för homo-, bi- och transpersoner) för Göteborgs stad. I motionen konstateras att ett område där
diskriminering är vanlig gäller arbetslivet. Motionären framhåller att Göteborgs stad i sin
arbetsmiljöpolicy mycket tydligt klargjort förbud mot diskriminering, kränkande särbehandling och
trakasserier, oavsett kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Men det hjälper inte
med principuttalanden. Det är också viktigt att aktivt arbeta för att motverka fördomar om homosexualitet
och transpersoners könsidentitet som kan leda till att homosexuella, bisexuella och transpersoner
diskrimineras.
Det andra viktiga område som motionen tar upp är ungdomars situation och betonar vikten av att
undervisningen om homosexualitet, bisexualitet, transsexualitet och transvestism i grundskola och
gymnasieskola genomförs sakligt och professionellt.
I motionen föreslås att Göteborgs kommun skall verka för att alla elever i staden får
en god undervisning och att kommunen sätter upp mål i skolplanen för hur undervisningen skall bedrivas
om dessa frågor. Vidare poängteras vikten av att skolan i sitt arbete har tillräcklig kompetens och
engagemang att möta homo-, bisexuella och trans ungdomars behov av stöd.
Våra Synpunkter
Vi anser att det är viktigt att arbeta för att motverka all slags diskriminering i arbetslivet. Göteborgs stads
arbetsmiljöpolicy anger utgångspunkten för arbetsmiljöarbetet och där ingår även förbud mot
diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier. För att ytterligare konkretisera
arbetsmiljöpolicyn har Göteborgs stad utarbetat en vägledning - Att förebygga diskriminering, kränkande
särbehandling och trakasserier på arbetsplatsen. Vägledningen tydliggör arbetsgivarens ansvar när det
gäller att förebygga all slags form av diskriminering. Vår uppfattning är att arbetsmiljöpolicyn i
kombination med vägledningen hittills har varit tillräcklig för oss för att kunna arbeta med frågor som rör
diskriminering.
Vi delar motionens uppfattning att det är av största vikt att skolan har förmåga att möta ungdomar i
sökandet efter sin sexuella identitet på ett engagerat och professionellt vis. Skolan spelar en central roll i
samhället för att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling och att påverka attityder och
förhållningssätt. Vår uppfattning är dock att skolan redan i sina kursplaner har definierade mål, både mål
att sträva mot och att uppnå som omfattar området och att dessa är tillräckliga för att kunna ge en god
undervisning.
I Lundbys skolor ingår undervisning om kärlek, sex och samlevnad inom ett flertal av de ordinarie
ämnena men även inom ämnet Livskunskap och i arbetet med tex tjejgrupper. De stödpersoner som finns
idag i skolorna anser vi svara upp till behovet i denna fråga. I undervisningen förekommer även
samarbete med bl.a. RFSL.
Givetvis kan mer göras för att ytterligare förbättra undervisningen. Framtagandet av en strukturerad plan
för kompetensutveckling av personalen ser vi som positivt och delar alltså motionens förslag i detta
avseende.
Agneta Jögård
stadsdelschef
Håkan Larsson
Personalchef
Jan Lundström
avdelningschef Barn och Unga
Bilaga 6
Yttrande RFSL
Yttrande över motion om utarbetande av ett kommunövergripande HBT-program
Motionärerna (fp) lyfter upp skolpersonal som en viktig målgrupp när det gäller utbildning och
information om HBT-frågor. RFSL har sedan 70-talet arbetat med att besöka skolor och informera om
HBT-frågor. Vår erfarenhet är att för många elever är vårt besök på skolan första gången som frågor om
HBT-personer berörs. Barnombudsmannen har i årsrapporten 2004 - Älskar, älskar inte, tydligt uttryckt
behov av att skolor runt om i landet har HBT-kompetens. Bland annat lyfter BO upp behovet av att
synliggöra HBT-personer i undervisningen. För att Göteborg skall kunna genomföra detta krävs ett tydligt
ställningstagande från kommunens sida. Det räcker inte med principuttalande eller att man lyfter in frågor om
särbehandling av HBT-personer i andra dokument.
Göteborgs kommun är en av de största arbetsgivarna i Västsverige och har ett stort ansvar för att motverka
all negativ särbehandling av HBT-personer. Det räcker inte med uttalanden och att lyfta in frågor om sexuell
läggning och könsidentitet i andra dokument. För att förändra arbetsmiljön krävs ett aktivt arbete med HBTfrågor genom att utforma ett kommun övergripande program och handlingsplaner.
Genom att utarbeta ett kommunövergripande HBT-program tar kommunen ställning och visar att frågor som
rör HBT-personer är viktiga frågor och att kommunen aktivt arbetar med dessa frågor. För att förändra
attityder och höja kompetensen i frågor som rör HBT-personer krävs att Göteborgs kommun tydligt tar
ställning.
Ett kommunövergripande HBT-program är en bra början för att förändra attityder och påbörja konkreta
åtgärder för att motverka diskriminering av HBT-personer både inom arbetslivet, skola och på fritiden. Ett
stort ansvar vilar på förtroendevalda och personer i ledande ställning.
RFSL Göteborg tillstyrker motionen angående utarbetande av HBT-program för Göteborg stad.
Bilaga 7
Yttrande EKHO 2004-04-29
Yttrande över motion angående utarbetande av "HBT-program" för Göteborgs
kommun
Tack för att vi har blivit ombedda att svara på den motion som Göteborgs kommun utsänt till oss. Motionen
är i sin helhet bra. Att en av dom största arbetsgivarna, som även ansvarar för utbildning där man tidigt
möter barn och ungdomar har en handlingsplan för information och bemötande av HBT-personer, är något
som vi ser som en självklarhet.
Vi menar att det även skall omfatta personal inom barnomsorgen och socialtjänsten, då det där finns barn
som har homo- eller bisexuella föräldrar. Det gäller för personalen där att också ge ett erkännande till dessa
familjer och kunna förmedla respekt för allas lika värde och rättigheter.
Det bör också uppmärksammas att Göteborgs kommun i sina olika samverkansorgan, inte minst med
polisväsendet, diskutera och ta fram en handlingsplan för att motverka trakasserier och våld som
förekommer mot homo- och bisexuella samt transpersoner.
Vi anser att det inte bara skall vara skolbiblioteken, utan alla kommunala bibliotek, som skall ha böcker och
tidskrifter som på ett positivt sätt tar upp situationen för homo- och bisexuella samt transpersoner. Alla
kommuninvånare har ett behov av kunskap och information kring dessa frågor.
Göteborgs kommun bör verka för att, bland annat genom föreningslivet, sprida information om HIV. Detta
sker särskilt genom att fortsätta stödja de föreningar som vänder sig till homo- och bisexuella samt
transpersoner, för att ge en god och saklig information om hur oskyddat sex och risken för sexuellt
överförbara sjukdomar kan förebyggas.
Om inte omgivningen är inkluderande och bejakande för att vara öppet homosexuell, tvingas människor till
ett riskbeteende och osäkra sexmiljöer. Dessa risker finns både för äldre, som hela livet tvingats förneka sin
homoidentitet, och för yngre som inte vågar bejaka på grund av omgivningens homofobi. Att homosexuella
inte kan vara öppna, och på det sätt bearbeta sin homosexualitet som en naturlig del av identiteten,
medverkar till att riskerna för osäker sex ökar.
Ett öppet samhälle och öppna församlingar gör också att smusslande, dubbelmoral och riskbeteende kan
elimineras, vilket är ett viktigt mål - inte minst ur ett HIV/AIDS-perspektiv.
För ytterligare information, står vi gärna till tjänst.
Med vänliga hälsningar
EKHO Göteborgs styrelse
