GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Enheten för Välfärd och Utbildning
Utfärdat
Raija Häljfors
2004-03-23
Tfn: 031-61 27 64
E-post: [email protected]
Rnr 213/04
Dnr 0383/04
Motion av Stefan Landberg (fp), Helen Odenjung (fp) samt Erik Lithander (fp) om utarbetande av
HBT-program (program för homo-, bi- och transpersoner för Göteborgs stad
MOTIONEN
Motionären föreslår kommunfullmäktige att ge stadskansliet i uppdrag att utifrån motionens intentioner
komma med förslag på hur intentionerna kan förverkligas i form av handlingsplaner eller ett
kommunövergripande HBT-program för Göteborgs stad.
I motionen föreslås också att det i skolplanen sätts upp mål för hur god undervisning skall bedrivas i
dessa frågor. Vidare poängteras vikten av att skolan i sitt arbete har kompetens att möta HBT-ungdomar i
behov av stöd.
REMISSINSTANSERNA
Stadskansliet har remitterat motionen till Utbildningsnämnden, SDN Biskopsgården, Kortedala, Frölunda
samt Lundby. Stadskansliet har också gett RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättiga) och EKHO
(Ekumeniska gruppen för kristna homo- och bisexuella) tillfälle att yttra sig. I tabellen nedan återges om
nämnderna/
organisationernas tillstyrker eller avstyrker.
Remissinstans
Beslut
Kommentar
Utbildningsnämnden
Tillstyrker
Biskopsgården
Tillstyrker (vissa delar)
Tillstyrker motionen men anser
att intentionerna bäst uppfylls om
det i befintliga mångfaldsplaner,
jämställdhetsplaner, skolplaner m
m beaktas homo-bi, och
transpersoners situation.
Protokollsanteckning (fp) med
instämmande av övriga
ledamöter.
Kortedala
Frölunda
Avstår från yttrande
Avstyrker
Lundby
RFSL
EKHO
Tillstyrker
Tillstyrker
Tillstyrker
Ställer sig dock positiva till
grundidén i motionen
STADSKANSLIETS KOMMENTARER
Mångfaldsenheten på stadskansliet har som huvudmål att främja en icke diskriminerande organisation i
Göteborgs Stad oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder eller ålder. Förvaltningar och
bolag har ett eget ansvar att bedriva aktivt mångfaldsarbete på samtliga arbetsplatser, och har till sin hjälp
mångfaldsenheten på stadskansliet. För att utveckla kompetensen och medvetandet om HBT-frågor har
mångfaldsenheten till sin hjälp en referensgrupp bestående av HBT-personer med anställning i Göteborgs
Stad. Mångfaldsenheten har ett samarbete med Equal-projektet tillsammans med HomO (ombudsmannen
mot diskriminering pga sexuell läggning) vilket bl a resulterat i ett utbildningsmaterial (Fritt Fram) som
används av mångfaldsenheten för att skapa ett öppnare arbetsklimat där alla respekteras oavsett sexuell
läggning.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Inga ekonomiska konsekvenser har redovisats i nämndernas yttranden.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Gruppen för utbildningsfrågor
Raija Häljfors
Bilagor
1. Motionen
2. Utbildningsnämnden
3. Biskopsgården
4. Frölunda
5. Lundby
6. RFSL
7. EKHO
Anne Söderberg
Motionen
Bilaga 1
Göteborg 2004-01-26
Motion till Göteborgs kommunfullmäktige om
Utarbetande av HBT-program (program för homo-, bi- och transpersoner) för Göteborgs
stad
Folkpartiet liberalerna har varit pådrivande för de reformer som gjorts för homosexuella, bisexuella och
transpersoner. Vi har arbetat aktivt för bland annat partnerskapslagen, förbudet mot diskriminering i
arbetslivet och sambolagstiftningen för samkönade par. I den här motionen presenterar vi några förslag
för ett tryggare och öppnare Göteborg.
Diskriminering i arbetslivet
Kärlek och sexualitet mellan människor av samma kön är lika mycket värd som kärlek och sexualitet
mellan människor av olika kön. Människors egen könsidentitet måste också accepteras och respekteras.
Öppenhet och respekt är nödvändig för att alla ska kunna leva ett självständigt och värdigt liv oavsett
sexuell läggning och könsidentitet.
Tyvärr finns i vårt samhälle intolerans och hat som bland annat tar sig uttryck i diskriminering,
trakasserier och våld mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. I stället måste vi bejaka
mångfalden och människors olikhet – inse att mångfalden berikar och utvecklar.
Ett område där diskriminering är vanlig gäller arbetslivet. Gjorda undersökningar visar att var tredje
homosexuell man eller kvinna har diskriminerats i arbetslivet på grund av sin sexuella läggning. Rädslan
för diskriminering är utbredd och gör att många homo- och bisexuella döljer sin sexuella läggning.
Sannolikt är rädslan och därmed tvånget att dölja sig ännu större bland transpersoner varför man idag vet
mycket lite om hur deras situation på arbetsmarknaden ser ut. Det saknas också resurser för
homosexuella, bisexuella och transpersoner att få stöd och råd om man blivit utsatt för diskriminering.
Bland de större arbetsgivarna i Göteborgsområdet finns kommunen. Göteborgs stad har i sin
arbetsmiljöpolicy mycket tydligt klargjort förbudet mot diskriminering, kränkande särbehandling och
trakasserier, oavsett kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Detta är mycket bra och
innebär också en viktig markering av frågans tyngd. Men det hjälper inte med principuttalanden. Det är
också viktigt att aktivt arbeta för att motverka fördomar om homosexualitet och transpersoners
könsidentitet som kan leda till att homosexuella, bisexuella och transpersoner diskrimineras. Det är också
viktigt att utbilda personal för att motverka fördomar, sprida ökad kunskap om homo- och bisexualitet
och transpersoners könsidentitet och härigenom bidra till att samhällets bemötande av HBT-personer
(homo-, bi- och transpersoner) som behöver råd och stöd förbättras.
Det handlar bland annat om socialarbetare som möter ungdomar som konfronteras med de problem som
avvikelsen från heteronormen innebär, där föräldrarna kanske inte har den förståelse och tolerans som
behövs. Det kan också handla om lärare som i sitt lärande måste erbjuda kunskap om olika livsstilar, och
kanske också fungera som råd och stöd för den elev som inser att han eller hon är homo- eller bisexuell
och där läraren kan vara den enda vuxna som lyssnar.
Göteborgs kommun ska verka för att all relevant personal har eller får en adekvat utbildning
rörande HBT-personer och deras livsvillkor.
Skolan
Grundskolan och gymnasieskolan har ett ansvar i att i undervisningen ge en saklig bild av
homosexualitet, bisexualitet, transsexualism och transvestism. Unga homosexuella, bisexuella och
transpersoner har också rätt att förvänta sig stöd och bekräftelse av vuxna i skolans miljö. Den unga
människa som blir varse att hon har en annan sexuell läggning eller könsidentitet än majoriteten känner
sig ofta fullkomligt ensam och utan någonstans att vända sig med sina tankar. Undersökningar från andra
länder tyder på att homosexuella ungdomar är klart överrepresenterade bland ungdomar som begår
självmordsförsök.
En utvärdering från Skolverket av skolans sex- och samlevnadsundervisning visar att frågor om
homosexualitet med mera är bland de första sakerna som hoppas över vid tidsbrist. Många elever får
ingen undervisning över huvud taget i sex- och samlevnadsfrågor.
Även om det finns allt fler unga HBT-personer som möts av respekt och erkännande finns det många som
vittnar om utfrysning och mobbning. Ett konsekvent arbete för en skolmiljö präglad av trygghet, lugn och
ro hjälper inte minst de elever som är osäkra på om de vågar visa sig som den de är för sina skolkamrater.
För unga HBT-personer är skoltiden den period i den unges liv då frågor om identitet och livssituation
väcks och där kommunen bör göra det bästa för att ombesörja att elevstödjande och hälsovårdande
personal har erforderlig kompetens.
Göteborgs kommun ska verka för att alla elever i Göteborgs stads skolor erhåller en god
utbildning om homo- och bisexualitet och homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
situation.
Att kommunen sätter upp mål och riktlinjer i skolplanen för hur utbildning kring homo-,
bisexualitet, sexuell identitet och könsidentitet ska bedrivas.
Att skolan i sitt hälsoarbete (skolsköterskor, kuratorer etc) har tillräcklig kompetens och
engagemang att möta homo- och bisexuella ungdomars såväl som unga transpersoners behov av
stöd
Ungdomssituationen
Puberteten innebär för många ungdomar en oerhört spännande och härlig tid. För de allra flesta är den
tidvis också svår och jobbig. Puberteten innebär en ständig kamp för att försöka vara likadan som sina
kompisar för att bli accepterad, att klara av den spänning som uppstår mär man själv och ens vänner
börjar intressera sig för känslor och sex, att frigöra sig från sina föräldrar – bli sin egen och samtidigt få
stöd och förståelse från dem. Skolarbetet blir förstås drabbat ibland. Att under denna period också kämpa
med en komma ut-process som HBT-person, att acceptera sin egen läggning eller könsidentitet, att få
föräldrar att acceptera den, att accepteras av sina kamrater och så vidare kan för vissa ungdomar innebära
mångdubbla problem.
En av de största insatserna är att öka förståelsen för homosexualitet och transpersoners könsidentitet
bland heterosexuella genom skolornas information. Därför är det mycket viktigt att sex- och
samlevnadsundervisningen erbjuder en bra och fördomsfri bearbetning av homosexualitet och
transpersoners könsidentitet. Kompetens bland skolkuratorer, skolsköterskor, fritidspedagoger men också
lärare är absolut nödvändig.
RFSL och andra föreningar bedriver också verksamhet särskilt för homo- och bisexuella ungdomar, för
att underlätta deras komma ut-process och för att möjliggöra att homo- och bisexuella ungdomar kan
träffa varandra. Det är mycket viktigt att Göteborgs Stad arbetar både med att skolor får resurser till att
informera om homo- bisexualitet och könsidentitet och att staden tar ansvar för att utbilda sin egen
personal som möter ungdomar. Det är också viktigt att föreningslivet som vänder sig till homo- och
bisexuella ungdomar får fortsatt stöd för detta.
Göteborgs kommun bör verka för att föreningslivet som vänder sig till homo- och bisexuella
ungdomar får fortsatt stöd för detta.
Att böcker och tidskrifter som på ett positivt sätt tar upp homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners situation finns lättillgängliga på skolbiblioteken.
Att skolan får resurser att erbjuda en bra information om homosexualitet och att fördomsfri
information om hiv och andra könssjukdomar alltid tas upp i sex- och
samlevnadsundervisningen.
Att kompetens om homo- och bisexuella och transpersoner ges hög prioritet för personal på
ungdomsmottagningar och skolhälsovård.
Hiv
Särskilt arbete med information till ungdomar om säkrare sex måste få fortsätta och tilldelas resurser. Det
gäller sex och samlevnadsundervisningen, skolhälsovården, ungdomsmottagningar och det gäller ideella
organisationers arbete.
Varje dag gör många ungdomar sin sexualdebut. Varje dag börjar nya människor att fundera över sin
sexuella läggning. Varje dag är människor i situationer som kan överföra hiv – om man inte tänker sig
för. Kunskapsförmedlingen om hur hiv sprids får aldrig ses som tjatig. Människor glömmer och tänker sig
inte alltid för. Dagens femtonåriga ungdomar har inte varit med och tagit till sig femton år av hivinformation. För dem är det nytt.
Göteborgs kommun ska verka för att kunskaper om smittospridning av hiv och rådgivning för
säkrare sex hålls på en kontinuerligt hög nivå hos ungdomsmottagningar och i skolhälsovården.
Mot bakgrund av det ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta
Att stadskansliet ges i uppdrag att utifrån motionens intentioner komma med förslag till hur intentionerna
kan förverkligas i form av handlingsplaner eller ett kommunövergripande HBT-program.
Stefan Landberg (fp)
Helene Odenjung (fp)
Erik Lithander (fp)
Utbildningsnämnden
Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum 2004-05-04
§ 82
Bilaga 2
Dnr 0284/04
Yttrande: Motion om utarbetande av HBT-program (program för homo-, bi- och transpersoner)
för Göteborgs Stad
TU 2004-36
FSG 2004-04-27 § 76
Utbildningsnämnden har av stadskansliet fått tillfälle att yttra sig över utarbetande av HTB-program
(program för homo-, bi- och transpersoner) för Göteborgs stad.
Skolchefen anmäler justering av tjänsteutlåtandet.
BESLUT
Skolchefens förslag att tillstyrka motionen godkänns.
Vid protokollet
Solveig Blomstrand
Utbildningsförvaltningen
Tjänsteutlåtande 2004-04-13
Se separat pdf-fill
Bilaga 2
Stadsdelsnämnden Biskopsgården
Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum 2004-05-04
§ 77
Bilaga 3
Yttrande till kommunstyrelsen över motion från
(fp) om utarbetande av HBT-program för
Göteborgs Stad
Dnr 223/04
Kommunstyrelsen har begärt stadsdelsnämndens yttrande över motion från (fp) om
utarbetande av HBT-program för Göteborgs Stad.
Stadsdelsförvaltningen har den 15 april 2004 upprättat ett tjänsteutlåtande.
Beslut i stadsdelsnämnden
Tjänsteutlåtandet översänds till kommunstyrelsen som
stadsdelsnämndens eget yttrande.
Peter Schuckink Kool (fp) med instämmande av övriga ledamöter låter till protokollet
anteckna följande:
Tjänsteutlåtandet begränsas till de områden där man anser att SDN Biskopsgården har ett
särskilt ansvar d v s skolan och ungdomsmottagningen. Förhoppningsvis innebär detta att
ett synsätt i enlighet med motionen redan präglar stadsdelsnämnden som arbetsgivare. Vi
instämmer i tjänsteutlåtandes syn att s k mainstreaming i handlingsplaner förmodligen har
en bättre effekt än ett särskilt kommunövergripande HBT-program. Sedan motionen och
tjänsteutlåtande skrevs har ett regeringsbeslut fattats angående mobbning som omfattar de
frågor som motionen behandlar. Detta ger ytterligare argument för en inarbetning av
frågan i handlingsplanerna för kommunens verksamheter.
Vid protokollet
Ingrid Heinz
Rätt utdraget betygar i tjänsten:
Ingrid Heinz
Stadsdelsförvaltningen Biskopsgården
Tjänsteutlåtande 2004-04-15
Bilaga 3
Yttrande: Motion om utarbetande av HBT-program för Göteborgs Stad
SAMMANFATTNING
Till nämnden har inkommit en begäran om yttrande över motionen Utarbetande av HBTprogram (program för homo-, bi- och transpersoner) för Göteborgs Stad. I motionen
beskrivs hur homo-, bi- och transsexuella riskerar att bli diskriminerade och trakasserade inom t
ex arbetslivet och skolan. För att motverka detta anser motionärerna att Göteborgs Stad på olika
sätt ökar tryggheten för dessa grupper och föreslår utarbetande av handlingsplaner eller av ett
kommunövergripande HBT-program.
Förvaltningen koncentrerar sitt yttrande till avsnitten om ungdomar och delar uppfattningen om
att detta är ett angeläget område, där risken för osynliggörande och/eller diskriminering är stor
till stor del beroende på vuxnas osäkerhet och tafatthet.
Förvaltningen uttrycker viss tveksamhet till motionärernas förslag om ett särskilt HBT-program.
I stället vill förvaltningen lyfta fram de styrdokument, som redan finns, samt de konkreta
åtgärder, som i viss mån görs redan idag men som behöver förstärkas/utvecklas och som skulle
kunna beskrivas i form av handlingsplaner för olika områden. När det gäller handlingsplan för
skolan vill förvaltningen särskilt betona vikten av att sex- och samlevnadsundervisningen får sin
naturliga plats i ett sammanhang som t ex ämnet livskunskap samt att undervisningen blir
återkommande och åldersanpassad.
FÖRSLAG TILL BESLUT
I Stadsdelsnämnden Biskopsgården
Tjänsteutlåtandet översänds till Kommunstyrelsen som nämndens eget yttrande.
GÖTEBORGS STAD
BISKOPSGÅRDEN
Björn Järbur
Stadsdelschef
Kerstin Nyberg
Verksamhetschef
ÄRENDET
Till nämnden har inkommit en begäran om yttrande över motionen Utarbetande av HBTprogram (program för homo-, bi- och transpersoner) för Göteborgs Stad. I motionen
beskrivs hur homo-, bi- och transsexuella riskerar att bli diskriminerade och trakasserade inom t
ex arbetslivet och skolan. För att motverka detta anser motionärerna att Göteborgs Stad på olika
sätt skall arbeta för att öka tryggheten för dessa grupper. Motionen sammanfattas genom att
Kommunfullmäktige föreslås besluta ”att stadskansliet ges i uppdrag att utifrån motionens
intentioner komma med förslag hur intentionerna kan förverkligas i form av handlingsplaner
eller ett kommunövergripande HBT-program”.
FÖRVALTNINGENS ÖVERVÄGANDE
Förvaltningen koncentrerar sitt yttrande på de avsnitt i motionen, som handlar om ungdomar och
delar motionärernas uppfattning om att detta är ett angeläget område, där risken för
osynliggörande och/eller diskriminering är stor till stor del beroende på vuxnas osäker- het och
tafatthet.
Förvaltningen vill dock uttrycka viss tveksamhet till motionärernas förslag om ett särskilt HBTprogram på grund av att program av det slaget så lätt faller i glömska. I stället vill förvaltningen
lyfta fram de styrdokument, som finns, samt de konkreta åtgärder, som i viss mån görs redan
idag men som behöver förstärkas/utvecklas och som skulle kunna beskrivas i form av
handlingsplaner.
Vad står skrivet?
Läroplanerna för såväl grundskola som gymnasieskola slår fast att
”alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och
grupper.”
Vidare sägs bland annat att ”rektor ansvarar för
att lärare och annan personal får möjlighet till den kompetensutveckling, som krävs för
att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter,
att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad,
att skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen skall bidra, samordnas så att de
utgör en helhet för eleven.”
I Göteborgs Skolplan nämns inte specifikt sex- och samlevnadsundervisning. Däremot har ett
avsnitt rubriken Allas rätt att bli respekterad och hörd. I avsnittet betonas att ”människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan könen samt solidaritet är de
värden skolan gestaltar och förmedlar”. Detta innebär bland annat att ”alla skall ha rätt att bli
respekterade för den de är” och att ”barn och unga skall delta i samtal kring värderingsfrågor”.
I Västra Götalandsregionens mål för Göteborgs ungdomsmottagningars verksamhet sägs att
ungdomsmottagningarna skall ”möta ungdomar utifrån ett helhetsperspektiv, där kunskaper om
ungdomsutvecklingens fysiska, psykiska och sociala aspekter utgör grunder för de insatser och
metoder som erbjuds”. Vidare sägs bland annat att ”ungdomsmottagningarna bör vara särskilt
lyhörda för ungdomar, som löper risk att hamna i psykisk ohälsa och sociala svårigheter, t ex
sexuellt risktagande, droger och annan utsatthet” samt att ”ungdomsmot-tagningarna har en
viktig uppgift när det gäller att utveckla metoder och kompetens bland annat inom områdena
sexualitet och samlevnad…”.
Barnombudsmannens årsrapport 2004 till regeringen, ”Älskar, älskar inte”, lades fram nyligen.
Huvudtemat är barns och ungdomars behov av nära relationer. Barn och ungdomar är missnöjda
med skolans sex- och samlevnadsundervisning. Några av förslagen i rapporten är:
Byt namn på sex- och samlevnadsundervisning till relationskunskap. Därigenom
markeras att det är kärleksrelationer mellan unga människor i stort som är i fokus och
där sexualiteten är en del.
Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning skall alltid finnas med när man
behandlar skolans värdegrund.
Lärarhögskolorna skall se till att kurser om bland annat HBT-frågor blir obligatoriska i
lärarutbildningen.
Vad görs?
På ett övergripande plan har Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen, GR och Centrum
för Barns och Ungdomars Hälsa tagit initiativ till ett samarbete. Nyckelpersoner från bland annat
skolor, elevhälsa och ungdomsmottagningar är inbjudna att delta i ett nätverk i syfte att stärka
skolornas arbete med sexuell hälsa och livskunskap.
I de utbildningar, som anordnas av Centrum för Barns och Ungdomars Hälsa och som mellan
700 och 750 personer deltar i årligen, fokuseras på hälsofrämjande insatser, där frågor om
sexualitet och sexuell identitet ofta är angelägna teman. Genom den stora efterfrågan till dessa
utbildningar märks ett stort intresse för området.
Inom skolan kan undervisningen kring sex och samlevnad vara av mycket olika kvalitet,
beroende på enskilda lärares engagemang och viljan att arbeta på tvärs över ämnesgränserna.
Vid de skolor, som utvecklat ett kontinuerligt tema kring livskunskap, har sex- och
samlevnadsundervisningen sin naturliga plats. I dessa skolor är det också naturligt att samarbeta
inom och mellan arbetslagen och tillsammans med elevhälsan och andra resurser. Vid andra
skolor har sex- och samlevnadsundervisningen en mycket mer traditionell utformning, där det är
upp till den enskilda läraren att fylla den med ett klokt innehåll.
Inom skolhälsovården och den övriga elevhälsan möts den enskilda eleven utifrån sina behov.
Vid t ex skolsköterskans hälsosamtal finns möjlighet att ta upp frågor kring sexuell utveckling
och identitet.
Till ungdomsmottagningarna kommer många av Göteborgs ungdomar med frågor bl a kring
sexuell utveckling och identitet. Där möter man ungdomar, som är hetero-, homo- och
bisexuella, och vet att det enda som kan sägas vara ”normalt” är att det ser väldigt olika ut för
olika människor. På ungdomsmottagningarna har man därför av nödvändighet haft fokus på
dessa frågor sedan länge, eftersom man vill att alla ungdomar skall känna sig välkomna att ta
kontakt. Det finns inget i väntrummen som utgår från att heterosexualitet
är det ”normala”, i möten med ungdomar frågar man om den unge har någon partner och inte
pojk/flickvän, tidningar från bl a RFSU finns i väntrummen etc. De förändrade sexualvanorna i
samhället och den därmed ökande risken för spridning av könssjukdomar har högsta prioritet i
mottagningarnas arbete. Ungdomsmottagningarna är sannolikt de ställen dit flest ungdomar
vänder sig för att testa sig.
Vad behöver göras?
En anledning till att ungdomar med homo-, bi- och transsexuell läggning inte får det stöd de
behöver - trots vackra ord i läroplaner och annat skrivet material och trots alla tillgängliga
resurser - sammanhänger till stor del med en osäkerhet hos de vuxna kring hur man lyfter frågor
kring den unges sexuella identitet utan att riskera att uppfattas som kränkande.
Mer kunskap – tillsammans med möjlighet att reflektera kring egna ställningstaganden
För att fördomar mot ungdomar med homo-, bi- eller transsexuell läggning skall aktivt kunna
motverkas krävs både kunskaper och tillfällen till reflektion kring egna ställningstaganden hos
alla vuxna, som möter ungdomarna. Saklig kunskap är nödvändig men inte tillräcklig för att
beteenden skall förändras. Forskningen visar att för att den vuxne skall bli en person, som den
unge är beredd att lyssna på, krävs att man som vuxen själv funderat över sin egen roll,
reflekterat över sina värderingar och blivit medveten om sina egna fördomar. Inte minst gäller
detta läraren, som träffar ungdomarna dagligen. Kunskapsförmedling i kombination med
reflektion och tillfällen att öva på att formulera frågor kring sexuell utveckling och identitet på
ett ickekränkande sätt är därför en förutsättning för ett förbättrat bemötande.
Ökad medvetenhet om ett åldersanpassat bemötande
Den sexuella utvecklingen går hand i hand med den utvecklingspsykologiska. De tidiga tonåren
är en period av identitetssökande – vem är jag, vilka är mina förebilder, hur vill
jag att mitt liv skall gestalta sig. Svaren på dessa frågor kan se olika ut från dag till dag.
Identitetssökandet inkluderar den sexuella identiteten. Därför är för tidigt ställa frågor, som
riskerar att ”låsa fast” den sexuella identiteten hos den unge tonåringen, inte den hjälp man
behöver i denna ålder. Däremot kan en dialog med en vuxen, som visar på att inga tankar och
känslor är ”förbjudna” och att de går att både uttrycka och få förståelse för, vara det som hjälper
den unge vidare i sin identitetsutveckling.
När den unge kommer upp i de övre tonåren blir den sexuella identiteten mer befäst och
samtalen kan inriktas mer på hur öppen man vill vara med sina sexuella val och hur man tror att
livet kommer att gestalta sig framöver.
Kunskapen om detta utvecklingspsykologiska perspektiv och det åldersanpassade bemötande,
som följer därav, skall vara ett självklart inslag i all utbildning kring sex och samlevnad.
Samtidigt måste medvetenheten finnas om att man kan genomgå olika faser, särskilt under
ungdomsperioden. Man kanske är heterosexuell under en period för att senare kanske ha sex med
någon av samma kön eller pröva bisexualitet.
Förslag till framtagande av handlingsplaner
För att betona vikten av att alla ungdomars sexualitet, oavsett om den är heterosexuell,
homosexuell, bisexuell eller transsexuell, accepteras och respekteras kan handlingsplaner för
olika områden som skola inklusive elevhälsa, ungdomsmottagningar och andra tas fram.
Arbetet med att ta fram handlingsplaner bör göras i ett tvärprofessionellt sammanhang för att alla
perspektiv på den sexuella utvecklingen och identiteten skall tas till vara.
I handlingsplan för skolan bör även betonas vikten av att sex- och samlevnadsundervisningen får
sin naturliga plats i ett sammanhang som t ex ämnet livskunskap samt att undervisningen blir
återkommande och åldersanpassad. Vid framtagandet av handlingsplan för skolans område kan
ovan nämnda nätverk fungera som referensgrupp.
En fördjupning av kunskapen kring sex- och samlevnadsutbildning skulle kunna organiseras
inom ramen för utbildningsverksamheten vid Centrum för Barns och Ungdomars Hälsa och, som
ett led i handlingsplanerna, erbjudas lärare och elevhälsopersonal, personal vid
ungdomsmottagningar samt andra, som i sitt yrke kontinuerligt möter ungdomar.
Stadsdelsnämnden Frölunda
Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum 2004-04-27
Se separat pdf-fil
Bilaga 4
Stadsdelsförvaltningen Frölunda
Tjänsteutlåtande 2004-04-09
Se separat pdf-fil
Bilaga 4
Stadsdelsnämnden Lundby
Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum 2004-05-05
Bilaga 5
§ 100
Motion om utarbetande av HBT-program för Göteborgs stad
ÄRENDET
Kommunstyrelsen har begärt stadsdelsnämndens synpunkter på en motion om utarbetande av HBTprogram (program för homo-, bi- och transpersoner) för Göteborgs stad. Motionären framhåller att
Göteborgs stad i sin arbetsmiljöpolicy mycket tydligt klargjort förbud mot diskriminering, kränkande
särbehandling och trakasserier, oavsett kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Men
att det också är viktigt att aktivt arbeta för att motverka fördomar som kan leda till diskriminering.
HANDLING
Tjänsteutlåtande daterat 2004-04-22.
BESLUT
Stadsdelsnämnden beslutar att översända tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som eget yttrande med
tillstyrkan till motionen.
Vid protokollet
Camilla Blomkvist
Justerat: 2004-05-11
Lena Malm
Ordförande
Rätt utdraget ur protokollet intygar i tjänsten:
Camilla Blomkvist
Mats Carlsson
förste vice ordförande
Stadsdelsförvaltningen Lundby
Bilaga 5
Tjänsteutlåtande 2004-04-22
Motion om utarbetande av HBT-program för Göteborgs stad
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden beslutar att översända tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som
eget yttrande.
Ärendet
Kommunstyrelsen har i remiss, dnr 0383/04 begärt stadsdelsnämndens synpunkter på en
motion av Stefan Landberg (fp) Erik Lithander (fp) och Helene Odenjung (fp) om
utarbetande av HBT-program (program för homo-, bi- och transpersoner) för Göteborgs
stad. I motionen konstateras att ett område där diskriminering är vanlig gäller arbetslivet.
Motionären framhåller att Göteborgs stad i sin arbetsmiljöpolicy mycket tydligt klargjort
förbud mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier, oavsett kön, sexuell
läggning, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Men det hjälper inte med
principuttalanden. Det är också viktigt att aktivt arbeta för att motverka fördomar om
homosexualitet och transpersoners könsidentitet som kan leda till att homosexuella,
bisexuella och transpersoner diskrimineras.
Det andra viktiga område som motionen tar upp är ungdomars situation och betonar
vikten av att undervisningen om homosexualitet, bisexualitet, transsexualitet och
transvestism i grundskola och gymnasieskola genomförs sakligt och professionellt.
I motionen föreslås att Göteborgs kommun skall verka för att alla elever i staden får
en god undervisning och att kommunen sätter upp mål i skolplanen för hur
undervisningen skall bedrivas om dessa frågor. Vidare poängteras vikten av att skolan i
sitt arbete har tillräcklig kompetens och engagemang att möta homo-, bisexuella och trans
ungdomars behov av stöd.
Våra Synpunkter
Vi anser att det är viktigt att arbeta för att motverka all slags diskriminering i arbetslivet.
Göteborgs stads arbetsmiljöpolicy anger utgångspunkten för arbetsmiljöarbetet och där
ingår även förbud mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier. För att
ytterligare konkretisera arbetsmiljöpolicyn har Göteborgs stad utarbetat en vägledning Att förebygga diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier på arbetsplatsen.
Vägledningen tydliggör arbetsgivarens ansvar när det gäller att förebygga all slags form
av diskriminering. Vår uppfattning är att arbetsmiljöpolicyn i kombination med
vägledningen hittills har varit tillräcklig för oss för att kunna arbeta med frågor som rör
diskriminering.
Vi delar motionens uppfattning att det är av största vikt att skolan har förmåga att möta
ungdomar i sökandet efter sin sexuella identitet på ett engagerat och professionellt vis.
Skolan spelar en central roll i samhället för att förebygga trakasserier och annan
kränkande behandling och att påverka attityder och förhållningssätt. Vår uppfattning är
dock att skolan redan i sina kursplaner har definierade mål, både mål att sträva mot och
att uppnå som omfattar området och att dessa är tillräckliga för att kunna ge en god
undervisning.
I Lundbys skolor ingår undervisning om kärlek, sex och samlevnad inom ett flertal av de
ordinarie ämnena men även inom ämnet Livskunskap och i arbetet med tex tjejgrupper.
De stödpersoner som finns idag i skolorna anser vi svara upp till behovet i denna fråga. I
undervisningen förekommer även samarbete med bl.a. RFSL.
Givetvis kan mer göras för att ytterligare förbättra undervisningen. Framtagandet av en
strukturerad plan för kompetensutveckling av personalen ser vi som positivt och delar
alltså motionens förslag i detta avseende.
Agneta Jögård
stadsdelschef
Håkan Larsson
personalchef
Jan Lundström
avdelningschef
Barn och Unga
Yttrande RFSL
Se separat som pdf-fil
Bilaga 6
Yttrande EKHO
Se separat som pdf-fil
Bilaga 7
