Fältövning – eget arbete i växtekologisk orienteringskurs BIO055
Vegetationsstudier
Genomförande:
Välj ut två någorlunda homogena områden med olika naturtyper, t.ex. en äng och en skog.
Områdena ska vara 10x10 meter. Beskriv var områdena finns och fotografera dem.
Beskriv dominerande växter som finns i trädskikt, buskskikt, fältskikt och bottenskikt. Ange
växternas namn (svenskt namn duger, men latin är bra), och intressanta ekologiska
egenskaper, eller annat intressant som t.ex. att växten använts till något. Fotografera några av
de mest intressanta växterna som kan kopplas till naturtypen.
Beskriv viktiga egenskaper som bestämmer växtsamhällenas sammansättning dels abiotiska
faktorer t.ex. ljusgenomsläppligheten, markens fuktighetsgrad, om jorden innehåller mycket
sand eller lera och vilken färg den har, samt klimatet för området (medelnederbörd och
medeltemperatur finns på SMHI:s hemsida), och dels biotiska faktorer t.ex. om det finns
någon myrstack i närheten eller om du tror att det finns maskar i marken.
Bestämning av minimiareal. Ett sätt att beskriva den minsta areal som krävs för att de flesta
arter ska finnas inom området. Håll er inom rutan. Börja med att bokföra alla arter i en ruta på
5x5 cm. Notera sedan hur många arter som tillkommer när du ökar rutan till 10x10 cm, 25x25
cm, 50x50 cm, 1x1 m, 2x2 m, 3x3 m, 5x5 m och 10x10 m. Observera att även träd ingår, men
ej kryptogamsamhällen på stubbar och stenar. Antalet arter i rutorna plottas mot rutans areal.
Där kurvan planar ut uppnås minimiarealen. Diskutera metodens för och nackdelar. Vad kan
metoden användas till?
Figuren visar hur man kan organisera de fyra första rutorna vid undersökningen, och sen
fortsätta på liknande vis.
Redovisa resultaten: mellan 2 och 4 A4 sidor. Filerna kan skickas per epost till:
[email protected].
Fältövning – eget arbete i växtekologisk orienteringskurs BIO055
Frivillig deluppgift:
Bestäm diversitetsindex (Simpson’s D) i bottenskikt och fältskikt.
Görs i samma stor-rutor (10x10 m) som ovan. Lägg ut 2 st 10 m linjer som ett kors i rutan, vid
var 10:e cm ska det som växer just där noteras. Standardisera så att bara en punkt precis i
kanten av mätlinan gäller. Notera för varje punkt en fältskiktsart och en bottenskiktsart, men
bara en av varje (eller om inget växer där, markera med ett streck; eller om flera fältskiktsarter
välj den översta). Om en punkt hamnar på en sten eller stubbe, skippas denna punkt och
linjen förlängs motsvarande längd. På detta vis uppnås 200 punkter.
Följande text är hämtad från ett Kompendium i Ekologi författat av Ulf Molau 2006-03-27:
Definitionsmässigt omfattar biodiversiteten alla levande organismer plus interaktionerna dem
emellan, d.v.s. systemekologi. Men biodiversitet kan inte mätas i reella tal, bara dess
komponenter; artantal och arternas relativa frekvens (låg diversitet = få arter + att någon art
helt dominerar; hög diversitet = många arter + att alla är lika vanliga). I en skog där det bara
finns gran och tall är alltså artdiversiteten högst om 50% av träden är granar och 50% tallar,
om 99% är gran är artdiversiteten lägre. Artantalet anges ofta som mått på biodiversitet men
det är viktigt att veta att detta bara är ett mått bland många. Simpson’s D är ett exempel på
diversitetsindex.
Simpson’s D
Exempel
Art
Vaccinum myrtillus
Vaccinum vitis idaea
Deschampsia flexuosa
Oxalis acetocella
- (ingen växt)
Förekomst
120
20
10
10
40
F
120/160=0,75
20/160=0,13
10/160=0,06
10/160=0,06
F2
0,563
0,016
0,004
0,004
Summa:
160 (OBS!!!)
1,00
0,587
Simpson’s D = 1 – ΣF2 = 1 – 0,587 = 0,413 ( ett ganska lågt värde)
Observera att i summan för förekomst skall inte ”tomma” punkter räknas med. För att räkna
ut relativa frekvenser för arterna i exemplet ovan skall vi alltså dividera med 160, inte 200.
Att det måste vara så kan belysas med ett exempel. Om vi bara har en enda art i systemet
finns det ingen mångfald, dvs indexet blir 0. Om vi finner blåbär i 120 punkter men sedan
inget i de andra 80 får vi helt olika resultat om vi beräknar blåbärets relativa frekvens genom
att dividera med 120 eller 200. Delar vi med totalantalet träff 120 får blåbäret relativa
frekvensen f = 1,0 och då blir indexet mycket riktigt 0.
