musik på barns villkor
Redaktör Ylva Holmberg
Innehåll
Redaktören har ordet 9
av Ylva Holmberg
Vad är Rösträtt? 9
Bokens uppbyggnad 10
För vem är boken skriven? 11
Rösträtt blir till 13
av Sofia Balic & Daniel Hansson
Rösträttsprojektets signaturmelodi 12
Så här började det 13
Barnsången hotad 14
På barns villkor 15
Möte med förskolor 16
Modelleringsprojektet visade väg 17
Tidsaxel över projektet 18
Rösträtts värdegrund 21
av Sofia Balic
Att göra demokrati 22
Barnkonventionen som grund 23
Delaktighet och inflytande 24
Delaktighetsstegen 26
Demokrati – ett förhållningssätt 28
Barn ska höras och synas 29
Vad vill förskolan med barnet? 31
av Sven Persson
Vad vill ni med mig? 31
Vad är förskolan för en plats? 32
Den institutionella doxan 33
Socialpedagogikens svar 34
Den skolförberedande förskolans svar 35
Slutsatser 36
Ett relationellt perspektiv 37
Barnet, rösten och ljudmiljön 39
av Anita McAllister
Röst, tal och språk 39
Röst-, tal- och språkproblem 41
Att höra och höras 42
Pedagogen, rösten och ljudmiljön 45 av Viveka Lyberg Åhlander
Problembild 47
Orsaker till lärares röstproblem 48
Förskolans ljudmiljö 5 0
Åtgärder 51
Gemensam sång 55
av Elinor Fryklund & Stina Wennberg
Barnröstens förutsättningar 55
Att känna sig trygg i sin röst 58
Hållning 59
Andning 60
Magstöd 60
Röstklang 61
Den lekande rösten 62
Femårskör 63
Pedagogkör 63
Förskolan möter kulturskolan 65
Lekar
Små och stora djur (ljud) 66
Slingrande namn (ljud, rörelse) 67
Luftsaft (ljud) 68
Tonrepet (melodi, ljud) 69
Sjung nu! (melodi) 70
Tonboll (melodi, ljud) 71
Rytmik i förskolan 73
av Ulrika Bohlin
Skapandets design i rytmiken 73
Handlingens sinnliga spelrum 75
Musik och rörelse 76
Uppmärksamhetsfokus 77
Föra och följa 78
Rum, tid, kraft och form 80
Rytmikrörelseform 81
Tema och redskap 82
Rytmik i Rösträtt 83
Fantasioch improvisation 84
Sångsamling blir musikstund 85
av Stina Abrahamsson & Stina Wennberg
Delaktighet och inflytande i musikstunden 85
Utveckling av musikstunden 86
Att planera musikstunden 88
Övergångar för flöde i musikstunden 91
Planeringsmallar 92
Storma – skapa – scena 97
av Stina Abrahamsson & Stina Wennberg
Storma 99
Skapa 100
Scena 102
Lekar
Bygg en maskin (ljud, rörelse) 103
Ljudletare (ljud) 104
Ljuddagbok (ljud) 105
Ljudkollage (ljud) 106
Ljudmemory (ljud) 107
Ord-och-ljudorkester (ljud, melodi, ord) 108
Pluttkomposition (ljud, melodi, ord) 110
Tonboxbana (melodi) 111
Tonboxdirigenten (melodi) 112
Hur låter bilden? (ljud, rörelse) 113
Vad är det som låter? (ljud) 114
Konsert på barns villkor 115
av Stina Abrahamsson, Eva Fabricius & Stina Wennberg
Plats på scen 116
Scena i storformat 117
Medskapande 119
Lekar
Magiska lådan (ljud) 121
Packa magiska lådan (ljud) 122
Från ramsa till rap 123
av Stina Abrahamsson
Rappens grunder 124
Rap i förskolan 126
Jamma med din mamma 128
Rappare på förskolebesök (krönika av Behrang Miri) 129
Lekar
Ordpåsen (ord) 131
Rappa med rim (ord) 132
Rapberättelser (ord) 133
Beat med kroppen (ord, rörelse) 135
Beat med ord/ljud (ord, ljud) 136
Hiphop-statyer (rörelse) 138
Hiphop-ringen (rörelse) 139
Slutord 141
av Sofia Balic
bokens författare 142
Att läsa vidare 145
Referenser 146
REGISTER 151
LEKAR 155
Redaktören har ordet
Ylva Holmberg
Rösträtt är en radikal och genomgripande insats för musik på
små barns villkor. Projektet handlar djupast sett om demokra­
ti och barns delaktighet och inflytande. Gemensam sång för­
kroppsligar ett demokratiskt samhälle där varje person har en
röst och alla kan delta på lika villkor oavsett klass, kön och
etnicitet. Det är ett barns rättighet att ut­trycka sig konstnärligt
och bruka sin röst i gemensam sång med andra. Att bruka sin
röst kräver att man kan sjunga ut, med självförtroende och på
den egna röstens villkor.1
Vad är Rösträtt?
Den här boken är sprungen ur projekt Rösträtt, som genomfördes vid
Malmö högskola under åren 2011–2014.
Utifrån en upplevelse av att barnsången var hotad från flera håll, nedmontering av musik i lärarutbildningen, minskat fokus på musik i förskolan och problematisk ljudmiljö i stora barngrupper, påbörjade dirigenten Daniel Hansson och dramapedagogen Sofia Balic 2008 arbetet
med att åstadkomma en bred och radikal förändring när det gäller
musik och de yngre barnen. I ett samarbete mellan Malmö högskola,
UNGiKÖR, RGRA och Körcentrum Syd samt med medel från Allmänna Arvsfonden utvecklades ett projekt som skulle fokusera barns rätt
till sång på barns villkor. Projektet fick namnet Rösträtt, ett namn med
en spetsfundighet som pekar på två perspektiv, dels att använda rösten
på ”rätt sätt”, dels möjligheten till delaktighet, inflytande och demokratiarbete i samband med musik. Projektet har med andra ord fokuserat
på barns röst- och sångutveckling, den kollektiva sångens gemenskapande funktion och gemensamt musikskapande.
Ur Projektansökan 2008
1
GE 12300
Rösträtt • REDAKTÖREN HAR ORDET
9
Genom arbete med högskolekurser, fortbildningar, workshops, personalkörer, femårskörer, konserter, konferenser, manifestationer och
utveckling av digitala verktyg för musikskapande har projekt Rösträtt
vuxit och sakta men säkert förändrat musikstunder på förskolor. Fokus
förflyttades från enbart sång till att snarare handla om musik. I ljuset
av barndomar i förändring finns det också öppningar för alternativ och
komplement till de klassiska sångsamlingarna. Ett sådant alternativ
var att uppmärksamma hur barnen förkroppsligade musiken. Det blev
svårt att enbart använda begreppet sång när också rörelse och instrumentspel gjorde sig påminda. I boken används därför ordet musik som
ett paraplybegrepp, vilket inkluderar sång, rörelse och instrumentspel.
Bokens uppbyggnad
Boken börjar i en berättelse om projekt Rösträtts historia. Därefter
beskrivs projektets värdegrund som baserar sig på Roger Harts delaktighetstrappa.
För att försättas i förskolans domän fokuseras sedan hur pedagoger i
förskolan bemöter barnens röster och vikten av att förstå barnens röster ur ett relationellt perspektiv.
I en bok som utgår från barns rätt till sång är naturligtvis rösten en
viktig beståndsdel, såväl barnens som pedagogernas. Olika aspekter
påverkar talad kommunikation och i två kapitel fokuseras barnets respektive pedagogens röst.
Gemensam sång har i projekt Rösträtt använts för att få pedagoger
och barn att våga använda sina röster och som ett sätt att förkroppsliga
ett demokratiskt samhälle där allas röster är lika mycket värda. I ett
kapitel beskrivs hur man kan arbeta med detta.
Rytmikpedagogik är en annan viktig beståndsdel, som har varit
både en förutsättning och en röd tråd i projekt Rösträtt. Rytmikpedagoger har varit anställda inom projektet och varje pedagog på förskolorna har därigenom fått möjlighet att inspireras och utveckla ett skapande förhållningssätt till musik utifrån rytmikpedagogikens tankar.
En arbetsmodell för detta beskrivs i ett kapitel. Ett rytmikpedagogiskt
arbetssätt kan också användas för att utveckla den traditionella sångsamlingen till förmån för ett alternativt, kanske mer inkluderande begrepp, nämligen musikstund.
10
Rösträtt • REDAKTÖREN HAR ORDET
GE 12300
För att hitta alternativ till rutiner som i värsta fall kan snäva in arbetet med våra förskolebarn kan man behöva ”tänka utanför boxen”.
En modell för detta kan vara en process som tar sin utgångpunkt i att
storma, brainstorma, kring något för att ur detta tillsammans skapa
något. Detta kanske till och med går att ta med sig till en scen för att
scena, antingen för kompisarna på förskolan eller i en gemensam konsert tillsammans med flera hundra andra barn.
Oavsett om det sker smått eller stort blir skapandet i denna process en
konsert på barnens villkor.
Ett kapitel om rap i förskolan behandlar både rappens grunder och
hur man kan göra för att gå från ramsa till rap.
Insprängt mellan de teoretiska kapitlen finns en mängd praktiska
sångövningar och rytmikinspirerade lekar och aktiviteter att prova
med barngruppen.
För vem är boken skriven?
Projekt stannar ofta vid att vara just projekt, men projekt Rösträtt har
fått större påverkan än så. En förskollärarutbildning med musikprofil
startade hösten 2013 i Malmö. Denna satsning från högskolans sida är
ett direkt resultat av projektets arbete för musikens självklara plats i
såväl lärarutbildning som på förskola.
Det är också just här, dvs. på lärarutbildningar och förskolor, som
boken är tänkt att fylla en funktion. Blivande och aktiva förskollärare,
barnskötare och andra som är nyfikna på och arbetar med våra yngsta
barn och musik, till er riktar sig boken. Boken är också tänkt för dig
som arbetar inom kulturskolan. Samarbete mellan förskola och kulturskola är ett område med stora möjligheter till ömsesidigt utbyte för
båda parter. Kanske kan boken uppmuntra till och vara en länk för
öppnande av framtida nya projekt.
Vi som har skrivit boken har saknat kombinationen tips och idé med
”lite filosofi bakom”. Inte antingen eller, utan både och. På detta sätt
hoppas vi att boken kan användas både som praktisk inspiration för
musikstunder på en förskola och som inspiration för tankar om den
verksamhet som bedrivs. På vilka sätt kan barn vara delaktiga och ha
inflytande i samband med musik?
GE 12300
Rösträtt • REDAKTÖREN HAR ORDET
11
bokens Författare
Stina Abrahamsson är rytmiklärare , utbildad vid Musikhögskolan i
Malmö. Hon arbetar sedan 2011 i projekt Rösträtt, Malmö högskola,
och sedan 2013 i Malmö Kulturskolas verksamhet El Sistema. Tidigare
har hon varit verksam som musik- och rytmiklärare inom grundskolans lägre åldrar.
Sofia Balic är dramapedagog, kreativ producent, fil.mag. i utbildningsvetenskap och doktorand. Som projektledare på Sveriges Musik- och
Kulturskoleråd arbetar hon med frågor om barns och ungas inflytande
och medbestämmande i kulturskolan. Sofia var med och startade projekt Rösträtt – barns rätt till sång på barns villkor vid Malmö högskola. Ulrika Bohlin är lärarutbildare med yrkeserfarenhet även från grundskola, fritidshem, förskola och kommunal musikskola. Hon har utbildat sig till instrumental- och ensemblelärare i rytmik, grundskole- och
gymnasielärare i musik och filosofie magister i musikpedagogik vid
Musikhögskolan i Malmö. Ulrika brinner i sitt arbete för barns och
ungdomars rätt till musik och rörelse i förskola, skola och fritidshem.
Eva Fabricius är kreativ producent och projektledare för Rösträtt. Hon
har arbetat på flera kulturförvaltningar i Skåne med arrangemang, festivaler och olika kulturuttryck som scenkonst, litteratur och musik för
och med barn och ungdomar. Eva brinner för barns medbestämmande
och människors rätt till kultur. Elinor Fryklund utbildade sig till sång- och körpedagog vid Musikhögskolan i Malmö samt vid Operaakademiet vid Det Kongelige Teater i
Köpenhamn. De två senaste åren har hon bland annat arbetat i projekt
Rösträtt och som sångpedagog vid Kulturskolan i Svedala. Elinor undervisar även i metodik vid Musikhögskolan i Malmö och som sångpedagog vid S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö.
142
Rösträtt • Bokens författare
GE 12300
Daniel Hansson är verksam som dirigent och har dirigerat ensembler
som Monte Carlo Philharmonic Orchestra, Malmö symfoniorkester,
Manaus Opera mfl. Som Director Musices vid Malmö högskola är han
bland annat ansvarig för lärosätets ensembleverksamhet. Daniel är initiativtagare till projektet Rösträtt.
Ylva Holmberg är förskollärare, rytmikpedagog och filosofie doktor
i pedagogik. Hon arbetar som lärarutbildare vid Malmö högskola där
hon undervisar i musik och ansvarar för en förskollärarutbildning med
musikprofil. Hennes avhandling Musikskap: musikstunders didaktik i
förskolepraktiker fokuserar didaktiska frågor som kan ligga till grund
för kritiska och kreativa reflektioner i arbetet för musikskap.
Viveka Lyberg Åhlander är leg. logoped med mångårig erfarenhet av
att undervisa om och behandla röster och röstproblem, både i klinik
och även vid logopedutbildningen vid Lunds universitet. Viveka disputerade 2011 på en avhandling om lärares röster: Voice Use in Teaching
Environment, Speakers’ Comfort.
Anita McAllister arbetar som lektor på enheten för logopedi, CLINTEC, Karolinska Institutet och undervisar på logopedprogrammet där.
Hon disputerade 1997 med en avhandling med titeln Perceptual and
Acoustic Measurements of Children’s Voices. Hon har haft ett fortsatt
intresse kring barns röster och röstproblem och medverkar i flera nätverk kring röstfunktion.
Behrang Miri är rappare, skådespelare, programledare, debattör, krönikör, föreläsare, pedagog och aktivist. Han var med och grundande
RGRA – Rörelsen gatans röst och ansikte – i Malmö 2004. Hiphop som
folkbildningsverktyg, flerspråkighet, tematisk pedagogik, social mobilisering, interkulturell och interreligiös dialog samt intersektionell
samhällsanalys är områden som Behrang arbetar, föreläser och fortbildar inom.
GE 12300
Rösträtt • Bokens författare
143
Sven Persson är professor i pedagogik och föreståndare för Centrum
för professionsstudier vid Malmö högskola. Han har ett särskilt intresse för relationell pedagogik, professionell utveckling och villkor för de
yngre barnens lärande, utveckling och hälsa.
Stina Wennberg är utbildad vid Musikhögskolan i Malmö till instrumental- och ensemblelärare med inriktning rytmik. Hon arbetar sedan
2011 på Malmö högskola i projekt Rösträtt. Utöver detta är hon verksam rytmikpedagog i förskolan och körledare både för barn och vuxna.
144
Rösträtt • Bokens författare
GE 12300
