Armémuseum
Riddargatan 13, Stockholm
Tel 08-51 95 63 00
www.armemuseum.se
Kvinnor berättar…
(åk 7–gymnasiet)
När man pratar om kvinnor i krig är det ofta som offer för våld och plundring.
Civila har alltid drabbats hårt av krig och gör det fortfarande men kvinnan
har förstås även spelat andra roller i krig. Visningen sträcker sig genom
400 år av svensk krigshistoria. Genom dramatiserade inslag får ni möta
några kvinnor som berättar om sina tankar, upplevelser och livsöden.
Krig ses ofta som en manlig angelägenhet och kvinnan blir symbolen för krigets alla
offer. Men finns det kvinnor som faktiskt har livnärt sig på kriget? Kan krig till och
med ha förändrat kvinnors livsvillkor till något bättre? Dramatiserade inslag ger röst
åt kvinnor som berättar om sina upplevelser. Kanske får ni möta en marketenterska
i 30-åriga kriget som lever av, på och med arméerna under många år. Varför följde
kvinnorna med? Hur såg deras liv ut i fält?
Under 1670-talet förde Karl XI krig i Skåne. Samtidigt pågick ett annat krig i svenska
byar och städer. Det riktade sig mot alla utpekade häxor som gömde sig i gränderna.
Kaptenskan Remmer var en av dem som blev anklagad av barnvittnen för nattliga
färder till Blåkulla, något som straffades med döden.
Under stora nordiska kriget led befolkningen i Sverige av missväxt och pest. I
stormaktstidens slutskede finns berättelser om kvinnor som stöttar sina skadade
hemvändande män men också exempel på kvinnor som väljer att själva ta sig en
manlig roll och delta i kriget. Varför då? Och vilka blev konsekvenserna när hennes
rätta kön blev upptäckt?
Med parollen en man – en röst – ett gevär bidrog införandet av den allmänna
värnplikten till att alla män fick rösträtt 1909. Att kvinnan skulle få rösta ansågs
däremot otänkbart. Med första världskriget drabbades Sverige av matbrist. Många
kvinnor deltog i demonstrationer som ordnades både för att kräva mat och för att
försöka få slut på våldet. Hur tänkte dessa kvinnor kring rösträtt och jämlikhet?
www.armemuseum.se
Armémuseum
Riddargatan 13, Stockholm
Tel 08-51 95 63 00
www.armemuseum.se
Under andra världskriget var uppemot 400 000 män inkallade i beredskap
vid samma tillfälle. Kvinnor fick inte göra militärtjänst men många ville ändå
göra något för Sverige. Vad gjorde kvinnorna i frivillighetsorganisationerna
och hur kunde föreningslivet påverka deras tillvaro? Hör om lottornas arbete,
ransoneringsbekymmer och tankar om kriget.
I visningen får ni möta några av ovanstående kvinnor och höra dem berätta om sina
olika livssituationer. Det är kvinnor som följt med sina män ut i krig, kvinnor som
själva försörjt sig på krig och kvinnor som stannat kvar hemma och upprätthållit
statsfunktionerna när männen blivit inkallade.
Arbeta gärna före eller efter besöket med följande frågor!
1.
2.
3.
4.
5.
Vad är en marketenterska?
Vad hade kvinnor för uppgifter i fält under 1600-talet?
Vad betyder uttrycket ”konservera änkan”?
När fick kvinnor rösträtt?
Vilken typ av uppgifter hade svenska lottakåren?
Fördjupande frågor
1.
2.
3.
4.
Varför nämns kvinnor så sällan i krigshistorien?
Indelningsverkets soldathustrur hade hårda livsvillkor.
Ge exempel på några!
Varför var det ett så allvarligt brott att låtsas vara
det andra könet på 1600- och 1700-talet?
Hur har första och andra världskriget varit en del
av jämställdhetsprocessen mellan könen?
www.armemuseum.se
