Årgång 36
Nr 4, dec. 2012
Medlemstidning för
Göteborgs Astronomiska Klubb
www.goteborgsastronomiskaklubb.se
2
Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb
blir du enklast genom att betala in
250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03 - 4.
ungdom till och med 19 år: 100 kronor
familj: 350 kronor
skola/bibliotek/institution: 500 kronor*
Glöm inte att meddela namn, adress, telefon, e-post och födelseår (om du är under 18)!
Som medlem får du:
- tillgång till klubbens bibliotek
- gå på 3 - 4 populärvetenskapliga föredrag per termin
- gå på visningar vid klubbens observatorium i Mölnlycke
- komma med på “star parties” på olika ställen i landet
- rabatt på medlemskap i och tidskrifterna från Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS) och
Svensk Amatörastronomisk Förening (SAAF)
Är du inte medlem så passa på att betala redan idag. Medlemskapet gäller ett år från det datum
du betalar!
Tilläggsavgifter: (Obs! Angivna tilläggsavgifter gäller för dem som betalar
grundavgift till GAK )
Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS): 200:- (ordinarie avgift 240:- )
Då får du tidskriften Populär Astronomi, 4 nummer per år.
Hemsida: www.astro.su.se/sas
Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF): 150:- (ordinarie avgift 220:- )
Då får du tidskriften Telescopium, 4 nummer per år. Flerårig prenumeration ger
”mängdrabatt”.
Hemsida: www.saaf.se
* Institutioner har fler förmåner. Kontakta ordföranden för mer information!
E-postadresser: [email protected]
Bidrag till denna tidskrift kan sändas till [email protected]
Penninggåvor till GAK-fonden mottages tacksamt när som helst!
Du kan också läsa AURORA via hemsidan.
- Klicka på Aurora i innehållsförteckningen till vänster på hemsidan.
- På Aurorasidan hittar du texten:
”Som medlem kan du läsa de senaste numren via denna länk””(kräver
- Klicka på länken. I år (2012) skall du ange medlem och lösenordet st10iii
Nästa nummer beräknas utkomma i början av mars 2013.
MANUSSTOPP: 1 februari 2013
Omslagsbilden: Jupiter/Venuskonjuktionen kvällen den 13 mars i år. Då (kl. 19.14) var
planeterna som allra närmast varandra sett från jorden. Bilden är tagen och här återgiven med tillstånd av Zlatko Orbanic i Pula, Kroatien.
3
GAK:s STYRELSE:
Christian Vestergaard
Claes-Göran Carlsson
Jan Persson
Jan-Gunnar Tingsell
Göran Kajler
Olof Karmedal
Ingemar Ewaldz
(ordf.)
(vice ordf.)
(kassör)
(sekr.)
(obs.-förv.)
(ledamot)
(ledamot)
Gunnar Sporrong
Joaquin Vijil
Christer Brattås
Sven-Göran Lätt
Anders Winnberg
(ledamot)
(ledamot)
(suppleant)
(suppleant)
(medlemsadm.)
E-POSTADRESSER:
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
DATUM PÅ KUVERTEN
För er som får Aurora med vanlig post
finns det två datum tryckta på
kuvertet. Det översta och äldsta är det
datum när du första gången gick med i
GAK. Ditt medlemskap gäller ett år
från denna årsdag under förutsättning
att
du
fortsätter
betala
din
medlemsavgift.
Det nedersta och yngsta är det datum
då vi registrerade din senaste inbetalning av medlemsavgiften. Har du
betalat under den senaste månaden
kanske detta datum inte hunnit komma
med till följd av att vi måste ha viss
framförhållning vid tryckningen. Du
kan alltså själv avgöra när det är dags
att förnya medlemskapet. Vi kommer
också i fortsättningen att ge dig en
påminnelse när det är dags att förlänga
ditt medlemskap.
Från och med nästa år (2013) har
årsmötet beslutat höja medlemsavgiften något, se sidan 2.
ÅRSMÖTENA är planerade till söndagen den 17 mars
kl. 12:00 (SV) och kl. 13:00 (GAK) i Slottsskogsobservatoriet,
varefter vi kl. 14:00 får lyssna till Arne Ardebergs föredrag.
VÄLKOMNA!
Senaste information om föreläsningar, visningar m.m. finns alltid på
klubbens hemsida.
4
FÖREDRAG
Om inget annat anges, hålls föredragen i Hörsalen, Slottsskogsobservatoriet
Adress: Björn Hedvalls stig
9 dec.
14:00
13
14:00
januari
17
14:00
februari
17 mars
14:00
14 april
14:00
Föredrag: Stjärntuggande svarta hål huserar i stjärnfabriken
ARP 220
Docent Fabien Batejat O.S.O.
Föredrag: Apollo 13 - otursförföljd men med lyckligt
slut. Ett äventyr från "lift-off" till "splash-down".
Museipedagog Gunnar Sporrong, Slottsskogsobservatoriet
Föredrag: Exokuiperbälten - sten- och stoftskivor
som dväljes runt avlägsna grannsolar.
Doktorand Joachim Wiegert, Onsala Rymdobservatorium
Årsmötesföredrag: Sjuhundra främmande planetsystem Är vi ensamma?
Professor emeritus Arne Ardeberg, Lunds Universitet
Föredrag: Strindberg och "pekoral-astronomin" - Sveriges
mest berömde författare på kosmiska villovägar; Journalisten
Ulf R.Johansson, Malmö
Stjärnhimmelsvisningar
vid klubbobservatoriet under våren 2013
För vägbeskrivning och anmälan, kontakta respektive visningsledare. Datum inom
parentes ska ses som reservdatum vid dåligt väder. Medtag ficklampa, varma kläder
samt oömma skor. Varaktighet ca 1,5 timme. Fritt inträde.
23 & (24) januari kl. 19:00
Bengt Andrén tel:070-847 95 07
e-mail: [email protected]
6 & (7) februari kl. 19:00
Bengt Andrén tel:070-847 95 07
e-mail: [email protected]
22 & (23) februari kl. 19:00
Johan Linnér tel:070-313 03 28
e-mail: [email protected]
8 & (9) mars kl. 19:30
Johan Linnér tel:070-313 03 28
e-mail: [email protected]
22 &(23) mars kl. 20:00
Johan Sandqvist tel:076-209 03 61
e-mail: [email protected]
5 &(6) april kl. 21:00
Johan Sandqvist tel:076-209 03 61
e-mail: [email protected]
5
ROSA TENGBORGS UNGDOMSSTIPENDIUM
TILL GAK-MEDLEM
Svenska Astronomiska Sällskapet har utsett GAK-medlemmen Robin Andersson till
mottagre av Rosa Teengborgs ungdomsstipendium. Sällskapets motivering lyder:
”Svenska astronomiska sällskapet har utsett Robin Andersson till
årets ungdomsstipendiat. Robin är en hängiven amatörastronom
med ett särskilt intresse för variabla stjärnor.
Robin Andersson är 20 år, kommer från Göteborg och studerar första
året vid Chalmers. Hans intresse för astronomin väcktes under sena
tonåren. Sedan dess har Robin med teleskop och öga gjort hundratals
uppskattningar av stjärnors långsamma blinkningar.
Han har dessutom tagit fram en handledning för nybörjare som vill
upptäcka de variabla stjärnorna och engagerat sig som medlem i
nätverket Sveriges Variabelobservatörer (SVO) samt Göteborgs
astronomiska klubb. Han har även bidragit till de global mätkampanjerna som drivs av American Association of Variable Star Observers,
AAVSO. Tillsammans med en kompis håller Robin nu på att bygga ett
eget litet observatorium.
Rosa Tengborgs ungdomsstipendium på 5000 kr delades ut i
Stockholm lördagen den 13 oktober i samband med att Astronomins
dag och natt firas. Utdelningen ingår i programmet på planetariet
Cosmonova vid Naturhistoriska riksmuseet (i Stockholm), som också
firar sitt 20-årsjubileum.
- Det ska bli roligt att dela ut årets stipendium just till Robin. Det
krävs hängivenhet för den här sortens amatörastronomi, och det är
sannerligen inte många ungdomar som kan bidra till
variabelastronomin, säger Jesper Sollerman, ordförande i Svenska
Astronomiska Sällskapet.”
Vi gratulerar Robin till utmärkelsen!
6
UPPMANING
Klubbobservatoriet vid Lahall i Mölnlycke är en viktig hörnsten i GAK:s aktiviteter.
Observatoriet invigdes i maj 1984 av ett gäng unga entusiaster som lade ner ett
imponerande arbete. En fin 6” refraktor fanns till slut i en vacker och välgjord
kupolbyggnad. Strax intill finns en övernattningsstuga. Himlen är fortfarande relativt
mörk och fin trots närheten till Göteborg.
Observatoriet fyller snart 30 år och tidens tand gnager ständigt. Idag finns ett stort
renoveringsbehov. Ett upprustningsarbete pågår men med mycket begränsade resurser
både ekonomiskt och deltagarmässigt. För att snabbare komma i ordning och för att
kunna upprätthålla en snygg och trevlig anläggning krävs helt enkelt en större skara
aktiva och intresserade medlemmar runt observatoriet.
Idag saknar vi även regelbundna klubbträffar där medlemmarna kan träffas för att
prata, fika och observera. Observatoriet skulle kunna vara en naturlig träffpunkt för
klubbens medlemmar och detta skulle tillföra ett ”mer-värde” för en GAK-medlem.
Om du som medlem tycker att detta låter intressant och att det är något som du vill se
förverkligat så hör av dig till undertecknad på bifogad e-mail adress. Vi skulle behöva
ha mycket mer hjälp med en massa saker och det finns många olika uppgifter att
hugga tag i. Du kan helt säkert bidra med något.
För tillfället håller vi på att byta ”pangad” ruta nr 2 år 2012. Vi har varit väldigt
förskonade från skadegörelse hittills men just i år har alltså två rutor slagits sönder vid
två olika tillfällen. Detta känns oroande. Anläggningen är väldigt sårbar och det är ett
dilemma att samtidigt som vi vill bedriva visningsverksamhet måste vi ligga lågt med
var observatoriet finns. En större aktivitet kring observatoriet bidrar också till ett
bättre skydd.
”Nästan allt är möjligt”
Göran Kajler, föreståndare
[email protected]
7
DAGS ATT ANMÄLA SIG TILL VÄRMLAND STARPARTY 2013
Då börjar det bli dags för populära Värmland Starparty, årgång 23 som går av
stapeln 8-10 mars 2013. Som vanligt så hålls evenemanget på Berga Gård i Lysvik
med fantastisk vy över både sjön Fryken och den mörka stjärnhimlen.
Programpunkterna är delvis fastställda och du kan se dessa här nedan (med reservation
för ändringar). Huvudföredragshållare är Gustav Holmberg, fil dr i idé- och lärdomshistoria från Lunds Universitet som ska hålla föredrag om svensk amatörastronomis
historia och utveckling. Bland andra föredragshållare kan nämnas meteorolog Anders
Wettergren, Norrköping som håller föredrag om en intressant
stjärnbild. Amatörastronomiska priset kommer att delas ut vilket årligen ska tilldelas
en privatperson eller en organisation som har arbetat för att inspirera, utveckla eller
stärka svensk amatörastronomi.
Vidare så är firma Astro Sweden på plats och som vanligt har vi den astronomiska
tipspromenaden, den uppskattade lunchen, kommers, levande musik, försäljning av
kaffe, korv och filippinska grillspett, observationer med teleskop och inte minst tid för
vanligt umgänge. Ta gärna med ditt eget teleskop! För anmälan till VSP maila Conny
Pettersson: [email protected] i första hand eller ring på tel. 0768-040358 i
andra hand (kvällstid) eller sätt in 130:- på plusgiro 621 29 12-7 (hela helgen) eller
80:- (1 dag) och ange "Mats Yderstig" som betalningsmottagare. Obs: Vill du äta den
8
utsökta lunchen på lördag (120:-) anmäler du också detta till Conny, senast 4:e
mars (betalas på plats). Platserna är begränsade så först till kvarn....
För bokning av rum för övernattning kontakta snarast Solveig Nykvist, Berga Gård på
0565-80014 (vardagar kl. 9-12)! Rumspris: 225:- per person och natt. Obs: Eventuell
avbokning av rum ska göras senast 1 mars för att godkännas!
Vill du hålla ett föredrag kontakta Mats Yderstig på 0702-12 29 88.
Varmt välkomna önskar Värmlandsgänget!
Preliminärt program VSP 2013
Fred. 8 mars
15:00 Anmälningar och incheckning.
18:00 Kaffeservering, umgänge, försäljning, observationer. Vi bjuds även på
musikunderhållning av Ingela och Gert.
Lörd. 9 mars
10:00 2011 års VSP invigs.
10:15 Johan Warell, ordförande i SAAF och ledare för solsystemsektionen, berättar
om de två aktuella kometerna PanSTARRS och ISON och hur man
observerar dem.
11:00 SAAF´s årsmöte.
11:45 Astronomisk tipspromenad.
12:30-15:00 Lunch.
14:50 Utdelning av Amatörastronomiska priset!
15:00 Gustav Holmberg, idé- och vetenskapshistoriker, Lunds Universitet, håller
föredrag om svensk amatörastronomis historia och utveckling.
16:30 Kaffepaus.
18:00 Meteorolog Anders Wettergren, Norrköping håller föredrag om en intressant
stjärnbild!
19:30 Observationer, småföredrag, kaffeförsäljning, astronomiskt samkväm.
Sönd. 10 mars
10:00 Christer Jansson (Jöksbol), Vålberg håller föredrag (ämne ej fastställt).
11:30 2012 års VSP avslutas.
9
ASTRONOMINS DAG OCH NATT
DEN 13 OKTOBER
Under Astronomins dag och natt den 13
oktober 2012, den nationella uppmärksamheten av astronomin, hade GAK tre
egna programpunkter.
Mellan kl. 11 och 13 anordnade Gunnar
Sporrong en teleskopakut inne på
Naturhistoriska museet. Där fanns några
uppställda teleskop och flera personer
kom och diskuterade och ställde frågor.
Några hade också med egna teleskop för
att få veta hur de skall sätta upp och ställa
in dem.
Klockan 19 anordnades två aktiviteter. på klubbobservatoriet, den senare ställdes
Dels var det en kortkurs i Slottsskogs- in på grund av dåligt väder.
observatoriet om astrogeografi – hur man
hittar fem olika objekt på
natthimlen, dels en visning
10
STUDIEBESÖK HOS ASTRONOMISKA SÄLLSKAPET TYCHO BRAHE I
OXIE Text från Peter Hemborg (något förkortad).
Den 30:e september besökte GAK och nystartade Hvitfeldtskas Astronomiska
Förening på Hvitfeldtska gymnasiet Tycho Brahe-sällskapet. Tillsammans var det runt
25 personer som träffades för att
under lättsamma former lära känna
varandra och våra respektive
föreningar.
Ulf R Johansson (bilden till
vänster) hälsade oss välkomna och
gav en beskrivning av verksamheten vid Tycho Braheobservatoriet. Både anläggning och framför
allt den omfattande utåtriktade
verksamheten mot barn och
ungdom är imponerande.
Vi tog plats i sköna röda stolar i
observatoriets stora sal. Peter Hemborg (bild nedan) började med att säga "Hej, hej!",
innan Ulf R berättade om Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe och Tycho Braheobservatoriet. Peter H återkom därefter för att utveckla dagens innehåll. Mikael
Anderlund berättade om observationsgruppens aktiviteter och Håkan B. kompletterade
med att informera om teleskopgruppen.
På det blev det sedan fika. I
lilla salen hade det dukats
upp med kaffe, te och läsk,
bananer och fyra sorters
kakor.
Claes Göran Karlsson berättade om GAK:s historia
och Göran Kajler berättade
om GAK:s klubbobservatorium.
Med från Göteborg fanns
också tre medlemmar för
Hvitfeldtskas Astronomiska
Förening - ordföranden
Elisabeth, Erik och Lisa.
Elisabeth kom, på Ulf R:s
uppmaning, fram och berättade om föreningen. Hvitfeldtska gymnasiet stöttar gärna
föreningar som eleverna startar och det gällde även astronomiföreningen. Elisabeth
kunde också avslöja att det finns långt framskrida planer på en nationell
11
sammanslutning för astronomiintresserade ungdomar. Det låter mycket spännande,
och något vi ska hålla ögonen öppna på.
Sista föredraget stod astropedagogen Peter Hemborg för. Han berättade om sällskapets
barn- och skolaktiviteter - om Rymdungarna, om besök på observatoriet för skolklasserna och om besöken på skolor runt om i Skåne.
Dagen i Oxie slutade med en sillsmörgås. Vi tackade varandra ordentligt, bockade och
tog i hand, och var helt överens om att detta besök skulle vara början på något som ska
fortsätta. Nästa möte med skåningarna är planerade att äga rum i Göteborg. Alla var
eniga om att ett samarbete i sydvästra delen av landet borde fördjupas.
Svenska Astronomiska Sällskapet grundades 1919. Dess
syfte är att öka intresset för och sprida kunskapen om den
astronomiska vetenskapen. Detta görs genom egen verksamhet
och genom stöd till andras.
Astronomisk Ungdom är Svenska
Astronomiska Sällskapets officiella ungdomsförening.
Tillsammans med vår moderorganisation och andra
astronomiföreningar verkar vi för att främja astronomin i
Sverige.
TRÄFF UNDER STJÄRNORNA I MARIESTAD 2012
Ännu en ”TUS” kunde avnjutas under
några dagar i slutet av augusti, (24-25/8).
Temat för träffen var solen och
huvudföredraget var ”Solen i närbild”.
Detta intressanta föredrag hölls av Dan
Kiselman,
sekreterare
i
Svenska
Astronomiska Sällskapet. Han berättade
om det svenska solteleskopet på La
Palma, ett teleskop i världsklass med bl.a.
adaptiv optik och vakumteknik. Vi fick
också se många imponerande bilder som
var tagna därifrån. Ett annat fascinerande
föredrag hölls av Anders Wettergren från
Norrköping och handlade om ett besök på
en astrocamp i Namibia som han hade
gjort tillsammans med ett gäng
likasinnade. Vi fick också höra ett
intressant föredrag om kanalerna på Mars
av Tomas Sandberg. Avslutningsvis fick
vi också titta på vackra bilder av
Venuspassagen tagna av Sture Ohlsson.
I partytältet kunde man spana in
AstroSwedens fina utbud samt göra ett
och annat fynd på begagnat-marknaden.
12
En av de intressantare prylarna var ett
litet Newtonteleskop i kartong som kunde
köpas som byggsats för ca 275:- om jag
minns rätt. Det hade en liten primärspegel
på 6 cm diameter och 45 cm brännvidd.
Linser till 2 okular ingår också (16x och
30x förstoring). Spegeln är sfäriskt slipad
men hela konstruktionen ger ändå ett
förvånansvärt bra resultat. Läs mer på
följande länk astromedia.eu
Senare på lördagskvällen dukades det upp
till god supé. Här hölls bla. en prisutdelning för den tipspromenad som
tidigare under dagen anordnats, också den
med temat solen. GAK höll sig väl
framme och Conny Jonsson knep 1:a
platsen och Sven Göran Lätt kom trea.
En av de trevligare aktiviteterna på ett
starparty är observerandet. I år var vädret
inte det bästa men det gick ändå att få
några glimtar mellan molntussarna. På
dagtid tittar man gärna runt bland de
uppställda teleskopen och har man tur kan
man förevisas en del ”måste-produkter”. I
Dalarana har man numera tillgång till ett
av världens största trebenta stativ och
fördelarna är ju uppenbara …
Göran Kajler
13
HÖGUPPLÖSTA BILDER AV SOLEN
Fotograf: Jonas Grinde, Östersund
Den översta bilden på den här sidan är inverterad. Jämför med den undre bilden.
Fotografen har använt sig av ett solteleskop, en Coronado Solarmax II 90 DS. Den har
han köpt av amatörastronomen Alessandro Bianconi på Sardinien. Kameran var en
Basler Ace 1300 GM. En Celestron x2 Barlowlins användes vid båda bilderna. Bilden
på jorden är inmonterad som en storleksjämförelse.
14
OCH VÄRLDEN, HON EXPANDERAR
Mikael Ingemyr
För länge sedan, sägs det, trodde man att Jorden var platt och att världen inte var
större än de kontinenter och hav man då kände till. Senare utvecklades världsbilden
till att Jorden faktiskt var rund och befann sig i centrum av ett system med solen och
andra planeter i omloppsbana runt sig. Sen slog man fast, med vissa invändningar från
katolska kyrkan bör tilläggas, att det i själva verket var Solen som befann sig i
centrum av systemet och att Jorden bara var en planet bland alla andra som
cirkulerade runt den. Man fann också att stjärnorna på himlen faktiskt är andra solar,
precis som vår egen, fast på ofattbara avstånd.
Den senaste utvecklingen av vår världsbild handlar om planeter kring dessa stjärnor
där ute, de så kallade Exoplaneterna. Nog måste många i historien ha tänkt tanken att
även de otaliga stjärnorna på himlen nog hyser planeter kring sig, i en numerär minst
lika oerhörd som stjärnorna själva. Det skulle dock dröja till så sent som 1996 som två
schweiziska astronomer, Michel Mayor och Didier Queloz, upptäckte en planet kring
en sol-lik stjärna. Exoplaneten 51 Pegasi b, som den kom att benämnas, orsakade stor
sensation inte bara inom astronomsamhället, utan självfallet även i samhället i stort.
Denna upptäckt visade att även andra stjärnor kan ha planeter i omloppsbana och
sedan denna första bekräftade observation har sökandet efter, och upptäckandet av,
exoplaneter ökat exponentiellt. I skrivande stund har hela 778 st exoplaneter
bekräftats, varav några kan ha egenskaper inte helt olik vår hemplanet, Jorden.
Den allra senaste storsatsningen på området, rymdteleskopet Kepler, har rapporterat
in exoplanetkandidater i storleksordningen tusental och det framtida europeiska
rymdteleskopet GAIA utlovar nya exoplaneter i storleksordningen tiotusental. Vi har
alltså minst sagt mycket att vänta inom området den närmaste framtiden.
Upptäckten av planeter kring andra stjärnor är lika epokgörande som tidigare
paradigmskiften, som den då i Nicolaus Copernicus initierade en förändring av
dåvarande världsbild från geocentrisk till heliocentrisk. Kanske är det bara en
tidsfråga innan vi finner en jordliknande exoplanet som uppvisar tydliga tecken på
biologisk aktivitet. Det är som alltid en spännande tid vi lever i.
This plot was retrieved
from the Exoplanet Orbit
Database and the
Exoplanet Data Explorer
at exoplanets.org,
maintained by Dr. Jason
Wright, Dr. Geoff Marcy,
and the California Planet
Survey consortium.
15
HOPFÄLLBART DOBSONTELESKOP
Mikael Mårtensson (martenssonphoto.se)
Tankarna på att bygga ett teleskop dök upp någon gång under våren 2006.
Ursprungligen var idén att bygga ett litet 6 tums dobsonteleskop, som skulle kunna tas
med som handbagage på
flygplan. Istället blev
det ett 8 tums f/4
dobsonteleskop som är
lätt nog att ta med i
bilen, men inte på ett
flygplan.
Teleskopet består av fyra
delar som passar i
varandra: sekundärburen
går i primärlådan som
går i "vaggan" som går i
förvaringslådan/markplattan. Det sätts
ihop med 12 vingmuttrar
fastlimmade i skruvar
och tar ungefär 5 min att
montera ihop. Fyra fyrkantiga
aluminiumprofiler
håller
ihop
sekundär- med primärspegelhållarna. I förvaringslådan finns det
plats för vingmuttrar, ett
cheshireokular
och
altitudledslagren.
10 mm plywood har använts till det mesta och
allt är hopsatt med både
plugg
och
lim.
Gångjärnen och bärhandtagen har jag snidat av gran. Speglarna och spegelhållarna är
köpta begagnat och ska ursprungligen komma från Coulter Optics.
16
När man använder teleskopet fungerar förvaringslådan som markplatta; man stänger
locket, skruvar dit tre ben, vänder på lådan och lyfter dit vaggan. På undersidan av
vaggan sitter tre glidlager av teflon och en rund pinne som passar i ett hål i
förvaringslådan. Under förvaring och transport gör pinnen att vaggan sitter fast i
förvaringslådan inifrån och när man använder teleskopet fungerar pinnen som
azimutaxel. Teflonlager används som glidlager i både altitud- och azimutled. De glider
helt enkelt mot lacken på teleskopet. Kollimering av sekundär- och primärspegeln ser
via tre skruvar som man kommer åt när teleskopet är monterat.
Fokuseraren är av typ "helical Crayford" och är svarvad i aluminium. Den består av
två delar: en okularhållare och en ring. I ringen sitter två lutade kullagerpar och ett
glidlager vilka är i kontakt med okularhållaren och gör att okularhållaren kan rotera in
och ut.
17
NGC 7008, Fetus nebula eller på svenska, Fosternebulosan.
exp tid 40:15:15:10 LRGB bin 2x2
teleskop GSO10"RC
kamera ccd sxv-h18
tid 20120726 kl 1:00-3:00
fotograf Bengt Svensson, Örkelljunga
Se även: www.astropixlar.com
18
DJURKRETSENS MYTER
I den förra spalten slutade vi ju med de
celesta tvillingarna Kastor och
Polydekes. När vi fortsätter vår
vandring längs zodiakens stjärnbilder
stöter vi på den lilla och oansenliga
Kräftan (Cancer). Kräftan fick spela en
liten och tyvärr, föga ärorik roll i
myterna om Herkules. Det var nämligen
så att Herkules som ett av de tolv
uppdrag han fått av Konung Augeias
blivit beordrad att döda det
fruktansvärda monstret, den Lerneiska
Hydran. Hydran hade nio huvuden och
högg man av ett så växte det ut två nya.
Turligt nog hade Herkules sin trogne
vän Aialos med sig och han tog en
vedbrand och brände halsstumpen på
efter varje huvud som vår superhjälte
högg av. Gudamodern Hera som hatade
Herkules eftersom han var ett av Zeus
oäkta barn, såg varåt det lutade och
sände då förstärkning till hydran i form
av vår kräfta. Föga förvånande
stampade helt enkelt Herkules på
kräftan och dess saga på jordenv ar all.
Hera hedrade dock den modiga lilla
kräftan genom att placera den på
stjärnhimlen. Vårnätter finner vi dess
svaga stjärnor ganska högt i sydost.
Kräftan är dock hemvist för en av
himlens finaste öppna stjärnhopar. Det
är Messier 44 som kan ses med blotta
ögat som en svag dimfläck en mörk och
månfri natt. Faktum är antikens
människor använde M 44 för att spå
väder. Såg man den så visste man att
vädret skulle bli bra. Var den
försvunnen förstod man att den täcktes
av cirrusmoln som förebådade ett
annalkande oväder. M 44 ligger ca 550
ljusår från jorden. I kikare eller ett litet
teleskop kan mans e att en del stjärnor i
hopen bildar fina trianglar av olika
färgnyanser. Hopen kallas allmänt för
”Bikupan” eller ”Åsnekrubban”då två
av Kräftans stjärnor kallas för norra och
södra åsnan.
Därefter är kommer det mäktiga Lejonet
(leo) klättrandes upp ur dunklet i
nordost. Stjärnbilden liknar faktiskt en
lejonhanne liggandes till ro med
framkroppen och manen höjda och en
triangel av stjärnor som utgör
bakkroppen. Framkroppen liknar ett
bakvänt frågetecken. Lejonets hjärta är
den blåvita stjärnan Regulus som
betyder just ”Den lille konungen”. I
myternas värld var dock lejonet allt
annat än fridsamt. Det kallades för det
Nemeiska lejonet och hade klantat till
det genom att trilla ner från månen till
jorden där det härjade det grekiska
landskapet. Som de första av sina tolv
stordåd fick Herkules i uppdrag att döda
lejonet. Problemet var bara att vår stora
kissekatt var osårbar för vapen. Men
Herkules gick helt resolut i clinch med
lejonet och ströp det. Efter att ha flått
det så tog han sedan lejonets skinn och
draperade sig framgent i detta.
Jungfrun (Virgo) är en långsträckt
vårstjärnbild som man ljumma
majnätter kan se behagfullt sträcka ut
sig ganska lågt i sydost. I den finner vi
första magnitud stjärnan Spica, en blåvit
jättstjärna som till på köpet är en
dubbelstjärna. Den ligger ca 200 ljusår
19
från vår jord. När du ser ljuset från den
så hade nyss den blivande konung Karl
XIV Johan tillträtt som landets
kronprins. Svenska marinen hade också
en klass av motortorpedbåtar uppkallad
efter Spica. Jungfrun var enligt myten
den grekiska skördegudinnan Demeter,
en fridsam gudinna som älskade
odlandet och människorna. Därför i den
fjärran guldåldern levde hon mitt ibland
oss. (Allt var bättre förr, även för de
gamla grekerna). Människobarnen var
dock ett eländigt släkte och under det
följande, moraliska moraset, under
silver och bronsåldrarna flydde Demeter
till högt belägna berg för att slippa oss.
Till slut, när tappet gått riktigt långt och
människorna friskt slog ihjäl varandra
stod gudinnan inte ut längre. Hon tog
sin tillflykt till himlen där vi finner
henne idag (eller rättare sagt inatt).
Under Jungfrun sträcker sig för övrigt
vår gamle bekanting Hydran ut sig.
Hydran är så lång så man kan faktiskt
iaktta den halva året lågt i söder.
Till slut kommer vi Vågen (Libra), en
liten, ganska oansenlig stjärnbild som
består av bara fyra ljussvaga stjärnor.
Till på köpet är de svåra att observera
från våra nordliga breddgrader. Vågen
är den enda av zodiakens stjärnbilder
som inte utgörs av ett levande väsen.
Faktum är stjärnbilden fram till den
romerska antiken utgjorde en del av
Skorpionen (Scorpius), där Vågen
utgjorde Skorpinonens klor. Romarna
med sitt starka rättspatos delade dock
upp Skorpionen och Vågen fick sägas
representera rättvisans vågskålar. Nästa
månad ska vi avsluta zodiaken med de
fem sista stjärnbilderna. Glöm nu inte
att den 5-7 mars avhålls det tjugonde
Värmland Star party i Lysvik.
Amatörastronomer och allmänt
rymdintresserade samlas på Berga
Hembygdsgård för att lyssna till
föredrag, se på stjärnorna och umgås.
20-årsjubileumet till ära uppträder på
lördagen kl. 18. Arvika
Slagverksensemble med den
musikaliska multishowen ”Kosmiska
Klangvärldar”, egenhändig
komposition. Känn er välkoman. Priset
för en hel dags deltagande är humana
femtio kronor.
Jan Sandström
20
RECENSIONER
ALLT MELLAN HIMMEL OCH JORD
I den här högst läsvärda boken fortsätter docenten i idé- och lärdomshistoria vid
Göteborgs universitet, tillika aktive amatörastronomen Johan Kärnfelt sina
betraktelser över historien och formerna för svensk populärvetenskap i allmänhet och
publik kunskapsbildning inom den astronomintresserade delen av svenska folket i
synnerhet.
År 2004 utkom han med den kritikerrosade boken ”Till stjärnorna” där han på sätt och
vis banade vägen för den här studien. Portalfigur i boken är en av svensk astronomis
giganter genom tiderna, professor Knut Lundmark (1889-1958). Han var en
föregångare när det gällde att lösa gåtan med spiralnebulosorna som de kallades i
början av 1900-talet. Var de närbelägna nebulosor i vår vintergata eller andra
stjärnsystem (idag benämnda galaxer), miljontals ljusår bort. Knut Lundmark hävdade
med emfas den senare ståndpunkten, faktiskt innan Edwin Hubble upptäckte de första
cepheidvariablerna i Messier 31, Andromedagalaxen 1924. Men Lundmark var så
mycket mer än en pionjär inom den internationella astronomin.
På den tiden då media ägnade sig åt att försöka popularisera vetenskap och kunskap i
största allmänhet istället för att som idag fördumma, så var Knut Lundmark en
folkbildare av stora mått. Hans artiklar, radioprogram och föreläsningsturnéer fick
verkligen svenska folket, både i palats och koja att engagera sig. Därtill uppmanande
Lundmark folket till att aktivt ta del arbetet med att utöka kunskapen om universum
genom att få svenska folket att sända honom där han tjänstgjorde vid den
astronomiska institutionen vid Lunds universitet, observationer av olika fenomen,
främst meteorer, och helst i standardiserad, kvantifierbar form.
Eftersom Knut Lundmark var en samlare av gigantiska mått så är faktiskt det mesta av
hans korrespondens idag bevarad. Och det är här Johan Kärnfelt kommer in i bilden.
Han har gått igenom stora delar av den här korrespondensen och tidiga artiklar och
radioprogram för att försöka förstå olika delar av den spretiga och kunskapstörstande
publik som Lundmark appellerade till. Här finner man allt från aktiva
amatörastronomer som ville göra en vetenskaplig insats till filosofiska och religiösa
drömmare och en och annan privat teoribildare som läraren Arvid Grane som vi lär
känna närmare i boken. Med både värme, kunskap och en godhjärtad humor samt
diverse lagom akademiska ansatser för att utreda begreppen tar oss herr Kärnfelt oss
med på en resa genom svenskt 20, 30 och 40-tal som idag i mycket har gått förlorat.
Folkbildning var en viktig aspekt av byggandet av det svenska folkhemmet. Här kunde
människor ur alla samhällsklasser och bakgrunder mötas och förkovra sig. Till på
köpet i den här boken så lär man sig en hel del astronomi, ej att förglömma. Jag ser
med stor tillförsikt fram emot fler bidrag från docent Kärnfelts tangentbord. Som ett
litet tillägg vill jag nämna att Johan Kärnfelt i mars 2010 kommer att hålla föredrag på
Värmland Star Party i Lysvik.
Jan Sandström
21
Den spännande astronomin, Hans Thorgren Thelin Läromedel, Lidköping, 2011,
ISBN 978-91-7379-163-2, spiralbunden stående A5-format, 146 sidor.
Den här lilla introduktionsboken till
astronomi skriven av Hans Thorgren,
fil mag i fysik och astronomi och med
bakgrund som fysiklärare är just vad
astronomintresserade
i
Sverige
verkligen behöver just nu. Den är
avsedd som för att användas vi
gymnasieutbildningar, studiecirklar,
kurser i astronomi och rent allmänt för
den intresserade lekmannen och
nybörjaren
inom
området.
Tillsammans med Mikael Lerners
”populärt om astronomi”, utgiven av
Onsala Rymdobservatorium i en andra
upplaga 2006 så är det de
handledningar som idag står till buds
för astronomiintresserade. Thorgrens
bok är uppdelad på 26 korta kapitel,
eller rättare sagt avsnitt som tar oss
med allt längre ut i universum. Man
kan säga att de 8 första avsnitten sätter
oss in rent allmänt i baskunskaper som
hur man hittar på himlavalvet,
klockan, kikare och teleskop, avstånd i
rymden, jordens rörelse, jorden och
månen osv. Kapitel 9 handlar om
solen, och därefter går vi utåt. Från
kapitel 20 och framåt handlar det
återigen om vår plats i universum
livets utveckling, liv i universum,
jordens atmosfär och växthuseffekten
mm. Språket är hela tiden klart och
pedagogiskt, i stort sett ingen
matematik förekommer, men däremot
ges det ibland exempel på uppgifter
som man kana rbeta vidare på
matematiskt.
Här och där boken
igenom dyker det upp frågor om
texten, exempel på laborationer man
kan göra och uppgifter osm man kan
söka svar på nätet, något som borde
tilltala yngre studerande. Bokens
illustrationer är bra, men begränsas av
naturliga skäl av bokens format. Fem
bilagor avslutar boken: 1. Om
stjärnors
ljusstyrkor,
2.
De
ljusstarkaste stjärnorna på norra
stjärnhimlen, 3. Några förutsättningar
för livet på jorden, ett avsnitt som får
en att reflektera en smula, 4. Svar till
frågorna i boken, samt 5, fyra
stjärnkartor av sedda för latitud 60+.
Man ska kanske tillägga att kapitel 25
ger upplysningar om litteratur,
webbadresser
samt
astronomiföreningar. Litteraturlistan
kanske jag tycker är väl snålt tilltagen.
Likaledes hade jag gärna sett en
ordlista för astronomiska begrepp i
boken. Men på det hela taget är detta
en up to date bok som verkligen
behövs i landet.
Jan Sandström
22
Venuspassagen från Sjömanstornet.
Här följer ytterligare bilder från venuspassagen, tagna av GAK:s ordförande Christian
Vestergaard. Hans referat från aktiviteten fanns med i Aurora nr 3.
Observationerna från Sjömanstornet vid Sjöfartsmuseet, vilket var det en publik
observation i Slottsskogsobservatoriets regi, gjordes där av två anledningar. Det
behövdes en fri horisont. Slottsskogsobservatoriet ligger absolut för lågt och omgivet
av höga träd för att därifrån kunna genomföra observationer så nära horisonten. För att
vi skulle kunna genomföra en "visning" med därtill kopplad undervisning behövdes ett
slutet område. Totalt hade vi 46 föranmälda besökare.
Visningsledare var Robin Kanthe och Gunnar Sporrong. De hade tagit med ett
japantillverkat linsteleskop, som byggdes i slutet på sextiotalet, med god optik.
Gunnar hade också tagit med sig sitt Coronado P.S.T solteleskop.
Det blev stort intresse att föreviga
passagen när molnen skingrades.
Förutom kontrasten av planeten skönjdes
även några solfläcksgrupper på
projektionsskärmen.
23
GAK:s ordförande studerar
passagen med mylarfiltrerade
glasögon.
En tornbesökare studerar Venuspassagen i
Gunnars solteleskop.
Sjömanshustrun på sin sockel tog nog också sig
en titt på passagen.
24
Robin förklarar något för besökarna.
Masthuggskyrkans klocktorn syns i
bakgrunden.
Fotograf: Kenneth Blomstedt, Eskilstuna
Teleskop: Celestron Nextstar 6SE
Kamera: Canon EOS 550D
.
VINTERSOLSTÅNDET
inträffar i år den
21 december, kockan 12:11:21.
