EN RIKTIG ELDSJÄL
Rosario Ali Taikon är både svensk och italiensk och av romskt
ursprung. Uppvuxen i Italien med en svensk mamma och en italiensk
pappa. Sin unga ålder till trots har Rosario ett imponerande CV, både
vad gäller studier och arbetslivserfarenhet. När jag frågar vad som
driver honom att hålla ett så högt tempo vet han inte riktigt. ”Det bara
snurrar på”, säger han. Men längre in i vårt samtal blir det tydligt för
mig att Rosario är en person som vill skapa förändringar.
– Det är fortfarande en svår situation för romer, men det har hänt mer de senaste tio åren
än vad som hänt under de senaste 50 åren, säger Rosario.
Genom minoritetsstatusen har romerna fått mer rättigheter och möjligheter att göra sina
röster hörde. Rosario vet vad han talar om eftersom engagemanget för romska frågor har
kommit med modersmjölken. Rosarios familj startade föreningen É Romani Glinda som
från början hade syftet att informera romer om deras frågor och rättigheter. Tanken var inte
att bara lyfta den politiska situationen utan även sprida kulturella inslag. Rosario började
arbeta med föreningen tidigt och från 2003, när han flyttade till Sverige från Italien, har han
varit intensivt engagerad. Föreningen har även en tidskrift och Rosario har hjälpt till att
utveckla den till en bredare läsarkrets.
En stor del av Rosarios arbete är att utbilda och han är aktiv i det stora europeiska
samarbetet som finns för romer. Han är verksam i ett flertal arbetsgrupper där myndigheter
behöver representanter från den romska minoriteten i Sverige. Rosario menar att han
ganska ofta fungerar som länk till mer inofficiella kontakter eftersom gräsrotsnivån nås
bättre genom honom eller andra i nätverket.
Sverige har sedan 2001 gjort ett flertal satsningar på att förstå romernas situation.
Diskrimineringsombudsmannen genomförde mellan 2001 och 2003 en kartläggning med
en arbetsgrupp där É Romani Glinda var med. Arbetet resulterade i en rapport med
förbättringsåtgärder och regeringen valde att ta åt sig alla dessa förslag.
– Det var förvånansvärt men givetvis bra, säger Rosario. Sedan romerna fick
minoritetsstatus har man även tillsatt romska rådet, sedermera Delegationen för romska
frågor (utredningsorgan) som ska ansvara för romernas situation.
Vilka är de viktigaste frågorna för romer i Sverige idag?
– Det är svårt att svara på eftersom många av frågorna går hand i hand. I Sverige är
mellan 50–100.000 personer av romskt ursprung. Omkring fjorton av dessa går på
universitet idag universitetsutbildning, så bara där finns ett stort problem, säger Rosario.
Att ha en utbildning och att komma in på arbetsmarknaden är i många fall nödvändigt för
att bli en del av samhället. För många personer i Sverige är detta inte en självklarhet.
Alltför många ungdomar med romskt ursprung går inte ens ut skolan. Ansvaret kan inte
helt skyllas på skolorna säger Rosario, men det är ganska tydligt att attityden gentemot
romer fortfarande är negativa.
– Det är exempelvis inte samma frånvaroutredning om en romsk elev skolkar jämfört med
om en svensk elev gör det, säger Rosario.
Rosario är engagerad i arbetet med gentemot Lärarhögskolan som går ut på att utbilda och
förändra attityderna. Situationen börjar förbättras säger han, men sådant här tar tid.
Eftersom Rosario bland annat arbetat i samarbetsprojekt med European Roman Rights
Centre (Ungern) har han på plats sett hur situationen ser ut för romer runt om i Europa.
Den största skillnaden på diskussionen i Sverige och övriga Europa är att diskrimineringen
inte är öppen i Sverige, den är mer institutionell, menar Rosario.
– I Europa ser man fortfarande mycket öppet rasistiska uttryck gentemot romer i form av
skyltar etc. Det finns inte i Sverige. Men det betyder inte att det inte finns, det tar sig bara i
uttryck på andra sätt, inte minst i arbetslivssammanhang.
Trots att romer idag har minoritetsstatus är antalet anställda i offentlig sektor mycket lågt.
Eftersom det är så låg representation av romer så finns det heller inget inflytande.
Eftersom Rosario studerat parallellt hela tiden har han kunnat integrera sina kunskaper i
sitt uppsatsarbete. Hans kandidatuppsats i nationalekonomi har titeln ”Be serious, do you
really employ Roma? A field experiment test about discrimination on the labour market.” I
uppsatsen har han tittat just på skillnaderna i ansökningsprocessen är mellan personer
med romskt ursprung och inte.
Vilken är den största missuppfattningen om romer?
– Att romer inte vill ha vanliga jobb för att det skulle innebära mindre självständighet. Det är
inte alls sant, självklart vill romer ha vanliga jobb, så är det ju för alla. Det problemet man
möter som person med romskt ursprung är att man inte alltid uppfyller de krav som ställs
för jobbet, men även om man uppfyller kraven så finns det en stor diskriminering.
Den andra missuppfattningen är att man tror att romer är en homogen grupp. Kan man inte
den romska historien så vet man inte att det snarare är som olika stammar och inte knutet
till enskilda länder.
En missuppfattning är att man ska integrera romer med majoritetssamhället, man bör
istället integrera majoritetssamhället mer i sina minoritetssamhällen.
– Jag hoppas att det kommer att gå mer och mer i den riktningen. Vi har på senare år fått
fler möjligheter att synliggöra den romska kulturen, inte minst genom kulturcenter i
Stockholm och Malmö. Det är ett arbete som pågått sedan 40-talet, och nu är det
verklighet, så det idoga arbetet lönar sig förhoppningsvis, avslutar Rosario.
Fyra snabba frågor:
Tala eller skriva: tala
Fotboll eller teater: dyka
Vinter eller sommar: sommar
Pizza eller köttbullar: pasta
