Från Alstern till Kalmarsund
Alsteråns Kraftverksförening
Röda punkter visar vattenkraftstationer
• Föreningens syfte är att genom regleringen av Alsterån och annat samarbete främja
kraftverken och underlätta för andra intressenter att använda ån på ett hållbart vis.
• Alsteråns 20 kraftverk har 15 ägare: privatpersoner, industrier, lantbruksföretag,
kommunala energiföretag och Eon.
• Många är också medlemmar i Smålands
Vattenkraftförening och/eller Svensk Vattenkraftförening, Eon i Svensk Energi.
• Föreningen är medlem i Alsteråns vattenråd, samarbetar med länsstyrelserna i Kalmar och Växjö liksom med Uppvidinge,
Nybro och Mönsterås kommuner (främst
de tekniska förvaltningarna och räddningstjänsterna).
• Besök gärna vår hemsida www.akvf.se
för mer information och kontaktuppgifter.
Alsterån och vattenkraften
Om Alsterån och de 20 kraftverk som där
producerar lokal och hållbar el
2014:1
Alsterån
De tio milen från Alstern vid Sävsjöström
till Kalmarsund vid Strömsrum rinner ån
mest genom skog och till mindre del genom odlad bygd, passerar många små och
stora sjöar, går genom ett tiotal samhällen
som vuxit upp där vattnets kraft använts.
Alsterån är naturskön med rik fauna och
flora. Ett tjugotal fiskarter har påträffats.
Utter finns på många ställen. Utmed ån
växer hampflockel, lundskafting, safsa,
idegran. Lövskogsområdena är många.
Från Alstern till havet faller ån 217 m, 107
används av kraftverken. Medelvattenflödet
ökar från 2 m3/s vid Alstern till 5 i Alsterbro och 10 vid Strömsrum. Vattenföringen
växlar kraftigt över året och mellan åren.
Under sommaren kan den vara 1 -– 2, vid
vårfloden 20 – 40 m3/s. Högsta flöden,
med risk för översvämning, kan vara tio
gånger medelvattenflödet. Största biflöden
är Lillån, Hindabäcken, Badebodaån och
Trändeån.
Kraftverken
Sedan medeltiden har Alsteråns vattenkraft använts till kvarnar, sågar, stampar,
hammare m m. Under 1800-talet började
vattenkraften allt mer användas i de nya
fabrikerna i de framväxande industrisamhällena utmed ån. Från början av 1900talet tillkom sedan elproduktionen, oftast i
anslutning till befintliga anläggningar.
Bebyggelse och natur utmed ån och sjöarna är sedan århundraden anpassade till att
fördämningar höjer vattennivån. Regleringen av ån inverkar genom att utjämna
toppar och dalar. Viktigast för flöde och
nivåer är nederbörden: hur stor den är, fördelning över året, i vilken form den faller.
Alsterån har haft minst 50 vattenverk. Nu
finns 20 kraftverk och 5 dammar. Störst är
Hornsö med 15 m fallhöjd och 2 500 kW,
flera har 2 – 4 m fallhöjd och effekter runt
50 kW. Årsproduktionen är 25 miljoner
kWh, vilket räcker till 5 000 hushåll.
Klimatnyttan är stor, 25 miljoner kWh ersätter lika mycket gammal kolkraft i något
av våra grannländer och minskar därigenom koldioxidutsläppen med 20 000 ton.
På marginalen minskar detta den globala
uppvärmningen, som är ett av de största
hoten mot den biologiska mångfalden. I ett
livscykelperspektiv släpper vattenkraften
ut minst koldioxid per kWh.
Regleringen minskar de extrema vattenflödena, torrläggning och översvämning,
genom att en del av vårfloden och andra
stora flöden sparas i Alstern och några
andra sjöar. Detta gynnar bad- och båtlivet
liksom fisket, t ex strömfisket i Uppvidinge. Vid mycket höga vattenflöden finns
ett samarbete mellan kraftverksägarna och
med myndigheter.
Eftersom kraftverken ligger i mindre orter
eller på landsbygden ger de ett värdefullt
tillskott av företagande och sysselsättning.
De passar väl in i den satsning på gröna
näringar som görs på många nivåer.
Genom att kraftverken varit avgörande för
framväxten av industrier och samhällen utmed ån har de stora industri-, kultur- och
samhällshistoriska värden. Detta visas tydligt i ”Elproducerande vattenkraftverk i
Kalmar län”, som ger en ingående bild av
vattenkraften i bl a Alsterån.
Svenska folkets åsikt om vattenkraften är
mycket positiv. SOM-institutet har i
många år redovisat, att andelen som vill
satsa mer eller ungefär som i dag på
vattenkraften ligger mellan 85 och 89 %.
