Talarmanus: Alla delar i Fairtrades ambassadörsutbildning
_________________________________________________________________________________
Sektion 1, Lektion 2: Introduktion till Fairtrades ambassadörsutbildning
Alla vill kunna leva på sitt arbete. Alla vill få sina rättigheter tillgodosedda och alla vill
ha inflytande över sitt eget liv. Här spelar handel och ekonomisk tillväxt en viktig roll, men inte
utan schyssta spelregler.
Därför finns Fairtrade, en oberoende certifiering som genom kontroller och kriterier för hållbar
utveckling ger människor i länder med utbredd fattigdom möjlighet att, med egen kraft, förbättra
sina arbets- och levnadsvillkor. Genom Fairtrade får odlare och anställda en tryggare
försörjning, mer utbildning och ökade resurser till omtanke om miljön. Det börjar med Fairtrade!
För dig börjar det mer specifikt med Fairtrades ambassadörsutbildning. Vårt mål är att du ska
få en god förståelse för vad Fairtrade är, hur Fairtrade arbetar och hur Fairtrade möjliggör att
människor kan lämna fattigdomen bakom sig.
I Fairtrades ambassadörsutbildning så tar vi oss tillsammans igenom Fairtrades system. Vi
möter producenterna bakom de produkter vi konsumerar och du får konkreta tips på hur du
kan vara med och göra skillnad.
Utbildningens lektioner är indelade i tematiserade sektioner, så att du enkelt kan orientera dig
i utbildningens innehåll. Via översikten kan du hela tiden se vilka lektioner du har gått igenom
och vilka som återstår. Så snart en lektion är genomförd så markeras den som slutförd. Det
går bra att pausa i utbildningen om du inte har möjlighet att gå igenom alla lektioner vid ett och
samma tillfälle, alla dina resultat sparas.
Under Resurser finner du kompletterande information om du vill lära dig ännu mer. Det kan
vara t.ex. filmtips, länkar och spännande rapporter. Där finner du också alltid ett talarmanus
av den inspelade föreläsningen. När du gått igenom alla lektioner i utbildningen så får du ditt
kursintyg genom att klicka på den gröna pokalen. Sprid gärna kursintyget i sociala medier så
att fler ser att utbildningen finns. Tyck också gärna till om kursen genom att betygsätta den då
du är klar.
Symbolerna som anges i texten ovan ser ut såhär:
Sektion 2, Lektion 4: Handel och mänskliga rättigheter
Världen utvecklas och blir bättre på många viktiga områden, men utvecklingen går inte
tillräckligt fort och blir inte bättre för alla. 800 miljoner människor lever i extrem fattigdom. När
en har tillgång till så lite pengar så blir det ytterst svårt att möjliggöra sina barn en utbildning.
Och även om många börjar skolan så är det också många som inte får gå färdigt utan tvingas
lämna skolbänken för att måsta arbeta istället. Handel kan vara ett effektivt verktyg för
utveckling och tillväxt, men bara om handeln bygger på ömsesidig respekt för mänskliga
rättigheter.
Varje dag handlas stora mängder varor som producerats i länder med utbredd fattigdom, under
bedrövliga arbets- och levnadsvillkor - ibland med barnarbete som följd. Det är inte acceptabelt
att människor far illa för att vi ska kunna köpa mat, dryck och andra produkter så billigt som
möjligt. Det får inte vara en konkurrensfördel att kränka mänskliga rättigheter.
Sverige har ställt sig bakom FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna,
Barnkonventionen och ILO:s åtta kärnkonventioner. I enlighet med ILO:s kärnkonventioner så
ska alla arbetare, oberoende av var hen bor och verkar få alla sina rättigheter tillgodosedda. I
praktiken innebär det rätten till föreningsfrihet och organisationsrätt. Rätten att organisera sig
och förhandla fackligt samt ett förbud mot tvångs- och straffarbete. Konventionerna tydliggör
också avskaffandet av tvångsarbete och att alla ska få lika lön för lika arbete oavsett kön. All
diskriminering är förbjuden och det finns också tydliga riktlinjer för minimiålder för arbete. ILO:s
åttonde kärnkonvention syftar till att koncentrera ansträngningarna på att först avskaffa de
värsta formerna av barnarbete.
Men tyvärr räcker det inte alltid med nationell lagstiftning och internationella konventioner,
eftersom det i många länder inte finns några garantier för att dessa efterlevs i praktiken. Därför
finns Fairtrade. Ett effektivt verktyg som möjliggör företag och konsumenter att hjälpas åt och
se till att rättigheterna respekteras. När du och jag väljer Fairtrade-certifierade produkter kan
vi tillsammans medverka till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för de människor som odlar
och producerar våra varor. Genom Fairtrade får odlare och anställda en tryggare försörjning,
mer utbildning och ökade resurser till omtanke om miljön.
Sektion 2, Lektion 5: Försörjning
Att ha ett arbete leder inte automatiskt till att människor tar sig ur sin fattigdom. Osäkra
anställningar och dåliga villkor kan snarare skapa hinder för utveckling. Genom Fairtrade får
odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom bättre kunskap om sina rättigheter, större
försörjningsmöjligheter och en stärkt position på världsmarknaden. Fairtrades kriterier innebär
inte bara krav på långsiktiga handelsavtal, utan också successivt höjda lönenivåer för anställda
samt ett minimipris för råvaran och en premie, som utgångspunkt i förhandlingen mellan odlare
och köpare.
Följs upp av vår film ”Försörjning”.
Sektion 2, Lektion 6: Utbildning
Genom Fairtrade får odlare och anställda samt deras familjer en tryggare försörjning vilket gör
att barnen kan gå i skolan istället för att tvingas arbeta. Fairtrade-premien används ofta till
stipendier för högre utbildning. Samtidigt ges odlarna stöd och utbildning i bland annat
jämställdhetsfråga och demokratiutveckling.
Följs upp av vår film ”Utbildning”
Sektion 2, Lektion 7: Miljöhänsyn
Fattigdomsbekämpning och klimatarbete hänger ihop. Utan pengar till att få mat på bordet är
det svårt att ta ansvar för miljön och producera råvaror på ett hållbart sätt. Genom Fairtrade
får odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom viktiga verktyg för att minska sin
miljöpåverkan. Fairtrades miljökriterier innebär bland annat ett förbud mot skadliga
bekämpningsmedel, skydd av utrotningshotade arter och buffertzoner för att skydda känsliga
naturområden. Producenterna får också stöd att hantera konsekvenserna av
klimatförändringarna. Ökade intäkter genom Fairtrade-försäljningen gör det också möjligt för
ännu fler att ställa om till ekologisk odling.
Följs upp av vår film ”Miljöhänsyn”.
Sektion 3, Lektion 9: En oberoende certifiering för hållbar utveckling
Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig
hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom.
Då vi konsumerar Fairtrade möjliggör vi att:
- Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
- Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet
- Barnarbete och diskriminering motverkas
- Demokratin och organisationsrätten främjas
- Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas
Arbets- och produktionsvillkor varierar oftast från produkt till produkt. Kaffe och kakao odlas
till exempel mestadels av odlare som livnär sig på småskaligt jordbruk. För dessa människor
är betalningen för råvaran avgörande för familjeekonomin. Te däremot, odlas oftast på större
plantager med anställd arbetskraft. Här spelar lönenivån och arbetsvillkoren en viktigare roll.
Med detta som bakgrund så delas Fairtrades kriterier upp i odlare respektive anställd
arbetskraft, baserat på kärnkriterier och utvecklingskriterier. Vid certifieringstillfället måste alla
kärnkriterier vara uppfyllda, medan utvecklingskriterierna ska nås inom en given tidsram som
bestäms vid certifieringen. Ett exempel på ett kärnkriterie är att alla anställda har en lagstadgad
minimilön, medan ett utvecklingskriterie kan vara en kontinuerlig löneökning, med syfte att
förbättra den anställdes ekonomi ytterligare.
Handeln regleras också genom handelskriterier och produktspecifika kriterier, med krav på
bl. a spårbarhet och skriftliga avtal gällande kvantiteter, kvalitet, pris, betalnings- och
leveransvillkor. Är du nyfiken på en speciell råvara eller produkt? Kika då in på Fairtrades
internationella hemsida där du kan se hur kriterierna är uppbyggda och vilka nivåerna är för
minimilön respektive minimipris och premie.
Sektion 3, Lektion 10: Minimipris och premie
Ett av Fairtrades kriterier syftar till att odlaren ska få ett pris som täcker produktionskostnaden,
i form av ett minimipris. Det kan låta som en självklarhet, men i dagsläget är det dessvärre inte
alltid det. Minimipriset räknas ut av Fairtrade International, utifrån insamlad information från
producenter, handlare och externa rapporter för COSP, Cost of sustainable production.
Minimipriset är inte ett fast pris, utan ett lägsta pris som inte får underskridas. I förhandlingen
mellan köpare och odlaren av en Fairtrade-certifierad råvara sätts ofta priset ovan eller långt
ovan minimipriset, utifrån faktorer såsom sort, kvalitet, ursprung och volym. Om råvaran
dessutom är ekologiskt certifierad får odlaren ett ännu högre pris, genom den s.k. ”ekologiska
prisdifferentialen”.
Fairtrade-certifierade producentorganisationer får en Fairtrade-premie vid försäljningen av
råvaran. Premien är obligatorisk och betalas utöver minimipriset. Ju större volymer Fairtradecertifierad råvara som köps/säljs, desto högre blir med andra ord premien i absoluta tal. Det är
därför det är så viktigt att vi väljer Fairtrade-märkt i butiken, så att efterfrågan ökar och
producenterna kan sälja en större del av sin produktion som Fairtrade.
Fairtrade-premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t.ex. i en ny
skola, nya bostäder och hälsovård, eller till investeringar i jordbruket/produktionen. Beslutet för
hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna via en premiekommittée, en viktig del i
en demokratisk process. Premien, som ligger på cirka 5 % av försäljningsvärdet, betalas alltid
ut på en separat faktura direkt till odlarnas premiekommittée.
Sektion 3, Lektion 12: Fairtrades historia och utveckling
Det som idag är Fairtrade startade som en gräsrotsrörelse som ville påverka och förändra
världen med rättvis handel som sitt främsta verktyg. Många var engagerade i solidaritets-,
fackförenings- och miljöorganisationer samt i kristna samfund. Rättvishandelsrörelsen spåras
ända tillbaka till 40-talets USA.
En person som betytt mycket i skapandet av en produktmärkning som bidrar till förbättrade
arbets- och levnadsvillkor för producenter i länder med utbredd fattigdom är den holländske
missionären Frans Van der Hoff. På 70-talet flyttade han från Chile till Mexiko och märkte
snabbt hur svårt det var för odlarna att sälja sitt kaffe. Under många år hade de varit tvungna
att sälja kaffet till rekordlåga priser till s.k. ”coyotes”. Eftersom odlarna inte hade några andra
köpare var de tvungna att sälja till dessa mellanhänder, till det pris de erbjöd. Frans Van der
Hoff beslutade sig för att försöka förändra kaffeodlarnas situation och samlade ett hundratal
odlare till ett möte för att tillsammans diskutera möjliga vägar framåt. Mötet blev mycket
givande och kaffekooperativet UCIRI skapades.
UCIRI kom snart i kontakt med organisationer för rättvis handel i Europa och beslöt att verka
tillsammans med dem för att råda bot på problemen med många mellanhänder och låga priser.
Tillsammans med rättvis handels-organisationer i Holland var UCIRI med och grundade Max
Havelaar, den holländska motsvarigheten till Fairtrade, och blev det första certifierade
kooperativet.
Holland var därmed först ut 1988 med en produktmärkning som bidrog till förbättrade
produktionsförhållanden. Syftet var att ge odlare med egen mark marknadstillträde och
möjlighet att sälja i större volymer samt att erbjuda konsumenten en vara som garanterade
produktion enligt kriterier för rättvis handel.
Efter några år spred sig märkningskonceptet vidare och fler nationella Fairtrade-organisationer
skapades, t.ex. Fairtrade Foundation i England och Transfair i Tyskland. Allt eftersom tiden
gick började länderna samarbeta allt mer. Fairtrade International bildades 1997 med syftet att
samordna kriterier och kontroll för Fairtrade. Därmed var en ny internationell produktmärkning
född.
Då den första produkten kom ut på den svenska marknaden 1997 så var det under namnet
”Rättvisemärkt”. 2004 gick dåvarande Rättvisemärkt över till det internationella
certifieringsmärket som ett led i en mer internationell harmonisering och från 2010 användes
också det internationella namnet Fairtrade i Sverige. 2011 bytte Fairtrade till det
certifieringsmärke vi har idag.
Än idag är kaffekooperativet UCIRI verksamma. Den stora skillnaden är att de idag inte är
ensamma med sin certifiering utan de är verksamma inom Fairtrades system tillsammans med
tusentals andra producentorganisationer.
Sektion 3, Lektion 13: Fairtrade Sverige och Fairtrade International
Fairtrade International är den internationella paraplyorganisationen som arbetar med att
utveckla de internationella Fairtrade-kriterierna, ta fram de globala strategierna för Fairtrades
utveckling, organisera stödprogram för odlare och anställa samt samordna det arbete som
sker lokalt i producentnätverk och i nationella Fairtrade-organisationer. Fairtrade International
ägs och styrs till 50 procent av odlarna och 50 procent av märkningsorganisationerna. De har
hälften av rösterna var i Fairtrade Internationals årliga generalförsamling. Producenterna får
därmed inflytande och makt över beslut som påverkar deras liv.
Fairtrade har tre producentnätverk; CLAC (Latin American and Caribbean Network of Fair
Trade Small Producers and Workers) i Sydamerika. Fairtrade Africa i Afrika och NAPP
(Network of Asia & Pacific Producers) i Asien. Tillsammans möjliggör de utveckling för
miljontals människor, genom att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för producenter och
deras familjer i 75 länder.
Nätverken tillhandahåller sitt stöd för odlare och anställda genom lokala representanter vars
uppgift är att ha en tät kontakt med producentorganisationer inom en viss region; att erbjuda
information, råd och utbildning samt att hjälpa odlarna att leva upp till internationella Fairtrade
kriterier och hitta nya marknader för sina produkter.
Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Fairtrade Sverige
består av en förening och ett bolag. Deras gemensamma uppdrag består i att öka utbudet av
och efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter i Sverige. Det gör de genom att:
- licensiera Fairtrades certifierings-märke till företag vars produkter är certifierade i enlighet
med internationella Fairtrade-kriterier och skapa ett mervärde för dessa företag. - påverka
detaljhandeln, återförsäljare och grossister att produktutveckla, utöka och marknadsföra sitt
sortiment av Fairtrade-märkta produkter. - bilda opinion och sprida information med syfte att
öka konsumentens kännedom och kunskap om Fairtrade.
Föreningen för Fairtrade Sverige leds av sin generalsekreterare och har ett 40-tal
medlemsorganisationer. Föreningens ekonomi byggs upp av medlemsintäkter och projektstöd.
Fairtrade Sverige AB leds av sin VD och ägs av Svenska Kyrkan och LO och de finansieras
av sina licensintäkter. Fairtrade Sverige AB är en icke vinstdrivande organisation. Allt
eventuellt överskott återinvesteras i verksamheten, till exempel genom sänkta avgifter för
licensiering och ökande bidrag till Fairtrade Internationals utveckling av kriterier och
producentstöd.
Sektion 3, Lektion 14: Internationell definition av rättvis handel
I december 2001 antog organisationerna för rättvis handel, World Fair Trade Organization
(WFTO) och Fairtrade International, en gemensam definition av rättvis handel. Sedan dess har
definitionen erkänts av Europaparlamentet (2006), Europeiska ekonomiska och sociala
kommittén (2009) samt Europeiska kommissionen (2009).
Den gemensamma definitionen av rättvis handel är:
”Rättvis handel är ett handelssamarbete, baserat på dialog, öppenhet och respekt som verkar
för en rättvisare världshandel. Rättvis handel verkar för en hållbar utveckling genom att erbjuda
bättre handelsvillkor och garantera rättigheter för marginaliserade producenter och arbetare,
framförallt i Syd. Rättvis handel-organisationer är aktivt engagerade i att stödja producenter,
verka för ökat medvetande och kampanjarbete för förändringar i regelverk som omgärdar den
konventionella internationella handeln och det sätt varpå den utövas”.
Fairtrade International, en av organisationerna bakom denna definition, har presenterats. Men
vilka är World Fair Trade Organization och hur verkar de för rättvis handel? WFTO är den
globala rättvis handel-organisationen som samlar ca 400 medlemmar i drygt 70 länder.
Medlemmarna i WFTO är själva producenter, importörer eller återförsäljare av rättvist
handlade varor. Alla medlemmar följer de tio principerna för rättvis handel.
WFTO:s 10 principer för rättvis handel
1. Bättre möjligheter för marginaliserade producenter
2. Transparent och demokratisk organisation
3. Handel med socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar
4. Rättvist pris och rättvis betalning
5. Inget barnarbete eller tvångsarbete
6. Icke-diskriminering, jämställdhet och fackliga rättigheter
7. Goda arbetsförhållanden
8. Kapacitetsbyggande
9. Ökad medvetenhet om Fair Trade
10. Miljöhänsyn
Skillnaderna mellan hur WFTO och Fairtrade bedriver sitt arbete syns främst sett till
utformningen av kriterier respektive principer, kontrollsystem, varutyp och marknadsplats.
Fairtrade har specifika kriterier för varje produktgrupp, medan WFTO:s tio principer för rättvis
handel gäller för samtliga deras medlemmar, oavsett vad de producerar.
Fairtrades certifieringsorgan heter Flocert. De är ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ansvar för inspektioner och certifiering. Fairtrade kontrolleras därmed av en tredje
part. WFTO:s kontroller bygger däremot på ett trestegssystem där de första stegen är
självutvärderande och det tredje steget är en extern revision. Utöver dessa steg finns även
”Fair Trade Accountability Watch” som innebär att allmänheten, eller organisationer/företag,
kan anmäla WFTO-medlemmar som man misstänker bryter mot de 10 principerna för Fair
Trade. Detta är också en viktig del inom Fairtrades system. Om någon misstänker
missförhållanden så kan de rapporteras in via Fairtrades kontrollorgan Flocerts hemsida.
Sett till varutyp så kan varor från WFTO-medlemmar vara produkter som har en mer
komplicerad produktionskedja, t.ex. hantverk, och de återfinns framförallt i Fair Trade Shops
eller så kallade Världsbutiker – medan Fairtrade-certifierade produkter återfinns i de flesta
livsmedelsbutiker.
Sektion 4, Lektion 16: Hur certifiering och kontroll går till inom Fairtrades system
Ansökan och initial inspektion
Fairtrades certifieringsorgan heter Flocert. De är ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ansvar för inspektioner och certifiering av producentorganisationer och övriga
aktörer i handelskedjan fram till färdig produkt. Flocert följer ISO17065-standard, dvs. den
ledande kvalitetsnormen som gäller för certifieringsorganisationer. Detta innebär bland annat
att verksamheten är transparent i alla processer och i alla led, samt att de kontrolleras av en
tredje part.
Alla producentorganisationer, stora som små, kooperativ som plantage, måste skicka in en
ansökan om Fairtrade-certifiering till Flocert för att se om de kan få börja sälja sina produkter
som Fairtrade. När ansökan är inskickad genomförs en initial inspektion på plats av en regional
inspektör från Flocert. För att producentorganisationen ska kunna bli certifierad måste
kärnkriterierna uppfyllas. Inspektionerna görs både av organisationens centrala delar och
slumpmässiga kontroller av enskilda odlare eller intervjuer av anställda.
Därefter skickas en rapport till Flocert för utvärdering och beslut kring huruvida
producentorganisationen ska certifieras eller inte. Flocerts analytiker går noga igenom
kontrollantens rapport för att se att Fairtrade-kriterierna möts. Om stora avvikelser upptäcks
så kommer ansökan inte att godkännas. Vid mindre avvikelser ges producentorganisationen
en chans att rätta till de avvikelser som upptäckts.
Efter att den initiala inspektionen är genomförd och godkänd av certifieringsorganet Flocert
startar en treårig certifieringscykel med årliga kontroller av att kriterierna uppfylls samt krav på
gradvisa förbättringar enligt utvecklingskriterierna.
Uppföljning och löpande kontroller
Då inspektörerna genomför de löpande kontrollerna så sker det på två sätt. Dels genom att
kontrollera producentorganisationens dokumentation, såsom köp- och betalningsdokument för
företagen i handelskedjan - detta för att se att dokumentationen överensstämmer med hur
mycket som faktiskt köpts/sålts som Fairtrade. Sedan genomförs även fältkontroller, som
innebär besök hos producenten och genomgång av verksamheten. Även alla de företag som
hanterar råvaran fram till att slutprodukten är förpackad och märkt för konsument måste
genomgå en fysisk inspektion.
Längden på en inspektion, för såväl initial inspektion som uppföljning, varierar beroende på
producentorganisationens storlek, uppbyggnad och antalet produkter som säljs. En fullständig
inspektion kan ta allt från fyra dagar upp till flera veckor.
Om en Fairtrade-certifierad producentorganisation inte uppfyller fastställda kriterier under de
löpande kontrollerna får de en anmärkning och krav på rättelse inom en specificerad tidsperiod.
Vid upprepade misslyckanden med att rätta till noterade missförhållanden blir producentorganisationen av med sin certifiering. Vissa anmärkningar av allvarlig karaktär ger dock
underlag för omedelbar avstängning.
Men, vem kan egentligen bli en Fairtrade-certifierad producent? Urvalet av i vilka länder
Fairtrade är verksamma sker utifrån faktorer såsom inkomst per capita, inkomstklyftor, och
andra sociala och ekonomiska indikatorer. Vägledande är OECD-DAC:s förteckning över
länder som mottar biståndsmedel, Världsbankens Gini Index och Human Development Index.
Ytterligare en viktig parameter är i vilka länder Fairtrade bedöms kunna ha en långsiktig positiv
inverkan samt möjlighet att tillhandahålla producentstöd.
Vilka länder som omfattas revideras vart femte år och redovisas i Fairtrade Internationals
Geographical Scope. Detta dokument finner Ni under resurser.
Sektion 4, Lektion 17: Vad kostar det för en producentorganisation att bli certifierad?
Flocert tar ut en avgift av producentorganisationen som täcker den administrativa kostnaden
för ansökan av ett certifikat eller förnyelse av ett certifikat samt kostnaden för kontroller.
Avgiften varierar beroende på antalet medlemmar i producentorganisationen och antalet
certifierade råvaror. Ett genomsnittskooperativ, bestående av ca 1250 medlemmar, ger en
årlig kostnad på drygt 35 kronor per producent (eller familj). Ju fler producenter desto lägre
kostnad per producent och vice versa.
Certifieringsavgiften är för de allra flesta producentorganisationer en mindre investering i
relation till de vinster och fördelar som kommer av tillgången till en internationell marknad för
Fairtrade-märkta produkter.
Sektion 5, Lektion 20: Konsumtion av Fairtrade-certifierade produkter
Varje litet val vi gör som konsumenter kan göra skillnad. Men när valet enbart handlar om att
köpa den billigaste varan, då är det någon annan som får betala det verkliga priset – ofta i form
av dåliga arbetsvillkor och skador på miljön. Fairtrade handlar om att öppna upp för en
internationell handel som baseras på respekt för mänskliga rättigheter och omtanke om miljön
– en hållbar handel som framförallt syftar till att gynna första ledet av handelskedjan, där
villkoren oftast är som sämst.
Vi konsumenter har en stor möjlighet att påverka vad som återfinns på våra butikshyllor. Det
är vår efterfrågan och våra konsumtionsmönster som till stor del styr utbudet. När vi väljer
Fairtrade så påverkar vi inte bara vad som hamnar på hyllan, utan även hur varorna har
producerats innan de hamnade där.
I en tid då fattigdom och global uppvärmning är en stor utmaning så är det en möjlighet vi
konsumenter bör ta. Fråga efter Fairtrade i din butik och välj de varor som är Fairtradecertifierade. För då du väljer Fairtrade-certifierade produkter bidrar du till att odlare och
anställda i länder med utbredd fattigdom får bättre arbets- och levnadsvillkor – samtidigt som
du visar både företagare, butiker och våra politiker att detta är en viktig fråga.
Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta varor att välja bland. T.ex. kaffe, te, kakao,
drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färsk frukt, juice, ris, quinoa, glass, socker,
müsli, snacks/godis och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, rosor, guld,
sportbollar, hudvård och produkter som innehåller Fairtrade-certifierad bomull. Du hittar
Fairtrade-märkta produkter i de flesta livsmedelsbutiker, men också på hotell, restauranger,
caféer och andra ställen där det säljs mat och dryck.
Försäljningen av Fairtrade-märkt ökar stadigt i Sverige, likaså breddas utbudet av produkter.
Som ett exempel kan vi se att försäljningen av Fairtrade-märkta produkter nästintill
tredubblades under 2011–2015. Försäljningsutvecklingen går hand i hand med ett starkt
växande utbud. Antalet certifierade produkter på den svenska marknaden fördubblades under
samma period. Fairtrades senaste försäljningsstatistik finner du under resurser.
Sektion 5, Lektion 21: Varför finns det inte fler Fairtrade-certifierade produkter?
Fairtrade International driver arbetet med att ta fram kriterier för nya Fairtrade-märkta
produktgrupper. Att ta fram kriterier samt säkerställa att dessa verkligen förbättrar arbets- och
levnadsvillkoren för producenten är mycket resurs- och tidskrävande.
Till en början fokuserade Fairtrade International på produkter inom livsmedelssektorn. Under
de senaste åren har dock intresset ökat för ”non-food”-produkter, det vill säga produkter som
inte är livsmedel. Exempelvis färdigställdes kriterier för sportbollar 2002, kriterierna för bomull
2004 och under 2010 blev kriterierna för guld färdigställda.
För närvarande fokuserar Fairtrade International och Fairtrade Sverige särskilt på att öka
efterfrågan och försäljningen för befintliga produktgrupper.
Sektion 6, Lektion 24: Fairtrades temaområden
Fairtrade handlar om fattigdomsbekämpning och att skapa förutsättningar för utveckling
genom en hållbar handel där odlare och anställda, med egen kraft, kan förbättra sina arbetsoch levnadsvillkor.
Utmaningarna skiljer sig åt mellan länder, regioner och beroende av vilken råvara som
produceras. Därför har Fairtrade fördjupat sitt arbete med producentstödsprogram inom
följande olika temaområden:
- stödjer producenter att möta klimatutmaningarna
- stärker kvinnors rättigheter och möjligheter
- motverkar barnarbete
- verkar för levnadslön
För att ge dig en ökad förståelse för hur detta arbete mer konkret ser ut så börjar vi med att
besöka kaffekooperativet Sónomoro i Peru. (Visa filmen som finns i utbildningsmaterialet.)
Sektion 6, Lektion 26: Stärker kvinnors rättigheter
Globalt producerar kvinnor över hälften av världens mat, men de får bara tio procent av
inkomsten. Mycket av det arbete kvinnor utför är i hög grad lågavlönat eller till och med
oavlönat. Vidare är kvinnors tillgång till mark ofta begränsad i lag och den marken de trots allt
har tillgång till är ofta av sämre kvalitet. Faktum är att just den begränsade tillgången till mark
är avgörande. Utan mark är det svårt att få del av statliga stödprogram till jordbruket. Tillgången
till krediter, förbättrat utsäde, ny teknik och verktyg begränsas också av samma skäl. Mycket
lite av de resurser som satsas, internationellt, nationellt, lokalt och i hushållet, kommer helt
enkelt inte kvinnan till del. Det är inte bara djupt orättvist, utan även djupt ineffektivt.
Fairtrade vill aktivt bidra till att stärka kvinnor och möjliggöra dem att kliva in i roller som de
traditionellt har förvägrats. Det handlar om att ändra maktbalansen i världshandeln genom att
stärka förutsättningarna för odlarna att kunna delta i världsmarknaden på ett sätt som gynnar
dem. Fairtrades kriterier förbjuder diskriminering på grund av kön och det ställs krav på att
kvinnor inkluderas i beslutsfattande processer på arbetsplatsen. Ett konkret sätt att öka
kvinnors inflytande i Fairtrade-certifierade kooperativ är att tillsätta särskilda kvinnokommittéer
som synliggör och hörsammar de frågor som kvinnor anser vara av yttersta vikt.
Fairtrade-premien används ofta till att få en bättre tillgång till vatten, sjukvård, barnomsorg och
transporter, och även till verktyg för att kunna bearbeta mat. På så vis kan tiden som kvinnor
lägger på obetalt hushållsarbete minskas, och fokus kan istället läggas på avlönat arbete,
utbildning eller praktik.
Sektion 6, Lektion 27: Motverkar barnarbete
Enligt UNICEF är cirka 150 miljoner av världens barn involverade i arbetsformer som negativt
påverkar barnets utbildning, hälsa och säkerhet. Fairtrade arbetar med att motverka fattigdom
– grundorsaken till förekomsten av barnarbete – genom kriterier för ekonomisk, social och
miljömässig utveckling, samt certifiering och kunskapsöverföring. Certifierade producenter får
genom Fairtrade förbättrade ekonomiska villkor, en stabilare ekonomi och ökade möjligheter
för barn att gå i skolan istället för att arbeta.
Fairtrade-kriterierna förbjuder att barn under 15 år anställs som arbetskraft. Dessutom får barn
under 18 år inte vara involverade i arbete som är farligt eller skadligt för hälsan eller som
påverkar deras utbildning eller utveckling. Däremot får barn, i enlighet med ILO:s konventioner,
hjälpa till med arbete på familjens gård, men under strikta riktlinjer. De får arbeta efter skolan
och på skollov, arbetet måste överses av en vuxen familjemedlem, arbetet får inte hindra
skolgång (att barnet är för trött eller blir sjukt) eller negativt påverka barnets personliga
utveckling och hälsa. Arbetet får inte vara farligt och exploaterande eller hindra barnets
generella utveckling.
Certifierade odlingar eller plantager kontrolleras regelbundet av kontrollorganet Flocert. Om
barnarbete upptäcks finns ett åtgärdssystem som omedelbart vidtas för att skydda barnet i
fråga. I allvarliga fall kan Fairtrade-certifieringen dras tillbaks för producentorganisationen, men
utgångspunkten är att Fairtrade med olika stödåtgärder skall hjälpa producentorganisationen
att rätta till problemen, för att de sedan ska kunna fortsätta bedriva handel på villkor som
skapar en väg ut ur fattigdomen.
Sektion 6, Lektion 28: Verkar för levnadslön
Inom Fairtrades kriterier för anställd arbetskraft, t.ex. på ros-, banan- och teplantage, finns krav
på att alla anställda skall få den officiella minimilön som fastställts i landet. I de länder där det
inte finns en minimilön, ska det regionala branschgenomsnittet tillämpas. Men i vissa länder är
minimilönen så låg att det i själva verket inte är en lön att leva på. Det medför att vissa anställda
inom Fairtrade-systemet, som tjänar en minimilön, fortfarande lever i fattigdom. Detta vill
Fairtrade ändra på och har därför påbörjat ett gediget arbete för att kunna möjliggöra de
anställa en levnadslön.
För att höja lönerna så att de närmar sig en levnadslön så ställer Fairtrade krav på att
arbetsgivarna varje år ska öka de anställdas löner så att gapet mellan nuvarande lön och
levnadslön därmed minskar. Ökningen sker gradvis då det är orealistiskt att kräva av
exempelvis en rosplantage att de omedelbart måste höja lönerna till en levnadslön, då det ofta
skulle innebära en ökning med cirka 100 procent. Det skulle leda till att plantagen skulle
behöva höja priset på sina varor till en nivå där de inte längre skulle vara konkurrenskraftiga
på marknaden. Det är ett svårt dilemma, för oavsett hur mycket Fairtrade vill kunna ställa krav
på levnadslön omedelbart, så får det inte ske på bekostnad av att de anställda förlorar sina
jobb.
En ytterligare utmaning i arbetet med att gå mot en levnadslön har varit att det inom
jordbrukssektorn inte finns några fastställda nivåer för vad en levnadslön är i de länder och
regioner som Fairtrade verkar. Fairtrade är därför drivande i arbetet med att undersöka samt i
att försöka fastställa nivåerna. I denna situation blir Fairtrades premie av extra stor betydelse.
Den kan möta gapet mellan minimilön och levnadslön så att de anställda har ett extra
skyddsnät och tillgång till kapital som de kan investera för att stimulera utvecklingen.
Sektion 6, Lektion 29: Fairtrade och Agenda 2030
I september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål för hållbar utveckling, med
syfte att till 2030 utrota den extrema fattigdomen, minska ojämlikheter och orättvisor i världen
samt lösa klimatkrisen. Implementeringen av de globala hållbarhetsmålen går under namnet
Agenda 2030 och är en uppföljning och breddning av Milleniemålen.
Av de totalt 169 olika delmålen inom Agenda 2030 berör nästan samtliga livsmedel och
jordbruk i någon form. Därför är det också avgörande att de som själva jobbar inom
jordbrukssektorn får vara delaktiga i arbetet med att planera för och uppnå målen. Det är det
Fairtrade jobbar med och därför har det aldrig varit mer relevant!
Det första och övergripande målet – att utrota all form av fattigdom överallt – är kärnan i
Fairtrades verksamhet. Allt vårt arbete tar sin utgångspunkt i detta övergripande mål, då vi just
verkar för att de som är mest ekonomiskt och socialt utsatta i den globala handeln ska kunna
försörja sig på sitt arbete och få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.
Fairtrade handlar inte bara om att kriterier ska uppfyllas och kontrolleras hos de certifierade
producentorganisationerna. Fairtrade handlar framförallt om att skapa förutsättningar för
förändring och utveckling där det behövs som mest. Och det är odlarna själva som bestämmer
vilken väg de vill gå, hur de vill utvecklas framåt. Här fyller inte minst Fairtrade-premien en
viktig funktion, tillsammans med de egna utvecklingsmålen och de demokratiska processerna
för att påverka handels- och samhällsstrukturer underifrån.
Genom Fairtrade får certifierade odlare tillgång till en större internationell marknad, möjlighet
till ökad försäljning och därmed en tryggare försörjning. Kriterierna innebär inte bara krav på
långsiktiga handelsavtal utan också successivt höjda lönenivåer för anställda samt ett
minimipris för råvaran, som utgångspunkt i förhandlingen mellan odlare och köpare. För att i
detalj kunna se hur Fairtrade jobbar mot dessa mål, så kan du kika in under resurser och ta
del av rapporten ”Agenda 2030 – Fairtrade och de globala hållbarhetsmålen”.
Fairtrade Sverige jobbar också aktivt tillsammans med Sveriges kommuner kring Agenda 2030
via vårt koncept Fairtrade City. Fairtrade City är en diplomering för kommuner som engagerar
sig för rättvis handel och etisk konsumtion och syftar till att öka kännedomen om och
efterfrågan av varor som är producerade med respekt för de mänskliga rättigheterna. Är du
nyfiken på att veta mer? Kika då in på vår hemsida för att se om du redan bor i en Fairtrade
City, eller hur du kan engagera dig för att just din kommun ska bli en Fairtrade City.
Sektion 7, Lektion 30: Du kan göra skillnad!
Som ambassadör informerar du dina vänner och din familj om Fairtrade. När du gör det bidrar
du till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för producenter i länder med utbredd fattigdom.
Hur du vill informera om Fairtrade eller i vilken omfattning är helt upp till dig!
Du kan bjuda in till en Fairtrade-fika eller välja Fairtrade-märkt i din butik och peppa andra att
göra detsamma. Du kan anordna en provsmakning av Fairtrade-certifierade produkter eller
anordna en baktävling med utmaningen att använda Fairtrade-certifierade ingredienser. Du
kan påverka genom media genom att skriva debattartiklar eller insändare i din lokaltidning.
Du kan självklart också låna en av våra banandräkter! Ett fantastiskt verktyg för att skapa
nyfikenhet och möjliggöra spontana samtal om Fairtrade. Du kan bära den vid utåtriktade event
på stan eller då du delar ut Fairtrade-bananer vid ett event.
Ett enkelt och effektivt sätt att göra skillnad är att följa oss i sociala medier. Gilla, dela och
kommentera våra inlägg så att vi får en ökad räckvidd. Ju fler vi blir tillsammans – desto
bredare når vi ut med vårt budskap.
•
•
•
•
•
facebook.se/FairtradeSverige
twitter.se/Fairtradese
visas på green screen
youtube.se/Fairtradese
då det presenteras
instagram.com/fairtradese
https://www.linkedin.com/company/fairtrade-sverige
Vill du lära dig mer och engagera dig än djupare så kan du kika in på vår hemsida under fliken
”JAG VILL: Engagera mig”. Där får du en massa bra tips på hur du kan engagera dig för rättvis
handel. Du kan t.ex. anmäla din arbetsplats till ”Fairtrade på jobbet”. Fairtrade på jobbet är för
dig som väljer att göra skillnad i fikarummet genom att välja Fairtrade-certifierade produkter
och som stolt vill berätta om det. Som minimum krävs Fairtrade-certifierat kaffe, te och socker
och att man aktivt ser över möjligheterna att inkludera fler produkter så som chokladdryck eller
Fairtrade-märkta bananer i fruktkorgen.
Önskar du istället prova en helt egen idé och använda ditt engagemang för att knyta nya
kontakter och stärka ditt CV så har du vårt fulla stöd – och vår fulla uppmuntran. Fairtrade är
ett verktyg för att möjliggöra utveckling, både för odlare och anställa i länder med utbredd
fattigdom och för dig.
Jag är övertygad om att du, precis som jag, kan finna sätt att engagera dig för rättvis handel.
Tillsammans gör vi skillnad – på riktigt!
Sektion 7, Lektion 31: Kommunikationsskola för ambassadörer
Som Fairtrade-ambassadör representerar du alltid dig själv och konsumentmakten. Tänk på
att du inte en officiell representant för Fairtrade. För att öka din trygghet och ge dig goda
förutsättningar i ditt uppdrag så får du här ta del av Fairtrades grundläggande
kommunikationsskola.
Huvudbudskap
Fairtrade bygger på handel. Om vi konsumenter efterfrågar varor som är producerade med
respekt för mänskliga rättigheter så får vi det. Genom att flytta handen några decimeter i
butikshyllan och välja en Fairtrade-märkt produkt så kan du bidra till en positiv
samhällsutveckling i länder med utbredd fattigdom.
Ton
Förmedla trovärdighet. När du som konsument väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar du till
att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, genom kriterier för högre löner
och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden. Budskapet ska vara trovärdigt, lova
inte mer än kriteriernas faktiska innebörd.
Förmedla positiva associationer! Världen måste givetvis få beskrivas som den ser ut, men
tonläget bör aldrig vara fördömande eller enbart fokuserat på problemen. Vi vill så långt det
är möjligt fokusera på de positiva värden Fairtrade bidrar till och på konsumentens möjlighet
att påverka och förbättra. Vi undviker att kritisera andra märkningar.
Målgrupp
Vår målsättning är att så många som möjligt ska efterfråga och köpa Fairtrade-märkta
produkter. Därför undviker vi budskap som förstorar köpbeslutet mer än nödvändigt. Att köpa
Fairtrade-märkt ska vara ett enkelt val, och behöver inte vara kopplat till ”hög moral” eller
”politiskt medveten konsumtion”.
Tänk på att du som ambassadör framförallt bör rikta dig till ditt lokala område; butiker, caféer,
media, politiker, konsumenter i allmänhet och framförallt dina nära och kära. Den lokala
anknytningen ger bästa genomslagskraft.
Att kommunicera
Dessa frågor är bra att ha tänkt till kring: Vad är Fairtrade? Varför ska jag köpa Fairtrademärkta produkter? Hur vet jag att det funkar? När du informerar om Fairtrade, utgå gärna
från dig själv och egna erfarenheter.
