Den mänskliga hjärnan tänker sig ut på turné

advertisement
Foto: Peter Erikssons forskargrupp, Göteborg
1
”Den mänskliga hjärnan
tänker sig ut på turné”
(GP 20/2-05)
Slutrapport i projektet Se hjärnan!
2004-2007
2
Innehåll
Inledning.................................................................................................................................................. 3
Två forskare beskriver projektet och sina roller...................................................................................... 5
Tre exempel på de lokala mottagarnas arbetssätt – Kalmar, Umeå och Härnösand............................... 9
Se hjärnan på forskning.se..................................................................................................................... 15
Filmen Se hjärnan! ................................................................................................................................ 16
Samarbetet med Utbildningsradion ....................................................................................................... 17
Hjärnatlas på nervsystemet.se ............................................................................................................... 18
Gensvaret i media.................................................................................................................................. 19
Internetexponering................................................................................................................................. 21
Besöksstatistik utställningen ................................................................................................................. 23
Ekonomisk slutrapport .......................................................................................................................... 24
Bilaga 1: Exempel på rapporteringen i pressen under turnén 2005-2007 ............................................. 24
Bilaga 2: Creditlista............................................................................................................................... 58
Bilaga 3: Behold the brain! ................................................................................................................... 63
Bilder:
Nervceller Peter Erikssons forskargrupp i Göteborg, utställningsbilder Pär Stolpe, illustration av nervcell
Andreas Bengtsson.
3
Inledning
Hjärnforskningen har utvecklats i ett accelererande tempo under hela 1900-talet, speciellt under de
senaste decennierna, och inte minst i Sverige. Man hävdar från forskarhåll att ”vi har producerat mer
kunskap om den mänskliga hjärnan under de senaste tio åren än under människans hela tidigare
historia”. Flera svenska forskare befinner sig längst fram i forskningsfronten, t ex inom
Alzheimer/demensforskning, stamcellsforskning, avbildningstekniker av hjärnan och
neuronnätsmodellering.
Projektet Se hjärnan! har syftat till att väcka intresset för forskning och nyfikenheten om ett av våra
viktigaste organ. Viktigt har varit att förmedla känslan av att mänskligheten befinner sig kunskapsoch utvecklingsmässigt mitt inne i ett stort språng – det som sker inom hjärnforskningen kommer att
påverka våra liv i grunden. Tänkande, kognition, hälsa, framtida teknisk och social utveckling kommer
inom en överskådlig framtid att påverkas genomgripande av den kunskap vi idag tillägnar oss om oss
själva genom hjärnforskningen.
Målet för Se hjärnan! har varit att på ett visuellt och fantasieggande sätt kommunicera forsknings-fronten
inom hjärnforskning till en större allmänhet. Vi kan alla delta i samtalet kring och värderingen av hur de
nya kunskaperna ska användas och därmed påverka framtiden. I många svåra frågor av etisk natur har
det också blivit nödvändigt att många människor deltar i en öppen diskussion om hur vägarna ska stakas
ut mot framtiden för att inte utvecklingen istället ska vändas till ett hot. En viktig del av allmän-hetens
möten med forskarna handlar om att värna grundläggande demokratiska principer och söka samförstånd
kring dessa när det gäller att bestämma forskningens inriktning och prioriteringar.
Utställningen utformades därför för att kunna ses av i stort sett alla människor, såväl av barn och
ungdomar som av vuxna i olika situationer: anställda i vården (t ex vårdpersonal, studerande, läkare,
forskare), sjuka och anhöriga (t ex medlemmar i patient- och anhörigföreningar), barn och unga i skola
och högskola, en bred vuxen allmänhet med intresse för forskning, utveckling och framtidsfrågor. Vi
ville att kunskapen, d v s forskningen, om hjärnan skulle upplevas som en lockande möjlighet för alla.
2004 togs beslut om produktion av samarbetsprojektet Se hjärnan! Projektet omfattade fem delar:
• en stor vandringsutställning
• tre webbplatser (Se hjärnan på forskning.se, en hjärnatlas på nervsystemet.se och Se hjärnan
på Riksutstallningar.se)
• en film
• en tiosidig skrift
• en omfattande programverksamhet i anslutning till utställningen
För att säkra projektets vetenskapliga kvalitet tillsattes en vetenskaplig referensgrupp bestående av
några av Sveriges främsta forskare inom fältet. Referensgruppen har under projektets gång varit
involverade i innehållet av projektet. Gruppen har bestått av Lars Olson, KI, Sten Grillner, KI, Anders
Lansner, KTH, Pam Fredman, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Dan Larhammar,
Uppsala universitet, Peter Eriksson, Göteborgs universitet samt ordförande i referensgruppen Håkan
Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin på Vetenskapsrådet.
Efter ett år av förberedande kontakter med neuroforskare i Sverige och tre publika för-seminarier i
Stockholm (2004), en landsomfattande turné, en knapp halv miljon besökare och fyra år senare är det
dags att summera erfarenheterna. Med utgångspunkt i de ambitioner och mål som ställdes upp när vårt
samarbete inleddes är våra erfarenheter generellt väldigt goda.
Vandringsutställningen öppnades och projektet presenterades i februari 2005 på Universeum i
Göteborg i närvaro av forskningsministern Leif Pagrotsky och nobelpristagaren och hjärnforskaren
Arvid Carlsson. Universeum var början på den turné runtom i landet som avslutades i september 2007
på Naturhistoriska riksmuseet. Vetenskapsakademin satte då punkt för turnén med en debatt mellan
4
företrädare för samtliga riksdagspartier och en grupp företrädare för svensk hjärnforskning (där Arvid
Carlsson på nytt deltog) under rubriken ”Vill Sverige ha en svensk hjärnforskning?”. En debatt som sändes
i TV tre gånger strax efteråt. Det enkla svaret på den tre timmar långa debattens raka fråga blev JA!
På turnévägen mellan Göteborg och Stockholm gjordes nedslag i Malmö (Malmö museer), Kalmar
(Kalmar slott tillsammans med Kalmar regionförbund och Kalmar kommun), Kristianstad
(Regionmuseet Kristianstad), Norrköping (Arbetets museum), Umeå (Bildmuseet vid Umeå
universitet) och Uppsala (Upplandsmuseet). Varje mottagare av projektet åtog sig att anordna
visningar samt bidra med en egen programverksamhet, till vilken man även kunde söka ett ekonomiskt
stöd från Vetenskapsrådet. Riksutställningar ansvarade för transporter, uppsättning, nedtagning och
underhåll av den tekniska utrustningen. Informationsstöd till samtliga mottagare gavs av KKstiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet gemensamt.
Efter den formella avslutningen av turnén gavs en möjlighet att visa utställningen ännu en gång.
Materialet skänktes (med undantag av några delar som gått vidare till Universeum, Arvid Carlsson,
Karolinska Institutet m.fl.) till Härnösands science center Technichus, där det visades hela hösten 2007.
Under 2005 gjordes en grundlig publikundersökning av Markör AB när utställningen visades i Malmö.
Enkäten gav ett överraskande positivt resultat. Skånepubliken var inte bara motiverad och välutbildad,
den stannade dessutom ovanligt länge vid besöket med tanke på att Se hjärnan! var en stor och
krävande utställning. 45 procent av besökarna stannade mellan en halvtimme och en timme. 19
procent mellan 1-3 timmar.
Intresset för hjärnan och hjärnforskningen var påtagligt och ökande under hela projektet, såväl från
allmänhet som från media. Utställningen och den omfattande programverksamheten fick nästan en
halv miljon besökare, de tre webbplatserna ungefär lika många, internet- och mediaspridningen av Se
hjärnans! huvudbudskap nådde säkert många, många fler. Utställningen är den mest besökta av
Riksutställningars alla vandringsutställningar någonsin.
Total kostnad för detta samarbetsprojekt slutar på ca 6 miljoner kronor men det ska understrykas att då
inräknas inte alla de mycket generösa kostnadsfria bidrag som kommit från forskare ute i världen och
här hemma, inte heller de stora satsningar som de lokala arrangörerna gjorde gällande programverksamhet, pedagogik och information. Riksutställningars och Vetenskapsrådets personalkostnader
saknas liksom kostnadsfria bidrag från enskilda människor och organisationer som velat medverka i
spridningen av kunskap om hjärnforskningen till en bred allmänhet.
I det ursprungliga avtalet mellan Riksutställningar och Vetenskapsrådet uppställdes projektets målformulering som resultatet ska utvärderas mot:
”En viktig del av målsättningen för Se hjärnan! är att undersöka om ett utställningsprojekt av
det slag vi beskrivit här fungerar i vetenskapsinformativa sammanhang, en central fråga för
Vetenskapsrådet att kunna besvara. Frågan kan formuleras så här: Kan man göra en
utställning med forskningsinformation uppbyggd så att både barn, studerande, vårdpersonal,
sjuka, anhöriga och forskarna själva kan ha utbyte av den?”
( Ur beslutsunderlaget 2004.)
Samma intresse av projektet hade även KK-stiftelsen när man anslöt sig som arrangör våren 2004.
Som producenter och projektledare vill vi hävda att svaret på den uppställda frågan, liksom efter
Vetenskapsakademins avslutande debatt, är ett enkelt ”ja”. Projektet Se hjärnan! var stort och tungt att
driva men roligt och stimulerande för alla som deltog. Framförallt därför att det nådde fram till dem vi
hade gjort det för.
Stockholm i mars 2008.
Pär Stolpe
Producent och projektledare, Riksutställningar
Marlene Truedsson
Projektledare, Vetenskapsrådet
5
Två forskare beskriver projektet och sina roller
Anders Sandberg, vetenskaplig producent i projektet, och Sten Grillner, professor vid Karolinska
Institutet samt medlem i projektet vetenskapliga referensgrupp beskriver här sina erfarenheter i Se
hjärnan!-projektet.
Anders Sandberg
Att visa hjärnan
Hjärnans karisma kommer från dess mystik. På samma sätt som hjärtat är en symbol för liv och
känslor står hjärnan för tanken, men också för det hemlighetsfulla. Den gömmer sig innanför
skallbenet där den inte kan ses, den ger inga synliga tecken ifrån sig som hjärta och inälvor. Vi kan
aldrig uppleva smärta eller förändringar i själva hjärnan, bara hur de påverkar oss. Under årtusenden
har hjärnans roll varit oklar. Även när dess betydelse för vårt mentala liv började bli förstådd kvarstod
mysteriet hur den fungerade – ett mysterium vi fortfarande till stor del dras med.
Det är därför som Se Hjärnan! är en rebellisk utställning. Den inte bara erbjuder en titt in i mysteriet,
den uppmanar oss att titta in på det heliga. Inte för att förringa det utan för att fira det. Som alla
verkligt stora mysterier tål hjärnan att avslöjas.
Att se hjärnan handlar också om att se vetenskap. Vi lever i en kultur där vetenskap har en enorm
prestige och stor praktisk betydelse, men samtidigt har de flesta människor en mycket ytlig bild av vad
det innebär. Den allmänna bilden av forskningen idag har mer gemensamt med vår bild av medeltida
alkemi och magi än med verkligheten – den galne forskaren är samma figur som Faust, och
orakeluttalandena om tingens innersta natur kunde lika gärna vara alkemiska formler.
Vetenskapsmannen anno 1900 var betydligt mer central i den kulturella debatten än forskare är idag,
något som är djupt problematiskt. För det som forskningen frambringar förändrar förutsättningarna för
vårt samhälle och vår syn på oss själva, och om det inte diskuteras gemensamt i samhället sker
förändringarna utan demokratisk förankring och utan möjlighet att få kulturell mening.
Vetenskapens främsta hjälpmedel är förmågan att åskådliggöra det som är osynligt. Mätinstrument,
statistik och diagram handlar inte bara om att mäta, utan att visa vad som sker. Under 1900-talet gick
hjärnforskningen från en värld av anatomiska dissektioner och suddiga mikroskop-bilder till mätningar
av hjärnvågor, kemisk miljö, genetiskt uttryck, neural aktivitet och struktur på alla skalor. Det som en
gång var förseglat osynligt i skallen, synligt enbart i obduktionsrummet eller operationssalen, kunde
nu upplevas hos levande, friska människor i hjärnscanners. Resultatet har varit en revolution vars
betydelse vi bara börjat ana idag.
När jag först träffade Pär Stolpe och började förstå hans vision för utställningen Se Hjärnan! blev jag
(som vanligt) eld och lågor. Naturligtvis borde hjärnan skildras. Och den borde skildras som den är just
nu, där forskningsläget står för ögonblicket. I mitt akademiska arbete hade jag blivit varse hur bilden av
något så fundamentalt som minnet utvecklades blixtsnabbt – inte från generation till generation, utan från
månad till månad. Att ens hänga med på ett smalt fält krävde en avsevärd ansträngning. Många av rönen
hade potentiellt stor betydelse utanför vetenskapen – i vittnespsykologi, utbildning, som mediciner och
sätt att förbättra minnet hos friska. Denna känsla av exploderande möjligheter och insikter var vad jag
ville bibringa projektet. Att forskningen skulle springa förbi det som ställdes ut var uppenbart och något
6
vi lugnt räknade med. Det var de föreläsande forskarna i programverksamhetens uppgift att berätta vad
de visste när de gav sina föredrag under loppet av utställningen.
Min första skiss till vad som borde tas med i utställningen kunde lätt ha fyllt en större mässhall. Efter
en intensiv men mycket lyckad helg av hjärnstormning, organisation och hänsynslös rensning lyckades
vi reducera utställningen till ett tjugotal stationer (vilka senare kokades ned till tretton). Redan här var
det uppenbart att hjärnans distribuerade struktur också avspeglades i utställningen: alla delar hade
kopplingar till varandra. Det finns ingen central punkt, ingen liten Cartesisk teater där allt löper
samman. Istället är hjärnan lik ett Internet där otaliga delar påverkar varandra i spontana ordningar. På
samma sätt kan utställningen ses från många olika håll. Dess stationer anpassade sig till olika
utställningslokaler, ofta skapandes olika berättelser. I Göteborg var hjärnan en stor labyrint där
evolutionen var ingången. I Kristianstad var den en lång berättelse man kunde följa från ena till andra
änden. I Umeå hade den två lober på var sin sida av receptionen.
Ett bärande tema i vårt arbete var det visuella. Hjärnforskning idag är en höggradigt visuell process,
fylld med färgsprakande hjärnscannerbilder och mikroskopifoton där vävnaderna färgats av
antikroppar som binder till specifika ämnen. Jag kontaktade olika forskargrupper och bad att få deras
bästa bilder – något de alla gick med på. Vetenskap kan vara hänsynslöst tävlingsinriktad men man
tävlar genom att visa alla andra vad man upptäckt. Mot löftet att referera till de artiklar där bilderna
publicerats fick jag därför ett fantastiskt material helt gratis: stamceller på vandring, lillhjärnans unika
struktur, hjärnor i tillstånd av njutning, mognad och glömska.
En bra vetenskaplig bild har en bärkraft bortom sin vetenskapliga betydelse. Det lilla barnet kan
glädjas åt de starka färgerna och det ovanliga men tydligen meningsfulla mönstret. Med en rubrik kan
eleven associera vad läroboken torrt beskriver till något verkligt och fantastiskt. Experten kan
upptäcka djupa överraskningar. Ofta är den verkliga bilden fylld med detaljer som ingen illustration i
världen kan uppnå – illustrationens syfte är att visa vad texten talar om, inte verkligheten själv. Men
en bra bild beskriver något utan att dölja det i detaljer. Samtidigt berättar illustrationer, diagram och
datoranimationer den andra sidan: vad vi vet (eller tror oss veta). De kan vara allt från komplexa
simulationer till enkla streck. Bertholds anatomiska diagram är kvintessensen av hans erfarenhet,
renad från de anatomiska kropparnas rörighet. Christer Lefvedal förvandlade aktionspotentialkurvan
till ett samuraj-likt penseldrag som pekade på dess plötslighet.
Skapandet av utställningen gav mig chansen att umgås med vitt skilda grupper, både forskare,
hantverkare, konstnärer och kommunikatörer. Det som slog mig var deras intresse för hjärnan och dess
olika sidor. Just genom att jag behövde förklara på många olika sätt stimulerade det mig att försöka
berätta historien om hjärnan i utställningen på olika sätt. Deras frågor pekade också på vad vi alla
undrar över eller behöver veta: är vi verkligen så enkla? Vad kan man göra för att inte bli sjuk? Hur är
det egentligen med mäns och kvinnors hjärnor? Varför glömmer vi?
Egentligen borde varje forskare göra en utställning om sitt ämne. Att försöka förklara för andra är både
ett sätt att förstå det själv, att betala igen de skattepengar som ofta finansierat forskningen och ofta en bra
väg att märka vad som borde vara ens prioriteter – både de frågor som allmänheten ställer, och de frågor
de inte ställer men man känner att de kanske borde. Att så pass få människor har tänkt på hur vi hanterar
metoder att förbättra våra hjärnor eller om vi vill ha mentalt privatliv är ett viktigt och oroande faktum.
Många unga forskare idag fruktar att ge sig ut i den utomakademiska dimman. Det sägs att det kan
vara dåligt för karriären. Allmänheten påstås vara fördomsfull och svårutbildad. Säkrare att hålla sig
7
till sin kammare och studera spänningsoscillationer i membranet på stjärnceller i lager III av entorhinal
cortex (i mus) än att ge sig i kast med något så absurt som att försöka beskriva hela hjärnan! Men när
man ser barn titta med glittrande ögon på en nervcell odlad på ett kiselchip, eller hör att fem olika
gymnasieelever kontaktat en Alzheimerforskare efter att ha besökt utställningen för att fråga om de får
göra besök, då vet man att det är värt att ge sig ut i dimman. I likhet med verklig dimma är sikten ofta
betydligt klarare när man väl kommit utomhus.
Sten Grillner
Projektet Se Hjärnan!
“Se Hjärnan!” har med alla mått mätt varit mycket framgångsrik. Inte mindre än 475 000 besökare har
fått tillfälle att lära sig mer om hur vår hjärna fungerar. Att intresset varit så stort är inte att förvånas
över med tanke på hur viktig hjärnan är för var och en av oss. Hjärnan bestämmer vem vi är, vad vi
tycker är roligt och om vi är ledsna eller glada. Hjärnans sjukdomar är allvarliga och skapar mycket
lidande, det gäller såväl schizofreni, depressioner och ångest som påverkar vår mentala hälsa och
neurologiska sjukdomar som Alzheimer, MS och Parkinsons sjukdom som är svårt invalidiserande.
Riksutställningar tillsammans med Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen skapade en oerhört informativ
utställning och illustrerade på ett mycket intressant och elegant sätt hur nervsystemet fungerar och vad vi
vet om dess sjukdomar. Pär Stolpe från Riksutställningar, assisterad av fil. Dr. Anders Sandberg gjorde en
unik insats när de skapade utställningen och lyckades att illustrera med utnyttjande av en omfattande
teknikrepertoar hur nervsystemet fungerar från dess enklaste beståndsdelar i form av jonkanalsmolekyler
som ger nervcellerna sin förmåga att sända elektriska signaler längs sina utskott och kontakt punkterna
mellan olika nervceller, synapserna, till hjärnans olika nätverk av nervceller som är specialiserade för olika
viktiga funktioner. Somliga nätverk utnyttjas när vi står och går, andra när vi tolkar olika saker vi ser eller
minns någon upplevelse från vår barndom. Hjärnans olika nätverk ger människan sin kognitiva förmåga
att resonera och förstå men också möjlighet till ett livslångt lärande. Människans speciella
konkurrensfördel i relation till alla andra djur är vårt språk som gör det möjligt för oss att diskutera vad
som hänt långt tillbaka i tiden eller diskutera planer för framtiden. ”Se Hjärnan” illustrerade många olika
sätt att analysera och förstå hjärnan inte bara på molekyl och cell nivå utan också hjärnans olika
anatomiska strukturer och olika utvecklingsperspektiv dels från det lilla embryot till den vuxna människan,
och över årmiljonerna från enkla ryggradsdjur som fiskar till komplexa däggdjur som människan.
De flesta besökare hade sannolikt någon i sin släkt och vänkrets som hade drabbats av någon av
hjärnas alla sjukdomar. De hade möjlighet att fördjupa sina kunskaper högst väsentligt inom
utställningens ram och genom den nationella webbplatsen Forskning.se. Agneta Ginsburgs
specialgjorda film gav viktiga aspekter på hjärnan och några olika forskares verksamhet. På de flesta
platser hade man också en serie föredrag av neuroforskare och engagerande diskussioner om olika
aspekter på hjärnans funktion alltifrån gener till etik. Under själva utställningen medverkade yngre
forskare på de flesta platser som guider, som därigenom skapade personlig kontakt med besökarna.
Jag hade som medlem av utställningens referensgrupp av forskare möjlighet att följa hur utställningen
gradvis växte fram. Jag var givetvis även inledningsvis entusiastisk över möjligheten att skapa en
intressant utställning om hjärnan, det mesta komplexa organ som evolutionen skapat. Att lära mer om
hjärnan är ju också att lärs sig mer om oss själva – vad kunde vara viktigare. Trots att mina
förväntningar var stora hade jag inte för ett ögonblick trott att utställningen kunde bli så lyckad och
8
skulle ses av så många besökare frånolika delar av landet. Att skapa intresse i samhället – i alla
åldersgrupper – för medicinsk och naturvetenskaplig forskning och viktiga nya upptäckter är högt
prioriterat och omtalas som universitetens tredje viktiga uppgift. Det är lätt att ha som målsättning –
men utomordentligt svårt att åstadkomma. Riksutställningar, Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen är att
gratulera till att ha lyckats med denna viktiga satsning och jag hoppas att ”Se Hjärnan” skall inspirera
till en serie nya och intressanta utställningar inom detta viktiga område!
9
Tre exempel på de lokala mottagarnas arbetssätt
– Kalmar, Umeå och Härnösand
Anders Svalin
Under år 2004 fick Kalmar erbjudande om att få ta del av utställningen Se hjärnan! Man beslöt att
förlägga utställningen till Kalmar slott för att på så sätt kunna varva kulturhistoria med en
naturvetenskapligt inriktad del. Slottets ytor och rymd utgjorde dessutom en perfekt plats för en så
omfattande utställning (600 kvm). Senare under hösten 2004 beslöts att en arbetsgrupp skulle arbeta
med utställningen och programverksamheten. Arbetsgruppen bestod av representanter för Kalmar
kommun, Kalmar slott och Regionförbundet. Till denna grupp kopplades en referensgrupp med
representanter för Kalmar kommun, Kalmar slott, Regionförbundet, Landstinget, Högskolan i Kalmar,
Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO), Kunskapsnavet, Calmare Internationella Skola (CIS)
samt eXperimentLabbet.
Aktiviteter i anslutning till utställningen
Utställningsperioden sattes från och med den 29 augusti till den 25 oktober 2005. I direkt anslutning
till utställningen genomfördes flera parallella aktiviteter:
• Kalmar läns teater, Byteatern, genomförde 28 föreställningar på temat hjärnan. Till föreställningen, som spelades på teaterns egen scen i Kalmar, bjöds samtliga länets gymnasieskolor
grundskolor med elever i årskurs 8-9 in. Genom ett samarrangemang mellan Byteatern, Kalmar
slott och Regionförbundet kunde man erbjuda skolorna ett s.k. hjärnanpaket vilket innebar ett
erbjudande om föreställning och utställning för 80 kronor. I detta ingick dessutom fria transporter
för alla elever till evenemanget. Resultatet blev 4102 besökande elever och lärare.
• Föreningen Kultur & Lust arrangerade ett heldagsseminarium i hjärnans och fantasins tecken med
musikföreställning, föredrag och workshops riktad till lärare från länet. 120 pedagoger deltog i
seminariet.
• För att göra utställningen mer lättillgänglig beslöts att slottet egna guider tillsammans med elever
från CIS skulle finnas med under utställningen. Femtio elever från CIS reste till Malmö för att
utbilda sig inom medicinska fakta. Under förberedelsearbetet producerade AV-media en film som
beskrev utställningen, en lärarhandledning och ett temapaket om hjärnan. Man upprättade även en
mängd länkar till institutioner, forskningsprojekt och andra intressanta webbplatser med
anknytning till ämnet. Allt lades ut på Regionförbundets hemsida.
• En utställning där två yngre konstnärer presenterar var sitt verk, ett objekt och en konstfilm, med
anknytning till hjärnan och dess funktioner. Konstnärerna är Sofia Sundberg och Gustav Sparr.
Utställningen gick under namnet Hjärnkonst.
10
• Under namnet Heads ställdes tio berömda glashuvuden av Bertil Vallien ut.
• 21 programpunkter med drygt 2500 deltagare har genomförts under utställningstiden.
Programmen har genomfört inom Kalmar kommun med undantag från två program som ägde rum
i Borgholm och Oskarshamn.
Information och marknadsföring av utställningen
Under våren 2005 skickades drygt 5000 informationsblad ut till kommuner och landsting. Det
arrangerades två informationsmöten med media där både lokalpress, lokalradion och TV4 – sydost
deltog. En särskild sida skapades på Regionförbundets hemsida med information om viktiga länkar,
kalendarium, lärarhandledning och en informationsfilm samt temalådor för skolor. Vid sidan av detta
hölls flera informationsmöten med nyckelpersoner.
Pressbevakning i Kalmar län
I Kalmar har pressen sedan turnéstarten i februari publicerat många artiklar och notiser om
utställningen. Ett exempel är tidningen Salvia, som har gjort ett temanummer om hjärnan. Bland annat
innehåller den en intervju med utställningens vetenskapliga producent Anders Sandberg. Tidningen,
som har en upplaga på 120 000 exemplar, ges ut av Landstinget och delas ut gratis till alla hushåll i
länet. Ett annat exempel är Barometern Oskarshamns-Tidningen som i samarbete med föreningen
Hjärnkraft haft en serie om hjärnskador.
Ekonomi
Alla som arbetat med projektet ”Se hjärnan!” har gjort detta inom ramen för sina ordinarie tjänster.
Kalmar kommun (Kultur- och fritidsförvaltningen) har bidragit med 50 000 kr och Regionförbundet
har bidragit med 65 000 kr till projektet. En ansökan om bidrag från Sparbanksstiftelsen Kronan
avslogs på ett tidigt stadium.
Intäkter
Kostnader
Regionförbundet
65 000 kr
Bussresor Byteatern/slottet
Kalmar kommun
55 000 kr
Bussresa Malmö
10 000 kr
Vetenskapsrådet
35 000 kr
Tryckkostnader
10 000 kr
Kalmar slott
60 000 kr
Programverksamhet
50 000 kr
Byteatern
70.000 kr
Kringkostnader
20 000 kr
Summa
285 000 kr
Summa
270 000 kr
195 000 kr
285 000 kr
Kalmar slott har haft kostnader för sina egna guider, montering av tillfällig hiss (handikappanpassning) med mera. Totalt antal besökare till utställningen har varit 11000. Alla intäkter härifrån har
tillfallit Kalmar slott.
Ännu finns ingen total överblick av det ekonomiska utfallet. I bästa fall har projektet endast medfört en
mindre förlust. Anledningen är att merparten av besökare varit skolelever, som endast betalat 10 kronor i
inträde. På utgiftssidan har slottet, förutom extra guidepersonal i utställningssalarna, haft utgifter för en
handikapphiss (85 000 kr), utställningshyra (38 000 kr), en stulen reklamvepa i textil (8 000 kr) samt
extern personal för lossning, lastning, montering och demontering samt marknadsföring.
11
Kommentarer från några inblandade
”Vår journalist Margareta Lilja Svensson vidarebefordrade ett mail till mig från riksutställningar och
vetenskapsrådet där de berömde alla våra kringarrangemang runt utställningen. Det var det bästa de
varit med om hittills! Så regionförbundet, alla involverade organisationer och styrgruppen kan
sträcka på sig!!!! KUL!”
Christina Samuelsson – Landstinget
”Positiva effekter är väl att hjärnan och dess sjukdomar har kommit ordentligt i fokus och
förhoppningsvis väcker det intresse hos både allmänhet och kommun/landsting ...Det har varit väldigt
roligt och intressant att ha fått varit med i styrgruppen!”
Kerstin Åkesson - Högskolan
”Internationell och nationell kunskap har lyfts fram i vårt län med tydliga kopplingar till länet genom
de olika aktiviteterna ex Mats och Matti, och det har blivit tydligt vad som kan göras inom olika
områden för invånarna i länet (ex suicid). Positivt är också att så många olika organisationer har
samarbetat. Det kan leda till ett fortsatt bra samarbete som gynnar alla.”
Ulrika Cederholm – Regionförbundet
”Skolorna har gett oss positiv feedback så här långt. Det mest positiva har varit att jobba
tvärkulturellt, med nya kontakter för oss och att arbeta med slottet på ett nytt sätt.”
Monica Krook-Appelqvist – Byteatern
Reflektioner och funderingar på framtiden – i korthet
I samband med utställningen gjordes en del tekniska investeringar, däribland ett så kallat ”Mindball”.
Det är ett spel där två personer styr en boll på ett bord, enbart med hjälp av sina hjärnvågor. Detta och
flera andra tekniska produkter finns kvar på eXperimentLabbet till förfogande för länets elever.
eXperimentLabbet kommer att fortsätta med hjärnantemat i sin verksamhet. Arbetsgruppen har
formellt avslutat sitt arbete men arbetet kommer att fortsätta tillsammans med eXLabbet vid
Högskolan i Kalmar. Regionförbundets lärandegrupp funderar nu vidare på hur man kan utveckla ett
regionalt samarbete kring kunskap – kreativitet och entreprenörskap.
12
Brita Täljedal
Utställningen Se hjärnan! visades på Bildmuseet, Umeå universitets museum, hösten 2006. Initiativet
till detta kom från informationsenheten vid universitetet. För Bildmuseet som i huvudsak arbetar med
konst och bild var det en utmaning att ta emot en stor naturvetenskaplig utställning och se till att en bra
programverksamhet kom till stånd. Tack vare ett väl fungerande samarbete mellan informationsenheten
och Bildmuseet blev resultatet mycket lyckat.
Vi ansåg att en förutsättning för att utställningen skulle landa väl i Umeå var att vi lyckades lyfta fram
den hjärnforskning som bedrivs vid Umeå universitet. Det gjorde vi genom en omfattande
programverksamhet där ett stort antal forskare och studenter deltog, en särskild egenproducerad
utställning som presenterade hjärnforskning i Umeå, tidningen Hjärnkoll med forskarporträtt, en serie
forskarintervjuer i lokalradion o s v.
Programgruppen bestod av tre personer med olika kompetensområden och olika kontaktnät – en
pressinformatör, en biträdande informationschef och en museiintendent. Arbetet kunde fördelas och
det blev kreativt och effektivt. Det var inga svårigheter att engagera forskare, lärare eller studenter.
Alla som föreläste eller bidrog med material till Umeåutställningen gjorde det inom sin anställning vid
universitetet och de uttryckte glädje över att få möjlighet att informera om sin forskning i ett så bra
sammanhang och för en stor publik. De såg detta som en del av sin s.k. samverkansuppgift.
För att kunna erbjuda guidade visningar för ett stort antal skolklasser från Umeå och övriga länet samarbetade vi, på ett för oss nytt sätt, med lärarutbildningen och läkarutbildningen. Skolprogrammen leddes
i huvudsak av blivande NO-lärare och ingick som en schemalagd del i en kurs. Visningar för vuxengrupper hölls av fem studenter vid läkarutbildningen. De arvoderades för denna rätt så krävande uppgift.
Vi samarbetade också med flera patient- och anhörigföreningar. De fanns med tidigt i
planeringsarbetet och deltog sedan under hela utställningstiden med presentationer och egna
arrangemang som t ex en politikerutfrågning, anhörigträffar och möten med deltagare från hela länet.
Se hjärnan! sågs av ca 14 230 personer under de sju veckor den visades i Umeå. Ungefär hälften av
besökarna var barn och ungdomar, främst studenter och högstadie- och gymnasieelever. Utställningen
lockade en bred publik i olika åldrar. Det var många som uttryckte sin uppskattning och påtagligt
många stannade länge i utställningen och gjorde återbesök.
Se hjärnan!-projektet ledde till nya samarbeten, inte minst mellan Bildmuseet och andra delar av Umeå
universitet. Genom att detta var en typ av utställning som Bildmuseet vanligtvis inte arbetar med
nådde vi helt nya samarbetspartners och nya förstagångsbesökare. Samarbetet med lärarutbildningen
var en form vi tidigare aldrig prövat. Eftersom det visade sig fungera så väl hoppas vi kunna samarbeta
på liknande sätt inom andra framtida projekt. Tre patientföreningar som tidigare sinsemellan inte haft
något riktigt fungerande samarbete, arrangerade tillsammans debatt- och evenemangsdagar och
producerade inför utställningen ett gemensamt informationsmaterial. De ansåg att Se hjärnan!projektet fått dem att starta ett nytt och positivt samarbete.
13
Föreläsningar och evenemang arrangerade av Bildmuseet, Umeå universitet:
Sön 3.9 kl 14: Utställningen öppnas av rektor Göran Sandberg.
Testa ditt minne eller prova en strokesimulator! Forskare demonstrerar 3D-simulatorer för behandling
av strokepatienter och datorbaserade minnesträningsprogram.
Sön 10.9 kl 14
Hjärnans och nervsystemets utveckling. Thomas Edlund, Molekylärbiologi, Umeå universitet.
Stamceller och Parkinsons sjukdom. Johan Ericson, Cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet
Sön 17.9 kl 14
Hjärnans kontroll av handen. Roland S. Johansson och Anna Theorin, Integrativ medicinsk biologi,
fysiologi,
Fre 22.9 kl 10-22
Forskarfredag. Fråga en forskare, se en fysikshow, testa ditt minne, utforska hjärnan!
Sön 24.9 kl 14
Gammakameran ser hjärnblodflödet som avspeglar demensen. Katrine Åhlström Riklund,
Strålningsvetenskaper, diagnostisk radiologi, Umeå universitet. Åldersrelaterade förändringar av
hjärnan och minnet – data från Betulaprojektet. Lars Nyberg, Strålningsvetenskaper, radiologi &
IMB, fysiologi, Umeå univesitet
Sön 8.10 kl 14
Hjärntumörer – från cell till vardag. Roger Henriksson, Beatrice Malmer, Pär Salander,
Strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet
Sön 15.10 kl 14
Från klumpar till sjukdom – sjukdomsutveckling vid ALS. Thomas Brännström, Medicinsk
biovetenskap, Umeå universitet. Från ägg till människa – sjukdomsutveckling vid ALS. Monika
Vestling, Molekylärbiologi, Umeå universitet
Sön 22.10 kl 14
Stroke – framtida optimism! Per Wester, Umeå Strokecenter, medicinkliniken, Norrlands
Universitetssjukhus. Rehabilitering efter stroke. Birgitta Bernspång, Samhällsmedicin och
rehabilitering, Umeå universitet
Guidad visning av utställningen Se hjärnan! alla söndagar kl 13 under perioden
10 september – 22 oktober.
14
Stefan Olofsson
Den ordinarie turnén för ”Se hjärnan” hade redan avlutats men genom välvillig inställning från
utställningsproducenterna fick Technichus i Härnösand möjlighet att visa denna utanför själva turnén .
Den visades 14 september till den 2 december 2007.
Härnösand är residensstad i Västernorrland och har 25 000 invånare. Technichus är ett science center
med 1500 kvm utställningsyta. År 2007 hade Technichus 32 000 besökare. Att antalet besökare
överstiger kommuns invånare förklaras av att en betydande del av besökarna kommer från
angränsande kommuner. Avståndet till den större staden Sundsvall är t.ex. bara 5 mil. Antalet
besökare till utställningen ”Se hjärnan” var 7700.
Ursprungligen är ”Se hjärnan” större än den area som Technichus disponerar för tillfälliga utställningar.
Technichus utställningschef Lilliann Gilmark och Pär Stolpe diskuterade ingående hur utställningen skulle
kunna komprimeras. Resultatet blev att c:a 75 % av den ursprungliga utställningen ändå kunde visas i
Härnösand. För Technichus kändes det som en utmaning att få visa en så pass kvalificerad och
faktaspäckad utställning som ”Se hjärnan”. Vi kände att våra pedagoger inte riktigt höll måttet när det
gällde guidning av kvalificerade besöksgrupper inom detta område. Efter diskussion med Landstinget
Västernorrland så gav de oss både tips om en lämplig guide, nämligen dr. Claes Ehinger, samt sköt
samtidigt till medel för hans insatser.
Redan under våren gjordes ett första utskick med information om utställningen till gymnasier,
högstadier samt olika patientföreningar och andra föreningar i regionen. Utskicket upprepades strax
före öppning av utställningen i september.
Resultatet blev mycket bra. Vi fick besök av grupper från gymnasier och gymnasiesärskolan, högstadier
och högstadiesärskolan, rehab medicin, geriatriska kliniken, Hjärt- och lungsjukas förbund, folkhögskolor,
PRO, Sor-optimisterna , Populärvetenskapliga Föreningen, Arbetsterapin , Afasiföreningen, Rotary samt
vårdpersonal i olika grupperingar. Vi hade naturligtvis även besök av enskilda personer och familjer. Dessa
såg i allmänhet utställningen utan särskild guidning. Under höstlovet, då vi har särskilt många besökare,
hade vi dock guidning varje dag.
Utställningen kompletterades med kvällsföreläsningar. Genom Pär Stolpe fick vi kontakt med fil dr
Anders Sandberg och docent Erik Fransén som genomförde mycket intressanta föreläsningar liksom
dr. Claes Ehinger som också visade utställningen. Föreläsningarna stöddes av Vetenskapsrådet.
Utställningen annonserades i lokalpressen. I samband med invigningen gjordes reportage i Tidningen
Ångermanland, Radio Västernorrland och TV4 lokalt.
Sammanfattningsvis är vi mycket nöjda med att vi fick visa ”Se hjärnan” i Härnösand. Genom de särskilda
insatserna fick vi delvis en ny publik vilket vi naturligtvis glatt oss åt. Vi fick positiv respons från skolan
och föreningar och enskilda och känner att vi gjort en värdefull insats för en målgrupp som vi normalt inte
vänder oss till i första hand nämligen äldre elever och vuxna.
15
Se hjärnan på forskning.se
Anna-Maria Fleetwood
Forskning.se slutsats är att det är av stor vikt att samtliga parter före, under och efter produktionen operativt
samverkar. För att det gemensamma projektet ska få mätbara synergieffekter får detta inte bara vara en
målsättning utan måste sätta sin prägel på den dagliga arbetsprocessen.
Sedan webbplatsen öppnade i mars 2005 har vi haft ca 70 000 besökare vilket gör cirka 2 350 per månad.
Se hjärnan använder sig av 3D animeringar som rönt stor uppmärksamhet. Andra aktörer som exempelvis
medicinska fakulteten vid universitetet i Prag har kontaktat oss och kommer att använda materialet i sin
undervisning. Vi har genom mejl och personliga kontakter med lärare och elever fått bevis för att
webbplatsen är uppskattad i undervisningen, komplicerade händelseförlopp presenteras på ett pedagogiskt
sätt. Den presentationsfolder vi tog fram som har legat vid webbplatsens station på utställning har tagit slut.
Projektet genomfördes med Riksutställningar, meningen var att webbplatsen skulle kunna använda sig av
det bild- och textmaterial som togs fram av RU. Tyvärr genomfördes detta i en mycket begränsad
utsträckning. Det fanns även problem med RU:s avtal med underleverantörer, webbplatsen ingick inte i
avtalen och vi kunde därmed inte fritt använda oss av dessa texter/bilder.
Intentionen var att projektet skulle produceras och marknadsföras med en gemensam grafisk profil. Detta
för att förstärka marknadsföringen och igenkänningen mellan de olika delprojekten och därmed underlätta
för besökaren. Tyvärr genomfördes inte det.
Med erfarenhet av den senare produktionen Planeten (samarbete med SVT och filmbolaget Charon) har
forskning.se erfarit vilka ovärderliga fördelar ett gemensamt grafiskt koncept är för samarbetsprojekt samt
att kontinuerliga avstämningsmöten som vi saknade i se Hjärnan-projektet är viktiga.
Utvärderingar av tjänsten Frågelåda för Se hjärnan
Forskning.se öppnade frågelådan för se hjärnan i september 2005 och anställde Ulrika Kahl som huvudredaktör för tjänsten. Tjänsten omfattade 10 % per månad (cirka 4 timmar per vecka). Det gick ut ett brev
från Håkan Billig till den vetenskapliga referensgruppen som ombads att hjälpa till i de fall Ulrikas inte hade
kompetens. (Två av de inkomna frågorna har gått vidare till en ur den vetenskapliga referensgruppen).
Under perioden september till januari 2005 har det inkommit 160 frågor. Vi skrev att frågorna skulle ha
forskaranknytning och att vi inte svarade på sjukdomsrelaterade frågor. Cirka 70 av svaren uppfyllde dessa
kriterier, varav 90 inte gjorde det. De frågor vi inte svarat på har det exempelvis handlat om: diagnosfrågor,
personer med psykiska problem, helt irrelevanta frågor som ej berört hjärnan eller hjärnforskningen. Frågor
från professionella personer inom området som sett Forskning.se som en forskningsinstitution och som vill
diskutera frågor på ett mer yrkesmässigt plan. Många av frågorna har handlat om utbrändhet, trötthet,
hopplöshet och svårigheter att få diagnoser/hjälp från sjukhus och vårdcentraler.
Slutsats: Många av frågorna har inte uppfyllt kriterierna för att vi ska kunna besvara dem. Många har
använt sig av frågelådan i brist på annan kontaktväg. Sjukdomsrelaterade frågor och personliga problem
har varit återkommande. Jobbet som huvudredaktör har varit betungande och 10 % har inte räckt till. För att
driva frågelådan skulle det behövas en utökning av tjänsten till 20 %. Frågelåda i kombination med just Se
hjärnan/hjärnforskning har varit problematisk, eftersom många sett det som en möjlighet att få hjälp med
personliga diagnoser och personliga problem. Ett annat ämne hade troligen gett en annan typ av frågor.
16
Filmen Se hjärnan!
Projektet Se hjärnan! bestod av tre webbplatser, en vandringsutställning, en programverksamhet
(kopplad till pedagogisk verksamhet på varje ort), en skrift och en film. Uppdraget att producera
filmen gick till vetenskapsjournalisten Agneta Ginsburg som tidigare varit producent vid SVT. Hon
satte sig noga in i projektets uppläggning och valde att göra en lågmäld och mycket intensiv
intervjufilm med åtta kända svenska hjärnforskare. Bland dem fanns Hugo Lagercrantz, Martin Ingvar
och Lars Olson.
I avtal med mottagarna av utställningen bestämdes att filmen skulle visas separat men i direkt
anslutning till utställningen på bestämda tider och dessutom kunna distribueras till grupper och
skolklasser såväl i förväg som i efterhand. Mottagarnas pedagoger bestämde om filmen skulle visas
först under en visning av utställningen eller efteråt.
På de flesta orter fungerade filmvisningen som avsett men på några platser hade man svårigheter med
lokaler, aviseringen av filmens visningstider och på ett par håll även tekniken. Filmen distribuerades
som DVD.
På Riksutställningars hemsida erbjöds filmen även för gratis utlån tillsammans med projektets
tiosidiga skrift för visning i skolor, föreningar, universitet/högskolor osv. Ett hundratal exemplar
sändes ut i landet på detta sätt.
17
Samarbetet med Utbildningsradion
Eva Thulin
Kring nyår 2005 hade undertecknad och Pär Stolpe ett mycket givande möte på Riksutställningar. Vi
drog upp riktlinjerna för hur ett samarbete kring Se hjärnan! skulle kunna se ut. Detta möte hade
föregåtts av tidigare kontakter mellan UR och Riksutställningar, där ett större samarbete diskuterats.
Av olika skäl kom dock UR inte att ingå i gruppen av huvudarrangörer.
I och med att ridån skulle gå upp bara några veckor senare i Göteborg på Universeum fanns inte mycket tid att
förlora. För UR:s del var det perfekt timing. Samma vår hade UR en jättesatsning både i tv och radio om
hjärnan, framtagna i samarbete med Uppsala universitet, universitetslektor Åke Pålshammar, med landets
främsta hjärnforskare som medverkande: Den gränslösa hjärnan 4 x 30 minuter tv och radio-serien
Hjärnkoll 15 x 12 minuter. Vi överenskom att UR skulle bidra med en föreläsare på de orter, där Se hjärnan!
skulle visas. Utöver föreläsningen skulle tv-programmen visas, liksom radioprogrammen kunna spelas upp.
Ambitionen var att ett varierat program skulle läggas i de olika städerna och att publiken på ort och
ställe skulle kunna bekanta sig närmare med UR:s utbud. Även ett fylligt informationsmaterial fanns
att tillgå. Eftersom de medicinare som medverkat i UR-serierna kommer från olika delar av Sverige,
fanns också goda förutsättningar att få föreläsare, som kunde ge evenemanget önskad lokal färg.
För att synkronisera marknadsföringsinsatserna inleddes inledningsvis ett samarbete med de
informations- & marknadsföringsansvariga på Riksutställningar, VR och KK-stiftelsen. Sannolikt
p.g.a de aviserade flyttplanerna för Riksutställningar blev det över tiden mindre frekventa kontakter
och ofta informerades UR alldeles för sent när en ny utställningsort väl var bestämd. Detta medförde
emellanåt att många planer redan var lagda och att det planerade programmet följaktligen inte kunde
marknadsföras på önskvärt sätt.
Först ut var professor Peter Eriksson, Sahlgrenska sjukhuset på Universeum. Han höll en betraktelse kring
frågeställningen ”Finns lyckan i hjärnan?”. Han har gjort den trösterika och revolutionerande upptäckten att
det hela tiden bildas nya hjärnceller i den vuxna hjärnan, som t.o.m. påverkar depressioner positivt.
I Malmö, på Teknikens och Sjöfartens hus, talade Jarl Risberg, professor vid Lunds universitet och
docent Ingegerd Carlsson från Arbetslivsinstitutet Syd om den kreativa hjärnan. Ser kreativa
människors hjärnor annorlunda ut än andras? Varför är vissa människor mer påhittiga än andra? De
senaste åren har neuropsykologin gjort stora framsteg och vi börjar närma oss teorier som kan ge
biologiska förklaringar till varför idéerna flödar lättare hos vissa personer.
Föreläsningen ”En resa i hjärnans inre” om det centrala nervsystemet av neurokirurgen Peter Siesjö på
Kalmar slott, gjordes på ett så illusoriskt sätt att en ung man svimmade och en äldre dam fick ledas ut ur
salen. I Norrköping talade Åke Pålshammar om huruvida känslorna sitter i hjärnan eller hjärtat. Även i
Kristianstad och Uppsala höll Åke Pålshammar liknande föreläsningar. I Umeå uteblev trots upprepade
påstötningar förutsättningarna för att arrangera något, liksom på Naturhistoriska Riksmuseet.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att som alltid är förutsättningarna för att ett samarbete ska lyckas
att det finns folk som driver det på ömse håll. Utfallet måste anses vara gott relaterat till förutsättningarna.
På flera orter har även tv-serien visats mycket. Också det faktum att vi lyckades få med text om UR i den
stora folder, som presenterade hela Se hjärnan! utställningen har resulterat i att kunskapen och
medvetenheten om UR:s högkvalitativa högskoleserier fått god uppmärksamhet och god spridning.
18
Hjärnatlas på nervsystemet.se
Claes-Henric Berthold
Jag har, under perioden 1960-2005, givit i medeltal 4 kurser/år avseende nervsystemets byggnad.
Kurserna har riktat sig till studeranden i följande yrkesområden: apotekare, arbetsterapeut, logoped,
läkare, ortopedingenjör, sjukgymnast, sjuksköterska och tandläkare.
Mot bakgrunden av de mångskiftande erfarenheter jag då fått, tog jag 1997, tillsammans med en grupp
kollegor vid Sahlgrenska akademin, initiativet till en ansökan riktad till KK-stiftelsen med syftet att
via en s.k. webbplats på Internet, till svensk allmänhet, sprida kunskaper om det normala och det
demensdrabbade nervsystemet.
Arbetet med webbplatsen påbörjades 1998, i första hand och framför allt med stöd från KK-stiftelsen
och senare även från Sahlgrenska akademin. Snart stod det klart att webbplatsens omfattning av
tidsmässiga och personaltekniska orsaker måste begränsas. Allt tecknat och textat material måste
nämligen av upphovsrättsliga skäl vara nyproducerat och i original; ett synnerligen tids- och
ekonomiskt krävande arbete. Med KK-stiftelsens goda minne ändrades målsättningen då till att enbart
omfatta det normala nervsystemets byggnad. Resultatet av detta arbete – som alltjämt pågår –
föreligger nu som en ”HJÄRNATLAS” och kan besökas på webbplatsen <nervsystemet.se> samt på
utställningen ”Se Hjärnan”.
Jag har själv producerat all text samt allt tecknat och fotograferat material. Den roterbara 3-D
modellen av hjärnan är gjord i samarbete med dr. Martin Rydmark, Salgrenska akademin. Den källkod
som utgör webbplatsen plattform och som databashanteringen vilar på har tagits fram i original av
civ.ing. Daniel Goude.
För närvarande arbetar jag 75 procent heltid med webbplatsen och står själv för de kostnader som
täcker hyra av arbetslokal, el, bredband, telefon etc. Den stora kostnaden, vad avser webbplatsens
vidareutveckling, utgörs av lön till Daniel Goude. Till detta har jag själv tagit in medel genom
föreläsningsserier i Sahlgrenska akademin.
Jag kan inte beräkna hur mycket hjärnatlasen använts av besökare i själva utställningen, där den varit
tillgänglig på ett par betraktningsstationer men webbplatsen <nervsystemet.se> har, sedan ”Se
Hjärnan” öppnades 2005, haft ca 140 000 besökare varav cirka 70 000 varit inne längre än 2 min. Till
saken hör att webbplatsen tydligen används i undervisningssammanhang även utanför Sahlgrenska
akademin.
19
Gensvaret i media
Gensvaret i samtliga media har varit mycket stort under de knappt tre år projekt pågått, såväl
lokalpress som lokalradio och TV har bevakat projektet grundligt när vi under turnén utlyst
mediakonferenser och visningar för journalister. Utom i Stockholm.
Ett problem är naturligtvis att man på flera av de orter vi besökt inte haft tillgång till
vetenskapsjournalister utan sänt medarbetare från den allmänt nyhetsbevakande redaktionen. Ibland
har det dock varit en fördel (för läsare och tittare) med den oförställda häpnad dessa journalister
rapporterat om neurovetenskapens nya rön. Det intresse flera av journalisterna visat Anders Sandberg
och Pär Stolpe när de visat runt i utställningen har ofta varit rörande outtröttligt.
Detta har i viss mån kompenserat att Stockholmsbaserade media (t.ex. DN:s vetenskapsredaktion) inte
ens vid den avslutande debatten på Naturhistoriska riksmuseet i Vetenskapsakademins regi under
rubriken ”Vill Sverige ha en svensk hjärnforskning?”, med en mangrann uppställning av forskare och
riksdagspolitiker och under medverkan av två svenska nobelpristagare i neurovetenskap (Torsten
Wiesel och Arvid Carlsson) ansåg sig ha anledning att bevaka evenemanget. Dock sändes hela
debatten (tre timmar lång) i SVT24 vid två tillfällen samt i en förkortad version vid ett annat tillfälle.
Desto större har alltså intresset i landsorten varit och en hel rad mycket inträngande och inspirerande
reportage har producerats av lokalpressen, lokalradion och lokal TV.
För att ge en bild av rapporteringens kvalitet i pressen återges ett antal artiklar nedan från ett normalt
artikelsök under perioden 1/1-05 – 17/4-07 (se några av artiklarna i bilagan), vilket ger anledning anta
att många fler nåtts av de centrala delarna i budskapet Se hjärnan! via media än direkt i utställningen,
filmen och webbsajterna tillsammans:
Artiklar
Svindlande grepp om hjärnans vindlingar
Vad har du bakom pannbenet?
Den starkaste hjärnan vinner Tour de France
Personligt- och hälsanotiser vecka 8 2007
<br />
Ingen rubrik tilgänglig
Utställning om hjärnan intar Naturhistoriska
riksmuseet
Cosmonova vs. Tour de France
Hjärnan laddar för seger på Cosmonova
Fler besökare till Uppsalas konstmuseer
Hjärnan är mer fantasieggande än rymden
Forskning är att ständigt fylla på ny kunskap
Se hjärnan på museum
Se hjärnan! till Uppsala
Se hjärnan!
Dags för Uppsala att `Se hjärnan`
Dags för Uppsala att Se hjärnan
Hjärnan vandrar
Hjärnans dag i Uppsala
Vetenskapenfirar i morgon - forskarfredag
En rundvandring i hjärnan - Se hjõrnan
En rundvandring i hjärnan
Snart är det dags för världsopera i Umeå
Utställningen om hjärnan kommer till Umeå
Sista veckan på Arbetets museum
Från nöjesbranschen till neurobiologin
Heta hjärnor
Hjärnan i går och i dag
Hjärnforskare fyllde teatern
Hjärnforskare fyllde teatern
Hjärnforskare fyllde teatern
Vårens större konstutställningar
Svenska Dagbladet
Dagens Nyheter
Ny teknik
Pressens Mediaservice
2007-03-01 16:24
2007-02-26 07:39
2007-02-23 15:42
2007-02-16
Svenska Dagbladet 1 C
Newsdesk
2007-02-15
2007-02-15 14:27
Newsdesk
Newsdesk
Upsala Nya Tidning
Upsala Nya Tidning
Vetenskapsrådet
Upsala Nya Tidning
Uppsaladirekt
Uppsaladirekt
Uppsalanytt
Uppsala universitet
Forskning & Framsteg
Uppsala universitet
Västerbottens-Kuriren
Västerbottens-Kuriren
Västerbottens-Kuriren
Västerbottens läns landsting
Västerbottens läns landsting
Norrköpings Tidningar
Norrköpings Tidningar
Folkbladet
Norrköpings Tidningar
Ystads Allehanda
Trelleborgs Allehanda
Kristianstadbladet
Västerviks Tidningen
2007-02-08
2007-02-01
2007-01-17
2006-12-10
2006-11-16
2006-11-02
2006-11-02
2006-11-02
2006-11-02
2006-10-31
2006-10-10
2006-10-02
2006-09-21
2006-09-02
2006-09-02
2006-09-01
2006-08-24
2006-08-15
2006-03-20
2006-02-17
2006-02-17
2006-01-23
2006-01-23
2006-01-23
2006-01-04
14:07
10:56
23:13
23:16
14:17
23:05
16:38
11:42
09:27
11:45
07:16
17:32
00:06
23:08
23:09
05:24
06:22
06:29
06:24
01:37
01:35
01:09
00:05
20
Hjärnans mysterier lockade
Ystads Allehanda
Hjärnans mysterier lockade
Trelleborgs Allehanda
Den stora hjärnresan
Ystads Allehanda
Den stora hjärnresan
Trelleborgs Allehanda
Den stora hjärnresan
Kristianstadbladet
Teatertur till Kalmar
Västerviks Tidningen
Hjärnpaket börjar serveras
Sveriges Radio Kalmar
Censurerad forskare ger sin syn på
Östran/Nyheterna
könsrollerna
Tre konstnärer tolkar hjärnan och
Östran/Nyheterna
kreativiteten
Ljussättning kan göra verkligheten begriplig Barometern
Utlovar antidepressiv revy om kreativitet
Östran/Nyheterna
På lekfull upptäcktsresa i hjärnan
Barometern
Sudoku är gympa för hjärnan
Barometern
Eldsjälarna som brinner för teatern i Kalmar Östran/Nyheterna
län
Utställning om det stora pusslet kallat
Östran/Nyheterna
hjärnan
Teaterhösten i Västervik börjar med en
Östran/Nyheterna
premiär
Halsbrytande dans i Bryggaren
Västerviks Tidningen
Indiansommar inleder teaterhösten i Kalmar Östran/Nyheterna
län
På upptäcktsfärd genom centrala
Unknown
nervsystemet
Hjärnan startade som ett grönt slem
Sydsvenskan
Ny utställning om hjärnan
SVT Sydnytt
Surfa i hjärnan
Forskning & Framsteg
Ny webbplats om hjärnan
Daladirekt
Ny webbplats om hjärnan
Uppsaladirekt
Grotesk kvinna avslöjar hjärnan
Svenska Dagbladet
Minnen får hjärnan att blomma
Göteborgs-Posten
Grotesk kvinna avslöjar hjärnan
Svenska Dagbladet
Hjärnkunskap i ny utställning
Helagotland
Det mesta om hjärnan
Östran/Nyheterna
Se hjärnan! En utställning för alla sinnen
Elektronik i Norden
Mycket hjärna på gång i Kalmar
TV4 Sydost
Hjärnkunskap i ny utställning
Västerviks Tidningen
Hjärnkunskap i ny utställning
Södra Dalarnes Tidning
Hjärnkunskap i ny utställning
Falukuriren
Hjärnkunskap i ny utställning
Länstidningen Östersund
Hjärnkunskap i ny utställning
Mora Tidning
Hjärnkunskap i ny utställning
Östersunds-Posten
Hjärnkunskap i ny utställning
Svenska Dagbladet
Hjärnkunskap i ny utställning
Bohusläningen delv lösenord
Hjärnkunskap i ny utställning
Hallandsposten
Hjärnkunskap i ny utställning
Södermanlands Nyheter
Hjärnkunskap i ny utställning
Vestmanlands Läns Tidning
Hjärnkunskap i ny utställning
Upsala Nya Tidning
Hjärnkunskap i ny utställning
Norrköpings Tidningar
Hjärnkunskap i ny utställning
Östgöta Correspondenten
dr Mjeltes mottagning - Nervigt för den som Dagens Medicin
hjärna lär
Kalmar får hjärnutställning
Sveriges Radio Kalmar
Den mänskliga hjärnan tänker sig ut på turné Göteborgs-Posten
2005-11-07
2005-11-07
2005-11-04
2005-11-04
2005-11-04
2005-10-01
2005-09-30
2005-09-17
01:57
01:54
01:55
01:50
01:01
00:40
14:42
03:46
2005-09-17 03:46
2005-09-15
2005-09-10
2005-09-10
2005-09-01
2005-08-31
08:23
03:43
03:16
18:06
03:41
2005-08-27 03:48
2005-08-22 03:36
2005-08-17 22:54
2005-08-16 03:40
2005-06-21 11:33
2005-05-17
2005-05-16
2005-05-09
2005-03-26
2005-03-26
2005-02-27
2005-02-27
2005-02-27
2005-02-24
2005-02-24
2005-02-24
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
2005-02-23
17:13
12:13
12:43
12:34
07:25
12:12
04:42
01:43
18:38
15:18
15:09
14:58
14:56
14:46
14:30
14:26
14:21
14:06
14:05
13:34
13:23
13:18
13:14
2005-02-21 14:03
2005-02-20
21
Internetexponering
Se hjärnan! har sen starten synts mycket väl och sökts av en stor publik på Internet. Alla som sökt på
Google eller andra sökmotorer på ”hjärnan” har förr eller senare (ofta genast) fått träffar på
Vetenskapsrådet/forskning.se, KK-stiftelsen, Riksutställningar eller på C-H Bertholds hjärnatlas
nervsystemet.se. Tiotusentals besökare har landat på Se hjärnans sidor på Riksutställningars hemsida.
Och Se hjärnan på forskning.se har sedan starten haft 70 000 besökare fram tills oktober 2007. Idag
kan möjligheterna att söka och få information via Internet inte överskattas. Antalet besökare på
projektets tre webbplatser tillsammans ligger strax under antalet besökare på utställningen.
I slutet av september 2007 såg förstasidan på Google ut som nedan med drygt 14 000 träffar.
Personligt Resultat 1 - 10 av ungefär 14 200 vid sökning efter "se hjärnan". (0,23 sekunder)
forskning.se
Se hjärnan är en webbplats för Dig som vill bli bekant med hjärnan och se hur ... Webbplatsen Se
hjärnan är en del i ett större samarbetsprojekt som består ...
www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89728 - 24k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta
forskning.se
Webbplatsen Se hjärnan har producerat i samarbete med Vetenskapsrådet ... Se hjärnan är en
webbplats för Dig som vill bli bekant med hjärnan och se hur den ...
www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=86056 - 32k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta
[ Fler resultat från www.forskning.se ]
Riksutställningar.se - Se hjärnan!
En vandringsutställning från KK-Stiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet, om evolutionen,
forskningen, sjukdomarna och framtiden.
www.riksutstallningar.se/sehjarnan - 134k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta
Riksutställningar.se - Se hjärnan!<br> Evolutionen, forskningen ...
10-sidig utställningskatalog i A4-format till utställningen ”Se hjärnan!” producerad av
Riksutställningar i samarbete med Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen. ...
www.riksutstallningar.se/Shop/Templates/ShopProduct____5728.aspx - 105k - Cachad - Liknande
sidor - Notera detta
[ Fler resultat från www.riksutstallningar.se ]
Start för Se hjärnan! - KK-stiftelsen
Den 26 februari invigs Se hjärnan! i Göteborg. Det är en vandringsutställning som ger en bild av vad
vi idag känner till om det centrala nervsystemet och om ...
www.kks.se/templates/ArticlePage.aspx?id=7829 - 26k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta
22
Upplev Medelpad Ångermanland - Se hjärnan !
Det visar Technichus i utställningen "Se hjärnan" från Riksutställningar. Utställningen är en
upplevelse för alla sinnen ? men allra mest för synen. ...
www.upplevmittsverige.nu/visa_arrangemang.cfm?id=377378&HuvudTypID=5&KategoriText=Even
emang - 49k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta
Se hjärnan! - Startsida
Se hjärnan! är ett led i Vetenskapsrådets arbete att på ett populärvetenskapligt sätt berätta om
forskning och dess resultat. Vi tycker att det är viktigt ...
www.vr.se/.../kommunikationkanalerochprojekt/informationskanaler/sehjarnan.4.695aee16108d2bafd
db8000228.html - 57k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta
Se hjärnan! - en utställning och mycket mer - Startsida
Möjlighet till fördjupning i ämnet finns på webbplatsen Se hjärnan. En populärvetenskaplig
forskningsöversikt som alla kan ta del av, och som kommer att ...
www.vr.se/.../kalendariumarkiv/sehjarnanenutstallningochmycketmer.5.aad30e310abcb973578000197
2.html - 61k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta
Sista chansen att se hjärnan - Naturhistoriska riksmuseet
Den välbesökta utställningen "Se hjärnan!" på Naturhistoriska riksmuseet visas i knappt två veckor
till, fram till söndagen 2 september. ...
www.nrm.se/ommuseetpressinfo/pressrum/pressmeddelanden/2007/sistachansenattsehjarnan.3751.html
- 39k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta
BildMuseet - pressinfo Se hjärnan!
I fjorton olika stationer skildrar utställningen Se hjärnan! hur vårt nervsystem fungerar, hur hjärnan
utvecklats under 500 miljoner år, hur nervcellernas ...
www.bildmuseet.umu.se/pressinfo-sehjarnan.html - 9k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta
23
Besöksstatistik utställningen
Göteborg
Universeum, 26 feb-24 apr 2005
50 564
Malmö
Teknikens och Sjöfartens hus, 17 maj-31 juli 2005
21 140
Kalmar
Kalmar Slott, 29 aug-25 okt 2005
11 000
Kristianstad
Regionmuseet , 6 nov 2005-5 feb 2006
23 843
Norrköping
Arbetets museum, 18 feb-20 aug 2006
31 640
Umeå
Bildmuseet, 3 sept-22 okt 2006
14 230
Uppsala
Upplandsmuseet, 3 nov 2006-4 feb 2007
16 000
Stockholm
Naturhistoriska Riksmuseet, 20 feb-2 sept 2007
296 074
Summa
464 491
Utanför turnén:
Härnösand
Technichus, 15 sept-2 dec 2007
7 700
Summa totalt
473 191
24
Ekonomisk slutrapport
Intäkter
Samarbetsintäkter
Sponsorintäkt
Utställningshyror
Varuförsäljning
Övriga intäkter
Vetenskapsrådet
KK-Stiftelsen
Riksutställningar
Astra
3 116 528
1 000 000
1 264 323
400 000
240 000
1 800
10 613
Summa intäkter hela projektet
6 033 264
Kostnader
Förseminarier 2004
Förstudie
Produktion
Marknadsföring
Turné
Programverksamhet
Film
Se hjärnan på forskning.se
Utvärdering
Summa kostnader hela
projektet
94 107
61 102
2 893 174
162 806
752 987
287 800
240 000
1 521 288
20 000
6 033 264
25
Bilaga 1
Exempel på rapporteringen i pressen under turnén 2005-2007
Svenska Dagbladet 2007-03-01 16:24
Svindlande grepp om hjärnans vindlingar
Sibyllan ingår som en del i utställningen Se hjärnan! Svindlande grepp om hjärnans vindlingar Fakta
SE HJÄRNAN! Naturhistoriska riksmuseet t o m den 2 september. Hur vet du att du måste gå på toa
just nu?
står det på ett anslag vid damtoaletten på Naturhistoriska riksmuseet. Frågan låter nästan förebrående,
men så är det nog inte menat, för på raden under står det: Svaret hittar du i hjärnan. Tanken är
naturligtvis att man, efter förrättat tarv, ska styra stegen mot den nya utställningen Se hjärnan!, som är
producerad av Riksutställningar och nu har nått Stockholm efter en två år lång turné runt landet. Se
hjärnan! tar ett totalgrepp på vad man i dag vet om den mänskliga hjärnan och dess utveckling, från
fossilerna ur museets egna samlingar rakt in i framtiden, till det som ännu inte är verklighet, men
(kanske) är på väg att bli.
Utställningen är uppbyggd som en labyrint med tretton interaktiva stationer avsikten är, om jag har
förstått saken rätt, att formgivningen ska erinra om hjärnan själv och dess vindlingar. Nackdelen är att
det är så gott som omöjligt för besökaren att få överblick över utställningsrummet, själv hade jag så
när missat den avdelning som handlar om synen. Och som vanligt är den interaktiva tekniken inte
alltid samarbetsvillig, i varje fall inte för oss som började umgås med datorer först i vuxen ålder. Dock
fungerar stationerna tillräckligt ofta för att man ska vara beredd att köa till några av dem. Det är roligt
att testa sig själv, det kommer man inte ifrån.
Dessutom känns det hela en smula klaustrofobiskt. Det kan bero på att det är fysiskt ganska trångt i
utställningsvindlingarna, det kan bero på att det också är trångt i det akustiska rummet. Från en av
stationerna hörs en evighetsslinga med ett föredrag, från en annan hörs en liten envis pianomelodi om
och om igen. Melodin kan manipuleras för att uttrycka olika känslolägen, varav emellertid inget är
irritation. Men huvudskälet är nog att utställningen är så informationstät att man nästan storknar. Det
finns så oändligt mycket att läsa, att titta på, att lyssna på, att prova på, och orkade man bara ta del av
allt, och kunde man bara lägga det på minnet, så vore man sedan själv redo för en karriär som
hjärnforskare, så känns det. Nu är ju detta strängt taget ett lyxproblem det är mycket vanligare att man
går från en utställning med en känsla av att ha fått för lite att sätta tänderna i än av att vara övermätt.
Men det är nog klokt att hänga med en guidad visning om man vill ha hjälp att orientera sig i
överflödet. Dessutom kan man alltid dra sig tillbaka till utställningens eget filosofiska rum som tar upp
en rad av alla de etiska problem som dagens hjärnforskning ställer på sin spets, om djurförsök,
stamcellsforskning, biologiska könsskillnader, lögndetektorer, tvångsmedicinering av brottslingar,
medikalisering av problem som hittills har betraktats som moraliska eller juridiska, och så vidare. Förr
eller senare blir vi tvungna att ställning till dem på riktigt, så det är lika bra att börja tänka redan nu. Se
hjärnan! har, som sagt, redan visats på flera museer i landet, och vart och ett har gett utställningen sin
särprägel. Naturhistoriska riksmuseet bidrar förstås med en film på Cosmonova, Laddad för seger, som
handlar om ett par cyklister och deras hjärnor under Tour de France. En i alla avseenden hisnande
upplevelse, som kan framkalla akut sjösjuka hos känsliga personer. Men det går över om man blundar.
Sjösjuka sitter i hjärnan.
Eva Bäckstedt Kultur 08-13 51 73
(C) Svenska Dagbladet
26
Dagens Nyheter 2007-02-26 07:39
Vad har du bakom pannbenet?
På Naturhistoriska riksmuseet, som har måndagsöppet nu på sportlovet är det övergripande temat
`hjärnan`. - Vi slår ett stort slag för hjärnan med en specialutställning, en film, en skaparverkstad och
en föreläsningsserie med tolv kända hjärnforskare, säger Claes Enger, som är utställningschef på
museet.
Utställningen `Se hjärnan` är producerad av Riksutställningar och den består av 13 interaktiva
stationer, om hjärnan och om den senaste hjärnforskningen - Där kan man följa hjärnans utveckling
under fem hundra miljoner år, man kan studera hjärncellens uppbyggnad och de olika sjukdomar som
kan drabba hjärnan. Och man kan studera hur minnet fungerar, och vid den stationen finns det också
ett minnestest, säger Claes Enger vidare.
Frågan `Vad har du bakom pannbenet?` besvarar Naturhistoriska riksmuseet så här: `Runt 1,3 kilo. Så
mycket väger den. Vår lilla stora hjärna. Där allt börjar och slutar. Ynka 1 300 gr som gör att du kan
dansa schottis och drömma, känna sorg, prata smörja, titta på Idol, vinna Nobelpriset och bli
stormande kär.` Filmen som visas på Cosmonova heter`Laddad för seger`och handlar om hur hjärnan
fungerar vid idrottsprestationer. Under sportlovet pågår en skaparverkstad med temat`hjärnan` där man
dels kan konstruera en spratteldocka med betoning på känsel och rörelse, dels vara med och skapa en
jättestor pärlplatta, där alla hjälps åt att återskapa ett givet motiv.
Den 1 mars håller Lars Olson, som är professor vid Karolinska sjukhuset, en föreläsning om `Vår
fantastiska hjärna - belöning och beroende`, där han tar upp vårt inre universum och hur det kidnappas
av beroendeframkallande droger och beteenden.
I samband med utställning, film och föreläsningar påminner Claes Enger om Naturhistoriska
riksmuseets permanenta utställning `Den sinnrika människan`, där hjärnan har sin givna plats.
- Alla har vi en hjärna, så utställningen berör oss alla utan undantag, sammanfattar Claes Enger.
Calle Pauli, [email protected]
(C) Dagens Nyheter
Ny teknik 2007-02-23 15:42
Den starkaste hjärnan vinner Tour de France
Benstyrka och uthållighet räcker inte för att vinna Tour de France. Cyklistens viktigaste kroppsdel är
hjärnan. Annons Motivationen är bränslet som övervinner utmattningen.
Den starkaste hjärnan vinner Tour de France Benstyrka och uthållighet räcker inte för att vinna Tour de
France. Cyklistens viktigaste kroppsdel är hjärnan. Annons Motivationen är bränslet som övervinner
utmattningen.
Hjärnan kalkylerar riskerna och behåller fokus på vägen. Det visar filmen `Laddad för seger: Hjärnan vs
Tour de France`, som nu i veckan har premiär på Imax-biografen Cosmonova på Naturhistoriska
riksmuseet i Stockholm. Vi får följa hur elitcyklisterna tar sig an de 350 milen. Plågsamma stigningar på
slingriga alpvägar, dramatiska masskrascher och hisnande utförslöpor varvas med djupdykningar i
hjärnans vindlingar bland neuroner och synapser.
Avancerad datorgrafik visar hur hjärnan kalkylerar risker och behåller fokus på vägen, hur hysterisk publiken
än blir. En sann vinnarskalle övervinner utmattning och smärta. Det är motivationen som är bränslet.
27
Naturhistoriska satsar på hjärnan Filmen är en del i museets temasatsning på hjärnan. Parallellt med
filmen invigs utställningen `Se hjärnan`. Den visar hur långt forskarna kommit tack vare ny teknik som
magnetkameror och pet, positronemissionstomografi.
På utställningen finns 13 interaktiva stationer som visar hjärnans utveckling under årmiljonerna, hur
såväl nervceller som minnet fungerar, hjärnans sjukdomar.
En station tar upp etiska frågor kring de nya möjligheter som hjärnforskningen kan ge. 1. Ska poliser få
granska tankar? 2. Är det ok att radera minnen efter traumatiska upplevelser? 3. Är det ok att plantera in
falska minnen? 4. Ska studenter få ta minnesförbättrande läkemedel under tentapluggandet eller är det
lika illa som när Tour de France-cyklister dopar sig? Text:
(C) Ny teknik
Pressens Mediaservice 2007-02-16
Sida: 1
Personligt- och hälsanotiser vecka 8 2007
Nu öppnar en av vårens stora utställningar på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. "Se hjärnan!"
visar den senaste hjärnforskningen på ett pedagogiskt och begripligt sätt. Besökarna får gå på
upptäcktsfärd i hjärnvindlingarna och får möjlighet att uppleva sin egen hjärna som en tredimensionell
spegelbild i en av utställningens stationer. En annan handlar om våra sinnen och hur många vi
egentligen har - 5, 25 eller 50?
- Tack vare den unge och mycket lovande forskaren Anders Sandberg har vi kunnat göra en
pedagogiskt nyskapande och spännande utställning om de senaste tio årens enorma framsteg inom
hjärnforskningen, säger Pär Stolpe, producent för utställningen och projektledare på Riksutställningar.
"Se hjärnan!" är en del av museets temaupplevelse om hjärnan, tillsammans med Cosmonovafilmen
"Laddad för seger: Hjärnan vs. Tour de France", och visas till och med den 2 september 2007. (PM)
Newsdesk 2007-02-15 14:27
Utställning om hjärnan intar Naturhistoriska riksmuseet
Tisdagen den 20 februari är det premiär för en av vårens stora utställningar, â Se hjärnan!â, på
Naturhistoriska riksmuseet. Där visas den senaste hjärnforskningen på ett pedagogiskt, roligt och
begripligt sätt.
I utställningen får besökarna gå runt i hjärnvindlingarna på upptäcktsfärd. Genom en illusion kan
besökarna till och med uppleva sin egen hjärna som en tredimensionell spegelbild i en av
utställningens stationer.
- Vandringsutställningen â Se hjärnan!â är en del i vår omfattande satsning på hjärnan under 2007.
Tillsammans med vår permanenta utställning â Den sinnrika människanâ och den nya filmen â Laddad
för segerâ på Cosmonova gör vi den senaste hjärnforskningen begriplig, säger Claes Enger,
utställningschef på Naturhistoriska riksmuseet.
13 stationer â Se hjärnan!â är byggd i 13 interaktiva stationer, som beskriver olika delar av hjärnan
och den senaste forskningen ur olika synvinklar. Till exempel finns stationer om hjärnans utveckling
under miljoner år, hur nervceller är uppbyggda, sjukdomar som kan drabba hjärnan, hur minnet
28
fungerar, tänkbara scenarier om framtidens hjärna och en del om våra sinnen. I utställningen får
besökarna bland annat reda på hur många sinnen vi egentligen har - 5, 25 eller 50?
- Tack vare den unge och mycket lovande forskaren Anders Sandberg har vi kunnat göra en
pedagogiskt nyskapande och spännande utställning om de senaste tio årens enorma framsteg inom
hjärnforskningen, säger Pär Stolpe, producent för utställningen och projektledare på Riksutställningar.
Vid varje station finns både interaktiva program där besökarna till exempel kan testa minnet och
vanliga skärmar med text och bilder.
För utställningens vetenskapliga innehåll står Anders Sandberg, en av Sveriges unga och mest lovande
hjärnforskare, som nyligen doktorerat och spås en lysande framtid. Han forskar idag på Oxfords
universitet och har sin bakgrund som beräkningsneurobiolog vid KTH i Stockholm.
Se hjärnan!â öppnar för allmänheten tisdagen den 20 februari och visas på Naturhistoriska riksmuseet
till och med den 2 september 2007. Utställningen är en del av museets temaupplevelse om hjärnan,
tillsammans med Cosmonovafilmen â Laddad för seger: Hjärnan vs. Tour de France, basutställningen
Den sinnrika människanâ samt tillhörande föreläsningsserie.
Se hjärnan!â är producerad av Riksutställningar i samarbete med KK-stiftelsen och Vetenskapsrådet. I
utställningen ingår även en film med kända hjärnforskare producerad av Agneta Ginsburg,
webbplatserna; forskning.se/sehjarnan, nervsystemet.se, riksutstallningar.se/sehjarnan samt ett
seminarium den 29 augusti 2007. Seminariet arrangeras av Naturhistoriska riksmuseet i samarbete
med Vetenskapsakademien.
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet Naturhistoriska riksmuseet vill vara en mötesplats för alla som är
intresserade av miljö och natur. Här kan du besöka permanenta och tillfälliga utställningar på olika
teman, se planetarieföreställningar och uppleva filmer i världens största filmformat på Cosmonova.
Regelbundet arrangeras också olika typer av föredrag och programverksamhet för hela familjen.
För ytterligare information, kontakta gärna: Petra Nordin Carlsson, marknads- och pressansvarig för
Utställningar 08-519 540 12, 0701-82 40 13, [email protected] Maria Östman, Publika
avdelningen 08-519 542 80, 0701-82 40 36, [email protected]
Newsdesk 2007-02-08 14:07
Cosmonova vs. Tour de France
Den 20 februari har den nya filmen â Laddad för seger: Hjärnan vs. Tour de Franceâ premiär på
Cosmonova. Filmen baseras på den senaste forskningen om hjärnan. Den handlar om hur människan
kan övervinna fysiska och psykiska utmaningar som kan verka omöjliga. Det åskådliggörs som en resa
i elitcyklisternas hjärnor och runt genom Frankrike. Cosmonova visar filmen i världens största
filmformat, IMAX.
I Laddad för seger: Hjärnan vs. Tour de Franceâ får vi följa två cyklister, Baden Cooke från Australien
och hans franske stallkamrat Jimmy Casper, under deras ansats att ta sig runt den närmare 350 mil
långa sträckan.
- Filmen är en hisnande resa där tittarna får åka uppför branta stigningar och nedför kraftigt lutande
utförslöpor i de franska alperna. Samtidigt får besökarna bekanta sig med hur hjärnan fungerar och
kopplingen mellan dess funktioner och det vardagliga livet, säger Jessica Christensen, chef för
Cosmonova.
- För att lyckas att bli allra bäst i världen krävs att hjärnans verkställande direktör, pannloben, är i
toppskick, säger Åke Pålshammar, hjärnspecialist och fil dr vid Uppsala universitet. Det går att
29
komma långt med god fysik och talang, men utan en vältränad pannlob, där bland annat koncentration
och mod sitter, kan man aldrig nå ända fram.
Tack vare en stor grupp forskare, filmare och pedagoger kan den mänskliga hjärnan visas upp på ett
nytt och engagerande sätt. I filmen visas hur den fungerar under mycket extrema fysiska situationer
och den nära kopplingen av hjärnans funktion till det vardagliga livet.
Filmen är en del av Naturhistoriska riksmuseets temaupplevelse om hjärnan, tillsammans med
vandringsutställningen Se hjärnan!, basutställningen â Den sinnrika människan samt tillhörande
föreläsningsserie. Temaupplevelsen har premiär för allmänheten tisdagen den 20 februari.
Fakta om filmen Filmens originaltitel är Wired to Win: Surviving the Tour de France och är ett
Partners Healthcare-projekt med stöd av National Science Foundation (USA) och Ortho-McNeil
Neurologics, Inc. Svensk berättare är Jonas Bergström.
Filmer som visas på Cosmonvova Följande filmer visas för närvarande också på Cosmonova:
Amazonas, Den röda planeten, Grekland: Antikens hemligheter, Nilen - ett flodäventyr, Korallernas
värld, Människokroppen, Trubbel i 3D och Wild Safari.
Fr o m den 20 februari visas Amazonas, Den röda planeten, Grekland: Antikens hemligheter, Laddad
för seger: Hjärnan vs. Tour de France, Nilen - ett flodäventyr, Korallernas värld och Wild Safari.
Alla filmer har svenskt tal (engelskt tal kan fås via hörsnäckor).
Fakta om Cosmonova Cosmonova på Naturhistoriska riksmuseet, är Sveriges enda IMAX-biograf och
visar filmer i världens största filmformat. Cosmonova är också Sveriges största planetarium med
föreställningar inom astronomi. Varje vecka visas ett flertal filmer och planetarieföreställningar för
skolor och allmänhet. Duken är kupolformad, 760 kvadratmeter stor och salongen rymmer 289 platser.
I samarbete med Hjärnfonden Pressvisningen genomförs i samarbete med Hjärnfonden. Boka redan nu
in Hjärnans dag den 4 oktober 2007 - ledande forskare och andra experter föreläser om den senaste
forskningen kring aktuella ämnen. För fackfolk och intresserad allmänhet. Mer information på: För
ytterligare information, kontakta gärna: Jessica Christensen, chef för Cosmonova 08-519 551 01,
0701-82 40 20, [email protected] Lisa Stahre, pressansvarig för Cosmonova 08-519 551 03,
0701-82 40 12, [email protected] Åke Pålshammar, fil dr och universitetslektor, Uppsala universitet
018-471 21 10, 0702-46 72 68, [email protected]
Uppsala Nya Tidning 2007-01-17 23:13
Fler besökare till Uppsalas konstmuseer
På flera av Uppsalas museer minskade antalet besökare i fjol jämfört med året dessförinnan. Men för
Uppsala konstmuseum och Bror Hjorths Hus var 2006 en publikframgång. Elisabeth Fagerstedt, chef
för Uppsala konstmuseum, tycker att 2006 var ett mycket bra år - besökarna blev något fler jämfört
med 2005. Att museets verksamhet riktad mot skolor och förskolor ökar är en förklaring till det, menar
hon. - Dessutom hade vi flera publikdragande evenemang i fjol, till exempel performancefestivalen
som pågick i fyra dagar i juni och som var väldigt populär, säger Elisabeth Fagerstedt. Hon hoppas att
performancefestivalen ska återkomma, kanske under 2008. - Vi håller på och undersöker det. Men det
är ett stort arrangemang som kräver resurser utöver våra egna, säger hon.
Populära konstnärer Nöjd med fjolårets siffror är också Küllike Montgomery, chef på Bror Hjorths
Hus. Antalet besökare var 21 procent fler under 2006 än under 2005. - Vi har haft flera utställningar
som har dragit mycket folk, som Stina Wollter och John Bauer. Även Bror Hjorth i Jukkasjärvi
lockade publik, säger Küllike Montgomery. Upplandsmuseet införde fri entré för två år sedan, något
som genast avspeglade sig i besöksstatistiken - publiken strömmade till och museet blev det mest
30
besökta i Uppsala redan under 2005. I fjol dalade siffrorna med åtta procent, och förste antikvarie
Tuula Autio säger att hela den minskningen skedde under juni, juli och augusti - det var helt enkelt för
varmt för att gå på museum denna heta sommar, menar hon, folk föredrog badstranden. - I stort har vi
haft ett jättebra år, med ett varierat och rikt utställningsprogram. Se hjärnan! har väckt ett oerhört stort
intresse, säger Tuula Autio. Vädret kan även ha påverkat antalet besökare på Gamla Uppsala museum,
tror platsledaren Torgärd Notelid. Dels var den heta sommaren en nackdel, dels regnade ett par stora
evenemang, till exempel Vikingavimlet i maj, bort. Under 2006 minskade antalet besökare på Gamla
Uppsala museum med elva procent. - Det är också möjligt att en del besökare och skolklasser har valt
att besöka museer med fri entré i stället för oss, säger Torgärd Notelid.
Fria dagar Ing-Marie Munktell, chef på Museum Gustavianum, talar också om konkurrensen från
Upplandsmuseet och den fria entrén. På Gustavianum minskade besökssiffran med fem procent i fjol. Vi befarade att vi skulle få ett större tapp, så vi tycker ändå att året har varit lyckat. Vi har haft fri entré
på våra programdagar, och det har blivit viktiga dagar för oss, säger Ing-Marie Munktell.
(C) Upsala Nya Tidning
Uppsala Nya Tidning 2006-12-10 23:16
Hjärnan är mer fantasieggande än rymden
Ni får ursäkta men det mest spännande inom vetenskapens värld just nu utspelar sig inte i rymden. När
detta skrivs vet jag inte ens om det är Christer Fuglesang eller hans avfärd som har skjutits upp.
Kvittar vilket, de bemannade rymdfärderna har alltid varit mera skådespel än bröd. För att räknas som
en riktig stormakt bör man som bekant ha kärnvapen, hangarfartyg och astronauter. Och Sverige är
ingen stormakt. Nej, det finns mycket mera fantasieggande forskning som dessutom är betydligt
relevantare. Jag tänker naturligtvis på utforskandet av vår hjärna. Ett organ som för övrigt presenteras
på den utmärkta vandringsutställningen `Se hjärnan` som just nu finns på Upplandsmuseet.
Men utforskandet av det inre och det yttre behöver inte stå i motsatts till varandra, tvärtom. Bland det
roligaste som skrivits om rymdfärder och om oss människor är Douglas Adams `Liftarens guide till
galaxen`. Det är också här vi får det slutliga svaret på livets mening, det visar sig vara 42. Douglas
Adams avled för några år sedan, men när jag träffade honom 1998 var han mycket fascinerad av vårt
medvetande och hur vi i efterhand motiverar våra beslut. Han hade sett en man som av en hypnotisör
lurats att lägga bananer i sina skor och sedan ta på sig dem. När han väcktes ur hypnosen motiverade
han tilltaget med att han hade haft torr hud på fötterna och hade hört att just bananer var väldigt
effektiva mot detta. Han efterrationaliserade sitt omedvetna beslut. Det är möjligt att Adams hittat på
hela historien,stilenligt i så fall, för nu visar allt mera forskning att vi alla hittar på historier, oftare än
vi tror. Ju mer vi lär oss om hjärnan ju märkligare blir det. Det verkar till exempel vara så att hjärnan
skickar ut ordern att lyfta till exempel höger hand innan det beslutet når de regioner i vår hjärna där
medvetandet sitter. Om detta skriver den danske vetenskapsjournalisten Tor Nöretranders i sina böcker
och om detta handlar också en fascinerande artikel i oktobernumret av New Scientist. Här får vi höra
om hur människor med olika hjärnskador fabulerar för att få verkligheten att gå ihop. En åldrad kvinna
kan prata om sin pojkes kommande studentexamen samtidigt som hennes snart pensionerade son sitter
bredvid henne på ålderdomshemmet. Och hon har inga problem att få detta att gå ihop.
Barns fantastiska förmåga att `hitta på` kan bero på att de ännu inte utvecklat de frontallober i hjärnan
som styr medvetandet. Det är som bekant dessa områden vi bedövar med alkohol och droger vilket
ställer det gamla talesättet att av `barn och berusade får man höra sanningen` i nytt ljus. Även andra
gamla klassiker i tvetydighet som `Här fattas kloka beslut` får en ny innebörd. Hjärnforskningen
ställer också svåra frågor om vilken sanning som ett vittne presenterar. Om vi har bristfälliga
minnesbilder tenderar vi nämligen att ta genvägar och skapa oss en bild av vad som hänt som går ihop.
Hjärnan kan liksom inte låta bli att berätta en god historia. Ett slagsmål på krogen kan till exempel se
31
helt olika ut efter några veckor. De inblandade kanske inte ens ljuger medvetet, de minns helt enkelt
kalabaliken på olika vis. Och det är givetvis samma mekanism som gör att vi älskar en god bok, en
välgjord film eller bra teater. Konsten att berätta en god historia passar utmärkt med vår hjärnas
inneboende mönster. Vår hjärna arbetar hårt för att få ihop sammanhangen och letar hela tiden efter
mönster i en kaotisk omgivning. Ja, ibland arbetar den på övertid och ser konspirationer som inte
finns. Vi skapar oss `fördomar` om norrmän, supportrar till ett fotbollslag eller om religiösa
grupperingar. Man skall inte generalisera säger vi snus- förnuftigt - och gör just detta! Man måste
försöka bekämpa sin egen tendens att döma på förhand, men samtidigt förstå att vi alla har en nedärvd
benägenhet att ha fördomar. Om vi inte höll oss med förutfattade meningar skulle vi snabbt bli tokiga
och denna förmåga att hitta samband har varit till stor nytta under vår långa biologiska historia. Utan
vår förmåga att finna orsakssammanhang hade vi inte lyckats så bra som vi gjort. Återstår att se om vi
också kan förstå sambanden mellan temperaturens höjning i jordens atmosfär, den omgivande rymden
och vårt eget agerande.
I förlängningen av dessa resultat ligger naturligtvis frågan om den fria viljan. En filosofisk
kioskvältare. Har vi en fri vilja eller tror vi bara att vi har det? Se där en julnöt att fundera över.
(C) Upsala Nya Tidning
Vetenskapsrådet 2006-11-16 14:17
Forskning är att ständigt fylla på ny kunskap
Upplandsmuseet är arrangör när vandringsutställningen Se hjärnan! invigs den 3 november i Uppsala.
Tillsammans med Uppsala universitet och stiftelsen Hjärnfonden har en omfattande
programverksamhet tagits fram kring
dagsaktuell hjärnforskning. - Det är idealiskt att få samarbeta med ett aktivt länsmuseum som i sin tur
samarbetar med neuroforskningen på universitetet och med stiftelsen Hjärnfonden, säger producenten
Pär Stolpe från Riksutställningar. Att starka krafter inom en region mobiliserar sig kring ett särskilt
tema betyder mycket för det fortsatta arbetet. Â Bakom vandringsutställningen Se hjärnan! står KKstiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet. Hjärnfonden har funnits med sedan planeringsstadiet
av den ca 500 m2 stora utställningen och blir nu även en aktiv samarbetspart i programverksamheten.
 Vandringsutställningen Se hjärnan! invigs fredagen den 3 november kl 14.00 på Upplandsmuseet.
Professor Ted Ebendal från Uppsala universitet och Hjärnfonden samt Karin Forsberg Nilsson
biträdande huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin från Vetenskapsrådet inviger. Â För
ytterligare information, kontakta: Pär Stolpe, utställningsproducent Riksutställningar 070 - 669 60 63
Marlene Truedsson, informatör Vetenskapsrådet 0733 - 66 62 13 Se hjärnan! är en utställning av KKstiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet som ska engagera och väcka människors nyfikenhet.
Med utställningen vill vi öka människors kunskaper om hjärnan och dess funktioner, aktuella
forskningsmetoder och dess resultat. Vi skapar en spännande arena där forskare och allmänhet möts
kring de senaste forskningsrönen om hjärnan.
Läs mer om utställningen se hjärnan!
(C) Vetenskapsrådet
Upsala Nya Tidning 2006-11-02 23:05
Se hjärnan på museum
Nu har Riksutställningars vandringsutställning Se hjärnan! nått Uppsala. Från och med fredagen och
tre månader framåt ska den uppta nästan hela Upplandsmuseets tre våningsplan. - Medan det
fortfarande är gratis entré till museet kan jag rekommendera alla att gå hit flera gånger. Att ta till sig
allt från utställningen på en ena gång är nog inte möjligt, säger utställningschefen Tuula Autio.
32
13 stationer Se hjärnan! är uppbyggd kring 13 olika stationer som var och en belyser hjärnan och
senaste nytt inom hjärnforskningen ur olika synvinklar - till exempel hur hjärnan utvecklats under
årmiljonernas gång, hur nervceller är uppbyggda och kommunicerar med varandra, vilka sjukdomar
som kan drabba hjärnan, hur minnet fungerar och tänkbara scenarior kring framtidens hjärna. Vid
varje station finns dels vanliga utställningsskärmar med text och bilder, men också olika interaktiva
program där besökaren kan få svar på sina egna frågor kring hjärnan eller testa till exempel minnet och
reaktionsförmågan. Till utställningen hör också en halvtimmes populärvetenskaplig film i vilken sex
åtta svenska hjärnforskare medverkar. - Det kändes självklart att visa Se hjärnan! här på
Upplandsmuseet. Vid sidan av kulturhistorien har vi en viktig roll att vara aktiv i aktuella frågor som
hjärnforskningen, säger Tuula Autio.
Föreläsningar Utöver den för alla orter gemensamma utställningsdelen innehåller Se hjärnan! också
en omfattande lokal programdel, som tagits fram i samarbete mellan museet, Hjärnfonden och Uppsala
universitet. Bland annat kommer flera av universitetets egna hjärnforskare att hålla
populärvetenskapliga föreläsningar. Hjärnforskningens historia, Hjärnans moral, Varför tror vi på
konstiga saker?, Hur man ställer diagnos vid hjärnsjukdom, Därför behöver din hjärna sova och
Hemisfärernas musik är några av rubrikerna för föreläsningsserien. En av forskarna som medverkar i
det lokala programmet är Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet.
Han anser att det finns många utbredda missuppfattningar om hjärnan, trots att kunskaperna om den
ökat explosionsartat under senare. - Det är viktigt att forskare delar med sig av denna viktiga och
synnerligen användbara kunskap, säger Dan Larhammar.
(C) Upsala Nya Tidning
Uppsaladirekt 2006-11-02 16:38
Se hjärnan! till Uppsala
Turnén för Se hjärnan! fortsätter och fredagen den 3 november öppnar utställningen på
Upplandsmuseet. Aktuell och ny kunskap om hjärnan fyller nästan hela museet! Under perioden 3
november 2006 - 4 februari 2007 visas utställningen Se hjärnan, på tre våningsplan, i
Upplandsmuseet.
Forskare hävdar att vi har producerat mer kunskap om den mänskliga hjärnan under de senaste tio åren
än under människans hela tidigare historia. Vi börjar nu förstå vad hjärnan gör och hur den fungerar
bland annat för att vi idag kan se rakt in i den levande organismen.
I tretton olika stationer skildrar utställningen, hur hjärnan utvecklats under 500 miljoner år, hur
nervcellernas minsta delar är konstruerade, hur vårt nervsystem fungerar, vilka sjukdomar som drabbar
oss, hur minnet fungerar och hjärnans framtida utveckling.
Med hjälp av interaktiva stationer kan besökaren ge sig ut på egen upptäcksfärd genom det centrala
nervsystemet.
Förutom utställningen med sitt rika innehåll finns en webbplats www.forskning.se/sehjarna... och en
ca 30 minuter lång film producerad av Agneta Ginsburg där svenska hjärnforskare spekulerar över
idéhistoria, kognition och medicin.
Dessutom erbjuds en broschyr gratis för att inspirera till vidare fördjupning i hjärnans spännande
historia. Den innehåller både länk - och boktips.
www.upplandsmuseet.se
(C) Uppsaladirekt
33
Uppsaladirekt 2006-11-02 11:42
Se hjärnan!
3 nov 2006 4 feb 2007 Upplandsmuséet Se hjärnan, är en ny utställning som visas på
Upplandsmuséet. Utställningen vill ge en bred bild av vad vi idag känner till om det centrala
nervsystemet och den forskning som bedrivs.
Ny teknik har skapat hisnande möjligheter att på bild visa vad som händer i hjärnan.
Utställningen är en upplevelse för alla sinnen, men kanske allra mest för synen. Via tretton interaktiva
stationer kan du ge dig ut på upptäcktsfärd genom det centrala nervsystemet och lära dig om
evolutionen, forskningen, sjukdomarna och framtiden. Här visas hur hjärnan utvecklats under 500
miljoner år, hur nervcellernas minsta delar är konstruerade, hur vårt nervsystem fungerar, hur
sjukdomar drabbar oss, hur minnet fungerar och hjärnans framtida utveckling.
Vad kommer nya rön att betyda för behandlingen av bl a psykisk sjukdom och demens? Mycket talar
för att hjärnforskningen är på väg att ta oss in i en ny tidsålder med en djupare självkännedom.
Somliga föreställningar och traditioner kommer att kunna leva kvar sida vid sida med nya
naturvetenskapliga fakta, medan andra blir vi tvungna att förkasta.
Förutom utställningen med sitt rika material finns en ca 30 minuter lång film, producerad av Agneta
Ginsburg, där svenska hjärnforskare spekulerar över idéhistoria, kognition och medicin.
Vill du veta mer gå in på www.forskning.se/sehjarna.
Under utställningsperioden kommer ett stort antal program och visningar arrangeras i samarbete med
Hjärnfonden och Uppsala Universitet.
Samtliga program har fri entré. Ingen förbokning. Programmet kan ni hitta på Upplandsmuséets
hemsida.
www.upplandsmuseet.se
(C) Uppsaladirekt
Uppsalanytt 2006-11-02 09:27
Dags för Uppsala att `Se hjärnan`
Nu är det uppsalabornas tur att få ta del av vandringsutställningen Se hjärnan! Fredag 3 november
öppnar Upplandsmuseet portarna för den stora utställningen som visas på tre våningsplan. Forskare
från Uppsala universitet föreläser om spännande hjärnforskning under hela utställningen som pågår
fram till februari 2007.
Hur har hjärnan utvecklats under 500 miljoner år? Hur är nervcellernas minsta delar konstruerade?
Hur fungerar vårt nervsystem? Vilka sjukdomar drabbar oss? Hur fungerar minnet och hur ser
hjärnans framtida utveckling ut? I utställningens tretton olika stationer får besökaren svar på en
mångfald frågeställningar kring hjärnan och dess utveckling. I de interaktiva stationerna kan man
också ge sig ut på en egen upptäcktsfärd genom det centrala nervsystemet.
I samband med utställningen bjuder Uppsala universitet, i samarbete med Upplandsmuseet och
Hjärnfonden, in till en föreläsningsserie. Uppsalaforskare inom t ex neurovetenskap, experimentell
patologi, biomedicinsk etik, molekylär biologi och psykologi föreläser om hjärnforskning en eller två
gånger i veckan under hela utställningen som pågår fram till februari 2007.
34
Vandringsutställningen är producerad av Riksutställningar i samarbete med Vetenskapsrådet och KKstiftelsen. Utställningen invigdes i Göteborg i februari 2005 och har därefter visats i Malmö, Kalmar,
Kristianstad och Umeå. Uppsala är sista anhalt.
Uppsala universitet Ytterligare information: http://info.uu.se/notiser.nsf/pm/dags.for.id68.html
(C) Uppsalanytt
Forskning & Framsteg 2006-10-10
07:16
Hjärnan vandrar
Bildmuseet i Umeå, Upplandsmuseet i Uppsala. Utställningen Se hjärnan är på vandring genom
Sverige: fram till och med oktober befinner den sig i Umeå, från november finns den i Uppsala.
Samtidigt presenteras den på
webben. Den fysiska utställningen består av fjorton stationer som bland annat skildrar hur hjärnan har
utvecklats under 500 miljoner år, vilka sjukdomar som drabbar oss och hur minnet fungerar. Det
ordnas också ett flertal seminarier i anslutning till utställningen. http://www.bildmuseet.umu.se
http://www.forskning.se/sehjarnan http://fof.se/hjarnan
(C) Forskning & Framsteg
Västerbottens-Kuriren 2006-09-21
Sida: 6
Vetenskapenfirar i morgon - forskarfredag
UNIVERSITETET I morgon fredag blir det vetenskapsfest i Umeå och Skellefteå, liksom i flera andra
svenska och europeiska städer. Under evenemanget Forskarfredag i Umeå kan man till exempel testa
sitt minne och se en show om varför Hollywoodfilmernas action-tricks inte funkar i verkligheten.
Forskarfredag inleds på Bildmuseet klockan tio där utställningen Se hjärnan visas och forskare svarar
på besökarnas frågor. Från klockan åtta på kvällen kan man titta på stjärnhimlen och lyssna på
föreläsningar i Umeås nya observatorium på Umestan, Umevatoriet.
ANNA-LENA LINDSKOG
(C) Västerbottens-Kuriren eller artikelförfattaren.
Västerbottens-Kuriren 2006-09-02
Sida: 46
En rundvandring i hjärnan - Se hjärnan
Den mest komplexa struktur som vi känner till är den mänskliga hjärnan. Det mesta av vad den gör
och hur den gör det är färsk kunskap. Forskare menar att vi har producerat mer kunskap om den
mänskliga hjärnan under de senaste tio åren än under människans tidigare hela historia.
Vilket kan ha två tänkbara förklaringar, en är av det knepigare slaget, den andra av det meer uppenbara
slaget. Den första tar sats i det faktum att även hjärnan är en del av evolutionen, den har förändrats
35
under den mänskliga historiens lopp blivit smartare, kan vi säga, och ju smartare den blir desto större
är utsikterna att vi kan lista ut hur den fungerar.
Eller? För om den blir för smart, för komplex, vad händer då? Som en del forskare hävdar: "Den
mänskliga hjärnan kommer aldrig att kunna förstå den mänskliga hjärnan". Det vill säga, vår hjärna
hinner aldrig ikapp vår hjärnas utveckling...
Den andra svaret på varför våra kunskaper om hjärnan har ökat är enklare: ny teknik. Med hjälp av den
kan vi nu visualisera hjärnans uppbyggnad och funktioner. Vi kan helt enkelt se rakt in i den levande
organismen.
Se hjärnan! är också namnet på den utställning som öppnar på Bildmuseet i Umeå på söndag. Den
täcker hela entrégolvet och är uppdelad på 14 stationer, varav en del flitigt utnyttjar senaste nytt i
datorteknik, allt i syfte att på ett pedagogiskt (och underhållande) sätt försöka förmedla
hjärnforskningens samlade kunskap till besökaren.
Helt lätt att förstå allt är det förstås ändå inte. Att ta till sig den här kunskapen kräver en viss
ansträngning, en del hjärnverksamhet på egen hand, säger Per Stolpe, projektledare vid
Riksutställningar som har producerat Se hjärnan! Utställningen har fyra undertitlar evolutionen ,
forskningen , sjukdomarna, framtiden och skildrar hur vårt nervsystem fungerar, hur hjärnan
utvecklats under 500 miljoner år, hur nervcellernas minsta delar är konstruerade, vilka sjukdomar som
drabbar oss, hur minnet fungerar och hjärnans tänkbara utveckling i framtiden.
Mycket att bita i med andra ord, och även om hjärnan är stjärnan ges andra kroppsdelar framträdande
biroller på utställningen eftersom all hjärnverksamhet står i en eller annan förbindelse med den övriga
kroppen. Och när den förbindelsen bryts eller krånglar, eller i det närmaste upphör, det är då vi talar
om hjärnsjukdomar som Stroke, Parkinson, MS och Alzheimer.
Forskningen kring dessa sjukdomar för att hitta bot eller effektivare mediciner är någonting vi alla
accepterar och är tacksamma för. Men det finns hjärnforskning som, precis som när det gäller
stamcellsforskningen, skapar kontroverser och tangerar etiska problem. Allteftersom vår kunskap om
hjärnan ökar, förbättras också våra möjligheter att påverka den, att via olika stimuli styra tänkandet i
önskvärd riktning, att "omprogrammera" den.
Det som för inte alltför länge sedan var science fiction är i dag vardag för forskarna. Hjärnan fungerar
i normala fall ungefär som "en polsk riksdag". Nu har vi möjlighet att gå in och skapa lite ordning och
reda. Men bör vi det? Och i så fall varför och i vilket syfte? Tolv procent av svenskarna har
vinterdepressioner. Vi kan lägga prozac i dricksvattnet, så är det problemet löst. Men vad händer när vi
börjar dribbla med sinnena och manipulera fram "artificiella" lyckokänslor, frågar hjärnforskaren
Anders Sandberg, utställningens vetenskapliga producent.
I ett särskilt rum på Bildmuseet presenteras aktuell hjärnforskning vid Umeå universitet. I det
sammanhanget har också en tidning producerats. Den är gratis, heter Hjärnkoll och i den berättar elva
umeforskare om sina pågående arbeten.
Till utställningen hör också en omfattande programverksamhet. I en serie föreläsningar kommer
hjärnforskare i Umeå att redovisa aktuella projekt. I samband med föreläsningarna ges besökaren
möjlighet att prova en stroke-simulator, träna sitt minne i datorbaserade program och testa om man är
kvälls- eller morgonmänniska. Till sist en nyhet, åtminstone för mig, som jag upptäckte vid en hastig
rundvandring genom hjärnstationerna: det bildas visst nya celler i hjärnan!
Men var rädd om de gamla ändå...
ANDERS SJÖGREN
(C) Västerbottens-Kuriren eller artikelförfattaren.
36
Västerbottens läns landsting 2006-0901 23:08
Snart är det dags för världsopera i Umeå
Här kan du nu läsa alla nyhetsnotiser i landstingets senaste lördagsannons. Se hjärnan med nya ögon I
morgon, den 3 september, öppnar »Se hjärnan« på Bildmuseet i Umeå. Utställningen visar hur vårt
nervsystem fungerar, hjärnans utveckling under årmiljonerna, vilka sjukdomar som drabbar oss, hur
minnet fungerar och hjärnans framtida utveckling. En del visar hjärnforskning vid Umeå
universitet/Norrlands universitetssjukhus och i tidningen »Hjärnkoll« presenteras elva Umeåforskare.
En omfattande programverksamhet är kopplad till utställningen. Umeåforskare berättar om aktuella
projekt i en serie föreläsningar, du kan träna minnet med hjälp av dator, prova stroke-simulator och
testa om du är morgon- eller kvällsmänniska. Mer information finns på Bildmuseets webbplats (se
länken längre ner på sidan).
Trädgård och vård i Skellefteå Psykogeriatriska avdelningen på Skellefteå lasarett får en trädgård. Den
blir en bro till gammal kultur och tradition. I trädgården kan patienter återfå dofter och syner med möjlighet till beröring som väcker minnen. Ett rum för möten och stilla njutning. Trädgården blir klar
under nästa år.
Filmpaket för unga på väg att bli vuxna »Värsta sexet« är en undervisningsfilm för unga 14 18 år.
Filmen är 19 minuter lång och passar utmärkt som diskussionsunderlag. Den är gjord av landstinget
med stöd från Statens folkhälsoinstitut och ett litet bidrag från folkhälsonämnderna i Västerbotten.
Filmpaketet med handledning kan användas i många olika sammanhang, exempelvis i skolans sexoch samlevnadsundervisning, under konfirmationsläger, på fritidsgårdar, i idrottsklubbar, på
föräldramöten och under lärarutbildning och studiedagar för lärare.
Vill du beställa filmen? Kontakta då STI-handläggare, telefon 090-785 71 10.
Dags för världsopera i Umeå Norrlandsoperan ger Georg Gershwins »Porgy and Bess« i samarbete
med Cape Town Opera, Kapstaden. Med en ensemble på närmare 50 personer blir det en maffig
föreställning. Missa inte den! Umeåpremiär den 7 oktober. ¨ Operan skildrar afroaamerikanernas svåra
villkor under 1930-talets USA. Den är en mix av europeisk orkestermusik och amerikansk jazz- och
folkmusik. Nu spelas den världen över och kallas både opera och musikal. Föreställningar ges t o m 29
oktober.
(C) Västerbottens läns landsting
Västerbottens läns landsting 2006-0824 23:09
Utställningen om hjärnan kommer till Umeå
En utställning för alla sinnen. Den mest komplexa struktur vi känner till är vår egen hjärna. Ny teknik
har skapat fantastiska möjligheter att visualisera hjärnans uppbyggnad och funktioner.
Detta tar utställningen Se hjärnan! fasta på. Utställningen visas på Bildmuseet i Umeå mellan den 3
september och 22 oktober. Forskare hävdar att vi har producerat mer kunskap om den mänskliga
hjärnan under de senaste tio åren än under människans hela tidigare historia. Vi börjar nu förstå vad
hjärnan gör och hur den fungerar bland annat genom att vi idag kan se rakt in i den levande
organismen. I 14 olika stationer skildrar utställningen `Se hjärnan!` hur vårt nervsystem fungerar, hur
hjärnan utvecklats under 500 miljoner år, hur nervcellernas minsta delar är konstruerade, vilka
sjukdomar som drabbar oss, hur minnet fungerar och hjärnans framtida utveckling. Via interaktiva
37
stationer kan besökaren ge sig ut på egen upptäcktsfärd genom det centrala nervsystemet.
`Se hjärnan!` är producerad av Riksutställningar med stöd av Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen.
Till utställningen hör en webbplats (se länken längst ner på sidan) och en film av Agneta Ginsburg där
svenska hjärnforskare spekulerar över historia, kognition och medicin.
I en särskild Umeå-del som producerats av Bildmuseet och informationsenheten vid Umeå universitet,
visas hjärnforskning vid Umeå universitet. Tidningen `Hjärnkoll` presenterar elva Umeåforskare och
ingår i utställningen.
Hjärnforskaren Anders Sandberg från Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan som
är projektets vetenskapliga producent, medverkar vid pressvisningen.
Till utställningen hör en omfattande programverksamhet. Tretton hjärnforskare från Umeå berättar om
sina aktuella projekt i en serie föreläsningar. Besökare får möjlighet att prova en stroke-simulator,
träna sitt minne i datorbaserade minnesträningsprogram, eller testa om man är en kvälls- eller
morgonmänniska.
(C) Västerbottens läns landsting
Norrköpings Tidningar 2006-08-15
05:24
Sista veckan på Arbetets museum
Om en vecka börjar höstutställningarna rulla in på Arbetets museum. Sista veckan är det alltså för
sommarutställningarna Ellis Island Portraits, Det andra Hultsfred och Drömmen om Sverige alla tre
med foton på människor som söker lyckan någon annanstans än där de fötts. Sista veckan är det också
för Se hjärnan! och Papa Perdu - Far försvunnen. Ytterligare en vecka på sig har Stallflickor och
Fotboll under vitblå himmel.
(C) Norrköpings Tidningar
Norrköpings Tidningar 2006-03-20
06:22
Från nöjesbranschen till neurobiologin
Från nöjesbranschen till neurobiologin Hjärnforskningen befinner sig i ett dynamiskt skede, men
biologin kommer inte att kunna förklara allt om människan. Det anser stamcellsforskaren Ola
Hermanson som i helgen besökte Norrköping.
Hjärnan beskrivs ibland som den sista, outforskade kontinenten. Det är en suggestiv metafor, men
sanningen är att det pågår en intensiv forskning som kommit långt i kartläggningen av vårt viktigaste
organ. - Det har skett makalösa framsteg under senaste tjugofem åren. Det är knappt man hänger med.
När jag pratar med läkare som sysslar med stamcellstransplantationer kan jag bli chockad över hur
långt de har nått, säger neurobiologen Ola Hermanson, som föreläste på Arbetets museum i helgen, då
Internationella Hjärnveckan avslutades.
Hjärnveckan har varit ett av programinslagen i vårens utställning Se hjärnan! Men är också ett årligt
återkommande evenemang, som drivs av Hjärnfonden för att väcka intresse och samla in pengar till
unga forskare.
Ola Hermanson är uppvuxen i Norrköping och många minns honom centralgestalt i det lokala
38
musiklivet på 1980-1990-talen. Han medverkade i flera bandkonstellationer, men drev även
skivbolaget Ceilidh och upptäckte det på den tiden okända Jönköpingsbandet The Cardigans.
Karriären kunde ha fortsatt djupare in i nöjesbranschen, men samtidigt läste han på läkarlinjen i
Linköping och efter doktorsdisputaionen 1997 flyttade han till amerikanska västkusten för att forska
på universitetet i San Diego. Sedan 2002 är han tillbaka i Sverige och numera leder han en grupp
hjärnforskare på Karolinska institutet i Stockholm.
- Vi studerar vissa proteiner som är viktiga för en stamcell i hjärnan. Rent konkret undersöker vi hur
mängden av dessa proteiner kan påverka cellens utveckling. Vi tittar på dess möjligheter att förbli en
stamcell, förvandlas till en nervcell eller helt enkelt dö, förklarar han. Hans forskning berör två olika
områden, hjärntumörer och cellterapi - det vill säga stamceller som transplantationsmedel. Men det
handlar om ren grundforskning och han förklarar att den inte är direkt målstyrd för olika
behandlingsformer. - Det är inte riktigt upp till mig att göra det. Jag ska klura ut mekanismerna, men
vi har ett nära samarbete med olika kliniker och dom kan tala om när det är intressant, säger han och
påpekar att det kan bli fel när biologer går ut och flaggar för forskningsresultaten.
- Ser man inte patienter så kan det bli lite löjligt när biologer uttalar sig och förklarar att allt är fixat.
Det är mycket svårare än så. Ta Parkinsons sjudom som vi vet väldigt mycket om, men samtidigt finns
det oerhört många typer av sjukdomen. Det gör att man ska vara väldigt försiktig, eftersom det också
handlar om att lösa de praktiska problemen och förbättra behandlingsmetoderna. Men det händer
väldigt mycket även på den fronten, säger han. Hjärnforskningen anses vara det mest dynamiska
forskningsområdet i dag. Anledningen är att kunskapen om generna har ökat i en rasande takt under de
senaste decennierna. År 2000 presenterade Hugo (The Human Genom Organisation) och det
amerikanska bioteknikföretaget Celera en första kartläggning av den mänskliga genuppsättningen. - I
och med att genomet är kartlagt sedan några år, så går det oerhört fort. Ju mer vi vet om genetik, ju
mer förstår vi om hjärnan och stamcellerna. Men sen har vi också det vi kallar för modellorganismer.
Mest känd i dag är en millimeter lång rundmask, som heter C.Elegans. Den kartlades på 70-talet och i
dag känner man till varenda cell i den här masken. Det har betytt jättemycket när det gäller kunskapen
om de grundläggande principerna för celldöd och tumörbildning, säger han.
Stamcellsforskningen väcker ibland kontroverser och de etiska diskussionerna är återkommande. - När
det gäller användningen av embryonala stamceller. Det vill säga att man bara använder celler för
transplantation, så har jag inga etiska betänkligheter alls. Däremot ska man inte klona människor. Det
är bara dumt. Jag hör också till dom som tror, att det blir svårt att klona människor och andra primater,
förklarar han och nämner vissa svårbemästrade regleringsmekanismer i det mänskliga genomet Redan
i dag kan man med cellterapi bota parkinsonliknande tillstånd. Det har man gjort med möss.
Transplantationstekniken har nått långt, men det finns en baksida. - Problemet med cellterapin är att
den ofta orsakar cancer. Det räcker med en enda skadad cell för att utveckla tumörer. Det är den stora
skräcken, men det är många som arbetar på att hitta en lösning. Vi har kontakt med ingenjörer här i
Norrköping för att finna sätt att eliminera riskerna, säger han. Framstegen inom hjärnforskningen är
bara ett av flera tecken som också markerar en kulturell och hegemonisk förskjutning. Existentiella
frågor som tidigare besvarades av filosofer och humanister har i allt högre grad övertagits av
naturvetare, vilket ibland kan ge föreställningen om att William Shakespeare slutligen kan reduceras
till en fråga om synapser.
- Det finns risk för hybris och det kan vara farligt. När man vet lite om ett område, så tror man att man
behärskar det. Jag brukar formulera det, som att vi inte vet hur mycket vi inte vet. Man måste vara
ödmjuk och kloka genetiker som Eric Davidson vid Caltech, tror exempelvis inte att biologin kommer
att kunna förklara det mänskliga i hjärnan. Men när det gäller de konkreta delarna transplantationstekniken och annat - där anser jag nog att vi ska ha formuleringsrätten, säger han.
Pauli Olavi Kuivanen
(C) Norrköpings Tidningar
39
Folkbladet 2006-02-17 06:29
Heta hjärnor
Se hjärnan! Riksutställningar/ Arbetets museum 18 feb. - aug. 2006 Hjärnan är det absolut hetaste
ämnet nu. I forskningen, i sjukvården på alla områden och i hur vida kretsar man vill. Kunskapen om
hjärnan har varit snabbare än någonsin tidigare, på tio år har forskningen tagit enorma språng och vi
har lärt mer än under hela vår utvecklingshistoria. (Hjärnan omskrevs först 1700 f.Kr.) - Vi kommer
att uppleva stora förändringar i vårt sett att leva, tänka och se på världen. Vi står vid en punkt där
människan själv kan ta över evolutionen, säger forskaren och doktorn vid KTH, Anders Sandberg som
pressvisade utställningen igår. Snart kommer vi att gå omkring med en liten extrahjärna i fickan, en
hjälp i olika situationer. I det läget kommer allt detta `senaste nytt` till Norrköping, samlat i
utställningen Se hjärnan. Visas av Riksutställningar i samarbete med Vetenskapsrådet och KKstiftelsen på Arbetets museum. Redan i starten visas hur lätt och minsann också lustigt det numera är
att kunna se in i hjärnan, hur goda möjligheter det till exempel ger för den som ska operera eller
studera förändringar i en hjärna. Så går utställningen från evolutionens bas med något `urslem` genom
olika stationer där man ges alla möjligheter att bli stannande lång tid. Alltså: att ta sig igenom
utställningen kräver en del av besökaren, att läsa, att ge sig in i datorer - hjärnan har en egen webbplats
- att söka sig fram till kunskap. 13 intressanta stationer finns här. Men man bör inte låta sig
förskräckas, här finns mer lättillgängliga delar. Så måste till exempel en del vara ett eldorado för en
hypokondriker - tryck på en sjukdomsknapp och på storskärm kommer informationen upp där säkert
alltid något passar in. Forskningsläge och eventuellt hopp finns också att ta del av. Vissa droger,
berättade Anders Sandberg som exempel, har visat sig få starkare effekt tillsammans med högre ljud tänk ecstacy och ravepartyn. Vilket kan förklara en del överdosering, men också leda vidare: varför
ska bara ravefolk ha fördel av den upptäckten, kanske går det att överföra till andra medicinområden.
Sådana saker dyker hela tiden upp och diskuteras. Sandberg sa också att människan kan vara
intelligentare nu än förr i världen`, möjligen beroende på att vi är duktigare på att svara på
intelligenstester. Men samband livsföring och hälsa kan snart leda in på föräldrakrav om rätt mat för
att få smartare ungar. Forskningen är hur bred som helst och utställningsarrangörerna har koncentrerat
sig kring delarna evolution, forskning, sjukdomar och framtid. Det är gott om tillfällen att följa
nervbanor och resonera kring stamceller, diskutera eventuellt försvarbara djurförsök och försjunka i
vad känslor egentligen är, nu när man vetenskapligt kan mäta lycka. Allt blir påtagligt intressant när
man följer tankegångar om hur besvärande tillstånd kan avhjälpas eller åtminstone underlättas,
(demens, alzheimer, utbrändhet) när man kan åka förståelse för vissa beteenden och sådant som
förändrar vår människosyn har vi ju verkligen varit med om i vår tid. Biologi och psykologi är begrepp
som står varann närmare än tidigare. Under utställningstiden blir det många programpunkter med
föreläsande forskare. Tyngdpunkt mitten av mars som kallas Internationella hjärnveckan.
Brittmarie Engdahl
Norrköpings Tidningar 2006-02-17
06:24
Hjärnan i går och i dag
Evolutionen har fungerat som en blind kraft, men forskningen har gjort det möjligt för människan att
styra sin egen utveckling. På lördag öppnar utställningen Se hjärnan! på Arbetets museum.
Hjärnforskningen befinner sig i ett dynamiskt skede. De senaste åren har också författare som Oliver
Sacks och Antonio Damasio gjort de senaste rönen tillgängliga för allmänheten.
- Vetenskapen har tagit enorma språng. Det har hänt mer under de senaste tio åren än någonsin tidigare
i mänsklighetens historia, säger Pär Stolpe. Han är producent för utställningen Se hjärnan! på Arbetets
museum. Den öppnas på lördag och i går var det pressvisning.
40
Det är en omfattande och mycket informationstät utställning om hjärnans utvecklingshistoria, läget
inom dagens forskning och sådant som ligger inom räckhåll under den närmaste framtiden. - Vi
befinner oss vid en punkt när människan har möjlighet att ta över evolutionen, säger Pär Stolpe
entusiastiskt. Anders Sandberg är doktor i beräkningsneurobiologi och han har sett till att göra de
vetenskapliga resultaten åtkomliga för utställningsbesökarna. Under presentationen lotsar han oss fram
till ett par av de tretton stationerna. Vid den första tar han på sig en hjälm och på på en glasskärm
framför honom framträder bilden av en hjärna. - I dag kan vi titta in i en frisk, fungerande hjärna. Det
kunde man inte förr, då man fick nöja sig med att öppna skallen på någon avliden. Antalet levande
som gick med på att ställa upp frivilligt var förmodligen ganska litet, säger han med en välavvägd
ironi. Anders Sandberg beskriver sig själv som ett informationsfreak och inget under presentationen
motsäger hans påstående. Uppgifterna strömmar ur honom och det är omöjligt att hålla jämna steg.
Men det man ändå hinner gripa i flykten är intressant. Bland annat berättar han att vår hjärna är en
gammal `lukthjärna`. Dess ursprungliga funktion var att identifiera dofter, men samtidigt hade den en
generell form som innebar att den kunde anpassas för nya uppgifter. De senaste åren forskning har
också visat att den är föränderlig.
- Hjärnan är plastisk. Det finns gränser för vad man göra, men om man drabbas av en sjukdom så går
det ändå att åstadkomma rätt mycket. Det finns betydligt större möjligheter än man trodde förr, säger
han och berättar man iakttagit synapser som vuxit till sig på femton minuter. Se hjärnan är en
vandringsutställning som sjösattes för tre år sedan. Tidigare har den visats i Göteborg, Malmö och
Kristianstad. På Arbetets museum blir den kvar över sommaren innan den ska vidare till Umeå. - Vi
hoppas också kunna visa utställningen i Stockholm innan den läggs ner, säger Pär Stolpe. Bakom det
hela står Riksutställningar, Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen och utöver utställningen finns också en
film av Agneta Ginsburg, samt en webbplats som berättar om projektet. Dessutom blir det en del
aktiviteter kring utställningen i form av seminarier och föreläsningar.
- Vi vill ge en bild av forskningsläget, utan att förenkla alltför mycket. Och det är en utställning som
kräver en del av besökarna, säger Pär Stolpe som också räknar med att Se hjärnan! kommer att avsätta
mer varaktiga spår. I Kalmar har man använt delar av utställningen i skolundervisningen och i Malmö
har studieförbunden intresserat sig för innehållet.
Pauli Olavi Kuivanen
(C) Norrköpings Tidningar
Kristianstadbladet 2006-01-23 01:09
Hjärnforskare fyllde teatern
23. Januari 2006 Kristianstads teaters 370 platser räckte med nöd och näppe när Martin Ingvar,
professor i neurofysiologi, gästade för att prata om hjärnan och den fria viljan. På temat `Att bestämma
det man vill eller vilja det som är bestämt` trollband Martin Ingvar sin publik med lite allvar och lite
skämt.
Publiken fick prova olika experiment. Om du sträcker ut armen framför dig och böjer den så att du
pekar ett finger på näsan kan du uppleva att beröringen känns i näsan innan fingret registrerar den.
Det beror på att nerv-impulserna från fingret färdas längre innan de nå hjärnan än de från näsan,
förklarade Martin Ingvar.
Publiken fick lära sig att hjärnan har ett system för saker som sker automatiskt och ett för mer
komplicerade och nya situationer. Det automatiska systemet är bra för att det är snabbt och stresståligt,
men ibland blir det fel. Det långsammare systemet är mindre stresståligt, men kan justeras längs vägen
och bara behöver lite förhandsinformation. Delar av det vi gör vi för att vi tänkt efter och delar av vad
vi gör tänker vi inte efter ett dugg, sa Martin Ingvar. Vår fria vilja begränsas av sociala system, som vi
följer för att vi vill vara med i gemenskapen.
41
Vårt beteende bestäms tidigt. Ska man uppfostra en 20-åring ska man helst göra det innan 34årsåldern, skämtar Martin Ingvar. Föreläsningen är en del i programmet till Regionmuseets utställning
`Se hjärnan` som visas två veckor till.
Åsa Pearce
(C) Kristianstadbladet
Ystads Allehanda 2005-11-07 01:57
Hjärnans mysterier lockade
Utställningen `Se hjärnan!` på Regionmuseet i Kristianstad invigdes igår och det var många som kom
för att ta sig en tur runt bland all information, spännande experiment och nya rön. `Se hjärnan`
anordnas av riksutställningar och kommer senast från Malmö. Patrik Brundin, professor i
neurovetenskap vid Lunds universitet och medlem i vetenskapsrådet, öppnade utställningen
tillsammans med Ingrid Lennerwald, ordförande i regionens hälso- och sjukvårdsnämnd.
Det som är intressant med hjärnan och dess sjukdomar är att det kostar samhället tio gånger mer än
exempelvis cancersjukdomar. Trots det satsas det i jämförelse bara en tiondel av pengarna på
hjärnforskning, sa Patrik Brundin.
Ingrid Lennerwald tog emot passningen och lovade att ta med sig frågan vidare.
Karolina Alfredsson
(C) Ystads Allehanda
Kristianstadbladet 2005-11-04 01:01
Den stora hjärnresan
- Resan in i hjärnan tog sin början för länge sedan, men under senare tid har hastigheten ökat enormt. I
utställningen `Se hjärnan!` på Regionmuseet får man åka med en bra bit.
När jag förr klagade över huvudvärk brukade min far påpeka att jag borde se det från den ljusa sidan.
Det visade ju att jag hade något att ha ont i huvudet i. Efter en dryg timmes rundvandring på den stora,
vetenskapliga utställningen Se hjärnan! poppar detta minne upp. Efter all information är min hjärna
trött. Vad är det ett tecken på? Jag borde frågat Anders Sandberg, doktor i beräkningsbiologi och
vetenskaplig producent för utställningen. Jag hade fått ett bra svar, för doktor Sandberg har många bra
svar.
Se hjär nan! är en fascinerande, fantasifull och faktaspäckad utställning som pekar på den första cellen
och utifrån den vindlar vidare genom evolutionen och mänsklighetens hjärnhistoria. Det är labstationer, diagram, känsliga och svåra frågor, sjukdomar och hur mycket som helst innan vi till slut
står framför en virtuell sibylla som gärna pratar om `evolution, teknik, intelligens, vetenskap och
meningen med livet`.
Hur går det på söndagens vernissage? undrar Regionmuseets Anna Hadders. Jag hör dig, svarar
Sibylla. Det finns många framtider.
Se hjärnan! stannar nu till på sin fjärde station efter Göteborg, Malmö och Kalmar. Publikresponsen
har varit god, säger Riksutställningars projektledare Pär Stolpe, och menar att det finns ett enormt sug
42
efter vetenskapligt inriktade utställningar, samtidigt som det finns få sådana utställningar som både når
utanför institutionerna och hittar fram till andra publikgrupper än forskarna och andra experter.
Med Se hjärnan! vill man göra en storsatsning för alla om ett ämne som angår alla. Det här är en
utställning för både ungdomar och vuxna, men det är samtidigt en utställning där även professorn kan
bli överraskad, säger Pär Stolpe.
Växande forskning För cirka tio år sedan gjorde Riksutställningar en utställning om Alsheimer och
demens. På ett par år sågs den av runt 300000 personer, ett såpass stort intresse att Pär Stolpe kände att
denna mark återigen borde beträdas.
Med Se hjärnan! tas ett nytt och stort steg åt samma håll. Huvudinriktningen denna gång är inte en
sjukdom även om hjärnans många sjukdomar har fått en egen avdelning på Se hjärnan! utan ett
högaktuellt och mycket intensivt forskningsfält. Hjärnforskningen har exploderat. Under de senaste tio
åren har vi lärt oss mer om hjärnan än under hela mänsklighetens alla tidigare år. Det sägs ju att den
mänskliga hjärnan aldrig kommer att begripa den mänskliga hjärnan. Det tror jag är fel. Vi kommer att
kunna leta oss in i hjärnans alla hemligheter, säger Pär Stolpe.
Tror Anders Sandberg samma sak? Att forskningen en dag har forskat färdigt om hjärnan? Det är
möjligt, blir svaret. Men om det skulle vara så, fortsätter han, då skulle vi vara så intresserade av att
bygga ut hjärnan att en ny forskning hade inletts. Vem skulle inte vilja ha en extra hjärna på
måndagarna? Eller en trådlös uppkoppling till Google? Jag hade inte sagt nej.
Utställningen tar upp flera ämnen, som alla har med hjärnan och den nya forskningen att göra.
Samtidigt finns det en webbsida upplagd för den som vill gå vidare själv. Målet är att ge både en bred
översikt och möjlighet till fördjupning.
För Regionmuseet passar Se hjärnan! utmärkt in i deras utställningsinriktning, där de vill varva
kulturhistoria med en naturvetenskapligt inriktad del. Under den fyra månader långa
utställningsperioden erbjuds också ett föreläsningsprogram, som tar sin början redan på
vernissagedagen. Det är gräddan av Sveriges hjärnforskare som kommer hit, säger Anna Hadders.
Alla föreläsningar hålls i den 80 platser stora Hörsalen, förutom föredraget Hjär nan och den fria vil
jan med populäre Martin Ingvar, professor i kognitiv neurofysiologi, som är på Teatern.
Sune Johannesson Fakta/Se hjärnan!
Utställning om vad vi idag känner till om det centrala nervsystemet och om den senaste
hjärnforskningen.
Riksutställningar, Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen har producerat.
Öppnar på Regionmuseet på söndag 6/11, kl. 14. Föreläsning av Åke Pålshammar (lektor i
neuropsykologi) om `Styrs du av hjärtat eller hjärnan?`.
Övriga föredrag: 13/11: Peter Gärdenfors: `Hur homo blev sapiens` 20/11: Peter Währborg: `Den
stressade hjärnan` 15/1: Mikael Nilsson & Peter Eriksson: `Hjärnans läkningsförmåga` 22/1: Martin
Ingvar: `Hjärnan och den fria viljan` (Kristianstads Teater) 29/1: Annica Dahlström: `Det finns
skillnader mellan den manliga och den kvinnliga hjärnan!` 1/2, kl. 18.30: Johan Ottosson: `Naturens
betydelse i en livskris` Samtliga föredrag på Regionmuseet, kl. 14 om inte annat anges.
Utställningens sista dag är 5/2 2006.
(C) Kristianstadbladet
43
Västerviks Tidningen 2005-10-01 00:40
Teatertur till Kalmar
I dag åker en busslast medlemmar från Västerviks Teaterförening till Kalmar för en heldag i hjärnans
tecken. Under eftermiddagen beser deltagarna slottet med guide, varefter den längsta tiden läggs på
Riksutställningars
omtalade utställning `Se hjärnan`. Det är ett av årets mest spännande kunskapsevenemang, där man
kan ta del av den absolut senaste kunskapen om hjärnan och de fantastiska framtidsperspektiv som
öppnas. Efteråt äts middag i Gästabudssalen på slottet och avslutningen blir premiärföreställningen av
`Hjärnstorm` på Byteatern, där hjärnans möjligheter gestaltas i ett pärlband av scener. Innan hemresan
minglar man runt på teatern tillsammans med ensemble och övrig publik.
(C) Västerviks Tidningen
Sveriges Radio Kalmar 2005-09-30
14:42
Hjärnpaket börjar serveras
På fredagen var det urpremiär på Byteatern i Kalmar. Teater, musik och nycirkus blandades i en
timmes föreställning som är ett samarbete med utställningen `Se Hjärnan` på Kalmar Slott som pågår
just nu.Totalt räknar man med att 6.000 skolungdomar i länet ska ta del av hjärnpaketet, där alltså både
en utställning och teater ingår.
(C) Sveriges Radio Kalmar
Östran/Nyheterna 2005-09-17 03:46
Censurerad forskare ger sin syn på könsrollerna
Kalmar lördagen den 17 September 2005 Censurerad forskare ger sin syn på könsrollerna Professor
Annicka Dahlström föreläser om kvinnligt och manligt på slottet. - Könet sitter helt och hållet i
hjärnan. Könsorganen har vi bara fått för att naturens lagar om att vi ska kunna fortplanta oss ska
fungera.
Under måndagskvällen får Kalmar Slott och Förbrända salen besök av hjärnforskaren och professorn
Annica Dahlström, Göteborg. Hon är en av föreläsarna i samband med utställningen Se Hjärnan som
just nu finns på slottet. - Könsorganen är egentligen inte själva könet, menar hon. - Istället är könet det
som göms inom våra hjärnor. Annica Dahlström gjorde sig ett känt namn när hon drog igång debatten
om storbystade kvinnors kunskaper i matematik förra året. Hon skrattar åt debatten som följde. - Det
var ett ganska abstrakt resonemang jag förde om maskulina framträdande drag bland feminina
individer.
Kunnig och orädd På måndag kväll är det alltså dags för Kalmarborna att stifta bekantskap med henne.
Annica Dahlström har gjort sig känd som kunnig, orädd, glad, charmig och dessutom en mycket
eftertraktad föreläsare. Hon väcker debatt. Efter sina uttalande om storbröstade kvinnor och
matematikkunskaper blev ett kapitel hon skrivit i en bok om jämställdhet censurerat av en
jämstäldhetsdirektör och länsstyrelsen i Norrbotten. Hon stödde inte tankarna om att män och kvinnor
är lika. Annica Dahlström skriver nu en egen bok om skillnaden mellan kvinnlig och manlig hjärna.
Hon talar gärna om att olikheterna mellan könen berikar och vill helst skapa förståelse för olikheterna
mellan könen. Hon förvånas över den uppståndelse det vållat.
44
Hjärnans belöningssystem Annica Dahlström är styrelseledamot i Hjärnfonden och medlem i fondens
vetenskapliga nämnd. Hon har följande forskningsintressen: Hjärnans belöningssystem, nervcellernas
inre transportsystem, betydelsen av hjärnans Serotin för att vi ska må bra. Rubriken på måndagens
föreläsning är Kvinnligt - Manligt - könet sitter i hjärnan.
Av: Torsten Strömberg t[email protected]
(C) Östran/Nyheterna
Östran/Nyheterna 2005-09-17 03:46
Tre konstnärer tolkar hjärnan och kreativiteten
Kultur lördagen den 17 September 2005 Tre konstnärer tolkar hjärnan och kreativiteten. Bridge, eller
Bro, så heter Bertil Valliens skulptur. Man får ont i huvudet bara av att titta på Bertil Valliens huvud
som sitter fast i ett skruvstäd.
Idag öppnar utställningen Hjärnan och konsten på Kalmar slott. Tre konstnärer tolkar temat på olika
vis. I de tre frökenrummen visas skulpturer av Bertil Vallien. I det första finns åtta huvuden. Några
kan man titta in i, här svävar tankar och minnen, drömmar och fragment. Andra är slutna och
oåtkomliga. De är verkligen som att försöka titta in i andra människors huvuden - eller kanske sitt
eget? I det mittersta frökenrumemt ligger ett huvud ur Karolinasviten, ett sovande huvud, inbäddat i
tjpckt glas, med dragen knappt urskiljbara. Sviten är gjord med inspiration från berättelsen om den 14åriga flickan från Mönsterås som ramlade på isen, och sedan lade sig ner och föll i dvala. Kanske blev
hon hjärnskadad av olyckan.Efter 32 år vaknade hon. Det enda hon sa efteråt var att hon sett män, och
att de var blå.
Innerst finns ett huvud, fastskruvat i ett städ. Bridge, bro, heter verket. Det ömtåliga huvudet i glas
som håller på att krossas av det tunga städet, eller bron. Samtliga verk är utlånade från Vida museum
på Öland, och det är första gången, men knappast sista, som Kalmar slott och Vida samarbetar. Två
unga konstnärer finns också med, Sofia Sundberg och Gustav Sparr. Sofia är uppvuxen i Hultsfred,
utbildad i Helsingfors och Malmö. Hennes verk heter `Tänk dig att du är i lådan, då skulle du se`.
Lådan ser ut som en alldeles vanlig låda, märkt med orden `Öppnas varsamt`. Och när man öppnat ser
man - ingenting. Ju mer man öppnar, desto mindre ser man. För det man kan se, det finns i glappet, på
insidan av locket. Sofia har gjort siluettklipp från gamla föreställningar om hjärnan, där hjärnan
jämförs med träd. Den som öppnar varsamt kan se. Gustav Sparr, som studerar vid Konsthögskolan i
Umeå, har gjort en animerad film, där han inspirerats av populärkultur. En smågodisätande person
sitter framför TV:n, zappar och upplever olika saker. En del ganska otrevliga, andra roliga eller
märkliga. Gustav Sparrs beskrivning i text av sin film är förhoppningsvis medvetet gjord för att
förvirra betraktaren. Det ger förmodligen mer att se filmen utan att försöka förstå texten. Utställningen
pågår till den 23 oktober och är en del av projektet `Se hjärnan`.
Av: Karin Asmundsson [email protected]
(C) Östran/Nyheterna
Barometern 2005-09-15 08:23
Ljussättning kan göra verkligheten begriplig
KULTUR Ljus handlar om känslor. Mer kanske än om teknik. Starkt ljus behöver inte betyda att vi
känner oss tryggare. Det är det varierade ljuset, det ljus som talar om något för oss, som får oss att må
bra.
45
Ett allmänt ljus på en parkeringsplats räcker inte. Det behövs också punktljus för att vi skall känna oss
trygga. Och en vardaglig detalj kan bli en spännande orienteringspunkt med ljus. Teckningar: Torbjörn
Eliasson I mer än tio år har Torbjörn Eliasson, White Design i Göteborg, arbetat med ljus. Iscensatt
rum, varuhus, offentliga platser och parkeringsplatser. På onsdagen föreläste han tillsammans med
Torbjörn Laike, forskare vid institutionen för miljöpsykologi i Lund om Ljus, seende, rum och
välbefinnande på Kalmar slott. Föreläsningen är en del av projekt Se Hjärnan. - Ljus handlar både om
teknik, känslor och scenografi, säger Torbjörn Eliasson. Med ljus kan vi skapa stämning, locka, leda,
informera och upplysa. Men ljuset talar också till våra känslor. Bortom tanken skapar ljus upplevelser.
De senaste åren har vi upplevt en ljusexplosion. Numera talar vi om att möblera med ljus. Vi ljussätter
inte bara våra hem utan lika ofta vår trädgård. - Alingsås kommun satsar sedan ett par år på en årlig
månadslång ljushändelse i oktober. Då håller jag workshop för intresserade som vill lära sig belysa sin
trädgård. Varje år kommer minst hundra personer till kursen. I framtiden väntar främst diskussioner
kring ljussättning av våra arbetsplatser. I dag lägger vi ofta samma ljus över hela arbetsplatsen trots att
den rymmer många olika funktioner, allt från arbetsrummet, till korridorer, fikarum, teknikrum och
toaletter.
Torbjörn Eliasson som en gång gick på Ölands målarskola och som också ingick i den svenska
projekgruppen för Capellaakademin i Vickleby i slutet av 1980-talet, började intressera sig för ljus
efter ett par år på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg. Under många år har han ritat
lampor för flera stora företag. - Intresset för ljusets psykologi tog fart när jag i mitten av 1990-talet
arbetade med ljussättning av Ikeas interiörer. 1995 gav han ut Ljusboken och reste också under många
år runt om i världen för att utbilda Ikeaanställda i svensk ljussättning. - Vi är bra på att ljussätta i
Sverige, säger han. Vi iscensätter med ljus. Något som förundrat både kineser och araber som ser på
ljus på ett annat sätt. - Att arbeta med ljus betyder att ställa frågan; Vem belyser jag för? Vad vill jag
med ljuset. Ofta gäller det att skapa rum. Den som ser ett rums avgränsning, en skogsglänta, platsen
runt bilen på parkeringen, eller träden i en allé, upplever trygghet. - Ljus skall ange rum, riktning och
berätta om en skala. Ljus kan locka mot en port, visa närmaste och tryggaste väg från parkering till
affär, eller förmedla känslor inför ett hus. Ljus kan göra verkligheten begriplig.
I dag är tekniken inget problem. Ljus kan handla både om funktion och känsla. - Tidigare valdes ofta
stark belysning på vägbanan för bilens skull. I dag ljussätter vi trottoaren för att bilisten skall se
fotgängaren. Eller vi arbetar med ljus kring en kyrka inte för att visa hur stor och pampig den är, utan
för att förmedla värme och välkomnande. Fasaden får inte en hård och direkt belysning utan en svag
belysning. Kyrkans inre lyfts fram genom ett varmt ljus genom fönstren. - Det går att göra hur mycket
som helst med ljus, säger Torbjörn Eliasson som fascineras av hur vi med ljus kan förmedla visioner
och påverka vår miljö.
GUNILLA PETRI [email protected]
(C) Barometern
Östran/Nyheterna 2005-09-10 03:43
Utlovar antidepressiv revy om kreativitet
Kultur lördagen den 10 September 2005 Utlovar antidepressiv revy om kreativitet Foto: Ulrika
Bergström På upptäcktsfärd i hjärnan. Om tre veckor är det premiär för Byteaterns höstsatsning
Hjärnstorm. Medverkande på scen är Lars Sonnesjö, Gry Lambersen, Martin Ellborg, Ulla Tylén
Harling, Jens Sigsgaard och Anne-Greta Larsson.
Vad händer om man blandar det senaste rönen om hjärnforskning med musik, teater och nycirkus? Om
tre veckor kommer svaret, då är det premiär för Byteaterns Hjärnstorm.
46
En antidepressiv revy beskrivs den som, en föreställning med många korta scener, som ska väcka
kreativiteten. Ett litet smakprov gavs igår. I en scen sitter två upptäcktsresande på spaning och spelar
banjo när en hel orkester smyger in i djungeln, nej i hjärnan är det förstås. I en annan scen jonglerar
Jens Sigsgaard, och han kan ha många bollar i luften. Musik och teater brukar det vara på Byteatern,
här är det också nycirkus. Den står två unga nycirkusartister för, Gry Lambertsen, expert på kinesisk
påle, och Jens Sigsgaard som är jonglör. Övriga på scen är Lars Sonnesjö,Martin Ellborg, Ulla Tylén
Harling och Anna-Greta Larsson. - Det ska bli en inspirerande föreställning med många olika scener,
ungefär som hur hjärnan associerar, hur man kan byta tankar snabbt. Temat är från universum till det
lilla. Det finns en handling även om den inte är jättetydlig. Det handlar mycket om kreativitet, säger
regissören Åsa Johannisson.
Spännande område Åsa har varit verksam som skådespelare, mimare och regissör, och har varit
konstnärlig ledare för utbildningen Cirkuspiloterna, en eftergymnasial utbildning för artister inom
modern cirkus. Ensemblen har skrivit manus tillsammans, och läst in sig på det senaste inom
hjärnforskningen. - Det är ett sådant gigantiskt område. Det är spännande, det händer mycket inom
hjärnforskningen, säger hon. - Vi har en faiblesse att inrikta oss på problem, det borde vara tvärtom.
jag hoppas att vi ska lyckas med att väcka en lust hos publiken, att man inser att vi alla är kreativa,
säger Magnus Lönn som är scenograf.
Utveckla kreativiteten Han påpekar också att man kan utveckla sin hjärna, och sin kreativitet: - Det
finns redskap. Ord, till exempel. Peder Nabo har gjort musiken, han både skrivit egen originalmusik
och använt sig av andras. Föreställningen är för vuxna och unga vuxna. Av de 80 föreställningarna är
50 skolföreställningar. Eleverna ska inte bara se Hjärnstorm utan också utställningen Se hjärnan på
Kalmar slott. - Det är en väldigt informativ och vetenskaplig utställning, vi har gjort något helt annat,
säger Åsa. Premiär är den 30 september. Sedan spelas Hjärnstorm till den 10 september. I samband
med Hjärnstorm arrangeras två seminarier om kreativitet.
Av: Karin Asmundsson [email protected] (C) Östran/Nyheterna
Barometern 2005-09-10 03:16
På lekfull upptäcktsresa i hjärnan
Byteatern Kalmar läns teater leker och bollar med tankar i sin nya föreställning Hjärnstorm, teaterns
enda egna teaterproduktion i höst. Jonglören har många bollar i luften. Samtidigt. Bollar som
symboliserar tankar i en av scenerna i Byteatern Kalmar läns teaters nya föreställning Hjärnstorm.
Vad händer när vi lär oss något nytt? Som att spela ett instrument till exempel. Det försöker Byteatern
gestalta på sitt eget sätt, bland annat med hjälp av nykomponerad `hjärn-musik`. foto: lars johansson I
en annan scen visar teaterns nya `hjärn-orkester` vad som händer när man lär sig något nytt, som att
spela ett instrument. Det går lite trevande i början, men snart spelar alla hjärncellerna med av hjärtans
lust. Hjärnstorm är en musik-teater-nycirkus-föreställning om fantasi, kreativitet och mycket annat, en
lekfull - och allvarlig - upptäcktsresa inuti och utanför hjärnan. Så här beskriver några av medskaparna
föreställningen och arbetet bakom den: Åsa Johannisson, regissör: - Det har varit en kollektiv process.
Alla har kommit med idéer och bidragit på olika sätt. Det finns en handling men den är inte alltför
tydlig. Föreställningen innehåller väldigt många olika, omväxlande scener. Vi har velat efterlikna
hjärnans sätt att associera. Tankarna kan ju växla snabbt från det ena till det andra. Från det lilla till det
stora. Hjärnan är ett universum mellan det stora och det lilla. Åsa Johannisson är frilansskådespelerska
och gästregissör på Byteatern i höst. Hon har varit konstnärlig ledare för Cirkuspiloterna, Cirkus
Cirkörs eftergymnasiala utbildning. Magnus Lönn, scenograf: - Vi har alla läst väldigt mycket om
hjärnan inför den här föreställningen. Jag har fått mycket inspiration från en bok som heter
Lyckoformeln av vetenskapsjournalisten Stefan Klein. Han skriver bland annat om forskningen kring
begreppet lycka. När jag läst boken har jag blivit av med en del fördomar om hjärnan, till exempel när
det gäller intuitionen. Den har ju länge viftats bort som oviktig av forskarna, nu har man tänkt om.
Kroppen och det omedvetna reagerar vanligen mycket snabbare än vårt medvetna jag. Åsa
47
Johannisson: - Hjärnan är ju inte en isolerad företeelse, utan en del av kroppen, det försöker vi också
visa i föreställningen. Lotta Zetterman Englund, kostymör: - Kläderna i föreställningen är väldigt
varierande. Jag har velat få fram en bild av olika människor och olika tankar som irrar runt i hjärnan.
Hos skådespelarna har Martin Ellborg fått en kostym med luffarstuk, Lars Sonnesjö är klädd i
målarställ och Ulla Tylén Harling är svidad till tänderna som en tvättäkta upptäcktsresande med David
Attenborough som omisskännlig förebild. Åsa Johannisson: - Hjärnstorm är ju en del av Hjärnpaketet,
där bland annat även den stora utställningen Se hjärnan ingår. Utställningen är i högsta grad
informativ, medan vi som teater självfallet närmat oss hjärnan på ett annat, konstnärligt, sätt. Vi har
tagit fasta på olika tankar och bilder som kan finnas i hjärnan och bland annat undersökt vad som
händer när hjärnan inte fungerar. När man är stressad till exempel. Ofta är det lättare att förstå hur
hjärnan fungerar när den inte fungerar. Peder Nabo, som står för musiken i föreställningen: - En del av
musiken är kända stycken, en del har jag själv skrivit. I musiken har jag försökt se hjärnan både
utifrån och inifrån. Jag använder musiken för att visa hjärnans mikromakro-kosmos. Magnus Lönn: Många människor tror sig inte ha någon fantasi. Men det har alla och alla kan utveckla den. Åsa
Johannisson: - Kreativitet är ju inte bara konstnärlig kreativitet, det handlar också om hur man löser
problem i vardagen, som var man sätter upp hatthyllan. Hjärnstorm är Byteaterns enda egna
föreställning i höst. - Vi har fullt hus hela hösten och spelar sammanlagt 80 föreställningar. Det finns
helt enkelt inte plats för fler egna teaterproduktioner, säger Monica Krook Appelqvist, producent på
teatern. Intresset är stort. Omkring 5 400 barn från länets samtliga kommuner ska se Hjärnstorm, och
flera offentliga föreställningar är redan utsålda. I anslutning till Hjärnstorm anordnar teatern också ett
par kvällsseminarier. Om kreativitet, entreprenörskap och konstnärskap handlar det när professor
Ingemar Arbnor den 13 oktober leder ett panelsamtal. Den 3 november blir det ett samtal om
kreativitet. Två saftmatinéer i form av gästspel bjuds det också på i höst. Tomas Forssell gästspelar
med sin familjeföreställning Hatten - berättelser ur ett tomt huvud den 26 oktober och Lasse Åkerlund
från Teater Allena framför en berättelse som bygger på Ulf Nilssons och Anna-Clara Tidholms
kritikerrosade bok Adjö, herr Muffin den 19 november. Saftmatinéerna ges i samarbete med Kalmar
Teaterförening respektive Kalmar stadsbibliotek.
Tina Jeppsson 0480-592 21
(C) Barometern
Barometern 2005-09-01 18:06
Sudoku är gympa för hjärnan
LEDARE Djupt koncentrerad sitter man där med blyertspennan och plitar siffror i små rutor. Suddar
en del också. För att hålla sig frisk sägs det att man ska äta ett äpple om dagen. An apple a day keeps
the doctor away, som engelsmännen uttrycker det. Säkert är det så. Kroppens immunförsvar stärks av
vitaminerna.
Men själen måste förstås också få sitt. Och då har jag ett recept på något som skärper
tankeverksamheten, nämligen sudoku, det lilla sifferkrysset som blev sommarens fluga i många
dagstidningar. Upphovet finns i Japan. Redan för 20 år sedan började det utvecklas det till en kult där.
Även Barometern och Oskarshamns-Tidningen började i somras med en sudoku i veckan. Mycket
populärt, men för lite säger många läsare som har hört av sig med krav på en sudoku om dagen, så nu
blir det så. Dagligen kommer det att finnas i tidningen med start inom kort.
Vi som har drabbats av sudoku-flugan talar gärna vitt och brett om hur roligt det är och hur lätt man
fastnar i det. Djupt koncentrerad sitter man där med blyertspennan och plitar siffror i små rutor.
Suddar en del också.
Sudoku är en kvadrat med 81 rutor i nio vågräta och nio lodräta rader. När lösningen är klar ska varje
rad ska innehålla alla siffror från ett till nio. Dessutom är krysset indelat i nio så kallade regioner på tre
48
gånger tre rutor. Ingen siffra får förekomma mer än en gång per rad och region. Som ledtråd har man
några förtryckta siffror, ju fler desto lättare är det.
Det går fort att öva upp sig. Det handlar inte om matematik utan snarare om att vara metodisk i
problemlösandet. Lite envishet skadar inte heller. De riktigt duktiga klarar att lösa sudokon med bara
19 givna siffror. Bra hjärngymnastik med andra ord.
På Kalmar slott visas just nu en mycket intressant utställning, Se hjärnan!. Den handlar om vår egen
hjärna, den mest komplexa struktur vi känner till, som arrangörerna uttrycker det. Här gör man en
upptäcktsfärd i det centrala nervsystemet och får veta massor om den nyaste forskningen kring
hjärnan, om minnet, medvetandet och mycket mera om vårt inre universum.
Parallellt med utställningen kan vem som helst lyssna på föredrag av forskare och läkare om hjärnans
funktioner och sjukdomar. Demens, hörseln, stress och depressioner är några teman.
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft arrangerar ambitiöst en hel dag om barn med förvärvade hjärnskador.
Själv tänker jag lyssna på en föreläsning som anknyter till just sudoku. Det är Björn Zätterström som
berättar om möjligheten att motionera hjärnan med korsord. Min teori är att sudoku är lika bra som
korsord. Jag märker att det är lätt beroendeframkallande också.
Gunilla Andreasson 0480-591 11
(C) Barometern
Östran/Nyheterna 2005-08-27 03:48
Utställning om det stora pusslet kallat hjärnan
Kalmar lördagen den 27 Augusti 2005 Utställning om det stora pusslet kallat hjärnan Anders Sandberg
från KTH i Stockholm är doktor i beräkningsneurobiologi och är utställningens vetenskaplige
producent. Filiz Ilieva och Dalia Kajhem från CSIS ska vara guider på utställningen och här testar de
sitt eget arbetsminne med hjälp av en dator.
Hur fungerar din hjärna? Egentligen? Vår arvsmassa bestämmer vad vi är, men inte vilka vi är. Det
formar vi själva med hjälp av vår hjärna som är det mest avancerade vi har, men det organ som vi
också vet minst om.
Utställningen Se Hjärnan startade i Göteborg vid årsskiftet och via Malmö har den nu landat i Kalmar.
Den är delvis förlagd till Kalmar slott och under två månader ges möjlighet att lära sig mer om
hjärnans funktioner och utveckling.
Från evolutionen Det började med evolutionens encelliga djur och fortsatte med ryggradsdjur och
däggdjur. Sedan kom människan, eller homo sapiens, för ca 100 - 200 000 år sedan. Rent fysiskt är
hjärnan i stort sett identisk ut nu som då, men med tekniska och vetenskapliga hjälpmedel kan man
idag faktiskt se vad som egentligen händer när vi använder våra hjärnor. Per Stolpe från
Riksutställningar är producent för utställningen och enligt honom var det svårt att hitta en
hjärnforskare som var kunnig på hela det pussel som kallas hjärna. De flesta är specialiserade på
enbart en pusselbit.
Doktorand från KTH På Kungliga Tekniska Högskolan hittade han till slut Anders Sandberg som
bland annat är doktor i beräkningsneurobiologi. I sin doktorsavhandling har han med hjälp av
förenklade modeller simulerat hur minnet fungerar. Det är också Anders Sandberg som är vetenskaplig
producent för detta projekt och han har även varit med och både snickrat och gjort animerad grafik till
utställningen.
Interaktiv utställning Den som besöker utställningen kan förutom att följa hjärnans och
49
hjärnforskningens historia även testa sin egen hjärna. Överallt finns dataskärmar med olika uppgifter
som ett eller annat sätt förklarar hur och varför det blir på ett visst sätt. Utöver själva utställningen på
Kalmar slott kommer det att vara föreläsningar på temat hjärnan och dess funktioner.
Mångfasetterat projekt I mitten på september kommer till exempel neurologen Annika Dalström. Det
var hon som orsakade stort rabalder för en tid sedan då hon menade att hennes forskning visade att
kvinnors och mäns hjärnor är olika.
Lokalt och regionalt Utställningsprojektet är en samarbete med bland annat Regionförbundet,
Landstinget och Högskolan. Byteatern har satt upp föreställningen Hjärnstorm som de ska spela för
hela regionens högstadieelever och guider på utställningen kommer elever från Calmar Internationella
Skola att vara. Se Hjärnan riktar sig både till allmänheten och branschfolk. Per Stolpe ville ha en
mångfasetterad utställning. Allt är pedagogiskt och enkelt förklarat och med hjälp av datorer,
animationer och modeller ska det förhoppningsvis tilltala den breda publiken. Utställningen öppnar
den 29 augusti och håller på i två månader.
(C) Östran/Nyheterna
Unknown 2005-06-21 11:33
På upptäcktsfärd genom centrala nervsystemet
Genom ny teknik finns i dag unika möjligheter att på bild visa vad som händer vi våra hjärnor. Detta
har vandringsutställningen Se hjärnan! En utställning för alla sinnen tagit fasta på. Den vill ge en bred
bild av vad vi känner till om hjärnan, det centrala nervsystemet och den forskning som bedrivs. Se
hjärnan! är ett samarbete mellan KK-stiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet. Det består av
utställning, webbplats, film, broschyr och programverksamhet. Innehållet är populärvetenskapligt och
meningen är att alla, oavsett förkunskaper, ska kunna ta del av banbrytande hjärnforskning förmedlad
på ett lättförståeligt sätt. Utställningen finns nu i Malmö och ska sedan vidare till bland annat Kalmar,
Kristianstad och Umeå. Turnén avslutas vid årsskiftet 2006-2007. Utställning och broschyr:
www.riksutstallningar.se Webbplats: www.forskning.se
(C) Unknown
Sydsvenskan 2005-05-17
Hjärnan startade som ett grönt slem
MALMÖ. - Det började med det gröna urslemmet. Utställningsguiden Anders Almberg visar upp
innehållet i en liten glasburk och berättar att från den här sörjan har människans hjärna utvecklats. Vad
som krävs för att skapa en komplex hjärna är egentligen bara celler med förmåga att föröka sig och en
dos variation. Men vägen till människohjärnan är ändå lång.
Malmö museers nya utställning "Se hjärnan" leder besökaren genom vindlande gråa gångar.
Bokstavligt talat. Utställningen som innehåller tolv olika stationer är uppbyggd som en hjärna. Teman
som kognition, evolution och framtid låter besökaren utforska hur den är uppbyggd.
Det har varit en krokig väg från urslemmet till Medelsvensson 2005. - Men våra hjärnor är inte
evolutionens höjdpunkt. Det har gått lite fram och tillbaks, säger Anders Almberg. Vill man se hur
hjärnan ser ut i dag kan man ta på sig en hjälm i lagom storlek och studera den tredimensionella
avbildning som uppenbarar sig i spegeln framför. Olika delar visar sig allteftersom man vrider på
huvudet.
- Vi försöker visa materialet på ett enkelt sätt. Även barn tycker att det här är roligt, säger Danil
Lundbäck en av upphovsmännen till 3D-hjärnan.
50
- Är det min hjärna? Besökarna brukar fråga det när de testar hjälmen säger Bengt Sjölén. Men det är
faktiskt min.Den som oroar sig över att avslöjas med en ovanligt liten hjärna kan vara lugn, försäkrar
han.
Bildtekniken bakom hjärnhjälmen och undersökningar som magnetröntgen har inneburit en revolution
för forskningen. Förr kunde man bara utforska döda hjärnor. Men i dag kan man även studera hur
levande hjärnor fungerar. - De senaste tio åren har vi lärt oss mer om hjärnan än vad man gjort
under hela mänsklighetens historia, säger Pär Stolpe, utställningsproducent från Riksutställningar.
Tekniken innebär inte bara att man vet mer om hur hjärnan ser ut. Simuleringar av enskilda patienters
hjärnor gör till exempel att hjärnkirurger kan göra virtuella operationer för att ta reda på vilken
behandling som ger bäst resultat.
Men medicin är inte det enda området där hjärnforskningen kommer till nytta. Utställningen visar att
forskningen om hjärnan är tvärvetenskaplig. Forskarna kan lika gärna vara matematiker eller dataloger
som medicinare. Detta blir särskilt tydligt i temat framtiden. Var går gränsen mellan artificiell och
mänskligintelligens? Mellan människa och robot. Frågan har kittlat människans fantasi sedan
Frankensteins monster.
Charlotte Lundquist
[email protected]
Fotnot. Utställningen Se hjärnan invigs på onsdag i Teknikens och Sjöfartens hus och är öppen till
den 31 juli. Utställningen har producerats som ett samarbete mellan KK-stiftelsen, Vetenskapsrådet
och Riksutställningar och kommer att turnera över landet de närmsta två åren.
Som komplement till utställningen finns också webbplatsen
www.forskning.se/sehjarnan
(C) Sydsvenskan eller artikelförfattaren.
SVT Sydnytt 2005-05-16 17:13
Ny utställning om hjärnan
Utställningen Se Hjärnan som visas på Malmö Museer från och med den 18 maj visar hur de senaste
tio årens forskning revolutionerat våra kunskaper om den mänskliga hjärnan. Bland annat visas
hjärnans utveckling under 500 miljoner år, hur minnet och sinnena fungerar och vilka sjukdomar som
kan drabba hjärnan.
Men utställningen ställer också frågor om hur våra nya kunskaper påverkar vår syn på människan. Den
senaste forskningen visar att vår hjärna förändras hela livet, och att vi i större utsträckning än man
tidigare trott kan påverka våra tankar och känslor.
Se utställningens webplats www.forskning.se Till bilder på hjärnan www.brainmirror.se
(C) SVT Sydnytt
Forskning & Framsteg 2005-05-09
Surfa i hjärnan
Sällan har begreppet surfa fungerat så bra som för den nya webbplatsen Se hjärnan. Här kan du läsa
hur hjärnan fungerar, hur man forskar om den och vad som händer vid sjukdomar och skador. Det
finns ingen sökfunktion, så det är bara att surfa runt i det fylliga materialet.
51
Enligt forskning.se, som producerat webbplatsen tillsammans med Vetenskapsrådet, är webbplatsen
särskilt tänkt för gymnasieelever och andra studerande. Se hjärnan är en del i ett större projekt som
också innehåller en vandringsutställning, som turnerar i Sverige under 2005 och 2006.
(C) Forskning & Framsteg
Daladirekt 2005-03-26 12:43
Ny webbplats om hjärnan
Övrig ort - Idag, Lör 13:17 Vad händer i hjärnan ända ner på cellnivå? I samband med
riksutställningen `Se hjärnan!` lanserar forskning.se en ny webbplats som visar hur vår hjärna ser ut
och fungerar.
Webbplatsen Se hjärnan bygger på ny teknik och innehåller pedagogiskt utformade kunskapsscener,
illustrationer, 3D-animeringar och film.
Innehållet är populärvetenskapligt så att alla, oavsett förkunskaper, ska kunna ta del av det. Med hjälp
av den nya tekniken har forskning.se försökt åskådliggöra vad som händer i hjärnan ända ner på
cellnivå. - Vi försöker förklara relativt komplicerade saker så pedagogiskt som möjligt, berättar
projektledaren Anna Maria Fleetwood.
Nya webbplatsen: www.forskning.se/sehjarnan/
www.kks.se
(C) Daladirekt
Uppsaladirekt 2005-03-26 12:34
Ny webbplats om hjärnan
Vad händer i hjärnan ända ner på cellnivå? I samband med riksutställningen `Se hjärnan!` lanserar
forskning.se en ny webbplats som visar hur vår hjärna ser ut och fungerar. Webbplatsen Se hjärnan
bygger på ny teknik och innehåller pedagogiskt utformade kunskapsscener, illustrationer, 3Danimeringar och film.
Innehållet är populärvetenskapligt så att alla, oavsett förkunskaper, ska kunna ta del av det.
Med hjälp av den nya tekniken har forskning.se försökt åskådliggöra vad som händer i hjärnan ända
ner på cellnivå. - Vi försöker förklara relativt komplicerade saker så pedagogiskt som möjligt, berättar
projektledaren Anna Maria Fleetwood.
Nya webbplatsen: www.forskning.se/sehjarnan/
www.kks.se
(C) Uppsaladirekt
Göteborgs-Posten 2005-02-27
Minnen får hjärnan att blomma
I går invigdes vandringsutställningen Se hjärnan! på Universeum. Den handlar bland annat om
minnet. I dag uppmärksammar GP det språng som hjärnforskningen tagit under senare år.
52
Hjärnan har ungefär hundra miljarder nervceller. Varje nervcell har en mängd kopplingar, så kallade
synapser, till andra nervceller och via dem aktiverar de varandra. Antalet synapser är omkring en
miljon miljarder. Beroende på vad vi gör och vad vi är med om kan synapserna förändras. - Minnet
fungerar genom en omorganisation av kopplingarna på något sätt, så att existerande kopplingar kan bli
starkare eller nya kopplingar bildas, säger Holger Wigström, professor i medicinsk fysik vid
Göteborgs universitet.
Under flera decennier har hans forskargrupp studerat minnets minsta byggstenar. Minnen finns
överallt i hjärnan.- Men olika minnen finns på olika ställen. Förmodligen är synminnen lokaliserade i
hjärnans synområden och hörselminnen i hörselområdena och så vidare, säger Holger Wigström.
Vissa minnen kan liknas vid kvardröjande sinnesintryck. När du ser en liljekonvalj aktiveras nervceller
för synintryck i bakre delen av hjärnan. Denna aktivering går igång igen när du minns en liljekonvalj
och ser den för din inre syn. Ditt synminne av liljekonvalj är associerat med en viss doft. De
luktnervceller som aktiveras av liljekonvaljdoft har förstärkta kopplingar till de synceller som
aktiveras när du ser blomman. När du hör ordet liljekonvalj aktiveras de tilllämpliga cellerna både i
doft- och synområdena. Alla dina minnen av företeelser består på det här viset av en kombination av
nervcellsaktiviteter på olika håll i hjärnan som går igång av en påminnelse av något slag.
En hjärnstruktur som kallas hippocampus verkar vara viktig för att forma associationerna mellan de
olika sinnesintrycken. Men när ett minne har lagrats lite mer permanent behövs inte hippocampus
längre för att plocka fram det. Det är hippocampus från råttor som Holger Wigströms forskargrupp
undersöker. Råttorna sövs ner och avlivas och därefter tas hippocampus ut och skärs i tunna skivor.
Under upp till tio timmar efter avlivningen kan fortfarande råttornas nervceller aktiveras med hjälp av
tunna nålar som leder svag elektricitet. På det viset kan man studera vad som krävs för att synapser ska
bli starkare eller svagare. Detta kan sägas motsvara minne och glömska i verkliga livet. Den viktigaste
slutsatsen av experimenten hittills är att om två celler är aktiva samtidigt, en sändande och en
mottagande, så förstärks kopplingen mellan dem.
En typ av minnen utgörs alltså av kombinationer av kvardröjande sinnesintryck. En annan typ är de
många automatiserade rörelser vi har i oss, som att cykla eller borsta tänderna. Hippocampus verkar inte
behövas för att lagra dem, men också här är synapserna grundläggande. Vår hjärna har genom förändring
av synapser lagrat serier av muskelkommandon som snabbt spelas upp när rätt impuls utlöser dem.
Förmodligen finns det också andra mekanismer än synapsförändringar som får minnet att fungera. Jag tror att hjärnan utnyttjar alla trick som finns, säger Holger Wigström. När vi till exempel håller ett
nytt telefonnummer i huvudet tillräckligt länge för att hinna slå det är det med hjälp av något som
kallas det omedelbara minnet.- Det omedelbara minnet är förmodligen självuppehållande
nervcellsaktivitet som pågår en stund, säger Helge Malmgren, professor i filosofi i Göteborg med
intresse för teoretiska modeller för hur hjärnan lagrar minnen.
När aktiviteten klingar av försvinner telefonnumret i glömska. Men om man slår det många gånger kan
det präntas in mer permanent. Ett minne kan vara mycket flyktigt eller djupt och varaktigt inpräntat
och allting däremellan. Troligen motsvaras detta av olika biologiska steg som griper in i varandra.
Steg ett är den självuppehållande nervcellsaktiviteten. Denna kanske övergår i olika typer av stegvisa
synapsförändringar. I nästa steg är vi inne i cellen igen, menar Helge Malmgren.- Det är mycket troligt
att det sker långsiktiga biokemiska förändringar inne i cellerna. De kan ha att göra med produktionen
av signalsubstanser, så en cell som varit mycket aktiv får en höjd beredskap att producera
signalsubstans, säger han.Signalsubstanser som till exempel glutamat, dopamin och serotonin är
nödvändiga för nervcellernas kommunikation.
Ytterligare en möjlig minnesmekanism är nybildning av nervceller. Att nervceller nybildas hos den
vuxna människan visste man inte förrän 1998. Upptäckten gjordes av göteborgaren Peter Eriksson,
numera professor i neurobiologi på Arvid Carlsson-institutet. Han är övertygad om att nybildningen av
nervceller har betydelse för minnet även om ingen ännu har kunnat säga hur. Det biologiska minnet
skiljer sig på många sätt från det fyrkantiga minnet hos en vanlig dator. I datorn läggs det ena till det
andra och rätt vad det är blir minnet fullt. Det mänskliga minnet fungerar genom en ständigt pågående
53
omformning av främst synapser och denna omformning är beroende av omständigheterna. Det som har
en stark känslomässig laddning och som vi är mycket uppmärksamma på minns vi lättare. Du kanske
fick en bukett liljekonvaljer av ditt livs största kärlek en dag när inget annat störde. Då finns chansen
att liljekonvaljminnet är något av det sista som lämnar dig på din ålderdom. Men har du fått väldigt
många buketter liljekonvaljer i ditt liv kommer minnena av dem att flyta ihop. Den här viktningen
respektive sammanslagningen av olika minnen kan inte en vanlig dator göra. Sannolikt har det under
vår utveckling som art haft stor betydelse att olika minnen haft olika tyngd. Livsfarliga situationer
inpräntas till exempel extremt intensivt.
När vi glömmer kan det bero på att de olika biologiska minnesmekanismerna går baklänges.
Nervceller blir inaktiva, synapser försvagas eller försvinner, biokemin i cellerna återgår till
utgångsläget. Även nervcellsdöd har inte oväntat föreslagits spela en roll i sammanhanget. Nya
minnen som stör de gamla kan leda till att vi glömmer. Det kan också vara så att minnen är
programmerade att ha en begränsad varaktighet om de inte återupplivas då och då. Synapser som
aldrig används kan till slut gå förlorade.
När vi återupplivar minnen, till exempel genom att berätta dem för någon annan, är det inte säkert att
vi kommer ihåg likadant varje gång. Minnen kan omformas och falska minnen kan uppstå. Eftersom
föreställningar om en händelse aktiverar en liknande uppsättning nervceller som själva händelsen, kan
det bli svårt att skilja mellan sånt man önskade skulle ha hänt och det som faktiskt har hänt. Eller
mellan sånt som logiskt sett borde ha hänt och det som inträffade i verkligheten. Om du aldrig fick en
bukett liljekonvaljer av ditt livs älskade, men väldigt hett önskade dig att du skulle fått en och ofta
fantiserade om det, kan det bli så att du till slut är helt bergfast övertygad om att du fick den där
buketten. Man kan bara konstatera att ett biologiskt minne är mer sofistikerat än ett maskinellt.
(C) Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren.
Svenska Dagbladet 2005-02-27
Grotesk kvinna avslöjar hjärnan
GÖTEBORG De senaste tio åren har vi fått mera kunskap om den mänskliga hjärnan än under hela
mänsklighetens historia. Ny teknik ger unika möjligheter att visa vad som händer i våra hjärnor.
Dagens forskning tar oss in i en ny tidsålder med djupare självkännedom.
Det framgår av utställningen Se hjärnan!, som invigdes på lördagen på Universeum av kulturminister
Leif Pagrotsky och Nobelpristagaren Arvid Carlsson. Den tar besökaren med på en hisnande
upptäcktsfärd genom centrala nervsystemet och de forskningsresultat man nu har kommit fram till och som dessutom kommer att leda till fortsatta viktiga upptäckter.
Utställningen, som skulle kunna kallas "från encellens ursoppa till dagens avancerade forskning", har
kommit till genom samarbete mellan Vetenskapsrådet, KK-stiftelsen och Riksutställningar. Syftet är
att ge forskarna möjlighet att kommunicera med allmänheten och ge kunskaper och inblickar i
uppnådda resultat.
En central figur i en av de 14 interaktiva stationer, som utställningens 500 kvm omfattar, är "Fru
Homunculus", en grotesk liten kvinna med jättestora ögon, väldiga händer och fötter men en mycket
liten kropp. Hon avslöjar hur olika kroppsdelar är representerade i hjärnan. Det är faktiskt en enklare
uppgift för hjärnan att lyfta armen än att slicka sig om munnen, får man veta.
På Universeum blir det fram till 24 april debatter, skolprogram och kloka kvartar omväxlande med
vetenskapsteater och deltagande av intresse- och patientföreningar. Det är också möjligt att gå in på
webbplatsen Se hjärnan som kan nås på www. forskning.se.
Ett tiotal platser i landet skall få ta del av utställningen fram till årsskiftet 2006-07. Efter Göteborg går
den vidare till Malmö, Kalmar, Kristianstad och Umeå för att sedan visas i Stockholm.
54
Helagotland 2005-02-24 12:12
Hjärnkunskap i ny utställning
Nu ska vi lära oss mer om våra hjärnor. Utställningen `Se hjärnan!` berättar om framtidens
hjärnforskning, med möjligheter och risker, men försöker också ge en bild av dagens kunskaper om
hjärnan och nervsystemet.
Utställningen `Se hjärnan!` berättar om framtidens hjärnforskning, med möjligheter och risker, men
försöker också ge en bild av dagens kunskaper om hjärnan och nervsystemet. På lördag öppnar
vandringsutställningen på Universeum i Göteborg, för att sedan visas i Malmö, Kalmar, Kristiansstad
och Umeå. Världens första kvinnliga homunculus (betyder `liten människa`) är ett av inslagen och
visar hur kroppens delar är representerade i hjärnans känselbark. Det handlar om hjärnforskning ur
ekonomiska, politiska och etiska perspektiv, om kvinnligt/manligt, om biologisk kontra social
påverkan och om psykologisk ohälsa. Samtidigt öppnar också en webbplats med 3D-animeringar,
texter och illustrationer, allt med ett populärvetenskapligt perspektiv. (TT Spektra)
(C) Helagotland
Östran/Nyheterna 2005-02-24 04:42
Det mesta om hjärnan
Hjärnan kommer att stå i centrum för intresset på Kalmar slott och i Kalmar län under sensommaren
och hösten. Från en stor utställning `Se hjärnan!` på Kalmar slott ska kunskaper och insikter om
hjärnan, lärande, hälsa och kultur spridas som ringarna på vattnet. Det tänker sig hos
huvudarrangörerna Kalmar slott, Regionförbundet i Kalmar län samt Kalmar kommun. Till det stora
hjärnprojektet, som riktar sig såväl till experter som den breda allmänheten, har knutits en lång rad
institutioner och organisationer. Med på kunskapståget finns högskolan, landstinget, näringslivet,
Byteatern, Handikappföreningarnas samarbetsorganisation och Kunskapsnavet.
Förberedelserna för utställningen och de många aktiviteterna kring denna är i full gång. Hjärnstorm på
teatern Byteatern arbetar med en föreställning som utforskar och leker med hjärnans möjligheter.
`Hjärnstorm` heter föreställningen som får premiär den 30 september och som kommer att spelas ända
fram till den 3 december. Det blir teater, musik och nycirkus med teaterns egen ensemble och två
nycirkusartister. Regissör är Åsa Johannisson från Cirkus Cirkör och Byteaterns Magnus Lönn
fungerar som scenograf, textmakare och idégivare. I föreställningen för ungdomar i årskurs 8 och 9,
gymnasiet och vuxna, betonar man fantasins betydelse. Utställningen är i sin grund en satsning av
Riksutställningar, KK-stiftelsen och Vetenskapsrådet. På lördag öppnas den på Universeum i
Göteborg för att senare gå vidare till Malmö. Till Kalmar slott kommer utställningen den 29 augusti
och den visas till och med den 25 oktober.
`Se hjärnan!` ska med modern teknik ge en bred bild av vad man idag känner till om det centrala
nervsystemet och om den forskning som bedrivs. Ledande hjärnforskare I Kalmar blir det en mängd
olika aktiviteter i anslutning till utställningen på slottet och teaterföreställningen på Bytetatern. Sju
seminarier här inplanerade. Det blir besök av några av världens ledande hjärnforskare, bland dessa
Matti Bergström från Finland. Skolor, både i och utanför Kalmar län, har redan börjat höra av sig för
att få komma till utställningen och teaterföreställningen eller på andra sätt vara med i hjärnprojektet.
Hiss installeras Utställningen kommer att få ett utrymme på 550 kvadratmeter fördelade på två plan i
slottet. Allt, eller åtminstone nästan allt, ska kunna nås av personer med olika funktionshinder. - Det
innebär bland annat att Fastighetsverket kommer att ta upp ett hål i ett bjälklag och installera en hiss,
berättar Lars Andersson. - Det kan kanske låta som ett otillbörligt ingrepp i den historiska miljön. Men
här det handlar om ett nytt bjälklag och vi hoppas att hissen ska bli permanent.
Av: Rolf Ljung rolf.ljung.se
(C) Östran/Nyheterna
55
Elektronik i Norden 2005-02-24 01:43
Se hjärnan! En utställning för alla sinnen
Lördagen den 26 februari invigs vandringsutställningen Se hjärnan! på Universeum i Göteborg i
närvaro av nobelpristagaren Arvid Carlsson och utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky.
Se hjärnan! vill ge en bred bild av vad vi idag känner till om hjärnan, det centrala nervsystemet och
den forskning som bedrivs. Genom ny teknik finns i dag unika möjligheter att på bild visa vad som
händer i våra hjärnor. Detta är något utställningen Se hjärnan! tar fasta på. Hjärnforskningen ligger i
brännpunkten mellan ekonomi, politik och etik. Den berör individuella upplevelser som välmående
och integritet. Vilka är riskerna och vilka är möjligheterna? Vår förhoppning är att allmänheten ska
delta i en diskussion om vart vi vill att hjärnforskningen ska föra oss. Faktum är att vi befinner oss i ett
vetenskapligt genombrott, ett evolutionärt språng som har enorm betydelse för vår framtid. Inte bara
vad avser vår hälsa och våra möjligheter utan även för vår syn på oss själva. Se hjärnan! är ett
samarbete mellan KK-stiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet. Det består, förutom
utställningen på cirka 500 m2, av webbplats, film, programverksamhet och en broschyr för den
vetgirige. Målgruppen är en bred allmänhet och förhoppningen är att besökare oavsett ålder eller
djupare förkunskaper ska ta till sig ny kunskap om våra hjärnor. Projektet innehåller revolutionerande
och banbrytande hjärnforskning förmedlad på ett lättförståeligt sätt. Utställningen kommer efter
Universum i Göteborg bland annat besöka Malmö, Kalmar, Kristianstad och Umeå. Turnén avslutas
årsskiftet 2006-2007
(C) Elektronik i Norden
TV4 Sydost 2005-02-23 18:38
Mycket hjärna på gång i Kalmar
I höst blir den mänskliga hjärnan tema för en rad aktiviteter i Kalmar. Bland annat kommer Byteatern
att sätta upp föreställningen `Hjärnstorm`. Det blir även föreläsningar, debatter och seminarier om
hjärnan och lärandet. Dessutom kommer vandrings- utställningen `Se hjärnan` att visas på Kalmar
slott under två månader.
Södra Dalarnes Tidning 2005-02-23
Hjärnkunskap i ny utställning
Nu ska vi lära oss mer om våra hjärnor. Utställningen `Se hjärnan!` berättar om framtidens
hjärnforskning, med möjligheter och risker, men försöker också ge en bild av dagens kunskaper om
hjärnan och nervsystemet.
På lördag öppnar vandringsutställningen på Universeum i Göteborg, för att sedan visas i Malmö,
Kalmar, Kristiansstad och Umeå. Världens första kvinnliga homunculus (betyder `liten människa`) är
ett av inslagen och visar hur kroppens delar är representerade i hjärnans känselbark. Det handlar om
hjärnforskning ur ekonomiska, politiska och etiska perspektiv, om kvinnligt/manligt, om biologisk
kontra social påverkan och om psykologisk ohälsa. Samtidigt öppnar också en webbplats med 3Danimeringar, texter och illustrationer, allt med ett populärvetenskapligt perspektiv. (TT Spektra)
(C) Södra Dalarnes Tidning
Länstidningen Östersund 2005-02-23
Hjärnkunskap i ny utställning
Länstidningen | Nöjesnytt Hjärnkunskap i ny utställning Nu ska vi lära oss mer om våra hjärnor.
Utställningen `Se hjärnan!` berättar om framtidens hjärnforskning, med möjligheter och risker, men
försöker också ge en bild av dagens kunskaper om hjärnan och nervsystemet. På lördag öppnar
56
vandringsutställningen på Universeum i Göteborg, för att sedan visas i Malmö, Kalmar, Kristiansstad
och Umeå. Världens första kvinnliga homunculus (betyder `liten människa`) är ett av inslagen och
visar hur kroppens delar är representerade i hjärnans känselbark. Det handlar om hjärnforskning ur
ekonomiska, politiska och etiska perspektiv, om kvinnligt/manligt, om biologisk kontra social
påverkan och om psykologisk ohälsa. Samtidigt öppnar också en webbplats med 3D-animeringar,
texter och illustrationer, allt med ett populärvetenskapligt perspektiv. (TT Spektra) TT-Spektra
(C) Länstidningen Östersund
Östersunds-Posten 2005-02-23 14:30
Hjärnkunskap i ny utställning
Nu ska vi lära oss mer om våra hjärnor. Utställningen `Se hjärnan!` berättar om framtidens
hjärnforskning, med möjligheter och risker, men försöker också ge en bild av dagens kunskaper om
hjärnan och nervsystemet.
På lördag öppnar vandringsutställningen på Universeum i Göteborg, för att sedan visas i Malmö,
Kalmar, Kristiansstad och Umeå. Världens första kvinnliga homunculus (betyder `liten människa`) är
ett av inslagen och visar hur kroppens delar är representerade i hjärnans känselbark. Det handlar om
hjärnforskning ur ekonomiska, politiska och etiska perspektiv, om kvinnligt/manligt, om biologisk
kontra social påverkan och om psykologisk ohälsa. Samtidigt öppnar också en webbplats med 3Danimeringar, texter och illustrationer, allt med ett populärvetenskapligt perspektiv.
(C) Östersunds-Posten
Hallandsposten 2005-02-23 14:06
Hjärnkunskap i ny utställning
På lördag öppnar vandringsutställningen `Se hjärnan` på Universeum i Göteborg. Utställningen
berättar om framtidens hjärnforskning men ska också ge en bild av dagens kunskaper om hjärnan och
nervsystemet.
(TT Spektra) Nu ska vi lära oss mer om våra hjärnor. Utställningen `Se hjärnan!` berättar om
framtidens hjärnforskning, med möjligheter och risker, men försöker också ge en bild av dagens
kunskaper om hjärnan och nervsystemet. På lördag öppnar vandringsutställningen på Universeum i
Göteborg, för att sedan visas i Malmö, Kalmar, Kristiansstad och Umeå. Världens första kvinnliga
homunculus (betyder `liten människa`) är ett av inslagen och visar hur kroppens delar är
representerade i hjärnans känselbark. Det handlar om hjärnforskning ur ekonomiska, politiska och
etiska perspektiv, om kvinnligt/manligt, om biologisk kontra social påverkan och om psykologisk
ohälsa. Samtidigt öppnar också en webbplats med 3D-animeringar, texter och illustrationer, allt med
ett populärvetenskapligt perspektiv. (TT Spektra)
(C) Hallandsposten
Uppsala Nya Tidning 2005-02-23
Hjärnkunskap i ny utställning
Nu ska vi lära oss mer om våra hjärnor. Utställningen `Se hjärnan!` berättar om framtidens
hjärnforskning, med möjligheter och risker, men försöker också ge en bild av dagens kunskaper om
hjärnan och nervsystemet.
På lördag öppnar vandringsutställningen på Universeum i Göteborg, för att sedan visas i Malmö,
Kalmar, Kristiansstad och Umeå. Världens första kvinnliga homunculus (betyder `liten människa`) är
57
ett av inslagen och visar hur kroppens delar är representerade i hjärnans känselbark. Det handlar om
hjärnforskning ur ekonomiska, politiska och etiska perspektiv, om kvinnligt/manligt, om biologisk
kontra social påverkan och om psykologisk ohälsa. Samtidigt öppnar också en webbplats med 3Danimeringar, texter och illustrationer, allt med ett populärvetenskapligt perspektiv. (TT Spektra)
(C) Uppsala Nya Tidning
Dagens Medicin 2005-02-23
dr Mjeltes mottagning - Nervigt för den som hjärna lär
Det centrala nervsystemet är temat på Se hjärnan! som lördag den 26 februari invigs på Universeum i
Göteborg. På utställningen kan intresserade ge sig ut på en populärvetenskaplig upptäcktsfärd bland
neuroner och sinnesintryck. Besökarna ska ges en bred bild av forskningen och om dagens och
gårdagens kunskaper om hjärnan. Utställarna ställler frågan om vi någonsin helt kommer att förstå hur
medvetandet fungerar.
Utställningen är ett samarbete mellan KK-stiftelsen och kommer att invigas av Nobelpristagaren Arvid
Carlsson och utbildningsminister Leif Pagrotsky. Efter Göteborg vandrar det hela vidare till Malmö,
Kalmar, Kristianstad och Umeå och avslutas årsskiftet 2006/2007. I anslutning till utställningen finns
även en webbplats, på www.forskning.se, med bland annat 3D-animeringar.
(C) Dagens Medicin eller artikelförfattaren.
Sveriges Radio Kalmar 2005-02-21
Kalmar får hjärnutställning
I höst invigs vandringsutställningen Se Hjärnan på Kalmar slott. Utställningen som visar de senaste
kunskaperna om den mänskliga hjärnan består av tretton delberättelser, bland annat om hjärnans
historia, funktioner och sjukdomar. Besökarna ska också få reda på hur man styr sina rörelser och sitt
tal, och hur man håller sig vaken. Kring utställningen hålls också seminarier och debatter som vänder
sig till skolungdomar, allmänheten och utvalda målgrupper. Kalmar län är en av dom första regionerna
i landet som får ta del av utställningen Se Hjärnan som producerats i ett samarbete mellan
Riksutställningar och forskningsvärlden. 29/8-25/10 pågår utställningen på slottet.
(C) Sveriges Radio Kalmar
Göteborgs-Posten 2005-02-20
Ragnhild Berglund
Den mänskliga hjärnan tänker sig ut på turné
På lördag börjar hjärnans långa resa genom Sverige. Vandringsutställningen "Se hjärnan!" invigs på
Universeum och ska sedan pågå under nästan tre år.
I Göteborg stannar den två månader.Utställningen, som arrangeras av Vetenskapsrådet,
Riksutställningar och KK-stiftelsen, ska visa vad vi i dag vet om hjärnan och den forskning som
bedrivs. Bland annat kan besökarna ge sig ut på upptäcktsfärd genom det centrala nervsystemet.En
fråga på utställningen är om vi någonsin kommer att kunna förstå hur minnet fungerar. Nästa söndag
tar vi oss an den frågan på GP:s vetenskapssidor, då tre Göteborgsprofessorer guidar genom hjärnans
vindlingar.
58
Bilaga 2
Creditlista
59
60
61
62
Bilaga 3
Behold the Brain!
The evolution, function, illnesses and future of the brain
A brief guide to the exhibition “Se Hjärnan!”
by Anders Sandberg
“Se Hjärnan!” is a travelling exhibition about neuroscience organised by Swedish
Travelling Exhibitions, the Swedish Science Council and the Knowledge Foundation.
What is a human? Thousands of years of pondering has not been able to give a firm
answer to the question. But now neuroscience is starting to provide us with strange,
new facts that will influence our view of ourselves.
We know that the nervous system is not unchangeable but able to adapt to its
environment. The brain can route signals around damaged areas, and sometimes grow
new cells. We know that higher functions such as conscience, judgement and planning
are located to certain places in the brain just like seeing or understanding language.
We know that the traditional division between mind and body is not true: our
emotions and health are intimately linked to our behaviour and thinking.
Neuroscience is taking us into a new era with deeper self-understanding. Some ideas
and traditions will continue side by side with the new scientific facts, while other will
have to be discarded. We will be surprised by what we find out about ourselves.
Brain Mirror
The brain mirror allows you to see your brain on your head. If you put on one of the
special helmets the mirror will project a three-dimensional brain model or brain scan
onto your mirror image.
The different helmets have different sizes, find one that fits you. Make sure your head
touches the ceiling of the helmet as the mirror detects whether someone is wearing a
helmet or not by the pressure. Once you put it on an image will load and be displayed.
It will follow your head movements.
The different images are either 3D reconstructions of real brain scans or 3D models
created to demonstrate the different parts of the brain and the sensory system.
Evolution
The evolution room explains what evolution is and how it works, and the winding
path from the first single-celled organisms to the human brain.
Biologists sometimes say that “nothing in biology makes sense without evolution”the evolutionary history of something often explains many peculiarities. The brain
looks the way it does because of hundreds of million years of evolution. We have
parts that are shared with “lower” animals – nerve networks in the gut similar to those
found in worms, a spinal cord similar to those found in fishes, a midbrain similar to a
frog’s and a forebrain that has the same parts as most other mammals. All the new
parts are added on top of the old ones, helping them do the job of survival but also
adding new abilities.
The primal power of evolution
A computer animation showing simulated evolution. Different species branch from
older species and die out randomly. The image shows the development of the species
tree over the last seconds (left) and as the species are right now (right). Despite being
a random and simple process unexpected patterns emerge.
The Evolution Shelf
A winding shelf with texts and objects from
the history of the brain’s evolution. It begins
with the primordial slime and continues with
how single-celled organisms managed to seek
out food and avoid poison. More complex
creatures began to organise nervous systems
and then brains.
Why do we have brains? Animals need brains
because the world is unpredictable. The
simplest nervous systems were just direct
connections between the senses and
movement, making the animal move towards
or away from things. By being able to
remember what happened last time or
combine different senses animals could
survive better. Hence their brains expanded as
the world became more complex – because
other animals also got bigger brains.
The first brains were just clumps of nerve
cells close to the senses in the head. Vertebrate animals stumbled upon a way of
protecting large brains with a skull and spine. In the shelf we show fossil fishes and a
video from the Stockholm Museum of Natural History showing wax reconstructions
of fossil fish brains. They have the same rough organisation as our brains: a forebrain
mainly dedicated to smell, a part handling vision in the middle and a hindbrain
handling balance and motion. As mammals developed the forebrain expanded
enormously.
The shelf ends with the ascent of man, from the ancestors we share with the apes over
the many different pre-human species to our own close ancestors. In a span of two
million years we went from stone tools to the moon. The story ends here with the
brain of Homo sapiens, our own species. But that is just the end of the brain’s history
so far. Everything that has a past also has a future.
Posters
The Cell: all living beings consist of cells. This poster describes the parts of a typical
cell and how it uses DNA to build new parts to maintain itself.
Reproduction: in order to evolve an organism needs to reproduce. This poster
describes how DNA makes copies of itself, why there are sexes and also discusses
whether evolution has some kind of goal.
Evolution: evolution also requires variation and selection. Mutations change the DNA
of cells so that they will be different in the future. Depending on how well they
survive and reproduce organisms with different DNA will get different number of
children. Mutations that help in some way will spread and become more common,
while harmful mutations are weeded out.
The Nervous System & Looking into the Brain
This room shows the nervous system and how it connects all parts of the body
together, and different methods of finding out how the brain functions.
The roadmap of the nervous system
How does one hand know what the other is doing? How does a smell turn into a
sensation of pleasure? The nervous system allows the different parts of the body to
communicate with each other.
This tapestry shows the different parts of the nervous system, from the central nervous
system (the brain and spinal cord) to the most remote nerves in the peripheral nervous
system.
Looking into the brain
This cabinet displays some of the many ways of looking into the brain that have been
developed.
To the furthest left is the oldest method: open the body to see what is inside, name it
and hope to understand it by theorising. This is the realm of classical brain anatomy.
The earliest written mention of the brain is 3500 years old, the Edwin Smith Surgical
Papyrus
The next step was the invention of the microscope, allowing researchers to see the
fine structure of the brain. Since natural tissue is transparent various colouring
methods were invented to make the cells visible. By using different chemicals
different kinds of cells, substances or electrical activity can be seen in vivid colour.
Microdialysis allows researchers to measure tiny amounts of chemicals inside the
living brain by putting a very thin tube into it. Salt water is slowly pumped through
the tube and chemicals move into it, where they can be measured. It allows doctors to
notice if something is wrong very early.
The brain is also electric, and the activity can be measured with sensitive electrodes
placed on the head, electroencephalography (EEG). Different kinds of waves can be
seen, showing the level of wakefulness or disturbances like epilepsy. It is also
possible to put microscopic electrodes into the brain to measure from single cells or
even from a piece of surface of a single cell.
The big revolution in brain research has occurred since the 1970’s thanks to brain
imaging. Such methods allow us to see into the body without opening it by sending
different forms of energy into it, recording what comes out and displaying a
reconstruction on a computer. Computer tomography uses X-rays to image soft and
hard tissue, and by rotating the camera around the patient a 3D image can be made.
Positron Emission Tomography (PET) use a radioactive nutrient that is taken up by
active parts of the brain. As the nutrient sends out radiation this can be measured and
an image of where it ended up constructed. Magnetic resonance imaging uses strong
magnetic fields and radio waves to find different kinds of tissue, and can both show
how the body looks and what areas of the brain are active. Using such methods
doctors can find out what is wrong with a patient and researchers explore what
happens in the brain when we think.
CMIV
This station shows images from the Centre for Medical Image Science and
Visualisation at Linköping University. There are four films, showing images from
computer topography, MRI, medical visualisation and the overall anatomy of the
brain. By pressing the button you can skip to the next film.
The Neuron and Synapse
Nerve cells (neurons) are the smallest building blocks of the brain, communicating
with each other through thousands of connections (synapses) each. This room
describes neurons, synapses and how they work.
Neurons exist in many sizes and shapes, from large motorneurons to tiny granule
cells. They have long branches called dendrites that take in signals from other
neurons. These signals are combined in the cell body (soma) and if they are
stimulating enough the neuron will fire a signal out through the axon, a long fibre that
leads to many other neurons. There are over a 100 billion neurons in the brain, most
with branches just a few millimetres long and cell bodies a hundredth of a millimetre
across. But some cells have axons that are over one meter long, reaching from the
spinal cord to the toes.
The synapse is the connection between one nerve cell and the next. This is the place
that determines what effect one neuron has on others. It is also the place where
learning occurs: when two neurons signal together the synapses between them grow
larger and stronger. This is the basis of memory.
Membranes, Ion Channels and Action Potentials Animation
This animation describes how molecules make neurons fire. The cell membrane keeps
ions, electrically charged atoms, separated on the inside and outside. Ion channels in
the membrane allow them to pass through, but these channels only open when certain
chemicals arrive or there is an electrical disturbance. When the neuron is triggered a
wave of opening channels move along it, the action potential. When it arrives at a
synapse it makes the neuron release chemicals that are taken up by the next neuron
and in turn makes it fire.
Neurons grown on a silicon chip. Much research is underway to connect nerve cells
with electronics. That way researchers can learn what signals the cells send to each
other. The research is also useful for constructing devices to help handicapped people:
artificial limbs or computers that can be controlled by thinking, or artificial senses to
replace damaged eyes or hearing.
The most common kind of cell in the brain and spinal cord is glia cells, not nerve
cells. Glia cells support and protect neurons, give them nutrients and help clean up
after damage. The glia cells in these images are astrocytes (“starshaped cells”), a
common kind of glial cells.
Nerve cells signal to each other using molecules that move from one cell to the next.
There are many different kinds of chemical messengers, ranging from small and
simple molecules to complex hormones. Some stimulate the next cell to fire, others
make it silent and some change how it will work for a while. Different drugs act in the
body by imitating these messenger molecules.
The “Doogie”-mouse has been genetically modified to have a better memory than
normal mice. When we learn something the receptors in the synapses change. The
mouse has more of a kind of receptor that changes more easily, making it better at
learning new things.
Neuron simulator
This station allows you to stimulate nerve cells that have been reconstructed from real
neurons. The lower row of buttons sends electric current into the neuron from the
cone-shaped electrodes. The neuron can be rotated with the trackball, and you can
zoom with the buttons above it. To the left there is a button that changes between the
three different neurons: a pyramidal cell, a motor neuron and an interneuron.
Our 10 Senses
We do not see with the eye or hear with the ears. To see, hear and feel are all abilities
of the brain. It takes signals from our senses and turns them into an understandable
picture of the outside world. This process is called perception.
How many senses do we have? The actual number depends o how you count. We can
experience mechanical forces through our touch, hearing, proprioception (sense of
where our limbs are) and balance. We experience light energy through vision and
temparature through our temperature-sense in the skin. We have many different kinds
of chemical senses: taste, smell and many internal detectors that feel the chemical
environment inside our bodies. Other species have even stranger senses: they can feel
electricity or magnetism, see infrared or ultraviolet radiation or experience the world
through ultrasound.
Where is sight or smell located in the brain? When we experience something many
areas become involved. In these maps the brain has been coloured by the senses that
activate a particular area the most. Blue areas involve sight, green involve touch, red
hearing, brown smell. Movement is purple, emotions pink, language orange and more
complex abilities yellow.
The eye is just the first step in a complex process of seeing. Signals from the back of
the eye where light-sensitive cells lie are sent to the back of the brain. Here they are
received by areas that sharpen the image and find edges and shapes. This sharpening
is the reason there seems to be flickering dots at the crossings in the picture with the
black squares.
Beyond the fist visual areas in the brain there are many other parts that help us figure
out what we see. One group, the “What Pathway”, recognises objects such as faces.
Another group, the “Where Pathway”, finds out where they are in relation to
ourselves. Some areas correct for shadows, others find movement. It is possible to
fool these systems with optical illusions – the coloured “snakes” to the upper right
seem to move, there is a white shape created by the black pies to the left because the
brain fills in missing lines, and the two squares marked A and B in the checkerboard
picture are actually exactly the same colour.
Touch maps: we have a map of our skin in our brains. Each spot on the skin has a
corresponding spot in the brain that becomes active if we are touched, feel pain or
something cold. These maps can change if we use a part of the body more or less –
the brain adapts to what we often do.
Mammals have three main chemical senses that tell them about chemicals in their
surroundings: taste, smell and detection of pheromones. Pheromones are social smell
signals used to find mates or mark territory. Humans react subconsciously to certain
smells in this way, but lack the special pheromone detection systems most other
mammals have. These sense function by having receptors, molecules that pick up
chemicals and react if they fit to their shape. The picture shows an odorant transport
protein, a molecule that picks up molecules from the air and transports them through
the mucus in the nose to the smell receptors.
The mechanical senses. We live in a world of movement, acceleration and forces. The
mechanical senses tell us what forces act on the body, whether they are a tickling
feather, the weight of a heavy case, the sound of a siren or the turning of a carousel.
Beside touch, balance and hearing we have proprioception, the sense that tells us how
elongated our muscles and where our limbs are. Without it we would need to look at
each step we took to make it work right.
The Homunculus
A homunculus (from the latin “small human”) is a way of showing how different parts
of the body are represented differently well in the brain. We have large areas to deal
with touch in the hands and feet, but only small areas for the trunk. This is how we
feel ourselves.
The Motor System
The motor system is what allows us to move our bodies. Beside the muscles, that
change length when they get signals from the nerves, it consists of much of the spinal
cord and the front part of the brain.
Our bodies can use the same hand that can lift an anvil to hold an egg without
breaking it. We can keep balance despite standing on two narrow legs. This is thanks
to the clever arrangement of reflexes, built-in reactions that control how we use our
muscles. If a muscle is stretched a simple reflex in the spinal cord makes it contract
back to the right length. If we step on something sharp a more complex reflex makes
us withdraw the leg, put our weight on the other and move our arms to keep our
balance.
Motor programs are packages of motions we use to press a button, handle a pencil,
catch a ball, swallow or go to school. They exist as networks of neurons in different
parts of the brain that can be started when needed and then sends signals to the body.
Much of the motor system is about deciding which program to start in which
situation. This is the job of the frontal lobes and basal ganglia.
Olympic nerve cells. Nerve cells can be grown in a nutrient solution outside the body.
Hopefully it will one day be possible to repair nerve- and brain-injuries, dementia and
brain diseases like Parkinson’s disease by putting in new cells. The challenge is to
make the cells grow so they connect to the other cells in the right way. In this picture
researchers have managed to make them grow into Olympic rings.
Lecture by Sten Grillner
This is a short lecture on how we learn to move by professor Sten Grillner of the
Karolinska Institute.
The Injured Brain
The brain and nervous system is very complex and hence vulnerable. Many diseases,
injuries or errors can occur. This wall is just a list of a few of them, both common and
uncommon. Press a button and a short description of the illness will be projected on
the screen.
Brain-related illnesses are more common than one usually think. Over 20-30% of all
people have some form of anxiety or sleep problem. 20% have problems with pain,
and in Scandinavia 12% have seasonal depressions. The illnesses cost society
enormous sums, but cause even greater pain to the afflicted and their families.
The causes of brain illnesses are very varied. Sometimes they are clearly due to a
genetic defect that upsets brain development, an injury, learned reactions or an
infection but often they are complex mixtures of many different causes. Certain genes
make people vulnerable. There is no real difference between “psychological” and
“biological” diseases: they are both caused by changes in the brain, and the goal of
medicine is to find good methods of treating them.
Cognition
Cognition is the “higher functions” of the brain: thinking, feelings, memory and
attention. In the past they were seen as entirely separate systems but now
neuroscience is discovering how they all link together: we cannot think logically
without the emotion system that hints to us whether an idea is good or bad, memory
and attention are directed by what we like or dislike, the emotion system relies on the
other systems to tell it what is going on and what may happen.
The central pillar in the room shows parts of the brain that are involved in different
systems: the frontal and parietal lobes in thinking, the limbic system in emotions,
hippocampus and the cortex in memory.
What does the colours in the brain scan mean? When researchers scan a thinking brain
they can see how much energy different parts use, and can be shown with a colour
(uppermost image, yellow and red = much energy, blue = little energy). If a certain
part becomes more active for a certain kind of thinking it is a sign that the part is used
in that kind of thinking (middle image). But different people have different brains,
and much effort goes into doing the same experiment with different people and then
comparing them to find what parts almost always are activated by doing the same
thing (lower image).
Can you catch creative thinking? These images show brains that are just experiencing
the “Aha!” sensation when they manage to solve a problem. The uppermost images
show the parts that are most active when people solve a problem about rules; they use
the language and thinking areas of the frontal lobe. The lower image shows when
people understand a word puzzle – a small area manages to combine words in the
right way to fit the puzzle.
The happy brain. These images show the brain just when a person shivers with
pleasure from good music. It turns out that the same parts are activated (the left three
images) as when we enjoy good food, succeeding with a test and see a loved one. At
the same time parts involved in fear and bad mood become less active (the right three
images). We have a system in the brainstem that signals the rest of the brain if things
are good or bad, making us more likely in the future to do the things that make us
happy.
Bright and pale memories. Episodic memory, remembering what has happened to us
earlier, depends on the temporal and frontal lobes of the brain. They help store new
memories and retrieve old ones. In these images the brains of young people, old
people and old people with memory problems are compared. To the lower left the
parts involved in learning a memory can be seen – the three groups of people had
similar activity. In the middle is recognition: the people with bad memory had to use
much of their brains. To the right is recognising whether a word was old (red) or new
(green).
Cortex of a mouse. The outermost layer of the brain, the cerebral cortex, consists of
several layers of neurons (and supporting glia cells and blood vessels). The most
common neurons are the pyramidal cells, that make up 80-90% of all neurons in the
cortex. In this microscope photo some of the cells have been coloured to show
different chemicals.
Mood Music
Music is a way we can convey feelings with, through changes in volume, speed, how
hard notes are played or other details. This program allows you to vary the emotional
style of a piece of music by moving the cursor. There are two dimensions: positivenegative (how ‘nice’ is the feeling?) and active-passive (are you acting out or
relaxing?). These change how the music is played.
The Brain and Body
The brain evolved to help bodies to survive well in the world: it works for the body
and is inseparable from it. This room deals with different ways the body and brain
work together.
The brain handles many body states. Cells in the hypothalamus area and other regions
regulate body temperature, thirst, hunger and sexuality. The brainstem contains
systems that keep us awake or asleep, including sending the signals that cause dreams.
Stress is a way of preparing the body for danger or effort, but constant stress weakens
the immune system and can damage the brain.
Why do we feel pain? Pain tells us that something is wrong with the body (or will
soon be wrong), making us avoid damage. But the sensation of pain is not the same
thing as suffering. It is possible to feel pain signals without experiencing them as
unpleasant (like in eating spicy food). In the smaller picture one can see the brain of a
person who is not allowed to participate in a game: the same areas are activated as
would be activated by something physically painful.
We have been eating longer than we have had brains, and our brains have many parts
that regulate eating. In the brainstem and hypothalamus there are several groups of
neurons that regulate hunger, appetite and satiety. One group, the lateral hypothalamic
nuclei, react to low blood sugar and an empty stomach by making the rest of the brain
look for food, improves the taste of what one eats and prepares for eating. The medial
hypothalamic nuclei are activated by a full stomach and nutrients in the blood, making
us sated and unwilling to eat more.
In a year a human adult eats over 500 kilograms of food, yet his or her weight usually
doesn’t change much. The brain keeps track of how much stored fat we have through
the hormone leptine that is sent from the fat tissue. If we have less fat than a certain
amount we tend to eat more. But in nature food is usually scarce, so our brains are
making us desire food more than is healthy for us in the modern world.
Cerebellum from mouse. The cerebellum is the “small brain” behind the forebrain, but
it contains about as many cells. In this microscope picture Purkinje cells (orange) can
be seen. They are shaped like flat trees with round cell bodies. Each Purkinje cell gets
more than 100,000 incoming connections from the tiny blue and green granule cells.
This system is used to adjust our movements so that theory (how we wanted to move)
fits practice (how the body actually moves).
Hierarchies
The brain is the most complex thing in the known universe. How can we ever figure
out how it works? But it has to grow from a single fertilized egg, and it consists of
individual cells. By looking at how the brain develops and how cells work together to
process information we can learn much about how the brain does what it does.
The Table
The central table shows the path of development from egg cell to adult human and
from single molecule to entire brain.
The process of development starts out regulated by genes, but we have more than a
hundred billion neurons and less than 30,000 genes: there is not enough information
to place every connection in the brain. Instead the genes provide a recipe for a brain, a
set of rules that make cells divide, turn into different kinds of cells, send out
connections and then change when signals from the outside world arrive. After birth
unused cells are pruned, and our experiences shape how our brains develop. Our
genes and upbringing may determine what we are, but we shape who we are
ourselves.
The brain consists of different systems, which in turn consists of small areas of the
cortex or groups of neurons inside the brain (nuclei). These in turn consists of
networks between cells, able to store memories, filter information and send it to other
parts of the brain. These networks are built by genetic programs and experience.
The animations on the screens show
A computer simulation of a few hundred neurons in the cortex. Activity jumps from
different columns of neurons, a process that is thought to underlie memory.
“From axon to bread”: what areas of the brain are used when a man sees an image of a
sandwich, decides he wants one, and goes to fetch it.
The early development of a frog embryo, where the originally spherical ball of cells
elongates, develops a trench than moves inward and finally closes into a tube inside
the embryo. This tube is to become the spinal cord and brain.
How young neurons send out feelers (neuritis) to make connections with other
neurons, guided by chemical signals. At the tip of the neurite is a growth cone that
constantly sends out small whiskers. If one detects more of an attracting chemical the
neurite grows towards it.
Brain development from 5 to 20 years age. Using brain scans researchers can see the
thickness of the maturing brain. As it develops, first the sensory areas are finished,
then language and more and more advanced areas. The final regions to mature are the
planning and emotional systems in the frontal lobes.
Posters
Flyweight brains. The brain of the fruit fly. Fruit flies are popular experimental
animals because of their simple brains and fast growth. The same mechanisms of how
to construct the brain acts in them as in humans. At the bottom the growth of a neuron
can be seen, as it stretches out to reach cells in a muscle.
Stem cells can divide into many different kinds of cells, some that turn into neurons.
During early development new cells are created and then move through the brain to
their proper places. To find their way they follow “pathfinder cells” and chemical
signals. In the microscope image a stream of young cells are moving towards the
olfactory bulb, where they are to become parts of the sense of smell.
The billions of neurons in the brain are connected to each other through association
pathways, long bundles of fibres that make up most of the interior of the brain. In
these images the Australian researcher Paul Bourke has simulated how to place them
so the total length is as short as possible. The simulated pathways closely mimic the
real pathways: the brain is very efficient.
By using magnetic resonance imaging to follow the paths water molecules take in the
brain it is possible to reconstruct where fibre bundles are located in the living brain.
The thoughts of a cat: how different areas of the brain of cats are connected to each
other. Each oval represents one area of cortex. Red areas are mostly involved in
seeing, green hearing, dark blue touch, light blue movement, yellow-green memory
and emotion, purple planning and blue-green combine different senses. There is no
central area that controls everything.
Network Simulator
This station allows you to play with simple neural networks. Press the buttons to
stimulate different neurons and see how they activate or inhibit other each other. The
button to the left allows you to switch between different networks. By using
connections with different strengths the networks can do entirely different things such
as react to certain patterns or remember that a certain signal has arrived.
Hard Questions
The quick development of
neuroscience makes us face many new
issues. They range from experiments
on animals over stem cell research to
methods of improving mental capacity.
The answers to how we should deal
with these issues are not given, but we
have to find them.
It is not enough to leave discussion to
the experts. Neuroscience belongs to
us all. It will play an important role in
our culture and society. It is about who
we are and what it means to be a
human.
The Hard Questions
Slideshow
In this slideshow the viewer sees issues together with arguments for and against
different positions. A few of the issues discussed are: what is a disease? Should we
treat bad memory or bad personality? Should society screen people for mental
disorders before they become dangerous? Is it right to use animals in experiments?
Are there things one shouldn’t research? Should parents try to improve their children?
Is it acceptable to take drugs that improve memory or creativity? How to deal with
differences between male and female brains? Should professional boxing be allowed?
Should the police or courts be allowed to scan the brains of suspects?
The Future
The brain has a long history. But that history doesn’t end here.
It took 3100 million years of evolution to go from single-celled animals to vertebrates.
After 490 million years an unusually smart ape developed. In only 5 million years its
descendants went from climbing trees to pondering the meaning of life. In just 3000
years the brain has gone from a mystery to something we can look into while it is
thinking. In the last 10 years we have learned more about the brain than in the past
1000 years… what will happen over the next 5 million years?
While normal evolution is slow and takes generations human culture and technology
develops quickly thanks to our great brains. What is happening now is that change is
speeding up. The better we become at solving problems, the better we become at
improving our problem solving abilities.
We can see into the working brain. Nanotechnology and biotechnology makes it
possible to modify the nervous system. We create computers that imitate the functions
of the brain and can connect the brain to machines. We develop methods to change or
improve the brain: new kinds of training, drugs that improve attention and memory,
genetic modifications and replacing lost cells with new cells grown outside our
bodies.
What do we want our brains to become?
The Sibyl
It is always useful to have a different perspective. The Sibyl is a computer program
you can discuss the future of the brain with. Of course her comments should be taken
with a grain of salt – it is hard to tell if she is serious, joking or just making things up.
To discuss with the Sibyl just speak clearly into the microphone. Subjects the Sibyl
likes include: evolution, the brain, technology, intelligence, science and the meaning
of life. She only speaks Swedish at this point.
The Web
At this position you can access http://www.forskning.se/sehjarnan, a popular science
site belonging to the Se Hjärnan! Project. Here you can surf between different
knowledge scenes, animations and explanations.
The website is at present only in Swedish.
Related information
Swedish Travelling Exhibitions (Riksutställningar):
http://www.riksutstallningar.se/Templates/StartPage____4.aspx
Site about the exhibition:
http://www.riksutstallningar.se/templates/Exhibition____199.aspx
In English:
http://www.riksutstallningar.se/templates/Exhibition____1224.aspx
Forskning.se site about the brain:
http://www.forskning.se/sehjarnan/
A brain atlas by C.H. Berthold and D. Goude (placed in several exhibition rooms):
www.nervsystemet.se
Download