Foto: Peter Erikssons forskargrupp, Göteborg 1 ”Den mänskliga hjärnan tänker sig ut på turné” (GP 20/2-05) Slutrapport i projektet Se hjärnan! 2004-2007 2 Innehåll Inledning.................................................................................................................................................. 3 Två forskare beskriver projektet och sina roller...................................................................................... 5 Tre exempel på de lokala mottagarnas arbetssätt – Kalmar, Umeå och Härnösand............................... 9 Se hjärnan på forskning.se..................................................................................................................... 15 Filmen Se hjärnan! ................................................................................................................................ 16 Samarbetet med Utbildningsradion ....................................................................................................... 17 Hjärnatlas på nervsystemet.se ............................................................................................................... 18 Gensvaret i media.................................................................................................................................. 19 Internetexponering................................................................................................................................. 21 Besöksstatistik utställningen ................................................................................................................. 23 Ekonomisk slutrapport .......................................................................................................................... 24 Bilaga 1: Exempel på rapporteringen i pressen under turnén 2005-2007 ............................................. 24 Bilaga 2: Creditlista............................................................................................................................... 58 Bilaga 3: Behold the brain! ................................................................................................................... 63 Bilder: Nervceller Peter Erikssons forskargrupp i Göteborg, utställningsbilder Pär Stolpe, illustration av nervcell Andreas Bengtsson. 3 Inledning Hjärnforskningen har utvecklats i ett accelererande tempo under hela 1900-talet, speciellt under de senaste decennierna, och inte minst i Sverige. Man hävdar från forskarhåll att ”vi har producerat mer kunskap om den mänskliga hjärnan under de senaste tio åren än under människans hela tidigare historia”. Flera svenska forskare befinner sig längst fram i forskningsfronten, t ex inom Alzheimer/demensforskning, stamcellsforskning, avbildningstekniker av hjärnan och neuronnätsmodellering. Projektet Se hjärnan! har syftat till att väcka intresset för forskning och nyfikenheten om ett av våra viktigaste organ. Viktigt har varit att förmedla känslan av att mänskligheten befinner sig kunskapsoch utvecklingsmässigt mitt inne i ett stort språng – det som sker inom hjärnforskningen kommer att påverka våra liv i grunden. Tänkande, kognition, hälsa, framtida teknisk och social utveckling kommer inom en överskådlig framtid att påverkas genomgripande av den kunskap vi idag tillägnar oss om oss själva genom hjärnforskningen. Målet för Se hjärnan! har varit att på ett visuellt och fantasieggande sätt kommunicera forsknings-fronten inom hjärnforskning till en större allmänhet. Vi kan alla delta i samtalet kring och värderingen av hur de nya kunskaperna ska användas och därmed påverka framtiden. I många svåra frågor av etisk natur har det också blivit nödvändigt att många människor deltar i en öppen diskussion om hur vägarna ska stakas ut mot framtiden för att inte utvecklingen istället ska vändas till ett hot. En viktig del av allmän-hetens möten med forskarna handlar om att värna grundläggande demokratiska principer och söka samförstånd kring dessa när det gäller att bestämma forskningens inriktning och prioriteringar. Utställningen utformades därför för att kunna ses av i stort sett alla människor, såväl av barn och ungdomar som av vuxna i olika situationer: anställda i vården (t ex vårdpersonal, studerande, läkare, forskare), sjuka och anhöriga (t ex medlemmar i patient- och anhörigföreningar), barn och unga i skola och högskola, en bred vuxen allmänhet med intresse för forskning, utveckling och framtidsfrågor. Vi ville att kunskapen, d v s forskningen, om hjärnan skulle upplevas som en lockande möjlighet för alla. 2004 togs beslut om produktion av samarbetsprojektet Se hjärnan! Projektet omfattade fem delar: • en stor vandringsutställning • tre webbplatser (Se hjärnan på forskning.se, en hjärnatlas på nervsystemet.se och Se hjärnan på Riksutstallningar.se) • en film • en tiosidig skrift • en omfattande programverksamhet i anslutning till utställningen För att säkra projektets vetenskapliga kvalitet tillsattes en vetenskaplig referensgrupp bestående av några av Sveriges främsta forskare inom fältet. Referensgruppen har under projektets gång varit involverade i innehållet av projektet. Gruppen har bestått av Lars Olson, KI, Sten Grillner, KI, Anders Lansner, KTH, Pam Fredman, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Dan Larhammar, Uppsala universitet, Peter Eriksson, Göteborgs universitet samt ordförande i referensgruppen Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin på Vetenskapsrådet. Efter ett år av förberedande kontakter med neuroforskare i Sverige och tre publika för-seminarier i Stockholm (2004), en landsomfattande turné, en knapp halv miljon besökare och fyra år senare är det dags att summera erfarenheterna. Med utgångspunkt i de ambitioner och mål som ställdes upp när vårt samarbete inleddes är våra erfarenheter generellt väldigt goda. Vandringsutställningen öppnades och projektet presenterades i februari 2005 på Universeum i Göteborg i närvaro av forskningsministern Leif Pagrotsky och nobelpristagaren och hjärnforskaren Arvid Carlsson. Universeum var början på den turné runtom i landet som avslutades i september 2007 på Naturhistoriska riksmuseet. Vetenskapsakademin satte då punkt för turnén med en debatt mellan 4 företrädare för samtliga riksdagspartier och en grupp företrädare för svensk hjärnforskning (där Arvid Carlsson på nytt deltog) under rubriken ”Vill Sverige ha en svensk hjärnforskning?”. En debatt som sändes i TV tre gånger strax efteråt. Det enkla svaret på den tre timmar långa debattens raka fråga blev JA! På turnévägen mellan Göteborg och Stockholm gjordes nedslag i Malmö (Malmö museer), Kalmar (Kalmar slott tillsammans med Kalmar regionförbund och Kalmar kommun), Kristianstad (Regionmuseet Kristianstad), Norrköping (Arbetets museum), Umeå (Bildmuseet vid Umeå universitet) och Uppsala (Upplandsmuseet). Varje mottagare av projektet åtog sig att anordna visningar samt bidra med en egen programverksamhet, till vilken man även kunde söka ett ekonomiskt stöd från Vetenskapsrådet. Riksutställningar ansvarade för transporter, uppsättning, nedtagning och underhåll av den tekniska utrustningen. Informationsstöd till samtliga mottagare gavs av KKstiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet gemensamt. Efter den formella avslutningen av turnén gavs en möjlighet att visa utställningen ännu en gång. Materialet skänktes (med undantag av några delar som gått vidare till Universeum, Arvid Carlsson, Karolinska Institutet m.fl.) till Härnösands science center Technichus, där det visades hela hösten 2007. Under 2005 gjordes en grundlig publikundersökning av Markör AB när utställningen visades i Malmö. Enkäten gav ett överraskande positivt resultat. Skånepubliken var inte bara motiverad och välutbildad, den stannade dessutom ovanligt länge vid besöket med tanke på att Se hjärnan! var en stor och krävande utställning. 45 procent av besökarna stannade mellan en halvtimme och en timme. 19 procent mellan 1-3 timmar. Intresset för hjärnan och hjärnforskningen var påtagligt och ökande under hela projektet, såväl från allmänhet som från media. Utställningen och den omfattande programverksamheten fick nästan en halv miljon besökare, de tre webbplatserna ungefär lika många, internet- och mediaspridningen av Se hjärnans! huvudbudskap nådde säkert många, många fler. Utställningen är den mest besökta av Riksutställningars alla vandringsutställningar någonsin. Total kostnad för detta samarbetsprojekt slutar på ca 6 miljoner kronor men det ska understrykas att då inräknas inte alla de mycket generösa kostnadsfria bidrag som kommit från forskare ute i världen och här hemma, inte heller de stora satsningar som de lokala arrangörerna gjorde gällande programverksamhet, pedagogik och information. Riksutställningars och Vetenskapsrådets personalkostnader saknas liksom kostnadsfria bidrag från enskilda människor och organisationer som velat medverka i spridningen av kunskap om hjärnforskningen till en bred allmänhet. I det ursprungliga avtalet mellan Riksutställningar och Vetenskapsrådet uppställdes projektets målformulering som resultatet ska utvärderas mot: ”En viktig del av målsättningen för Se hjärnan! är att undersöka om ett utställningsprojekt av det slag vi beskrivit här fungerar i vetenskapsinformativa sammanhang, en central fråga för Vetenskapsrådet att kunna besvara. Frågan kan formuleras så här: Kan man göra en utställning med forskningsinformation uppbyggd så att både barn, studerande, vårdpersonal, sjuka, anhöriga och forskarna själva kan ha utbyte av den?” ( Ur beslutsunderlaget 2004.) Samma intresse av projektet hade även KK-stiftelsen när man anslöt sig som arrangör våren 2004. Som producenter och projektledare vill vi hävda att svaret på den uppställda frågan, liksom efter Vetenskapsakademins avslutande debatt, är ett enkelt ”ja”. Projektet Se hjärnan! var stort och tungt att driva men roligt och stimulerande för alla som deltog. Framförallt därför att det nådde fram till dem vi hade gjort det för. Stockholm i mars 2008. Pär Stolpe Producent och projektledare, Riksutställningar Marlene Truedsson Projektledare, Vetenskapsrådet 5 Två forskare beskriver projektet och sina roller Anders Sandberg, vetenskaplig producent i projektet, och Sten Grillner, professor vid Karolinska Institutet samt medlem i projektet vetenskapliga referensgrupp beskriver här sina erfarenheter i Se hjärnan!-projektet. Anders Sandberg Att visa hjärnan Hjärnans karisma kommer från dess mystik. På samma sätt som hjärtat är en symbol för liv och känslor står hjärnan för tanken, men också för det hemlighetsfulla. Den gömmer sig innanför skallbenet där den inte kan ses, den ger inga synliga tecken ifrån sig som hjärta och inälvor. Vi kan aldrig uppleva smärta eller förändringar i själva hjärnan, bara hur de påverkar oss. Under årtusenden har hjärnans roll varit oklar. Även när dess betydelse för vårt mentala liv började bli förstådd kvarstod mysteriet hur den fungerade – ett mysterium vi fortfarande till stor del dras med. Det är därför som Se Hjärnan! är en rebellisk utställning. Den inte bara erbjuder en titt in i mysteriet, den uppmanar oss att titta in på det heliga. Inte för att förringa det utan för att fira det. Som alla verkligt stora mysterier tål hjärnan att avslöjas. Att se hjärnan handlar också om att se vetenskap. Vi lever i en kultur där vetenskap har en enorm prestige och stor praktisk betydelse, men samtidigt har de flesta människor en mycket ytlig bild av vad det innebär. Den allmänna bilden av forskningen idag har mer gemensamt med vår bild av medeltida alkemi och magi än med verkligheten – den galne forskaren är samma figur som Faust, och orakeluttalandena om tingens innersta natur kunde lika gärna vara alkemiska formler. Vetenskapsmannen anno 1900 var betydligt mer central i den kulturella debatten än forskare är idag, något som är djupt problematiskt. För det som forskningen frambringar förändrar förutsättningarna för vårt samhälle och vår syn på oss själva, och om det inte diskuteras gemensamt i samhället sker förändringarna utan demokratisk förankring och utan möjlighet att få kulturell mening. Vetenskapens främsta hjälpmedel är förmågan att åskådliggöra det som är osynligt. Mätinstrument, statistik och diagram handlar inte bara om att mäta, utan att visa vad som sker. Under 1900-talet gick hjärnforskningen från en värld av anatomiska dissektioner och suddiga mikroskop-bilder till mätningar av hjärnvågor, kemisk miljö, genetiskt uttryck, neural aktivitet och struktur på alla skalor. Det som en gång var förseglat osynligt i skallen, synligt enbart i obduktionsrummet eller operationssalen, kunde nu upplevas hos levande, friska människor i hjärnscanners. Resultatet har varit en revolution vars betydelse vi bara börjat ana idag. När jag först träffade Pär Stolpe och började förstå hans vision för utställningen Se Hjärnan! blev jag (som vanligt) eld och lågor. Naturligtvis borde hjärnan skildras. Och den borde skildras som den är just nu, där forskningsläget står för ögonblicket. I mitt akademiska arbete hade jag blivit varse hur bilden av något så fundamentalt som minnet utvecklades blixtsnabbt – inte från generation till generation, utan från månad till månad. Att ens hänga med på ett smalt fält krävde en avsevärd ansträngning. Många av rönen hade potentiellt stor betydelse utanför vetenskapen – i vittnespsykologi, utbildning, som mediciner och sätt att förbättra minnet hos friska. Denna känsla av exploderande möjligheter och insikter var vad jag ville bibringa projektet. Att forskningen skulle springa förbi det som ställdes ut var uppenbart och något 6 vi lugnt räknade med. Det var de föreläsande forskarna i programverksamhetens uppgift att berätta vad de visste när de gav sina föredrag under loppet av utställningen. Min första skiss till vad som borde tas med i utställningen kunde lätt ha fyllt en större mässhall. Efter en intensiv men mycket lyckad helg av hjärnstormning, organisation och hänsynslös rensning lyckades vi reducera utställningen till ett tjugotal stationer (vilka senare kokades ned till tretton). Redan här var det uppenbart att hjärnans distribuerade struktur också avspeglades i utställningen: alla delar hade kopplingar till varandra. Det finns ingen central punkt, ingen liten Cartesisk teater där allt löper samman. Istället är hjärnan lik ett Internet där otaliga delar påverkar varandra i spontana ordningar. På samma sätt kan utställningen ses från många olika håll. Dess stationer anpassade sig till olika utställningslokaler, ofta skapandes olika berättelser. I Göteborg var hjärnan en stor labyrint där evolutionen var ingången. I Kristianstad var den en lång berättelse man kunde följa från ena till andra änden. I Umeå hade den två lober på var sin sida av receptionen. Ett bärande tema i vårt arbete var det visuella. Hjärnforskning idag är en höggradigt visuell process, fylld med färgsprakande hjärnscannerbilder och mikroskopifoton där vävnaderna färgats av antikroppar som binder till specifika ämnen. Jag kontaktade olika forskargrupper och bad att få deras bästa bilder – något de alla gick med på. Vetenskap kan vara hänsynslöst tävlingsinriktad men man tävlar genom att visa alla andra vad man upptäckt. Mot löftet att referera till de artiklar där bilderna publicerats fick jag därför ett fantastiskt material helt gratis: stamceller på vandring, lillhjärnans unika struktur, hjärnor i tillstånd av njutning, mognad och glömska. En bra vetenskaplig bild har en bärkraft bortom sin vetenskapliga betydelse. Det lilla barnet kan glädjas åt de starka färgerna och det ovanliga men tydligen meningsfulla mönstret. Med en rubrik kan eleven associera vad läroboken torrt beskriver till något verkligt och fantastiskt. Experten kan upptäcka djupa överraskningar. Ofta är den verkliga bilden fylld med detaljer som ingen illustration i världen kan uppnå – illustrationens syfte är att visa vad texten talar om, inte verkligheten själv. Men en bra bild beskriver något utan att dölja det i detaljer. Samtidigt berättar illustrationer, diagram och datoranimationer den andra sidan: vad vi vet (eller tror oss veta). De kan vara allt från komplexa simulationer till enkla streck. Bertholds anatomiska diagram är kvintessensen av hans erfarenhet, renad från de anatomiska kropparnas rörighet. Christer Lefvedal förvandlade aktionspotentialkurvan till ett samuraj-likt penseldrag som pekade på dess plötslighet. Skapandet av utställningen gav mig chansen att umgås med vitt skilda grupper, både forskare, hantverkare, konstnärer och kommunikatörer. Det som slog mig var deras intresse för hjärnan och dess olika sidor. Just genom att jag behövde förklara på många olika sätt stimulerade det mig att försöka berätta historien om hjärnan i utställningen på olika sätt. Deras frågor pekade också på vad vi alla undrar över eller behöver veta: är vi verkligen så enkla? Vad kan man göra för att inte bli sjuk? Hur är det egentligen med mäns och kvinnors hjärnor? Varför glömmer vi? Egentligen borde varje forskare göra en utställning om sitt ämne. Att försöka förklara för andra är både ett sätt att förstå det själv, att betala igen de skattepengar som ofta finansierat forskningen och ofta en bra väg att märka vad som borde vara ens prioriteter – både de frågor som allmänheten ställer, och de frågor de inte ställer men man känner att de kanske borde. Att så pass få människor har tänkt på hur vi hanterar metoder att förbättra våra hjärnor eller om vi vill ha mentalt privatliv är ett viktigt och oroande faktum. Många unga forskare idag fruktar att ge sig ut i den utomakademiska dimman. Det sägs att det kan vara dåligt för karriären. Allmänheten påstås vara fördomsfull och svårutbildad. Säkrare att hålla sig 7 till sin kammare och studera spänningsoscillationer i membranet på stjärnceller i lager III av entorhinal cortex (i mus) än att ge sig i kast med något så absurt som att försöka beskriva hela hjärnan! Men när man ser barn titta med glittrande ögon på en nervcell odlad på ett kiselchip, eller hör att fem olika gymnasieelever kontaktat en Alzheimerforskare efter att ha besökt utställningen för att fråga om de får göra besök, då vet man att det är värt att ge sig ut i dimman. I likhet med verklig dimma är sikten ofta betydligt klarare när man väl kommit utomhus. Sten Grillner Projektet Se Hjärnan! “Se Hjärnan!” har med alla mått mätt varit mycket framgångsrik. Inte mindre än 475 000 besökare har fått tillfälle att lära sig mer om hur vår hjärna fungerar. Att intresset varit så stort är inte att förvånas över med tanke på hur viktig hjärnan är för var och en av oss. Hjärnan bestämmer vem vi är, vad vi tycker är roligt och om vi är ledsna eller glada. Hjärnans sjukdomar är allvarliga och skapar mycket lidande, det gäller såväl schizofreni, depressioner och ångest som påverkar vår mentala hälsa och neurologiska sjukdomar som Alzheimer, MS och Parkinsons sjukdom som är svårt invalidiserande. Riksutställningar tillsammans med Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen skapade en oerhört informativ utställning och illustrerade på ett mycket intressant och elegant sätt hur nervsystemet fungerar och vad vi vet om dess sjukdomar. Pär Stolpe från Riksutställningar, assisterad av fil. Dr. Anders Sandberg gjorde en unik insats när de skapade utställningen och lyckades att illustrera med utnyttjande av en omfattande teknikrepertoar hur nervsystemet fungerar från dess enklaste beståndsdelar i form av jonkanalsmolekyler som ger nervcellerna sin förmåga att sända elektriska signaler längs sina utskott och kontakt punkterna mellan olika nervceller, synapserna, till hjärnans olika nätverk av nervceller som är specialiserade för olika viktiga funktioner. Somliga nätverk utnyttjas när vi står och går, andra när vi tolkar olika saker vi ser eller minns någon upplevelse från vår barndom. Hjärnans olika nätverk ger människan sin kognitiva förmåga att resonera och förstå men också möjlighet till ett livslångt lärande. Människans speciella konkurrensfördel i relation till alla andra djur är vårt språk som gör det möjligt för oss att diskutera vad som hänt långt tillbaka i tiden eller diskutera planer för framtiden. ”Se Hjärnan” illustrerade många olika sätt att analysera och förstå hjärnan inte bara på molekyl och cell nivå utan också hjärnans olika anatomiska strukturer och olika utvecklingsperspektiv dels från det lilla embryot till den vuxna människan, och över årmiljonerna från enkla ryggradsdjur som fiskar till komplexa däggdjur som människan. De flesta besökare hade sannolikt någon i sin släkt och vänkrets som hade drabbats av någon av hjärnas alla sjukdomar. De hade möjlighet att fördjupa sina kunskaper högst väsentligt inom utställningens ram och genom den nationella webbplatsen Forskning.se. Agneta Ginsburgs specialgjorda film gav viktiga aspekter på hjärnan och några olika forskares verksamhet. På de flesta platser hade man också en serie föredrag av neuroforskare och engagerande diskussioner om olika aspekter på hjärnans funktion alltifrån gener till etik. Under själva utställningen medverkade yngre forskare på de flesta platser som guider, som därigenom skapade personlig kontakt med besökarna. Jag hade som medlem av utställningens referensgrupp av forskare möjlighet att följa hur utställningen gradvis växte fram. Jag var givetvis även inledningsvis entusiastisk över möjligheten att skapa en intressant utställning om hjärnan, det mesta komplexa organ som evolutionen skapat. Att lära mer om hjärnan är ju också att lärs sig mer om oss själva – vad kunde vara viktigare. Trots att mina förväntningar var stora hade jag inte för ett ögonblick trott att utställningen kunde bli så lyckad och 8 skulle ses av så många besökare frånolika delar av landet. Att skapa intresse i samhället – i alla åldersgrupper – för medicinsk och naturvetenskaplig forskning och viktiga nya upptäckter är högt prioriterat och omtalas som universitetens tredje viktiga uppgift. Det är lätt att ha som målsättning – men utomordentligt svårt att åstadkomma. Riksutställningar, Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen är att gratulera till att ha lyckats med denna viktiga satsning och jag hoppas att ”Se Hjärnan” skall inspirera till en serie nya och intressanta utställningar inom detta viktiga område! 9 Tre exempel på de lokala mottagarnas arbetssätt – Kalmar, Umeå och Härnösand Anders Svalin Under år 2004 fick Kalmar erbjudande om att få ta del av utställningen Se hjärnan! Man beslöt att förlägga utställningen till Kalmar slott för att på så sätt kunna varva kulturhistoria med en naturvetenskapligt inriktad del. Slottets ytor och rymd utgjorde dessutom en perfekt plats för en så omfattande utställning (600 kvm). Senare under hösten 2004 beslöts att en arbetsgrupp skulle arbeta med utställningen och programverksamheten. Arbetsgruppen bestod av representanter för Kalmar kommun, Kalmar slott och Regionförbundet. Till denna grupp kopplades en referensgrupp med representanter för Kalmar kommun, Kalmar slott, Regionförbundet, Landstinget, Högskolan i Kalmar, Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO), Kunskapsnavet, Calmare Internationella Skola (CIS) samt eXperimentLabbet. Aktiviteter i anslutning till utställningen Utställningsperioden sattes från och med den 29 augusti till den 25 oktober 2005. I direkt anslutning till utställningen genomfördes flera parallella aktiviteter: • Kalmar läns teater, Byteatern, genomförde 28 föreställningar på temat hjärnan. Till föreställningen, som spelades på teaterns egen scen i Kalmar, bjöds samtliga länets gymnasieskolor grundskolor med elever i årskurs 8-9 in. Genom ett samarrangemang mellan Byteatern, Kalmar slott och Regionförbundet kunde man erbjuda skolorna ett s.k. hjärnanpaket vilket innebar ett erbjudande om föreställning och utställning för 80 kronor. I detta ingick dessutom fria transporter för alla elever till evenemanget. Resultatet blev 4102 besökande elever och lärare. • Föreningen Kultur & Lust arrangerade ett heldagsseminarium i hjärnans och fantasins tecken med musikföreställning, föredrag och workshops riktad till lärare från länet. 120 pedagoger deltog i seminariet. • För att göra utställningen mer lättillgänglig beslöts att slottet egna guider tillsammans med elever från CIS skulle finnas med under utställningen. Femtio elever från CIS reste till Malmö för att utbilda sig inom medicinska fakta. Under förberedelsearbetet producerade AV-media en film som beskrev utställningen, en lärarhandledning och ett temapaket om hjärnan. Man upprättade även en mängd länkar till institutioner, forskningsprojekt och andra intressanta webbplatser med anknytning till ämnet. Allt lades ut på Regionförbundets hemsida. • En utställning där två yngre konstnärer presenterar var sitt verk, ett objekt och en konstfilm, med anknytning till hjärnan och dess funktioner. Konstnärerna är Sofia Sundberg och Gustav Sparr. Utställningen gick under namnet Hjärnkonst. 10 • Under namnet Heads ställdes tio berömda glashuvuden av Bertil Vallien ut. • 21 programpunkter med drygt 2500 deltagare har genomförts under utställningstiden. Programmen har genomfört inom Kalmar kommun med undantag från två program som ägde rum i Borgholm och Oskarshamn. Information och marknadsföring av utställningen Under våren 2005 skickades drygt 5000 informationsblad ut till kommuner och landsting. Det arrangerades två informationsmöten med media där både lokalpress, lokalradion och TV4 – sydost deltog. En särskild sida skapades på Regionförbundets hemsida med information om viktiga länkar, kalendarium, lärarhandledning och en informationsfilm samt temalådor för skolor. Vid sidan av detta hölls flera informationsmöten med nyckelpersoner. Pressbevakning i Kalmar län I Kalmar har pressen sedan turnéstarten i februari publicerat många artiklar och notiser om utställningen. Ett exempel är tidningen Salvia, som har gjort ett temanummer om hjärnan. Bland annat innehåller den en intervju med utställningens vetenskapliga producent Anders Sandberg. Tidningen, som har en upplaga på 120 000 exemplar, ges ut av Landstinget och delas ut gratis till alla hushåll i länet. Ett annat exempel är Barometern Oskarshamns-Tidningen som i samarbete med föreningen Hjärnkraft haft en serie om hjärnskador. Ekonomi Alla som arbetat med projektet ”Se hjärnan!” har gjort detta inom ramen för sina ordinarie tjänster. Kalmar kommun (Kultur- och fritidsförvaltningen) har bidragit med 50 000 kr och Regionförbundet har bidragit med 65 000 kr till projektet. En ansökan om bidrag från Sparbanksstiftelsen Kronan avslogs på ett tidigt stadium. Intäkter Kostnader Regionförbundet 65 000 kr Bussresor Byteatern/slottet Kalmar kommun 55 000 kr Bussresa Malmö 10 000 kr Vetenskapsrådet 35 000 kr Tryckkostnader 10 000 kr Kalmar slott 60 000 kr Programverksamhet 50 000 kr Byteatern 70.000 kr Kringkostnader 20 000 kr Summa 285 000 kr Summa 270 000 kr 195 000 kr 285 000 kr Kalmar slott har haft kostnader för sina egna guider, montering av tillfällig hiss (handikappanpassning) med mera. Totalt antal besökare till utställningen har varit 11000. Alla intäkter härifrån har tillfallit Kalmar slott. Ännu finns ingen total överblick av det ekonomiska utfallet. I bästa fall har projektet endast medfört en mindre förlust. Anledningen är att merparten av besökare varit skolelever, som endast betalat 10 kronor i inträde. På utgiftssidan har slottet, förutom extra guidepersonal i utställningssalarna, haft utgifter för en handikapphiss (85 000 kr), utställningshyra (38 000 kr), en stulen reklamvepa i textil (8 000 kr) samt extern personal för lossning, lastning, montering och demontering samt marknadsföring. 11 Kommentarer från några inblandade ”Vår journalist Margareta Lilja Svensson vidarebefordrade ett mail till mig från riksutställningar och vetenskapsrådet där de berömde alla våra kringarrangemang runt utställningen. Det var det bästa de varit med om hittills! Så regionförbundet, alla involverade organisationer och styrgruppen kan sträcka på sig!!!! KUL!” Christina Samuelsson – Landstinget ”Positiva effekter är väl att hjärnan och dess sjukdomar har kommit ordentligt i fokus och förhoppningsvis väcker det intresse hos både allmänhet och kommun/landsting ...Det har varit väldigt roligt och intressant att ha fått varit med i styrgruppen!” Kerstin Åkesson - Högskolan ”Internationell och nationell kunskap har lyfts fram i vårt län med tydliga kopplingar till länet genom de olika aktiviteterna ex Mats och Matti, och det har blivit tydligt vad som kan göras inom olika områden för invånarna i länet (ex suicid). Positivt är också att så många olika organisationer har samarbetat. Det kan leda till ett fortsatt bra samarbete som gynnar alla.” Ulrika Cederholm – Regionförbundet ”Skolorna har gett oss positiv feedback så här långt. Det mest positiva har varit att jobba tvärkulturellt, med nya kontakter för oss och att arbeta med slottet på ett nytt sätt.” Monica Krook-Appelqvist – Byteatern Reflektioner och funderingar på framtiden – i korthet I samband med utställningen gjordes en del tekniska investeringar, däribland ett så kallat ”Mindball”. Det är ett spel där två personer styr en boll på ett bord, enbart med hjälp av sina hjärnvågor. Detta och flera andra tekniska produkter finns kvar på eXperimentLabbet till förfogande för länets elever. eXperimentLabbet kommer att fortsätta med hjärnantemat i sin verksamhet. Arbetsgruppen har formellt avslutat sitt arbete men arbetet kommer att fortsätta tillsammans med eXLabbet vid Högskolan i Kalmar. Regionförbundets lärandegrupp funderar nu vidare på hur man kan utveckla ett regionalt samarbete kring kunskap – kreativitet och entreprenörskap. 12 Brita Täljedal Utställningen Se hjärnan! visades på Bildmuseet, Umeå universitets museum, hösten 2006. Initiativet till detta kom från informationsenheten vid universitetet. För Bildmuseet som i huvudsak arbetar med konst och bild var det en utmaning att ta emot en stor naturvetenskaplig utställning och se till att en bra programverksamhet kom till stånd. Tack vare ett väl fungerande samarbete mellan informationsenheten och Bildmuseet blev resultatet mycket lyckat. Vi ansåg att en förutsättning för att utställningen skulle landa väl i Umeå var att vi lyckades lyfta fram den hjärnforskning som bedrivs vid Umeå universitet. Det gjorde vi genom en omfattande programverksamhet där ett stort antal forskare och studenter deltog, en särskild egenproducerad utställning som presenterade hjärnforskning i Umeå, tidningen Hjärnkoll med forskarporträtt, en serie forskarintervjuer i lokalradion o s v. Programgruppen bestod av tre personer med olika kompetensområden och olika kontaktnät – en pressinformatör, en biträdande informationschef och en museiintendent. Arbetet kunde fördelas och det blev kreativt och effektivt. Det var inga svårigheter att engagera forskare, lärare eller studenter. Alla som föreläste eller bidrog med material till Umeåutställningen gjorde det inom sin anställning vid universitetet och de uttryckte glädje över att få möjlighet att informera om sin forskning i ett så bra sammanhang och för en stor publik. De såg detta som en del av sin s.k. samverkansuppgift. För att kunna erbjuda guidade visningar för ett stort antal skolklasser från Umeå och övriga länet samarbetade vi, på ett för oss nytt sätt, med lärarutbildningen och läkarutbildningen. Skolprogrammen leddes i huvudsak av blivande NO-lärare och ingick som en schemalagd del i en kurs. Visningar för vuxengrupper hölls av fem studenter vid läkarutbildningen. De arvoderades för denna rätt så krävande uppgift. Vi samarbetade också med flera patient- och anhörigföreningar. De fanns med tidigt i planeringsarbetet och deltog sedan under hela utställningstiden med presentationer och egna arrangemang som t ex en politikerutfrågning, anhörigträffar och möten med deltagare från hela länet. Se hjärnan! sågs av ca 14 230 personer under de sju veckor den visades i Umeå. Ungefär hälften av besökarna var barn och ungdomar, främst studenter och högstadie- och gymnasieelever. Utställningen lockade en bred publik i olika åldrar. Det var många som uttryckte sin uppskattning och påtagligt många stannade länge i utställningen och gjorde återbesök. Se hjärnan!-projektet ledde till nya samarbeten, inte minst mellan Bildmuseet och andra delar av Umeå universitet. Genom att detta var en typ av utställning som Bildmuseet vanligtvis inte arbetar med nådde vi helt nya samarbetspartners och nya förstagångsbesökare. Samarbetet med lärarutbildningen var en form vi tidigare aldrig prövat. Eftersom det visade sig fungera så väl hoppas vi kunna samarbeta på liknande sätt inom andra framtida projekt. Tre patientföreningar som tidigare sinsemellan inte haft något riktigt fungerande samarbete, arrangerade tillsammans debatt- och evenemangsdagar och producerade inför utställningen ett gemensamt informationsmaterial. De ansåg att Se hjärnan!projektet fått dem att starta ett nytt och positivt samarbete. 13 Föreläsningar och evenemang arrangerade av Bildmuseet, Umeå universitet: Sön 3.9 kl 14: Utställningen öppnas av rektor Göran Sandberg. Testa ditt minne eller prova en strokesimulator! Forskare demonstrerar 3D-simulatorer för behandling av strokepatienter och datorbaserade minnesträningsprogram. Sön 10.9 kl 14 Hjärnans och nervsystemets utveckling. Thomas Edlund, Molekylärbiologi, Umeå universitet. Stamceller och Parkinsons sjukdom. Johan Ericson, Cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet Sön 17.9 kl 14 Hjärnans kontroll av handen. Roland S. Johansson och Anna Theorin, Integrativ medicinsk biologi, fysiologi, Fre 22.9 kl 10-22 Forskarfredag. Fråga en forskare, se en fysikshow, testa ditt minne, utforska hjärnan! Sön 24.9 kl 14 Gammakameran ser hjärnblodflödet som avspeglar demensen. Katrine Åhlström Riklund, Strålningsvetenskaper, diagnostisk radiologi, Umeå universitet. Åldersrelaterade förändringar av hjärnan och minnet – data från Betulaprojektet. Lars Nyberg, Strålningsvetenskaper, radiologi & IMB, fysiologi, Umeå univesitet Sön 8.10 kl 14 Hjärntumörer – från cell till vardag. Roger Henriksson, Beatrice Malmer, Pär Salander, Strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet Sön 15.10 kl 14 Från klumpar till sjukdom – sjukdomsutveckling vid ALS. Thomas Brännström, Medicinsk biovetenskap, Umeå universitet. Från ägg till människa – sjukdomsutveckling vid ALS. Monika Vestling, Molekylärbiologi, Umeå universitet Sön 22.10 kl 14 Stroke – framtida optimism! Per Wester, Umeå Strokecenter, medicinkliniken, Norrlands Universitetssjukhus. Rehabilitering efter stroke. Birgitta Bernspång, Samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Guidad visning av utställningen Se hjärnan! alla söndagar kl 13 under perioden 10 september – 22 oktober. 14 Stefan Olofsson Den ordinarie turnén för ”Se hjärnan” hade redan avlutats men genom välvillig inställning från utställningsproducenterna fick Technichus i Härnösand möjlighet att visa denna utanför själva turnén . Den visades 14 september till den 2 december 2007. Härnösand är residensstad i Västernorrland och har 25 000 invånare. Technichus är ett science center med 1500 kvm utställningsyta. År 2007 hade Technichus 32 000 besökare. Att antalet besökare överstiger kommuns invånare förklaras av att en betydande del av besökarna kommer från angränsande kommuner. Avståndet till den större staden Sundsvall är t.ex. bara 5 mil. Antalet besökare till utställningen ”Se hjärnan” var 7700. Ursprungligen är ”Se hjärnan” större än den area som Technichus disponerar för tillfälliga utställningar. Technichus utställningschef Lilliann Gilmark och Pär Stolpe diskuterade ingående hur utställningen skulle kunna komprimeras. Resultatet blev att c:a 75 % av den ursprungliga utställningen ändå kunde visas i Härnösand. För Technichus kändes det som en utmaning att få visa en så pass kvalificerad och faktaspäckad utställning som ”Se hjärnan”. Vi kände att våra pedagoger inte riktigt höll måttet när det gällde guidning av kvalificerade besöksgrupper inom detta område. Efter diskussion med Landstinget Västernorrland så gav de oss både tips om en lämplig guide, nämligen dr. Claes Ehinger, samt sköt samtidigt till medel för hans insatser. Redan under våren gjordes ett första utskick med information om utställningen till gymnasier, högstadier samt olika patientföreningar och andra föreningar i regionen. Utskicket upprepades strax före öppning av utställningen i september. Resultatet blev mycket bra. Vi fick besök av grupper från gymnasier och gymnasiesärskolan, högstadier och högstadiesärskolan, rehab medicin, geriatriska kliniken, Hjärt- och lungsjukas förbund, folkhögskolor, PRO, Sor-optimisterna , Populärvetenskapliga Föreningen, Arbetsterapin , Afasiföreningen, Rotary samt vårdpersonal i olika grupperingar. Vi hade naturligtvis även besök av enskilda personer och familjer. Dessa såg i allmänhet utställningen utan särskild guidning. Under höstlovet, då vi har särskilt många besökare, hade vi dock guidning varje dag. Utställningen kompletterades med kvällsföreläsningar. Genom Pär Stolpe fick vi kontakt med fil dr Anders Sandberg och docent Erik Fransén som genomförde mycket intressanta föreläsningar liksom dr. Claes Ehinger som också visade utställningen. Föreläsningarna stöddes av Vetenskapsrådet. Utställningen annonserades i lokalpressen. I samband med invigningen gjordes reportage i Tidningen Ångermanland, Radio Västernorrland och TV4 lokalt. Sammanfattningsvis är vi mycket nöjda med att vi fick visa ”Se hjärnan” i Härnösand. Genom de särskilda insatserna fick vi delvis en ny publik vilket vi naturligtvis glatt oss åt. Vi fick positiv respons från skolan och föreningar och enskilda och känner att vi gjort en värdefull insats för en målgrupp som vi normalt inte vänder oss till i första hand nämligen äldre elever och vuxna. 15 Se hjärnan på forskning.se Anna-Maria Fleetwood Forskning.se slutsats är att det är av stor vikt att samtliga parter före, under och efter produktionen operativt samverkar. För att det gemensamma projektet ska få mätbara synergieffekter får detta inte bara vara en målsättning utan måste sätta sin prägel på den dagliga arbetsprocessen. Sedan webbplatsen öppnade i mars 2005 har vi haft ca 70 000 besökare vilket gör cirka 2 350 per månad. Se hjärnan använder sig av 3D animeringar som rönt stor uppmärksamhet. Andra aktörer som exempelvis medicinska fakulteten vid universitetet i Prag har kontaktat oss och kommer att använda materialet i sin undervisning. Vi har genom mejl och personliga kontakter med lärare och elever fått bevis för att webbplatsen är uppskattad i undervisningen, komplicerade händelseförlopp presenteras på ett pedagogiskt sätt. Den presentationsfolder vi tog fram som har legat vid webbplatsens station på utställning har tagit slut. Projektet genomfördes med Riksutställningar, meningen var att webbplatsen skulle kunna använda sig av det bild- och textmaterial som togs fram av RU. Tyvärr genomfördes detta i en mycket begränsad utsträckning. Det fanns även problem med RU:s avtal med underleverantörer, webbplatsen ingick inte i avtalen och vi kunde därmed inte fritt använda oss av dessa texter/bilder. Intentionen var att projektet skulle produceras och marknadsföras med en gemensam grafisk profil. Detta för att förstärka marknadsföringen och igenkänningen mellan de olika delprojekten och därmed underlätta för besökaren. Tyvärr genomfördes inte det. Med erfarenhet av den senare produktionen Planeten (samarbete med SVT och filmbolaget Charon) har forskning.se erfarit vilka ovärderliga fördelar ett gemensamt grafiskt koncept är för samarbetsprojekt samt att kontinuerliga avstämningsmöten som vi saknade i se Hjärnan-projektet är viktiga. Utvärderingar av tjänsten Frågelåda för Se hjärnan Forskning.se öppnade frågelådan för se hjärnan i september 2005 och anställde Ulrika Kahl som huvudredaktör för tjänsten. Tjänsten omfattade 10 % per månad (cirka 4 timmar per vecka). Det gick ut ett brev från Håkan Billig till den vetenskapliga referensgruppen som ombads att hjälpa till i de fall Ulrikas inte hade kompetens. (Två av de inkomna frågorna har gått vidare till en ur den vetenskapliga referensgruppen). Under perioden september till januari 2005 har det inkommit 160 frågor. Vi skrev att frågorna skulle ha forskaranknytning och att vi inte svarade på sjukdomsrelaterade frågor. Cirka 70 av svaren uppfyllde dessa kriterier, varav 90 inte gjorde det. De frågor vi inte svarat på har det exempelvis handlat om: diagnosfrågor, personer med psykiska problem, helt irrelevanta frågor som ej berört hjärnan eller hjärnforskningen. Frågor från professionella personer inom området som sett Forskning.se som en forskningsinstitution och som vill diskutera frågor på ett mer yrkesmässigt plan. Många av frågorna har handlat om utbrändhet, trötthet, hopplöshet och svårigheter att få diagnoser/hjälp från sjukhus och vårdcentraler. Slutsats: Många av frågorna har inte uppfyllt kriterierna för att vi ska kunna besvara dem. Många har använt sig av frågelådan i brist på annan kontaktväg. Sjukdomsrelaterade frågor och personliga problem har varit återkommande. Jobbet som huvudredaktör har varit betungande och 10 % har inte räckt till. För att driva frågelådan skulle det behövas en utökning av tjänsten till 20 %. Frågelåda i kombination med just Se hjärnan/hjärnforskning har varit problematisk, eftersom många sett det som en möjlighet att få hjälp med personliga diagnoser och personliga problem. Ett annat ämne hade troligen gett en annan typ av frågor. 16 Filmen Se hjärnan! Projektet Se hjärnan! bestod av tre webbplatser, en vandringsutställning, en programverksamhet (kopplad till pedagogisk verksamhet på varje ort), en skrift och en film. Uppdraget att producera filmen gick till vetenskapsjournalisten Agneta Ginsburg som tidigare varit producent vid SVT. Hon satte sig noga in i projektets uppläggning och valde att göra en lågmäld och mycket intensiv intervjufilm med åtta kända svenska hjärnforskare. Bland dem fanns Hugo Lagercrantz, Martin Ingvar och Lars Olson. I avtal med mottagarna av utställningen bestämdes att filmen skulle visas separat men i direkt anslutning till utställningen på bestämda tider och dessutom kunna distribueras till grupper och skolklasser såväl i förväg som i efterhand. Mottagarnas pedagoger bestämde om filmen skulle visas först under en visning av utställningen eller efteråt. På de flesta orter fungerade filmvisningen som avsett men på några platser hade man svårigheter med lokaler, aviseringen av filmens visningstider och på ett par håll även tekniken. Filmen distribuerades som DVD. På Riksutställningars hemsida erbjöds filmen även för gratis utlån tillsammans med projektets tiosidiga skrift för visning i skolor, föreningar, universitet/högskolor osv. Ett hundratal exemplar sändes ut i landet på detta sätt. 17 Samarbetet med Utbildningsradion Eva Thulin Kring nyår 2005 hade undertecknad och Pär Stolpe ett mycket givande möte på Riksutställningar. Vi drog upp riktlinjerna för hur ett samarbete kring Se hjärnan! skulle kunna se ut. Detta möte hade föregåtts av tidigare kontakter mellan UR och Riksutställningar, där ett större samarbete diskuterats. Av olika skäl kom dock UR inte att ingå i gruppen av huvudarrangörer. I och med att ridån skulle gå upp bara några veckor senare i Göteborg på Universeum fanns inte mycket tid att förlora. För UR:s del var det perfekt timing. Samma vår hade UR en jättesatsning både i tv och radio om hjärnan, framtagna i samarbete med Uppsala universitet, universitetslektor Åke Pålshammar, med landets främsta hjärnforskare som medverkande: Den gränslösa hjärnan 4 x 30 minuter tv och radio-serien Hjärnkoll 15 x 12 minuter. Vi överenskom att UR skulle bidra med en föreläsare på de orter, där Se hjärnan! skulle visas. Utöver föreläsningen skulle tv-programmen visas, liksom radioprogrammen kunna spelas upp. Ambitionen var att ett varierat program skulle läggas i de olika städerna och att publiken på ort och ställe skulle kunna bekanta sig närmare med UR:s utbud. Även ett fylligt informationsmaterial fanns att tillgå. Eftersom de medicinare som medverkat i UR-serierna kommer från olika delar av Sverige, fanns också goda förutsättningar att få föreläsare, som kunde ge evenemanget önskad lokal färg. För att synkronisera marknadsföringsinsatserna inleddes inledningsvis ett samarbete med de informations- & marknadsföringsansvariga på Riksutställningar, VR och KK-stiftelsen. Sannolikt p.g.a de aviserade flyttplanerna för Riksutställningar blev det över tiden mindre frekventa kontakter och ofta informerades UR alldeles för sent när en ny utställningsort väl var bestämd. Detta medförde emellanåt att många planer redan var lagda och att det planerade programmet följaktligen inte kunde marknadsföras på önskvärt sätt. Först ut var professor Peter Eriksson, Sahlgrenska sjukhuset på Universeum. Han höll en betraktelse kring frågeställningen ”Finns lyckan i hjärnan?”. Han har gjort den trösterika och revolutionerande upptäckten att det hela tiden bildas nya hjärnceller i den vuxna hjärnan, som t.o.m. påverkar depressioner positivt. I Malmö, på Teknikens och Sjöfartens hus, talade Jarl Risberg, professor vid Lunds universitet och docent Ingegerd Carlsson från Arbetslivsinstitutet Syd om den kreativa hjärnan. Ser kreativa människors hjärnor annorlunda ut än andras? Varför är vissa människor mer påhittiga än andra? De senaste åren har neuropsykologin gjort stora framsteg och vi börjar närma oss teorier som kan ge biologiska förklaringar till varför idéerna flödar lättare hos vissa personer. Föreläsningen ”En resa i hjärnans inre” om det centrala nervsystemet av neurokirurgen Peter Siesjö på Kalmar slott, gjordes på ett så illusoriskt sätt att en ung man svimmade och en äldre dam fick ledas ut ur salen. I Norrköping talade Åke Pålshammar om huruvida känslorna sitter i hjärnan eller hjärtat. Även i Kristianstad och Uppsala höll Åke Pålshammar liknande föreläsningar. I Umeå uteblev trots upprepade påstötningar förutsättningarna för att arrangera något, liksom på Naturhistoriska Riksmuseet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att som alltid är förutsättningarna för att ett samarbete ska lyckas att det finns folk som driver det på ömse håll. Utfallet måste anses vara gott relaterat till förutsättningarna. På flera orter har även tv-serien visats mycket. Också det faktum att vi lyckades få med text om UR i den stora folder, som presenterade hela Se hjärnan! utställningen har resulterat i att kunskapen och medvetenheten om UR:s högkvalitativa högskoleserier fått god uppmärksamhet och god spridning. 18 Hjärnatlas på nervsystemet.se Claes-Henric Berthold Jag har, under perioden 1960-2005, givit i medeltal 4 kurser/år avseende nervsystemets byggnad. Kurserna har riktat sig till studeranden i följande yrkesområden: apotekare, arbetsterapeut, logoped, läkare, ortopedingenjör, sjukgymnast, sjuksköterska och tandläkare. Mot bakgrunden av de mångskiftande erfarenheter jag då fått, tog jag 1997, tillsammans med en grupp kollegor vid Sahlgrenska akademin, initiativet till en ansökan riktad till KK-stiftelsen med syftet att via en s.k. webbplats på Internet, till svensk allmänhet, sprida kunskaper om det normala och det demensdrabbade nervsystemet. Arbetet med webbplatsen påbörjades 1998, i första hand och framför allt med stöd från KK-stiftelsen och senare även från Sahlgrenska akademin. Snart stod det klart att webbplatsens omfattning av tidsmässiga och personaltekniska orsaker måste begränsas. Allt tecknat och textat material måste nämligen av upphovsrättsliga skäl vara nyproducerat och i original; ett synnerligen tids- och ekonomiskt krävande arbete. Med KK-stiftelsens goda minne ändrades målsättningen då till att enbart omfatta det normala nervsystemets byggnad. Resultatet av detta arbete – som alltjämt pågår – föreligger nu som en ”HJÄRNATLAS” och kan besökas på webbplatsen <nervsystemet.se> samt på utställningen ”Se Hjärnan”. Jag har själv producerat all text samt allt tecknat och fotograferat material. Den roterbara 3-D modellen av hjärnan är gjord i samarbete med dr. Martin Rydmark, Salgrenska akademin. Den källkod som utgör webbplatsen plattform och som databashanteringen vilar på har tagits fram i original av civ.ing. Daniel Goude. För närvarande arbetar jag 75 procent heltid med webbplatsen och står själv för de kostnader som täcker hyra av arbetslokal, el, bredband, telefon etc. Den stora kostnaden, vad avser webbplatsens vidareutveckling, utgörs av lön till Daniel Goude. Till detta har jag själv tagit in medel genom föreläsningsserier i Sahlgrenska akademin. Jag kan inte beräkna hur mycket hjärnatlasen använts av besökare i själva utställningen, där den varit tillgänglig på ett par betraktningsstationer men webbplatsen <nervsystemet.se> har, sedan ”Se Hjärnan” öppnades 2005, haft ca 140 000 besökare varav cirka 70 000 varit inne längre än 2 min. Till saken hör att webbplatsen tydligen används i undervisningssammanhang även utanför Sahlgrenska akademin. 19 Gensvaret i media Gensvaret i samtliga media har varit mycket stort under de knappt tre år projekt pågått, såväl lokalpress som lokalradio och TV har bevakat projektet grundligt när vi under turnén utlyst mediakonferenser och visningar för journalister. Utom i Stockholm. Ett problem är naturligtvis att man på flera av de orter vi besökt inte haft tillgång till vetenskapsjournalister utan sänt medarbetare från den allmänt nyhetsbevakande redaktionen. Ibland har det dock varit en fördel (för läsare och tittare) med den oförställda häpnad dessa journalister rapporterat om neurovetenskapens nya rön. Det intresse flera av journalisterna visat Anders Sandberg och Pär Stolpe när de visat runt i utställningen har ofta varit rörande outtröttligt. Detta har i viss mån kompenserat att Stockholmsbaserade media (t.ex. DN:s vetenskapsredaktion) inte ens vid den avslutande debatten på Naturhistoriska riksmuseet i Vetenskapsakademins regi under rubriken ”Vill Sverige ha en svensk hjärnforskning?”, med en mangrann uppställning av forskare och riksdagspolitiker och under medverkan av två svenska nobelpristagare i neurovetenskap (Torsten Wiesel och Arvid Carlsson) ansåg sig ha anledning att bevaka evenemanget. Dock sändes hela debatten (tre timmar lång) i SVT24 vid två tillfällen samt i en förkortad version vid ett annat tillfälle. Desto större har alltså intresset i landsorten varit och en hel rad mycket inträngande och inspirerande reportage har producerats av lokalpressen, lokalradion och lokal TV. För att ge en bild av rapporteringens kvalitet i pressen återges ett antal artiklar nedan från ett normalt artikelsök under perioden 1/1-05 – 17/4-07 (se några av artiklarna i bilagan), vilket ger anledning anta att många fler nåtts av de centrala delarna i budskapet Se hjärnan! via media än direkt i utställningen, filmen och webbsajterna tillsammans: Artiklar Svindlande grepp om hjärnans vindlingar Vad har du bakom pannbenet? Den starkaste hjärnan vinner Tour de France Personligt- och hälsanotiser vecka 8 2007 <br /> Ingen rubrik tilgänglig Utställning om hjärnan intar Naturhistoriska riksmuseet Cosmonova vs. Tour de France Hjärnan laddar för seger på Cosmonova Fler besökare till Uppsalas konstmuseer Hjärnan är mer fantasieggande än rymden Forskning är att ständigt fylla på ny kunskap Se hjärnan på museum Se hjärnan! till Uppsala Se hjärnan! Dags för Uppsala att `Se hjärnan` Dags för Uppsala att Se hjärnan Hjärnan vandrar Hjärnans dag i Uppsala Vetenskapenfirar i morgon - forskarfredag En rundvandring i hjärnan - Se hjõrnan En rundvandring i hjärnan Snart är det dags för världsopera i Umeå Utställningen om hjärnan kommer till Umeå Sista veckan på Arbetets museum Från nöjesbranschen till neurobiologin Heta hjärnor Hjärnan i går och i dag Hjärnforskare fyllde teatern Hjärnforskare fyllde teatern Hjärnforskare fyllde teatern Vårens större konstutställningar Svenska Dagbladet Dagens Nyheter Ny teknik Pressens Mediaservice 2007-03-01 16:24 2007-02-26 07:39 2007-02-23 15:42 2007-02-16 Svenska Dagbladet 1 C Newsdesk 2007-02-15 2007-02-15 14:27 Newsdesk Newsdesk Upsala Nya Tidning Upsala Nya Tidning Vetenskapsrådet Upsala Nya Tidning Uppsaladirekt Uppsaladirekt Uppsalanytt Uppsala universitet Forskning & Framsteg Uppsala universitet Västerbottens-Kuriren Västerbottens-Kuriren Västerbottens-Kuriren Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Norrköpings Tidningar Norrköpings Tidningar Folkbladet Norrköpings Tidningar Ystads Allehanda Trelleborgs Allehanda Kristianstadbladet Västerviks Tidningen 2007-02-08 2007-02-01 2007-01-17 2006-12-10 2006-11-16 2006-11-02 2006-11-02 2006-11-02 2006-11-02 2006-10-31 2006-10-10 2006-10-02 2006-09-21 2006-09-02 2006-09-02 2006-09-01 2006-08-24 2006-08-15 2006-03-20 2006-02-17 2006-02-17 2006-01-23 2006-01-23 2006-01-23 2006-01-04 14:07 10:56 23:13 23:16 14:17 23:05 16:38 11:42 09:27 11:45 07:16 17:32 00:06 23:08 23:09 05:24 06:22 06:29 06:24 01:37 01:35 01:09 00:05 20 Hjärnans mysterier lockade Ystads Allehanda Hjärnans mysterier lockade Trelleborgs Allehanda Den stora hjärnresan Ystads Allehanda Den stora hjärnresan Trelleborgs Allehanda Den stora hjärnresan Kristianstadbladet Teatertur till Kalmar Västerviks Tidningen Hjärnpaket börjar serveras Sveriges Radio Kalmar Censurerad forskare ger sin syn på Östran/Nyheterna könsrollerna Tre konstnärer tolkar hjärnan och Östran/Nyheterna kreativiteten Ljussättning kan göra verkligheten begriplig Barometern Utlovar antidepressiv revy om kreativitet Östran/Nyheterna På lekfull upptäcktsresa i hjärnan Barometern Sudoku är gympa för hjärnan Barometern Eldsjälarna som brinner för teatern i Kalmar Östran/Nyheterna län Utställning om det stora pusslet kallat Östran/Nyheterna hjärnan Teaterhösten i Västervik börjar med en Östran/Nyheterna premiär Halsbrytande dans i Bryggaren Västerviks Tidningen Indiansommar inleder teaterhösten i Kalmar Östran/Nyheterna län På upptäcktsfärd genom centrala Unknown nervsystemet Hjärnan startade som ett grönt slem Sydsvenskan Ny utställning om hjärnan SVT Sydnytt Surfa i hjärnan Forskning & Framsteg Ny webbplats om hjärnan Daladirekt Ny webbplats om hjärnan Uppsaladirekt Grotesk kvinna avslöjar hjärnan Svenska Dagbladet Minnen får hjärnan att blomma Göteborgs-Posten Grotesk kvinna avslöjar hjärnan Svenska Dagbladet Hjärnkunskap i ny utställning Helagotland Det mesta om hjärnan Östran/Nyheterna Se hjärnan! En utställning för alla sinnen Elektronik i Norden Mycket hjärna på gång i Kalmar TV4 Sydost Hjärnkunskap i ny utställning Västerviks Tidningen Hjärnkunskap i ny utställning Södra Dalarnes Tidning Hjärnkunskap i ny utställning Falukuriren Hjärnkunskap i ny utställning Länstidningen Östersund Hjärnkunskap i ny utställning Mora Tidning Hjärnkunskap i ny utställning Östersunds-Posten Hjärnkunskap i ny utställning Svenska Dagbladet Hjärnkunskap i ny utställning Bohusläningen delv lösenord Hjärnkunskap i ny utställning Hallandsposten Hjärnkunskap i ny utställning Södermanlands Nyheter Hjärnkunskap i ny utställning Vestmanlands Läns Tidning Hjärnkunskap i ny utställning Upsala Nya Tidning Hjärnkunskap i ny utställning Norrköpings Tidningar Hjärnkunskap i ny utställning Östgöta Correspondenten dr Mjeltes mottagning - Nervigt för den som Dagens Medicin hjärna lär Kalmar får hjärnutställning Sveriges Radio Kalmar Den mänskliga hjärnan tänker sig ut på turné Göteborgs-Posten 2005-11-07 2005-11-07 2005-11-04 2005-11-04 2005-11-04 2005-10-01 2005-09-30 2005-09-17 01:57 01:54 01:55 01:50 01:01 00:40 14:42 03:46 2005-09-17 03:46 2005-09-15 2005-09-10 2005-09-10 2005-09-01 2005-08-31 08:23 03:43 03:16 18:06 03:41 2005-08-27 03:48 2005-08-22 03:36 2005-08-17 22:54 2005-08-16 03:40 2005-06-21 11:33 2005-05-17 2005-05-16 2005-05-09 2005-03-26 2005-03-26 2005-02-27 2005-02-27 2005-02-27 2005-02-24 2005-02-24 2005-02-24 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 2005-02-23 17:13 12:13 12:43 12:34 07:25 12:12 04:42 01:43 18:38 15:18 15:09 14:58 14:56 14:46 14:30 14:26 14:21 14:06 14:05 13:34 13:23 13:18 13:14 2005-02-21 14:03 2005-02-20 21 Internetexponering Se hjärnan! har sen starten synts mycket väl och sökts av en stor publik på Internet. Alla som sökt på Google eller andra sökmotorer på ”hjärnan” har förr eller senare (ofta genast) fått träffar på Vetenskapsrådet/forskning.se, KK-stiftelsen, Riksutställningar eller på C-H Bertholds hjärnatlas nervsystemet.se. Tiotusentals besökare har landat på Se hjärnans sidor på Riksutställningars hemsida. Och Se hjärnan på forskning.se har sedan starten haft 70 000 besökare fram tills oktober 2007. Idag kan möjligheterna att söka och få information via Internet inte överskattas. Antalet besökare på projektets tre webbplatser tillsammans ligger strax under antalet besökare på utställningen. I slutet av september 2007 såg förstasidan på Google ut som nedan med drygt 14 000 träffar. Personligt Resultat 1 - 10 av ungefär 14 200 vid sökning efter "se hjärnan". (0,23 sekunder) forskning.se Se hjärnan är en webbplats för Dig som vill bli bekant med hjärnan och se hur ... Webbplatsen Se hjärnan är en del i ett större samarbetsprojekt som består ... www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89728 - 24k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta forskning.se Webbplatsen Se hjärnan har producerat i samarbete med Vetenskapsrådet ... Se hjärnan är en webbplats för Dig som vill bli bekant med hjärnan och se hur den ... www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=86056 - 32k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta [ Fler resultat från www.forskning.se ] Riksutställningar.se - Se hjärnan! En vandringsutställning från KK-Stiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet, om evolutionen, forskningen, sjukdomarna och framtiden. www.riksutstallningar.se/sehjarnan - 134k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta Riksutställningar.se - Se hjärnan!<br> Evolutionen, forskningen ... 10-sidig utställningskatalog i A4-format till utställningen ”Se hjärnan!” producerad av Riksutställningar i samarbete med Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen. ... www.riksutstallningar.se/Shop/Templates/ShopProduct____5728.aspx - 105k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta [ Fler resultat från www.riksutstallningar.se ] Start för Se hjärnan! - KK-stiftelsen Den 26 februari invigs Se hjärnan! i Göteborg. Det är en vandringsutställning som ger en bild av vad vi idag känner till om det centrala nervsystemet och om ... www.kks.se/templates/ArticlePage.aspx?id=7829 - 26k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta 22 Upplev Medelpad Ångermanland - Se hjärnan ! Det visar Technichus i utställningen "Se hjärnan" från Riksutställningar. Utställningen är en upplevelse för alla sinnen ? men allra mest för synen. ... www.upplevmittsverige.nu/visa_arrangemang.cfm?id=377378&HuvudTypID=5&KategoriText=Even emang - 49k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta Se hjärnan! - Startsida Se hjärnan! är ett led i Vetenskapsrådets arbete att på ett populärvetenskapligt sätt berätta om forskning och dess resultat. Vi tycker att det är viktigt ... www.vr.se/.../kommunikationkanalerochprojekt/informationskanaler/sehjarnan.4.695aee16108d2bafd db8000228.html - 57k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta Se hjärnan! - en utställning och mycket mer - Startsida Möjlighet till fördjupning i ämnet finns på webbplatsen Se hjärnan. En populärvetenskaplig forskningsöversikt som alla kan ta del av, och som kommer att ... www.vr.se/.../kalendariumarkiv/sehjarnanenutstallningochmycketmer.5.aad30e310abcb973578000197 2.html - 61k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta Sista chansen att se hjärnan - Naturhistoriska riksmuseet Den välbesökta utställningen "Se hjärnan!" på Naturhistoriska riksmuseet visas i knappt två veckor till, fram till söndagen 2 september. ... www.nrm.se/ommuseetpressinfo/pressrum/pressmeddelanden/2007/sistachansenattsehjarnan.3751.html - 39k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta BildMuseet - pressinfo Se hjärnan! I fjorton olika stationer skildrar utställningen Se hjärnan! hur vårt nervsystem fungerar, hur hjärnan utvecklats under 500 miljoner år, hur nervcellernas ... www.bildmuseet.umu.se/pressinfo-sehjarnan.html - 9k - Cachad - Liknande sidor - Notera detta 23 Besöksstatistik utställningen Göteborg Universeum, 26 feb-24 apr 2005 50 564 Malmö Teknikens och Sjöfartens hus, 17 maj-31 juli 2005 21 140 Kalmar Kalmar Slott, 29 aug-25 okt 2005 11 000 Kristianstad Regionmuseet , 6 nov 2005-5 feb 2006 23 843 Norrköping Arbetets museum, 18 feb-20 aug 2006 31 640 Umeå Bildmuseet, 3 sept-22 okt 2006 14 230 Uppsala Upplandsmuseet, 3 nov 2006-4 feb 2007 16 000 Stockholm Naturhistoriska Riksmuseet, 20 feb-2 sept 2007 296 074 Summa 464 491 Utanför turnén: Härnösand Technichus, 15 sept-2 dec 2007 7 700 Summa totalt 473 191 24 Ekonomisk slutrapport Intäkter Samarbetsintäkter Sponsorintäkt Utställningshyror Varuförsäljning Övriga intäkter Vetenskapsrådet KK-Stiftelsen Riksutställningar Astra 3 116 528 1 000 000 1 264 323 400 000 240 000 1 800 10 613 Summa intäkter hela projektet 6 033 264 Kostnader Förseminarier 2004 Förstudie Produktion Marknadsföring Turné Programverksamhet Film Se hjärnan på forskning.se Utvärdering Summa kostnader hela projektet 94 107 61 102 2 893 174 162 806 752 987 287 800 240 000 1 521 288 20 000 6 033 264 25 Bilaga 1 Exempel på rapporteringen i pressen under turnén 2005-2007 Svenska Dagbladet 2007-03-01 16:24 Svindlande grepp om hjärnans vindlingar Sibyllan ingår som en del i utställningen Se hjärnan! Svindlande grepp om hjärnans vindlingar Fakta SE HJÄRNAN! Naturhistoriska riksmuseet t o m den 2 september. Hur vet du att du måste gå på toa just nu? står det på ett anslag vid damtoaletten på Naturhistoriska riksmuseet. Frågan låter nästan förebrående, men så är det nog inte menat, för på raden under står det: Svaret hittar du i hjärnan. Tanken är naturligtvis att man, efter förrättat tarv, ska styra stegen mot den nya utställningen Se hjärnan!, som är producerad av Riksutställningar och nu har nått Stockholm efter en två år lång turné runt landet. Se hjärnan! tar ett totalgrepp på vad man i dag vet om den mänskliga hjärnan och dess utveckling, från fossilerna ur museets egna samlingar rakt in i framtiden, till det som ännu inte är verklighet, men (kanske) är på väg att bli. Utställningen är uppbyggd som en labyrint med tretton interaktiva stationer avsikten är, om jag har förstått saken rätt, att formgivningen ska erinra om hjärnan själv och dess vindlingar. Nackdelen är att det är så gott som omöjligt för besökaren att få överblick över utställningsrummet, själv hade jag så när missat den avdelning som handlar om synen. Och som vanligt är den interaktiva tekniken inte alltid samarbetsvillig, i varje fall inte för oss som började umgås med datorer först i vuxen ålder. Dock fungerar stationerna tillräckligt ofta för att man ska vara beredd att köa till några av dem. Det är roligt att testa sig själv, det kommer man inte ifrån. Dessutom känns det hela en smula klaustrofobiskt. Det kan bero på att det är fysiskt ganska trångt i utställningsvindlingarna, det kan bero på att det också är trångt i det akustiska rummet. Från en av stationerna hörs en evighetsslinga med ett föredrag, från en annan hörs en liten envis pianomelodi om och om igen. Melodin kan manipuleras för att uttrycka olika känslolägen, varav emellertid inget är irritation. Men huvudskälet är nog att utställningen är så informationstät att man nästan storknar. Det finns så oändligt mycket att läsa, att titta på, att lyssna på, att prova på, och orkade man bara ta del av allt, och kunde man bara lägga det på minnet, så vore man sedan själv redo för en karriär som hjärnforskare, så känns det. Nu är ju detta strängt taget ett lyxproblem det är mycket vanligare att man går från en utställning med en känsla av att ha fått för lite att sätta tänderna i än av att vara övermätt. Men det är nog klokt att hänga med en guidad visning om man vill ha hjälp att orientera sig i överflödet. Dessutom kan man alltid dra sig tillbaka till utställningens eget filosofiska rum som tar upp en rad av alla de etiska problem som dagens hjärnforskning ställer på sin spets, om djurförsök, stamcellsforskning, biologiska könsskillnader, lögndetektorer, tvångsmedicinering av brottslingar, medikalisering av problem som hittills har betraktats som moraliska eller juridiska, och så vidare. Förr eller senare blir vi tvungna att ställning till dem på riktigt, så det är lika bra att börja tänka redan nu. Se hjärnan! har, som sagt, redan visats på flera museer i landet, och vart och ett har gett utställningen sin särprägel. Naturhistoriska riksmuseet bidrar förstås med en film på Cosmonova, Laddad för seger, som handlar om ett par cyklister och deras hjärnor under Tour de France. En i alla avseenden hisnande upplevelse, som kan framkalla akut sjösjuka hos känsliga personer. Men det går över om man blundar. Sjösjuka sitter i hjärnan. Eva Bäckstedt Kultur 08-13 51 73 (C) Svenska Dagbladet 26 Dagens Nyheter 2007-02-26 07:39 Vad har du bakom pannbenet? På Naturhistoriska riksmuseet, som har måndagsöppet nu på sportlovet är det övergripande temat `hjärnan`. - Vi slår ett stort slag för hjärnan med en specialutställning, en film, en skaparverkstad och en föreläsningsserie med tolv kända hjärnforskare, säger Claes Enger, som är utställningschef på museet. Utställningen `Se hjärnan` är producerad av Riksutställningar och den består av 13 interaktiva stationer, om hjärnan och om den senaste hjärnforskningen - Där kan man följa hjärnans utveckling under fem hundra miljoner år, man kan studera hjärncellens uppbyggnad och de olika sjukdomar som kan drabba hjärnan. Och man kan studera hur minnet fungerar, och vid den stationen finns det också ett minnestest, säger Claes Enger vidare. Frågan `Vad har du bakom pannbenet?` besvarar Naturhistoriska riksmuseet så här: `Runt 1,3 kilo. Så mycket väger den. Vår lilla stora hjärna. Där allt börjar och slutar. Ynka 1 300 gr som gör att du kan dansa schottis och drömma, känna sorg, prata smörja, titta på Idol, vinna Nobelpriset och bli stormande kär.` Filmen som visas på Cosmonova heter`Laddad för seger`och handlar om hur hjärnan fungerar vid idrottsprestationer. Under sportlovet pågår en skaparverkstad med temat`hjärnan` där man dels kan konstruera en spratteldocka med betoning på känsel och rörelse, dels vara med och skapa en jättestor pärlplatta, där alla hjälps åt att återskapa ett givet motiv. Den 1 mars håller Lars Olson, som är professor vid Karolinska sjukhuset, en föreläsning om `Vår fantastiska hjärna - belöning och beroende`, där han tar upp vårt inre universum och hur det kidnappas av beroendeframkallande droger och beteenden. I samband med utställning, film och föreläsningar påminner Claes Enger om Naturhistoriska riksmuseets permanenta utställning `Den sinnrika människan`, där hjärnan har sin givna plats. - Alla har vi en hjärna, så utställningen berör oss alla utan undantag, sammanfattar Claes Enger. Calle Pauli, [email protected] (C) Dagens Nyheter Ny teknik 2007-02-23 15:42 Den starkaste hjärnan vinner Tour de France Benstyrka och uthållighet räcker inte för att vinna Tour de France. Cyklistens viktigaste kroppsdel är hjärnan. Annons Motivationen är bränslet som övervinner utmattningen. Den starkaste hjärnan vinner Tour de France Benstyrka och uthållighet räcker inte för att vinna Tour de France. Cyklistens viktigaste kroppsdel är hjärnan. Annons Motivationen är bränslet som övervinner utmattningen. Hjärnan kalkylerar riskerna och behåller fokus på vägen. Det visar filmen `Laddad för seger: Hjärnan vs Tour de France`, som nu i veckan har premiär på Imax-biografen Cosmonova på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Vi får följa hur elitcyklisterna tar sig an de 350 milen. Plågsamma stigningar på slingriga alpvägar, dramatiska masskrascher och hisnande utförslöpor varvas med djupdykningar i hjärnans vindlingar bland neuroner och synapser. Avancerad datorgrafik visar hur hjärnan kalkylerar risker och behåller fokus på vägen, hur hysterisk publiken än blir. En sann vinnarskalle övervinner utmattning och smärta. Det är motivationen som är bränslet. 27 Naturhistoriska satsar på hjärnan Filmen är en del i museets temasatsning på hjärnan. Parallellt med filmen invigs utställningen `Se hjärnan`. Den visar hur långt forskarna kommit tack vare ny teknik som magnetkameror och pet, positronemissionstomografi. På utställningen finns 13 interaktiva stationer som visar hjärnans utveckling under årmiljonerna, hur såväl nervceller som minnet fungerar, hjärnans sjukdomar. En station tar upp etiska frågor kring de nya möjligheter som hjärnforskningen kan ge. 1. Ska poliser få granska tankar? 2. Är det ok att radera minnen efter traumatiska upplevelser? 3. Är det ok att plantera in falska minnen? 4. Ska studenter få ta minnesförbättrande läkemedel under tentapluggandet eller är det lika illa som när Tour de France-cyklister dopar sig? Text: (C) Ny teknik Pressens Mediaservice 2007-02-16 Sida: 1 Personligt- och hälsanotiser vecka 8 2007 Nu öppnar en av vårens stora utställningar på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. "Se hjärnan!" visar den senaste hjärnforskningen på ett pedagogiskt och begripligt sätt. Besökarna får gå på upptäcktsfärd i hjärnvindlingarna och får möjlighet att uppleva sin egen hjärna som en tredimensionell spegelbild i en av utställningens stationer. En annan handlar om våra sinnen och hur många vi egentligen har - 5, 25 eller 50? - Tack vare den unge och mycket lovande forskaren Anders Sandberg har vi kunnat göra en pedagogiskt nyskapande och spännande utställning om de senaste tio årens enorma framsteg inom hjärnforskningen, säger Pär Stolpe, producent för utställningen och projektledare på Riksutställningar. "Se hjärnan!" är en del av museets temaupplevelse om hjärnan, tillsammans med Cosmonovafilmen "Laddad för seger: Hjärnan vs. Tour de France", och visas till och med den 2 september 2007. (PM) Newsdesk 2007-02-15 14:27 Utställning om hjärnan intar Naturhistoriska riksmuseet Tisdagen den 20 februari är det premiär för en av vårens stora utställningar, â Se hjärnan!â, på Naturhistoriska riksmuseet. Där visas den senaste hjärnforskningen på ett pedagogiskt, roligt och begripligt sätt. I utställningen får besökarna gå runt i hjärnvindlingarna på upptäcktsfärd. Genom en illusion kan besökarna till och med uppleva sin egen hjärna som en tredimensionell spegelbild i en av utställningens stationer. - Vandringsutställningen â Se hjärnan!â är en del i vår omfattande satsning på hjärnan under 2007. Tillsammans med vår permanenta utställning â Den sinnrika människanâ och den nya filmen â Laddad för segerâ på Cosmonova gör vi den senaste hjärnforskningen begriplig, säger Claes Enger, utställningschef på Naturhistoriska riksmuseet. 13 stationer â Se hjärnan!â är byggd i 13 interaktiva stationer, som beskriver olika delar av hjärnan och den senaste forskningen ur olika synvinklar. Till exempel finns stationer om hjärnans utveckling under miljoner år, hur nervceller är uppbyggda, sjukdomar som kan drabba hjärnan, hur minnet 28 fungerar, tänkbara scenarier om framtidens hjärna och en del om våra sinnen. I utställningen får besökarna bland annat reda på hur många sinnen vi egentligen har - 5, 25 eller 50? - Tack vare den unge och mycket lovande forskaren Anders Sandberg har vi kunnat göra en pedagogiskt nyskapande och spännande utställning om de senaste tio årens enorma framsteg inom hjärnforskningen, säger Pär Stolpe, producent för utställningen och projektledare på Riksutställningar. Vid varje station finns både interaktiva program där besökarna till exempel kan testa minnet och vanliga skärmar med text och bilder. För utställningens vetenskapliga innehåll står Anders Sandberg, en av Sveriges unga och mest lovande hjärnforskare, som nyligen doktorerat och spås en lysande framtid. Han forskar idag på Oxfords universitet och har sin bakgrund som beräkningsneurobiolog vid KTH i Stockholm. Se hjärnan!â öppnar för allmänheten tisdagen den 20 februari och visas på Naturhistoriska riksmuseet till och med den 2 september 2007. Utställningen är en del av museets temaupplevelse om hjärnan, tillsammans med Cosmonovafilmen â Laddad för seger: Hjärnan vs. Tour de France, basutställningen Den sinnrika människanâ samt tillhörande föreläsningsserie. Se hjärnan!â är producerad av Riksutställningar i samarbete med KK-stiftelsen och Vetenskapsrådet. I utställningen ingår även en film med kända hjärnforskare producerad av Agneta Ginsburg, webbplatserna; forskning.se/sehjarnan, nervsystemet.se, riksutstallningar.se/sehjarnan samt ett seminarium den 29 augusti 2007. Seminariet arrangeras av Naturhistoriska riksmuseet i samarbete med Vetenskapsakademien. Fakta om Naturhistoriska riksmuseet Naturhistoriska riksmuseet vill vara en mötesplats för alla som är intresserade av miljö och natur. Här kan du besöka permanenta och tillfälliga utställningar på olika teman, se planetarieföreställningar och uppleva filmer i världens största filmformat på Cosmonova. Regelbundet arrangeras också olika typer av föredrag och programverksamhet för hela familjen. För ytterligare information, kontakta gärna: Petra Nordin Carlsson, marknads- och pressansvarig för Utställningar 08-519 540 12, 0701-82 40 13, [email protected] Maria Östman, Publika avdelningen 08-519 542 80, 0701-82 40 36, [email protected] Newsdesk 2007-02-08 14:07 Cosmonova vs. Tour de France Den 20 februari har den nya filmen â Laddad för seger: Hjärnan vs. Tour de Franceâ premiär på Cosmonova. Filmen baseras på den senaste forskningen om hjärnan. Den handlar om hur människan kan övervinna fysiska och psykiska utmaningar som kan verka omöjliga. Det åskådliggörs som en resa i elitcyklisternas hjärnor och runt genom Frankrike. Cosmonova visar filmen i världens största filmformat, IMAX. I Laddad för seger: Hjärnan vs. Tour de Franceâ får vi följa två cyklister, Baden Cooke från Australien och hans franske stallkamrat Jimmy Casper, under deras ansats att ta sig runt den närmare 350 mil långa sträckan. - Filmen är en hisnande resa där tittarna får åka uppför branta stigningar och nedför kraftigt lutande utförslöpor i de franska alperna. Samtidigt får besökarna bekanta sig med hur hjärnan fungerar och kopplingen mellan dess funktioner och det vardagliga livet, säger Jessica Christensen, chef för Cosmonova. - För att lyckas att bli allra bäst i världen krävs att hjärnans verkställande direktör, pannloben, är i toppskick, säger Åke Pålshammar, hjärnspecialist och fil dr vid Uppsala universitet. Det går att 29 komma långt med god fysik och talang, men utan en vältränad pannlob, där bland annat koncentration och mod sitter, kan man aldrig nå ända fram. Tack vare en stor grupp forskare, filmare och pedagoger kan den mänskliga hjärnan visas upp på ett nytt och engagerande sätt. I filmen visas hur den fungerar under mycket extrema fysiska situationer och den nära kopplingen av hjärnans funktion till det vardagliga livet. Filmen är en del av Naturhistoriska riksmuseets temaupplevelse om hjärnan, tillsammans med vandringsutställningen Se hjärnan!, basutställningen â Den sinnrika människan samt tillhörande föreläsningsserie. Temaupplevelsen har premiär för allmänheten tisdagen den 20 februari. Fakta om filmen Filmens originaltitel är Wired to Win: Surviving the Tour de France och är ett Partners Healthcare-projekt med stöd av National Science Foundation (USA) och Ortho-McNeil Neurologics, Inc. Svensk berättare är Jonas Bergström. Filmer som visas på Cosmonvova Följande filmer visas för närvarande också på Cosmonova: Amazonas, Den röda planeten, Grekland: Antikens hemligheter, Nilen - ett flodäventyr, Korallernas värld, Människokroppen, Trubbel i 3D och Wild Safari. Fr o m den 20 februari visas Amazonas, Den röda planeten, Grekland: Antikens hemligheter, Laddad för seger: Hjärnan vs. Tour de France, Nilen - ett flodäventyr, Korallernas värld och Wild Safari. Alla filmer har svenskt tal (engelskt tal kan fås via hörsnäckor). Fakta om Cosmonova Cosmonova på Naturhistoriska riksmuseet, är Sveriges enda IMAX-biograf och visar filmer i världens största filmformat. Cosmonova är också Sveriges största planetarium med föreställningar inom astronomi. Varje vecka visas ett flertal filmer och planetarieföreställningar för skolor och allmänhet. Duken är kupolformad, 760 kvadratmeter stor och salongen rymmer 289 platser. I samarbete med Hjärnfonden Pressvisningen genomförs i samarbete med Hjärnfonden. Boka redan nu in Hjärnans dag den 4 oktober 2007 - ledande forskare och andra experter föreläser om den senaste forskningen kring aktuella ämnen. För fackfolk och intresserad allmänhet. Mer information på: För ytterligare information, kontakta gärna: Jessica Christensen, chef för Cosmonova 08-519 551 01, 0701-82 40 20, [email protected] Lisa Stahre, pressansvarig för Cosmonova 08-519 551 03, 0701-82 40 12, [email protected] Åke Pålshammar, fil dr och universitetslektor, Uppsala universitet 018-471 21 10, 0702-46 72 68, [email protected] Uppsala Nya Tidning 2007-01-17 23:13 Fler besökare till Uppsalas konstmuseer På flera av Uppsalas museer minskade antalet besökare i fjol jämfört med året dessförinnan. Men för Uppsala konstmuseum och Bror Hjorths Hus var 2006 en publikframgång. Elisabeth Fagerstedt, chef för Uppsala konstmuseum, tycker att 2006 var ett mycket bra år - besökarna blev något fler jämfört med 2005. Att museets verksamhet riktad mot skolor och förskolor ökar är en förklaring till det, menar hon. - Dessutom hade vi flera publikdragande evenemang i fjol, till exempel performancefestivalen som pågick i fyra dagar i juni och som var väldigt populär, säger Elisabeth Fagerstedt. Hon hoppas att performancefestivalen ska återkomma, kanske under 2008. - Vi håller på och undersöker det. Men det är ett stort arrangemang som kräver resurser utöver våra egna, säger hon. Populära konstnärer Nöjd med fjolårets siffror är också Küllike Montgomery, chef på Bror Hjorths Hus. Antalet besökare var 21 procent fler under 2006 än under 2005. - Vi har haft flera utställningar som har dragit mycket folk, som Stina Wollter och John Bauer. Även Bror Hjorth i Jukkasjärvi lockade publik, säger Küllike Montgomery. Upplandsmuseet införde fri entré för två år sedan, något som genast avspeglade sig i besöksstatistiken - publiken strömmade till och museet blev det mest 30 besökta i Uppsala redan under 2005. I fjol dalade siffrorna med åtta procent, och förste antikvarie Tuula Autio säger att hela den minskningen skedde under juni, juli och augusti - det var helt enkelt för varmt för att gå på museum denna heta sommar, menar hon, folk föredrog badstranden. - I stort har vi haft ett jättebra år, med ett varierat och rikt utställningsprogram. Se hjärnan! har väckt ett oerhört stort intresse, säger Tuula Autio. Vädret kan även ha påverkat antalet besökare på Gamla Uppsala museum, tror platsledaren Torgärd Notelid. Dels var den heta sommaren en nackdel, dels regnade ett par stora evenemang, till exempel Vikingavimlet i maj, bort. Under 2006 minskade antalet besökare på Gamla Uppsala museum med elva procent. - Det är också möjligt att en del besökare och skolklasser har valt att besöka museer med fri entré i stället för oss, säger Torgärd Notelid. Fria dagar Ing-Marie Munktell, chef på Museum Gustavianum, talar också om konkurrensen från Upplandsmuseet och den fria entrén. På Gustavianum minskade besökssiffran med fem procent i fjol. Vi befarade att vi skulle få ett större tapp, så vi tycker ändå att året har varit lyckat. Vi har haft fri entré på våra programdagar, och det har blivit viktiga dagar för oss, säger Ing-Marie Munktell. (C) Upsala Nya Tidning Uppsala Nya Tidning 2006-12-10 23:16 Hjärnan är mer fantasieggande än rymden Ni får ursäkta men det mest spännande inom vetenskapens värld just nu utspelar sig inte i rymden. När detta skrivs vet jag inte ens om det är Christer Fuglesang eller hans avfärd som har skjutits upp. Kvittar vilket, de bemannade rymdfärderna har alltid varit mera skådespel än bröd. För att räknas som en riktig stormakt bör man som bekant ha kärnvapen, hangarfartyg och astronauter. Och Sverige är ingen stormakt. Nej, det finns mycket mera fantasieggande forskning som dessutom är betydligt relevantare. Jag tänker naturligtvis på utforskandet av vår hjärna. Ett organ som för övrigt presenteras på den utmärkta vandringsutställningen `Se hjärnan` som just nu finns på Upplandsmuseet. Men utforskandet av det inre och det yttre behöver inte stå i motsatts till varandra, tvärtom. Bland det roligaste som skrivits om rymdfärder och om oss människor är Douglas Adams `Liftarens guide till galaxen`. Det är också här vi får det slutliga svaret på livets mening, det visar sig vara 42. Douglas Adams avled för några år sedan, men när jag träffade honom 1998 var han mycket fascinerad av vårt medvetande och hur vi i efterhand motiverar våra beslut. Han hade sett en man som av en hypnotisör lurats att lägga bananer i sina skor och sedan ta på sig dem. När han väcktes ur hypnosen motiverade han tilltaget med att han hade haft torr hud på fötterna och hade hört att just bananer var väldigt effektiva mot detta. Han efterrationaliserade sitt omedvetna beslut. Det är möjligt att Adams hittat på hela historien,stilenligt i så fall, för nu visar allt mera forskning att vi alla hittar på historier, oftare än vi tror. Ju mer vi lär oss om hjärnan ju märkligare blir det. Det verkar till exempel vara så att hjärnan skickar ut ordern att lyfta till exempel höger hand innan det beslutet når de regioner i vår hjärna där medvetandet sitter. Om detta skriver den danske vetenskapsjournalisten Tor Nöretranders i sina böcker och om detta handlar också en fascinerande artikel i oktobernumret av New Scientist. Här får vi höra om hur människor med olika hjärnskador fabulerar för att få verkligheten att gå ihop. En åldrad kvinna kan prata om sin pojkes kommande studentexamen samtidigt som hennes snart pensionerade son sitter bredvid henne på ålderdomshemmet. Och hon har inga problem att få detta att gå ihop. Barns fantastiska förmåga att `hitta på` kan bero på att de ännu inte utvecklat de frontallober i hjärnan som styr medvetandet. Det är som bekant dessa områden vi bedövar med alkohol och droger vilket ställer det gamla talesättet att av `barn och berusade får man höra sanningen` i nytt ljus. Även andra gamla klassiker i tvetydighet som `Här fattas kloka beslut` får en ny innebörd. Hjärnforskningen ställer också svåra frågor om vilken sanning som ett vittne presenterar. Om vi har bristfälliga minnesbilder tenderar vi nämligen att ta genvägar och skapa oss en bild av vad som hänt som går ihop. Hjärnan kan liksom inte låta bli att berätta en god historia. Ett slagsmål på krogen kan till exempel se 31 helt olika ut efter några veckor. De inblandade kanske inte ens ljuger medvetet, de minns helt enkelt kalabaliken på olika vis. Och det är givetvis samma mekanism som gör att vi älskar en god bok, en välgjord film eller bra teater. Konsten att berätta en god historia passar utmärkt med vår hjärnas inneboende mönster. Vår hjärna arbetar hårt för att få ihop sammanhangen och letar hela tiden efter mönster i en kaotisk omgivning. Ja, ibland arbetar den på övertid och ser konspirationer som inte finns. Vi skapar oss `fördomar` om norrmän, supportrar till ett fotbollslag eller om religiösa grupperingar. Man skall inte generalisera säger vi snus- förnuftigt - och gör just detta! Man måste försöka bekämpa sin egen tendens att döma på förhand, men samtidigt förstå att vi alla har en nedärvd benägenhet att ha fördomar. Om vi inte höll oss med förutfattade meningar skulle vi snabbt bli tokiga och denna förmåga att hitta samband har varit till stor nytta under vår långa biologiska historia. Utan vår förmåga att finna orsakssammanhang hade vi inte lyckats så bra som vi gjort. Återstår att se om vi också kan förstå sambanden mellan temperaturens höjning i jordens atmosfär, den omgivande rymden och vårt eget agerande. I förlängningen av dessa resultat ligger naturligtvis frågan om den fria viljan. En filosofisk kioskvältare. Har vi en fri vilja eller tror vi bara att vi har det? Se där en julnöt att fundera över. (C) Upsala Nya Tidning Vetenskapsrådet 2006-11-16 14:17 Forskning är att ständigt fylla på ny kunskap Upplandsmuseet är arrangör när vandringsutställningen Se hjärnan! invigs den 3 november i Uppsala. Tillsammans med Uppsala universitet och stiftelsen Hjärnfonden har en omfattande programverksamhet tagits fram kring dagsaktuell hjärnforskning. - Det är idealiskt att få samarbeta med ett aktivt länsmuseum som i sin tur samarbetar med neuroforskningen på universitetet och med stiftelsen Hjärnfonden, säger producenten Pär Stolpe från Riksutställningar. Att starka krafter inom en region mobiliserar sig kring ett särskilt tema betyder mycket för det fortsatta arbetet. Â Bakom vandringsutställningen Se hjärnan! står KKstiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet. Hjärnfonden har funnits med sedan planeringsstadiet av den ca 500 m2 stora utställningen och blir nu även en aktiv samarbetspart i programverksamheten. Â Vandringsutställningen Se hjärnan! invigs fredagen den 3 november kl 14.00 på Upplandsmuseet. Professor Ted Ebendal från Uppsala universitet och Hjärnfonden samt Karin Forsberg Nilsson biträdande huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin från Vetenskapsrådet inviger. Â För ytterligare information, kontakta: Pär Stolpe, utställningsproducent Riksutställningar 070 - 669 60 63 Marlene Truedsson, informatör Vetenskapsrådet 0733 - 66 62 13 Se hjärnan! är en utställning av KKstiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet som ska engagera och väcka människors nyfikenhet. Med utställningen vill vi öka människors kunskaper om hjärnan och dess funktioner, aktuella forskningsmetoder och dess resultat. Vi skapar en spännande arena där forskare och allmänhet möts kring de senaste forskningsrönen om hjärnan. Läs mer om utställningen se hjärnan! (C) Vetenskapsrådet Upsala Nya Tidning 2006-11-02 23:05 Se hjärnan på museum Nu har Riksutställningars vandringsutställning Se hjärnan! nått Uppsala. Från och med fredagen och tre månader framåt ska den uppta nästan hela Upplandsmuseets tre våningsplan. - Medan det fortfarande är gratis entré till museet kan jag rekommendera alla att gå hit flera gånger. Att ta till sig allt från utställningen på en ena gång är nog inte möjligt, säger utställningschefen Tuula Autio. 32 13 stationer Se hjärnan! är uppbyggd kring 13 olika stationer som var och en belyser hjärnan och senaste nytt inom hjärnforskningen ur olika synvinklar - till exempel hur hjärnan utvecklats under årmiljonernas gång, hur nervceller är uppbyggda och kommunicerar med varandra, vilka sjukdomar som kan drabba hjärnan, hur minnet fungerar och tänkbara scenarior kring framtidens hjärna. Vid varje station finns dels vanliga utställningsskärmar med text och bilder, men också olika interaktiva program där besökaren kan få svar på sina egna frågor kring hjärnan eller testa till exempel minnet och reaktionsförmågan. Till utställningen hör också en halvtimmes populärvetenskaplig film i vilken sex åtta svenska hjärnforskare medverkar. - Det kändes självklart att visa Se hjärnan! här på Upplandsmuseet. Vid sidan av kulturhistorien har vi en viktig roll att vara aktiv i aktuella frågor som hjärnforskningen, säger Tuula Autio. Föreläsningar Utöver den för alla orter gemensamma utställningsdelen innehåller Se hjärnan! också en omfattande lokal programdel, som tagits fram i samarbete mellan museet, Hjärnfonden och Uppsala universitet. Bland annat kommer flera av universitetets egna hjärnforskare att hålla populärvetenskapliga föreläsningar. Hjärnforskningens historia, Hjärnans moral, Varför tror vi på konstiga saker?, Hur man ställer diagnos vid hjärnsjukdom, Därför behöver din hjärna sova och Hemisfärernas musik är några av rubrikerna för föreläsningsserien. En av forskarna som medverkar i det lokala programmet är Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet. Han anser att det finns många utbredda missuppfattningar om hjärnan, trots att kunskaperna om den ökat explosionsartat under senare. - Det är viktigt att forskare delar med sig av denna viktiga och synnerligen användbara kunskap, säger Dan Larhammar. (C) Upsala Nya Tidning Uppsaladirekt 2006-11-02 16:38 Se hjärnan! till Uppsala Turnén för Se hjärnan! fortsätter och fredagen den 3 november öppnar utställningen på Upplandsmuseet. Aktuell och ny kunskap om hjärnan fyller nästan hela museet! Under perioden 3 november 2006 - 4 februari 2007 visas utställningen Se hjärnan, på tre våningsplan, i Upplandsmuseet. Forskare hävdar att vi har producerat mer kunskap om den mänskliga hjärnan under de senaste tio åren än under människans hela tidigare historia. Vi börjar nu förstå vad hjärnan gör och hur den fungerar bland annat för att vi idag kan se rakt in i den levande organismen. I tretton olika stationer skildrar utställningen, hur hjärnan utvecklats under 500 miljoner år, hur nervcellernas minsta delar är konstruerade, hur vårt nervsystem fungerar, vilka sjukdomar som drabbar oss, hur minnet fungerar och hjärnans framtida utveckling. Med hjälp av interaktiva stationer kan besökaren ge sig ut på egen upptäcksfärd genom det centrala nervsystemet. Förutom utställningen med sitt rika innehåll finns en webbplats www.forskning.se/sehjarna... och en ca 30 minuter lång film producerad av Agneta Ginsburg där svenska hjärnforskare spekulerar över idéhistoria, kognition och medicin. Dessutom erbjuds en broschyr gratis för att inspirera till vidare fördjupning i hjärnans spännande historia. Den innehåller både länk - och boktips. www.upplandsmuseet.se (C) Uppsaladirekt 33 Uppsaladirekt 2006-11-02 11:42 Se hjärnan! 3 nov 2006 4 feb 2007 Upplandsmuséet Se hjärnan, är en ny utställning som visas på Upplandsmuséet. Utställningen vill ge en bred bild av vad vi idag känner till om det centrala nervsystemet och den forskning som bedrivs. Ny teknik har skapat hisnande möjligheter att på bild visa vad som händer i hjärnan. Utställningen är en upplevelse för alla sinnen, men kanske allra mest för synen. Via tretton interaktiva stationer kan du ge dig ut på upptäcktsfärd genom det centrala nervsystemet och lära dig om evolutionen, forskningen, sjukdomarna och framtiden. Här visas hur hjärnan utvecklats under 500 miljoner år, hur nervcellernas minsta delar är konstruerade, hur vårt nervsystem fungerar, hur sjukdomar drabbar oss, hur minnet fungerar och hjärnans framtida utveckling. Vad kommer nya rön att betyda för behandlingen av bl a psykisk sjukdom och demens? Mycket talar för att hjärnforskningen är på väg att ta oss in i en ny tidsålder med en djupare självkännedom. Somliga föreställningar och traditioner kommer att kunna leva kvar sida vid sida med nya naturvetenskapliga fakta, medan andra blir vi tvungna att förkasta. Förutom utställningen med sitt rika material finns en ca 30 minuter lång film, producerad av Agneta Ginsburg, där svenska hjärnforskare spekulerar över idéhistoria, kognition och medicin. Vill du veta mer gå in på www.forskning.se/sehjarna. Under utställningsperioden kommer ett stort antal program och visningar arrangeras i samarbete med Hjärnfonden och Uppsala Universitet. Samtliga program har fri entré. Ingen förbokning. Programmet kan ni hitta på Upplandsmuséets hemsida. www.upplandsmuseet.se (C) Uppsaladirekt Uppsalanytt 2006-11-02 09:27 Dags för Uppsala att `Se hjärnan` Nu är det uppsalabornas tur att få ta del av vandringsutställningen Se hjärnan! Fredag 3 november öppnar Upplandsmuseet portarna för den stora utställningen som visas på tre våningsplan. Forskare från Uppsala universitet föreläser om spännande hjärnforskning under hela utställningen som pågår fram till februari 2007. Hur har hjärnan utvecklats under 500 miljoner år? Hur är nervcellernas minsta delar konstruerade? Hur fungerar vårt nervsystem? Vilka sjukdomar drabbar oss? Hur fungerar minnet och hur ser hjärnans framtida utveckling ut? I utställningens tretton olika stationer får besökaren svar på en mångfald frågeställningar kring hjärnan och dess utveckling. I de interaktiva stationerna kan man också ge sig ut på en egen upptäcktsfärd genom det centrala nervsystemet. I samband med utställningen bjuder Uppsala universitet, i samarbete med Upplandsmuseet och Hjärnfonden, in till en föreläsningsserie. Uppsalaforskare inom t ex neurovetenskap, experimentell patologi, biomedicinsk etik, molekylär biologi och psykologi föreläser om hjärnforskning en eller två gånger i veckan under hela utställningen som pågår fram till februari 2007. 34 Vandringsutställningen är producerad av Riksutställningar i samarbete med Vetenskapsrådet och KKstiftelsen. Utställningen invigdes i Göteborg i februari 2005 och har därefter visats i Malmö, Kalmar, Kristianstad och Umeå. Uppsala är sista anhalt. Uppsala universitet Ytterligare information: http://info.uu.se/notiser.nsf/pm/dags.for.id68.html (C) Uppsalanytt Forskning & Framsteg 2006-10-10 07:16 Hjärnan vandrar Bildmuseet i Umeå, Upplandsmuseet i Uppsala. Utställningen Se hjärnan är på vandring genom Sverige: fram till och med oktober befinner den sig i Umeå, från november finns den i Uppsala. Samtidigt presenteras den på webben. Den fysiska utställningen består av fjorton stationer som bland annat skildrar hur hjärnan har utvecklats under 500 miljoner år, vilka sjukdomar som drabbar oss och hur minnet fungerar. Det ordnas också ett flertal seminarier i anslutning till utställningen. http://www.bildmuseet.umu.se http://www.forskning.se/sehjarnan http://fof.se/hjarnan (C) Forskning & Framsteg Västerbottens-Kuriren 2006-09-21 Sida: 6 Vetenskapenfirar i morgon - forskarfredag UNIVERSITETET I morgon fredag blir det vetenskapsfest i Umeå och Skellefteå, liksom i flera andra svenska och europeiska städer. Under evenemanget Forskarfredag i Umeå kan man till exempel testa sitt minne och se en show om varför Hollywoodfilmernas action-tricks inte funkar i verkligheten. Forskarfredag inleds på Bildmuseet klockan tio där utställningen Se hjärnan visas och forskare svarar på besökarnas frågor. Från klockan åtta på kvällen kan man titta på stjärnhimlen och lyssna på föreläsningar i Umeås nya observatorium på Umestan, Umevatoriet. ANNA-LENA LINDSKOG (C) Västerbottens-Kuriren eller artikelförfattaren. Västerbottens-Kuriren 2006-09-02 Sida: 46 En rundvandring i hjärnan - Se hjärnan Den mest komplexa struktur som vi känner till är den mänskliga hjärnan. Det mesta av vad den gör och hur den gör det är färsk kunskap. Forskare menar att vi har producerat mer kunskap om den mänskliga hjärnan under de senaste tio åren än under människans tidigare hela historia. Vilket kan ha två tänkbara förklaringar, en är av det knepigare slaget, den andra av det meer uppenbara slaget. Den första tar sats i det faktum att även hjärnan är en del av evolutionen, den har förändrats 35 under den mänskliga historiens lopp blivit smartare, kan vi säga, och ju smartare den blir desto större är utsikterna att vi kan lista ut hur den fungerar. Eller? För om den blir för smart, för komplex, vad händer då? Som en del forskare hävdar: "Den mänskliga hjärnan kommer aldrig att kunna förstå den mänskliga hjärnan". Det vill säga, vår hjärna hinner aldrig ikapp vår hjärnas utveckling... Den andra svaret på varför våra kunskaper om hjärnan har ökat är enklare: ny teknik. Med hjälp av den kan vi nu visualisera hjärnans uppbyggnad och funktioner. Vi kan helt enkelt se rakt in i den levande organismen. Se hjärnan! är också namnet på den utställning som öppnar på Bildmuseet i Umeå på söndag. Den täcker hela entrégolvet och är uppdelad på 14 stationer, varav en del flitigt utnyttjar senaste nytt i datorteknik, allt i syfte att på ett pedagogiskt (och underhållande) sätt försöka förmedla hjärnforskningens samlade kunskap till besökaren. Helt lätt att förstå allt är det förstås ändå inte. Att ta till sig den här kunskapen kräver en viss ansträngning, en del hjärnverksamhet på egen hand, säger Per Stolpe, projektledare vid Riksutställningar som har producerat Se hjärnan! Utställningen har fyra undertitlar evolutionen , forskningen , sjukdomarna, framtiden och skildrar hur vårt nervsystem fungerar, hur hjärnan utvecklats under 500 miljoner år, hur nervcellernas minsta delar är konstruerade, vilka sjukdomar som drabbar oss, hur minnet fungerar och hjärnans tänkbara utveckling i framtiden. Mycket att bita i med andra ord, och även om hjärnan är stjärnan ges andra kroppsdelar framträdande biroller på utställningen eftersom all hjärnverksamhet står i en eller annan förbindelse med den övriga kroppen. Och när den förbindelsen bryts eller krånglar, eller i det närmaste upphör, det är då vi talar om hjärnsjukdomar som Stroke, Parkinson, MS och Alzheimer. Forskningen kring dessa sjukdomar för att hitta bot eller effektivare mediciner är någonting vi alla accepterar och är tacksamma för. Men det finns hjärnforskning som, precis som när det gäller stamcellsforskningen, skapar kontroverser och tangerar etiska problem. Allteftersom vår kunskap om hjärnan ökar, förbättras också våra möjligheter att påverka den, att via olika stimuli styra tänkandet i önskvärd riktning, att "omprogrammera" den. Det som för inte alltför länge sedan var science fiction är i dag vardag för forskarna. Hjärnan fungerar i normala fall ungefär som "en polsk riksdag". Nu har vi möjlighet att gå in och skapa lite ordning och reda. Men bör vi det? Och i så fall varför och i vilket syfte? Tolv procent av svenskarna har vinterdepressioner. Vi kan lägga prozac i dricksvattnet, så är det problemet löst. Men vad händer när vi börjar dribbla med sinnena och manipulera fram "artificiella" lyckokänslor, frågar hjärnforskaren Anders Sandberg, utställningens vetenskapliga producent. I ett särskilt rum på Bildmuseet presenteras aktuell hjärnforskning vid Umeå universitet. I det sammanhanget har också en tidning producerats. Den är gratis, heter Hjärnkoll och i den berättar elva umeforskare om sina pågående arbeten. Till utställningen hör också en omfattande programverksamhet. I en serie föreläsningar kommer hjärnforskare i Umeå att redovisa aktuella projekt. I samband med föreläsningarna ges besökaren möjlighet att prova en stroke-simulator, träna sitt minne i datorbaserade program och testa om man är kvälls- eller morgonmänniska. Till sist en nyhet, åtminstone för mig, som jag upptäckte vid en hastig rundvandring genom hjärnstationerna: det bildas visst nya celler i hjärnan! Men var rädd om de gamla ändå... ANDERS SJÖGREN (C) Västerbottens-Kuriren eller artikelförfattaren. 36 Västerbottens läns landsting 2006-0901 23:08 Snart är det dags för världsopera i Umeå Här kan du nu läsa alla nyhetsnotiser i landstingets senaste lördagsannons. Se hjärnan med nya ögon I morgon, den 3 september, öppnar »Se hjärnan« på Bildmuseet i Umeå. Utställningen visar hur vårt nervsystem fungerar, hjärnans utveckling under årmiljonerna, vilka sjukdomar som drabbar oss, hur minnet fungerar och hjärnans framtida utveckling. En del visar hjärnforskning vid Umeå universitet/Norrlands universitetssjukhus och i tidningen »Hjärnkoll« presenteras elva Umeåforskare. En omfattande programverksamhet är kopplad till utställningen. Umeåforskare berättar om aktuella projekt i en serie föreläsningar, du kan träna minnet med hjälp av dator, prova stroke-simulator och testa om du är morgon- eller kvällsmänniska. Mer information finns på Bildmuseets webbplats (se länken längre ner på sidan). Trädgård och vård i Skellefteå Psykogeriatriska avdelningen på Skellefteå lasarett får en trädgård. Den blir en bro till gammal kultur och tradition. I trädgården kan patienter återfå dofter och syner med möjlighet till beröring som väcker minnen. Ett rum för möten och stilla njutning. Trädgården blir klar under nästa år. Filmpaket för unga på väg att bli vuxna »Värsta sexet« är en undervisningsfilm för unga 14 18 år. Filmen är 19 minuter lång och passar utmärkt som diskussionsunderlag. Den är gjord av landstinget med stöd från Statens folkhälsoinstitut och ett litet bidrag från folkhälsonämnderna i Västerbotten. Filmpaketet med handledning kan användas i många olika sammanhang, exempelvis i skolans sexoch samlevnadsundervisning, under konfirmationsläger, på fritidsgårdar, i idrottsklubbar, på föräldramöten och under lärarutbildning och studiedagar för lärare. Vill du beställa filmen? Kontakta då STI-handläggare, telefon 090-785 71 10. Dags för världsopera i Umeå Norrlandsoperan ger Georg Gershwins »Porgy and Bess« i samarbete med Cape Town Opera, Kapstaden. Med en ensemble på närmare 50 personer blir det en maffig föreställning. Missa inte den! Umeåpremiär den 7 oktober. ¨ Operan skildrar afroaamerikanernas svåra villkor under 1930-talets USA. Den är en mix av europeisk orkestermusik och amerikansk jazz- och folkmusik. Nu spelas den världen över och kallas både opera och musikal. Föreställningar ges t o m 29 oktober. (C) Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landsting 2006-0824 23:09 Utställningen om hjärnan kommer till Umeå En utställning för alla sinnen. Den mest komplexa struktur vi känner till är vår egen hjärna. Ny teknik har skapat fantastiska möjligheter att visualisera hjärnans uppbyggnad och funktioner. Detta tar utställningen Se hjärnan! fasta på. Utställningen visas på Bildmuseet i Umeå mellan den 3 september och 22 oktober. Forskare hävdar att vi har producerat mer kunskap om den mänskliga hjärnan under de senaste tio åren än under människans hela tidigare historia. Vi börjar nu förstå vad hjärnan gör och hur den fungerar bland annat genom att vi idag kan se rakt in i den levande organismen. I 14 olika stationer skildrar utställningen `Se hjärnan!` hur vårt nervsystem fungerar, hur hjärnan utvecklats under 500 miljoner år, hur nervcellernas minsta delar är konstruerade, vilka sjukdomar som drabbar oss, hur minnet fungerar och hjärnans framtida utveckling. Via interaktiva 37 stationer kan besökaren ge sig ut på egen upptäcktsfärd genom det centrala nervsystemet. `Se hjärnan!` är producerad av Riksutställningar med stöd av Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen. Till utställningen hör en webbplats (se länken längst ner på sidan) och en film av Agneta Ginsburg där svenska hjärnforskare spekulerar över historia, kognition och medicin. I en särskild Umeå-del som producerats av Bildmuseet och informationsenheten vid Umeå universitet, visas hjärnforskning vid Umeå universitet. Tidningen `Hjärnkoll` presenterar elva Umeåforskare och ingår i utställningen. Hjärnforskaren Anders Sandberg från Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan som är projektets vetenskapliga producent, medverkar vid pressvisningen. Till utställningen hör en omfattande programverksamhet. Tretton hjärnforskare från Umeå berättar om sina aktuella projekt i en serie föreläsningar. Besökare får möjlighet att prova en stroke-simulator, träna sitt minne i datorbaserade minnesträningsprogram, eller testa om man är en kvälls- eller morgonmänniska. (C) Västerbottens läns landsting Norrköpings Tidningar 2006-08-15 05:24 Sista veckan på Arbetets museum Om en vecka börjar höstutställningarna rulla in på Arbetets museum. Sista veckan är det alltså för sommarutställningarna Ellis Island Portraits, Det andra Hultsfred och Drömmen om Sverige alla tre med foton på människor som söker lyckan någon annanstans än där de fötts. Sista veckan är det också för Se hjärnan! och Papa Perdu - Far försvunnen. Ytterligare en vecka på sig har Stallflickor och Fotboll under vitblå himmel. (C) Norrköpings Tidningar Norrköpings Tidningar 2006-03-20 06:22 Från nöjesbranschen till neurobiologin Från nöjesbranschen till neurobiologin Hjärnforskningen befinner sig i ett dynamiskt skede, men biologin kommer inte att kunna förklara allt om människan. Det anser stamcellsforskaren Ola Hermanson som i helgen besökte Norrköping. Hjärnan beskrivs ibland som den sista, outforskade kontinenten. Det är en suggestiv metafor, men sanningen är att det pågår en intensiv forskning som kommit långt i kartläggningen av vårt viktigaste organ. - Det har skett makalösa framsteg under senaste tjugofem åren. Det är knappt man hänger med. När jag pratar med läkare som sysslar med stamcellstransplantationer kan jag bli chockad över hur långt de har nått, säger neurobiologen Ola Hermanson, som föreläste på Arbetets museum i helgen, då Internationella Hjärnveckan avslutades. Hjärnveckan har varit ett av programinslagen i vårens utställning Se hjärnan! Men är också ett årligt återkommande evenemang, som drivs av Hjärnfonden för att väcka intresse och samla in pengar till unga forskare. Ola Hermanson är uppvuxen i Norrköping och många minns honom centralgestalt i det lokala 38 musiklivet på 1980-1990-talen. Han medverkade i flera bandkonstellationer, men drev även skivbolaget Ceilidh och upptäckte det på den tiden okända Jönköpingsbandet The Cardigans. Karriären kunde ha fortsatt djupare in i nöjesbranschen, men samtidigt läste han på läkarlinjen i Linköping och efter doktorsdisputaionen 1997 flyttade han till amerikanska västkusten för att forska på universitetet i San Diego. Sedan 2002 är han tillbaka i Sverige och numera leder han en grupp hjärnforskare på Karolinska institutet i Stockholm. - Vi studerar vissa proteiner som är viktiga för en stamcell i hjärnan. Rent konkret undersöker vi hur mängden av dessa proteiner kan påverka cellens utveckling. Vi tittar på dess möjligheter att förbli en stamcell, förvandlas till en nervcell eller helt enkelt dö, förklarar han. Hans forskning berör två olika områden, hjärntumörer och cellterapi - det vill säga stamceller som transplantationsmedel. Men det handlar om ren grundforskning och han förklarar att den inte är direkt målstyrd för olika behandlingsformer. - Det är inte riktigt upp till mig att göra det. Jag ska klura ut mekanismerna, men vi har ett nära samarbete med olika kliniker och dom kan tala om när det är intressant, säger han och påpekar att det kan bli fel när biologer går ut och flaggar för forskningsresultaten. - Ser man inte patienter så kan det bli lite löjligt när biologer uttalar sig och förklarar att allt är fixat. Det är mycket svårare än så. Ta Parkinsons sjudom som vi vet väldigt mycket om, men samtidigt finns det oerhört många typer av sjukdomen. Det gör att man ska vara väldigt försiktig, eftersom det också handlar om att lösa de praktiska problemen och förbättra behandlingsmetoderna. Men det händer väldigt mycket även på den fronten, säger han. Hjärnforskningen anses vara det mest dynamiska forskningsområdet i dag. Anledningen är att kunskapen om generna har ökat i en rasande takt under de senaste decennierna. År 2000 presenterade Hugo (The Human Genom Organisation) och det amerikanska bioteknikföretaget Celera en första kartläggning av den mänskliga genuppsättningen. - I och med att genomet är kartlagt sedan några år, så går det oerhört fort. Ju mer vi vet om genetik, ju mer förstår vi om hjärnan och stamcellerna. Men sen har vi också det vi kallar för modellorganismer. Mest känd i dag är en millimeter lång rundmask, som heter C.Elegans. Den kartlades på 70-talet och i dag känner man till varenda cell i den här masken. Det har betytt jättemycket när det gäller kunskapen om de grundläggande principerna för celldöd och tumörbildning, säger han. Stamcellsforskningen väcker ibland kontroverser och de etiska diskussionerna är återkommande. - När det gäller användningen av embryonala stamceller. Det vill säga att man bara använder celler för transplantation, så har jag inga etiska betänkligheter alls. Däremot ska man inte klona människor. Det är bara dumt. Jag hör också till dom som tror, att det blir svårt att klona människor och andra primater, förklarar han och nämner vissa svårbemästrade regleringsmekanismer i det mänskliga genomet Redan i dag kan man med cellterapi bota parkinsonliknande tillstånd. Det har man gjort med möss. Transplantationstekniken har nått långt, men det finns en baksida. - Problemet med cellterapin är att den ofta orsakar cancer. Det räcker med en enda skadad cell för att utveckla tumörer. Det är den stora skräcken, men det är många som arbetar på att hitta en lösning. Vi har kontakt med ingenjörer här i Norrköping för att finna sätt att eliminera riskerna, säger han. Framstegen inom hjärnforskningen är bara ett av flera tecken som också markerar en kulturell och hegemonisk förskjutning. Existentiella frågor som tidigare besvarades av filosofer och humanister har i allt högre grad övertagits av naturvetare, vilket ibland kan ge föreställningen om att William Shakespeare slutligen kan reduceras till en fråga om synapser. - Det finns risk för hybris och det kan vara farligt. När man vet lite om ett område, så tror man att man behärskar det. Jag brukar formulera det, som att vi inte vet hur mycket vi inte vet. Man måste vara ödmjuk och kloka genetiker som Eric Davidson vid Caltech, tror exempelvis inte att biologin kommer att kunna förklara det mänskliga i hjärnan. Men när det gäller de konkreta delarna transplantationstekniken och annat - där anser jag nog att vi ska ha formuleringsrätten, säger han. Pauli Olavi Kuivanen (C) Norrköpings Tidningar 39 Folkbladet 2006-02-17 06:29 Heta hjärnor Se hjärnan! Riksutställningar/ Arbetets museum 18 feb. - aug. 2006 Hjärnan är det absolut hetaste ämnet nu. I forskningen, i sjukvården på alla områden och i hur vida kretsar man vill. Kunskapen om hjärnan har varit snabbare än någonsin tidigare, på tio år har forskningen tagit enorma språng och vi har lärt mer än under hela vår utvecklingshistoria. (Hjärnan omskrevs först 1700 f.Kr.) - Vi kommer att uppleva stora förändringar i vårt sett att leva, tänka och se på världen. Vi står vid en punkt där människan själv kan ta över evolutionen, säger forskaren och doktorn vid KTH, Anders Sandberg som pressvisade utställningen igår. Snart kommer vi att gå omkring med en liten extrahjärna i fickan, en hjälp i olika situationer. I det läget kommer allt detta `senaste nytt` till Norrköping, samlat i utställningen Se hjärnan. Visas av Riksutställningar i samarbete med Vetenskapsrådet och KKstiftelsen på Arbetets museum. Redan i starten visas hur lätt och minsann också lustigt det numera är att kunna se in i hjärnan, hur goda möjligheter det till exempel ger för den som ska operera eller studera förändringar i en hjärna. Så går utställningen från evolutionens bas med något `urslem` genom olika stationer där man ges alla möjligheter att bli stannande lång tid. Alltså: att ta sig igenom utställningen kräver en del av besökaren, att läsa, att ge sig in i datorer - hjärnan har en egen webbplats - att söka sig fram till kunskap. 13 intressanta stationer finns här. Men man bör inte låta sig förskräckas, här finns mer lättillgängliga delar. Så måste till exempel en del vara ett eldorado för en hypokondriker - tryck på en sjukdomsknapp och på storskärm kommer informationen upp där säkert alltid något passar in. Forskningsläge och eventuellt hopp finns också att ta del av. Vissa droger, berättade Anders Sandberg som exempel, har visat sig få starkare effekt tillsammans med högre ljud tänk ecstacy och ravepartyn. Vilket kan förklara en del överdosering, men också leda vidare: varför ska bara ravefolk ha fördel av den upptäckten, kanske går det att överföra till andra medicinområden. Sådana saker dyker hela tiden upp och diskuteras. Sandberg sa också att människan kan vara intelligentare nu än förr i världen`, möjligen beroende på att vi är duktigare på att svara på intelligenstester. Men samband livsföring och hälsa kan snart leda in på föräldrakrav om rätt mat för att få smartare ungar. Forskningen är hur bred som helst och utställningsarrangörerna har koncentrerat sig kring delarna evolution, forskning, sjukdomar och framtid. Det är gott om tillfällen att följa nervbanor och resonera kring stamceller, diskutera eventuellt försvarbara djurförsök och försjunka i vad känslor egentligen är, nu när man vetenskapligt kan mäta lycka. Allt blir påtagligt intressant när man följer tankegångar om hur besvärande tillstånd kan avhjälpas eller åtminstone underlättas, (demens, alzheimer, utbrändhet) när man kan åka förståelse för vissa beteenden och sådant som förändrar vår människosyn har vi ju verkligen varit med om i vår tid. Biologi och psykologi är begrepp som står varann närmare än tidigare. Under utställningstiden blir det många programpunkter med föreläsande forskare. Tyngdpunkt mitten av mars som kallas Internationella hjärnveckan. Brittmarie Engdahl Norrköpings Tidningar 2006-02-17 06:24 Hjärnan i går och i dag Evolutionen har fungerat som en blind kraft, men forskningen har gjort det möjligt för människan att styra sin egen utveckling. På lördag öppnar utställningen Se hjärnan! på Arbetets museum. Hjärnforskningen befinner sig i ett dynamiskt skede. De senaste åren har också författare som Oliver Sacks och Antonio Damasio gjort de senaste rönen tillgängliga för allmänheten. - Vetenskapen har tagit enorma språng. Det har hänt mer under de senaste tio åren än någonsin tidigare i mänsklighetens historia, säger Pär Stolpe. Han är producent för utställningen Se hjärnan! på Arbetets museum. Den öppnas på lördag och i går var det pressvisning. 40 Det är en omfattande och mycket informationstät utställning om hjärnans utvecklingshistoria, läget inom dagens forskning och sådant som ligger inom räckhåll under den närmaste framtiden. - Vi befinner oss vid en punkt när människan har möjlighet att ta över evolutionen, säger Pär Stolpe entusiastiskt. Anders Sandberg är doktor i beräkningsneurobiologi och han har sett till att göra de vetenskapliga resultaten åtkomliga för utställningsbesökarna. Under presentationen lotsar han oss fram till ett par av de tretton stationerna. Vid den första tar han på sig en hjälm och på på en glasskärm framför honom framträder bilden av en hjärna. - I dag kan vi titta in i en frisk, fungerande hjärna. Det kunde man inte förr, då man fick nöja sig med att öppna skallen på någon avliden. Antalet levande som gick med på att ställa upp frivilligt var förmodligen ganska litet, säger han med en välavvägd ironi. Anders Sandberg beskriver sig själv som ett informationsfreak och inget under presentationen motsäger hans påstående. Uppgifterna strömmar ur honom och det är omöjligt att hålla jämna steg. Men det man ändå hinner gripa i flykten är intressant. Bland annat berättar han att vår hjärna är en gammal `lukthjärna`. Dess ursprungliga funktion var att identifiera dofter, men samtidigt hade den en generell form som innebar att den kunde anpassas för nya uppgifter. De senaste åren forskning har också visat att den är föränderlig. - Hjärnan är plastisk. Det finns gränser för vad man göra, men om man drabbas av en sjukdom så går det ändå att åstadkomma rätt mycket. Det finns betydligt större möjligheter än man trodde förr, säger han och berättar man iakttagit synapser som vuxit till sig på femton minuter. Se hjärnan är en vandringsutställning som sjösattes för tre år sedan. Tidigare har den visats i Göteborg, Malmö och Kristianstad. På Arbetets museum blir den kvar över sommaren innan den ska vidare till Umeå. - Vi hoppas också kunna visa utställningen i Stockholm innan den läggs ner, säger Pär Stolpe. Bakom det hela står Riksutställningar, Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen och utöver utställningen finns också en film av Agneta Ginsburg, samt en webbplats som berättar om projektet. Dessutom blir det en del aktiviteter kring utställningen i form av seminarier och föreläsningar. - Vi vill ge en bild av forskningsläget, utan att förenkla alltför mycket. Och det är en utställning som kräver en del av besökarna, säger Pär Stolpe som också räknar med att Se hjärnan! kommer att avsätta mer varaktiga spår. I Kalmar har man använt delar av utställningen i skolundervisningen och i Malmö har studieförbunden intresserat sig för innehållet. Pauli Olavi Kuivanen (C) Norrköpings Tidningar Kristianstadbladet 2006-01-23 01:09 Hjärnforskare fyllde teatern 23. Januari 2006 Kristianstads teaters 370 platser räckte med nöd och näppe när Martin Ingvar, professor i neurofysiologi, gästade för att prata om hjärnan och den fria viljan. På temat `Att bestämma det man vill eller vilja det som är bestämt` trollband Martin Ingvar sin publik med lite allvar och lite skämt. Publiken fick prova olika experiment. Om du sträcker ut armen framför dig och böjer den så att du pekar ett finger på näsan kan du uppleva att beröringen känns i näsan innan fingret registrerar den. Det beror på att nerv-impulserna från fingret färdas längre innan de nå hjärnan än de från näsan, förklarade Martin Ingvar. Publiken fick lära sig att hjärnan har ett system för saker som sker automatiskt och ett för mer komplicerade och nya situationer. Det automatiska systemet är bra för att det är snabbt och stresståligt, men ibland blir det fel. Det långsammare systemet är mindre stresståligt, men kan justeras längs vägen och bara behöver lite förhandsinformation. Delar av det vi gör vi för att vi tänkt efter och delar av vad vi gör tänker vi inte efter ett dugg, sa Martin Ingvar. Vår fria vilja begränsas av sociala system, som vi följer för att vi vill vara med i gemenskapen. 41 Vårt beteende bestäms tidigt. Ska man uppfostra en 20-åring ska man helst göra det innan 34årsåldern, skämtar Martin Ingvar. Föreläsningen är en del i programmet till Regionmuseets utställning `Se hjärnan` som visas två veckor till. Åsa Pearce (C) Kristianstadbladet Ystads Allehanda 2005-11-07 01:57 Hjärnans mysterier lockade Utställningen `Se hjärnan!` på Regionmuseet i Kristianstad invigdes igår och det var många som kom för att ta sig en tur runt bland all information, spännande experiment och nya rön. `Se hjärnan` anordnas av riksutställningar och kommer senast från Malmö. Patrik Brundin, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och medlem i vetenskapsrådet, öppnade utställningen tillsammans med Ingrid Lennerwald, ordförande i regionens hälso- och sjukvårdsnämnd. Det som är intressant med hjärnan och dess sjukdomar är att det kostar samhället tio gånger mer än exempelvis cancersjukdomar. Trots det satsas det i jämförelse bara en tiondel av pengarna på hjärnforskning, sa Patrik Brundin. Ingrid Lennerwald tog emot passningen och lovade att ta med sig frågan vidare. Karolina Alfredsson (C) Ystads Allehanda Kristianstadbladet 2005-11-04 01:01 Den stora hjärnresan - Resan in i hjärnan tog sin början för länge sedan, men under senare tid har hastigheten ökat enormt. I utställningen `Se hjärnan!` på Regionmuseet får man åka med en bra bit. När jag förr klagade över huvudvärk brukade min far påpeka att jag borde se det från den ljusa sidan. Det visade ju att jag hade något att ha ont i huvudet i. Efter en dryg timmes rundvandring på den stora, vetenskapliga utställningen Se hjärnan! poppar detta minne upp. Efter all information är min hjärna trött. Vad är det ett tecken på? Jag borde frågat Anders Sandberg, doktor i beräkningsbiologi och vetenskaplig producent för utställningen. Jag hade fått ett bra svar, för doktor Sandberg har många bra svar. Se hjär nan! är en fascinerande, fantasifull och faktaspäckad utställning som pekar på den första cellen och utifrån den vindlar vidare genom evolutionen och mänsklighetens hjärnhistoria. Det är labstationer, diagram, känsliga och svåra frågor, sjukdomar och hur mycket som helst innan vi till slut står framför en virtuell sibylla som gärna pratar om `evolution, teknik, intelligens, vetenskap och meningen med livet`. Hur går det på söndagens vernissage? undrar Regionmuseets Anna Hadders. Jag hör dig, svarar Sibylla. Det finns många framtider. Se hjärnan! stannar nu till på sin fjärde station efter Göteborg, Malmö och Kalmar. Publikresponsen har varit god, säger Riksutställningars projektledare Pär Stolpe, och menar att det finns ett enormt sug 42 efter vetenskapligt inriktade utställningar, samtidigt som det finns få sådana utställningar som både når utanför institutionerna och hittar fram till andra publikgrupper än forskarna och andra experter. Med Se hjärnan! vill man göra en storsatsning för alla om ett ämne som angår alla. Det här är en utställning för både ungdomar och vuxna, men det är samtidigt en utställning där även professorn kan bli överraskad, säger Pär Stolpe. Växande forskning För cirka tio år sedan gjorde Riksutställningar en utställning om Alsheimer och demens. På ett par år sågs den av runt 300000 personer, ett såpass stort intresse att Pär Stolpe kände att denna mark återigen borde beträdas. Med Se hjärnan! tas ett nytt och stort steg åt samma håll. Huvudinriktningen denna gång är inte en sjukdom även om hjärnans många sjukdomar har fått en egen avdelning på Se hjärnan! utan ett högaktuellt och mycket intensivt forskningsfält. Hjärnforskningen har exploderat. Under de senaste tio åren har vi lärt oss mer om hjärnan än under hela mänsklighetens alla tidigare år. Det sägs ju att den mänskliga hjärnan aldrig kommer att begripa den mänskliga hjärnan. Det tror jag är fel. Vi kommer att kunna leta oss in i hjärnans alla hemligheter, säger Pär Stolpe. Tror Anders Sandberg samma sak? Att forskningen en dag har forskat färdigt om hjärnan? Det är möjligt, blir svaret. Men om det skulle vara så, fortsätter han, då skulle vi vara så intresserade av att bygga ut hjärnan att en ny forskning hade inletts. Vem skulle inte vilja ha en extra hjärna på måndagarna? Eller en trådlös uppkoppling till Google? Jag hade inte sagt nej. Utställningen tar upp flera ämnen, som alla har med hjärnan och den nya forskningen att göra. Samtidigt finns det en webbsida upplagd för den som vill gå vidare själv. Målet är att ge både en bred översikt och möjlighet till fördjupning. För Regionmuseet passar Se hjärnan! utmärkt in i deras utställningsinriktning, där de vill varva kulturhistoria med en naturvetenskapligt inriktad del. Under den fyra månader långa utställningsperioden erbjuds också ett föreläsningsprogram, som tar sin början redan på vernissagedagen. Det är gräddan av Sveriges hjärnforskare som kommer hit, säger Anna Hadders. Alla föreläsningar hålls i den 80 platser stora Hörsalen, förutom föredraget Hjär nan och den fria vil jan med populäre Martin Ingvar, professor i kognitiv neurofysiologi, som är på Teatern. Sune Johannesson Fakta/Se hjärnan! Utställning om vad vi idag känner till om det centrala nervsystemet och om den senaste hjärnforskningen. Riksutställningar, Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen har producerat. Öppnar på Regionmuseet på söndag 6/11, kl. 14. Föreläsning av Åke Pålshammar (lektor i neuropsykologi) om `Styrs du av hjärtat eller hjärnan?`. Övriga föredrag: 13/11: Peter Gärdenfors: `Hur homo blev sapiens` 20/11: Peter Währborg: `Den stressade hjärnan` 15/1: Mikael Nilsson & Peter Eriksson: `Hjärnans läkningsförmåga` 22/1: Martin Ingvar: `Hjärnan och den fria viljan` (Kristianstads Teater) 29/1: Annica Dahlström: `Det finns skillnader mellan den manliga och den kvinnliga hjärnan!` 1/2, kl. 18.30: Johan Ottosson: `Naturens betydelse i en livskris` Samtliga föredrag på Regionmuseet, kl. 14 om inte annat anges. Utställningens sista dag är 5/2 2006. (C) Kristianstadbladet 43 Västerviks Tidningen 2005-10-01 00:40 Teatertur till Kalmar I dag åker en busslast medlemmar från Västerviks Teaterförening till Kalmar för en heldag i hjärnans tecken. Under eftermiddagen beser deltagarna slottet med guide, varefter den längsta tiden läggs på Riksutställningars omtalade utställning `Se hjärnan`. Det är ett av årets mest spännande kunskapsevenemang, där man kan ta del av den absolut senaste kunskapen om hjärnan och de fantastiska framtidsperspektiv som öppnas. Efteråt äts middag i Gästabudssalen på slottet och avslutningen blir premiärföreställningen av `Hjärnstorm` på Byteatern, där hjärnans möjligheter gestaltas i ett pärlband av scener. Innan hemresan minglar man runt på teatern tillsammans med ensemble och övrig publik. (C) Västerviks Tidningen Sveriges Radio Kalmar 2005-09-30 14:42 Hjärnpaket börjar serveras På fredagen var det urpremiär på Byteatern i Kalmar. Teater, musik och nycirkus blandades i en timmes föreställning som är ett samarbete med utställningen `Se Hjärnan` på Kalmar Slott som pågår just nu.Totalt räknar man med att 6.000 skolungdomar i länet ska ta del av hjärnpaketet, där alltså både en utställning och teater ingår. (C) Sveriges Radio Kalmar Östran/Nyheterna 2005-09-17 03:46 Censurerad forskare ger sin syn på könsrollerna Kalmar lördagen den 17 September 2005 Censurerad forskare ger sin syn på könsrollerna Professor Annicka Dahlström föreläser om kvinnligt och manligt på slottet. - Könet sitter helt och hållet i hjärnan. Könsorganen har vi bara fått för att naturens lagar om att vi ska kunna fortplanta oss ska fungera. Under måndagskvällen får Kalmar Slott och Förbrända salen besök av hjärnforskaren och professorn Annica Dahlström, Göteborg. Hon är en av föreläsarna i samband med utställningen Se Hjärnan som just nu finns på slottet. - Könsorganen är egentligen inte själva könet, menar hon. - Istället är könet det som göms inom våra hjärnor. Annica Dahlström gjorde sig ett känt namn när hon drog igång debatten om storbystade kvinnors kunskaper i matematik förra året. Hon skrattar åt debatten som följde. - Det var ett ganska abstrakt resonemang jag förde om maskulina framträdande drag bland feminina individer. Kunnig och orädd På måndag kväll är det alltså dags för Kalmarborna att stifta bekantskap med henne. Annica Dahlström har gjort sig känd som kunnig, orädd, glad, charmig och dessutom en mycket eftertraktad föreläsare. Hon väcker debatt. Efter sina uttalande om storbröstade kvinnor och matematikkunskaper blev ett kapitel hon skrivit i en bok om jämställdhet censurerat av en jämstäldhetsdirektör och länsstyrelsen i Norrbotten. Hon stödde inte tankarna om att män och kvinnor är lika. Annica Dahlström skriver nu en egen bok om skillnaden mellan kvinnlig och manlig hjärna. Hon talar gärna om att olikheterna mellan könen berikar och vill helst skapa förståelse för olikheterna mellan könen. Hon förvånas över den uppståndelse det vållat. 44 Hjärnans belöningssystem Annica Dahlström är styrelseledamot i Hjärnfonden och medlem i fondens vetenskapliga nämnd. Hon har följande forskningsintressen: Hjärnans belöningssystem, nervcellernas inre transportsystem, betydelsen av hjärnans Serotin för att vi ska må bra. Rubriken på måndagens föreläsning är Kvinnligt - Manligt - könet sitter i hjärnan. Av: Torsten Strömberg [email protected] (C) Östran/Nyheterna Östran/Nyheterna 2005-09-17 03:46 Tre konstnärer tolkar hjärnan och kreativiteten Kultur lördagen den 17 September 2005 Tre konstnärer tolkar hjärnan och kreativiteten. Bridge, eller Bro, så heter Bertil Valliens skulptur. Man får ont i huvudet bara av att titta på Bertil Valliens huvud som sitter fast i ett skruvstäd. Idag öppnar utställningen Hjärnan och konsten på Kalmar slott. Tre konstnärer tolkar temat på olika vis. I de tre frökenrummen visas skulpturer av Bertil Vallien. I det första finns åtta huvuden. Några kan man titta in i, här svävar tankar och minnen, drömmar och fragment. Andra är slutna och oåtkomliga. De är verkligen som att försöka titta in i andra människors huvuden - eller kanske sitt eget? I det mittersta frökenrumemt ligger ett huvud ur Karolinasviten, ett sovande huvud, inbäddat i tjpckt glas, med dragen knappt urskiljbara. Sviten är gjord med inspiration från berättelsen om den 14åriga flickan från Mönsterås som ramlade på isen, och sedan lade sig ner och föll i dvala. Kanske blev hon hjärnskadad av olyckan.Efter 32 år vaknade hon. Det enda hon sa efteråt var att hon sett män, och att de var blå. Innerst finns ett huvud, fastskruvat i ett städ. Bridge, bro, heter verket. Det ömtåliga huvudet i glas som håller på att krossas av det tunga städet, eller bron. Samtliga verk är utlånade från Vida museum på Öland, och det är första gången, men knappast sista, som Kalmar slott och Vida samarbetar. Två unga konstnärer finns också med, Sofia Sundberg och Gustav Sparr. Sofia är uppvuxen i Hultsfred, utbildad i Helsingfors och Malmö. Hennes verk heter `Tänk dig att du är i lådan, då skulle du se`. Lådan ser ut som en alldeles vanlig låda, märkt med orden `Öppnas varsamt`. Och när man öppnat ser man - ingenting. Ju mer man öppnar, desto mindre ser man. För det man kan se, det finns i glappet, på insidan av locket. Sofia har gjort siluettklipp från gamla föreställningar om hjärnan, där hjärnan jämförs med träd. Den som öppnar varsamt kan se. Gustav Sparr, som studerar vid Konsthögskolan i Umeå, har gjort en animerad film, där han inspirerats av populärkultur. En smågodisätande person sitter framför TV:n, zappar och upplever olika saker. En del ganska otrevliga, andra roliga eller märkliga. Gustav Sparrs beskrivning i text av sin film är förhoppningsvis medvetet gjord för att förvirra betraktaren. Det ger förmodligen mer att se filmen utan att försöka förstå texten. Utställningen pågår till den 23 oktober och är en del av projektet `Se hjärnan`. Av: Karin Asmundsson [email protected] (C) Östran/Nyheterna Barometern 2005-09-15 08:23 Ljussättning kan göra verkligheten begriplig KULTUR Ljus handlar om känslor. Mer kanske än om teknik. Starkt ljus behöver inte betyda att vi känner oss tryggare. Det är det varierade ljuset, det ljus som talar om något för oss, som får oss att må bra. 45 Ett allmänt ljus på en parkeringsplats räcker inte. Det behövs också punktljus för att vi skall känna oss trygga. Och en vardaglig detalj kan bli en spännande orienteringspunkt med ljus. Teckningar: Torbjörn Eliasson I mer än tio år har Torbjörn Eliasson, White Design i Göteborg, arbetat med ljus. Iscensatt rum, varuhus, offentliga platser och parkeringsplatser. På onsdagen föreläste han tillsammans med Torbjörn Laike, forskare vid institutionen för miljöpsykologi i Lund om Ljus, seende, rum och välbefinnande på Kalmar slott. Föreläsningen är en del av projekt Se Hjärnan. - Ljus handlar både om teknik, känslor och scenografi, säger Torbjörn Eliasson. Med ljus kan vi skapa stämning, locka, leda, informera och upplysa. Men ljuset talar också till våra känslor. Bortom tanken skapar ljus upplevelser. De senaste åren har vi upplevt en ljusexplosion. Numera talar vi om att möblera med ljus. Vi ljussätter inte bara våra hem utan lika ofta vår trädgård. - Alingsås kommun satsar sedan ett par år på en årlig månadslång ljushändelse i oktober. Då håller jag workshop för intresserade som vill lära sig belysa sin trädgård. Varje år kommer minst hundra personer till kursen. I framtiden väntar främst diskussioner kring ljussättning av våra arbetsplatser. I dag lägger vi ofta samma ljus över hela arbetsplatsen trots att den rymmer många olika funktioner, allt från arbetsrummet, till korridorer, fikarum, teknikrum och toaletter. Torbjörn Eliasson som en gång gick på Ölands målarskola och som också ingick i den svenska projekgruppen för Capellaakademin i Vickleby i slutet av 1980-talet, började intressera sig för ljus efter ett par år på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg. Under många år har han ritat lampor för flera stora företag. - Intresset för ljusets psykologi tog fart när jag i mitten av 1990-talet arbetade med ljussättning av Ikeas interiörer. 1995 gav han ut Ljusboken och reste också under många år runt om i världen för att utbilda Ikeaanställda i svensk ljussättning. - Vi är bra på att ljussätta i Sverige, säger han. Vi iscensätter med ljus. Något som förundrat både kineser och araber som ser på ljus på ett annat sätt. - Att arbeta med ljus betyder att ställa frågan; Vem belyser jag för? Vad vill jag med ljuset. Ofta gäller det att skapa rum. Den som ser ett rums avgränsning, en skogsglänta, platsen runt bilen på parkeringen, eller träden i en allé, upplever trygghet. - Ljus skall ange rum, riktning och berätta om en skala. Ljus kan locka mot en port, visa närmaste och tryggaste väg från parkering till affär, eller förmedla känslor inför ett hus. Ljus kan göra verkligheten begriplig. I dag är tekniken inget problem. Ljus kan handla både om funktion och känsla. - Tidigare valdes ofta stark belysning på vägbanan för bilens skull. I dag ljussätter vi trottoaren för att bilisten skall se fotgängaren. Eller vi arbetar med ljus kring en kyrka inte för att visa hur stor och pampig den är, utan för att förmedla värme och välkomnande. Fasaden får inte en hård och direkt belysning utan en svag belysning. Kyrkans inre lyfts fram genom ett varmt ljus genom fönstren. - Det går att göra hur mycket som helst med ljus, säger Torbjörn Eliasson som fascineras av hur vi med ljus kan förmedla visioner och påverka vår miljö. GUNILLA PETRI [email protected] (C) Barometern Östran/Nyheterna 2005-09-10 03:43 Utlovar antidepressiv revy om kreativitet Kultur lördagen den 10 September 2005 Utlovar antidepressiv revy om kreativitet Foto: Ulrika Bergström På upptäcktsfärd i hjärnan. Om tre veckor är det premiär för Byteaterns höstsatsning Hjärnstorm. Medverkande på scen är Lars Sonnesjö, Gry Lambersen, Martin Ellborg, Ulla Tylén Harling, Jens Sigsgaard och Anne-Greta Larsson. Vad händer om man blandar det senaste rönen om hjärnforskning med musik, teater och nycirkus? Om tre veckor kommer svaret, då är det premiär för Byteaterns Hjärnstorm. 46 En antidepressiv revy beskrivs den som, en föreställning med många korta scener, som ska väcka kreativiteten. Ett litet smakprov gavs igår. I en scen sitter två upptäcktsresande på spaning och spelar banjo när en hel orkester smyger in i djungeln, nej i hjärnan är det förstås. I en annan scen jonglerar Jens Sigsgaard, och han kan ha många bollar i luften. Musik och teater brukar det vara på Byteatern, här är det också nycirkus. Den står två unga nycirkusartister för, Gry Lambertsen, expert på kinesisk påle, och Jens Sigsgaard som är jonglör. Övriga på scen är Lars Sonnesjö,Martin Ellborg, Ulla Tylén Harling och Anna-Greta Larsson. - Det ska bli en inspirerande föreställning med många olika scener, ungefär som hur hjärnan associerar, hur man kan byta tankar snabbt. Temat är från universum till det lilla. Det finns en handling även om den inte är jättetydlig. Det handlar mycket om kreativitet, säger regissören Åsa Johannisson. Spännande område Åsa har varit verksam som skådespelare, mimare och regissör, och har varit konstnärlig ledare för utbildningen Cirkuspiloterna, en eftergymnasial utbildning för artister inom modern cirkus. Ensemblen har skrivit manus tillsammans, och läst in sig på det senaste inom hjärnforskningen. - Det är ett sådant gigantiskt område. Det är spännande, det händer mycket inom hjärnforskningen, säger hon. - Vi har en faiblesse att inrikta oss på problem, det borde vara tvärtom. jag hoppas att vi ska lyckas med att väcka en lust hos publiken, att man inser att vi alla är kreativa, säger Magnus Lönn som är scenograf. Utveckla kreativiteten Han påpekar också att man kan utveckla sin hjärna, och sin kreativitet: - Det finns redskap. Ord, till exempel. Peder Nabo har gjort musiken, han både skrivit egen originalmusik och använt sig av andras. Föreställningen är för vuxna och unga vuxna. Av de 80 föreställningarna är 50 skolföreställningar. Eleverna ska inte bara se Hjärnstorm utan också utställningen Se hjärnan på Kalmar slott. - Det är en väldigt informativ och vetenskaplig utställning, vi har gjort något helt annat, säger Åsa. Premiär är den 30 september. Sedan spelas Hjärnstorm till den 10 september. I samband med Hjärnstorm arrangeras två seminarier om kreativitet. Av: Karin Asmundsson [email protected] (C) Östran/Nyheterna Barometern 2005-09-10 03:16 På lekfull upptäcktsresa i hjärnan Byteatern Kalmar läns teater leker och bollar med tankar i sin nya föreställning Hjärnstorm, teaterns enda egna teaterproduktion i höst. Jonglören har många bollar i luften. Samtidigt. Bollar som symboliserar tankar i en av scenerna i Byteatern Kalmar läns teaters nya föreställning Hjärnstorm. Vad händer när vi lär oss något nytt? Som att spela ett instrument till exempel. Det försöker Byteatern gestalta på sitt eget sätt, bland annat med hjälp av nykomponerad `hjärn-musik`. foto: lars johansson I en annan scen visar teaterns nya `hjärn-orkester` vad som händer när man lär sig något nytt, som att spela ett instrument. Det går lite trevande i början, men snart spelar alla hjärncellerna med av hjärtans lust. Hjärnstorm är en musik-teater-nycirkus-föreställning om fantasi, kreativitet och mycket annat, en lekfull - och allvarlig - upptäcktsresa inuti och utanför hjärnan. Så här beskriver några av medskaparna föreställningen och arbetet bakom den: Åsa Johannisson, regissör: - Det har varit en kollektiv process. Alla har kommit med idéer och bidragit på olika sätt. Det finns en handling men den är inte alltför tydlig. Föreställningen innehåller väldigt många olika, omväxlande scener. Vi har velat efterlikna hjärnans sätt att associera. Tankarna kan ju växla snabbt från det ena till det andra. Från det lilla till det stora. Hjärnan är ett universum mellan det stora och det lilla. Åsa Johannisson är frilansskådespelerska och gästregissör på Byteatern i höst. Hon har varit konstnärlig ledare för Cirkuspiloterna, Cirkus Cirkörs eftergymnasiala utbildning. Magnus Lönn, scenograf: - Vi har alla läst väldigt mycket om hjärnan inför den här föreställningen. Jag har fått mycket inspiration från en bok som heter Lyckoformeln av vetenskapsjournalisten Stefan Klein. Han skriver bland annat om forskningen kring begreppet lycka. När jag läst boken har jag blivit av med en del fördomar om hjärnan, till exempel när det gäller intuitionen. Den har ju länge viftats bort som oviktig av forskarna, nu har man tänkt om. Kroppen och det omedvetna reagerar vanligen mycket snabbare än vårt medvetna jag. Åsa 47 Johannisson: - Hjärnan är ju inte en isolerad företeelse, utan en del av kroppen, det försöker vi också visa i föreställningen. Lotta Zetterman Englund, kostymör: - Kläderna i föreställningen är väldigt varierande. Jag har velat få fram en bild av olika människor och olika tankar som irrar runt i hjärnan. Hos skådespelarna har Martin Ellborg fått en kostym med luffarstuk, Lars Sonnesjö är klädd i målarställ och Ulla Tylén Harling är svidad till tänderna som en tvättäkta upptäcktsresande med David Attenborough som omisskännlig förebild. Åsa Johannisson: - Hjärnstorm är ju en del av Hjärnpaketet, där bland annat även den stora utställningen Se hjärnan ingår. Utställningen är i högsta grad informativ, medan vi som teater självfallet närmat oss hjärnan på ett annat, konstnärligt, sätt. Vi har tagit fasta på olika tankar och bilder som kan finnas i hjärnan och bland annat undersökt vad som händer när hjärnan inte fungerar. När man är stressad till exempel. Ofta är det lättare att förstå hur hjärnan fungerar när den inte fungerar. Peder Nabo, som står för musiken i föreställningen: - En del av musiken är kända stycken, en del har jag själv skrivit. I musiken har jag försökt se hjärnan både utifrån och inifrån. Jag använder musiken för att visa hjärnans mikromakro-kosmos. Magnus Lönn: Många människor tror sig inte ha någon fantasi. Men det har alla och alla kan utveckla den. Åsa Johannisson: - Kreativitet är ju inte bara konstnärlig kreativitet, det handlar också om hur man löser problem i vardagen, som var man sätter upp hatthyllan. Hjärnstorm är Byteaterns enda egna föreställning i höst. - Vi har fullt hus hela hösten och spelar sammanlagt 80 föreställningar. Det finns helt enkelt inte plats för fler egna teaterproduktioner, säger Monica Krook Appelqvist, producent på teatern. Intresset är stort. Omkring 5 400 barn från länets samtliga kommuner ska se Hjärnstorm, och flera offentliga föreställningar är redan utsålda. I anslutning till Hjärnstorm anordnar teatern också ett par kvällsseminarier. Om kreativitet, entreprenörskap och konstnärskap handlar det när professor Ingemar Arbnor den 13 oktober leder ett panelsamtal. Den 3 november blir det ett samtal om kreativitet. Två saftmatinéer i form av gästspel bjuds det också på i höst. Tomas Forssell gästspelar med sin familjeföreställning Hatten - berättelser ur ett tomt huvud den 26 oktober och Lasse Åkerlund från Teater Allena framför en berättelse som bygger på Ulf Nilssons och Anna-Clara Tidholms kritikerrosade bok Adjö, herr Muffin den 19 november. Saftmatinéerna ges i samarbete med Kalmar Teaterförening respektive Kalmar stadsbibliotek. Tina Jeppsson 0480-592 21 (C) Barometern Barometern 2005-09-01 18:06 Sudoku är gympa för hjärnan LEDARE Djupt koncentrerad sitter man där med blyertspennan och plitar siffror i små rutor. Suddar en del också. För att hålla sig frisk sägs det att man ska äta ett äpple om dagen. An apple a day keeps the doctor away, som engelsmännen uttrycker det. Säkert är det så. Kroppens immunförsvar stärks av vitaminerna. Men själen måste förstås också få sitt. Och då har jag ett recept på något som skärper tankeverksamheten, nämligen sudoku, det lilla sifferkrysset som blev sommarens fluga i många dagstidningar. Upphovet finns i Japan. Redan för 20 år sedan började det utvecklas det till en kult där. Även Barometern och Oskarshamns-Tidningen började i somras med en sudoku i veckan. Mycket populärt, men för lite säger många läsare som har hört av sig med krav på en sudoku om dagen, så nu blir det så. Dagligen kommer det att finnas i tidningen med start inom kort. Vi som har drabbats av sudoku-flugan talar gärna vitt och brett om hur roligt det är och hur lätt man fastnar i det. Djupt koncentrerad sitter man där med blyertspennan och plitar siffror i små rutor. Suddar en del också. Sudoku är en kvadrat med 81 rutor i nio vågräta och nio lodräta rader. När lösningen är klar ska varje rad ska innehålla alla siffror från ett till nio. Dessutom är krysset indelat i nio så kallade regioner på tre 48 gånger tre rutor. Ingen siffra får förekomma mer än en gång per rad och region. Som ledtråd har man några förtryckta siffror, ju fler desto lättare är det. Det går fort att öva upp sig. Det handlar inte om matematik utan snarare om att vara metodisk i problemlösandet. Lite envishet skadar inte heller. De riktigt duktiga klarar att lösa sudokon med bara 19 givna siffror. Bra hjärngymnastik med andra ord. På Kalmar slott visas just nu en mycket intressant utställning, Se hjärnan!. Den handlar om vår egen hjärna, den mest komplexa struktur vi känner till, som arrangörerna uttrycker det. Här gör man en upptäcktsfärd i det centrala nervsystemet och får veta massor om den nyaste forskningen kring hjärnan, om minnet, medvetandet och mycket mera om vårt inre universum. Parallellt med utställningen kan vem som helst lyssna på föredrag av forskare och läkare om hjärnans funktioner och sjukdomar. Demens, hörseln, stress och depressioner är några teman. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft arrangerar ambitiöst en hel dag om barn med förvärvade hjärnskador. Själv tänker jag lyssna på en föreläsning som anknyter till just sudoku. Det är Björn Zätterström som berättar om möjligheten att motionera hjärnan med korsord. Min teori är att sudoku är lika bra som korsord. Jag märker att det är lätt beroendeframkallande också. Gunilla Andreasson 0480-591 11 (C) Barometern Östran/Nyheterna 2005-08-27 03:48 Utställning om det stora pusslet kallat hjärnan Kalmar lördagen den 27 Augusti 2005 Utställning om det stora pusslet kallat hjärnan Anders Sandberg från KTH i Stockholm är doktor i beräkningsneurobiologi och är utställningens vetenskaplige producent. Filiz Ilieva och Dalia Kajhem från CSIS ska vara guider på utställningen och här testar de sitt eget arbetsminne med hjälp av en dator. Hur fungerar din hjärna? Egentligen? Vår arvsmassa bestämmer vad vi är, men inte vilka vi är. Det formar vi själva med hjälp av vår hjärna som är det mest avancerade vi har, men det organ som vi också vet minst om. Utställningen Se Hjärnan startade i Göteborg vid årsskiftet och via Malmö har den nu landat i Kalmar. Den är delvis förlagd till Kalmar slott och under två månader ges möjlighet att lära sig mer om hjärnans funktioner och utveckling. Från evolutionen Det började med evolutionens encelliga djur och fortsatte med ryggradsdjur och däggdjur. Sedan kom människan, eller homo sapiens, för ca 100 - 200 000 år sedan. Rent fysiskt är hjärnan i stort sett identisk ut nu som då, men med tekniska och vetenskapliga hjälpmedel kan man idag faktiskt se vad som egentligen händer när vi använder våra hjärnor. Per Stolpe från Riksutställningar är producent för utställningen och enligt honom var det svårt att hitta en hjärnforskare som var kunnig på hela det pussel som kallas hjärna. De flesta är specialiserade på enbart en pusselbit. Doktorand från KTH På Kungliga Tekniska Högskolan hittade han till slut Anders Sandberg som bland annat är doktor i beräkningsneurobiologi. I sin doktorsavhandling har han med hjälp av förenklade modeller simulerat hur minnet fungerar. Det är också Anders Sandberg som är vetenskaplig producent för detta projekt och han har även varit med och både snickrat och gjort animerad grafik till utställningen. Interaktiv utställning Den som besöker utställningen kan förutom att följa hjärnans och 49 hjärnforskningens historia även testa sin egen hjärna. Överallt finns dataskärmar med olika uppgifter som ett eller annat sätt förklarar hur och varför det blir på ett visst sätt. Utöver själva utställningen på Kalmar slott kommer det att vara föreläsningar på temat hjärnan och dess funktioner. Mångfasetterat projekt I mitten på september kommer till exempel neurologen Annika Dalström. Det var hon som orsakade stort rabalder för en tid sedan då hon menade att hennes forskning visade att kvinnors och mäns hjärnor är olika. Lokalt och regionalt Utställningsprojektet är en samarbete med bland annat Regionförbundet, Landstinget och Högskolan. Byteatern har satt upp föreställningen Hjärnstorm som de ska spela för hela regionens högstadieelever och guider på utställningen kommer elever från Calmar Internationella Skola att vara. Se Hjärnan riktar sig både till allmänheten och branschfolk. Per Stolpe ville ha en mångfasetterad utställning. Allt är pedagogiskt och enkelt förklarat och med hjälp av datorer, animationer och modeller ska det förhoppningsvis tilltala den breda publiken. Utställningen öppnar den 29 augusti och håller på i två månader. (C) Östran/Nyheterna Unknown 2005-06-21 11:33 På upptäcktsfärd genom centrala nervsystemet Genom ny teknik finns i dag unika möjligheter att på bild visa vad som händer vi våra hjärnor. Detta har vandringsutställningen Se hjärnan! En utställning för alla sinnen tagit fasta på. Den vill ge en bred bild av vad vi känner till om hjärnan, det centrala nervsystemet och den forskning som bedrivs. Se hjärnan! är ett samarbete mellan KK-stiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet. Det består av utställning, webbplats, film, broschyr och programverksamhet. Innehållet är populärvetenskapligt och meningen är att alla, oavsett förkunskaper, ska kunna ta del av banbrytande hjärnforskning förmedlad på ett lättförståeligt sätt. Utställningen finns nu i Malmö och ska sedan vidare till bland annat Kalmar, Kristianstad och Umeå. Turnén avslutas vid årsskiftet 2006-2007. Utställning och broschyr: www.riksutstallningar.se Webbplats: www.forskning.se (C) Unknown Sydsvenskan 2005-05-17 Hjärnan startade som ett grönt slem MALMÖ. - Det började med det gröna urslemmet. Utställningsguiden Anders Almberg visar upp innehållet i en liten glasburk och berättar att från den här sörjan har människans hjärna utvecklats. Vad som krävs för att skapa en komplex hjärna är egentligen bara celler med förmåga att föröka sig och en dos variation. Men vägen till människohjärnan är ändå lång. Malmö museers nya utställning "Se hjärnan" leder besökaren genom vindlande gråa gångar. Bokstavligt talat. Utställningen som innehåller tolv olika stationer är uppbyggd som en hjärna. Teman som kognition, evolution och framtid låter besökaren utforska hur den är uppbyggd. Det har varit en krokig väg från urslemmet till Medelsvensson 2005. - Men våra hjärnor är inte evolutionens höjdpunkt. Det har gått lite fram och tillbaks, säger Anders Almberg. Vill man se hur hjärnan ser ut i dag kan man ta på sig en hjälm i lagom storlek och studera den tredimensionella avbildning som uppenbarar sig i spegeln framför. Olika delar visar sig allteftersom man vrider på huvudet. - Vi försöker visa materialet på ett enkelt sätt. Även barn tycker att det här är roligt, säger Danil Lundbäck en av upphovsmännen till 3D-hjärnan. 50 - Är det min hjärna? Besökarna brukar fråga det när de testar hjälmen säger Bengt Sjölén. Men det är faktiskt min.Den som oroar sig över att avslöjas med en ovanligt liten hjärna kan vara lugn, försäkrar han. Bildtekniken bakom hjärnhjälmen och undersökningar som magnetröntgen har inneburit en revolution för forskningen. Förr kunde man bara utforska döda hjärnor. Men i dag kan man även studera hur levande hjärnor fungerar. - De senaste tio åren har vi lärt oss mer om hjärnan än vad man gjort under hela mänsklighetens historia, säger Pär Stolpe, utställningsproducent från Riksutställningar. Tekniken innebär inte bara att man vet mer om hur hjärnan ser ut. Simuleringar av enskilda patienters hjärnor gör till exempel att hjärnkirurger kan göra virtuella operationer för att ta reda på vilken behandling som ger bäst resultat. Men medicin är inte det enda området där hjärnforskningen kommer till nytta. Utställningen visar att forskningen om hjärnan är tvärvetenskaplig. Forskarna kan lika gärna vara matematiker eller dataloger som medicinare. Detta blir särskilt tydligt i temat framtiden. Var går gränsen mellan artificiell och mänskligintelligens? Mellan människa och robot. Frågan har kittlat människans fantasi sedan Frankensteins monster. Charlotte Lundquist [email protected] Fotnot. Utställningen Se hjärnan invigs på onsdag i Teknikens och Sjöfartens hus och är öppen till den 31 juli. Utställningen har producerats som ett samarbete mellan KK-stiftelsen, Vetenskapsrådet och Riksutställningar och kommer att turnera över landet de närmsta två åren. Som komplement till utställningen finns också webbplatsen www.forskning.se/sehjarnan (C) Sydsvenskan eller artikelförfattaren. SVT Sydnytt 2005-05-16 17:13 Ny utställning om hjärnan Utställningen Se Hjärnan som visas på Malmö Museer från och med den 18 maj visar hur de senaste tio årens forskning revolutionerat våra kunskaper om den mänskliga hjärnan. Bland annat visas hjärnans utveckling under 500 miljoner år, hur minnet och sinnena fungerar och vilka sjukdomar som kan drabba hjärnan. Men utställningen ställer också frågor om hur våra nya kunskaper påverkar vår syn på människan. Den senaste forskningen visar att vår hjärna förändras hela livet, och att vi i större utsträckning än man tidigare trott kan påverka våra tankar och känslor. Se utställningens webplats www.forskning.se Till bilder på hjärnan www.brainmirror.se (C) SVT Sydnytt Forskning & Framsteg 2005-05-09 Surfa i hjärnan Sällan har begreppet surfa fungerat så bra som för den nya webbplatsen Se hjärnan. Här kan du läsa hur hjärnan fungerar, hur man forskar om den och vad som händer vid sjukdomar och skador. Det finns ingen sökfunktion, så det är bara att surfa runt i det fylliga materialet. 51 Enligt forskning.se, som producerat webbplatsen tillsammans med Vetenskapsrådet, är webbplatsen särskilt tänkt för gymnasieelever och andra studerande. Se hjärnan är en del i ett större projekt som också innehåller en vandringsutställning, som turnerar i Sverige under 2005 och 2006. (C) Forskning & Framsteg Daladirekt 2005-03-26 12:43 Ny webbplats om hjärnan Övrig ort - Idag, Lör 13:17 Vad händer i hjärnan ända ner på cellnivå? I samband med riksutställningen `Se hjärnan!` lanserar forskning.se en ny webbplats som visar hur vår hjärna ser ut och fungerar. Webbplatsen Se hjärnan bygger på ny teknik och innehåller pedagogiskt utformade kunskapsscener, illustrationer, 3D-animeringar och film. Innehållet är populärvetenskapligt så att alla, oavsett förkunskaper, ska kunna ta del av det. Med hjälp av den nya tekniken har forskning.se försökt åskådliggöra vad som händer i hjärnan ända ner på cellnivå. - Vi försöker förklara relativt komplicerade saker så pedagogiskt som möjligt, berättar projektledaren Anna Maria Fleetwood. Nya webbplatsen: www.forskning.se/sehjarnan/ www.kks.se (C) Daladirekt Uppsaladirekt 2005-03-26 12:34 Ny webbplats om hjärnan Vad händer i hjärnan ända ner på cellnivå? I samband med riksutställningen `Se hjärnan!` lanserar forskning.se en ny webbplats som visar hur vår hjärna ser ut och fungerar. Webbplatsen Se hjärnan bygger på ny teknik och innehåller pedagogiskt utformade kunskapsscener, illustrationer, 3Danimeringar och film. Innehållet är populärvetenskapligt så att alla, oavsett förkunskaper, ska kunna ta del av det. Med hjälp av den nya tekniken har forskning.se försökt åskådliggöra vad som händer i hjärnan ända ner på cellnivå. - Vi försöker förklara relativt komplicerade saker så pedagogiskt som möjligt, berättar projektledaren Anna Maria Fleetwood. Nya webbplatsen: www.forskning.se/sehjarnan/ www.kks.se (C) Uppsaladirekt Göteborgs-Posten 2005-02-27 Minnen får hjärnan att blomma I går invigdes vandringsutställningen Se hjärnan! på Universeum. Den handlar bland annat om minnet. I dag uppmärksammar GP det språng som hjärnforskningen tagit under senare år. 52 Hjärnan har ungefär hundra miljarder nervceller. Varje nervcell har en mängd kopplingar, så kallade synapser, till andra nervceller och via dem aktiverar de varandra. Antalet synapser är omkring en miljon miljarder. Beroende på vad vi gör och vad vi är med om kan synapserna förändras. - Minnet fungerar genom en omorganisation av kopplingarna på något sätt, så att existerande kopplingar kan bli starkare eller nya kopplingar bildas, säger Holger Wigström, professor i medicinsk fysik vid Göteborgs universitet. Under flera decennier har hans forskargrupp studerat minnets minsta byggstenar. Minnen finns överallt i hjärnan.- Men olika minnen finns på olika ställen. Förmodligen är synminnen lokaliserade i hjärnans synområden och hörselminnen i hörselområdena och så vidare, säger Holger Wigström. Vissa minnen kan liknas vid kvardröjande sinnesintryck. När du ser en liljekonvalj aktiveras nervceller för synintryck i bakre delen av hjärnan. Denna aktivering går igång igen när du minns en liljekonvalj och ser den för din inre syn. Ditt synminne av liljekonvalj är associerat med en viss doft. De luktnervceller som aktiveras av liljekonvaljdoft har förstärkta kopplingar till de synceller som aktiveras när du ser blomman. När du hör ordet liljekonvalj aktiveras de tilllämpliga cellerna både i doft- och synområdena. Alla dina minnen av företeelser består på det här viset av en kombination av nervcellsaktiviteter på olika håll i hjärnan som går igång av en påminnelse av något slag. En hjärnstruktur som kallas hippocampus verkar vara viktig för att forma associationerna mellan de olika sinnesintrycken. Men när ett minne har lagrats lite mer permanent behövs inte hippocampus längre för att plocka fram det. Det är hippocampus från råttor som Holger Wigströms forskargrupp undersöker. Råttorna sövs ner och avlivas och därefter tas hippocampus ut och skärs i tunna skivor. Under upp till tio timmar efter avlivningen kan fortfarande råttornas nervceller aktiveras med hjälp av tunna nålar som leder svag elektricitet. På det viset kan man studera vad som krävs för att synapser ska bli starkare eller svagare. Detta kan sägas motsvara minne och glömska i verkliga livet. Den viktigaste slutsatsen av experimenten hittills är att om två celler är aktiva samtidigt, en sändande och en mottagande, så förstärks kopplingen mellan dem. En typ av minnen utgörs alltså av kombinationer av kvardröjande sinnesintryck. En annan typ är de många automatiserade rörelser vi har i oss, som att cykla eller borsta tänderna. Hippocampus verkar inte behövas för att lagra dem, men också här är synapserna grundläggande. Vår hjärna har genom förändring av synapser lagrat serier av muskelkommandon som snabbt spelas upp när rätt impuls utlöser dem. Förmodligen finns det också andra mekanismer än synapsförändringar som får minnet att fungera. Jag tror att hjärnan utnyttjar alla trick som finns, säger Holger Wigström. När vi till exempel håller ett nytt telefonnummer i huvudet tillräckligt länge för att hinna slå det är det med hjälp av något som kallas det omedelbara minnet.- Det omedelbara minnet är förmodligen självuppehållande nervcellsaktivitet som pågår en stund, säger Helge Malmgren, professor i filosofi i Göteborg med intresse för teoretiska modeller för hur hjärnan lagrar minnen. När aktiviteten klingar av försvinner telefonnumret i glömska. Men om man slår det många gånger kan det präntas in mer permanent. Ett minne kan vara mycket flyktigt eller djupt och varaktigt inpräntat och allting däremellan. Troligen motsvaras detta av olika biologiska steg som griper in i varandra. Steg ett är den självuppehållande nervcellsaktiviteten. Denna kanske övergår i olika typer av stegvisa synapsförändringar. I nästa steg är vi inne i cellen igen, menar Helge Malmgren.- Det är mycket troligt att det sker långsiktiga biokemiska förändringar inne i cellerna. De kan ha att göra med produktionen av signalsubstanser, så en cell som varit mycket aktiv får en höjd beredskap att producera signalsubstans, säger han.Signalsubstanser som till exempel glutamat, dopamin och serotonin är nödvändiga för nervcellernas kommunikation. Ytterligare en möjlig minnesmekanism är nybildning av nervceller. Att nervceller nybildas hos den vuxna människan visste man inte förrän 1998. Upptäckten gjordes av göteborgaren Peter Eriksson, numera professor i neurobiologi på Arvid Carlsson-institutet. Han är övertygad om att nybildningen av nervceller har betydelse för minnet även om ingen ännu har kunnat säga hur. Det biologiska minnet skiljer sig på många sätt från det fyrkantiga minnet hos en vanlig dator. I datorn läggs det ena till det andra och rätt vad det är blir minnet fullt. Det mänskliga minnet fungerar genom en ständigt pågående 53 omformning av främst synapser och denna omformning är beroende av omständigheterna. Det som har en stark känslomässig laddning och som vi är mycket uppmärksamma på minns vi lättare. Du kanske fick en bukett liljekonvaljer av ditt livs största kärlek en dag när inget annat störde. Då finns chansen att liljekonvaljminnet är något av det sista som lämnar dig på din ålderdom. Men har du fått väldigt många buketter liljekonvaljer i ditt liv kommer minnena av dem att flyta ihop. Den här viktningen respektive sammanslagningen av olika minnen kan inte en vanlig dator göra. Sannolikt har det under vår utveckling som art haft stor betydelse att olika minnen haft olika tyngd. Livsfarliga situationer inpräntas till exempel extremt intensivt. När vi glömmer kan det bero på att de olika biologiska minnesmekanismerna går baklänges. Nervceller blir inaktiva, synapser försvagas eller försvinner, biokemin i cellerna återgår till utgångsläget. Även nervcellsdöd har inte oväntat föreslagits spela en roll i sammanhanget. Nya minnen som stör de gamla kan leda till att vi glömmer. Det kan också vara så att minnen är programmerade att ha en begränsad varaktighet om de inte återupplivas då och då. Synapser som aldrig används kan till slut gå förlorade. När vi återupplivar minnen, till exempel genom att berätta dem för någon annan, är det inte säkert att vi kommer ihåg likadant varje gång. Minnen kan omformas och falska minnen kan uppstå. Eftersom föreställningar om en händelse aktiverar en liknande uppsättning nervceller som själva händelsen, kan det bli svårt att skilja mellan sånt man önskade skulle ha hänt och det som faktiskt har hänt. Eller mellan sånt som logiskt sett borde ha hänt och det som inträffade i verkligheten. Om du aldrig fick en bukett liljekonvaljer av ditt livs älskade, men väldigt hett önskade dig att du skulle fått en och ofta fantiserade om det, kan det bli så att du till slut är helt bergfast övertygad om att du fick den där buketten. Man kan bara konstatera att ett biologiskt minne är mer sofistikerat än ett maskinellt. (C) Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren. Svenska Dagbladet 2005-02-27 Grotesk kvinna avslöjar hjärnan GÖTEBORG De senaste tio åren har vi fått mera kunskap om den mänskliga hjärnan än under hela mänsklighetens historia. Ny teknik ger unika möjligheter att visa vad som händer i våra hjärnor. Dagens forskning tar oss in i en ny tidsålder med djupare självkännedom. Det framgår av utställningen Se hjärnan!, som invigdes på lördagen på Universeum av kulturminister Leif Pagrotsky och Nobelpristagaren Arvid Carlsson. Den tar besökaren med på en hisnande upptäcktsfärd genom centrala nervsystemet och de forskningsresultat man nu har kommit fram till och som dessutom kommer att leda till fortsatta viktiga upptäckter. Utställningen, som skulle kunna kallas "från encellens ursoppa till dagens avancerade forskning", har kommit till genom samarbete mellan Vetenskapsrådet, KK-stiftelsen och Riksutställningar. Syftet är att ge forskarna möjlighet att kommunicera med allmänheten och ge kunskaper och inblickar i uppnådda resultat. En central figur i en av de 14 interaktiva stationer, som utställningens 500 kvm omfattar, är "Fru Homunculus", en grotesk liten kvinna med jättestora ögon, väldiga händer och fötter men en mycket liten kropp. Hon avslöjar hur olika kroppsdelar är representerade i hjärnan. Det är faktiskt en enklare uppgift för hjärnan att lyfta armen än att slicka sig om munnen, får man veta. På Universeum blir det fram till 24 april debatter, skolprogram och kloka kvartar omväxlande med vetenskapsteater och deltagande av intresse- och patientföreningar. Det är också möjligt att gå in på webbplatsen Se hjärnan som kan nås på www. forskning.se. Ett tiotal platser i landet skall få ta del av utställningen fram till årsskiftet 2006-07. Efter Göteborg går den vidare till Malmö, Kalmar, Kristianstad och Umeå för att sedan visas i Stockholm. 54 Helagotland 2005-02-24 12:12 Hjärnkunskap i ny utställning Nu ska vi lära oss mer om våra hjärnor. Utställningen `Se hjärnan!` berättar om framtidens hjärnforskning, med möjligheter och risker, men försöker också ge en bild av dagens kunskaper om hjärnan och nervsystemet. Utställningen `Se hjärnan!` berättar om framtidens hjärnforskning, med möjligheter och risker, men försöker också ge en bild av dagens kunskaper om hjärnan och nervsystemet. På lördag öppnar vandringsutställningen på Universeum i Göteborg, för att sedan visas i Malmö, Kalmar, Kristiansstad och Umeå. Världens första kvinnliga homunculus (betyder `liten människa`) är ett av inslagen och visar hur kroppens delar är representerade i hjärnans känselbark. Det handlar om hjärnforskning ur ekonomiska, politiska och etiska perspektiv, om kvinnligt/manligt, om biologisk kontra social påverkan och om psykologisk ohälsa. Samtidigt öppnar också en webbplats med 3D-animeringar, texter och illustrationer, allt med ett populärvetenskapligt perspektiv. (TT Spektra) (C) Helagotland Östran/Nyheterna 2005-02-24 04:42 Det mesta om hjärnan Hjärnan kommer att stå i centrum för intresset på Kalmar slott och i Kalmar län under sensommaren och hösten. Från en stor utställning `Se hjärnan!` på Kalmar slott ska kunskaper och insikter om hjärnan, lärande, hälsa och kultur spridas som ringarna på vattnet. Det tänker sig hos huvudarrangörerna Kalmar slott, Regionförbundet i Kalmar län samt Kalmar kommun. Till det stora hjärnprojektet, som riktar sig såväl till experter som den breda allmänheten, har knutits en lång rad institutioner och organisationer. Med på kunskapståget finns högskolan, landstinget, näringslivet, Byteatern, Handikappföreningarnas samarbetsorganisation och Kunskapsnavet. Förberedelserna för utställningen och de många aktiviteterna kring denna är i full gång. Hjärnstorm på teatern Byteatern arbetar med en föreställning som utforskar och leker med hjärnans möjligheter. `Hjärnstorm` heter föreställningen som får premiär den 30 september och som kommer att spelas ända fram till den 3 december. Det blir teater, musik och nycirkus med teaterns egen ensemble och två nycirkusartister. Regissör är Åsa Johannisson från Cirkus Cirkör och Byteaterns Magnus Lönn fungerar som scenograf, textmakare och idégivare. I föreställningen för ungdomar i årskurs 8 och 9, gymnasiet och vuxna, betonar man fantasins betydelse. Utställningen är i sin grund en satsning av Riksutställningar, KK-stiftelsen och Vetenskapsrådet. På lördag öppnas den på Universeum i Göteborg för att senare gå vidare till Malmö. Till Kalmar slott kommer utställningen den 29 augusti och den visas till och med den 25 oktober. `Se hjärnan!` ska med modern teknik ge en bred bild av vad man idag känner till om det centrala nervsystemet och om den forskning som bedrivs. Ledande hjärnforskare I Kalmar blir det en mängd olika aktiviteter i anslutning till utställningen på slottet och teaterföreställningen på Bytetatern. Sju seminarier här inplanerade. Det blir besök av några av världens ledande hjärnforskare, bland dessa Matti Bergström från Finland. Skolor, både i och utanför Kalmar län, har redan börjat höra av sig för att få komma till utställningen och teaterföreställningen eller på andra sätt vara med i hjärnprojektet. Hiss installeras Utställningen kommer att få ett utrymme på 550 kvadratmeter fördelade på två plan i slottet. Allt, eller åtminstone nästan allt, ska kunna nås av personer med olika funktionshinder. - Det innebär bland annat att Fastighetsverket kommer att ta upp ett hål i ett bjälklag och installera en hiss, berättar Lars Andersson. - Det kan kanske låta som ett otillbörligt ingrepp i den historiska miljön. Men här det handlar om ett nytt bjälklag och vi hoppas att hissen ska bli permanent. Av: Rolf Ljung rolf.ljung.se (C) Östran/Nyheterna 55 Elektronik i Norden 2005-02-24 01:43 Se hjärnan! En utställning för alla sinnen Lördagen den 26 februari invigs vandringsutställningen Se hjärnan! på Universeum i Göteborg i närvaro av nobelpristagaren Arvid Carlsson och utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky. Se hjärnan! vill ge en bred bild av vad vi idag känner till om hjärnan, det centrala nervsystemet och den forskning som bedrivs. Genom ny teknik finns i dag unika möjligheter att på bild visa vad som händer i våra hjärnor. Detta är något utställningen Se hjärnan! tar fasta på. Hjärnforskningen ligger i brännpunkten mellan ekonomi, politik och etik. Den berör individuella upplevelser som välmående och integritet. Vilka är riskerna och vilka är möjligheterna? Vår förhoppning är att allmänheten ska delta i en diskussion om vart vi vill att hjärnforskningen ska föra oss. Faktum är att vi befinner oss i ett vetenskapligt genombrott, ett evolutionärt språng som har enorm betydelse för vår framtid. Inte bara vad avser vår hälsa och våra möjligheter utan även för vår syn på oss själva. Se hjärnan! är ett samarbete mellan KK-stiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet. Det består, förutom utställningen på cirka 500 m2, av webbplats, film, programverksamhet och en broschyr för den vetgirige. Målgruppen är en bred allmänhet och förhoppningen är att besökare oavsett ålder eller djupare förkunskaper ska ta till sig ny kunskap om våra hjärnor. Projektet innehåller revolutionerande och banbrytande hjärnforskning förmedlad på ett lättförståeligt sätt. Utställningen kommer efter Universum i Göteborg bland annat besöka Malmö, Kalmar, Kristianstad och Umeå. Turnén avslutas årsskiftet 2006-2007 (C) Elektronik i Norden TV4 Sydost 2005-02-23 18:38 Mycket hjärna på gång i Kalmar I höst blir den mänskliga hjärnan tema för en rad aktiviteter i Kalmar. Bland annat kommer Byteatern att sätta upp föreställningen `Hjärnstorm`. Det blir även föreläsningar, debatter och seminarier om hjärnan och lärandet. Dessutom kommer vandrings- utställningen `Se hjärnan` att visas på Kalmar slott under två månader. Södra Dalarnes Tidning 2005-02-23 Hjärnkunskap i ny utställning Nu ska vi lära oss mer om våra hjärnor. Utställningen `Se hjärnan!` berättar om framtidens hjärnforskning, med möjligheter och risker, men försöker också ge en bild av dagens kunskaper om hjärnan och nervsystemet. På lördag öppnar vandringsutställningen på Universeum i Göteborg, för att sedan visas i Malmö, Kalmar, Kristiansstad och Umeå. Världens första kvinnliga homunculus (betyder `liten människa`) är ett av inslagen och visar hur kroppens delar är representerade i hjärnans känselbark. Det handlar om hjärnforskning ur ekonomiska, politiska och etiska perspektiv, om kvinnligt/manligt, om biologisk kontra social påverkan och om psykologisk ohälsa. Samtidigt öppnar också en webbplats med 3Danimeringar, texter och illustrationer, allt med ett populärvetenskapligt perspektiv. (TT Spektra) (C) Södra Dalarnes Tidning Länstidningen Östersund 2005-02-23 Hjärnkunskap i ny utställning Länstidningen | Nöjesnytt Hjärnkunskap i ny utställning Nu ska vi lära oss mer om våra hjärnor. Utställningen `Se hjärnan!` berättar om framtidens hjärnforskning, med möjligheter och risker, men försöker också ge en bild av dagens kunskaper om hjärnan och nervsystemet. På lördag öppnar 56 vandringsutställningen på Universeum i Göteborg, för att sedan visas i Malmö, Kalmar, Kristiansstad och Umeå. Världens första kvinnliga homunculus (betyder `liten människa`) är ett av inslagen och visar hur kroppens delar är representerade i hjärnans känselbark. Det handlar om hjärnforskning ur ekonomiska, politiska och etiska perspektiv, om kvinnligt/manligt, om biologisk kontra social påverkan och om psykologisk ohälsa. Samtidigt öppnar också en webbplats med 3D-animeringar, texter och illustrationer, allt med ett populärvetenskapligt perspektiv. (TT Spektra) TT-Spektra (C) Länstidningen Östersund Östersunds-Posten 2005-02-23 14:30 Hjärnkunskap i ny utställning Nu ska vi lära oss mer om våra hjärnor. Utställningen `Se hjärnan!` berättar om framtidens hjärnforskning, med möjligheter och risker, men försöker också ge en bild av dagens kunskaper om hjärnan och nervsystemet. På lördag öppnar vandringsutställningen på Universeum i Göteborg, för att sedan visas i Malmö, Kalmar, Kristiansstad och Umeå. Världens första kvinnliga homunculus (betyder `liten människa`) är ett av inslagen och visar hur kroppens delar är representerade i hjärnans känselbark. Det handlar om hjärnforskning ur ekonomiska, politiska och etiska perspektiv, om kvinnligt/manligt, om biologisk kontra social påverkan och om psykologisk ohälsa. Samtidigt öppnar också en webbplats med 3Danimeringar, texter och illustrationer, allt med ett populärvetenskapligt perspektiv. (C) Östersunds-Posten Hallandsposten 2005-02-23 14:06 Hjärnkunskap i ny utställning På lördag öppnar vandringsutställningen `Se hjärnan` på Universeum i Göteborg. Utställningen berättar om framtidens hjärnforskning men ska också ge en bild av dagens kunskaper om hjärnan och nervsystemet. (TT Spektra) Nu ska vi lära oss mer om våra hjärnor. Utställningen `Se hjärnan!` berättar om framtidens hjärnforskning, med möjligheter och risker, men försöker också ge en bild av dagens kunskaper om hjärnan och nervsystemet. På lördag öppnar vandringsutställningen på Universeum i Göteborg, för att sedan visas i Malmö, Kalmar, Kristiansstad och Umeå. Världens första kvinnliga homunculus (betyder `liten människa`) är ett av inslagen och visar hur kroppens delar är representerade i hjärnans känselbark. Det handlar om hjärnforskning ur ekonomiska, politiska och etiska perspektiv, om kvinnligt/manligt, om biologisk kontra social påverkan och om psykologisk ohälsa. Samtidigt öppnar också en webbplats med 3D-animeringar, texter och illustrationer, allt med ett populärvetenskapligt perspektiv. (TT Spektra) (C) Hallandsposten Uppsala Nya Tidning 2005-02-23 Hjärnkunskap i ny utställning Nu ska vi lära oss mer om våra hjärnor. Utställningen `Se hjärnan!` berättar om framtidens hjärnforskning, med möjligheter och risker, men försöker också ge en bild av dagens kunskaper om hjärnan och nervsystemet. På lördag öppnar vandringsutställningen på Universeum i Göteborg, för att sedan visas i Malmö, Kalmar, Kristiansstad och Umeå. Världens första kvinnliga homunculus (betyder `liten människa`) är 57 ett av inslagen och visar hur kroppens delar är representerade i hjärnans känselbark. Det handlar om hjärnforskning ur ekonomiska, politiska och etiska perspektiv, om kvinnligt/manligt, om biologisk kontra social påverkan och om psykologisk ohälsa. Samtidigt öppnar också en webbplats med 3Danimeringar, texter och illustrationer, allt med ett populärvetenskapligt perspektiv. (TT Spektra) (C) Uppsala Nya Tidning Dagens Medicin 2005-02-23 dr Mjeltes mottagning - Nervigt för den som hjärna lär Det centrala nervsystemet är temat på Se hjärnan! som lördag den 26 februari invigs på Universeum i Göteborg. På utställningen kan intresserade ge sig ut på en populärvetenskaplig upptäcktsfärd bland neuroner och sinnesintryck. Besökarna ska ges en bred bild av forskningen och om dagens och gårdagens kunskaper om hjärnan. Utställarna ställler frågan om vi någonsin helt kommer att förstå hur medvetandet fungerar. Utställningen är ett samarbete mellan KK-stiftelsen och kommer att invigas av Nobelpristagaren Arvid Carlsson och utbildningsminister Leif Pagrotsky. Efter Göteborg vandrar det hela vidare till Malmö, Kalmar, Kristianstad och Umeå och avslutas årsskiftet 2006/2007. I anslutning till utställningen finns även en webbplats, på www.forskning.se, med bland annat 3D-animeringar. (C) Dagens Medicin eller artikelförfattaren. Sveriges Radio Kalmar 2005-02-21 Kalmar får hjärnutställning I höst invigs vandringsutställningen Se Hjärnan på Kalmar slott. Utställningen som visar de senaste kunskaperna om den mänskliga hjärnan består av tretton delberättelser, bland annat om hjärnans historia, funktioner och sjukdomar. Besökarna ska också få reda på hur man styr sina rörelser och sitt tal, och hur man håller sig vaken. Kring utställningen hålls också seminarier och debatter som vänder sig till skolungdomar, allmänheten och utvalda målgrupper. Kalmar län är en av dom första regionerna i landet som får ta del av utställningen Se Hjärnan som producerats i ett samarbete mellan Riksutställningar och forskningsvärlden. 29/8-25/10 pågår utställningen på slottet. (C) Sveriges Radio Kalmar Göteborgs-Posten 2005-02-20 Ragnhild Berglund Den mänskliga hjärnan tänker sig ut på turné På lördag börjar hjärnans långa resa genom Sverige. Vandringsutställningen "Se hjärnan!" invigs på Universeum och ska sedan pågå under nästan tre år. I Göteborg stannar den två månader.Utställningen, som arrangeras av Vetenskapsrådet, Riksutställningar och KK-stiftelsen, ska visa vad vi i dag vet om hjärnan och den forskning som bedrivs. Bland annat kan besökarna ge sig ut på upptäcktsfärd genom det centrala nervsystemet.En fråga på utställningen är om vi någonsin kommer att kunna förstå hur minnet fungerar. Nästa söndag tar vi oss an den frågan på GP:s vetenskapssidor, då tre Göteborgsprofessorer guidar genom hjärnans vindlingar. 58 Bilaga 2 Creditlista 59 60 61 62 Bilaga 3 Behold the Brain! The evolution, function, illnesses and future of the brain A brief guide to the exhibition “Se Hjärnan!” by Anders Sandberg “Se Hjärnan!” is a travelling exhibition about neuroscience organised by Swedish Travelling Exhibitions, the Swedish Science Council and the Knowledge Foundation. What is a human? Thousands of years of pondering has not been able to give a firm answer to the question. But now neuroscience is starting to provide us with strange, new facts that will influence our view of ourselves. We know that the nervous system is not unchangeable but able to adapt to its environment. The brain can route signals around damaged areas, and sometimes grow new cells. We know that higher functions such as conscience, judgement and planning are located to certain places in the brain just like seeing or understanding language. We know that the traditional division between mind and body is not true: our emotions and health are intimately linked to our behaviour and thinking. Neuroscience is taking us into a new era with deeper self-understanding. Some ideas and traditions will continue side by side with the new scientific facts, while other will have to be discarded. We will be surprised by what we find out about ourselves. Brain Mirror The brain mirror allows you to see your brain on your head. If you put on one of the special helmets the mirror will project a three-dimensional brain model or brain scan onto your mirror image. The different helmets have different sizes, find one that fits you. Make sure your head touches the ceiling of the helmet as the mirror detects whether someone is wearing a helmet or not by the pressure. Once you put it on an image will load and be displayed. It will follow your head movements. The different images are either 3D reconstructions of real brain scans or 3D models created to demonstrate the different parts of the brain and the sensory system. Evolution The evolution room explains what evolution is and how it works, and the winding path from the first single-celled organisms to the human brain. Biologists sometimes say that “nothing in biology makes sense without evolution”the evolutionary history of something often explains many peculiarities. The brain looks the way it does because of hundreds of million years of evolution. We have parts that are shared with “lower” animals – nerve networks in the gut similar to those found in worms, a spinal cord similar to those found in fishes, a midbrain similar to a frog’s and a forebrain that has the same parts as most other mammals. All the new parts are added on top of the old ones, helping them do the job of survival but also adding new abilities. The primal power of evolution A computer animation showing simulated evolution. Different species branch from older species and die out randomly. The image shows the development of the species tree over the last seconds (left) and as the species are right now (right). Despite being a random and simple process unexpected patterns emerge. The Evolution Shelf A winding shelf with texts and objects from the history of the brain’s evolution. It begins with the primordial slime and continues with how single-celled organisms managed to seek out food and avoid poison. More complex creatures began to organise nervous systems and then brains. Why do we have brains? Animals need brains because the world is unpredictable. The simplest nervous systems were just direct connections between the senses and movement, making the animal move towards or away from things. By being able to remember what happened last time or combine different senses animals could survive better. Hence their brains expanded as the world became more complex – because other animals also got bigger brains. The first brains were just clumps of nerve cells close to the senses in the head. Vertebrate animals stumbled upon a way of protecting large brains with a skull and spine. In the shelf we show fossil fishes and a video from the Stockholm Museum of Natural History showing wax reconstructions of fossil fish brains. They have the same rough organisation as our brains: a forebrain mainly dedicated to smell, a part handling vision in the middle and a hindbrain handling balance and motion. As mammals developed the forebrain expanded enormously. The shelf ends with the ascent of man, from the ancestors we share with the apes over the many different pre-human species to our own close ancestors. In a span of two million years we went from stone tools to the moon. The story ends here with the brain of Homo sapiens, our own species. But that is just the end of the brain’s history so far. Everything that has a past also has a future. Posters The Cell: all living beings consist of cells. This poster describes the parts of a typical cell and how it uses DNA to build new parts to maintain itself. Reproduction: in order to evolve an organism needs to reproduce. This poster describes how DNA makes copies of itself, why there are sexes and also discusses whether evolution has some kind of goal. Evolution: evolution also requires variation and selection. Mutations change the DNA of cells so that they will be different in the future. Depending on how well they survive and reproduce organisms with different DNA will get different number of children. Mutations that help in some way will spread and become more common, while harmful mutations are weeded out. The Nervous System & Looking into the Brain This room shows the nervous system and how it connects all parts of the body together, and different methods of finding out how the brain functions. The roadmap of the nervous system How does one hand know what the other is doing? How does a smell turn into a sensation of pleasure? The nervous system allows the different parts of the body to communicate with each other. This tapestry shows the different parts of the nervous system, from the central nervous system (the brain and spinal cord) to the most remote nerves in the peripheral nervous system. Looking into the brain This cabinet displays some of the many ways of looking into the brain that have been developed. To the furthest left is the oldest method: open the body to see what is inside, name it and hope to understand it by theorising. This is the realm of classical brain anatomy. The earliest written mention of the brain is 3500 years old, the Edwin Smith Surgical Papyrus The next step was the invention of the microscope, allowing researchers to see the fine structure of the brain. Since natural tissue is transparent various colouring methods were invented to make the cells visible. By using different chemicals different kinds of cells, substances or electrical activity can be seen in vivid colour. Microdialysis allows researchers to measure tiny amounts of chemicals inside the living brain by putting a very thin tube into it. Salt water is slowly pumped through the tube and chemicals move into it, where they can be measured. It allows doctors to notice if something is wrong very early. The brain is also electric, and the activity can be measured with sensitive electrodes placed on the head, electroencephalography (EEG). Different kinds of waves can be seen, showing the level of wakefulness or disturbances like epilepsy. It is also possible to put microscopic electrodes into the brain to measure from single cells or even from a piece of surface of a single cell. The big revolution in brain research has occurred since the 1970’s thanks to brain imaging. Such methods allow us to see into the body without opening it by sending different forms of energy into it, recording what comes out and displaying a reconstruction on a computer. Computer tomography uses X-rays to image soft and hard tissue, and by rotating the camera around the patient a 3D image can be made. Positron Emission Tomography (PET) use a radioactive nutrient that is taken up by active parts of the brain. As the nutrient sends out radiation this can be measured and an image of where it ended up constructed. Magnetic resonance imaging uses strong magnetic fields and radio waves to find different kinds of tissue, and can both show how the body looks and what areas of the brain are active. Using such methods doctors can find out what is wrong with a patient and researchers explore what happens in the brain when we think. CMIV This station shows images from the Centre for Medical Image Science and Visualisation at Linköping University. There are four films, showing images from computer topography, MRI, medical visualisation and the overall anatomy of the brain. By pressing the button you can skip to the next film. The Neuron and Synapse Nerve cells (neurons) are the smallest building blocks of the brain, communicating with each other through thousands of connections (synapses) each. This room describes neurons, synapses and how they work. Neurons exist in many sizes and shapes, from large motorneurons to tiny granule cells. They have long branches called dendrites that take in signals from other neurons. These signals are combined in the cell body (soma) and if they are stimulating enough the neuron will fire a signal out through the axon, a long fibre that leads to many other neurons. There are over a 100 billion neurons in the brain, most with branches just a few millimetres long and cell bodies a hundredth of a millimetre across. But some cells have axons that are over one meter long, reaching from the spinal cord to the toes. The synapse is the connection between one nerve cell and the next. This is the place that determines what effect one neuron has on others. It is also the place where learning occurs: when two neurons signal together the synapses between them grow larger and stronger. This is the basis of memory. Membranes, Ion Channels and Action Potentials Animation This animation describes how molecules make neurons fire. The cell membrane keeps ions, electrically charged atoms, separated on the inside and outside. Ion channels in the membrane allow them to pass through, but these channels only open when certain chemicals arrive or there is an electrical disturbance. When the neuron is triggered a wave of opening channels move along it, the action potential. When it arrives at a synapse it makes the neuron release chemicals that are taken up by the next neuron and in turn makes it fire. Neurons grown on a silicon chip. Much research is underway to connect nerve cells with electronics. That way researchers can learn what signals the cells send to each other. The research is also useful for constructing devices to help handicapped people: artificial limbs or computers that can be controlled by thinking, or artificial senses to replace damaged eyes or hearing. The most common kind of cell in the brain and spinal cord is glia cells, not nerve cells. Glia cells support and protect neurons, give them nutrients and help clean up after damage. The glia cells in these images are astrocytes (“starshaped cells”), a common kind of glial cells. Nerve cells signal to each other using molecules that move from one cell to the next. There are many different kinds of chemical messengers, ranging from small and simple molecules to complex hormones. Some stimulate the next cell to fire, others make it silent and some change how it will work for a while. Different drugs act in the body by imitating these messenger molecules. The “Doogie”-mouse has been genetically modified to have a better memory than normal mice. When we learn something the receptors in the synapses change. The mouse has more of a kind of receptor that changes more easily, making it better at learning new things. Neuron simulator This station allows you to stimulate nerve cells that have been reconstructed from real neurons. The lower row of buttons sends electric current into the neuron from the cone-shaped electrodes. The neuron can be rotated with the trackball, and you can zoom with the buttons above it. To the left there is a button that changes between the three different neurons: a pyramidal cell, a motor neuron and an interneuron. Our 10 Senses We do not see with the eye or hear with the ears. To see, hear and feel are all abilities of the brain. It takes signals from our senses and turns them into an understandable picture of the outside world. This process is called perception. How many senses do we have? The actual number depends o how you count. We can experience mechanical forces through our touch, hearing, proprioception (sense of where our limbs are) and balance. We experience light energy through vision and temparature through our temperature-sense in the skin. We have many different kinds of chemical senses: taste, smell and many internal detectors that feel the chemical environment inside our bodies. Other species have even stranger senses: they can feel electricity or magnetism, see infrared or ultraviolet radiation or experience the world through ultrasound. Where is sight or smell located in the brain? When we experience something many areas become involved. In these maps the brain has been coloured by the senses that activate a particular area the most. Blue areas involve sight, green involve touch, red hearing, brown smell. Movement is purple, emotions pink, language orange and more complex abilities yellow. The eye is just the first step in a complex process of seeing. Signals from the back of the eye where light-sensitive cells lie are sent to the back of the brain. Here they are received by areas that sharpen the image and find edges and shapes. This sharpening is the reason there seems to be flickering dots at the crossings in the picture with the black squares. Beyond the fist visual areas in the brain there are many other parts that help us figure out what we see. One group, the “What Pathway”, recognises objects such as faces. Another group, the “Where Pathway”, finds out where they are in relation to ourselves. Some areas correct for shadows, others find movement. It is possible to fool these systems with optical illusions – the coloured “snakes” to the upper right seem to move, there is a white shape created by the black pies to the left because the brain fills in missing lines, and the two squares marked A and B in the checkerboard picture are actually exactly the same colour. Touch maps: we have a map of our skin in our brains. Each spot on the skin has a corresponding spot in the brain that becomes active if we are touched, feel pain or something cold. These maps can change if we use a part of the body more or less – the brain adapts to what we often do. Mammals have three main chemical senses that tell them about chemicals in their surroundings: taste, smell and detection of pheromones. Pheromones are social smell signals used to find mates or mark territory. Humans react subconsciously to certain smells in this way, but lack the special pheromone detection systems most other mammals have. These sense function by having receptors, molecules that pick up chemicals and react if they fit to their shape. The picture shows an odorant transport protein, a molecule that picks up molecules from the air and transports them through the mucus in the nose to the smell receptors. The mechanical senses. We live in a world of movement, acceleration and forces. The mechanical senses tell us what forces act on the body, whether they are a tickling feather, the weight of a heavy case, the sound of a siren or the turning of a carousel. Beside touch, balance and hearing we have proprioception, the sense that tells us how elongated our muscles and where our limbs are. Without it we would need to look at each step we took to make it work right. The Homunculus A homunculus (from the latin “small human”) is a way of showing how different parts of the body are represented differently well in the brain. We have large areas to deal with touch in the hands and feet, but only small areas for the trunk. This is how we feel ourselves. The Motor System The motor system is what allows us to move our bodies. Beside the muscles, that change length when they get signals from the nerves, it consists of much of the spinal cord and the front part of the brain. Our bodies can use the same hand that can lift an anvil to hold an egg without breaking it. We can keep balance despite standing on two narrow legs. This is thanks to the clever arrangement of reflexes, built-in reactions that control how we use our muscles. If a muscle is stretched a simple reflex in the spinal cord makes it contract back to the right length. If we step on something sharp a more complex reflex makes us withdraw the leg, put our weight on the other and move our arms to keep our balance. Motor programs are packages of motions we use to press a button, handle a pencil, catch a ball, swallow or go to school. They exist as networks of neurons in different parts of the brain that can be started when needed and then sends signals to the body. Much of the motor system is about deciding which program to start in which situation. This is the job of the frontal lobes and basal ganglia. Olympic nerve cells. Nerve cells can be grown in a nutrient solution outside the body. Hopefully it will one day be possible to repair nerve- and brain-injuries, dementia and brain diseases like Parkinson’s disease by putting in new cells. The challenge is to make the cells grow so they connect to the other cells in the right way. In this picture researchers have managed to make them grow into Olympic rings. Lecture by Sten Grillner This is a short lecture on how we learn to move by professor Sten Grillner of the Karolinska Institute. The Injured Brain The brain and nervous system is very complex and hence vulnerable. Many diseases, injuries or errors can occur. This wall is just a list of a few of them, both common and uncommon. Press a button and a short description of the illness will be projected on the screen. Brain-related illnesses are more common than one usually think. Over 20-30% of all people have some form of anxiety or sleep problem. 20% have problems with pain, and in Scandinavia 12% have seasonal depressions. The illnesses cost society enormous sums, but cause even greater pain to the afflicted and their families. The causes of brain illnesses are very varied. Sometimes they are clearly due to a genetic defect that upsets brain development, an injury, learned reactions or an infection but often they are complex mixtures of many different causes. Certain genes make people vulnerable. There is no real difference between “psychological” and “biological” diseases: they are both caused by changes in the brain, and the goal of medicine is to find good methods of treating them. Cognition Cognition is the “higher functions” of the brain: thinking, feelings, memory and attention. In the past they were seen as entirely separate systems but now neuroscience is discovering how they all link together: we cannot think logically without the emotion system that hints to us whether an idea is good or bad, memory and attention are directed by what we like or dislike, the emotion system relies on the other systems to tell it what is going on and what may happen. The central pillar in the room shows parts of the brain that are involved in different systems: the frontal and parietal lobes in thinking, the limbic system in emotions, hippocampus and the cortex in memory. What does the colours in the brain scan mean? When researchers scan a thinking brain they can see how much energy different parts use, and can be shown with a colour (uppermost image, yellow and red = much energy, blue = little energy). If a certain part becomes more active for a certain kind of thinking it is a sign that the part is used in that kind of thinking (middle image). But different people have different brains, and much effort goes into doing the same experiment with different people and then comparing them to find what parts almost always are activated by doing the same thing (lower image). Can you catch creative thinking? These images show brains that are just experiencing the “Aha!” sensation when they manage to solve a problem. The uppermost images show the parts that are most active when people solve a problem about rules; they use the language and thinking areas of the frontal lobe. The lower image shows when people understand a word puzzle – a small area manages to combine words in the right way to fit the puzzle. The happy brain. These images show the brain just when a person shivers with pleasure from good music. It turns out that the same parts are activated (the left three images) as when we enjoy good food, succeeding with a test and see a loved one. At the same time parts involved in fear and bad mood become less active (the right three images). We have a system in the brainstem that signals the rest of the brain if things are good or bad, making us more likely in the future to do the things that make us happy. Bright and pale memories. Episodic memory, remembering what has happened to us earlier, depends on the temporal and frontal lobes of the brain. They help store new memories and retrieve old ones. In these images the brains of young people, old people and old people with memory problems are compared. To the lower left the parts involved in learning a memory can be seen – the three groups of people had similar activity. In the middle is recognition: the people with bad memory had to use much of their brains. To the right is recognising whether a word was old (red) or new (green). Cortex of a mouse. The outermost layer of the brain, the cerebral cortex, consists of several layers of neurons (and supporting glia cells and blood vessels). The most common neurons are the pyramidal cells, that make up 80-90% of all neurons in the cortex. In this microscope photo some of the cells have been coloured to show different chemicals. Mood Music Music is a way we can convey feelings with, through changes in volume, speed, how hard notes are played or other details. This program allows you to vary the emotional style of a piece of music by moving the cursor. There are two dimensions: positivenegative (how ‘nice’ is the feeling?) and active-passive (are you acting out or relaxing?). These change how the music is played. The Brain and Body The brain evolved to help bodies to survive well in the world: it works for the body and is inseparable from it. This room deals with different ways the body and brain work together. The brain handles many body states. Cells in the hypothalamus area and other regions regulate body temperature, thirst, hunger and sexuality. The brainstem contains systems that keep us awake or asleep, including sending the signals that cause dreams. Stress is a way of preparing the body for danger or effort, but constant stress weakens the immune system and can damage the brain. Why do we feel pain? Pain tells us that something is wrong with the body (or will soon be wrong), making us avoid damage. But the sensation of pain is not the same thing as suffering. It is possible to feel pain signals without experiencing them as unpleasant (like in eating spicy food). In the smaller picture one can see the brain of a person who is not allowed to participate in a game: the same areas are activated as would be activated by something physically painful. We have been eating longer than we have had brains, and our brains have many parts that regulate eating. In the brainstem and hypothalamus there are several groups of neurons that regulate hunger, appetite and satiety. One group, the lateral hypothalamic nuclei, react to low blood sugar and an empty stomach by making the rest of the brain look for food, improves the taste of what one eats and prepares for eating. The medial hypothalamic nuclei are activated by a full stomach and nutrients in the blood, making us sated and unwilling to eat more. In a year a human adult eats over 500 kilograms of food, yet his or her weight usually doesn’t change much. The brain keeps track of how much stored fat we have through the hormone leptine that is sent from the fat tissue. If we have less fat than a certain amount we tend to eat more. But in nature food is usually scarce, so our brains are making us desire food more than is healthy for us in the modern world. Cerebellum from mouse. The cerebellum is the “small brain” behind the forebrain, but it contains about as many cells. In this microscope picture Purkinje cells (orange) can be seen. They are shaped like flat trees with round cell bodies. Each Purkinje cell gets more than 100,000 incoming connections from the tiny blue and green granule cells. This system is used to adjust our movements so that theory (how we wanted to move) fits practice (how the body actually moves). Hierarchies The brain is the most complex thing in the known universe. How can we ever figure out how it works? But it has to grow from a single fertilized egg, and it consists of individual cells. By looking at how the brain develops and how cells work together to process information we can learn much about how the brain does what it does. The Table The central table shows the path of development from egg cell to adult human and from single molecule to entire brain. The process of development starts out regulated by genes, but we have more than a hundred billion neurons and less than 30,000 genes: there is not enough information to place every connection in the brain. Instead the genes provide a recipe for a brain, a set of rules that make cells divide, turn into different kinds of cells, send out connections and then change when signals from the outside world arrive. After birth unused cells are pruned, and our experiences shape how our brains develop. Our genes and upbringing may determine what we are, but we shape who we are ourselves. The brain consists of different systems, which in turn consists of small areas of the cortex or groups of neurons inside the brain (nuclei). These in turn consists of networks between cells, able to store memories, filter information and send it to other parts of the brain. These networks are built by genetic programs and experience. The animations on the screens show A computer simulation of a few hundred neurons in the cortex. Activity jumps from different columns of neurons, a process that is thought to underlie memory. “From axon to bread”: what areas of the brain are used when a man sees an image of a sandwich, decides he wants one, and goes to fetch it. The early development of a frog embryo, where the originally spherical ball of cells elongates, develops a trench than moves inward and finally closes into a tube inside the embryo. This tube is to become the spinal cord and brain. How young neurons send out feelers (neuritis) to make connections with other neurons, guided by chemical signals. At the tip of the neurite is a growth cone that constantly sends out small whiskers. If one detects more of an attracting chemical the neurite grows towards it. Brain development from 5 to 20 years age. Using brain scans researchers can see the thickness of the maturing brain. As it develops, first the sensory areas are finished, then language and more and more advanced areas. The final regions to mature are the planning and emotional systems in the frontal lobes. Posters Flyweight brains. The brain of the fruit fly. Fruit flies are popular experimental animals because of their simple brains and fast growth. The same mechanisms of how to construct the brain acts in them as in humans. At the bottom the growth of a neuron can be seen, as it stretches out to reach cells in a muscle. Stem cells can divide into many different kinds of cells, some that turn into neurons. During early development new cells are created and then move through the brain to their proper places. To find their way they follow “pathfinder cells” and chemical signals. In the microscope image a stream of young cells are moving towards the olfactory bulb, where they are to become parts of the sense of smell. The billions of neurons in the brain are connected to each other through association pathways, long bundles of fibres that make up most of the interior of the brain. In these images the Australian researcher Paul Bourke has simulated how to place them so the total length is as short as possible. The simulated pathways closely mimic the real pathways: the brain is very efficient. By using magnetic resonance imaging to follow the paths water molecules take in the brain it is possible to reconstruct where fibre bundles are located in the living brain. The thoughts of a cat: how different areas of the brain of cats are connected to each other. Each oval represents one area of cortex. Red areas are mostly involved in seeing, green hearing, dark blue touch, light blue movement, yellow-green memory and emotion, purple planning and blue-green combine different senses. There is no central area that controls everything. Network Simulator This station allows you to play with simple neural networks. Press the buttons to stimulate different neurons and see how they activate or inhibit other each other. The button to the left allows you to switch between different networks. By using connections with different strengths the networks can do entirely different things such as react to certain patterns or remember that a certain signal has arrived. Hard Questions The quick development of neuroscience makes us face many new issues. They range from experiments on animals over stem cell research to methods of improving mental capacity. The answers to how we should deal with these issues are not given, but we have to find them. It is not enough to leave discussion to the experts. Neuroscience belongs to us all. It will play an important role in our culture and society. It is about who we are and what it means to be a human. The Hard Questions Slideshow In this slideshow the viewer sees issues together with arguments for and against different positions. A few of the issues discussed are: what is a disease? Should we treat bad memory or bad personality? Should society screen people for mental disorders before they become dangerous? Is it right to use animals in experiments? Are there things one shouldn’t research? Should parents try to improve their children? Is it acceptable to take drugs that improve memory or creativity? How to deal with differences between male and female brains? Should professional boxing be allowed? Should the police or courts be allowed to scan the brains of suspects? The Future The brain has a long history. But that history doesn’t end here. It took 3100 million years of evolution to go from single-celled animals to vertebrates. After 490 million years an unusually smart ape developed. In only 5 million years its descendants went from climbing trees to pondering the meaning of life. In just 3000 years the brain has gone from a mystery to something we can look into while it is thinking. In the last 10 years we have learned more about the brain than in the past 1000 years… what will happen over the next 5 million years? While normal evolution is slow and takes generations human culture and technology develops quickly thanks to our great brains. What is happening now is that change is speeding up. The better we become at solving problems, the better we become at improving our problem solving abilities. We can see into the working brain. Nanotechnology and biotechnology makes it possible to modify the nervous system. We create computers that imitate the functions of the brain and can connect the brain to machines. We develop methods to change or improve the brain: new kinds of training, drugs that improve attention and memory, genetic modifications and replacing lost cells with new cells grown outside our bodies. What do we want our brains to become? The Sibyl It is always useful to have a different perspective. The Sibyl is a computer program you can discuss the future of the brain with. Of course her comments should be taken with a grain of salt – it is hard to tell if she is serious, joking or just making things up. To discuss with the Sibyl just speak clearly into the microphone. Subjects the Sibyl likes include: evolution, the brain, technology, intelligence, science and the meaning of life. She only speaks Swedish at this point. The Web At this position you can access http://www.forskning.se/sehjarnan, a popular science site belonging to the Se Hjärnan! Project. Here you can surf between different knowledge scenes, animations and explanations. The website is at present only in Swedish. Related information Swedish Travelling Exhibitions (Riksutställningar): http://www.riksutstallningar.se/Templates/StartPage____4.aspx Site about the exhibition: http://www.riksutstallningar.se/templates/Exhibition____199.aspx In English: http://www.riksutstallningar.se/templates/Exhibition____1224.aspx Forskning.se site about the brain: http://www.forskning.se/sehjarnan/ A brain atlas by C.H. Berthold and D. Goude (placed in several exhibition rooms): www.nervsystemet.se