Svartkärret 1-3 - Samla

UV UPPSALA RAPPORT 2008:07
GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING
Svartkärret 1-3
Bergartsundersökning
Närke, Vintrosa socken, Västra Via 1:4 & 2:4, RAÄ 83:1, 83:2
Daniel Andersson
G
A
L
Geoarkeologiskt Laboratorium
UV UPPSALA RAPPORT 2008:07
GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING
Svartkärret 1-3
Bergartsundersökning
Närke, Vintrosa socken, Västra Via 1:4 & 2:4, RAÄ 83:1, 83:2
Daniel Andersson
G
A
L
Geoarkeologiskt Laboratorium
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
3
Riksantikvarieämbetet
Avdelningen för arkeologiska undersökningar
UV Uppsala
Portalgatan 2A
754 23 Uppsala
Växel: 010-480 80 30
Fax: 010-480 80 47
e-post: [email protected]
e-post: [email protected]
www.arkeologiuv.se
© 2008 Riksantikvarieämbetet
UV Uppsala Rapport 2008:07
ISSN 1654-7950
Utskrift Uppsala, 2008
Innehåll
Sammanfattning .................................................................................................... 6
Inledning................................................................................................................ 7
Undersökningens förutsättningar .......................................................................... 7
Metod .................................................................................................................... 8
Mineral- och bergartsbestämning..................................................................... 8
Röntgendiffraktionsanalys (XRD)..................................................................... 8
Geotermometri ................................................................................................. 8
Bergarters reaktioner vid upphettning ......................................................... 8
Resultat ............................................................................................................... 10
Geologisk översikt av området....................................................................... 10
Mineral- och bergartsbestämning................................................................... 10
Kvarts........................................................................................................ 10
Flinta ......................................................................................................... 11
Hälleflintor................................................................................................. 11
Leptiter och porfyrer.................................................................................. 12
Sandstenar och kvartsiter ......................................................................... 12
Övriga bergarter........................................................................................ 12
Knackstenar.............................................................................................. 12
Röntgendiffraktionsanalys (XRD)................................................................... 14
Geotermometri ............................................................................................... 15
Skärvstenar från Svartkärret 1 och 3 ........................................................ 15
Svartkärret 1 ............................................................................................. 15
Svartkärret 3 ............................................................................................. 17
Diskussion och slutsatser.................................................................................... 18
Referenser .......................................................................................................... 19
Administrativa uppgifter....................................................................................... 21
Bilagor ................................................................................................................. 22
Bilaga 1. Mineral- och bergartsregistrering av stenfynd redovisade i tabeller. 22
Bilaga 2. Geologisk ordlista............................................................................ 44
Bilaga 3. Kornstorleksindelning...................................................................... 46
Bilaga 4. XRD-analys ..................................................................................... 47
Figurer................................................................................................................. 50
Tabellförteckning................................................................................................. 50
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
5
Sammanfattning
På uppdrag av Michel Guinard, SAU, har Geoarkeologiskt Laboratorium
(UV Uppsala), Riksantikvarieämbetet undersökt stenmaterial från Västra
Via 1:4 & 2:4, RAÄ 83:1, 83:2, Vintrosa socken, Närke. Materialet
kommer från en arkeologisk slutundersökning av tre olika mesolitiska
platser, Svartkärret 1, 2 och 3. En av frågeställningarna i denna
undersökning var om råmaterialet till fynd av mineral och bergart som
använts är lokalt tillgängligt eller ditfört. En första slutsats som man kan
dra är att grovkornigare bergarter av granitisk sammansättning, gnejser
och sand- och kalkstenar utgör en betydligt större andel av
moränmaterialet jämfört med fyndmaterialet.
Fyndmaterialet domineras, förutom av kvarts, av täta till mycket
finkorniga bergarter såsom flintor, hälleflintor och leptiter. Dessa
bergarter förekommer inte lokalt och det bör tyda på att man haft kontakt
med, eller själva gjort resor norrut, eller söderut när det gäller de
sydskandinaviska flintorna, för att införskaffa detta material. Ett
alternativ kan vara att detta material härstammar från en närbelägen ås.
Det är högst troligt att knackstenarna med tanke på sin form och
användningsområde hämtats från det lokala åsmaterialet. Fynd av jotnisk
sandsten, och möjligen också kvartsit, har troligen också hämtats ur
rullstensmaterialet.
Fynd som okulärt kategoriserats som svarta hälleflintor undersöktes
ytterligare med röntgendiffraktionsanalyser. Resultaten bekräftade att
detta var en korrekt kategorisering. Trots ett glimmerinnehåll i ett fynd
rör det sig även här om en vulkanisk bergart och alunskifferalternativet
eller sydskandinavisk flinta kan uteslutas. Hälleflintor finns rikligt kring
Nora och det är möjligt att det finns svarta varianter bland dessa.
De analyserade skärvstenarna visade sig med avseende på storlek och
sammansättning vara annorlunda mellan lokalerna Svartkärret 1 och 3.
Skärvstenarna från Svartkärret 3 består oftast av större stenar oftast
grovkorniga röda granitoider och gnejser. Skärvstenarna från Svartkärret
1 är mindre till storlek och av finkornigare bergarter i jämförelse med
skärvstenarna från Svartkärret 3. Bergarterna består i huvudsak av
vulkaniter, finkorniga granitoider och sedimentära bergarter.
6
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
Inledning
På uppdrag av Michel Guinard, SAU, har Geoarkeologiskt Laboratorium
(UV Uppsala), Riksantikvarieämbetet undersökt stenmaterial från Västra
Via 1:4 & 2:4, RAÄ 83:1, 83:2, Vintrosa socken, Närke. Materialet
kommer från en arkeologisk slutundersökning av tre olika mesolitiska
platser, Svartkärret 1, 2 och 3, och består av ca 16 fyndbackar av
varierande typer av avslag och en back med knackstenar. Utöver detta
hittades cirka en back fragmenterade skärvstenar vid Svartkärret 1 medan
ungefär motsvarande mängd, men mindre fragmenterat och större stenar,
framkom vid Svartkärret 3. Detta material har också delvis ingått i de
geotermometriska analyser som genomförts av Geoarkeologiskt
Laboratorium. En del av skärvstensmaterialet har redan i fält undersökts
och kategoriserats och denna information har funnits tillgänglig för
Geoarkeologiskt Laboratorium.
Svartkärret är en mesolitisk boplats vilken i jämförelse med andra
undersökta Närkiska mesolitiska boplatser är något äldre, ca 7–6000 f.
Kr. Svartkärret är tolkad som en strandnära lokal vilken breder ut sig runt
en lagun i skärgårdsmiljö med land i väst. Fyndmaterialet domineras av
slagen kvarts.
Dellokal Svartkärret 1 breder ut sig på en terrass ca 75–80 m ö.h. och
är daterad till ca 6600–6500 f. Kr. Fynden från platsen domineras av
mikrospån i kvarts, kvartsit och ett flintliknande material.
Dellokal Svartkärret 2 är belägen i en böljande sluttning ca 65 m ö.h.
Vid denna lokal återfanns mer eldpåverkad sten än vid Svartkärret 1 och
den slagna kvartsen var också av en annan typ. Två yxor (Fnr 10171,
12050) framkom också i det översta jordlagret vid denna lokal.
Dellokal Svartkärret 3 återfinns längst ner i backen söder om
Svartkärret 2, ca 65 m ö.h., med en tolkad ålder på 6400–6100 f. Kr.
Fynd av mikrospån förekommer också rikligt vid denna lokal.
Undersökningens förutsättningar
En allmän bergartsbeskrivning har utförts på alla artefakter i bergart och
mineral. Syftet med denna är att kunna notera om råmaterialet som
använts är lokalt tillgängligt eller ditfört. Om råmaterialet är ditfört kan
det påvisa kontakter och utbyte med andra regioner, både relativt
närliggande och långväga.
Petrografiska undersökningar i tunnslip och
röntgendiffraktionsanalyser (XRD) är två metoder som har tillämpats då
fyndens sammansättning inte direkt kunnat bestämmas.
Analys av skärvstensmaterialet har utförts genom att studera
bergartsprov i tunnslip under mikroskop. Bergartens mineralogiska
sammansättning och omvandlingsgrad har använts för att avgöra till
vilken temperatur skärvstenarna blivit upphettade.
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
7
Metod
Mineral- och bergartsbestämning
Samtliga fyndposter har studerats okulärt makroskopiskt och med hjälp
av en stereolupp. I några fall har syra, kraftigt utspädd saltsyra, använts
för att testa kalciumkarbonatinnehållet i bergarten.
I stereoluppens förstoring framträder små variationer tydligare vilket
är extra viktigt när det gäller detaljer kring de variationer som
förekommer i de täta bergarterna som flinta och hälleflinta.
Inledningsvis skedde en genomgång av de för området relevanta
berggrunds- och jordartskartorna samt de tillhörande beskrivningarna
(Hjelmqvist 1966, Lundegårdh & Fromm 1971, Fromm 1972,
Lundegårdh m. fl. 1972, Lundström 1983, Stephens 1998). Vid
bedömning av provernas proveniens har jämförelser gjorts med en del av
de referensprover vilka samlades in vid upprättande av de aktuella
berggrundskartorna och som nu finns sparade hos Sveriges geologiska
undersökning.
Röntgendiffraktionsanalys (XRD)
Skiffrar och andra mycket finkorniga till täta bergarter kan inte
undersökas petrografiskt under mikroskop (tunnslipsanalyser) då
mineralkornen är för små för att kunna identifieras. För att kunna studera
deras mineralogiska sammansättning hos dessa bergarter, vilket i sin tur
kan ge information om dess proveniens, är därför XRD-analyser, en
mycket effektivare metod. Denna metod bygger på interferensfenomen
som uppkommer då röntgenstrålar passerar genom kristallint material.
Diffraktionsmönstren är karakteristiska för materialet och för enskilda
mineral. Blandningar av flera olika mineral kan dock vara svårtolkade
och den slutliga tolkningen måste göras manuellt där både mönstret och
intensiteten på diffraktogrammet måste beaktas. I bilaga 4 från SGU ges
en utförligare redogörelse för provberedning och de tekniska variablerna
för instrumentet vid analysen.
Geotermometri
Bergarters reaktioner vid upphettning
Bergarter består oftast av olika mineral vilka reagerar på olika sätt om de
blir upphettade. Man bör dock ta hänsyn till att flera mineral t ex biotit
och amfibol kan ha varierande sammansättning och således även något
olika omvandlingstemperaturer. Nedanstående sammanställning upptar
de mineral och processer som använts i föreliggande arbete. Som generell
referens för temperaturbestämningen (främst biotitens omvandling)
används resultaten från den vitrifierade vallen på Broborg (Kresten, Kero
& Chyssler 1993; Kresten 1997a, b). Temperaturbedömningarna torde
vara korrekta inom ±50°C.
Enskilda mineral
Biotit, svart glimmer, är vanlig i t ex graniter, gnejser och skiffrar. Vid
upphettning till temperaturer mellan 400 och 600ºC oxideras biotiten
(Smykatz-Kloss 1974). Glimmer från gnejs-graniten vid Broborg, Husby-
8
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
Långhundra sn, Uppland, oxideras vid 500ºC (Hjärthner-Holdar &
Kresten 1996; Kresten 1997a, b) vilket ger sig till känna i en mässingseller guldgul färg hos glimmern. Detta kan redan i fält användas för att
uppskatta upphettningstemperaturen. I tunnslip blir biotiten som i
opåverkat tillstånd är brun till grönbrun och transparent nästan svart och
ogenomskinlig (jfr Kresten 1998). Vid upphettning till omkring 1000ºC
smälter biotiten till ett i tunnslipet mörkbrunt eller nästan svart glas.
Naturlig omvandling av biotit genom lösningar, eller genom vittring,
resulterar i bildning av kloritmineral vilka omvandlas vid upphettning till
temperaturer mellan 500 och 850ºC, beroende på sammansättning och
struktur (Smykatz-Kloss 1974). Eftersom kloriten således är mera stabil
än biotit är det viktigt att skilja mellan dessa vilket kan vara vanskligt när
det rör sig om termiskt omvandlade faser.
Muskovit, vit glimmer, är termiskt stabil till temperaturer på omkring
1000ºC (Smykatz-Kloss 1974).
Magnetit, Fe3O4, förekommer i flertalet bergarter, om än oftast i små
mängder. Vid upphettning till temperaturer mellan 275 och 450ºC bildas
maghemit (γ-Fe2O3). Fortsatt upphettning leder till bildning av hämatit
(α-Fe2O3) i temperaturintervallet 480–700ºC (Mackenzie & Berggren
1970; Smykatz-Kloss 1974). Dessa reaktioner förutsätter en oxiderande
atmosfär; under reducerande betingelser uteblir de.
Magnetit kan även nybildas, t ex vid omvandling av biotit, såväl
genom lågtermala processer eller vittring (under bildning av klorit,
vermikulit) som genom biotitens termiska oxidation (se ovan). Dessa
olika processer kan dock vanligen lätt särskiljas vid mikroskopering av
provet.Svavelkis (pyrit), FeS2, oxideras vid upphettning i luft till 450–
500ºC till järnoxid Fe2O3 och svaveldioxid SO2 (Bollin 1970). SmykatzKloss (1974) redovisar tre oxidationsreaktioner inom intervallet 468–
570ºC. Liknande gäller för magnetkis, FeS1-x som oxideras delvis vid
490ºC, fullständig vid 570ºC (Smykatz-Kloss 1974).
Generella reaktioner
Radioaktiva (även: pleokroitiska) gårdar bildas i olika värdmineral runt
inneslutningar av radioaktiva mineral. Gårdarna bildas genom den
radioaktiva strålningen, främst α- men även β-strålning. Gårdarna
utmärker sig genom mörkfärgning av värdmineralet runt inneslutningen.
Är denna liten bildas det sfäriska gårdar; större korn har gårdar med
samma form som inneslutningen. Radierna är oftast 30–40 μm och direkt
relaterade till de emitterade α-partiklarnas energinivåer (dvs. från uranresp. toriumsönderfallsserien). Mörkfärgningens intensitet är
proportionell till inneslutningens radioaktivitet samt exponeringstiden
(vanligen = bergartens ålder) och således har ett flertal försök gjorts för
att använda gårdarna för åldersbestämning av bergarter (Henderson 1934;
Deutsch m. fl. 1956) med något ojämna och alltid enbart approximativa
resultat.
Värdmineralen kan vara biotit, klorit, hornblände, kordierit, turmalin,
flusspat m fl. Vanliga radioaktiva mineral är rutil, titanit, zirkon, apatit,
monazit och epidotmineral. Radioaktiva gårdar runt zirkon eller apatit i
värdmineralet biotit är vanligt förekommande i flertalet bergarter. Man
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
9
bör dock hålla i minnet att vissa av dessa mineral inte nödvändigtvis
innehåller radioaktiva grundämnen.
Vid upphettning inträder en blekning av de radioaktiva gårdarna (jfr
Kresten 1998, Fig. 4). Tyvärr tycks endast få kvantitativa mätvärden
föreligga: t ex rapporterar Mügge (1907) att gårdarna i kordierit är näst
intill helt blekta efter upphettning till 350–380ºC under 1 timme.
Erfarenheter från vallsnittet på Broborg tyder på att gårdarna i biotit
försvinner vid upphettning till ca 450ºC.
Resultat
Geologisk översikt av området
Denna sammanfattning av de lokala geologiska förhållandena bygger på
Ulf B. Andersson, Uppsala Universitet, och som tillhandahållits av
uppdragsgivaren, och nedan angivna referenser. Berggrunden vid
utgrävningsplatsen består av ordovicisk kalksten, som underlagras av
överkambrisk alunskiffer och mellankambrisk skifferlera längre ner i
sluttningen (Lundegårdh & Fromm 1971). Söder och sydost om Vintrosa
är en underkambrisk sandsten avsatt direkt på urberget, denna bergart är
den understa i den sedimentära stratigrafin. Vidare mot sydost, från
Vintrosa kyrka och mot sydost, finns urberget blottat bestående
huvudsakligen av graniter och grova gnejser. Dessa kan dock inte ha
bidragit till stenmaterialet på utgrävningsplatsen eftersom
istransportriktningen i området varit mot söder med en variation på ca
10° åt väster och öster (Fromm 1972). Blottningar av kambriska och
ordoviciska bergarter förekommer mycket sparsamt i området med
undantag för stenbrotten i Yxhult och N. Mossby, sydost om Kumla samt
höjdplatån väster och sydväst om Latorps bruk, norr om Vintrosa.
Ett större område med urberg ca 4 km mot nord-nordväst dvs.
uppströms isrörelseriktningen är troligen huvudkällområdet för det
moränmaterial som förekommer vid utgrävningsplatsen. Detta område
domineras av förgrovade vulkaniska gnejser (förgrovade leptiter), olika
typer av granitoider, metabasiter (=amfiboliter) och diabaser (Lundegårdh
m.fl. 1972). Finkornigare och bättre bevarade metavulkaniter av olika
typer förekommer längre norrut, i trakten av Nora och söder därom. Ett
par hundra block har undersökts av Ulf B. Andersson på platsen för att få
en uppfattning om den lokala moränens sammansättning. Resultaten av
denna studie visar följande fördelning: 50% av blocken består av
kalksten+sandsten, 19% av metavulkaniter, 17% av graniter och grova
gnejser samt 14% av basiter.
Mineral- och bergartsbestämning
Resultaten av mineral- och bergartsbestämning av samtliga fynd finns
presenterade i bilaga 1. En sammanställning av antal fynd per bergart och
mineral för varje delområde finns sammanställt i tabellerna 1–6 nedan.
Kvarts
De analyserade fynden av mineral och bergarter domineras av kvarts.
Fynd av detta mineral förekommer på samtliga tre lokaler, Svartkärret 1,
10
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
2 och 3 i stora mängder. Två olika typer av kvarts har skiljts ut,
grovkristallin och finkristallin. Dessa två kategorier av kvarts kan dock
förekomma sida vid sida i samma häll/bergart och det går alltså inte utan
vidare analyser att säga något om kvartsens proveniens.
Flinta
Fynd av flinta förekommer på alla tre lokalerna men är rikligast
representerad på Svartkärret 1 och 3, såväl numerärt som andel av totala
mineral- och bergartsfynd. Två olika typer av flinta har identifierats i
fyndmaterialet, sydskandinavisk och kambrisk. Ett litet antal har
kategoriserats som flintor övriga (tabell 6) då det ej varit möjligt att
bedöma dess ursprungsområde. Den sydskandinaviska flinttypen är svart,
tät och uppvisar ett mussligt brott medan den kambriska, är blåaktig med
bruna och/eller vita fläckar och ibland även svarta prickar. Den
kambriska flinta har med största sannolikhet sitt ursprung i Kinnekulle
och har jämförts med referensstuffer hos SGU vilka insamlats vid
kartering av detta område.
Hälleflintor
Ett flertal fynd från Svartkärret 1, 2 och 3 har klassificerats som
hälleflinta med varierande färg. Hälleflintor förekommer i de bättre
bevarade metavulkaniterna i trakten av Nora och söder därom och enligt
beskrivningen till det aktuella kartbladet är dessa vit till grå, grå till
rödgrå, grå till brungrå, vit till skära med gröna skarnsliror, Lundegårdh
m.fl. (1972). Två stuffer som samlades in vid SGU:s karteringsarbete från
Annebergsgruvan visar en vit respektive rosa mycket tät homogen
bergart. Dessa bergarter är klassificerade som hälleflintor.
Tre av de undersökta fynden utgörs av hälleflintorna vilka är svarta,
täta och har ett mussligt brott vilket medför att de endast genom att
studeras under stereoluppen kan skiljas från sydskandinavisk flinta. Fynd
Svartkärret 999 (SVK99, se XRD-analys) är ett större stycke av denna
bergart och hittades vid utgrävningsplatsen dock utan någon kontext.
Detta fynd finns inte presenterat i tabellerna.
En alternativ bestämning av dessa täta svarta bergarter skulle kunna
vara alunskiffer vilket förekommer i nära anslutning till
utgrävningsplatsen (Lundegårdh & Fromm 1971). För att bringa klarhet i
dessa bergarters sammansättning vilket kan ge indikationer om dess
ursprungsområden har två av (SVK999 och SVKFU1= F1 från
förundersökningen Svartkärret 2) dem analyserats med XRD-teknik.
Fnr 100048 från Svartkärret 3 är också en av dessa täta svarta
bergarter. Detta fynd består av en flisa vilken också innehåller ett band av
en ljusare gråvit tät bergart. Detta skulle tyda på att även svarta
hälleflintor skulle förekomma i de bandade metavulkaniterna från
Noratrakten.
Ett antal av fynden bestod av en blå eller ljusblå tät bergart vilken
påminde om flinta av Kinnekulletyp. Dessa var dock något
grovkristallinare än flintorna och tillhör troligen också de bandade
metavulkaniterna från Noratrakten.
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
11
Leptiter och porfyrer
En stor del av fynden, framförallt från Svartkärret 1, utgörs av leptiter.
Leptit är en finkornig metamorf bergart som domineras av fältspat och
kvarts och som bildas genom omkristallisering av lava eller tuff. Den
lågmetamorfa motsvarigheten till leptit är hälleflinta, vilken också
generellt är tätare. Skillnaden mellan dessa två bergarter är dock gradvis
och de förekommer ofta inlagrade med varandra. Leptiternas
ursprungsområde är troligen samma som hälleflintornas dvs. trakten av
Nora och söder därom. I flera av fynden kan man observera att det
förekommer leptiter av olika färg intill varandra vilket alltså visar på
samma ursprungsområde och att de är växellagrade. En del varianter av
porfyr har också kunnat noteras tillsammans med leptiter i ett och samma
fynd vilket också tyder på att porfyriska bergarter finns inlagrade i
leptitbältet.
Sandstenar och kvartsiter
Fynd av sandsten och kvartsit förekommer sparsamt på lokalerna
Svartkärret 1 och 3 men saknas helt på Svartkärret 2. Två olika typer av
sandstenar med olika geologisk ålder och ursprungsområden har
identifierats, jotnisk och paleozoisk. Den jotniska sandstenen är den
geologiskt äldre bergarten och förekommer i fast klyft närmast norrut i
Dalarna. Det är möjligt att en del eller samtliga fynd av kvartsit även
härrör från dessa formationer och utgör områden/lager vilka utsatts för
högre metamorfos (omvandling) och därmed omvandlats från en sandsten
till en kvartsit. De paleozoiska sandstenarna är troligen av underkambrisk
ålder och som undersökningen av moränblocken visade förekommer
denna bergart lokalt.
Övriga bergarter
Ett fåtal fynd utgörs av bergarter, porfyrit, glimmerskiffer och en del
porfyrer, utöver de ovan diskuterade. Dessa är troligen istransporterade
från det större område med urberg ca 4 km nord-nordväst om
utgrävningsplatsen.
Knackstenar
Ett antal fyndposter från Svartkärret 1 har av uppdragsgivaren
klassificerats som knackstenar. Dessa är redovisade separat i tabell 1 och
domineras av grovkornigare granitoider och kvartsdiorit. Dessa bergarter
uppträder frekvent i det tidigare nämnda urbergsområdet ca 4 km nordnordväst om utgrävningsplatsen och förekommer också i den lokala
moränen. Andra knackstensbergarter är leptit och olika typer av porfyr
vilka troligen härrör från områden något längre norrut, i Noratrakten.
Jotniska sandstenar och andra variationer av porfyr vilka också
förekommer bland knackstenarna har sitt ursprungsområde i Dalarna.
12
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
Tabell 1. Svartkärret 1, knackstenar
Bergart/mineral
Huvudgrupp Undergrupp
Granitoid
Tonalit
Granodiorit
Granit
Kvartsdiorit
Leptit
Dacit
Porfyr
Ryolitisk
sammansättning
Ryolitisk
sammansättning
Övriga
Porfyrit
Sandsten
Paleozoisk
Jotnisk
Antal
2
3
1
2
2
2
2
1
1
1
3
Tabell 2. Svartkärret 1, övriga fynd
Bergart/mineral
Huvudgrupp Undergrupp
Sandsten
Paleozoisk
Jotnisk
Kvartsit
Flinta
Sydskandinavisk
Kambrisk
Hälleflinta
Blå
Leptit
Vit
Rosa
Övriga
Porfyr
Ryolitisk
sammansättning
Övriga
Porfyrit
Andesitisk
sammansättning
Kvarts
Finkristallin
Grovkristallin
Antal
1
2
5
15
70
2
88
8
5
8
2
1
127
204
Tabell 3. Svartkärret 2, fynd från förundersökningen
Bergart/mineral
Huvudgrupp Undergrupp
Hälleflinta
Svart
Ljusblå
Kvarts
Finkristallin
Grovkristallin
Antal
1
2
3
6
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
13
Tabell 4. Svartkärret 2, övriga fynd
Bergart/mineral
Huvudgrupp Undergrupp
Flinta
Sydskandinavisk
Kambrisk
Hälleflinta
Svart
Leptit
Vit
Ljusblå
Metabasit
Kvarts
Finkristallin
Grovkristallin
Antal
1
1
1
3
1
2
21
33
Tabell 5. Svartkärret 3, fynd från förundersökningen
Bergart/mineral
Huvudgrupp Undergrupp
Flinta
Sydskandinavisk
Kambrisk
Glimmerskiffer
Kvartsit
Leptit
Kvarts
Grovkristallin
Antal
1
2
1
1
1
7
Tabell 6. Svartkärret 3, övriga fynd
Bergart/mineral
Huvudgrupp Undergrupp
Sandsten
Paleozoisk
Flinta
Kambrisk
Övriga
Hälleflinta
Blå
Svart
Övriga
Leptit
Vit
Porfyr
Kvarts
Finkristallin
Grovkristallin
Antal
1
22
4
6
1
4
4
3
32
115
Röntgendiffraktionsanalys (XRD)
Två fynd har analyserats med röntgendiffraktometerteknik och
fullständiga resultat från dessa undersökningar finns presenterade i
bilaga 4.
Fynd SVK 999 visade sig innehålla mycket kvarts samt plagioklas och
klorit. Detta motsvarar sammansättningsmässigt en hälleflinta.
14
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
Fynd SVKFU 1 hade liknande sammansättning men var rikare på
kalifältspat i förhållande till plagioklas, jämfört med SVK 999, och hade
dessutom en liten andel glimmer, sannolikt biotit. Trots
glimmerinnehållet rör det sig även här om en vulkanisk bergart och
alunskifferalternativet kan uteslutas.
Geotermometri
Skärvstenar från Svartkärret 1 och 3
Vid provurval för petrografiska och geotermomtriska analyser av
skärvstenarna från Svartkärret 1 och 3 utfördes en översiktlig okulär
genomgång av materialet. Följande generella resultat framkom då.
Skärvstenarna från Svartkärret 3 består oftast av större stenar, upp till ca
10 cm i diameter. Bergarterna är oftast grovkorniga röda granitoider och
gnejser. Skärvstenarna från Svartkärret 1 är färre, mindre till storlek och
av finkornigare bergarter i jämförelse med skärvstenarna från Svartkärret
3. Bergarterna består i huvudsak av vulkaniter finkorniga granitoider och
sedimentära bergarter.
Svartkärret 1
SVK 5113. Provpåsen märkt med VVME1, R5113:3, natursten.
Provet består av en grovt medelkornig röd granit. Detta prov har valts för
att användas som referensprov vid de geotermometriska analyser. Provet
är en natursten och bör därför rimligen ej ha varit utsatt för några
förhöjda temperaturer. Den petrografiska undersökningen visar att provet
består av en fint till grovt medelkornig granitoid vilken domineras av
kvarts och fältspater. Dessa är så kraftigt sericitiserade att dess
ursprungssammansättning oftast ej går att bestämma. Glimmermineral
förekommer relativt sparsamt och är oftast kloritomvandlade. Apatit,
zirkon och epidot är mineral som förekommer accessoriskt. Zirkoner
inneslutna i biotiten uppvisar radioaktiva gårdar (Fig. 1). Opaka mineral
(järnoxider) förekommer sparsamt. Det finns inga geotermometriska
signaler som tyder på att stenen varit utsatt för några högre temperaturer.
SVK 100307. Provpåsen märkt med VVME1, R100307, skärvsten.
Provet består av en fint medelkornig röd granit vilken uppvisar ett grusigt
ytterskikt. Den petrografiska undersökningen visar att provet består av en
mycket finkornig till finkornig granit eller granodiorit vilken domineras
av kvarts och mikroklin. Plagioklas förekommer också relativt frekvent.
Omvandlig genom sericitisering är mindre omfattande än i föregående
prov. Bergarten är relativt fattig på glimmrar. Stora mängder av järnoxid
tyder på att merparten av den ursprungliga biotiten är helt omvandlad
(Fig. 2). Upphettningstemperaturen uppskattas till mellan 550 och 600°C.
SVK 5187. Provpåsen märkt med VVME1, R5187, skärvsten.
Provet består av en finkornig rödgrå epidotrik granitoid. Den
petrografiska undersökningen visar att provet består av en finkornig
granit, en viss del ännu finkornigare material förekommer, vilken
domineras av kvarts, biotit, kalifältspat och plagioklas. Biotiten är till stor
del kraftigt omvandlad och ersatt av bl.a. epidot. Titanit uppträder
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
15
accessoriskt i provet. De delar av biotiten som inte är omvandlade ger ett
fräscht intryck och inneslutna zirkoner uppvisar tydliga radioaktiva
gårdar (Fig. 3). Upphettningstemperatur har troligen aldrig överstigit
450°C.
Figur 1. SVK 5113. Bilden visar ett biotitkorn, gulbrunt, med radioaktiva gårdar, svarta,
efter zirkonsönderfall.
Figur 2. SVK 100307. Bilden visar en bergart vilken är relativt fattig på glimmrar. Stora
mängder av järnoxid, svart, tyder på att merparten av den ursprungliga biotiten är helt
omvandlad.
16
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
Figur 3. SVK 5187. Biotit, brunt, vilket ger ett fräscht intryck och
upphettningstemperaturen har troligen aldrig överstigit 450°C.
Figur 4. SVK 16963. Enstaka biotitkorn, svart, har observerats i provet och dessa är
mycket kraftigt oxiderade.
Svartkärret 3
SVK 16935. Provpåsen märkt med 83:3 R16935, skärvsten.
Provet består av en grovkornig och ojämnkornig pegmatit. Den
petrografiska undersökningen visar att provet består av en grovt
medelkornig till grovkornig pegmatit vilken domineras av kvarts,
kalifältspat, plagioklas och biotit medan granat också förekommer relativt
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
17
rikligt. Enstaka epidotkorn har observerats. Biotiten är
temperaturpåverkad vilket visar sig genom begynnande oxidation av
mineralet längs ytterkanter och sprickor. Radioaktiva gårdar är synliga,
ursprungsmineralet går oftast ej att fastställa. Oxiderad pyrit förekommer
sparsamt. Upphettningstemperaturen uppskattas ha varit i intervallet 500–
550°C.
SVK 16963. Provpåsen märkt med 83:3 R16963, skärvsten.
Provet består av en röd medelkornig gnejs av granitisk sammansättning.
Den petrografiska undersökningen visar tydliga parallella strukturer
vilket speglar bergartens gnejsighet. Den dominerande kornstorleken
varierar mellan 0,5 och 1 mm, men de rekristalliserade kvartskornen är
<0,05mm. Bergarten domineras av kvarts, kalifältspat och glimmer.
Glimmermineralen är i likhet med kvartsen mycket finkornig och består
till största delen av muskovit. Enstaka biotitkorn har observerats, dessa är
mycket kraftigt oxiderade (Fig. 4). Provet är svårbedömt pga
glimmermineralens finkornighet och omvandlingsgrad men
upphettningstemperaturen uppskattas till 500–600°C.
SVK 17063. Provpåsen märkt med VVME3, A17063, skärvsten.
Provet består av en röd medel till grovkornig gnejs av granitisk
sammansättning. Den petrografiska undersökningen visar en
parallellorientering av flertalet av mineralkornen vilka varierar mellan
medelkornig till grovt medelkornig. Granitoiden har en tonalitisk
sammansättning med kvarts och plagioklas som huvudmineral medan
kalifältspat och biotit förekommer sparsammare. Plagioklasen är ofta
omvandlad till sericit och epidot medan zirkon och apatit förekommer i
små mängder. Biotiten är ställvis helt omvandlad till järnoxider men det
förekommer även biotitkorn vilka inte verkar nämnvärt påverkade.
Upphettningstemperaturen uppskattas till mellan 500 och 600°C.
Diskussion och slutsatser
En av frågeställningarna i denna undersökning var om det råmaterialet till
fynd av mineral och bergart som använts är lokalt tillgängligt eller ditfört.
En första slutsats som man kan dra är att grovkornigare bergarter av
granitisk sammansättning, gnejser och sand- och kalkstenar utgör en
betydligt större andel av moränmaterialet jämfört med fyndmaterialet.
Detta är i och för sig inget överraskande då dessa bergarter inte kan
användas för att tillverka t.ex. skärande eller skrapande redskap med.
Istället domineras fyndmaterialet, förutom kvarts, av täta till mycket
finkorniga bergarter såsom flintor, hälleflintor och leptiter. Dessa
bergarter förekommer inte lokalt och det bör tyda på att man haft kontakt
med, eller själva gjort resor norrut, eller söderut när det gäller de
sydskandinaviska flintorna, för att införskaffa detta material. Ett
alternativ kan vara att detta material härstammar från en närbelägen ås.
Det är högst troligt att knackstenarna med tanke på sin form och
användningsområde hämtats från det lokala åsmaterialet. En generell
rundning och nedbrytning av mjukare och sprickfyllda bergarter
18
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
förekommer genom erosion vid transport och avsättning av
rullstensmaterial. Rullstensåsar vilka sträcker sig i nord-sydlig riktning
förekommer relativt nära Svartkärret. Fynd av jotnisk sandsten, och
möjligen också kvartsiterna, förekommer i fast klyft närmast norrut i
Dalarna. Dessa har troligen också hämtats ur rullstensmaterialet. En
undersökning av förekomsten av jotniska bergarter i de närbelägna
rullstensåsarna skulle antagligen visa på ett relativt stort inslag av dessa
bergarter. Fynd av dessa bergarter är därför ingalunda bevis på kontakter
norrut. De yngre (paleozoiska) sandstenarna förekommer lokalt i
moränen och har alltså funnits tillgängliga på platsen.
XRD-analyserna av de svarta hälleflintorna bekräftade att detta var en
korrekt kategorisering av dessa bergarter. Trots glimmerinnehållet i
SVKFU 1 rör det sig även här om en vulkanisk bergart och
alunskifferalternativet eller sydskandinavisk flinta kan uteslutas.
En ny bergartskartering av området kring Nora, Karlskoga NO, har
nyligen utförts av SGU (Stephens, 1998). Beskrivningen till detta
kartblad har ännu inte publicerats men enligt författaren (personlig
kontakt via e-mail) förekommer hälleflinta rikligt kring Nora, nordväst
om marmorformationen vid Älvlången och Vikern, och det är möjligt att
svarta varianter finns inlagrade i dessa formationer
De analyserade skärvstenarna visade sig med avseende på storlek och
sammansättning vara annorlunda mellan lokalerna Svartkärret 1 och 3.
Skärvstenarna från Svartkärret 3 består oftast av större stenar oftast
grovkorniga röda granitoider och gnejser. Skärvstenarna från Svartkärret
1 är mindre till storlek och av finkornigare bergarter i jämförelse med
skärvstenarna från Svartkärret 3. Bergarterna består i huvudsak av
vulkaniter, finkorniga granitoider och sedimentära bergarter. De
geotermometriska undersökningarna visar att de tre analyserade
skärvstenarna från Svartkärret 3 visar på relativt lika temperaturpåverkan
med ett uppskattat temperaturintervall mellan 500 och 600 grader.
Temperaturpåverkan på skärvstenarna från Svartkärret 1 är möjligen
något mer varierande men antalet analyserade prover är för få för att man
ska kunna dra några säkra slutsatser. Den temperaturvariation man ser i
de analyserade skärvstenarna kan mycket väl förklaras av variation av
placering eller exponeringstiden i en och samma härd.
Referenser
Bollin, E.M., 1970. Chalcogenides. - sid. 193–236 i R.C. Mackenzie
(utg.) Differential Thermal Analy-sis, Vol. 1, Fundamental Aspects.
Academic Press, London och New York.
Deutsch, S., Hirschberg, D. & Piciotto, E., 1956. Étude quantitative des
halos pléoch¬roïques. - Application à l'estimanation de l'âge des
roches granitiques. - Bulletin de la Société Belge de Géologie LXV, 2,
267–281.
Henderson, G.H., 1934. A new method of determining the age of certain
minerals. - Proceedings of the Royal Society London, A145, 591–598.
Hjärthner-Holdar, E. & Kresten, P., 1996. Thermometry of fire-cracked
and molten material. - Proceedings from the 6th Nordic Conference on
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
19
the Application of Scientific Methods in Archaeology, Esbjerg 1993,
57–65. Arkæologiska Rapporter nr. 1, 1996. Esbjerg Museum.
Kresten, P., 1997a. Skörbränd sten från Mörby och Hulje (E4 Syd).
Östergötland, Hogstad sn RAÄ 168, Mjölby sn RAÄ 234-236. Geoarkeologiskt Laboratorium, UV Uppsala, Analysrapport 1-1997.
Kresten, P., 1997b. Skörbränd sten från Sneden. Uppland, Litslena sn,
RAÄ 328. - Geoarkeologisk Laboratorium, UV Uppsala,
Analysrapport 2-1997.
Kresten, P., 1998. Geothermometry of archaeologic materials. Final
report of the research project ”Geothermometry”. – Geoarchaeological
Laboratory, Activity Report 1998.
Kresten, P. & Fagerlund, D., 1997. Fissionsspåranalys av upphettat
stenmaterial: Metodik, resultat och möjligheter. - Geoarkeologiskt
Laboratorium, UV Uppsala, Forskningssrapport R1-1997.
Kresten, P., Kero, L. & Chyssler, J., 1993. Geology of the vitrified hillfort Broborg in Uppland, Swe-den. - Geologiska Föreningens i
Stockholm Förhandlingar 115, 13-24.
Mackenzie, R.C. & Berggren, G., 1970. Oxides and Hydroxides of
Higher-Valency Elements. - sid. 271-301 i R.C. Mackenzie (utg.)
Differential Thermal Analysis, Vol. 1, Fundamental Aspects. Academic Press, London och New York.
Mügge, O., 1907: Radioaktivität als Ursache der pleochroitischen Höfe
des Cordierit. - Centralblatt für Mineralogie, Geologie und
Paläontologie 13, 397-399.
Smykatz-Kloss, W., 1974. Differential Thermal Analysis. Application
and Results in Mineralogy. - Minerals and Rocks 11. Springer-Verlag,
Berlin, Heidelberg, New York.
Wagner, G. & Van den Haute, P., 1992. Fission-Track Dating. - Kluwer
Academic Publishers, Dord-recht, Boston, London.
Lundegårdh, P. H, Wikman, H., Karis, L., Magnusson, E. & Hübner, H.
1972. Beskrivning till berggrundsgeologiska kartbladet Örebro NV,
Sveriges geologiska undersökningar Af 102.
Stephens, M. B., 1998. Berggrundskartan 10E Karlskoga NO, 1:50 000.
Sveriges geologiska undersökningar Af 184.
Hjelmqvist, S. 1966. Beskrivning till berggrundskarta över Kopparbergs
län. Sveriges geologiska undersökningar Ca 40.
Lundegårdh, P. H. & Fromm, E. 1971. Beskrivning till
berggrundsgeologiska kartbladet Örebro SV, Sveriges geologiska
undersökningar Af 101.
Lundström, I. 1983. Beskrivning till berggrundsgeologiska kartbladet
Lindesberg SV, Sveriges geologiska undersökningar Af 126.
Fromm, E. 1972. Beskrivning till geologiska kartbladet Örebro SV,
Sveriges geologiska undersökningar Ae 5.
20
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
Administrativa uppgifter
Riksantikvarieämbetets dnr: 424-0930-2008.
Riksantikvarieämbetets projektnummer: 10828.
Projektgrupp: Daniel Andersson och Lena Grandin.
Underkonsulter: MINOPREP Hunnebostrand, SGU Uppsala.
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
21
Bilagor
Bilaga 1. Mineral- och bergartsregistrering av stenfynd redovisade i tabeller.
Svartkärret 1, Knackstenar ordnade efter fyndnummer.
Kontext Bergart/mineral
Huvudgrupp
Beskrivning
100851
Sandsten
Undergrupp
?Paleozoisk
100852
100853
Granitoid
Leptit
Tonalit
Dacit
100854
100855
Kvartsdiorit
Porfyr
Ryolit
100856
Sandsten
?Jotnisk
100857
Granitoid
Tonalit
100858
100859
100860
Granitoid
Granitoid
Granitoid
Granodiorit
Granodiorit
Granodiorit
100861
100862
100863
100864
Granitoid
Leptit
Sandsten
Granitoid
Granit
Dacit
100865
Porfyr
Dacitisk
sammansättning
100866
100867
100868
100869
Granitoid
Granitoid
Sandsten
Kvartsdiorit
Tonalit
Tonalit
100870
Granitoid
Tonalit
100871
100872
Granitoid
Porfyr
Granit
100873
100874
Granitoid
Porfyr
100875
Porfyrit
100876
Granitoid
Tonalit
100877
Porfyr
Dacitisk
sammansättning
Jotnisk
Tonalit
Jotnisk
Granit
Ryolitisk
sammansättning
Brun, mellan-grovsandig, arkosisk,
möjligen paleozoisk
Vit, grovkornig, massiv, plagioklasrik
Beige, mycket finkornig- fint
medelkornig, fattig på mörka mineral
Grå, medelkornig, massiv
Rosa, porfyrisk med strökorn av kvarts
och biotit <3mm, förskiffrad
Röd, medelsand-fingrus, sandsten eller
kvartsit, rik på fältspat, troligen jotnisk
Grå, grovkornig, ställvis ögonförande,
massiv,
Ljust rosa, medel-grovkornig, massiv
Rosa, medelkornig, svagt förskiffrad
Ljust rosa, medel-grovkornig, svagt förskiffrad
Rosa, grovkornig, massiv
Grå, mycket finkornig, förskiffrad
Rosa, fin-mellansand, kvartsitisk, jotnisk
Beige, fint medelkornig-medelkornig,
massiv, hornbländefattig
Grå, finkornig med enstaka
kvartsströkorn i finkornig matrix, svagt
förskiffrad
Beige, fint medelkornig, massiv
Grå, fint medelkornig, massiv
Brunröd, fin-grovsand, kvartsitisk, jotnisk
Gråsvart, finkornig, förskiffrad, kraftigt
utvalsade biotitkorn
Beige, grovkornig, förskiffrad,
hornbländefattig
Rosa, finkornig-fint medelkornig, massiv
Ljust beige, mycket finkornig med
strökorn 1-3 mm av kvarts och biotit,
förskiffrad
Rosa, medelkornig, förskiffrad
Rosa, porfyrisk-strökornsförande,
medelkorniga kvarts och fältspater i en
finkornig matrix, förskiffrad
Grönsvart, grovt medelkornigagrovkorniga plagioklasströkorn (nållistformade) i medelk. matrix
Beige, mellan-grovkornig, massiv,
hornbländefattig
Beige, porfyrisk, grovt medelkorniga
kvartsströkorn i finkornig matrix, massiv
Kontext Bergart/mineral
Huvudgrupp
100878
Porfyr
Beskrivning
Undergrupp
Röd, tät, ryolit med strökorn av vita
Ryolitisk
sammansättning fältspater <3mm, enstaka svarta
strökorn, ej biotit möjligen magnetit,
förekommer också
Svartkärret 1, Övriga fynd sorterade i bergart-/mineraltillhörighet.
Kontext Bergart/mineral
Huvudgrupp
Beskrivning
Undergrupp
100123
Sandsten
?Paleozoisk
100217
Sandsten
Jotnisk
100646
Sandsten
Jotnisk
100011b
Kvartsit
100006
100143
100147
100191
Kvartsit
Kvartsit
Kvartsit
Kvartsit
4601
Flinta
Sydskandinavisk
5472
100185
Flinta
Flinta
Sydskandinavisk
Sydskandinavisk
100203
100236
100266
100344
100456
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Sydskandinavisk
Sydskandinavisk
Sydskandinavisk
Sydskandinavisk
Sydskandinavisk
100515
100555
100619
100766
100782
100818
100832
4352
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Sydskandinavisk
Sydskandinavisk
Sydskandinavisk
Sydskandinavisk
Sydskandinavisk
Sydskandinavisk
Sydskandinavisk
Kambrisk
100129
100133
100138
100158
100188
100209
100214
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Svagt rödaktig, lös ej så
omkristalliserad, möjligen paleozoisk,
relativt fattig på fältspat, silt till finsand,
sandsten.
Röd jämnkornig finsandig kvartsrik,
troligen ej så rekristalliserad, jotnisk
Röd jämnkornig finsandig kvartsrik,
troligen ej så rekristalliserad, jotnisk
En bit av gråblå tät kvartsrik bergart med
enstaka något större kvartskorn.
?Möjligen vulkanit
Blågrå till gulgrön sprickfyllnadsbergart
Blågrå till gulgrön sprickfyllnadsbergart
Blågrå till gulgrön sprickfyllnadsbergart
Mycket ovittrad yta ger ett finkornigt
intryck
Mörkbrun, ej bandad, en del ljusa
prickar
Grå
Mörkbrun med blå fläckar möjligen
Kinnekulleflinta
Helt vit
Olika typer
1 bit vit, 1 bit svart sydvästskånsk
Gråvit
Ljus blågrå med mörka fläckar ev.
sydskandinavisk
Ljusblå prickig, ? Sydskandinavisk
Ljusblå prickig, ? Sydskandinavisk
Ljusblå, sydskandinavisk
vit, bränd
vit, bränd
Ljus gråvit, sydskandinavisk?
Mörkbrun
Svagt gråblå, ej bandad, vita prickar och
sliror
En ljusblå och två mörkgråa till bruna
En ljusblå, en grå och en mörkblå
mörkblå
blåaktig
mörkblå
Mörkblå med bruna prickar
Mörk- och ljusblå
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
23
24
100220
100226
100229
100239
100244
100249
100255
100260
100276
100282
100315
100356
100362
100383
100406
100412
100419
100423
100441
100448
100465
100469
100474
100484
100501
100510
100528
100546
100554
100567
100577
100582
100587
100598
100621
100633
100638
100657
100677
100684
100688
100693
100704
100720
100727
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
100731
100735
100741
Flinta
Flinta
Flinta
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
100746
100750
100757
100769
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
Mörkblå
Mörkblå
3 bitar blåbruna, 1 vit
3st typ Kinnekulle, 2st vita brända
blå
ljusblå
ljusblå
ljusblå
Olika nyanser av blågrå
Blågrå
2 bitar vita brända
Blå och brun
Blå och brun
Mörkblå med vita prickar
Brun och blå
Brun och blå med enstaka vita prickar
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå, relativt stor bit.
Brun och blå
Bla Brun och blå
Brun och blå, en ljusblå troligen
sydskandinavisk
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå, en ljusblå troligen
sydskandinavisk
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
100774
100791
100797
100801
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
100805
Flinta
Kambrisk
100811
Flinta
Kambrisk
100823
100837
Flinta
Flinta
Kambrisk
Kambrisk
100841
Flinta
Kambrisk
100847
5009
Flinta
Hälleflinta
Kambrisk
Blå
100062
Hälleflinta
Blå
100078
Hälleflinta
Blå
100104
Hälleflinta
Blå
100117
Hälleflinta
Blå
100119
Hälleflinta
Blå
100137
Hälleflinta
Blå
100142
Hälleflinta
Blå
100180
100357b
Hälleflinta
Hälleflinta
Blå
Blå
100407
Hälleflinta
Blå
100470
Hälleflinta
Blå
100479
Hälleflinta
Blå
100485
Hälleflinta
Blå
100490
Hälleflinta
Blå
100541
Hälleflinta
Blå
100668
Hälleflinta
Blå
100130
100011a
Hälleflinta
Leptit
Brun
Vit
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå
Brun och blå, 1 bit vit och bränd, relativt
stor blå och brun bit
Brun och blå. En bit blå leptit; tät
flintaktig bergart av kvarts med strökorn
<1mm av biotit
Brun och blå. En bit blå leptit; tät
flintaktig bergart av kvarts med strökorn
<1mm av biotit
Brun och blå
Samt en bit ljusblå ?sydskandinavisk
och en bit blå leptit;tät flintaktig bergart
av kvarts med strökorn <1mm av biotit
Samt en bit mörkbrun och mörkblå och
en bit blå leptit;tät flintaktig bergart av
kvarts med strökorn <1mm av biotit
Brun och blå
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit, bruna fläckar
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit, bruna fläckar
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit
Blåaktig homogen kvartsrik ? Kvartsit
En av bitarna bestod av tät flintaktig
bergart av kvarts med strökorn <1mm av
biotit
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit
Tät flintaktig bergart av kvarts med
strökorn <1mm av biotit
Mer grovkristallin än flintan
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
25
26
100017
Leptit
Vit
100040
Leptit
Vit
100084
Leptit
Vit
100103
Leptit
Vit
100106
Leptit
Vit
100109
Leptit
Vit
100128
Leptit
Vit
100136
Leptit
Vit
100159
Leptit
Vit
100175
Leptit
Vit
100183
Leptit
Vit
100211
Leptit
Vit
100215
Leptit
Vit
100221
Leptit
Vit
100231
Leptit
Vit
100234
Leptit
Vit
100242
Leptit
Vit
100247
Leptit
Vit
100252
Leptit
Vit
100256
Leptit
Vit
100261
Leptit
Vit
100267
Leptit
Vit
100274
Leptit
Vit
100279
Leptit
Vit
100284
Leptit
Vit
100286a
Leptit
Vit
100341
Leptit
Vit
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit, något rosa, kvartsrik vulkanit
med brunprickig vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
4 bitar tät vit kvartsrik vulkanit med
brunprickig vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
100353
Leptit
Vit
100357a
Leptit
Vit
100363
Leptit
Vit
100368
Leptit
Vit
100372
Leptit
Vit
100374
Leptit
Vit
100397
Leptit
Vit
100399
Leptit
Vit
100413
Leptit
Vit
100418
Leptit
Vit
100424
Leptit
Vit
100439
Leptit
Vit
100443
Leptit
Vit
100449
Leptit
Vit
100457
Leptit
Vit
100462
Leptit
Vit
100466
Leptit
Vit
100471
Leptit
Vit
100475
Leptit
Vit
100480
Leptit
Vit
100486
Leptit
Vit
100498
Leptit
Vit
100499
Leptit
Vit
100520
Leptit
Vit
100525
Leptit
Vit
100529
Leptit
Vit
100534
Leptit
Vit
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud, en bit lika den blå leptiten
100357b
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
27
28
100542
Leptit
Vit
100547
Leptit
Vit
100551
Leptit
Vit
100556
Leptit
Vit
100563
Leptit
Vit
100568
Leptit
Vit
100578
Leptit
Vit
100583
Leptit
Vit
100611
Leptit
Vit
100629
Leptit
Vit
100634
Leptit
Vit
100639
Leptit
Vit
100653
Leptit
Vit
100658
Leptit
Vit
100661
Leptit
Vit
100673
Leptit
Vit
100681
Leptit
Vit
100689
Leptit
Vit
100694
Leptit
Vit
100701
Leptit
Vit
100705
Leptit
Vit
100716
Leptit
Vit
100728
Leptit
Vit
100742
Leptit
Vit
100776
Leptit
Vit
100783
Leptit
Vit
100787
Leptit
Vit
100792
Leptit
Vit
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud samt rosa ryolit
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud, samt rosa ryolit
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
100802
Leptit
Vit
100815
Leptit
Vit
100819
Leptit
Vit
100828
Leptit
Vit
100842
Leptit
Vit
4037
Leptit
100025
100105
Leptit
Leptit
Rosa
Rosa
100408
100537
Leptit
Leptit
Rosa
Rosa
100544
100573
100588
Leptit
Leptit
Leptit
Rosa
Rosa
Rosa
100833
100376
100628
100605
100707
100715
100251
Leptit
Leptit
Leptit
Leptit
Leptit
Leptit
Porfyr
Rosa
Mörkblå
Blågrå
Mörk
100265
Porfyr
Ryolitisk
sammansättning
100286b
100367
Porfyr
Porfyr
100380
Porfyr
100426
Porfyr
Ryolitisk
sammansättning
100517
Porfyr
Ryolitisk
sammansättning
Ryolitisk
sammansättning
Ryolitisk
sammansättning
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med brunprickig
vittringshud
Tät, vit bergart med kvarts och vit
fältspat, något prickigt utseende dock
utan strökorn
Tät, rosa ?ryolit med grå sprickor
Vit och rosa tät bergart av kvarts och
fältspat
Rosa tät bergart
En bit lika den vita leptiten Fnr.100 011,
en bit som är hälften rosa hälften blågrå
med enstaka rosa strökorn vilket medför
att detta är en normal variation i denna
bergart, ex Fnr. 100 286, porfyr, bör
vara samma bergart
rosa
rosa
Rosa vittringshud men blågrå i färskt
brott
svagt rosa
Blågrå, tät, kvartsrik
Mörk vulkanit med kvarts
Röd, tät, ryolit med strökorn av vita
fältspater <3mm, enstaka svarta
strökorn, ej biotit möjligen magnetit,
förekommer också
Röd, tät, ryolit med enstaka strökorn av
vita fältspater <3mm, enstaka svarta
strökorn, ej biotit möjligen magnetit,
förekommer också
1 bit blågrön kvartsrik med rosa strökorn
Röd, tät, ryolit med strökorn av vita
fältspater <3mm, enstaka svarta
strökorn, ej biotit möjligen magnetit,
förekommer också
Gråaktig mycket kvartsrik vulkanit med
strökorn av kvarts <1mm
Röd, tät, ryolit med strökorn av vita
fältspater <3mm, enstaka svarta
strökorn, ej biotit möjligen magnetit,
förekommer också
Röd, tät, ryolit med strökorn av vita
fältspater <3mm, enstaka svarta
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
29
30
100585
Porfyr
Ryolitisk
sammansättning
100649
Porfyr
Ryolitisk
sammansättning
100878
Porfyr
Ryolitisk
sammansättning
100845
Porfyrit
Andesitisk
sammansättning
4033
4034
4351
4420
4425
4470
4581
4602
4826
5450
5455
100003
100007
100010
100016
100031
100033
100051
100072
100077
100085
100087
100090
100092
100094
100096
100097
100102
100107
100112
100116
100120
100121
100127
100132
100135
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
strökorn, ej biotit möjligen magnetit,
förekommer också
Röd, tät, ryolit med strökorn av vita
fältspater <3mm, enstaka svarta
strökorn, ej biotit möjligen magnetit,
förekommer också
Röd, tät, ryolit med strökorn av vita
fältspater <3mm, enstaka svarta
strökorn, ej biotit möjligen magnetit,
förekommer också
Röd, tät, ryolit med strökorn av vita
fältspater <3mm, enstaka svarta
strökorn, ej biotit möjligen magnetit,
förekommer också
Tät, basisk grågrön bergart troligen av
andesitisk sammansättning med
enstaka strökorn av plagioklas
mjölkig
gråblå
röd
röd
100145
100148
100156
100160
100184
100189
100193
100195
100199
100202
100210
100216
100222
100241
100246
100253
100257
100262
100268
100272
100281
100288
100321
100340
100347
100348
100354
100358
100364
100369
100371
100373
100377
100384
100387
100392
100396
100401
100403
100409
100415
100417
100425
100431
100438
100442
100450
100458
100461
100472
100476
100482
100487
100491
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
31
100496
100500
100504
100514
100521
100526
100532
100538
100552
100557
100564
100569
100575
100579
100584
100594
100595
100617
100626
100630
100635
100642
100643
100674
100702
100713
100717
100722
100763
100764
100767
100788
100793
100798
100803
100820
100843
4030
4031
4032
4035
4036
4350
4354
4355
4356
4418
4419
4422
4423
4424
4430
4457
4458
32
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
4459
4460
4461
4468
4471
4580
4582
4583
4604
4825
5449
5451
5452
5453
5454
5456
5457
5471
5473
100001
100004
100005
100009
100013
100015
100018
100021
100022
100023
100024
100029
100034
100036
100039
100042
100044
100046
100048
100049
100050
100053
100054
100057
100058
100059
100061
100063
100065
100066
100068
100069
100071
100076
100080
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
mjölkig
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
33
100083
100086
100089
100091
100098
100101
100108
100110
100111
100114
100115
100122
100126
100131
100134
100140
100144
100149
100150
100153
100157
100161
100164
100166
100167
100170
100177
100178
100179
100181
100182
100186
100187
100190
100194
100196
100198
100201
100204
100205
100206
100208
100213
100219
100223
100224
100228
100233
100235
100240
100245
100250
100258
100263
34
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
100269
100273
100277
100278
100283
100287
100331
100332
100333
100334
100335
100336
100337
100338
100346
100351
100355
100359
100365
100370
100378
100381
100385
100386
100388
100391
100395
100400
100402
100410
100414
100416
100427
100430
100435
100436
100437
100444
100451
100459
100463
100467
100468
100473
100477
100481
100488
100493
100497
100502
100505
100513
100516
100522
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
35
100524
100530
100531
100535
100539
100543
100548
100550
100558
100560
100561
100565
100570
100574
100580
100586
100596
100625
100647
100749
100770
100771
100785
100830
100840
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Svartkärret 2, Fynd från förundersökningen.
36
Kontext Bergart/mineral
Huvudgrupp
Beskrivning
Undergrupp
F1
F7
Hälleflinta
Leptit
Svart
Ljusblå
F11
Leptit
Ljusblå
F8
F18
F19
F3
F5
F6
F9
F10
F17
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
ljusblå vulkanit med utvalsade
strökornen
ljusblå metavulkanit något
grovkornigare än F7 med
kvartsströkorn och kvartssprickor
Svartkärret 2, Övriga fynd sorterade i bergart-/mineraltillhörighet.
Kontext Bergart/mineral
Huvudgrupp
Undergrupp
Beskrivning
100005
100019
100050
Flinta
Flinta
Hälleflinta
Sydskandinavisk
Kambrisk
Svart
100021
Leptit
Ljusblå
12152
Leptit
Vit
100007
Leptit
Vit
100014
Leptit
Vit
10176
Metabasit
12050
Metabasit
10148
12155
100002
100003
100004
100010
100018
100026
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
100028
100030
Kvarts
Kvarts
Finkristallin
Finkristallin
100032
Kvarts
Finkristallin
100034
Kvarts
Finkristallin
100036
Kvarts
Finkristallin
100038
Kvarts
Finkristallin
100041
Kvarts
Finkristallin
100045
100046
Kvarts
Kvarts
Finkristallin
Finkristallin
100047
Kvarts
Finkristallin
100048
Kvarts
Finkristallin
Svart, sydskandinavisk
Ljus gråblå
Svart, mikroskopiskt stora sprickor
fyllda med svart mineral
Ljusblå finkristallin kvartsrik med
enstaka större strökorn av kvarts
Tät vit kvartsrik vulkanit med
brunprickig vittringshud
Brungrå finkristallin kvarts med sliror
och band av helt vit fältspat (ej
CaCO3), troligen samma bergart som
Fnr. 100014
Nodul (relativt stor bit) av bandad och
slirig bergart. Sur tät kvartsrik ställvis
rosa annars vit leptit. Finkristallin ren
kvarts som sprickfyllnad i uppsprucken
(breccierad) bergart.
Blågrön finkornig bergart av plagioklas,
amfibol, biotit och kvarts
Blågrå finkornig bergart av plagioklas
(listformade), amfibol, biotitnålar
Del av sprickfyllnadsbergart från prov
100014
Del av sprickfyllnadsbergart från prov
100014
Del av sprickfyllnadsbergart från prov
100014
Del av sprickfyllnadsbergart från prov
100014
Del av sprickfyllnadsbergart från prov
100014
Del av sprickfyllnadsbergart från prov
100014
Del av sprickfyllnadsbergart från prov
100014
Del av sprickfyllnadsbergart från prov
100014
Del av sprickfyllnadsbergart från prov
100014
Del av sprickfyllnadsbergart från prov
100014
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
37
100052
Kvarts
Finkristallin
100054
Kvarts
Finkristallin
10018
10149
10172
12153
12154
100001
100008
100011
100012
100013
100015
100017
100022
100024
100025
100027
100029
100031
100033
100035
100037
100039
100040
100042
100043
100044
100051
100053
100056
100057
100058
100059
100061
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Del av sprickfyllnadsbergart från prov
100014
Del av sprickfyllnadsbergart från prov
100014
mjölkig
Svartkärret 3, Fynd från förundersökningen.
Kontext Bergart/mineral
Huvudgrupp
38
Beskrivning
Undergrupp
F6
F5
F14
F7
Flinta
Flinta
Flinta
Glimmerskiffer
Sydskandinavisk
Kambrisk
Kambrisk
F13
F12
F15
F16
F17
Kvartsit
Leptit
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Vit
Blågrå
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
vitgrå, ej bränd
Blå och brun
Blå och brun
Sten med form som knackstenar,
diameter ca 50mm, gråblå
glimmerskiffer med biotit och muskovit
Sur, tät, kvartsrik, blågrå metavulkanit
F18
F21
F22
F23
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Svartkärret 3, Övriga fynd sorterade i bergart-/mineraltillhörighet.
Kontext Bergart/mineral
Huvudgrupp
Beskrivning
Undergrupp
100050
Sandsten
Paleozoisk
100051
100062
100064
100071
100077
100089
100101
100104
100105
100111
100115
100132
100134
100137
100138
100146b
100174
100178
100180
100183
100201
100214
100009
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta typ Kinnekulle
Flinta
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
Kambrisk
100018
Flinta
100145
100233
100122
Flinta
Flinta
Hälleflinta
Blå
100130
Hälleflinta
Blå
100143
Hälleflinta
Blå
100146a
Hälleflinta
Blå
Brunröd, fin- till grovsandig, kvartsrik
sandsten vilken inte är så
omkristalliserad, troligen Paleozoisk
Blågrå och brun
Blå och brun med vita prickar
Blå och brun med vita prickar
Blå och brun
ljusblå bränd
Blå och brun
Blå och brun, svarta prickar
Blå och brun
Blå och brun
Blå och brun, svarta prickar
Blå och brun
Blå och brun
Blå med svarta prickar
Blå och brun
Blå och brun, svarta prickar
Blå och brun
Blå och brun
Blå och brun
Blå och brun, 2 bitar vita brända
Ljus gråblå med vita fläckar
Blå och brun
Blå och brun
Vit och svagt blågrå, bränd möjligen
typ Kinnekulle
Blå och brun men något ljusare än typ
Kinnekulle
vit bränd
Vit till ljusblå bränd
Relativt stor bit, tät, blå och brun, något
mörkare blå än prov 5009, Svartkärret
1, för grovkornig för att vara flinta
Lika prov 100122, Svartkärrret 3; Tät,
blå och brun, något mörkare blå än
prov 5009, Svartkärret 1, för grovkornig
för att vara flinta
Lika prov 100122, Svartkärrret 3; Tät,
blå och brun, något mörkare blå än
prov 5009, Svartkärret 1, för grovkornig
för att vara flinta
En bit lika prov 100122, Svartkärrret 3;
Tät, blå och brun, något mörkare blå
än prov 5009, Svartkärret 1, för
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
39
40
100152
Hälleflinta
Blå
100182
Hälleflinta
Blå
100067
100124
100176
100232
Hälleflinta
Hälleflinta
Hälleflinta
Hälleflinta
Gråsvart
Blågrå
Brungrå
Brungrå
100048
Hälleflinta
Svart
100086
Leptit
Vit
100106
Leptit
Vit
100156
Leptit
Vit
100172
Leptit
Vit
100052
Porfyr
100153
Porfyr
100165
Porfyr
100008
100012
100014
100026
100028
100031
100041
100061
100068
100072
100073
100075
100078
100116
100117
100118
100119
100120
100121
100125
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
grovkornig för att vara flinta
Lika prov 100122, Svartkärrret 3; Tät,
blå och brun, något mörkare blå än
prov 5009, Svartkärret 1, för grovkornig
för att vara flinta
Lika prov 100122, Svartkärrret 3; Tät,
blå och brun, något mörkare blå än
prov 5009, Svartkärret 1, för grovkornig
för att vara flinta
Gråsvart tät kvartsrik
Blågrå, tät
Brungrå, tät, kvartsrik
Brungrå, tät, kvartsrik, något grövre än
100176, Svartkärret 3
Svart, en del av flisan innehåller beige
bandad leptit
Tät vit kvartsrik vulkanit med
brunprickig vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med
brunprickig vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med
brunprickig vittringshud
Tät vit kvartsrik vulkanit med
brunprickig vittringshud
Grundmassan lika bergart 100011,
Svartkärret 1; Vit leptit, Tät vit kvartsrik
vulkanit med brunprickig vittringshud.
Denna bergart innehåller dock
kvartsfyllda sprickor och strökorn
<2mm av kvarts
Rödbrun tät porfyr med strökorn <2mm
av kvarts och vita fältspater
Rödbrun tät porfyr med strökorn <2mm
av kvarts och vita fältspater
sprickfyllnad
100128
100158
100159
100161
100170
100173
100177
100186
100199
100202
100205
100215
100003
100005
100006
100010
100022
100025
100029
100030
100032
100035
100036
100038
100039
100043
100044
100045
100049
100053
100054
100055
100056
100057
100060
100065
100069
100074
100079
100081
100087
100090
100092
100093
100095
100100
100102
100103
100107
100110
100113
100123
100127
100131
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Finkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
en bit bergskristall
bergskristall
en bit bergskristall
en bit bergskristall
en bit rökkvarts
en bit bergskristall
2 bitar bergskristall
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
41
100133
100135
100136
100139
100140
100141
100144
100147
100149
100155
100157
100163
100164
100166
100167
100171
100175
100179
100181
100184
100185
100188
100189
100190
100191
100192
100193
100194
100195
100196
100197
100200
100206
100207
100208
100209
100210
100211
100212
100213
100216
100217
100218
100219
100221
100222
100223
100224
100225
100226
100227
100228
100231
100234
42
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
1 bit rökkvarts
En bit rökkvarts
en bit finkristallin
100235
100236
100237
100238
100241
100242
100243
100244
100245
100246
100247
100248
100249
100250
100251
100252
100253
100254
100255
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Grovkristallin
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
43
Bilaga 2. Geologisk ordlista.
Afanitisk
Alunskiffer
Amfibolit
Aplit
Basisk
Basit
Biotit
Diabas
Diorit
Djupbergart
Epidot
Fältspat
Gabbro
Glimmer
Glimmerskiffer
Gnejs
Granit
Granitoider
Granodiorit
Gångbergart
Hornblände
Bergart som saknar för ögat urskiljbara mineralkorn dvs. mindre än
0,05 mm.
Kambrisk sedimentär bergart med en hög andel organiskt innehåll.
Mörk metamorf bergart som domineras av amfibol (vanligen:
hornblände) och plagioklas.
Ljus kvarts-fältspatbergart som praktiskt taget saknar mörka mineral
Bergarter med en kiselsyrahalt understigande 52 vikt-%.
Basisk magmatisk bergart (ofta metamorfoserad) som huvudsakligen
består av plagioklas och mörka mineral (hornblände, pyroxen, biotit).
Ett vanligt inslag i det svenska urberget, oftast synonymt med
”grönsten”.
Ett bergartsbildande glimmermineral, kalium-järn-magnesiumsilikat
med vatten.
Magmatisk, basisk gångbergart, oftast svart eller grönsvart, med
insprängda lister av plagioklas. Diabaser av olika åldrar är vanliga i
den svenska berggrunden. Strökornsförande varianter kallas
diabasporfyrit.
Massformig magmatisk djupbergart som karakteriseras av
plagioklas, hornblände och biotit. Vid kvartshalter upp till 20 volym% kallas bergarten för kvartsdiorit.
Magmatisk bergart som kristalliserat djupt nere i jordskorpan, t ex
granit, diorit eller gabbro.
Silikatmineral vilket förekommer i låg- eller medelmetamorfa
bergarter
Mineralgrupp; aluminiumsilikater av kali (kalifältspat, mikroklin)
eller natron och kalk (plagioklas). De vanligaste bergartsbildande
mineralen.
Mörk, basisk, ofta grovkornig och massformig djupbergart som
karakteriseras av kalciumrik plagioklas och pyroxen.
Bergartsbildande bladiga mineral, bl a biotit (”svart glimmer”) och
muskovit (”vit glimmer”).
Metamorf bergart som består av kvarts, fältspat och glimmer och
som har god klyvbarhet.
Sur magmatisk djupbergart som består av kvarts, kalifältspat,
plagioklas samt oftast glimmer; vanligen medel- till grovkornig.
Inom det svenska urberget förekommer dels äldre, oftast förskiffrade
graniter (urgranit eller gnejsgranit) samt olika geologiskt yngre
graniter, vanligen massformiga.
Samlingsnamn för bergarter med granitisk sammansättning
Granitliknande bergart vilken har högre halt av kalifältspat än
plagioklas
Magmatisk bergart som kristalliserat i gångar (mer eller mindre
vertikala sprickor) eller lagergångar (mer eller mindre horisontella
sprickor). Exempel på gångbergarter är diabas, porfyr och aplit.
Mineral tillhörande amfibolgruppen, ett kalcium-järn-magnesiumaluminiumsilikat med vatten och fluor, vanligt i djupbergarter (t ex
diorit) och metamorfa bergart (t ex amfibolit).
Hälleflinta
Intermediär
Kalcit
Kvartsit
Kvartsporfyr
Lava
Leptit
Matrix
Magmatisk
Metamorf
Ofitisk
Plagioklas
Porfyr
Porfyrisk
Porfyrit
Pyroxen
Sandsten
Sericitisering
Skiffer
Skiffrighet
Strökorn
Stänglighet
Sur
Tonalit
Tuff
Uralitisering
Urgranit
Mycket finkornig till afanitisk motsvarighet till leptit, vanligen
bestående av lågmetamorfa sura till intermediära vulkaniska
bergarter.
Bergarter med en kiselsyrahalt mellan 52 och 65 vikt-%.
Karbonatmineral som dominerar i kalksten och marmor.
Mycket hård kvartsrik metamorf bergart bildad genom
omkristallisering av sandsten
Porfyr med kvartsströkorn.
Vulkanisk ytbergart.
Finkornig metamorf bergart som bildats genom omkristallisering av
sur lava eller tuff; begreppet används ibland mer generellt t ex
"leptitformationen" i Mellansverige som innehåller förutom sura
även intermediära och basiska vulkaniter, samt även rena
sedimentbergarter.
Grundmassa, finkornigare material i bergarter
Bildat ur smältor från jordens inre.
Bildat genom metamorfos vilket innebär en genomgripande
omvandling av en bergart så att den mineralogiskt och strukturellt
anpassas till rådande miljö i jordskorpan.
Textur som kännetecknas av stavformade plagioklaskorn inneslutna i
större pyroxenkristaller. Texturen uppträder främst hos diabas.
Bergartsbildande fältspatmineral.
Sur lava- eller gångbergart med strökorn av kvarts eller (kali)fältspat.
Textur som kännetecknas av större mineralströkorn i en finare
grundmassa.
Lava- eller gångbergart med strökorn av främst plagioklas men ej av
kvarts.
Mineralgrupp, kalcium-järn-magnesiumsilikater, bergartsbildande i
magmatiska bergarter t ex basalt, diabas och gabbro.
Sedimentär bergart som huvudsakligen består av kvartskorn med
diameter mellan 0,2 och 2 mm.
Omvandling av kalciumrika plagioklaser till sericit, kvarts, kalcit,
epidot och zeolit
Starkt förskiffrad metamorf bergart som domineras av glimmer och
kvarts. Beroende på glimmermineralet kan bergarten specifieras som
t ex biotitskiffer.
Planparallell struktur i bergart.
Stort mineralkorn i en mer finkornig magmatisk eller metamorf
bergart.
Parallellorientering av stavformiga mineral.
Bergarter med en kiselsyrahalt överstigande 65 vikt-%.
Djupbergart uppbyggd av kvarts, plagioklas och vanligen med inslag
av biotit och pyroxen
Sedimentär bergart som huvudsakligen utgörs av konsoliderad
vulkanaska.
Omvandling av klinopyroxener till amfiboler (hornblände typ uralit),
klorit, epidot, kvarts, karbonater och järnoxider
Benämning på de äldre, oftast gnejsiga granitintrusionerna inom det
svenska urberget.
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
45
Bilaga 3. Kornstorleksindelning
I denna rapport använd kornstorleksindelning för magmatiska och metamorfa bergarter:
<0,05 mm
0,05-0,5 mm
0,5-1 mm
1-1,5 mm
1,5-3 mm
3-5 mm
>5mm
tät eller afanitisk
mycket finkornig
finkornig
fint medelkornig
medelkornig
grovt medelkornig
grovkornig
I denna rapport använd kornstorleksindelning för sedimentära bergarter:
<0,002 mm
0,002-0,06 mm
0,06-0,2 mm
0,2-0,6 mm
0,6-2 mm
ler
silt
finsand
mellansand
grovsand
Bilaga 4. XRD-analys
XRD-ANALYS AV SKIFFERPROV
Två stycken (arkeologiska) prov av skifferbergarter har inlämnats för
röntgendiffraktometrisk (XRD) analys innefattande totalprovsanalys med
avseende på mineralogisk karakterisering för provenansbestämning.
Provberedning
Provbitarna krossades i Mills- respektive McCronemortel. Handmalning av
nedkrossat material gjordes därefter i agatmortel under aceton. Efter torkning
uttogs prov för röntgenanalys medelst montering i toppladdad provhållare
(packning, icke-orienterade prov).
Analyser
Röntgenanalyserna utfördes med SGUs Siemens D5000 teta-teta–
diffraktometer med kopparstrålning (CuKα) och grafitmonokromator under 40
kV spänning och 40 mA strömstyrka. Totalprovsanalysen (WR) upptogs som
diffraktometerråfil inom 2-tetaintervallet 2-65º på packat, icke-orienterat
pulverpreparat och utfördes med fast provhållare, 2º divergensspalt, 0,6 mm
antiscatterspalt samt 0,6 mm mottagarspalt i strålgången.
Utvärdering
Utvärdering av diffraktometerrådata gjordes medelst Bruker AXS’
programvarupaket DIFFRACplus 2.2 och programmet EVA tillsammans med
PDF-databasen (ver. 1994).
Resultat
Resultat i form av utvärderade diffraktometerdata finns i bifogade diagram.
Diagram (diffraktogram) har också leveretas digitalt till beställaren.
Nedanstående är en sammanfattning av erhållna analysresultat.
SVK 999
Provet innehåller mycket kvarts samt plagioklas och klorit, möjligen en Ferikare typ (”clinochlore, ferroan” i legend till tolkat diffraktogram).
Kvarts + plagioklasdominerad bergart.
SVKFU 1
Det analyserade provet är kvarts- och kalifältspatrikt och innehåller därutöver
plagioklas samt en liten andel glimmer, sannolikt biotit.
Kvarts + kalifältspat + plagioklasdominerad bergart.
Referens:
PDF 1994: Powder Diffraction File computer database, set 1-43. International
Centre for Diffraction Data (ICDD), Swartmore, USA.
Diagram/diffraktogram, WR-analyser mha XRD, RAÄ skifferprov mars 2008/EJ
SVK 999
900
800
700
Lin (Counts)
600
500
400
300
200
100
0
2
10
20
30
40
50
60
2-Theta - Scale
D:\DIFFDAT1\Erik\UPPDRAG 2008\SVK 999 raa skif fr.RAW - File: SVK 999 raa skif fr.RAW - Type: 2Th/Th locked - Start: 2.000 ° - End: 65.000 ° - Step: 0.020 ° - Step time: 1.0 s - Temp.: 27.0 °C - Time Started: 3 s - 2-Theta: 2.000 ° - Thet
Operations: Background 1.000,1.000 | Import
33-1161 (*) - Quartz, syn - SiO2 - Y: 20.83 % - d x by: 1.000 - WL: 1.54056
20-0554 (D) - Albite, ordered - NaAlSi3O8 - Y: 12.50 % - d x by: 1.000 - WL: 1.54056
29-0701 (I) - Clinochlore-1MIIb, ferroan - (Mg,Fe)6(Si,Al)4O10(OH)8 - Y: 3.46 % - d x by: 1.000 - WL: 1.54056
SVKFU1
500
400
Lin (Counts)
300
200
100
0
2
10
20
30
40
50
60
2-Theta - Scale
D:\DIFFDAT1\Erik\UPPDRAG 2008\SVKFU1 raa skif fr.RAW - File: SVKFU1 raa skif fr.RAW - Type: 2Th/Th locked - Start: 2.000 ° - End: 65.000 ° - Step: 0.020 ° - Step time: 1.0 s - Temp.: 27.0 °C - Time Started: 3 s - 2-Theta: 2.000 ° - Thet
Operations: Background 1.000,1.000 | Import
33-1161 (*) - Quartz, syn - SiO2 - Y: 25.00 % - d x by: 1.000 - WL: 1.54056
19-0932 (I) - Microcline, intermediate - KAlSi3O8 - Y: 14.58 % - d x by: 1.000 - WL: 1.54056
19-1184 (I) - Albite, ordered - NaAlSi3O8 - Y: 4.17 % - d x by: 1.000 - WL: 1.54056
42-1414 (D) - Biotite-1M - K(Mg,Fe+2)3(Al,Fe+3)Si3O10(OH,F)2 - Y: 2.08 % - d x by: 1.000 - WL: 1.54056
48
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning
Svartkärret 1-3. Bergartsundersökning
49
Figurer
Figur 1. SVK 5113. Bilden visar ett biotitkorn, gulbrunt, med radioaktiva gårdar, svarta, efter zirkonsönderfall.
Figur 2. SVK 100307. Bilden visar en bergart vilken är relativt fattig på glimmrar. Stora mängder av järnoxid, svart,
tyder på att merparten av den ursprungliga biotiten är helt omvandlad.
Figur 3. SVK 5187. Biotit, brunt, vilket ger ett fräscht intryck och upphettningstemperaturen har troligen aldrig
överstigit 450°C.
Figur 4. SVK 16963. Enstaka biotitkorn, svart, har observerats i provet och dessa är mycket kraftigt oxiderade.
Tabellförteckning
Tabell 1. Svartkärret 1, knackstenar
Tabell 2. Svartkärret 1, övriga fynd
Tabell 3. Svartkärret 2, fynd från förundersökningen
Tabell 4. Svartkärret 2, övriga fynd
Tabell 5. Svartkärret 3, fynd från förundersökningen
Tabell 6. Svartkärret 3, övriga fynd
50
UV Uppsala Rapport 2008:07. Geoarkeologisk undersökning