Starta aktiebolag

Starta aktiebolag
1
Innehållsförteckning
Funderar du på att starta ett aktiebolag?.... ...3
Kort om aktiebolag........................................4
Bilda aktiebolaget.........................................6
Anmäl till Bolagsverket.................................8
Välj företagsnamn................................ .10
Styrelsen och verkställande direktören ..... .12
Revisorer........................................... .14
Lämna in årsredovisningen.......................16
Bilagor till anmälan.............................. .18
•Exempel på stiftelseurkund vid kontantbildning.........18
•Exempel på stiftelseurkund vid apportbildning..........19
•Bolagsordningens innehåll i privata aktiebolag...........20
•Exempel på bolagsordning i ett privat aktiebolag.... ..21
Hänvisningar...................................... .22
2
Funderar du på att
starta ett aktiebolag?
När du ska starta ett aktiebolag är det en del du bör tänka på.
Vad ska företaget heta? Vilka ska sitta i styrelsen och ska
företaget ha någon revisor?
I den här broschyren kan du läsa om
hur det går till att starta ett aktiebolag,
vilka val du måste göra och vad du ska
skicka till Bolagsverket.
Här nedan ser du en kortfattad
beskrivning av processen från ert
beslut om att starta aktiebolaget till
dess att verksamheten är igång.
Vill du läsa mer om aktiebolag?
Det kan du göra på vår webbplats,
bolagsverket.se.
Från webbplatsen når du också etjänsterna på verksamt.se där du själv
kan anmäla aktiebolaget hos oss och
registrera dig för momsredovisning
hos Skatteverket.
7
6
5
Så här går det till att starta ett aktiebolag
1. Besluta om start – stiftelseurkund och bolagsordning
2. Betala aktier som blir aktiekapitalet
3. Banken lämnar bankintyg
4. Anmäl och betala till Bolagsverket
5. Skicka kompletterande uppgifter till Bolagsverket om något saknas
6. Bolagsverket registrerar företaget, ger
det ett organisationsnummer och skickar
ett registreringsbevis
7. Verksamheten startar.
3
1
4
2
3
Kort om aktiebolag
Aktiebolag är en företagsform där aktieägarnas
ansvar normalt begränsas
till det kapital som de
satsat i företaget. Här
kan du läsa korta fakta
om aktiebolag.
AB
Aktiebolaget
är en juridisk person
Ett aktiebolag blir en juridisk person
i och med att det registreras hos
Bolagsverket. En juridisk person kan
själv teckna avtal, ha anställda, äga
saker och vara part i rättegångar.
Organisationsnummer
som id-beteckning
Aktiebolaget får ett organisationsnummer när Bolagsverket registrerat
det. Organisationsnumret används
som identitetsbeteckning vid kontakter med myndigheter och andra.
Privata och
publika aktiebolag
Ett aktiebolag kan antingen vara
privat eller publikt. Ett publikt aktiebolag är ett företag som har rätt att
sprida sina aktier till allmänheten.
Alla övriga är privata aktiebolag.
Företagsnamnet
När du registrerar ett aktiebolag hos
Bolagsverket får du skydd för namnet
i hela landet, inom den bransch som
företaget är verksamt. Läs mer om
företagsnamn på sidan 10.
Aktiekapitalet
Aktiekapitalet ska vara lägst 50 000
kronor för privata aktiebolag och lägst
500 000 kronor för publika aktiebolag. De som satsat kapital i företaget
kan bara förlora det kapital de satsat.
Aktieägare
Ett aktiebolag kan ha en eller flera
ägare som är fysiska eller juridiska personer. De får vara bosatta i vilket land
4
som helst. Bolagsverket registrerar
inte vilka som äger aktier i företaget.
Aktiebok
Styrelsen måste upprätta en aktiebok
med en aktuell förteckning över aktieägarna. Aktieboken är offentlig och
ska hållas tillgänglig för allmänheten
hos företaget.
Styrelsen
företräder aktiebolaget
Ett aktiebolag företräds av en styrelse
och väljs vanligen av bolagsstämman.
Ett aktiebolag kan också ha en verkställande direktör. Ibland behövs också
en särskild delgivningsmottagare.
Revisorn
kontrollerar styrelsen
Om aktiebolaget väljer att ha en
revisor måste det vara en auktoriserad
eller godkänd revisor som kontrollerar
styrelsens arbete. Minst en revisor
väljs av bolagsstämman.
Bolagsstämman
Bolagsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämman
• utser styrelsen och kan avsätta den
• beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen
• utser minst en revisor, om en
sådan ska finnas.
• beslutar om ändring av bolags-
ordningen
• fastställer balansräkningen och resultaträkningen
• beslutar om företagets vinst eller förlust
• beslutar om på vilket sätt företaget ska avvecklas.
Bolagsordningen
Räkenskapsåret
Bolagsordningen är företagets regelsamling som reglerar grunderna för
verksamheten. Ett exemplar av bolagsordningen ska finnas hos Bolagsverket
och är en offentlig handling. Läs mer
om bolagsordningen på sidan 20.
Ett aktiebolags räkenskapsår ska
omfatta tolv månader. Det första
räkenskapsåret börjar den dag du
registrerar företaget. Det gäller även
om verksamheten börjar bedrivas
senare.
Skicka in
årsredovisningen i tid
Anmäl ändringar direkt
Det är styrelsens skyldighet att en
gång per år upprätta och skicka in
årsredovisningen till Bolagsverket.
När företaget exempelvis ändrar
verksamhet eller styrelseledamöter,
ska du direkt anmäla ändringen till
Bolagsverket.
Om årsredovisningen lämnas in
för sent, får företaget betala en förseningsavgift. Om handlingarna
inte kommit in inom elva månader
från räkenskapsårets slut, kan
Bolagsverket efter ett särskilt föreläggande besluta att aktiebolaget
ska gå i likvidation. Detta kallas
tvångslikvidation.
Om du har en e-legitimation kan du
använda e-tjänsten på verksamt.se.
Där får du hjälp att fylla i din anmälan och kan vara säker på att alla
uppgifter som behövs kommer med.
Dessutom betalar du en lägre registreringsavgift än om du använder en
blankett. Du kan också svara på
meddelanden från oss.
Blanketter hittar du på vår webbplats
bolagsverket.se.
Avveckla ett aktiebolag
Du kan inte själv bara lägga ner
aktiebolaget. Och vi kan inte bara
avregistrera det. Du måste använda
dig av något av följande sätt:
• likvidation
• försäljning av samtliga aktier i
aktiebolaget
• fusion
• delning
• konkurs.
Det vanligaste sättet att avveckla ett
aktiebolag är genom likvidation.
Innan allt är klart och företaget är
avvecklat måste du fortsätta att varje
år bland annat skicka in en årsredovisning till oss.
Läs om avveckling på bolagsverket.se.
5
Bilda aktiebolaget
Ett aktiebolag bildas
genom att en eller flera
personer, företag eller
föreningar beslutar om
att starta ett aktiebolag.
Den som startar ett aktiebolag kallas stiftare.
1. Besluta om start –
stiftelseurkund och
bolagsordning
institut inom EES på ett konto som
är speciellt öppnat för aktiebolaget.
Du och övriga stiftare beslutar att
starta aktiebolaget. Det gör ni genom
att upprätta och skriva under ett
dokument som kallas stiftelse­urkund.
Som stiftare upprättar ni även en
bolagsordning.
Om någon betalar aktier med annan
egendom än pengar (apportegendom),
ska det skrivas in i stiftelseurkunden.
All apportegendom ska föras till företaget innan regi­streringen.
På sidan 9 hittar du mer information
om vad stiftelseurkunden ska innehålla och på sidorna 18 och 19 finns
två exempel på hur stiftelseurkunden
kan se ut.
Bolagsordningen ska bland annat
innehålla information om företagets
namn och vilken verksamhet företaget
ska ha.
På sidan 21 hittar du ett exempel på
en bolagsordning.
2. Betala aktier
Stiftarna, alltså de som startar aktiebolaget får också köpa aktier i företaget. Det krävs minst 50 000 kronor
i aktiekapital för privata aktiebolag
och minst 500 000 kronor för publika
aktiebolag.
Stiftaren som köper (tecknar) aktierna
skrivs in i stiftelseurkunden. Där
skriver den som tecknar aktier sin
namnteckning vid det antal aktier
som han/hon köper. Om aktierna
ska betalas med pengar, måste hela
det tecknade beloppet betalas in.
Pengarna ska sättas in på en bank,
kreditmark­nadsföretag eller kredit
6
Bara egendom som är eller kan bli
till nytta för företagets verksamhet
accepteras som apportegendom,
exempelvis:
•fastighet
•bil
• annat företag
•datorer
•verktyg
•maskiner.
Läs mer på sidan 9 om vad som
ska stå i stiftelseurkunden om aktier
betalas med apportegendom.
3. Lämna in ett bankintyg
eller ett intyg om värdet
på apportegendomen
Kunden vänder sig till banken för
att få ett bankintyg som sedan lämnas
till Bolagsverket. Intyget visar att
aktiekapitalet är inbetalt. Om aktiekapitalet betalas med apportegendom
ska en auktoriserad eller godkänd
revisor utfärda ett intyg om värdet
på apportegendomen.
4. Anmäl och betala
till Bolagsverket
Skicka in en anmälan om registrering
till Bolagsverket, via e-tjänsten på
verksamt.se eller på en blankett.
Samtidigt skickar du in stiftelseurkunden och bolagsordningen.
Anmälan måste skickas in senast sex
månader efter att stiftelseurkunden upprättats. När du anmäler till Bolagsverket
betalar du också registreringsavgiften.
Vi påbörjar inte handläggningen förrän
betalningen har kommit in.
Läs mer om anmälan till Bolagsverket
på sidan 8.
5. Skicka kompletterande
uppgifter om något saknas
6. Bolagsverket registrerar
företaget
Bolagsverket beslutar om registrering
och ger företaget ett organisationsnummer.
När företaget är registrerat skickar
vi ett registreringsbevis. Samtidigt blir
företaget en juridisk person.
7
Anmäl till Bolagsverket
När du ska starta ett aktiebolag måste du anmäla det
till Bolagsverket. Det kan
du göra direkt i e-tjänsten
på verksamt.se eller på en
blankett. Samtidigt skickar
du in stiftelseurkunden och
bolagsordningen.
Anmäl i e-tjänsten på
verksamt.se
Du kan anmäla aktiebolaget hos
Bolagsverket på verksamt.se. Där
får du hjälp att fylla i anmälan och
kan vara säker på att alla uppgifter
som behövs kommer med. Dessutom
betalar du en lägre registreringsavgift
än om du använder en blankett.
Det är du som är styrelseledamot
eller verkställande direktören som ska
skriva under anmälan. För att göra
det behöver du en e-legitimation.
E-legitimationen fungerar som ett
id-kort när du legitimerar dig på
internet. En e-legitimation skaffar
du enkelt via din bank.
Anmäl på blankett
Du kan också använda blanketten
Nyregistrering – aktiebolag, som du
skickar in i original. Blanketten ska
skrivas under av en styrelseledamot
eller av den verkställande direktören.
Du hittar blanketten på vår webbplats bolagsverket.se.
Bilagor
Skicka alltid med dessa bilagor:
• stiftelseurkund – skicka in en bestyrkt kopia antingen på
verksamt.se eller på papper.
• bolagsordning – skicka in en bestyrkt kopia antingen på
verksamt.se eller på papper.
• bankintyg från en bank, ett
kreditmarknadsföretag eller
kreditinstitut inom EES.
8
Bankmannen kan skriva under bankintyget direkt i e-tjänsten på
verksamt.se eller så skickar du in det som original.
Skicka med dessa
bilagor när de behövs
• en bestyrkt kopia av pass för en
företrädare som är bosatt utom-
lands och inte är folkbokförd i
Sverige
• protokoll eller annan handling – exempelvis när arbetstagarrepre-
sentant utsetts till styrelsen
• tillstånd från Bolagsverket – när styrelsen inte uppfyller kraven på bosättning, se sidan 13
• redogörelse för apportegendomen
i stiftelseurkunden – när aktierna betalats med apport
• resultat- och balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren – när apportegendomen är ett företag
• skriftligt avtal om apport om det finns ett sådant, som original eller kopia
• yttrande från auktoriserad eller godkänd revisor om apportegen-
domen – när aktierna betalats
med apportegendom.
Stiftelseurkunden
Stiftelseurkunden ska innehålla
dessa uppgifter:
• hur mycket som ska betalas för varje aktie
• styrelseledamöternas och eventuellt styrelsesuppleanternas namn, per-
sonnummer (födelsedatum) och postadress
• revisorns namn, personnummer och postadress, i de fall ni beslutar att företaget ska ha någon revisor
• vem som tecknar sig för aktierna, det vill säga vem som köper aktierna i företaget genom att skriva sin namnteckning vid det antal aktier som han eller hon köper.
Betala registreringsavgiften
Om aktiekapitalet betalas med
apportegendom ska stiftelseurkunden också innehålla följande:
• det värde apportegendomen beräk-
nas kunna upptas till i företagets
balansräkning och de omständig heter som kan vara av vikt vid
bedömningen av detta värde
• antalet aktier som ska lämnas
för apportegendomen
• vem som betalar med apportegen-
domen: namn, personnummer och folkbokföringskommun
• om inte ett skriftligt apportavtal finns – beskrivning av avtalets
innebörd.
Tänk på att det är billigare att
registrera företaget om du skickar
in din anmälan via verksamt.se än
om du använder en blankett.
Om aktiekapitalet betalas med
apportegendom ska en auktoriserad eller godkänd revisor utfärda
ett intyg där detta ska framgå:
• vilken typ av egendom det är,
exempelvis en lastbil
• att all egendom förts över
till företaget
• att egendomen är eller kan bli
till nytta för företaget
• att egendomen har tagits upp
till det verkliga värdet för företaget
• vilken metod som använts för
att värdera egendomen
• om det var några svårigheter
med att värdera egendomen.
Samtidigt som du gör din anmälan
ska du betala in registreringsavgiften
till Bolagsverket. Vi påbörjar inte vår
handläggning förrän betalningen har
kommit in. Skriv det först föreslagna
företagsnamnet på inbetalningen.
Avgifterna hittar du på vår webbplats
bolagsverket.se.
Anmäl till registret mot
penningtvätt
Företag och personer som bedriver
viss typ av näringsverksamhet är
skyldiga att anmäla sig till registret
mot penningtvätt. Registret har
kommit till för att förhindra att
pengar som kommer från brottslig
verksamhet förvandlas till tillgångar
som kan redovisas öppet.
Läs om vilka som ska anmäla
sig till registret på vår webbplats
bolagsverket.se
9
Välj företagsnamn
Namnet är företagets
fasad utåt och ska underlätta för alla att hitta just
ditt företag. Det är viktigt
att namnet gör det möjligt
att skilja företaget från
andra företag, föreningar
och varumärken. Tänk
därför noga igenom dina
förslag på namn.
?
!
!
?
!
?
?
Det är Bolagsverket som bedömer
om ditt företag kan heta som du föreslagit. När företaget är registre­­rat har
du skydd för namnet i hela landet,
inom den bransch som företaget
är verksamt.
Så går det till
1.Fundera på vilket namn du vill att företaget ska ha
Innan du skickar in dina förslag kan du kontrollera om någon
annan redan har registrerat det namn som du skulle vilja ha på ditt företag. Det kan du göra i
vår e-tjänst Näringslivsregistret som du når från bolagsverket.se.
2.Skicka in dina namnförslag till Bolagsverket
Lämna gärna flera förslag och låt dem bli så olika som möjligt.
3.Bolagsverket prövar namnen
i den ordning du lämnat dem
Bland annat kontrollerar vi om
något annat företag eller varu-
märke redan har namnet, inom den bransch som företaget är
verksamt. Vi kan aldrig garantera att du får ditt föreslagna företags
namn. Beställ därför inga skyltar,
trycksaker eller liknande i förväg.
4.Bolagsverket registrerar det första namnförslag som vi
kan godkänna, utan att först kontakta dig
Nu har du skydd för företags namnet i hela landet, inom den bransch som företaget är verksamt. 10
5.Då verksamheten är igång
När du är igång med verksamheten ska du använda hela företagsnamnet som det är registrerat. Då minskar risken för förväxlingar och konflik-
ter. Det skydd som registreringen ger gäller nämligen företagsnamnet i sin helhet.
Olika slags företagsnamn
Ett företagsnamn kan till exempel
bestå av följande:
•fantasiord,
exempelvis Cajin Aktiebolag
• fantasiord + verksamhetsord,
exempelvis Cajin Mode Aktiebolag
• ortnamn + verksamhetsord,
exempelvis Ronneby IT Aktiebolag
• efternamn + verksamhetsord,
exempelvis Johanssons Motor Aktiebolag
• bokstavskombinationer + verksamhetsord,
exempelvis P.M. Redovisning Aktiebolag.
Detta godkänns inte
Här är några exempel på företagsnamn som vi inte kan godkänna:
• Namnet är enbart en beskrivning av verksamheten eller företagets varor eller tjänster, exempelvis Cykelverkstaden Aktiebolag
eller IT-konsult Aktiebolag. Här krävs ett tillägg som till exempel
ett fantasiord, ett förnamn eller
ett efternamn.
• Namnet kan förväxlas med något annat företagsnamn eller
ett varumärke.
• Namnet innehåller något som kan uppfattas som någon annans egen-
artade efternamn (släktnamn) och användningen av namnet kan vara till nackdel för den som har efter-
namnet.
• Namnet ger sken av en annan verksamhet än den företaget bedri-
ver eller är vilseledande på något annat sätt.
Läs mer om företagsnamn på
bolagsverket.se.
Privata och
publika aktiebolag
Ett privat aktiebolags företagsnamn
får inte innehålla ordet publikt och
ett publikt aktiebolags företagsnamn
får inte innehålla ordet privat.
Ett publikt aktiebolags företagsnamn
ska, om det inte framgår av namnet
att aktiebolaget är publikt, i bolagsordningen och i övrigt, anges med
beteckningen (publ) efter namnet.
Beskriv verksamheten
Du har ensamrätt till ditt företagsnamn inom den bransch där det är
verksamt. Därför måste du när du
registrerar ditt företag beskriva
vilken verksamhet du tänker driva.
Verksamheten ska vara så tydlig och
väl beskriven att man lätt kan förstå
den. Du får inte skriva alltför allmänt.
Det räcker till exempel inte att skriva
att du ska driva handel eller konsultverksamhet. Skriv istället exempelvis
handel med bilar eller konsultverksamhet inom hudvård.
11
Styrelsen och
verkställande direktören
Aktieägarna utser företagets
styrelse. Det är styrelsen
som leder företagets verksamhet. Styrelsen utser en
ordförande och en verkställande direktör om det
behövs.
Styrelsens ansvar
Firmateckning
Styrelsens ansvar är omfattande
och ledamöterna kan i vissa fall bli
personligt ansvariga för företagets
skulder. Styrelsens uppgifter varierar
beroende på företagets storlek och
om någon verkställande direktör är
utsedd.
Styrelsen kan besluta om vem som
ska teckna firman, alltså vem som
ska ha rätt att exempelvis skriva
under avtal för företaget.
Finns det en verkställande direktör
utsedd är det denne som i första
hand ansvarar för den löpande
förvaltningen.
Styrelsen ska
• företräda företaget
• kalla aktieägarna till bolagsstämma
• utforma instruktioner för arbets-
fördelningen, om styrelsen utsett en verkställande direktör eller
andra organ, exempelvis ett arbets-
utskott eller en kommitté
• fastställa en arbetsordning för sitt arbete – om det finns fler än en styrelseledamot. Behöver arbetet i styrelsen delas upp, ska arbetsord-
ningen visa hur fördelningen är gjord. I arbetsordningen ska också
framgå hur ofta man ska ha sam-
manträden och om styrelsesupple-
anterna ska delta i dessa. Arbets-
ordningen ska inte skickas in till Bolagsverket.
• ansvara för att skatter betalas in
i tid
• upprätta och skicka in årsredo-
visningar till Bolagsverket
• anmäla ändringar i företaget till Bolagsverket.
12
Om ingen särskild firmateckning
anmäls kommer firman att tecknas
av styrelsen. Då ska mer än hälften
av styrelsens ledamöter gemensamt
skriva under exempelvis lånehandlingar och avtal.
Styrelseledamöter
Styrelsen i ett aktiebolag ska bestå
av minst tre ledamöter. Om det är
ett privat aktiebolag, kan styrelsen
bestå av endast en eller två ledamöter
med minst en suppleant.
Styrelsens ledamöter väljs i regel
fram till slutet av nästa årsstämma.
Väljs de för en längre tidsperiod
måste antalet år framgå i bolags­
ordningen. Den tid styrelsen väljs
på kallas för en mandatperiod och
är maximalt fyra räkenskapsår. En
styrelse kan bli omvald för en ny
mandatperiod.
Om de ordinarie ledamöterna inte
kan fullfölja sina uppgifter, är det
styrelsesuppleanterna som träder
in i deras ställe.
En ändring av styrelsen börjar gälla
tidigast från den tidpunkt då anmälan om ändringen kom in till Bolagsverket. Fram till dess är det den
gamla och avgående styrelsen som
är behörig att företräda företaget. Se
därför till att anmäla ändringar direkt.
Styrelseordförande
Om styrelsen består av mer än en
ledamot, ska styrelsen bland sina
ledamöter alltid utse en ordförande.
Denne ska leda styrelsens arbete och
bevaka att styrelsen utför sina arbetsuppgifter. Styrelseordföranden ska
anmälas till Bolagsverket.
Verkställande direktör
Det är styrelsen som utser den verkställande direktören. Det går också att
välja flera vice verkställande direktörer.
I privata aktiebolag får styrelsen utse
en verkställande direktör om den vill.
Om en verkställande direktör utses
ska denna anmälas till Bolagsverket.
I aktiebolag som är publika, ska
styrelsen alltid utse en verkställande
direktör. I dessa företag får verkställande direktören och styrelseordföranden inte vara samma person.
Ett byte av verkställande direktör
börjar gälla tidigast från den tidpunkt
då anmälan om ändringen kom in
till Bolagsverket. Se därför till att
anmäla ändringar direkt.
Arbetstagarrepresentanter
De anställda i ett aktiebolag kan
representeras i styrelsen om villkoren
i lagen om styrelserepresentation för
de privatanställda är uppfyllda. Dessa
ledamöter kallas arbetstagarrepresentanter. De ingår i det totala antalet
styrelseledamöter som vid varje tid
finns i företaget, men de räknas inte
in i antalet ledamöter som ska finnas
enligt bolagsordningen. Det beror på
att det inte är bolagsstämman, utan
den lokala arbetstagarorganisationen,
som utser arbetstagarrepresentanter
och bestämmer tiden för deras uppdrag. Deras ansvar är lika med övriga
styrelseledamöters.
Bosättning
Den särskilda delgivningsmottagaren
ska anmälas till Bolagsverket för
registrering.
Behörig styrelse
Har aktiebolaget inte en behörig
styrelse, verkställande direktör och
delgivningsmottagare när detta
behövs, riskerar företaget att tvångslikvideras av Bolagsverket.
Företaget kan också bli skyldigt
att betala en särskild avgift som
ska täcka ärendets administrativa
kostnader.
Minst hälften av styrelseledamöterna,
minst hälften av styrelsesuppleanterna,
minst en av de särskilda firmatecknarna, den verkställande direktören
och eventuella vice verkställande
direktörer ska vara bosatta inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Uppfylls inte dessa
krav, kan företaget ansöka om dispens
hos Bolagsverket.
Läs mer om dispens på vår webbplats bolagsverket.se.
En särskild
delgivningsmottagare
Om företaget inte har någon behörig
ställföreträdare som bor (är folkbokförd) i Sverige ska styrelsen utse en
särskild delgivningsmottagare. Som
behörig ställföreträdare räknas här
styrelseledamöter, särskilda firmatecknare och den verkställande direktören
men inte andra företrädare.
13
Revisorer
Grundregeln är att ett aktiebolag ska ha revisor. Men små
företag kan välja att inte ha det.
14
Revisorns arbetsuppgifter
Lekmannarevisor
Tiden för revisorns uppdrag är ett år.
Företaget kan bestämma en längre
tid i bolagsordningen, men högst
fyra år.
Det finns en möjlighet att, vid sidan
av företagets revisor, utse en eller flera
lekmannarevisorer. Denna ska
• granska om företagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfreds-
ställande sätt
• granska om företagets interna
kontroll är tillräcklig.
Revisorn ska
• granska företagets redovisning
och styrelsens och verkställande
direktörens skötsel av företaget
• anmäla vissa brott som upptäcks vid granskningen av räkenskaperna.
Revisorn får aldrig sköta företagets
räkenskaper.
Vem kan vara revisor?
Endast den revisor som är auktoriserad eller godkänd får revidera aktiebolag. Bolagsstämman kan utse en
eller flera revisorer och eventuella
revisorssuppleanter.
Även ett registrerat revisionsbolag
kan utses till revisor. I sådana fall
ska revisionsbolaget utse en person
som är huvudansvarig för revisionen.
Både revisionsbolaget och den
huvudansvarige ska anmälas för
registrering till Bolagsverket.
Vissa större aktiebolag måste ha en
auktoriserad revisor. En godkänd
revisor räcker alltså inte.
En revisor får inte
• vara i konkurs
• ha näringsförbud
• vara förbjuden att utöva
rådgivningsverksamhet
• ha förvaltare.
En lekmannarevisor behöver inte
ha någon revisorsutbildning. Han
eller hon väljs av bolagsstämman
eller på annat sätt enligt bolagsordningen och ska registreras hos
Bolagsverket.
Lekmannarevisorernas granskningsrapport ska inte skickas till Bolagsverket.
Revisorn eller företaget ska anmäla
avgången till Bolagsverket.
Små aktiebolag kan välja att
inte ha revisor
Vissa privata aktiebolag kan välja att
inte ha revisor. I så fall måste de ha
en bestämmelse om detta i bolagsordningen. Det är små företag som
kan göra detta.
De aktiebolag som inte når upp till
minst två av dessa värden för vart
och ett av de två senaste räkenskapsåren kan välja att inte ha revisor:
• fler än 3 anställda (i medeltal)
• mer än 1,5 miljoner kronor i
balansomslutning
• mer än 3 miljoner kronor i netto-
omsättning.
Om revisorns uppdrag
upphör i förtid
Om ett uppdrag upphört i förtid
ska både revisorn själv och den
som har utsett revisorn underrätta
Bolagsverket om skälet till detta.
Revisorn ska alltid lämna en redogörelse för den granskning som han
eller hon har utfört under den del
av det löpande räkenskapsår som
uppdraget har omfattat. Revisorns
skäl och redogörelse kan skickas in
separat.
Revisorn ska också anmäla sin avgång
till styrelsen. Om en revisor som inte
är vald på bolagsstämma vill avgå, ska
han eller hon även anmäla det till den
som har utsett honom eller henne.
15
Lämna in årsredovisningen
Ett aktiebolag ska för varje
räkenskapsår skicka sin årsredovisning till Bolagsverket.
Detta gäller oavsett om
företaget drivit verksamhet
eller varit vilande.
Årsredovisningen är offentlig vilket
skapar möjligheter till insyn. Vem
som helst får ta del av den.
Så går det till
1.Företaget upprättar en årsredovis-
ning efter räkenskapsårets utgång.
2.Om företaget har en revisor genom-
för han eller hon en granskning av räkenskaperna.
3.Företaget håller en årsstämma, alltså en ordinarie bolagsstämma, inom sex månader efter utgången av räkenskapsåret. Då fastställs
balans- och resultaträkningen och stämman beslutar hur vinsten eller förlusten ska disponeras.
4.Företaget skickar årsredovisningen och eventuell revisionsberättelse
till Bolagsverket när resultaträk-
ningen och balansräkningen har fastställts på bolagsstämman. Handlingarna ska finnas hos
Bolagsverket inom sju månader
efter räkenskapsårets slut − annars måste aktiebolaget betala en förseningsavgift. Läs mer om det
under rubriken Förseningsavgifter.
Kontrollera att årsredovisningen har kommit in
Om du vill veta att årsredovisningen
har kommit in till Bolagsverket kan
du använda e-tjänsten Söka ett
ärende eller se om en årsredovisning
kommit in.
Detta ska skickas till
Bolagsverket
• årsredovisningen, som ska bestå
av balansräkning, resultaträkning,
16
noter och förvaltningsberättelse samt i större aktiebolag kassaflödes-
analys
• när det behövs, även revisionsberättelse
• koncernredovisning och koncern-
revisionsberättelse för de flesta
moderbolag, om aktiebolaget ingår i en koncern.
När ni skickar in årsredovisningen,
skriv aktiebolagets namn och organisationsnummer på alla dokument,
gärna på varje sida.
Underskrifter
Årsredovisningen (en bestyrkt kopia)
ska skrivas under av vd och samtliga
ledamöter. En ledamot kan inte vägra
att skriva under. Anser en ledamot att
årsredovisningen inte är korrekt, ska
han eller hon ändå skriva under, men
notera sina avvikande åsikter i en
bilaga.
När en revisionsberättelse finns ska
den skrivas under av revisorn som
också ska göra en revisorspåteckning
i själva årsredovisningen.
Fastställelseintyg
På den bestyrkta kopian av årsredovisningen ska en ledamot eller vd
teckna bevis (ett så kallat fastställelseintyg) om att resultaträkningen och
balansräkningen har fastställts på
årsstämman.
Datumet för stämman ska anges.
Namnteckningen i intyget måste
vara i original.
Förseningsavgifter
För att undvika förseningsavgift,
ska handlingarna vara fullständiga
och korrekta och finnas hos Bolagsverket (inte skickas) senast den
sjunde månadens sista dag efter
räkenskapsårets utgång.
• Redan efter en dags försening måste aktiebolaget betala en
avgift på 5 000 kronor.
• Mer än två månaders försening kostar aktiebolaget ytterligare
5 000 kronor.
• Mer än fyra månaders försening kostar aktiebolaget ytterligare 10 000 kronor. Totalt för fyra
månaders försening, 20 000 kronor.
Mer information finns på vår webbplats bolagsverket.se.
För publika aktiebolag är beloppen
de dubbla. Mer än fyra månaders
försening kostar dem 40 000 kronor.
Tvångslikvidation
Om årsredovisningen och i förekommande fall revisionsberättelsen, inte
kommit in till Bolagsverket inom
elva månader från räkenskapsårets
slut kan Bolagsverket efter ett särskilt
föreläggande, besluta att aktiebolaget
ska gå i likvidation. Detta kallas
tvångslikvidation.
Delårsrapport
Rapporten ska avse företagets verksamhet från räkenskapsårets början.
Rapportperioden ska omfatta minst
hälften och högst två tredjedelar av
räkenskapsåret. Delårsrapport ska du
skicka in senast två månader efter
rapportperiodens utgång.
17
Bilagor till anmälan
Exempel på stiftelseurkund vid kontantbildning
§ 1.
Undertecknade stiftare kommer härmed överens om att bilda ett aktiebolag med företagsnamnet ………………
och verksamhet i enlighet med bolagsordningen (bilaga 1). Stiftare som har tecknat sig för aktier ska
betala ……………… kronor för varje aktie.
§ 2.
Följande personer ska ingå i aktiebolaget
Styrelseledamot:
Namn
Styrelsesuppleant:
Revisor:
(om sådan utsetts)
Personnummer
Adress
Postnummer och ort
Namn
Personnummer
Adress
Postnummer och ort
Namn
Personnummer
Adress
Postnummer och ort
Ort och datum
Underskrift av samtliga stiftare
Underskrift
Namnförtydligande
Underskrift
Namnförtydligande
§ 3.
Underskrift av stiftare som tecknar aktier
18
Underskrift
Namnförtydligande
Antal aktier
Underskrift
Namnförtydligande
Antal aktier
?
Exempel på stiftelseurkund vid apportbildning
§ 1.
Undertecknade stiftare kommer härmed överens om att bilda ett aktiebolag med företagsnamnet ………………
och verksamhet i enlighet med bolagsordningen (bilaga 1). Stiftare som har tecknat sig för aktier ska betala
…………… kronor för varje aktie genom tillskjutande av apportegendom. Apportegendomen kommer att
tas upp till ett värde av …………… kronor i aktiebolagets balansräkning och utgörs av …………………. Värdet är
samma som marknadsvärdet.
Apportegendomen
tillskjuts av:
Namn
Personnummer
Adress
Postnummer och ort
§ 2.
Följande funktionärer ska ingå i aktiebolaget
Styrelseledamot:
Styrelsesuppleant:
Revisor:
(om sådan utsetts)
Namn
Personnummer
Adress
Postnummer och ort
Namn
Personnummer
Adress
Postnummer och ort
Namn
Personnummer
Adress
Postnummer och ort
Ort och datum
Underskrift av samtliga stiftare
Underskrift
Namnförtydligande
Underskrift
Namnförtydligande
§ 3.
Underskrift av stiftare som tecknar aktier
Underskrift
Namnförtydligande
Antal aktier
Underskrift
Namnförtydligande
Antal aktier
19
Bolagsordningens innehåll i privata aktiebolag
§ 1. Företagsnamn
§ 6. Styrelse
Skriv ut ordet aktiebolag helt i företagsnamnet eller förkorta det till AB.
Skriv antingen det exakta antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, om
sådana ska finnas, eller det lägsta och
högsta antalet som ska skunna väljas. I
privata aktiebolag kan styrelsen bestå
av minst en ledamot och minst en
suppleant.
§ 2. Säte
Sätet är den kommun där styrelsen
ska träffas och där bolagsstämman
ska hållas.
§ 3. Verksamhet
Beskriv verksamheten i detalj. Om du
exempelvis ska driva handel, måste du
skriva inom vilket område du ska driva
handel. Det blir då lättare att få ett bra
namnskydd för företaget. Styrelsen får
också klara gränser inom vilka branscher
företaget ska arbeta.
§ 4. Aktiekapital
Skriv antingen exakt hur stort aktiekapitalet är eller det lägsta och högsta
aktiekapital som är tillåtet (aktiekapitalgränserna). Om du skriver gränser
för aktiekapitalet kan du öka eller
minska aktiekapitalet inom gränserna
utan att ändra bolagsordningen. Det
högsta aktiekapitalet får vara max fyra
gånger så stort som det lägsta aktiekapitalet. Tänk på att förhållandet mellan
aktiekapitalgränserna och gränserna
för antalet aktier ska vara lika.
§ 5. Antal aktier
Skriv antingen det exakta antalet aktier
eller det lägsta och högsta antalet
aktier som är tillåtet. Det högsta antalet
aktier får vara max fyra gånger så stort
som det lägsta antalet aktier. Tänk på
att förhållandet mellan aktiekapitalgränserna och gränserna för antalet
aktier ska vara lika.
Exempel:
Cajun AB skriver i sin bolagsordning
att aktiekapitalet ska vara lägst 50 000
kronor och högst 200 000 kronor. De
skriver också att antalet aktier ska vara
lägst 500 och högst 2000.
20
i en svensk koncern ska både företaget
och koncernen ha samma räkenskapsår.
Frivilliga paragrafer
I bolagsordningen kan du ta in olika
frivillga paragrafer, så kallade förbehåll, som på något sätt påverkar
aktierna eller aktiekapitalet. Det kan
till exempel vara att begränsa rätten
att fritt överlåta aktier.
§ 7. Revisorer
Skriv antingen
a) Bolaget ska inte ha revisor.
Bolagsstämman kan dock enligt reglerna i aktiebolagslagen välja att ändå utse revisor.
b) det exakta antalet revisorer och
revisorssuppleanter, om sådana
ska finnas
c) ett intervall med det lägsta (minst1)
och högsta antalet revisorer och
revisorssuppleanter, om sådana ska finnas.
§ 8. Kallelse
Skriv på vilket sätt kallelse till bolagsstämma ska ske, exempelvis brev med
posten eller med e-post. Om du vill ha
den kallelsetid som står i lagen behöver
du inte skriva någon tid för kallelse.
§ 9. Årsstämma
Du måste inte skriva vilka ärenden som
ska förekomma på årsstämman, men
det kan vara en fördel att ändå ha med
dem i bolagsordningen. Om du inte skriver vilka ärenden som ska förekomma
gäller de ärenden som står i lagen.
§ 10. Räkenskapsår
Vid nybildning välj det räkenskapsår
som passar företaget bäst. Det första
räkenskapsåret börjar den dag aktiebolaget registreras. Detta gäller även
om företaget först senare börjar driva
verksamhet. Räkenskapsåret ska börja
första dagen i en kalendermånad och
omfatta tolv månader. Ingår företaget
Tänk noga igenom vad det innebär för
företaget och aktieägarna innan någon
av paragraferna tas in.
Läs om frivilliga paragrafer på
bolagsverket.se
Exempel på bolagsordning i ett privat aktiebolag
§ 1. Företagsnamn
Aktiebolagets företagsnamn är
Munkedals Finsnickeri AB.
§ 2. Säte
Styrelsen ska ha sitt säte i Västra
Götalands län, Munkedals kommun.
§ 3. Verksamhet
Aktiebolagets verksamhet ska vara
tillverkning och försäljning av finsnickerier, exempelvis möbler, dörrar
och fönster samt därmed förenlig
verksamhet.
§ 4. Aktiekapital
Aktiekapitalet ska vara lägst 50 000
kronor och högst 200 000 kronor.
§ 5. Antal aktier
Antal aktier ska vara lägst 500 och
högst 2000.
§ 6. Styrelse
Styrelsen ska bestå av lägst en och
högst fem styrelseledamöter med
lägst en och högst två styrelsesuppleanter.
Styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna väljs varje år på en
årsstämma för tiden intill slutet av
nästa årsstämma.
§ 7. Revisorer
För granskning av aktiebolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses en revisor.
§ 8. Kallelse
Kallelse till bolagsstämma ska ske
genom att kallelsen publiceras på
aktiebolagets webbplats.
§ 9. Ärenden på årsstämman
På årsstämman ska följande ärenden
behandlas.
1.Val av ordförande vid stämman.
2. Upprättande och godkännande av röstlängd.
3. Val av en eller två justeringsmän.
4. Prövande av om stämman blivit behörigen sammankallad.
5. Godkännande av dagordning.
6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen.
7. Beslut om
a) Fastställande av resultaträkningen och balansräkningen.
b) Disposition av aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen.
c) Ansvarsfrihet åt styrelseledamöter-
na och verkställande direktören när sådan förekommer.
8.Fastställande av arvoden till styrelsen och i vissa fall revisorerna.
9.Val till styrelsen och i vissa fall av revisorer.
10. Annat ärende, som ska tas upp på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen.
§ 10. Räkenskapsår
Aktiebolagets räkenskapsår ska vara 1 januari – 31 december.
§ 11. Hembud
Hembudsskyldighet
Har en aktie övergått från en aktieägare
till en person som inte är aktieägare
i aktiebolaget har övriga aktieägare
rätt att lösa aktien. Lösningsrätten
ska kunna utnyttjas även för ett mindre
antal aktier än erbjudandet omfattar.
Den nye ägaren av aktien ska genast
skriftligen anmäla övergången till
aktiebolagets styrelse. Ägaren ska också
visa på vilket sätt han/hon har fått
äganderätt till aktien.
aktiebolaget. Styrelsen ska uppmana
de lösningsberättigade att skriftligen
framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast inom två månader
räknat från anmälan hos styrelsen
om övergången.
Företräde mellan
flera lösningsberättigade
Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så
långt det är möjligt fördelas mellan
de lösningsberättigade i förhållande
till deras tidigare innehav av aktier
i aktiebolaget. Återstående aktier
fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon
lösningsberättigad begär det, av
notarius publicus.
Lösenbelopp och betalning
Har en aktie som är underkastad
lösningsrätt överlåtits mot vederlag
ska lösenbeloppet motsvara vederlaget
om inte särskilda skäl föranleder annat.
Lösenbeloppet ska erläggas inom en
månad från den tidpunkt lösenbeloppet
blev bestämt.
Tvist
Talan i en fråga om hembud måste
väckas inom två månader från den
dag då lösningsanspråket framställdes
hos aktiebolaget.
När anmälan om en akties övergång
har gjorts ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för
21
Hänvisningar
Några av de viktigaste bestämmelserna
inom detta område är
• aktiebolagsförordningen (2005:559)
• aktiebolagslagen (2005:551)
• firmalagen (1974:156)
• bokföringslagen (1999:1078)
• kupongskattelagen (1970:624)
• lagen (1986:436) om näringsförbud
• lagen (1985:354) om förbud mot
juridiskt eller ekonomiskt biträde
i vissa fall, m.m.
• lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m.
• lagen (2005:552) om införande
av aktiebolagslagen (2005:551)
• lagen (2009:62) om åtgärder mot penning tvätt och finansiering av terrorism
• förordningen (2009:92) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism
• revisorslagen (2001:883)
• årsredovisningslagen (1995:1554).
22
För dig som
redan är eller vill
bli företagare
Hos Bolagsverket hittar du som företagare flera e-tjänster
som förenklar ditt dagliga arbete. Om du funderar på att
starta ett företag eller om du redan driver ett företag finns
användbara e-tjänster på bolagsverket.se. Du kan tillexempel ändra styrelse, söka ett ärende eller kolla om din årsredovisning kommit in.
-- Från Bolagsverkets webbplats gick jag vidare till verksamt.
se. Via e-tjänsten startade jag mitt företag. Jag behövde inte
fylla i en massa papper. Det gick snabbt, smidigt och enkelt.
Kennedy Katende
Hälsoutvecklare, Sundsvall
www.bolagsverket.se
23
Foto: Kristofer Lönnå produktion
Bolagsverket mars 2017, 13.
www.bolagsverket.se
851 81 Sundsvall
0771-670 670
www.bolagsverket.se
24