Vårdhygien vid mässling

Doknr. i Barium
18246
Dokumentserie
su/med
RUTIN
Vårdhygien vid mässling
Giltigt fr o m
2016-01-28
Version
14
Innehållsansvarig: Rose-Marie Carlsson, Sektionschef, Vårdhygien (rosca2)
Godkänd av: Ulla Molander, Chefläkare, Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet (ullmo2)
Denna rutin gäller för: Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Rutinen gäller även för Angereds Närsjukhus, Capio Lundby Närsjukhus, Carlanderska sjukhuset,
Frölunda Specialistsjukhus, Habilitering och Hälsa, Kungälvs sjukhus samt Närhälsan i
Göteborg/Södra Bohuslän och är godkänd av respektive chefsläkare.
Revideringar i denna version
Ersätter tidigare version, senast uppdaterad 2015-02-05. Förtydligande avseende tidsgräns för vaccin
till barn. Texten är något omdisponerad men i övrigt inga innehållsmässiga ändringar.
Syfte
Mässling är en av de mest smittsamma sjukdomar som finns. Syftet med denna rutin är att hindra
smittspridning i vårdmiljö och skydda mottagliga individer. Det förutsätter hög klinisk misstanke och
snabbt fastställande av diagnos.
Det är därför viktigt att all sjukvårdspersonal
 känner till att mässling fortfarande cirkulerar i många europeiska och andra länder,
 alltid frågar efter utlandsresa när någon har luftvägssymtom, feber eller utslag
 aldrig sätter en patient med hosta, irriterade ögon, feber och utslag i ett allmänt väntrum
Smittvägar/smittsamhet




Mässling orsakas av mässlingsvirus, som är luftburet och kan följa med luftströmmar långa
sträckor inomhus samt finnas kvar upp till två timmar efter att den mässlingssjuke passerat.
Inkubationstiden är 7-18 dygn (oftast 10-12 dygn) från smittotillfälle till feber och ytterligare några
dagar till utslag, men kan förlängas hos den som fått immunglobulin.
Den som är på väg att insjukna är smittsam redan några dagar före första symtom, dvs.
smittsamhet kan finnas redan från dag 5 efter smittotillfället. När någon har insjuknat med utslag
räknas smittsamheten från 4 dagar före utslagsdebut.
Den som har haft mässling har livslång immunitet. Skyddet mot mässling efter två doser vaccin
mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin) är mångårigt men det saknas för
närvarande vetenskapligt underlag för att bedöma om det är livslångt. Immunnedsättande
behandling eller sjukdom kan försämra immuniteten.
Arbetsbeskrivning
Patient med (misstänkt eller bekräftad) mässling upptäcks på vårdavdelning eller mottagning



Medicinskt ansvarig läkare kontaktar skyndsamt Infektion, som vid misstanke om mässling tar
över patienten för vård i eget rum med sluss och separat ventilation. I väntan på kontakt med
Infektion, och i väntan på transport, ska patienten vårdas i eget rum med stängd dörr.
Medicinskt ansvarig läkare informerar smittskyddsläkare i beredskap via regionens telefonväxlar
(dag- och kvällstid)
VEC/ställföreträdande informerar Vårdhygien (kontorstid).
Patientnära och vårdrelaterat arbete
 Endast personal med immunitet mot mässling får vårda patient med misstänkt eller verifierad
mässling. Även städpersonal samt personal som ska transportera patienten ska vara immun.
 Basala hygienrutiner och Punktdesinfektion.
 Vård ska ske i eget rum med sluss och separat ventilation, i första hand på Infektion. I avvaktan
på transport till Infektion vårdas ska patienten vårdas i eget rum med stängd dörr.
 FFP3-klassat andningsskydd ska användas av all personal i vårdrummet. Se Lathund vårdhygien
– upphandlade andningsskydd. Skyddet ska sluta tätt över kinder, haka och näsa för att skydda
effektivt.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
1 (av 5)
Doknr. i Barium
18246
Giltigt fr.o.m
2016-01-28
RUTIN
Vårdhygien vid mässling





Version
14
Gör om möjligt lungröntgen, EKG etc. på vårdrummet. Kontakta Vårdhygien om
undersökningar/åtgärder måste utföras utanför Infektion.
Daglig patientnära städning/slutstädning sker enligt ordinarie rutiner förutsatt att punktdesinfektion
utförts. Se riktlinje och rutiner Städning och rengöring.
Vårdrum ska stå två timmar innan nästa patient tas in. I vårdrum med högre antal luftväxlingar
kan intervallet vara kortare, t ex 20 min på operation.
Tvätt och avfall hanteras som för övriga patienter, dvs. mängden förorening avgör om det
hanteras konventionellt eller som smittförande.
Vårdhygien kontaktas inför undersökningar eller operationer som måste utföras utanför Infektion.
Smittspårning
Smittspårning ska initieras snabbt att icke-immuna kontakter hinner få postexpositionsprofylax med
vaccin (inom 3 dygn efter smittotillfället) eller immunglobulin (inom 3-6 dygn efter smittotillfället):
- Vaccin ges till immunfriska icke-gravida vuxna samt till barn från 9 månaders ålder (kan efter
samråd med Infektion SU/Östra eller Smittskyddsenheten ges från 6 månader)
- Immunglobulin ges till immunsupprimerade, gravida, samt spädbarn samt till dem som inte hunnit
vaccineras
I första hand prioriteras individer som tillhör riskgrupp för allvarlig sjukdom, se nedan under
Mottaglighet hos speciella patientkategorier. Allra först prioriteras immunsupprimerade, som ska
erbjudas immunglobulin snarast efter smittotillfället.
Den som enligt Smittskyddslagen har ansvaret för de individuella åtgärderna är behandlande läkare,
dvs. den läkare som först misstänker mässling, alternativt ordinerar det första prov som verifierar
diagnosen. I praktiken sker smittspårningen i samarbete mellan VEC/medicinskt ansvarig läkare på
berörd avdelning/mottagning, Infektion, Vårdhygien och Smittskydd Västra Götaland. Se även
Smittskyddets PM Mässling – utbrottshantering och smittspårning.
På avdelningen/mottagningen där mässlingsfallet upptäckts
 VEC/ställföreträdande utreder vilka vårdenheter den misstänkt smittsamma personen besökt inom
sjukhuset/vårdcentralen.
- På vårdavdelning från och med 4 dygn före debut av utslag
- På mottagning från ankomst till sjukhuset eller vårdcentralen och upp till 2 timmar efter vistelse
på avdelningen/mottagningen.
Dessa uppgifter lämnas till Vårdhygien.
 VEC/ställföreträdande listar icke immuna personer som kan ha exponerats för mässlingsvirus
under ovan angiven tid. Dessa uppgifter lämnas till medicinskt ansvarig läkare
- Först listas patienter som är kvar på avdelningen/mottagningen, deras anhöriga, samt personal
(inkl. servicepersonal, tolkar och tranportpersonal).
- Därefter listas exponerade patienter som gått hem, i första hand patient som tillhör riskgrupp
(se nedan Mottaglighet hos speciella patientkategorier) och i andra hand övriga.
 Medicinskt ansvarig läkare kontaktar Infektion, vid behov även Smittskydd Västra Götaland, för
- immunitetsbedömning av exponerade personer med osäker immunitet
- individuellt ställningstagande till postexpositionsprofylax på avdelningen/mottagningen
(patienter/anhöriga som är kvar)
- samråd avseende hantering av exponerade patienter som gått hem
På andra avdelningar/mottagningar där patienten vistats
 Se ovan. VEC listar icke-immuna personer, medicinskt ansvarig läkare samråder med Infektion.
 Icke-immun patient som exponerats för mässling och bedöms behöva sjukhusvård ska före dag 5
efter exponeringstillfället överflyttas till Infektion för fortsatt vård.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 2 (av 5)
Doknr. i Barium
18246
Giltigt fr.o.m
2016-01-28
Version
14
RUTIN
Vårdhygien vid mässling
Infektion
 Utför vid behov immunitetsbedömning avseende exponerade patienter/anhöriga/personal
 Bedömer individuellt indikation för postexpositionsprofylax. I första hand prioriteras
immunsupprimerade, gravida, spädbarn och personal, i andra hand övriga som inte är immuna.
 Ansvarar för postexpositionsprofylax som ges på Infektion (personal, ev. patient som gått hem)
Vårdhygien
 Kontaktar VEC, VÖL eller bakjour på de andra avdelningarna/mottagningarna där den smittsamma
patienten vistats och även de avdelningar som mottagit exponerade medpatienter.
 Informerar VEC eller jourhavande läkare på Barncancercentrum vid nyupptäckt fall på DSBUS.
Smittskydd Västra Götaland
 Har det övergripande ansvaret för smittskyddet och hjälper till med smittspårningsarbetet kring fall
som skrivits ut från sjukhuset/gått hem från mottagningen.
Personalfrågor
Vaccination av nyanställd och befintlig personal
Mässling är en arbetsmiljörisk för vårdpersonal, och mässling hos personal kan leda till livshotande
sjukdom hos patienter. Varje verksamhet ansvarar för att bedöma risken för mässling inom den egna
verksamheten, samt för att i god tid erbjuda MPR-vaccination om risk finns:
 Personal på infektionsklinik, akutmottagningar eller andra enheter med hög
patientgenomströmning bör ha immunitet mot mässling, dvs. genomgången sjukdom eller två
doser MPR-vaccin. Vaccination bör erbjudas vid osäker sjukdoms- eller vaccinanamnes.
 Personal som vårdar patienter med svår immunbrist ska vara immuna. Antikroppar kontrolleras
utom vid säker sjukdomsanamnes. Vid avsaknad av immunitet ska 2 doser MPR-vaccin erbjudas.
 Personal som tackar nej till MPR-vaccination får inte arbeta på riskavdelning. Det gäller:
- samtliga avdelningar som vårdar barn (inklusive Ronald McDonalds Hus och akutmottagningen
DSBUS), förlossnings-, BB- och neonatalavdelningar.
- avdelningar som vårdar vuxna patienter med svår immunbrist
 För andra avdelningar görs individuell bedömning inför placering.
Icke immun personal exponerad på arbetsplatsen
 Kontakt med Infektion för ställningstagande till postexpositionsprofylax.
 Avstängning från arbete i enlighet med AB 13 § 10 mom 4 från dag 5 efter första kontakt med den
smittsamma individen. Immunglobulin kan förlänga inkubationstiden, samråd med Infektion
avseende avstängningsperiodens längd. Den som inte erhållit immunglobulin avstängs t o m dag
21 efter sista kontakt med den smittsamme.
 Om en arbetstagare drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud i sitt arbete ska
arbetsgivaren anmäla händelsen till Arbetsmiljöverket. Ett exempel på en sådan händelse är ett
utbrott av mässling på en vårdavdelning där även personalen blivit smittad.
Mottaglighet hos speciella patientkategorier
Immunsupprimerade
 Mässling kan få ett svårt förlopp och vara direkt livshotande vid immunsuppression. Det gäller
särskilt vid nedsättning av det cellulära immunförsvaret, t.ex. efter transplantation,
tumörbehandling eller vid hivinfektion med låga CD4-värden, då risken är särskilt hög för till
exempel encefalit. Sjukdomsförloppet kan också vara atypisk och utslag kan helt saknas.
 All immunnedsättande behandling ökar risken för mässlingsinfektion. Även behandling med TNFalfa-hämmare och andra motsvarande biologiska läkemedel ökar mottagligheten för allvarliga
infektioner, och kan samtidigt maskera symtom på infektion.
 Levande vacciner (som vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) är kontraindicerade vid
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 3 (av 5)
Doknr. i Barium
18246
Giltigt fr.o.m
2016-01-28
Version
14
RUTIN
Vårdhygien vid mässling
svår immunbrist. Patienten är då skyddad endast när mässlingen inte cirkulerar i omgivningen,
vilket innebär att utlandsresor bör undvikas. MPR-vaccination av anhöriga (och sjukvårdspersonal)
är ett sätt att förhindra cirkulation av dessa virus i närmaste omgivningen. Vid andra immunbristtillstånd kan vaccination övervägas, till exempel några år efter stamcellstransplantation. För
grundsjukdomen behandlande läkare avgör.
Gravida
 Gravida kan inte vaccineras mot mässling eller röda hund, och alla kvinnor bör därför vara
vaccinerade före graviditet alternativt låta bli resor till länder där mässling finns.
 Vid osäker immunitet mot mässling kan antikroppar analyseras i det frysbevarade blodprov som
tas tidigt i graviditeten för screening avseende bl.a. hepatit B och hiv.
 Mässling under graviditet kan leda till spontanabort eller intrauterin fosterdöd, särskilt vid
mässlingsinfektion före graviditetsvecka 24. Det finns också rapporter om perinatal fosterdöd,
prematuritet och tillväxthämning. Däremot har missbildningar hos fostret inte rapporterats
Spädbarn
 Spädbarn, dvs. barn under 12 månaders ålder, riskerar allvarlig mässlingssjukdom såvida de inte
skyddas av mödraantikroppar. Skyddet beror både på mammans antikroppskoncentration och på
om överföringen av antikroppar hunnit ske i slutet av graviditeten:
- Fullgångna barn har oftast skydd till 3-6 månader om mamman har vaccinimmunitet medan
skyddet är gott under hela spädbarnsåret om mamman haft mässling.
- Nyfödda barn förlösta i graviditetsvecka 30–37 har varierande skydd beroende på
graviditetslängd och moderns antikroppsnivå.
- Prematurer födda tidigare än vecka 30 bör bedömas som icke-immuna oavsett moderns
antikroppsstatus.
Ansvar
Linjechefer ansvarar för att denna rutin är känd och följs av alla medarbetare. Det är
VEC/ställföreträdande som ansvarar för att städpersonal får erforderlig information om eventuell
personlig skyddsutrustning innan städning på patientrum.
Mässling är anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom enligt Smittskyddslagen.
Uppföljning, utvärdering och revision
Sammankallande i arbetsgruppen ansvarar för uppföljning/revision av innehållet.
Avsteg från rutinen rapporteras i Med Control Pro eller i befintligt avvikelsehanteringssystem.
Relaterad information
Basala hygienrutiner
Punktdesinfektion
Städning och rengöring (riktlinje och rutiner)
Riktlinje Vårdhygien vid luftburen smitta och droppsmitta
Lathund vårdhygien – upphandlade andningsskydd
Lathund vårdhygien – personalinfektioner
Kunskapsöversikt
Mässling. InfPreg, kunskapscentrum för infektioner under graviditet.
Sjukdomsinformation om mässling. Folkhälsomyndigheten
Mässling och röda hund – ett kunskapsunderlag till nationell handlingsplan. Socialstyrelsen, art.nr
2014-11-15
Nationell handlingsplan för att hindra spridning av mässling och röda hund. Socialstyrelsen, artikelnr
2014-5-6
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 4 (av 5)
Doknr. i Barium
18246
Giltigt fr.o.m
2016-01-28
Version
14
RUTIN
Vårdhygien vid mässling
PM Mässling – utbrottshantering och smittspårning. Smittskydd Västra Götaland, Dnr 00012-2015
Arbetsgrupp/granskare
Arbetsgrupp Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset:
Rose-Marie Carlsson, överläkare, sammankallande i arbetsgruppen
Rune Andersson, hygienläkare och professor i global hälsa
Lotta Osbeck hygiensjuksköterska
Roseli Sandbreck, hygiensjuksköterska
Granskare:
Leif Dotevall, bitr. smittskyddsläkare
Marie Studahl, överläkare
Younis Khalid, överläkare
Jan Sundqvist, HR-strateg
Smittskydd Västra Götaland
Infektion, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Barnakutsektionen, DSBUS
HR-strategiska avdelningen, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
Godkänt av
Angereds Närsjukhus
Capio Lundby Närsjukhus
Carlanderska sjukhuset
Frölunda Specialistsjukhus
Habilitering och Hälsa
Kungälvs sjukhus
Närhälsan
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Cecilia Pihlgren
Ola Blomqvist
Anders Bengtsson
Philipp Meijering
Anne-Berit Ekström
Björn Hamborg
Karin Rignér
Ulla Molander
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 5 (av 5)