160927
1(48)
HANDLEDNING TILL PRESENTATIONEN:
MINSKA MATSVINNET!
Naturvårdsverket har tillsammans med Livsmedelsverket och
Jordbruksverket tagit fram en Powerpoint-presentation om
matsvinn. Presentationen är fri att använda.
Presentationen är tänkt att vara ett stöd för dig som vill:
• ge en överblick över matsvinnsområdet
• berätta om hur man kan arbeta för att minska matsvinnet
• ge en introduktion när man startar ett matsvinnsprojekt
I det här dokumentet ger vi förslag till vad du kan säga till
respektive PPt-bild.
Fotografierna i dokumentet och i powerpointpresentationen får inte
lyftas ut och användas i andra sammanhang.
Lycka till!
Fotograf: Karin Alfredsson
160927
2(48)
Fotograf: Karin Alfredsson
Egen presentation
Minska matsvinnet!
De frågor jag kommer att ta upp:
(Här kan du som talare förstås stryka och lägga till.)
• Vad är matsvinn?
• Varför är det ett problem och vad blir bättre om man minskar
matsvinnet?
• Orsaker till att matsvinn uppstår i olika delar av livsmedelskedjan.
• Tips och åtgärder för olika delar i livsmedelskedjan.
• Så kan kommuner, branschorganisationer och myndigheter arbeta för
att minska matsvinnet.
160927
3(48)
Det slängs stora mängder matavfall varje år. I Sverige cirka 1,3 miljoner
ton (2014). Det motsvarar i genomsnitt 134 kg matavfall per person.
Globalt uppskattas matavfallet till 1,6 miljarder ton (2007) per år varav 1,3
miljarder ton matsvinn.
Matsvinnet är den mat som slängs men som hade kunnat ätas om maten
behandlats annorlunda och ätits upp i tid.
Vad är matsvinn?
Matsvinn är mat som hade kunnat ätas om den behandlats annorlunda och ätits
upp, men som slängdes istället. Exempel på matsvinn är frukt, grönsaker, bröd,
matrester, mjölk och kaffe. Matsvinn kallas också onödigt matavfall. Det är
också den del av matavfallet som vi enkelt kan göra något åt!
Vad är matavfall?
Matavfall är summan av både matsvinn och oundvikligt matavfall.
Oundvikligt matavfall uppkommer i matlagningen eller tillverkning och är svårt
att minska. Exempel på oundvikligt matavfall är kaffesump, ben och skal.
160927
4(48)
Foto: sxc
Vi är nästan 7,5 miljarder människor idag. 2050 beräknas vi att närma oss
9,5 miljarder vilket kommer att innebära stora utmaningar inte minst för
matförsörjningen.
Idag hamnar ungefär en tredjedel av all mat som produceras från jord till bord
för mänsklig konsumtion i världen aldrig i någons mage. Den mat som slängs
skulle kunna mätta den drygt 1 miljard människor som idag lider av hunger samt ytterligare drygt 2 miljarder människor! En hållbar livsmedelsproduktion
och livsmedelskonsumtion är avgörande för att klara flera av de globala resursoch miljöproblemen som klimatförändringar, vattenbrist, skogsskövling och
utfiskning av haven.
Att många saknar tillgång på mat beror inte på matbrist – utan orsakerna
är att det brister i distributionssystem, matvaruhantering och logistik.
Matbristen beror också på socioekonomiska och kulturella förhållanden.
Orsakerna ser olika ut i olika delar av världen och orsakerna skiljer sig också åt
beroende på var i livsmedelskedjan de uppstår.
I utvecklingsländer sker matsvinnet främst i livsmedelskedjans tidiga led, i
produktion och transport, och där är exempelvis otillräcklig infrastruktur och brist
på lagringsmöjligheter (kylning) bidragande orsaker till matsvinn.
I rika länder sker matsvinnet främst i livsmedelskedjans senare led, i butik,
restaurang och i hemmen. Här är exempelvis brist på medvetenhet och dålig
planering i hemmen, samt höga estetiska krav på maten som många har råd att
kasta, bidragande orsaker till matsvinn.
Källa:
WHO UN World population prospects (www.un.org),
Food Wastage Footprint - Impacts on Natural Resources (Summary Report), FAO 2013
http://www.fao.org/docrep/018/i3347e/i3347e.pdf
Siffror, FNs livsmedelsprogram wfp,
http://sv.wfp.org/hunger/fr%C3%A5gor-om-hunger
160927
5(48)
Bildbyrå: Pixelfactory
När livsmedel produceras uppstår utsläpp av växthusgaser inom
jordbruket. Det sker också utsläpp när livsmedel transporteras.
Utsläpp från hushållens konsumtion av livsmedel står för ungefär en tredjedel
av de totala utsläppen av växthusgaser från hushållens konsumtion 2013. Det
är en något högre andel nu än för 20 år sedan. Utsläppen i Sverige från
hushållens konsumtion av livsmedel har minskat med drygt 30 procent sedan
1993. Samtidigt har utsläppen i andra länder ökat med mer än 80 procent 1.
Totalt uppgår utsläppen från livsmedel till drygt 22 miljoner ton
koldioxidekvivalenter vilket motsvarar mer än 2 ton per person, mindre än en
tredjedel orsakas av utsläpp från produktion i Sverige 2. Utsläppen från
animalieprodukter utgör stor del av utsläppen. Användning av fossila bränslen
för odling och transporter och utsläpp från tillverkning av handelsgödsel utgör i
de flesta fall en mindre del av ett livsmedels klimatpåverkan.
Vi importerar ungefär fyrtio procent av den mat som vi omsätter i Sverige. Vår
mathushållning medför alltså idag betydande miljökonsekvenser även utanför
landets gränser.
Matens växthusgasutsläpp på global nivå (borträknat påverkan av förändrad
markanvändning) uppskattades motsvara 3,3 miljarder ton koldioxidekvivalenter
2007 enligt FN-organet FAO. Det är mer än tre gånger så mycket som
utsläppen orsakade av vägtransport i hela EU under 2010 (motsvarande 0,9
miljarder ton koldioxidekvivalenter).
Och när det gäller matsvinn så har dessa utsläpp uppstått i onödan.
1
NV 20160315, http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/vaxthusgaserutslapp-av-svensk-privat-konsumtion/
2
NV 20160315, http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaserutslapp-per-konsumtionsomrade-Sverige/
160927
6(48)
Klimatpåverkan från hushållens totala mängd matsvinn, 442 000 ton/år (både
mat och dryck), motsvarar växthusgasutsläppen från genomsnittlig körning av
360 000 bilar under ett år.
Vi vill uppmärksamma att i konsumentkommunikationen inom det gemensamma
regeringsuppdraget om minskat matsvinn 2013-2015 kommunicerades siffran
200 000 bilar som baserades enbart på matsvinn från hushållens fasta avfall.
Källa:
Naturvårdsverket. (2015) Minskat matavfall – miljönytta och kostnadsbesparingar. Rapport 6697
160927
7(48)
Bildbyrå: Pixelfactory
Vår produktion av mat står för en betydande del av vår miljöpåverkan. Att
minska matsvinnet är ett sätt att minska matens miljöpåverkan!
Några exempel på miljöpåverkan som matsvinnet orsakar helt i onödan:
•
Klimatet: Om maten som går till spillo globalt representerade ett land så
skulle det landet vara det tredje största landet i världen att producera
växthusgasutsläpp efter USA och Kina.
•
Markanvändning: Jordbruksmark motsvarande en landyta större än
Kina eller Kanada, används för att producera mat som aldrig äts.
•
Vattenanvändning: Sötvatten som används globalt för att producera
mat som aldrig äts upp, motsvarar vattenflödet i floden Volga under ett
helt år eller tre Genevesjöar (= 250 kubikkilometer)
Exempelvis krävs det 140 liter vatten för att producera kaffebönor till en
kopp kaffe och stora mängder ved eller olja för att torka kaffebönorna.
Det är resurser som går till spillo tillsammans med kaffet som hälls ut i
vasken. Att producera en liter mjölk kräver 900 liter vatten och ett kilo ris
kräver 2 700 liter vatten.
•
Övergödning: Övergödning är ett miljöproblem som bland annat beror
på läckage av de gödande ämnena kväve och fosfor från
160927
8(48)
jordbruksmarken. I Sverige uppskattas jordbruket stå för cirka 40
procent av de mänskligt orsakade utsläppen av både kväve och fosfor 3.
•
Spridning av gifter: Livsmedelsproduktion innebär ofta användning av
växtskyddsmedel i odlingsledet och påverkar därför miljömålet giftfri
miljö. Mängden och typen av växtskyddsmedel som används beror på
odlingsteknik och klimatfaktorer. Om matsvinnet minskar, behöver
mindre mängd mat produceras för samma konsumtion, vilket ger mindre
användning av växtskyddsmedel.
•
Biologisk mångfald: Livsmedelsproduktionen bidrar globalt sett till
minskad biologisk mångfald. Det är ett hot inte bara mot de arter som
minskar eller försvinner, utan även mot oss människor och mot vår
framtida livsmedelsförsörjning. Livsmedelsproduktionen är beroende
flera av de ekosystemtjänster som den biologiska mångfalden
producerar t ex pollinering av humlor och bin, näringsrik jord som
skapas av maskar, svampar och mikroorganismer och fåglar som äter
skadeinsekter. Samtidigt är den biologiska mångfalden och
kulturmiljöerna beroende av ett fortsatt jordbruk, men också av vilka
metoder som används. Bland annat är betande djur en förutsättning för
att bevara artrika betesmarker. 4 Av de drygt 2000 arter som 2010
bedömdes som hotade i Sverige förekommer 56 % i
jordbrukslandskapet. 5
•
Avskogning, när skogar skövlas för att ge plats åt ny jordbruksmark, är
det ett hot mot den biologiska mångfalden och även för klimatet.
Källa:
Food Wastage Footprint - Impacts on Natural Resources (Summary Report), FAO 2013,
http://www.fao.org/docrep/018/i3347e/i3347e.pdf
FAO, Toolkit Reducing the Food wastage footprint
Miljömål.se: http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/13-Ett-rikt-odlingslandskap/
SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och LRF, Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012
SLV 2013, rapport 13. Miljöpåverkan från animalieprodukter - kött, mjölk och ägg
3
http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2013/2013_livsmedelsverket_17_anim
alieproduktionens_miljopaverkan.pdf?id=5709
4
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/13-Ett-rikt-odlingslandskap/
5
SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och LRF, Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012
160927
9(48)
Fotograf: Jonas Tulldahl, Bildbyrå Folio
Miljarder kronor att spara på minskat matavfall
Naturvårdsverket har låtit genomföra två studier (2012 och 2015) som
undersökt den samhällsekonomiska bruttonyttan av att minska
matavfall/matsvinn i Sverige. Siffror för jordbruk och fiske ingick inte i
genomförda studier pga att det saknas tillförlitliga siffror.
I den senaste nyttostudien som publicerades i november 2015, analyseras den
samhällsekonomiska nyttan av att minska matavfallet med 20 %. Med nytta
avses summan av de besparingar som hushåll och företag gör då mindre mat
slängs samt den minskade miljöbelastning som sker då mindre mat produceras.
För hushållsledet motsvarade en 20 %-ig reduktion av matavfallet - som för
detta led inkluderade mat och dryck till avlopp - en 40%-ig reduktion av
matsvinnet. Ett normalhushåll* 6 beräknades då tjäna 1600 kr på denna
minskning. Värdet av hela svinnet för ett hushåll blir då ungefär 2,5 x 1600, dvs
4000 kr. Om man dubblerar värdet så får man ungefär värdet för ett 4 personers
hushålls totala svinn, det vill säga nästan 8000 kr 50 % minskning av svinnet
blir då cirka 4000 kr. Kostnader för att åstadkomma den här minskningen har
inte beräknats i denna studie. I studien analyseras den samhällsekonomiska
nyttan av att minska matavfallet med 20 %. Med nytta avses summan av de
besparingar som hushåll och företag gör då mindre mat slängs samt den
minskade miljöbelastning som sker då mindre mat produceras.
Enligt samma studie beräknas kostnadsbesparingar för företag och hushåll till
cirka 7,6 - 8,6 miljarder och miljönyttan i form av minskad miljöbelastning
beräknas till cirka 2,3 - 5,8 miljarder, det vill säga den totala
samhällsekonomiska bruttonyttan skulle vara mellan 10 till 14 miljarder kr
årligen om det totala matavfallet reducerades med 20 % i Sverige. Siffror för
6
* I genomsnitt bodde 2,22 personer per hushåll 2012.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Tva-personer-i-snitthushallet/
160927
10(48)
jordbruk och fiske ingick inte då det saknades tillförlitliga siffror för dessa led.
Kostnader för att åstadkomma minskningen beräknades inte i studien.
Minskningen på 20 % valdes för det motsvarar det etappmål för minskat
matavfall som Naturvårdsverket föreslagit 2013.
Källa:
Naturvårdsverket. (2015) Minskat matavfall – miljönytta och kostnadsbesparingar. Rapport 6697
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6697-0.pdf?pid=16632
Naturvårdsverket. (2012). Nyttan av att minska matsvinnet. Rapport 6527.
Naturvårdsverket (2013) Redovisning av ett regeringsuppdrag den 16 december 2013, rättelse s
22 5 mars 2014. Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall
160927
11(48)
Fotograf: Fancy / Johnér, Bildbyrå Johnér
Biogas är bra, bättre än förbränning.
Matavfall är en resurs. Det finns ett etappmål om biologisk behandling av
matavfall för att nå miljökvalitetsmålen. Målet till 2018 är att minst 50 procent av
matavfallet ska behandlas biologiskt så att växtnäringen tas tillvara och minst
40 procent av matavfallet behandlas så att även energin tas tillvara.
Biologisk behandling omfattar både kompostering och rötning. Vid rötning bildas
biogas och biogödsel, vilket innebär att både energi och växtnäring kan tas
tillvara. Vid kompostering tas växtnäringen tillvara medan energin avgår i form
av värme.
Det är bra att vi kan göra biogas av maten vi inte kan äta, som t.ex. kaffesump,
skal och benbitar. Därför samlar allt fler kommuner in matavfall.
Här finns mer information som handlar om rötning, ”Låt matavavfall bli smart
avfall”:
http://www.jordbruksverket.se/download/18.465e4964142dbfe44708b4a/13899
45618443/L%C3%A5t+matavfall+bli+smart+avfall.pdf
Men bäst är att minska matsvinnet
Men trots att det är bra att göra biogas av matavfall så är det inte ett särskilt
effektivt sätt för att producera energi. Den mat som går att äta gör bättre nytta
som energi för våra kroppar.
Ur klimatsynpunkt är det cirka 10 gånger mer effektivt att förebygga matavfall
än att använda matavfallet för biogasproduktion då biogasen ersätter diesel.
160927
12(48)
Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan
Svinnet uppstår från ”jord till bord” det betyder i primärproduktionen, inom
livsmedelsindustrin, vid transport, hos grossister, i butiker, i storhushåll och på
restauranger inom privat och offentlig sektor samt i hushållen. Orsakerna till
svinnet varierar i olika led av kedjan vilket innebär att det krävs olika lösningar i
de olika leden.
De enskilda delarna hänger dock ihop i kedjan. När matsvinn uppstår i ett led av
kedjan kan det mycket väl vara så att orsaken finns i ett annat led. Det som
händer i ett led av kedjan kan därför påverka andra leden, både ”uppströms”
och ”nedströms”. Det innebär också att åtgärder för att minska svinnet ibland
behöver göras i ett annat led än där maten kastas.
Därför är det viktigt att analysera orsaker till matsvinnet i sin verksamhet. En
fråga att ta reda på är om orsakerna är aktörsinterna eller aktörsgemensamma
så att man vidtar rätt åtgärder. Det är också viktigt att analysera hur de åtgärder
man vidtar påverkar andra aktörer eller andra delar av den egna verksamhetenså att man inte bara flyttar problemet.
Ett exempel på när matsvinn uppstår i flera led är konsumenters krav på
vackra frukter som orsakar svinn hos både odlaren och i butiken.
Konsumenten väljer bort frukter som inte motsvarar idealet. Butiken köper
därför helst in frukt som motsvarar konsumenternas förväntningar eller skickar
tillbaks frukt som inte kan säljas till grossisterna. Grossisten i sin tur köper bara
in frukt som motsvarar butikens krav. Svinnet uppstår då hos fruktodlaren, som
inte kan sälja stora delar av sina frukter. En viktig aktör för att minska svinnet i
detta sammanhang är handeln, som genom information och marknadsföring
kan påverka kundernas val. Till exempel information om att äpplen med en
silversträng inte påverkar smaken.
Källa: SR 866; Minskat matsvinn i livsmedelskedjan- ett helhetsgrepp, 2014
160927
13(48)
Varför uppstår matsvinn?
Här ger vi tips på två filmer som handlar om matsvinn, en lite kortare på 3
minuter och en lite längre på 7 minuter.
Den 3 minuter långa ”trailer”-filmen Waste bygger på dokumentären ”Taste the
Waste”. Filmen är textad på engelska.
Du hittar den här: http://www.youtube.com/watch?v=JCojaGk6gXw
Den längre filmen på 7 minuter (som heter WASTE) är ett samarbete mellan
SIWI, UNEP, WWF Germany and FAO. Filmen är producerad av Schnittstelle
Thurn GbR, och finns på flera olika språk.
Du hittar den här: http://www.siwi.org/news/film-waste/
160927
14(48)
Det är viktigt att veta hur stora mängderna matavfall är och var de
uppkommer.
För att kunna följa upp mål och sätta in lämpliga åtgärder och styrmedel är det
viktigt att veta hur stora mängderna matavfall är och var de uppkommer.
Genom att följa utvecklingen går det att se trender för hur Sverige lyckas
minska mängderna. Naturvårdsverket har låtit Svenska MiljöEmissionsData
(SMED), kartlägga mängden matavfall i Sverige 2010, 2012 och 2014. Ofta
presenteras matavfallsdata i stället för matsvinnsdata, då svinndata är svårare
att mäta än matavfallsdata. För att mäta matsvinnet behöver man göra
plockanalyser på matavfallet för att avgöra hur mycket av det som kastades
som hade gått att äta.
Så mycket slänger vi i soporna!
I Sverige slängs över 1,3 miljoner ton matavfall per år i soporna* omräknat till
per capita innebär det att vi slänger 134 kg/person varav ätlig del = matsvinn är
65 kg/person I dessa siffror ingår enbart det avfall som slängs i soporna och
inte flytande matavfall.
Bilden visar att det är i hushållen som mest ätbar mat slängs. Flest måltider äts
också i hushållen och det är en sektion vi alla tillhör. Bilden av soptunnorna
visar att hushållen slänger mest i relation till de andra sektorerna i
livsmedelskedjan.
Hushåll: Under 2014 uppkom i hushållen cirka 717 000 ton fast matavfall samt
224 000 ton mat och dryck som hälls ut i vasken. Tillsammans motsvarar det
cirka 100 kg per person. Av dessa mängder var nästan hälften (442 000 ton)
onödigt avfall, dvs matsvinn. Omräknat till per person blir det 45 kg ätbar mat
som slängs varje år.
Livsmedelsindustrin: Det finns vissa svårigheter att beräkna mängden
matsvinn som uppstår inom livsmedelsindustrin. En orsak är svårigheter att
definiera vad som är onödigt matavfall respektive oundvikligt matavfall. En
160927
15(48)
orsak är att definitionen av vad som går att äta och förädla kan skilja sig åt
beroende av till exempel av kultur och vanor. En del av avfallet som uppstår tas
tillvara som biprodukter i annan produktion t.ex. till djurfoder, och räknas då inte
som matavfall. I samband med livsmedelsproduktionen uppstod i Sverige
75 000 ton matavfall år 2014 vilket motsvarar 8 kg mat per person och år
(Matavfallsmängder i Sverige).
Storkök: År 2014 uppkom 70 000 ton matavfall från storkök, vilket i genomsnitt
motsvarar 7 kg per person. Mängden matavfall från storkök är relativt konstant
jämfört med 2012.
Restaurang: År 2014 uppkom 66 000 ton matavfall från restauranger, vilket i
genomsnitt motsvarar 7 kg per person. Statistiken visar att restaurangernas
matavfall har minskat något sedan 2012, då det utgjorde 79 000 ton.
Handel: Totalt uppstod ca 30 000 ton matavfall i svenska livsmedelsbutiker
2014. Det motsvarar ca 3 kg per person. Statistiken omfattar nedast matavfall
från livsmedelsbutiker inriktade på konsumenter. Siffror från partihandel
(grossister) saknas.
Källa: Matavfallsmängder i Sverige, Uppkomst och behandling 2014. Naturvårdsverket 2016,
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8765-4.pdf?pid=18807
160927
16(48)
Hushållen slänger mest
Matsvinn är inte bananskal och kaffesump, men mjölken som du inte hann
dricka innan den surnade, gårdagens matrester som hamnade i soporna eller
varan du kastade bara för att den hade passerat Bäst före-datum men som
faktiskt var av fullgod kvalitet.
160927
17(48)
Enligt en mätning som publicerades 2014 så häller hushållen ut ca 224 000 ton
mat och dryck i avloppet under ett år. De sju livsmedelskategorier som mättes
var; mejeri, kaffe/te, övriga drycker, sött, sås och soppa, övrigt flytande
matavfall samt fast matavfall.
Tillsammans med det som slängs i soporna (både blandat och utsorterat),
innebär det att hushållen slänger en knappt halv miljon ton ätbar mat i soporna
varje år. Omräknat till per capita motsvarar det flytande matsvinnet 26 kg per
person och år och det fasta matsvinnet 19 kg per person och år. Tillsammans
blir det ca 45 kg matsvinn per person och år.
Källa:
Naturvårdsverkets rapport 6624 2014 ”Mängd mat och dryck via avloppet- en enkätundersökning i
svenska hushåll
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efteromrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Matsvinn/Mat-och-dryck-i-avloppet/
160927
18(48)
De senaste siffrorna visar att matavfallet har minskat i Sverige
SMED:s kartläggning av 2014 års matavfallsmängder visar att mängden
matavfall från butiker, restauranger, storkök och hushåll i Sverige minskar
jämfört med 2012. Störst procentuell minskning har skett hos restauranger och
butiker, där matavfallet har minskat med mellan 15 och 35 procent. Störst
minskning i mängd har skett hos hushållen
Läs mer på:
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Matavfall/
Matsvinnet har minskat i Sverige, det är en bra början..
…. men fler måste göra mer.
Många bra tips med guider och filmer hittar du på Naturvårdsverkets webb.
Där finns också denna Powerpoint presentation tillgänglig.
I Sverige ska vi arbeta för att nå FNs hållbarhetsmål för matsvinn.
160927
19(48)
Den 25 september 2015 antog FN en agenda för hållbar utveckling
Agendan kallas för ”Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable
Development” :
“We are determined to end poverty and hunger, in all their forms and
dimensions, and to ensure that all human beings can fulfil their potential in
dignity and equality and in a healthy environment.”
Här finns mer information:
https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld
Agendan innehåller 17 hållbarhetsmål varav ett som handlar om matsvinn
De 17 globala hållbarhetsmålen, Sustainable Development Goals (SDG)
efterträder millenniemålen. Under det globala hållbarhetsmålet om ansvarsfull
konsumtion ligger ett delmål, SDG 12.3. Målet innebär att man mellan år 2015
och år 2030 ska halvera det globala matsvinnet per person i butik- och
konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även
förlusterna (på gårdsnivå) efter skörd 7.
7
SDG 12.3: By 2030, halve per capita global food waste at the retail and consumer levels and
reduce food losses along production and supply chains, including post-harvest losses. På
svenska: Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik och i konsumentledet, och
minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna (på gårdsnivå) efter skörd.
https://sustainabledevelopment.un.org/sdg12
160927
20(48)
Så planerar EU att arbeta med FNs mål för att minska matsvinnet
Då EU och dess medlemsländer har åtagit sig att uppfylla det globala
matsvinnsmålet SDG 12.3 tar EU Kommissionen detta mål som sin
utgångspunkt för sitt matsvinnsarbete inom ramen för handlingsplanen för
cirkulär ekonomi som presenterades den 2 december 2015.
Förslaget handlar om:
•
•
•
•
•
att utveckla en EU-gemensam mätmetod och att definiera indikatorer
skapa en plattform för att dela goda exempel och uppföljningsresultat
förtydliga EU-lagstiftningen i relation till matsvinn
underlätta matdonationer och användning av biprodukter,
undersöka vägar för att förbättra användningen av datummärkning och
hur konsumenter förstår märkningen
Mål för matavfall och matsvinn i Sverige
•
•
Sverige är bundet till FNs hållbarhetsmål och detta mål om matsvinn bör
därför ses som vårt nationella mål för minskning av matsvinn.
Det finns ett etappmål att till 2018 ska minst 50 procent av matavfallet
behandlas biologiskt så att växtnäringen tas tillvara och minst 40 procent
av matavfallet behandlas så att även energin tas tillvara.
Historik: Naturvårdsverket har tidigare föreslagit ett etappmål som syftar till att
matavfallet ska minska med minst 20 procent till år 2020 jämfört med år 2010.
160927
21(48)
Fotografer övre bilden: Marie Olsson, Staffan Andersson, SLU
Fotograf nedre bilden: Monica Pearson, Livsmedelsverket
Matsvinn inom primärproduktionen
Matsvinnet omfattar växter eller växtdelar från skörd och animaliska produkter
från slakt eller fångst. Inom primärproduktionen används också begreppet
produktionssvinn eller sidoflöde och där ingår både förluster i själva
produktionen och matsvinn oavsett om det sedan kommer att användas som
djurfoder, energi eller bli till avfall.
Det svenska jordbruket producerar ca 300 000 ton växter eller djur som var
planerade att blir livsmedel, som aldrig lämnar gårdarna. Svinnet leder till
onödig påverkan på miljön och klimatet och är ett slöseri med resurser. Det går
att minska svinnet och att använda företagens överproduktion på andra sätt.
Exempel på orsaker till svinn inom jordbruket:
•
Fält som inte skördas till exempel på grund av marknadspriser som gör
det olönsamt att skörda eller så brister kvalitéen på grödan.
•
Köparnas och marknadens krav på vikt, storlek, form och utseende – se
exemplet nedan om sallad
•
Överproduktion på grund av osäkra villkor och ojämn efterfrågan
•
Skador eller sjukdomar i produktion, lagring och transport
•
Kött som inte tas tillvara
Källa:
http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6600/978-91-620-66208/http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/matsvinn.4.
4b00b7db11efe58e66b8000996.html
160927
22(48)
Bild som visar nyskördad isbergssallad
Bilden visar nyskördad isbergssallad. Denna sallad kommer aldrig att ätas utan
lämnas kvar på fältet. En studie utförd inom ramen för regeringsuppdraget om
minskat matsvinn fann att cirka 65 procent av den odlade sallaten blir kvar på
fältet vid skörd, där 5 procent är bortsorterade huvuden, 45 procent är
bortsorterade blad och 15 procent är helt oskördade fält. Odlarna i studien
upplevde att krav på felfria produkter har ökat.
Den andra bilden visar ”konstiga” grönsaker.
Odlaren kan många gånger inte sälja frukt eller grönsaker som inte motsvarar
de utseendemässiga kraven som konsumenter önskar. Trots att frukten eller
grönsaken är av lika god kvalitet vad gäller smak, näring och övriga egenskaper
som de ”felfria” frukterna. I många fall är det inte ens lönt att skörda frukten utan
den får gå till spillo.
Källa:
http://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd3665/1396256017106/Svinn+i
sbergssallat_140331.pdf
160927
23(48)
Här följer exempel på hur primärproduktionen kan minska matsvinn. Att arbeta
med att minska svinnet genom de föreslagna åtgärderna inrymmer incitament
för ökad lönsamhet.
160927
24(48)
160927
25(48)
Ungefär en tredjedel eller 1,8 miljoner svenska värphöns används inte som
livsmedel när de slutat värpa ägg. De går i stället till destruktion eller används
som minkfoder i Danmark. Dessutom avlivas i stort sett alla - drygt 5 miljoner tuppkycklingar som föds i kläckerierna varje år.
Här finns en färsk rapport:
http://www.jordbruksverket.se/pressochmedia/nyheter/nyheter2016/stortsvinnia
ggochvarphonsproduktionen.5.633bb8de152e753d04553523.html
160927
26(48)
Fotograf övre bilden: Bildbyrå Maskot
Fotograf nedre bilden: Plattform / Johnér, Bildbyrå Johnér
Så uppstår matsvinnet
Orsakerna till matsvinn i livsmedelsindustrier är många, varierande och specifikt
knutna till de lokala förutsättningarna i varje verksamhet. Det kan till
exempel bero på maskinstopp, haverier, variation i råvarukvalitet, spill i
samband med produktbyten, maskinoperatörer som inte har tillräcklig kunskap,
samt inköpare som inte har tillräcklig kunskap.
Ännu en anledning till svinn är datumkassationer som uppkommer på grund av
att företagen producerar mer än de har beställningar för, för att vara säkra på
att kunna leverera till kunderna.
Stor potential för att minska matsvinnet
I studien ”åtgärder för minskat matsvinn i livsmedelsindustrin” – ett underlag till
förslag till etappmål för minskade mängder matavfall år 2013 – uppskattas att
matsvinnet i livsmedelsindustrin i ett första steg kan minska med minst upp till
hälften. Rapporten ger också ett underlag för konkret arbete.
Följande PP-bilder ger tips för att minska matsvinnet.
Källa:
Vad görs åt matsvinnet, Naturvårdsverket, 2014, sid 128
http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2014/vad-gors-at-matsvinnet.pdf
160927
27(48)
Mät matsvinnet
Att mäta svinnet är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt med att minska
svinnet. Det för att kunna veta om de åtgärder man vidtar har någon effekt. Att
mäta gör att man får syn på problemet och får kännedom om omfattningen.
Förbättra hygien och rengöring
Välj rätt datummärkning
Välj rätt datummärkning för produkter. Sista förbrukningsdag ska bara
användas när det verkligen behövs. Det bidrar till minskat matsvinn i butiker
eller hos hushållen.
Se ”När bör livsmedel märkas med sista förbrukningsdag?”
http://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel-kontroll/livsmedelsinformation-markning-och-pastaenden/regler-omlivsmedelsinformation-och-markning/#När ska livsmedel märkas med sista
förbrukningsdag?
Se över hur biprodukter kan användas i produktutveckling
Förpackningsutveckling
160927
28(48)
Tätare samarbete mellan beställare och leverantörer
För alla led är det mycket viktigt att kunna leverera rätt varor i rätt tid och i rätt
mängd. I konkurrensen om kunderna väljer butiker ett brett sortiment och
hyllorna hålls väl fyllda så att kunderna alltid ska kunna hitta sin favoritprodukt,
även söndagskvällar. Grossister vill ha lager så att de kan svara snabbt på en
beställning och industrin vill kunna leverera det som efterfrågas.
En relativt liten variation av efterfrågan på en produkt i butiken från
konsumenter, leder till en större variation av efterfrågan från butiken till
grossisten som i sin tur kraftigt ökar efterfrågan från livsmedelsindustrin.
Som exempel kan efterfrågan från konsumenter på förpackad ost variera med
exempelvis 11 % i butiken. I detaljhandeln har variationen i efterfrågan ökat till
22 %, och hos det tillverkande företaget av förpackad ost är variationen i
efterfrågan uppe i 115 % (Lindbom, 2013).
Med så stor variation i efterfrågan är det mycket svårt att göra riktiga prognoser.
En bristfällig prognos av efterfrågan på en produkt resulterar i att
livsmedelsindustrin överproducerar, vilket leder till mer matsvinn på grund av
passerat bäst före-datum. Därför kan ett förbättrat samarbete utgöra en stor
potential för att minska matsvinnet.
Se över kontrakt och återtag av osålda varor
I dag kan butiker kostnadsfritt returnera frukt och grönt och bröd som de inte
lyckas sälja. Det har i vissa fall lett till att reklamationer används för att finjustera
inflödet av varor i butiken istället för att finjustera beställningarna. Eftersom
butiken inte blir negativt drabbad av att beställa för mycket varor, saknas det
incitament att jobba ytterligare för att finjustera beställningarna (Eriksson &
Strid, 2013).
Ökad rådgivning och kunskapsspridning
160927
29(48)
Fotograf båda bilderna: Fancy / Johnér, Bildbyrå
Johnér
Av det matavfall som uppstår hos grossist och butik så var ca 30 - 60
procent matsvinn.
Det finns därför mycket att vinna på att minska detta svinn. Livsmedelsbutiker
och grossister räknas här till samma led i livsmedelskedjan eftersom orsaker
och lösningar ofta är lika. Dessutom påverkar dessa aktörer ofta direkt och
indirekt varandra på ett sätt som innebär att det finns mycket att vinna på att
samverka för att gemensamt minska matsvinnet.
Det finns flera orsaker till att matsvinn uppstår. Orsakerna kan bero på
beteenden, vanor och brist på kunskap, men också på kyltemperatur i kylar och
frysar, utformning av förpackningar, och ordersystem. Ofta finns det flera
parallella orsaker till att matsvinn uppstår. Orsakerna kan också se olika ut över
tid och över olika delar av året.
Därför bör man mäta matsvinnet och kartlägga orsaker för att hitta rätt lösning
till att minska matsvinnet.
Bra frågor är:
-
Finns orsaken i den egna verksamheten eller är orsaken extern?
Har matsvinnet sin orsak i vanor och beteenden eller är de tekniska och
funktionella?
160927
30(48)
Mät matsvinnet!
Att mäta svinnet är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt med att minska
svinnet. Det för att kunna veta om de åtgärder man vidtar har någon effekt. Att
mäta gör att man får syn på problemet och får kännedom om omfattningen.
Verktyg för produktionspanering.
Det kan vara svårt att bedöma rätt nivå på en beställning. Kundernas
efterfrågan liksom förutsättningar för varornas hållbarhet och kvalité varierar
ständigt och kan vara svåra att förutse. Man kan vinna mycket på att göra en
översyn av sitt sortiment och ta hjälp av verktyg för och bättre samverkan
mellan leverantörer och uppköpare. Avtal om återköp med leverantören kan tex
innebära att man inte har rätt incitament att precisera sin beställning utifrån den
faktiska åtgången.
Se över sortimentbredden.
Här har butiker arbetat med att minska på matsvinnet genom att inte längre
erbjuda fulla hyllor också runt stängningsdags.
Varsam hantering och exponering
En annan orsak till att varor blir över är skador som beror på att varan förvarats
eller behandlats felaktigt och därför inte går att sälja till nästa led -Till butik - i
grossistens fall -Till kund -i butikens fall. Skadorna kan uppstå genom tex fel
kyltempratur eller bruten kylkedja. Det kan vara stötskador när frukt och grönt
ovarsamt hälls upp i berg av personalen och kastas tillbaka av kunden – när
denna inte vill ha varan.
Kunskap hos personal om förvaring och hantering av olika varor är en viktig
förutsättning för att minska onödigt svinn. Även information till kunderna kan ha
en påverkan så att de tex är litet mer aktsamma om varorna i butiken.
160927
31(48)
Rätt temperatur och förvaring
De flesta livsmedel håller sig betydligt längre vid en lägre temperatur.
Se branschriktlinjer.
Förändring av rabatterbjudande
Beakta matsvinnsaspekter vid planering av rabattkampanjer, exempelvis
rörande antal och förpackningsstorlekar. Priskampanjer på frukt och grönt ger
ofta ett betydande matsvinn.
160927
32(48)
Estetiska krav
Otillräckliga kunskaper om hur olika råvaror liksom estetiska krav och
föreställningar som inte speglar varans kvalité, dvs smak, konsistens och
näringsinnehåll orsakar mycket onödigt svinn. Ökad kunskap hos personal och
information till kunderna kan göra stor skillnad så att varor som idag väljs bort
kan säljas. Som frukter med skönhetsfläckar, grönsaker med annorlunda form
eller kött som närmar sig Sista förbrukningsdag.
Skilj på Bäst-före och Sista förbrukningsdag!
Se bild längre ned i presentationen.
Tillagning i butik
För butiker som har möjlighet att laga till mat i butiken kan en möjlig åtgärd vara
att sälja matlådor lagade på livsmedel som annars skulle ha kastats.
Ökad kunskap minskar matsvinnet, informera kunder
Flera faktorer av okunskap påverkar matsvinnet. Butiker som har arbetat
framgångsrikt med att minska matsvinnet har därför arbetat med
kunskapshöjning av både personal och information till konsumenter.
Till exempel: Personalen känner inte i tillräcklig grad till hur frukt och grönt ska
förvaras och hanteras vilket leder till att man gör felinköp eller hanterar varor fel
så att de förstörs. Personalen saknar tillräckliga kunskaper om vilka varor och
sorter som är bäst under olika tider på året. Det kan leda till att butiken tex
beställer in stora mängder apelsiner när kilopriset är lågt trots ojämn kvalité
vilket medför att både butik och kund får slänga mer.
160927
33(48)
Kunderna saknar kunskaper om hur grönsaker ska anrättas och när de är som
bäst och köper därför inte varorna. Ett exempel är champinjoner som uppfattas
som dåliga av kunderna då de är mörka och utfällda – när de i själva verket
smakar som bäst då! Konsekvensen är att de inte säljs och därmed slängs. Ett
annat exempel är att bruna fläckar på bananen inte innebär att den är dålig utan
att socker tränger ut genom skalet i mognadsprocessen. Genom höjd kunskap
och information kan varans livslängd förlängas.
Avgörande för att lyckas med att minska matsvinnet och upprätthålla en
lägre nivå av svinn är att säkerställa att det finns tydligt ansvar för
matavfallet/matsvinnet samt att man införlivar frågorna i arbetet.
Det gör att de kan hitta kreativa metoder och nya affärskoncept för att tillvarata
rester och livsmedel som är på gränsen till att bli för gamla. Det kan exempelvis
vara matbanker, resurskockar eller att ge bort till välgörenhet.
Källa:
Vad görs åt matsvinnet, Naturvårdsverket, 2014 s.49-56 samt 128
http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2014/vad-gors-at-matsvinnet.pdf
160927
34(48)
Fotograf övre bilden: Hasse Bengtsson, Bildbyrå Johnér
Fotograf nedre bilden: Lina Haglund
Mycket matsvinnsarbete har skett på skolor och inom landsting, även hos
restauranger.
Och, man sparade pengar på att minska matsvinnet:
•
Skola minskade sitt svinn och använde pengarna som blev över till att
köpa in fler miljömärkta produkter.
•
Sjukhus minskade sitt svinn bl.a. genom att patienterna fick mer
individuellt anpassad mat.
Källa:
Minska matsvinnet i kommunen, fakta och goda exempel,
Livsmedelsverket och Naturvårdsverket, 2013
160927
35(48)
Fotograf: Jeanette Hägglund
Faktorer som påverkar matsvinn i storkök:
Köksorganisation
Vid studier på matsvinn har det framkommit att det är lättare att minska
matsvinnet när måltiderna lagas nära matgästerna, eftersom planeringen blir
mer exakt. Detta beror på att man kan ta hänsyn till, och anpassa antalet
portioner efter antalet närvarande matgäster. Skulle maten ta slut finns ofta
möjligheter att komplettera i ett tillagningskök, medan man i ett mottagningskök
ofta behöver göra överbeställningar så att inga matgäster riskerar att bli utan
mat. Detta överskott blir ofta svårt att ta tillvara då maten hållits uppvärmd
under lång tid.
Kunskap och kompetens
Att ta tillvara rester i köket kräver god kompetens i både hygien och idérikedom
kring vad rester kan användas till. Dessutom har många kockar som rutin att i
förväg planera för svinn så att man redan innan resterna uppstår har en strategi
för hur de ska hanteras och tas tillvara.
Kommunikation
Antalet matgäster varierar ofta mycket dag till dag. En god dialog mellan
exempelvis skolan och skolköket är viktig för att planeringen ska bli rätt.
Måltidsmiljö
Tallriksvinnet har i studier visats sig påverkas mycket negativt av en dålig
måltidsmiljö. Höga ljudnivåer, stress och långa köer är faktorer som ökar
mängden svinn.
160927
36(48)
Mät, följ upp och sätt tydliga mål för minskat matsvinn
Att mäta svinnet är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt med att minska
svinnet och för att kunna veta om de åtgärder man vidtar har någon effekt. Att
mäta gör att man får syn på problemet och får kännedom om omfattningen.
Bra att tänka på innan man börjar mäta:
•
Analysera- Var uppstår svinnet? Varför? Vilket/vilka svinn ska mätas?
Lagringssvinn, beredningssvinn, kantin- och grytsvinn, serveringssvinn,
tallrikssvinn, flytande svinn, trygghetssvinn, överskottsvinn.
•
Hur ska man mäta? Val av mätmetod. Metoden bör vara enkel att
genomföra, rapportera och följa upp
•
Prioritera- Vad vinner vi mest på att gå åtgärda utifrån var mest svinn
uppstår och våra förutsättningar? Vad har man kapacitet att genomföra?
Resurser i form av till exempel tid och personalens engagemang?
•
Planera- Vad kan man göra åt problemet?
Hur ska vi göra? Vilka åtgärder behöver göras? Hur ska de göras?
•
Hur ska resultatet rapporteras? När man tänker på hur, tänk på vem Tex
ska resultatet presenteras för personalen/eleverna/ gästerna? I den
ekonomiska redovisningen? I en rapport till kommunen?
160927
37(48)
•
Följa upp- mäta återkommande för att se om åtgärderna ger resultat.
Hur ska det följas upp? En eller flera gånger?
Återkommande/kontinuerligt?
Planera för att undvika matsvinn. Förbered för rester i menyplanering.
Att ta tillvara rester i köket kräver god kompetens i både hygien och idérikedom
kring vad rester kan användas till. Dessutom har många kockar som rutin att i
förväg planera för svinn så att man redan innan resterna uppstår har en strategi
för hur de ska hanteras och tas tillvara.
Titta, lukta och smaka på maten - skilj på bäst-före och sista
förbrukningsdag (se bild längre ned i presentationen)
Titta, lukta och smaka för att avgöra om livsmedel med passerat Bäst
föredatum är bra.
Det är inte tillåtet att sälja eller att skänka bort mat som passerat Sista
förbrukningsdag. Inte heller att använda som råvara till andra produkter. På
sista förbrukningsdagen räknas livsmedlet som fullgott (om inget tyder på
motsatsen) och det är tillåtet att frysa in senast denna dag, för att senare tillaga
maten direkt efter upptining.
Se faktablad Mindre matsvinn i storkök
Håll en låg kyltemperatur
En kyltemperatur på 4-5 grader bidrar till att maten håller sig fräsch längre och
bidrar till mindre svinn. Den miljövinsten är större än miljökostnaden för ökad
energiförbrukning som temperatursänkningen medför.
Bufféservering
Bufféservering kan leda till onödigt mycket matsvinn. Genom att ställa fram lite i
taget, hålla rätt temperatur i buffén och återanvända rester på ett säkert sätt kan
svinnet minimeras.
Trivsam måltidsmiljö
I studier har det visats att tallriksvinnet påverkas mycket negativt av en dålig
måltidsmiljö. Höga ljudnivåer, stress och långa köer är faktorer som ökar
mängden svinn.
http://dok.slso.sll.se/CAMM/Rapportserien/2005/AMM2005_2.pdf
Involvera och engagera matgästerna
Återkoppla resultat från svinnmätningar till matgästerna och motivera dem på
olika sätt till att bidra i arbetet, exempelvis med hjälp av bordsryttare och
affischer kring vinster av minskat svinn.
160927
38(48)
160927
39(48)
Foto övre bilden: Bildbyrå Maskot
Fotograf nedre bilden: Karin Alfredsson
Andra slänger mat- men inte jag!
Attitydundersökningar som gjorts av Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och
Jordbruksverket inom ett gemensamt treårigt regeringsuppdrag visar att de
flesta svenska hushåll tycker att det är ett problem att mat slängs - men att det
inte är något de själva gör.
Undersökningar av hur mycket mat som slängs visar att hushållen slänger mest
av leden i livsmedelskedjan. Varje dag kastar de flesta av oss en hel del mat,
knappt utan att tänka på det.
Orsakerna är:
•
Bristande planering på grund av tidsbrist
•
Man köper för mycket - matinköpen motsvarar en relativt liten del av det
genomsnittliga hushållets budget och lockerbjudanden gör att man
köper fler och större förpackningar än vad man gör av med.
•
Brist på kunskap om hållbarhet och förvaring - mat slängs som går att
äta enbart för att varan närmar sig eller passerat ”bäst-före-datum”. Man
förvarar maten fel i hemmet vilket leder till att den blir dålig i förtid.
•
Estetiska krav på varans utseende gör att man slänger ätbar mat
•
Rester tas inte tillvara, överbliven middagsmat slängs
•
Förpackningar töms inte ordentligt
160927
40(48)
Planera inköpen
-
Kolla vad som finns hemma, gör matsedel och skriv inköpslista.
Köp inte mer än du gör av med.
När du köper storpack, dela upp och frys in. Lockerbjudanden om att
köpa fler och större förpackningar kan leda till att man köper mer än vad
man gör av med.
Förvara maten rätt
Mat som förvaras fel kan bli dålig i förväg. Ställ in kylvaror som färskt kött, fisk
och mejerivaror i kylskåpet så fort som möjligt. Packa in frukt och grönt, det
förlänger hållbarheten. De flesta grönsaker och frukter håller längre om de
förvaras i kylskåp. Mer kunskap om hur man förvarar olika livsmedel på rätt sätt
samt information om kyltemperatur finns på Livsmedelsverkets hemsida
http://livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-matenminska-svinnet/forvara-maten-ratt/
Bra kylskåpstempratur är + 4–5 ˚C. Bra frys-temperatur är – 18 ˚C.
Ät upp maten i tid.
Håll koll på maten i kylskåp och frys, även det som står längst in. Eller ställ äldst
mat längs fram för att komma ihåg den. Frys in mat som börjar bli gammal, om
den inte kan ätas upp direkt. Många livsmedel, till exempel mjölk, grädde, ost,
smörgåsskinka och matrester, går bra att frysa. Gå regelbundet igenom vad
som finns i frysen och planera för att äta upp maten i tid. Märk maten med
datum och innehåll när du fryser in den
160927
41(48)
Ska det ätas snart?
Välj en vara med kort datum för att minska butikens matavfall (annars finns risk
att butiken slänger det). Om du vet att du ska äta maten inom en snar framtid
kan du göra en insats för miljön genom att köpa mat med kort tid kvar till bäst
före-dag. Även frukt och grönsaker som börjar bli lite skrumpna eller fläckiga
går bra att använda.
Lär dig mer om olika råvaror och vidga dina estetiska preferenser:
En krokig morot smakar tex lika bra som en rak. Mycket mat svinnas för att
kunderna väljer bort frukt och grönsaker av estetiska skäl, vilket inte är
detsamma som kvalitet. Estetiska krav och förväntningar som inte har med
matkvalitén att göra innebär att fullgoda matvaror väljs bort när de inte
motsvarar förväntningarna.
Bjud gäster på rester
Det finns många recept med mat från igår. Leta efter kokböcker och
experimentera dig fram.
160927
42(48)
Brist på kunskap om datummärkningarna kan ge onödigt matsvinn.
Det kan göra att man slänger mat som går att äta enbart för att varan närmar
sig eller passerat ”Bäst-före-datum”. Att lära sig skillnaden på
datummärkningarna; Bäst-före och Sista förbrukningsdag kan därför göra
skillnad på mängden mat som slängs.
Bäst-före-datum är en kvalitetsmärkning som talar om fram till vilket datum
livsmedlet förväntas behålla sin kvalité, dvs smak, färg, krispighet, spänstighet
och tuggmotstånd. Bäst före-datum gäller om varan har förvarats på lämpligt
sätt. Många gånger står det på förpackningen vad som är lämplig förvaring.
Bäst före-dag gäller obruten förpackning, men även en öppnad förpackning kan
hålla efter bäst före-datum. Ett öppnat mjölkpaket som inte stått framme så
länge i rumstemperatur kan till exempel hålla flera dagar efter bäst före-datum.
Använd sinnena för att avgöra om maten går att äta - Titta, Lukta, Smaka!
”Sista förbrukningsdag” är en hållbarhetsmärkning. Sista förbrukningsdag
används på livsmedel som tillverkaren bedömer kan försämras snabbt och bli
en hälsorisk. Det är den sista dag som tillverkaren går i god för att ett livsmedel
kan ätas eller drickas utan fara för hälsan
Det är inte tillåtet att sälja eller att skänka bort mat som passerat detta datum.
Inte heller att använda som råvara till andra produkter. På sista
förbrukningsdagen räknas livsmedlet som fullgott (om inget tyder på motsatsen)
och det är tillåtet att frysa in senast denna dag för att senare tillaga maten direkt
efter upptining. Genom att göra detta kan onödigt svinn undvikas.
160927
43(48)
För personer som är känsliga för bakterien listeria, det vill säga äldre, personer
med nedsatt immunförsvar och gravida, finns särskilda råd som gäller
hållbarhet och vissa livsmedel.
http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-maten-minskasvinnet/vad-betyder-datummarkningen/
Källa: Folder: Mindre matsvinn i storkök, http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanorhalsa-miljo/miljo/matsvinn/minde-matsvinn-i-storkok.pdf
160927
44(48)
Foto övre bilden: SXC
Fotograf nedre bilden: Karin Alfredsson
Här kommer några exempel ur Sveriges avfallsförebyggande program på
vad en kommun kan göra.
Öka invånarnas medvetenhet om och förståelse för matsvinnets betydelse
för miljön och ekonomin.
•
•
Ett sätt är att kommunerna arbetar med livsstilsprojekt som inkluderar
matsvinn. Ett exempel är projektet ”Leva livet” som genomfördes av
Göteborgs stad 2011.
Ett annat sätt är att i samband med införande av separat
matavfallsinsamling informera om vikten av att minska matsvinnet
Ta med matsvinn i kommunala avfallplaner
Till exempel ta fram planer för hur man i den kommunala verksamheten (t ex
skolor, omsorg) kan minska matavfall och svinn. Det är då viktigt att få till stånd
samarbeten mellan skolledning, pedagoger, kostansvariga, inköpare,
avfallsbolag m fl.
Utbilda och informera skolkök och storkök i kommunens verksamheter
om vikten av att minska svinnet och hur de kan gå till väga.
I den här broschyren finns fler exempel: Minskat matsvinn - vad kan du göra?
160927
45(48)
Foto övre bilden: Naturvårdsverket
Fotograf nedre bilden: Karin Alfredsson
Här kommer några exempel ur Sveriges avfallsförebyggande program på
vad branschorganisationer kan göra.
•
Branschorganisationer kan sprida kunskap om matsvinnsfrågan till sina
medlemmar.
•
De kan bidra i kunskapsuppbyggnad om orsakerna till svinn inom sin
bransch och ta fram förslag på åtgärder.
•
Branschorganisationer kan även lyfta goda exempel och på så vis sprida
kunskap.
160927
46(48)
Fotograf: Kristina von Rein
I Sverige finns ett nätverk för minskat matsvinn
SaMMa-nätverket som består av aktörer från olika delar av livsmedelskedjan
samt av myndigheter, forskare och intresseorganisationer. Naturvårdsverket,
Livsmedelsverket och Jordbruksverket är samordnande och sammankallande.
Vill du bli medlem så finns information på deras hemsidor. Det är kostnadsfritt
och öppet för alla.
SaMMa-nätverket är en kontaktyta för samverkan och informationsutbyte.
Nätverket möts två- tre gånger per år och emellan det kan man dela information
via mejl. Aktörer som deltar är branschorganisationer, enskilda företag,
representanter för kommuner, län och andra myndigheter, forskare och andra
berörda.
Samverkan för att minska matsvinn finns även på nordisk, EU- och global
nivå
Exempel är
• Projektet Reducing food waste under Nordiska Ministerrådet om
redistribution av mat, datummärkningar och data i primärproduktion.
• EU Kommissionens expertgrupp för svinnfrågor 8,
• FAO:s initiativ Save Food: Global Initative on Food Losses and Waste
Reduction och UNEP:s kampanj Think.Eat.Save.
8
EU Expert group on Food Loss Food waste
http://ec.europa.eu/food/safety/food_waste/eu_actions/member_states/index_en.htm
160927
47(48)
Fotograf: Karin Alfredsson
Regeringsuppdraget redovisades i slutet av mars 2016.
•
•
•
•
Inom regeringsuppdraget har ett flertal kartläggningar tagits fram.
Kampanjen ”Har du ett tivoli i ditt kylskåp?” har genomförts med tävling
om bästa sätt att minska matsvinnet.
En speciell webbplats togs fram: Stoppamatsvinnet.nu
Samverkan har skett inom det så kallade SaMMa-nätverket (se
föregående PP-bild).
Goda exempel har spridits.
Läs redovisningen av regeringsuppdraget samt om möjliga åtgärder i just
din del av livsmedelskedjan i skrifterna från regeringsuppdraget
www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-matenminska-svinnet/rapporter-och-publikationer/
På myndigheternas webbplatser finns mer info om matsvinn.
Läs mer
Projektet Reducing food waste under Nordiska Ministerrådet om redistribution
av mat, datummärkningar och data i primärproduktion.
EU KOM, Food safety/Food waste/Library - om det globala matsvinnet på FNorganet FAOs webbsida för det globala initiativet Save Food, och dess kampanj
på thinkeatsave.org.
http://thinkeatsave.org/docs/TES_FoodKit%20ToolKit_WEB.pdf
http://www.fao.org/docrep/018/i3347e/i3347e.pdf
160927
48(48)
Fotograf: Karin Alfredsson
