Hushållen kastar tusentals
kronor rakt i soptunnan
DN 2014-07-29
I Sverige slänger vi 1,2 miljoner ton
matavfall varje år, varav drygt hälften
är ätbar mat. Livsmedelsverket har fått
i uppdrag av regeringen att minska
matsvinnet. Samtidigt försöker
jordbruksminister Eskil Erlandsson (C)
få Kina att köpa maten som vi inte vill
ha.
Ungefär 30 procent av all mat som
produceras i världen hamnar aldrig på
matborden utan blir avfall. I Sverige
uppgår det totala matavfallet till 1,2
miljoner ton, eller 127 kilo per person, per
år. Av det är mer än hälften – drygt 68 kilo
per person – matsvinn, enligt en rapport
från Naturvårdsverket.
– Matsvinnet är den viktigaste miljöfrågan
när det gäller mat, mycket viktigare än att
välja ekologiskt, säger Louise Ungerth,
chef för konsument- och miljöfrågor på
Konsumentföreningen Stockholm.
Ungefär 25 procent av växthusgaserna
kommer från produktion och om inte
maten äts upp är hela miljöpåverkan
onödig. Allra mest mat slängs i hemmen.
En tvåbarnsfamilj slänger livsmedel för
3. 000–6.000 kronor per år, enligt
Livsmedelsverket.
Många tror att livsmedelsbutikerna är de
stora bovarna, enligt en färsk undersökning
från Konsumentföreningen i Stockholm.
Men svinnet i butikerna är i själva verket
bara en fjärdedel av hushållens, cirka 6,3
kilo per person.
Några butiker har börjat laga mat av
produkterna, som marmelad av frukt som
är tänkt att kasseras.
– Det är ett bra exempel på en affärsidé
som bidrar till att minska matsvinnet. Vi
kan alla hjälpa till, både konsumenter och
företag, och det både minskar
koldioxidutsläppen och ökar
förutsättningarna för att maten ska räcka
till jordens befolkning, säger Ingela Dahlin
som är projektledare för matsvinn på
Livsmedelsverket.
Myndigheten har fått regeringens uppdrag
att tillsammans med Jordbruksverket och
Naturvårdsverket minska det onödiga
matsvinnet i alla led och att se till att det
oundvikliga matavfallet används bättre i
form av till exempel biogas.
På EU-nivå är målet att svinnet ska
halveras till år 2020. År 2016 ska de
svenska verken presentera en
handlingsplan. Än är det för tidigt att säga
om matsvinnet minskar, eftersom mycket
av arbetet hittills har handlat om att
undersöka var svinnet finns för att sedan
kunna föreslå åtgärder.
Bland annat har man tittat på möjligheterna
för butiker att ge mat till välgörenhet, att
sälja fryst köttfärs i stället för kyld och att
sänka priset på varor som närmar sig
utgångsdatum.
– Många konsumenter är livrädda för
bästföredatumet och tror att maten blir
farlig vid midnatt – det blir den inte, säger
Louise Ungerth.
En stor del av de djurdelar som blir över
vid slakt används för att göra fett och andra
produkter. En del blir även djurmat.
Jämfört med köttet vi äter innebär de här
produkterna inga stora pengar. Därför har
nu lantbruksminister Eskil Erlandsson, som
DN tidigare har berättat, sänt ett
lantbruksråd till den svenska ambassaden i
Peking. Hans jobb är att få Kina att köpa
djurdelarna som vi inte vill ha.
– Det är exempelvis kycklingfötter och
grisöron som har ringa värde i vårt kök
men som är en typ av snacks där, säger
Eskil Erlandsson.
Jannike Kihlberg
[email protected]
Så minskar du svinnet
Louise Ungerths tips för att undvika matsvinn hemma:
1. Ha max fem grader i kylskåpet. Då håller maten dubbelt så lång tid som vid normala åtta
grader
2. Ha en eller två restkvällar i veckan, kalla det buffé.
3. Ha alltid ägg hemma. Gör en omelett och släng i de där två överblivna oliverna eller den
skrumpna paprikan.
4. Var inte fixerad vid bästföredatum. Lukta och titta på maten för att avgöra om den går att
äta.
DN 1/8 2014
Rekordstor
efterfrågan på
ekologisk mat i år
Suget efter ekologisk mat och dryck är
rekordstort i Sverige. Bara under det första
halvåret steg ekoförsäljningen med runt 30
procent.
Suget efter ekologisk mat och dryck är
rekordstort i Sverige. Bara under det första
halvåret steg ekoförsäljningen med runt 30
procent. KF, som äger Coop, uppger sig ha
ökat sin försäljning av ekologisk mat med 25–
35 procent under de senaste 12 månaderna.
Axfood, som driver Willys och Hemköp,
ökade sin ekoförsäljning med 35 procent under
det första kvartalet i år, jämfört med samma
period förra året. Motsvarande uppgång för Ica
är 43 procent.
– Kunderna väljer verkligen ekologiskt nu.
Ibland är efterfrågan så stor att varorna
tillfälligt tar slut. Bananer och vindruvor går åt
snabbt till exempel, säger Icas miljöchef Maria
Smith.
– Vi måste lägga ut lappar i hyllorna om att de
ekologiska produkterna är slut för tillfället,
instämmer KF:s hållbarhetschef Louise König.
Med ”ekologiskt” menar dagligvarujättarna
produkter som antingen är Kravmärkta eller
som har en ekomärkning från EU.
Kravstämpeln står på ungefär fyra femtedelar
av det ekologiska utbudet.
Systembolagets försäljning av ekologiskt vin
fördubblades också under det första halvåret i
år, jämfört med motsvarande period 2013. Öl
ökade med 44 procent.
Totalt förra året såldes ekomärkta livsmedel
för 8,9 miljarder kronor i Sverige inom
detaljhandeln, inklusive Systembolaget. Under
det första halvåret i år ökade försäljningen med
30 procent jämfört med motsvarande period i
fjol, enligt uppskattningar från den oberoende
analysfirman Ekoweb.
– Jag har inte varit med om något liknande. Det
här är jättejättebra försäljning. Jag vågar säga
att ökningen i Sverige är unik både ur ett
nationellt och ur ett globalt perspektiv, säger
Cecilia Ryegård på Ekoweb.
Organisationen Krav har också reviderat sina
prognoser och tror på en 30-procentig
försäljningsökning under 2014.
– Ett av de största skälen till den kraftiga
ökningen just nu är att sortimenten i butikerna
har breddats. Det har lett till ökad försäljning,
säger Kravs vd Lars Nellmer.
Större sålda volymer och därmed ökad
produktion har också möjliggjort lägre priser
på många ekologiska varor, säger Ekowebs
Cecilia Ryegård. Skillnaden mellan ”vanlig”
mjölk och Kravmärkt mjölk är exempelvis ett
par kronor per liter numera. Viss ekologisk
frukt har också dalat i pris, till exempel äpplen
och bananer.
En anledning till minskade prisgap är att de
stora livsmedelsföretagen har satsat på fler
egenproducerade ekologiska varor, vilket har
fått upp volymerna och sänkt
produktionskostnaderna.
Somlig ekomat är dock fortfarande rejält
mycket dyrare för konsumenten jämfört med
alternativen. Färsk ekologisk kyckling kan
ibland vara tre gånger så dyr som en
konventionellt uppfödd kyckling och ekologisk
laxfilé kan kosta en hundralapp extra per kilo.
Animaliska ekoprodukter kostar i regel
betydligt mer eftersom den ekologiska
uppfödningen, med bland annat mycket höga
krav på djurvälfärden, är dyrare, säger
analytikern Cecilia Ryegård.
– Men jag tycker att man nästan inte kan
jämföra produktionen av en ekologisk kyckling
med en konventionellt uppfödd. Det är olika
produkter, det märks ju på smaken också. Men
priset kanske kan gå ned lite om volymerna
ökar, säger Cecilia Ryegård.
Lisen Forsberg
Jordbruksverket.se
Köttkonsumtionen ökar
Igår skrev många tidningar t.ex. Aftonbladet, SvD, DN, Expresen om att trenden
medstigande kött-konsumtion per person och år håller i sig. Under 30 år har den
totala konsumtionen av kött ökat med 33 % till 85 kg per person och år. Så gott som
all slags köttkonsumtion har ökat, men för fjäderfäkött är ökningen per person störst
från 5 kg år 1980 till 18 kg år 2010. Övriga totala konsumtionssiffror för samma
period visar att frukt och grönsaker också har ökat medan mjölk har minskat. Läs
mer i vår rapport //Monica Eidstedt
Fler svenskar äter vegetariskt
DN 2014-09-28
Allt fler väljer att äta mer grönt.
Försäljningen av vegetarisk mat ökar
och under första halvåret minskade
förbrukningen av kött.
– Det är enkelt att vara vegan numera,
man behöver inte försaka någonting,
säger Helena Tinnerholm Ljungberg,
vegan sedan sju år.
Försäljningen av ekologiska livsmedel har
ökat rekordartat det senaste året. Och nu
går det även att se en tydlig ökning av
andelen vegetarisk mat.
Axfoods försäljning av vegetariska
alternativ till färs, köttbullar och korv
ökade med 40 procent under första halvåret
i år jämfört med samma period förra året.
Försäljningen av konserverade bönor
ökade 20 procent, och torkade bönor med
11 procent.
På torget i Högdalen står foodtrucken
Vegan soul train parkerad och Helena
Tinnerholm Ljungberg har precis köpt
lunch till sig och dottern Ellen, 3 år.
– Vi är veganer, jag har varit det i sju år.
Innan dess var jag vegetarian, men sedan
tyckte jag inte att det var tillräckligt längre
av djurrättsliga skäl, säger Helena
Tinnerholm Ljungberg.
Hon tycker att det är väldigt enkelt att vara
vegan, jämfört med när hon blev det.
– Man behöver inte försaka någonting. Här
i Högdalen går det att köpa ost, korv och
till och med vegansk kaviar nu.
Hos Ica har försäljningen av frysta
vegetariska produkter som quorn, soja eller
grönsaksbaserade produkter ökat med 11
procent hittills i år medan ärtor, bönor och
gryner ökat med 4–5 procent.
Coop har inga siffror men säger att
försäljningen av vegetariska produkter har
ökat det senaste året.
– Varorna som har ökat mest är
proteinersättare på olika sätt, soja, tofu och
liknande. Det är en ökning från låga nivåer,
men intresset är stort. Personen som
arbetar med recept från oss har märkt att
allt fler frågar efter recept på fisk eller helt
vegetariska rätter, säger Åsa Domeij,
miljöchef hos Axfood.
2009 var skånska företaget Anamma, som
tillverkar veganska maträtter, nära
konkurs.
Nu växer produktionen och varorna finns
hos samtliga stora butikskedjor.
– Vi ökar vår försäljning med 100 procent
varje år. I år räknar vi med att omsätta 40
miljoner, säger Magnus Hansson
försäljnings- och marknadsansvarig.
Enligt Magnus Hansson ökade
försäljningen bland samtliga vegetariska
producenter med 10 procent förra året.
Konsumtionen av nöt- och griskött sjönk
med drygt 3 respektive 4 procent första
halvåret i år efter att ha stigit i flera år,
visar statistik från Jordbruksverket. I vikt
betyder det att under första halvåret
förbrukades 7,3 tusen ton mindre kött än
förra året, eller 172,4 tusen ton i år jämfört
med 179,7 tusen ton. Då är även ben
inräknade.
– Den ökande köttkonsumtionen kan ha
peakat, först börjar det plana ut och sedan
kanske det sjunker. Det intressanta är om
det här är en vändpunkt eller ett hack i
kurvan, säger Åsa Domeij.
Emma Löfgren
[email protected]
