Kommunfullmäktige Göteborg
2016-04-21
Svar på interpellation av Bo Anderssen (L) till kommunstyrelsens
ordförande om hur man mäter mängden ekologiska måltider
Bo Anderssen (L) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande om
hur man mäter mängden ekologiska måltider, Kommunstyrelsens ordförande har
överlåtit mig att svara på interpellationen.
Göteborg stad driver sedan flera år tillbaka ett aktivt och framgångsrikt arbete för
att höja kvalitén på maten inom stadens olika verksamheter. Stadens
måltidsprogram sätter ramarna för arbetet med miljömåltider. En miljömåltid
innebär inte bara en strävan efter ekologisk mat utan också att den är baserad på
säsongsanpassade råvaror, består av en stor andel vegetabilier och baljväxter, att
fisk och skaldjur endast kommer från stabila bestånd och att man tar hänsyn till
etiska aspekter. När det är möjligt väljs närodlat och lika viktigt som valet av
råvaror är att inte slänga mat. Arbetet med miljömåltider och ekologisk mat är en
viktig del i att nå stadens lokala miljömål.
1. Vore det inte mer rättvisande att mäta andelen ekologisk mat man
verkligen serverar snarare än den summan man avsätter?
Upphandlingsbolaget har hand om uppföljningen av hur mycket ekologisk mat
som köps inom Göteborg stad. Den uppföljning som idag görs är i volym/vikt (kg)
och det är den som redovisas bland annat på Upphandlingsbolagets hemsida. På så
sätt går det att följa utvecklingen över tid, eftersom ett kilo alltid är detsamma
medan priset på olika varor, konventionella så väl som ekologiska, varierar.
Upphandlingsbolaget följer dock även utvecklingen av inköpen av ekologisk mat i
pengar. För 2015 blev resultatet ca 45 % både räknat i vikt/volym och i pengar.
2. Hur har du tänkt kompensera stadsdelarna för merkostnaderna av
ekologisk mat?
Stadsdelarna kompenseras sedan flera år tillbaka för inköp av ekologiska
livsmedel. Kompensationen i 2016 års budget är 10 % av kostnaden för
ekologiska livsmedel, dock upp till max 40 % av den totala livsmedelskostnaden.
3. Vad vill du konkret göra för att minska matsvinnet i kommunens
matserveringar?
I interpellationen hänvisas till resultat från projektet ”Lärande Hållbara Måltider”
(LHM). Projektledningen för LHM drar dock inte samma slutsatser som Bo
Anderssen gör när det gäller orsaker till matsvinn. Huvudorsakerna till matsvinnet
inom de 11 enheter inom äldreomsorgen som har deltagit i LHM är inte att det
serveras vegetarisk mat. Istället ser man två andra huvudorsaker:
Portionsstorlekarna kan vara felaktiga. Ofta är de beräknade som om en aktiv
vuxen skulle äta. Måltiderna kommer ofta tätt inpå varandra under dagen, vilket
gör att många äldre inte hinner bli hungriga till nästa mål. Vi vill se en utveckling
av verksamheten där måltiderna sprids bättre över dagen och där fler äldre får
mindre men mer energirika portioner.
För produktionssvinn så skiljer sig nivån beroende på om man har en stor andel
lokala tillagningskök eller om man har en stor andel centralkök där maten
transporteras ut till olika mottagningskök. Kommuner med en hög andel lokala
tillagningskök har betydligt lägre svinn eftersom de har bättre möjligheter att ta
hand om eventuellt överbliven mat och servera den vid ett senare tillfälle.
Tillagningskök ingår idag normalt vid alla nybyggnadsprojekt, när det gäller
förskolor och skolor. Vi vill fortsätta arbetet med att skapa möjligheter för fler att
får närlagad mat.
Generellt när det gäller matsvinn så minskar svinnet när kunskap och helhetssyn
ökar och barnen själva får möjlighet att vara med och påverka måltidssituationen,
så som t e x genom bufféservering och väl fungerande matråd. Det är också viktigt
att skapa en lugn matmiljö utan stress och buller.
4. Hur säkerställer du rätt näringsintag för de som får mat genom
kommunens försorg?
Göteborg har ett gemensamt kostplaneringssystem. Med hjälp av detta beräknas
energi- och näringsinnehållet i den mat som lagas så att varje portion uppfyller
kraven enligt de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR-12). Maten som
lagas/serveras inom äldreomsorgen är extra energirik- och proteinrik, så kallad Akost. Har brukarna dålig aptit eller andra nutritionsproblem kan personalen
beställa E-kost, där en halv portion ger samma mängd näring som en helportion
A-kost.
Inom Äldreomsorgen så lagar ofta måltidsverksamheten middag (lunch) och
kvällsmat (middag), frukost och mellanmål m.m. sköts på respektive äldreboende.
För måltidsverksamhetens mat görs beräkningar som säkerställer
näringsinnehållet över lite längre tid. Dessa kompletteras med beräkningar på
heldag inklusive frukost och mellanmålstandard för att säkerställa att maten
uppfyller energiinnehållet per måltid/dag.
Ulf Kamne (MP)
Handling 2016 nr 16
Interpellation av Bo Anderssen (L) till kommunstyrelsens ordförande om hur man
mäter mängden ekologiska måltider
Göteborg den 27 januari 2015
Den styrande minoriteten i Göteborg har som mål att under innevarande mandatperiod
så ska minst 40 procent av all mat som serveras till förskolor, skolor och äldreomsorgen
ha ekologiska råvaror. Detta mål har med råge uppnåtts redan 2015 anser man då 45
procent var ekologiskt. Mätningen görs genom den andel pengar man avsätter till
ekologiska råvaror. Detta är ett mycket trubbigt sätt att mäta på eftersom ekologiska
råvaror i allmänhet är 20-40 procent dyrare än vanliga råvaror.
I Göteborg genomfördes 2015 ett projekt som heter ”lärande hållbara måltider”. Syftet
med projektet var att öka andelen miljömåltider och minska matsvinnet i kommunen.
Projektet har också analyserat nuläget inom måltidshanteringen. Man har bl.a. gjort
omfattande stickprovskontroller på hur stort matsvinnet är och det gav ett mycket
nedslående resultat. Svinnet varierade stort men låg i snitt på cirka 35 procent. Det fanns
dock ett exempel där man på ett äldreboende slängde all mat vid ett tillfälle.
Analysen visade att svinnet var som störst när det serverades vegetarisk mat. Orsaken
till att det serveras enkel vegetarisk mat (exempel: makaroner och tärnade morötter i
buljong) var främst för att få råd med mer ekologisk mat, hävdas från projektet. Det
höga svinnet innebär inte bara att man slänger mycket mat, det innebär också att många
inte får i sig det näringsinnehåll de behöver för att klara en hel dag i skolan. Många
äldre som får sin mat från kommunen riskerar undernäring.
Liberalerna har en positiv inställning till ökad andel ekologisk mat. Det är även bra med
mera vegetariska inslag, men det är samtidigt viktigt att man säkerställer högt
näringsinnehåll, att barn och äldre äter samt att man kompenserar enheterna lokalt för de
ökade kostnader som detta medför.
Mot bakgrund av ovanstående så vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens
ordförande:
1. Vore det inte mer rättvisande att mäta andelen ekologisk mat man verkligen serverar
snarare än den summan man avsätter?
2. Hur har du tänkt kompensera stadsdelarna för merkostnaderna av ekologisk mat?
3. Vad vill du konkret göra för att minska matsvinnet i kommunens matserveringar?
4. Hur säkerställer du rätt näringsintag för de som får mat genom kommunens försorg?
Bo Anderssen (L)
1(1)
