Ann BonairSocialstyrelsen
Sidan 1
2013-12-16
Traditionell samhällsstruktur i Gambia
(Översättning av huvuddelen kap 5 i rapporten The Gambia. National Human Development Report 2005. United
Nations Development Programme, Banjul).
Gambias traditionella samhällsstruktur har sina rötter i landets traditionella former av sociala
organisationer och grupperingar. Utvecklingsinitiativ sker genom ett komplext nät av sociala
och institutionella miljöer (settings) och interpersonella relationer.
Den traditionella strukturen på by- och lokalsamhällsnivå har alltid varit regeringens/statens
utvecklingspartner. Det är staten som ombesörjer att det finns en kontext för den officiella
interaktionen i samhället (public domain).
Genom dessa strukturer får de olika intressenterna tillgång till resurser och vidare stärks den
kulturella och sociala meningen. Bland dessa intressenter finns Council of Elders, the chieftaincy, alkaloship, imamship, kabilo (clan organisations), kafoo och gendergrupperingar. Dessa intressenter finns i nästan samtliga Gambianska samhällen.
The Kabilo system
Gambianska kungadömen styrdes av en släkt/klan (lineage) eller kabilo. Följaktligen är bosättningarna (settlements) indelade i ”avdelningar” (wards): kabilo/kabiloolu (Mandinka),
sare eller sinchu (Fula), sancha (Wolf) etc. Varje avdelning kan spåra sitt ursprung till en
speciell släkt eller klan, eller founding family. I Mandingdynastin är kabilon ett utryck för
släktrelationer och ledaren kallas kabila tio eller kabila keeba. Resurser för produktiva aktiviteter är centrerade till kabilo production system.
Kabilons kärna (core) är en patrilineal släktgrupp (arv på manssidan) men kabilon härbärgerar
ofta tillfälliga boenden eller permanenta gårdar (compounds) som inte är släkt till kabilon
vilket hänger samman med att det historiskt funnits ett beskyddarskap (patronage) mellan
klanen/founders (jatiyolu) och nykomlingar (luntangolu).
The ward of the founding family har en central position vad gäller auktoritet och prestige i
byn. Män och kvinnor och andra produktiva resurser mobiliseras genom den patrilinela utökade familjegruppen för delaktighet i samhället.
The Chieftaincy (Hövdingskap)
Chieftaincy är den högsta traditionella politiska strukturen i Gambia. Chieftaincy introducerades av den koloniala administrationen, med avsikten att förbättra de då existerande sociala
arrangemangen där varje byledare var den högste beslutsfattaren.
The chief (hövdningen) är ansvarig för ett distrikt som består av ett antal byar vilka utgör en
valkrets (constituency). Han eller hon har uppsikt över/övervakar byarnas administration genom alkaloolun som är ansvarig för den dagliga administrationen i respektive by (community).
Chieftaincy har sedan kolonialtiden spelat en avgörande roll i styrning och administration av
byar eller lokalsamhällen och har alltid varit the point of reference för samhällsutvecklingen
på landsbygden. The chieftaincy är den högsta beslutsfattande instansen på distriktsnivå och
som filtreras genom alkaloolu i byarna. (Commands respect, power och auktoritet).
Ann BonairSocialstyrelsen
Sidan 2
2013-12-16
Förutom att vara the point of reference, the chiefs mediate i implementeringen av rätt (justice)
och fred (peace). Deras roll inkluderar fölikning, processande, fredsmäkling och konfliktlösning. Under den koloniala perioden överdrevs dessa roller för att passa in i det koloniala projektet. Chiefs uppfattades som mellanhand/mäklare mellan de koloniala herrarna och deras
underlydande. De bildar/utgör också en maktsfär/hegemoni i lokalsamhället och familjer och
klaner överlämnar alla familjeärenden som är släktrelaterade till dem. Missionärerna använde
sig av the chiefs för att uppnå sina mål; resultatet kan ses genom hela den afrikanska kontinenten.
The chiefs användes till att samla in hyddskatter och andra statliga pålagor. På så vis blev de
engagerade i lönearbete och betalades lön. Detta nya ansvar ökade på statusen för the chiefs.
De hade fullmakt att utse domstolsskrivare (court clerks) och konsingbalo (badge messengers), vilket sålunda ökade deras status ekonomiskt och socialt.
Council of Elders (Åldermännens rådsgrupp)
The Council of Elders är en del av den traditionella strukturen och utgör ytterligare en beslutfattande instans i lokalsamhället (community). Åldermännen rekryteras vanligtvis från kabilons överhuvud. Med andra ord, alla kabiloöverhuvud är medlemmar i the Council of Elders
inklusive alkalon. Åldermännen fattar beslut om hur resurserna skall användas inom lokalsamhället (community). Alkaloinsitutionen och Åldermännes Rådsgrupp intar en position som
är höggradigt patrilineal och tar gärna kvinnors angelägenheter för givna. Denna genderdisparietet (genderåtskillnad) kan vara ett hinder för att uppnå Gambias utvecklingsmål beskrivna i
the Millennium Development Goals, Vision 2020 och SPA II. Nedan visas genderåtskillnaden
vad gäller alkalopositionerna.
Manlig och kvinnlig representation i alkaloskapspositioner i Gambia
Totalt antal byar
1873
Manliga alkalo
1868
Kvinnliga alkalo
5
Källa: UNDP Governance and Gender Development. The Gambia 2005.
Imamer
Imamen är medlem av Åldersmännens Rådsgrupp. Mestadels anses imamer utgöra en förebild
(role model) men är också the point of reference när det handlar om frågor som rör religion.
Det finns en stor potential att använda sig av dem när de är välutbildade i utvecklingsfrågor
som har religiösa implikationer. Deras roll som traditionella ledare skulle kunna vara fokus
för hållbar utveckling. Deras kapacitet behöver dock då utvecklas mot ett mera progressivt
tänkande vad gäller utveckling.
Ngansinba (Kvinnoledare – kvinnors talesman)
I de flesta Mandinkasamhällen är ngansinban kvinnornas talesman/ledare och som åtnjuter
mycket makt och respekt. Hon har en grupp av äldre kvinnor som hon konsulterar angående
kvinnofrågor i lokalsamhället. Hon har en beslutsfattande ställning bland kvinnorna och hon
Ann BonairSocialstyrelsen
Sidan 3
2013-12-16
fungerar som mellanhand mellan kvinnorna och åldermännen. Ngansinban förhandlar på
kvinnornas vägnar om frågor som rör kafoointressen, om markfrågor för byns/byarnas produktion och hon mobiliserar kvinnor för implementering av utvecklingsaktiviteter. I de flesta
byar är ngansinban maka till alkalon.
Traditionellt associeras ngansinban med kvinnlig omskärelse (FGM), äktenskapsförmedling,
bröllopsceremonier och med att fungera som sändebud mellan kvinnor i olika byar. Hon symboliserar det kulturella arvet i de flesta gambianska samhällen och åtnjuter stor respekt. Hennes roll sträcker sig från att ordna förlossningshjälp till att utföra omskärelse på kvinnor och
barn men också till att organisera utvecklingsarbete å kvinnornas vägnar.
I det nuvarande utvecklingsparadigmet är ngansinbans roll vad gäller kvinnlig omskärelse på
unga flickor inte positiv, då denna praxis har negativa effekter på den kvinnliga sexualiteten
och reproduktiv hälsa. De kvinnliga ledarna har också varit kanaler för att diskrimineringspraxis förstärkts vilket bidragit till kvinnors underordnande. Denna negativa roll har blivit
omdirigerad i en positiv riktning genom att förstärka deras kapacitet att ta på sig roller som
bidrar till att förbättra kvinnors och barns hälsa.
NGOs har använts sig av ngansinban som förändringsagent i frågor som rör reproduktiv hälsa.
De har utbildats till på sig rollen som traditional birth attendant (TBA). För närvarande är de
ansvariga för de flesta hemförlossningar på landsbygden. Utan TBAs skulle antalet som avlider i samband med förlossning ha ökat, eftersom den efterfrågade kapaciteten saknas i hälsosektorn. De har också utbildats för att överföra budskap om reproduktiv hälsa, såsom familjeplanering, födoämnestabun, tidigt ingångna äktenskap och tonårsgraviditeter.
NGOs har lyckats med att kovertera några ngansinban till att sluta praktisera kvinnlig omskärelse genom att utveckla deras kapacitet och utbildning och nödvändiga färdigheter för att
effektivt arbeta för att sätta stopp för kvinnlig omskärelse.
Griots
Griots upphåller den orala berättartraditionen i lokalsamhället. De har bland annat använts av
Department of State for Education för att uppmuntra flickors skolgångg. Några griots har bildat teatergrupper för att påverka i utvecklingsfrågor genom teaterföreställningar. Det finns en
potetential för att använda denna grupp kreativt men det kräver att deras kapacitet utvecklasför att dokumentera händelser
Kanyelengo
Detta är en grupp av kvinnor som engagerar sig i exempelvis barnlöshet som tillskrivs påverkas av andar etc. Kvinnorna använder sig av sånger och drama som ofta är didaktiska till sin
natur.
Denna kvinnogrupp har utsetts som målgrupp av NGOs och CBOs program i kampen mot
HIV/AIDS. Kvinnorättsorganisationer har också använt dem till att ta fram sånger som rör
familjeplanering mm och genderspecifika frågor.
I ett höggradigt illiterat samhälle kan kanyelengo vara mycket effektiv på landsbygden eftersom de är kulturellt relevanta och accepterade, då frågorna de identifierar sig med har att göra
med realiteter som berör många män och kvinnor i lokalsamhället.
Ann BonairSocialstyrelsen
Sidan 4
2013-12-16
Kafoolu
Kafoolu (kafoo singular) är en generell term för en social grupp av människor som har ett
gemensamt intresse, ett nätverksobjektiv eller en proffession/yrkesgrupp i en by. Kafoo kan
vara en- eller tvåkönad. Termen kommer från ordet kafuu vilket betyder att komma samman
eller att förena sig, med den har också betydelsen styrka. ” Kafoo lema semboti” betyder I
enhet ligger styrka.
I de flesta gambianska lokalsamhällena bidrar kafoolu och kuroolu på en rad olika sätt med att
forma ett dynamiskt nätverk av släktskap och social organisation i vilket kön, generationer
och ursprung korsar/interagerar och skapar ett mönster av utveckling på landsbygden. Dessa
system har utgjort en källa av billig eller gratis arbetskraft för att utvecklingsmål.
Kafoodynamiken är rörlig och en person kan tillhöra hur många kafoolu som helst. Några
kafoolu är kända för att skapa tjänster/service såsom arbetskraft och bystöd . Saate kafoo mobiliserar alla medlemmar i byn för kollektiva arbetsuppgifter som att sköta om/ röja stigar
eller vägar i byn eller att skydda skogen från gräs/buskbränder genom kollektivt arbete oavsett ålder, ekonomisk eller politisk ställning eller religiös inriktning.
Historiskt var saate kafoo basen för obetald arbetskraft för att hantera naturtillgångar under
kolonialperioden. Andra kafoolu kom samman för att ge stöd åt till medlemmar av den egna
kabilon (kabila kafoo). Vissa kafoolu har egennamn efter personer. Det finns också kafoolu
baserat på gender.
Kafoolun ombesörjer att det finns sociala mekanismer varigenom byn eller gruppen får stöd,
styrka och hjälp att mobilisera arbetskraft och resurser både på kabilo- och på individnivå.
Idag appliceras termen kafoo även på grupperingar som ställer upp när internationella initiativ
introduceras via staten eller NGOs. Sådana kafoolu är en del av utvecklingsinitiativet. Målen I
MDG och PRSP kan uppnås genom att arbeta genom denna struktur. De är tillgängliga och
permanenta samt kulturellt relevanta.
Att ingå i planerings- och implementeringsprocessen säkerställer att projektet vidmakthålles
och det skapar också möjligheter för både staten och de som är mottagare av utvecklingsinitiativet att dela erfarenheter och att lära sig från varandra. Det finns flera internationella utvecklingsprojekt som kanaliseras genom dessa strukturer. Flera statliga instanser använder sig
av olika kafoolu för implementering av olika aktiviteter.
Kuroolu
Kuroo (kuroolu plural) är ytterligare en beslutsfattande struktur som huvudsakligen baseras på
ålder- och position i lokalsamhället. Olika grupper efterträder varandra genom senoritet.
Ett grundläggande kännetecken för kuroo är att medlemskapet baseras på ålder. Samtidigt ges
the founding family nyckelpositioner som ledare, maktbefogenheter och kontroll. Det kuroolu
som efterträder varandra som medlemmar i the Council of Elders i många gambianska samhällen och de deltar i viktiga utvecklingsbeslut av betydelse för byns innevånare. Den existerande kuuroon som har ordförandeskapet i de aktuella frågeställningarna samarbetare alltid
med den kommande kurron som skall efterträda den nuvarande.
Ann BonairSocialstyrelsen
Sidan 5
2013-12-16
Den senaste tiden finns tecken som tyder på att både kuroo- och kafoodynamiken håller på att
förändras på grund av de många sociala, politiska och ekonomiska samhällsförändringarna.
Detta förefaller att ha minskat vikten av den stödjande sociala dynamiken som ombesörjs av
dessa institutioner. Bidragande orsaker är utbildning och rörlighet. Migration och ekonomiska
förändringar har också medfört att andra former av nätverk formas baserade på de ekonomiska aktiviteterna som befolkningen engagerar sig i.
Kuroo och kafoo förfaller att hantera de nya omständigheterna och dynamiken flexibelt och
ibland låter de andra professionella och politiska grupper ta över. Men de reaktiveras också i
nya roller, som exempelvis att fungera som länk mellan byborna och externa utvecklingsinitiativ.
Village Development Committee (VDC)
VDC består av alkalo, saate kafoo, kvinnotalesman, ungdomsrepresentanter samt alla de statliga utvecklingsinstanser som finns lokalt. VDC är den överordnade superstrukturen och den
kanal varigenom alla traditionella system i lokalsamhället organiserar utvecklingsinitiativ.
VDC representerar den totala traditionella politiska strukturen och ledarskapet. Den fungerar
också som mellanhand mellan staten och befolkningen.
Inom denna struktur introduceras statlig utvecklingspolicy genom de olika departementen
som arbetar med lokalsamhället. De flesta utvecklingsaktiviteter implementeras genom VDC.
Om VDCs fungerar väl kan de vara en effektiv instans för att uppnå landets utvecklingsmål
på olika områden. För närvarande är det emellertid så att VDC saknar den institutionell kapacitet som är nödvändig för ett effektivt arbete. De kan dock stärkas genom empowerment.
Inom ramen för den decentraliseringsprocess som pågår i Gambia, Kan dessa strukturer stå
som garant för den nödvändiga kapaciteten på lokal nivå för att uppnå en hållbar utveckling.
Det krympande finansiella stödet från den internationella communities betyder att det behövs
samordnade ansträngningar för att reaktivera dessa strukturer och att utnyttja energin i dessa
existerande strukturer.
Det är emellertid viktigt att notera att vissa av dessa strukturer har politicerats. Några VDCs
existerar som formaliserade länkar till regeringen och utvecklingsagenter och har därför liten
impakt på bynivå, medan den individuella kafoon arbetar som alternativ till VDC.
