1(7)
Kursplan
Institutionen för humaniora, utbildnings- och
samhällsvetenskap
Svenska Ia, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng
Swedish Ia, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching,
30 Credits
Kurskod:
SV005G
Utbildningsområde:
Huvudområde:
Svenska språket
Utbildningsnivå:
Inrättad:
Giltig fr.o.m.:
Grundnivå
2015-06-02
Vårterminen 2016
Högskolepoäng:
Ämnesgrupp (SCB):
Fördjupning:
Senast ändrad:
Beslutad av:
Undervisningsområdet
Verksamhetsförlagd
utbildning
30
Svenska/Nordiska Språk
GXX
2015-09-29
Prefekt
Mål
Mål för utbildning på grundnivå
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter,
utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8 § högskolelagen)
Kursens mål
Kunskap och förståelse
Den studerande ska efter avslutad kurs ha
- grundläggande förståelse av människan som språkvarelse, inte minst i relation till grammatik,
- grundläggande kunskaper om det språk- och textlandskap som existerar inom och utanför skolan,
- förståelse för språksociala förändringsprocesser såsom flerspråkighet och digitalisering,
- grundläggande kunskaper om litteraturvetenskaplig begreppsapparat och om de skönlitterära
grundformerna,
- grundläggande kunskaper om fiktionens speciella verkningssätt,
- kännedom om grundläggande ämnesdidaktiska frågeställningar,
- grundläggande kunskaper om svenskämnets uppdrag och pedagogiska verksamhet, och
- grundläggande kunskaper om texters struktur och stilistiska variation inom och utanför skolan.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- lokalisera, definiera och analysera grammatiska företeelser på olika språkliga nivåer,
- till viss del kontrastera olika språk och texter inom och utanför skolan,
- beskriva och diskutera skönlitterära grundformer och enskilda verk med relevant
litteraturvetenskaplig begreppsapparat,
- diskutera vad som skiljer fiktionell framställning från andra framställningsformer,
- jämföra den berättande textens, teaterns respektive filmens uttrycksmedel,
- reflektera över hur den lästa litteraturen kan användas inom undervisningen på gymnasienivå,
- tillsammans med verksamma lärare kunna planera, leda och utvärdera undervisning och lärande,
- dokumentera, systematisera, och reflektera över erfarenheter av aktiviteter inom svenskämnet,
2(7)
- analysera och kontrastera texter språkligt, och
- identifiera och beskriva skillnader mellan olika texter och textgenrer.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att
- diskutera texter och språklig variation ur ett vidare funktionellt och socialt perspektiv och i
relation till skolan och svenskämnet,
- reflektera över fiktionens verkningsmedel i ett didaktiskt sammanhang,
- reflektera över skillnaden mellan vad som är intersubjektivt och vad som är privat i upplevelsen
av ett verk,
- förstå vikten av att behärska ett ämnesinnehåll för att kunna göra relevanta ämnesdidaktiska
överväganden,
- värdera betydelsen av ett professionellt förhållningssätt gentemot elever,
- värdera didaktiska val utifrån deras konsekvenser för svenskundervisningen,
- diskutera hur olika språkbrukare (lärare, elever och andra) kan utnyttja olika språkliga
variationsmöjligheter, och
- bedöma och värdera olika ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska perspektiv och deras relevans
för ett språkutvecklande arbetssätt inom svenskämnet.
Kursens huvudsakliga innehåll
Delkurs 1
Människa, text och språk, 7,5 högskolepoäng
I delkursen introduceras språkvetenskapliga och ämnesdidaktiska perspektiv. Delkursen tar upp
allmän grammatik (morfologi, ordbildning, fraslära och syntax). Genom praktiska övningar som
utgår från autentiska texter (inklusive retoriska tal och skolsamtal) tränas förmågan att föra
grammatiska resonemang på olika språkliga nivåer. I dessa resonemang inkluderas diskussioner
kring barn och ungdomars grammatik och grammatik i skolan i ett mångkulturellt samhälle.
Delkursen tar också upp samtal, textproduktion och textkonsumtion på olika arenor: i och utanför
skolan, på fritiden och arbetet. På så vis introduceras nya medier och det digitala textlandskap som
skolan har att förhålla sig till. Detta relateras till diskussioner om svenskämnets hur, vad och
varför: alltså vilken inriktning dagens svenskämne kan och bör ha.
Delkurs 2
Att läsa och förstå skönlitteratur, 7,5 högskolepoäng
Delkursen behandlar vad som utmärker skönlitterär och fiktionell framställning och utgår från de
tre grundläggande genrerna berättande, lyrisk och dramatisk framställning där även film
uppmärksammas. Stor vikt läggs vid textanalys, men här diskuteras även hur den berättande
textens, teaterns och filmens uttrycksmedel skiljer sig åt. Genom att läsa ett antal dramer som alla
behandlar samma myt, Medea, öppnas för en diskussion om hur olika framställningssätt kan lyfta
fram olika motiv och skapa olika teman och normer. Delkursen ska ge grundläggande verktyg för
kommande litteraturkurser inom lärarutbildningen men även ge den blivande läraren en
begreppsapparat och ett förhållningssätt för att kunna beskriva och diskutera litterära texter och
fiktion. Frågan om vad ämnesdidaktik innebär introduceras, och en diskussion om ämnesdidaktiska
grundfrågor initieras för att sedan utvecklas i kommande delkurser. Louise Rosenblatts
litteraturdidaktik, som fått stort genomslag i många pedagogiska sammanhang, presenteras och
problematiseras, bl.a. utifrån vad som kan betraktas som intersubjektivt respektive privat när man
beskriver och diskuterar ett verk.
Delkurs 3
Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 högskolepoäng
Delkursen är verksamhetsförlagd. Innehåll och mål är nära relaterade till de innehållsområden,
ämnen och ämnesdidaktiska studier som lästs under utbildningen. Under kursen ska den
studerande utveckla förståelse för relationen mellan teoretiska studier och gymnasieskolans
verksamhet.
Delkurs 4
Textanalys, 7,5 högskolepoäng
Delkursen ger kunskaper om textstrukturer, så att blivande ämneslärare ska kunna reflektera över
textanvändning och textutveckling både hos sig själva och hos sina framtida elever. Delkursen
följer efter den första ämnes-VFU:n, och studenternas egna, autentiska material från skolan
analyseras och problematiseras. Skolans texter relateras till texter i samhället i övrigt, inte minst i
digitala medier men också till t.ex. könsaspekter. Den grammatiska introduktionen på delkurs 1
(Människa, text och språk) följs upp, så att studenterna ska kunna jämföra strukturbeskrivningar,
av t.ex. skrift och tal eller olika skriftliga genrer och medier. Även den andra delkursen (Att läsa
och förstå skönlitteratur) följs upp, så att den litterära stilistiken får utrymme. Ett sista moment i
kursen är betyg och bedömning: hur ska skolan utveckla och bedöma olika språkliga färdigheter
3(7)
och kompetenser?
Delkursernas ordning kan komma att ändras.
Studieformer
Undervisningen kan ske genom föreläsningar, seminarier och verksamhetsförlagd utbildning.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller
handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se
universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
Examinationsformer
Människa, text och språk, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100)
Salstentamen. (Delkurs 1)
Att läsa och förstå skönlitteratur, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0101)
Salstentamen. (Delkurs 2)
Verksamhetsförlagd utbildning 2, I, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0102)
Fullgjord VFU. (Delkurs 3)
Verksamhetsförlagd utbildning 2, II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0103)
En skriftlig inlämningsuppgift. (Delkurs 3)
Verksamhetsförlagd utbildning 2, III (Provkod: 0104)
Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 3)
Textanalys, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0105)
En skriftlig inlämningsuppgift och två muntliga examinationer. (Delkurs 4)
Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras,
samt i förekommande fall tidsram för den.
Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra
kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till
läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.
Frånvaro vid obligatoriska moment
Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment beslutar examinator om ersättningsuppgift eller
om studenten ska fullgöra momentet vid ett senare kurstillfälle.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå
och avancerad nivå.
Begränsning av antal provtillfällen
För verksamhetsförlagd utbildning inom lärarprogrammen har den studerande rätt till endast en
förnyad prövning (Dnr CF 52-153/2006, Dnr CF 52-154/2006). Vid ej godkänd VFU skall
handläggningen av studentens rätt till förnyad VFU handläggas i enlighet med
Samverkansdokumentet bilaga 5. Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd
utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder. https://vfu.oru.se/lp/.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå
och avancerad nivå.
Betyg
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte
universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska
användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut
2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd,
godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna
bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
4(7)
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Människa, text och språk
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Att läsa och förstå skönlitteratur
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Verksamhetsförlagd utbildning 2, I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Verksamhetsförlagd utbildning 2, II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Verksamhetsförlagd utbildning 2, III
När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).
Textanalys
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Betyg på hel kurs
För att erhålla betyget Väl godkänd på helkurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5
högskolepoäng.
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå
och avancerad nivå.
Särskild behörighet och andra villkor
Verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng från Utbildningsvetenskaplig kärna I,
inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Tillgodoräknande av tidigare utbildning
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt
högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under
förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Övriga föreskrifter
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid
den skola där den studerande har sin VFU-placering.
Örebro universitet har tecknat avtal om samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med
skolhuvudmän i regionen (Dnr CF 59-214/2010 ). Avtalen innebär att VFU skall göras inom
skolhuvudmännens ansvarsområde.
Den studerande anmäler önskemål om VFU-placering i skolområde/arbetslag genom
Lärarutbildningsverktyget (LUV), som nås via https://vfu.oru.se/.
Örebro universitet beslutar om slutlig VFU-placering utifrån anmälda önskemål. Beslutet kan avvika
från önskemålen.
Den studerande, som är antagen på Ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan, skall
anmäla önskemål inom gymnasieskolan.
Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares
arbetstidsavtal.
5(7)
Övergångsbestämmelser
Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan
examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i
enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Information om examinationstillfällena (inklusive
fullgörande av obligatoriska moment) publiceras på avsedd plats på universitetets hemsida.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1: Obligatorisk litteratur
Bellander, Theres (2010)
Ungdomars dagliga interaktion. En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av
tal, skrift och interaktionsmedier
Uppsala universitet: Institutionen för nordiska språk, *
Bjar, Louise m.fl. (2006)
Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan
Lund: Studentlitteratur, *
Bolander, Maria (2005)
Funktionell svensk grammatik
Stockholm: Liber
Bolander, Maria (2005)
Funktionell svensk grammatik Övningsbok
Stockholm: Liber
Börestam, Ulla & Huss, Leena (2001)
Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik
Lund: Studentlitteratur, 129 sidor
Hofvendal, Johan (2006)
Noa har inga fel: om bristfokus i skolans utvecklingssamtal. I: Utbildning och Demokrati. Tidskrift
för didaktik och utbildningspolitik, nr 3
*
Karlsson, Anna-Malin (2006)
En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken
Stockholm: Språkrådet
Teleman, Ulf (red.) (1992)
Det skolgrammatiska arvet. I: Teleman, Ulf (red.): Grammatik på villovägar
Solna: Almqvist & Wiksell, *
Delkurs 2: Obligatorisk litteratur
Aspelin, Kurt (red.) (1977)
Teaterarbete: Texter för teori och praxis
Stockholm: PAN/Norstedt, *
Bergsten, Staffan och Elleström, Lars (2004)
Litteraturhistoriens grundbegrepp
Lund: Studentlitteratur, 234 sidor, *
Brandell, Gunnar (2004)
Drama i tre avsnitt
Stockholm:ePan, 198 sidor, *
Bronäs, Agneta & Runebou, Niclas (2010)
Ämnesdidaktik: En undervisningskonst
Stockholm: Norstedt, *
Elleström, Lars (1999)
Lyrikanalys. En introduktion
Lund: Studentlitteratur, 179 sidor
Jernudd, Åsa (2010)
"Filmanalys i ett filmpoetiskt perspektiv" i Metoder i kommunikationsvetenskap (red. Mats Ekström
& Larsåke Larsson)
6(7)
Lund: Studentlitteratur, *
Kleberg, Lars (1980)
Teatern som handling. Sovjetisk avantgarde-estetik 1917-1927
Stockholm: PAN/Norstedt, 156 sidor, *
Rosenblatt, Louise (2002)
Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa
Lund: Studentlitteratur, *
Skalin, Lars-Åke
Kompendium i berättarteori
Örebro: Örebro universitet
Delkurs 4: Obligatorisk litteratur
Borgström, Eric (2010)
Att skriva prov. Om normer och textstruktur i gymnasieskolans skriftliga nationella prov. I: Språk
och stil, nr 20
*
Göransson, Anna-Lena & Ledin, Per (2009)
Räddningstjänsten och kunskapssamhället: en fallstudie. I: Nyström Höög, Catharina (red.):
Medborgare och myndigheter. TEFA 47
Uppsala universitet: Institutionen för nordiska språk, *
Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997)
Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys
Lund: Studentlitteratur, *
Holmberg, Per, Wirdenäs, Karolina (2010)
Skrivpedagogik i praktiken. Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum.
I: Språk och stil, nr 20
*
Korpus, Einar (2008)
Reklamiska. Guldäggsannonser 1975-2007
Örebro universitet, Serie: Studier i svenska språket. *
Lind Palicki, Lena (2005)
Hur man än vänder sig har man rumpan bak - om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok.
I: Språk och stil, nr 15 *
Palmér, Anne & Östlund-Stjärnegård, Eva (2005)
Bedömning av elevtext: en modell för analys
Stockholm: Natur och kultur
Delkurs 4: Referenslitteratur
Johannesson, Kurt (2006)
Retorik eller konsten att övertyga
Stockholm: Norstedts, *
Josefsson, Gunlög (2001)
Svensk universitetsgrammatik för nybörjare
Lund: Studentlitteratur
Tillägg och kommentarer till litteraturlistan
* Delar av verket läses. Se aktuell studiehandledning för mer information.
Delkurs 1:
Som referenslitteratur tillkommer aktuella läroplaner och kursplaner för grundskolan och
gymnasieskolan. Hämtas från www.skolverket.se ca 40 sidor.
Delkurs 2:
Som obligatorisk läsning tillkommer följande litteratur:
De senaste läroplanernas ämnesplantexter för gymnasieskolan
En roman
7(7)
Ett drama
Ett urval dikter
En film
Delkurs 3:
Den obligatoriska litteraturen från delkurs 1, 2 och 4 ligger till grund för studierna under den
verksamhetsförlagda utbildningen.
Delkurs 4:
Ytterligare 100 sidor kan tillkomma som obligatorisk litteratur.
