Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till

UTBILDNINGSPLAN
Sida 1 av 11
Dnr: 2.1.2-577/11
Programkod: GLM01
Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till
ämneslärarexamen, 90 hp
Supplementary programme in Master of Arts in Secondary Education, 90
credits
Denna utbildningsplan gäller från 2012-07-01 och är fastställd av fakultetsnämnden
2011-11-24. Därefter är den reviderad av utbildningsutskottet för utbildning 2013-01-30.
Den kompletterande pedagogiska utbildningen vänder sig till studerande som vill arbeta i
grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasieskolan och som tidigare tillägnat sig de
ämnesteoretiska kunskaperna i ett, två eller tre undervisningsämnen. De ämnen som är
aktuella för antagning är: engelska, matematik, samhällskunskap, svenska och svenska som
andraspråk.
Kompletterande pedagogisk utbildning syftar till att möta de krav och uppnå de mål som
anges i Högskoleförordningen bilaga 2 och SFS 2011:686.
Mål
För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten
ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt
gällande föreskrifter kan ge behörighet.
Kunskap och förståelse
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten
– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick
över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta
område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten
– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett
kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom
vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete.
Sida 2 av 11
Dnr: 2.1.2-577/11
För ämneslärarexamen ska studenten också
– visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet
utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande,
– visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa
forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och
förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och
olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.
Färdighet och förmåga
För ämneslärarexamen ska studenten
– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och
reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att
därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom
ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje
elevs lärande och utveckling,
– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra,
utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att
på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska
behov,
– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i
förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras
vårdnadshavare,
– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande
behandling av elever,
– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och
jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den
pedagogiska verksamheten,
– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska
verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för
denna, och
– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla
för yrkesutövningen.
Sida 3 av 11
Dnr: 2.1.2-577/11
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För ämneslärarexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras
vårdnadshavare,
– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt
en hållbar utveckling, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens
i det pedagogiska arbetet.
Undervisningsspråk
Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i engelska.
Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma.
Särskild behörighet
För antagning till kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp med inriktning mot arbete i
årskurs 7-9 krävs:
-
-
Ämnesstudier om minst 90 hp motsvarande ett undervisningsämne i grundskolans
årskurs 7-9 varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete).
Ämnesstudierna i undervisningsämnet svenska ska bestå av minst 30 hp studier i
svenska språket och minst 30 hp studier i litteraturvetenskap. Ämnesstudier i
undervisningsämnet samhällskunskap ska bestå av studier i samhällskunskap alt. 60
hp statsvetenskap samt 30 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia,
kulturgeografi, nationalekonomi eller sociologi. Ämnesstudier i undervisningsämnet
matematik ska bestå av kurser i differential- och integralkalkyl (en variabel),
vektoralgebra och geometri samt sannolikhetslära och statistik eller motsvarande.
Dessutom krävs Svenska B och Engelska A.
För antagning till kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp med inriktning mot arbete i
gymnasieskolan krävs:
-
Ämnesstudier om minst 120 hp motsvarande ett undervisningsämne i
gymnasieskolan varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete).
Ämnesstudierna i undervisningsämnet svenska ska bestå av minst 60 hp studier i
svenska språket och minst 60 hp studier i litteraturvetenskap. Ämnesstudier i
samhällskunskap ska bestå av studier i samhällskunskap alt. 90 hp statsvetenskap, 15
hp nationalekonomi samt 15 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia,
kulturgeografi eller sociologi. Ämnesstudier i undervisningsämnet matematik ska
bestå av kurser i differential- och integralkalkyl (en och flera variabler), komplex
Sida 4 av 11
Dnr: 2.1.2-577/11
-
analys, numeriska metoder, differentialekvationer, linjär algebra, sannolikhetslära
och statistik samt diskret matematik eller motsvarande.
Dessutom krävs Svenska B och Engelska A.
Observera kravet på självständigt arbete (examensarbete) som ska ingå i de ämnesstudier
som ska ingå i ämneslärarexamen.
Urval
Antal högskolepoäng.
Innehåll och struktur
Kompletterande pedagogisk utbildning omfattar 90 högskolepoäng och består av följande
utbildningsområden:
• utbildningsvetenskaplig kärna inklusive ämnesdidaktiska studier 60 högskolepoäng,
• verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet
och ämne,
Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska
verksamheten integreras såväl i ämnesdidaktiska studier som i den utbildningsvetenskapliga
kärnan.
Utbildningsvetenskapliga kärnan
Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper
för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande
yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll:
• skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund,
innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga
rättigheterna,
• läroplansteori och didaktik,
• utveckling, lärande och specialpedagogik,
• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
• bedömning och betygsättning, och
• utvärdering och utvecklingsarbete,
• ämnesdidaktik
Ämnesdidaktiska studier
De ämnesdidaktiska studierna
omfattar
kurser
i
skolväsendets
ämnen.
I den
utbildningsvetenskapliga kärnan och i de ämnesdidaktiska studierna behandlas följande
didaktiska huvudfrågor:
•
•
•
•
Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning
Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet
Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument
Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik
Sida 5 av 11
Dnr: 2.1.2-577/11
•
•
Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det
är relevant
Utvärdering
Studierna knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).
Verksamhetsförlagd utbildning
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15
högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den
utbildningsvetenskapliga kärnan.
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och
skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande:
• Undervisning med eget ansvar under handledning
• Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och
andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag
• Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra
aktiviteter/verksamheter i skolans vardag
• Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar om tillfälle
erbjuds
Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de
progressiva bedömningskriterierna för
VFU
framskrivna i
Studentbok
för
verksamhetsförlagd utbildning.
Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G).
Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i den
kompletterande pedagogiska utbildningen illustreras i programtablån och i programschemat
finns en detaljerad översikt när kurserna ges.
I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt
arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med
föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta utbud är öppet för
studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare.
Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla
delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori.
Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands.
Samverkan med fältskolan
För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell
kunskapsbas, ska studenten genom utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i
sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt
fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under sin
Sida 6 av 11
Dnr: 2.1.2-577/11
utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap
och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka.
Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den
verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning
och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i
två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för
verksamhetsförlagd utbildning.
För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten
söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen.
Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i skola får studenten tillfälle att
fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten
tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell
reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för yrkets frågor och
komplexitet. Anknytningen till skola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under
hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion ansvarar
fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det
gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFU-kurserna.
Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med
fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på
dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir
godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare
prövningstillfälle.
Sida 7 av 11
Dnr: 2.1.2-577/11
Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av
tablå
Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för den kompletterande
pedagogiska utbildningen, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan.
Termin 1
Termin 2
Utbildningsvetenskaplig kärna
Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll, 15 hp
Verksamhetsförlagd utbildning
Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp
Utbildningsvetenskaplig kärna
Utveckling och lärande, 7,5 hp
Termin 3
Utbildningsvetenskaplig kärna
Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15
hp
Verksamhetsförlagd utbildning
Verksamhetsförlagd utbildning 3, 15 hp
Utbildningsvetenskaplig kärna
Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp
Specialpedagogik, 7,5 hp
Bedömning och betygssättning, 7,5 hp
Verksamhetsförlagd utbildning
Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp
Sida 8 av 11
Dnr: 2.1.2-577/11
Val inom programmet
Samtliga kurser inom programmet är obligatoriska och inga valbara kurser ingår.
Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin
vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier.
För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda
behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan.
Värdakademi eller motsvarande
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK).
Examen
Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller
fordringarna för följande examen/examina:
-
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (Master of
Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in grades 7-9 of the
compulsory school system)
-
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (Master of Arts in
Secondary Education with a specialisation in teaching in the upper-secondary school)
I examensordningen för ämneslärarexamen, HF bil 2 samt SFS 2011:686 redovisas kraven på
utbildningens omfattning, mål som ska uppnås samt övriga villkor för utfärdande av examen.
Utbildningen ska omfatta en utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning
och ämnesstudier till en omfattning som regleras av respektive examen. Utbildningen syftar
till att komplettera tidigare tillägnade ämneskunskaper för att studenten ska kunna avlägga
ämneslärarexamen.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och som omfattar
ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten
har fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För examen krävs att
1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 90 högskolepoäng i ett
undervisningsämne, och
3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt
arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och som omfattar
ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten
har fullgjort kursfordringar om 225 högskolepoäng. För examen krävs att
1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 135 högskolepoäng i två
Sida 9 av 11
Dnr: 2.1.2-577/11
undervisningsämnen, och
3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt
arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och som omfattar
ämnesstudier i tre undervisningsämnen eller två av undervisningsämnena svenska,
samhällskunskap eller musik avläggs på avancerad nivå. För examen krävs att studenten har
gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning. Inom ramen för kursfordringarna ska
studenten ha fullgjort minst två självständiga arbeten (examensarbeten) om minst 15
högskolepoäng vardera eller ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng.
För ämnena svenska och samhällskunskap krävs alltid 90 hp i vartdera ämnet.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar
ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten
har fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng. För examen krävs att
1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne,
och
3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar
ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på avancerad nivå efter att studenten har
fullgjort kursfordringar 300 eller 330 högskolepoäng. För examen krävs att
1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne,
och 90 högskolepoäng i ett annat relevant undervisningsämne och
3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst två självständiga arbeten
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng vardera eller ett självständigt arbete om minst
30 högskolepoäng.
För ämnena svenska och samhällskunskap krävs alltid 120 hp i vartdera ämnet.
Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att
inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla
examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till
den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.
Kvalitetssäkring
Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det
övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på
forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Sida 10 av 11
Dnr: 2.1.2-577/11
Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet.
Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet
som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att
framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet.
Studentmedverkan
Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och
akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för
akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt
utbildningsutskottets sammanträden.
Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och
studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för
programmets kvalitet och utveckling.
Forskningsbas
Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och
interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö,
energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och
välfärd. Inom den prioriterade inriktningen Didaktik och interkulturell kommunikation finns
fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och
samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och
de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt
skolans styrning, ledning och utvärdering.
Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation
en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och
didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan.
Samverkan
Den kompletterande pedagogiska utbildningen bedrivs i nära samarbete med kommunerna i
Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns RUC Mälardalen, Södermanland och
Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC
Mälardalen är ett samverkansorgan för förskolans/skolans område som i nära samverkan
med utbildningsvetenskapliga nämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskola
och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda
utbildningen har ämneslärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i
Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun.
Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat
dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden.
Sida 11 av 11
Dnr: 2.1.2-577/11
Internationalisering
Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög
internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha
möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet.
Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina
studier.
Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är:
− Minor Fields Studies (MFS),
− avtalsplats genom Mälardalens högskola och
− VFU och/eller datainsamling till självständigt arbete utomlands.
För mer information kontakta internationaliseringsansvarig på respektive akademi.
Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats.
Jämlikhet
Lärarutbildningen verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och
högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på
grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller
könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv
genomsyrar även innehåll och undervisning i ämneslärarprogrammet. Genom att själv
uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet
förhållningssätt kring dessa frågor.
Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det
innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering.
Övriga föreskrifter
För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas
prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och
betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som
förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola
har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat
tillgängliga via högskolans webbplats.
De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll,
didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område.