FÖR EN TRYGG MORGONDAG
BRANDSKYDD
I HEMMET
En handledarguide
1
INLEDNING
Brandskydd i hemmet – en handledarguide är
avsedd för alla som jobbar med att hjälpa invandrare vänja sig vid att leva och bo i Finland. Guiden hör
samman med en broschyr om brandskydd i hemmet
riktad till invandrare.
Syftet med handledarguiden är att ge en bakgrund
till de frågor som behandlas i broschyren, så att
du som jobbar med invandrare kan fördjupa dina
egna kunskaper och hjälpa dem i brandskyddsfrågor. Broschyren behandlar de olika aspekterna av
brandskydd enkelt och koncist. Varje fråga som tas
upp i broschyren förklaras utförligare i handledar-
2
guiden. Genom guiden kan också handledaren få ett
nytt perspektiv på brandskydd. I denna inledning
sammanfattas dessutom en serie frågor som du som
jobbar med invandrare bör komma ihåg.
Din roll som handledare i grundläggande
skyddsfrågor är viktig. Öva tillsammans – det hjälper invandraren att vänja sig vid allt det nya.
Underlaget Brandskydd i hemmet har utarbetats
inom projektet för utveckling av brandskyddet inom
boendet, som finansieras av Brandskyddsfonden.
Arbetsgrupp
KULTURELLA UTGÅNGSPUNKTER
FÖR SÄKERHET
Invandrare som kommer till Finland
inte vår uppfattning om orsak och verkan. För dem
kan vårt kausalitetspräglade tankesätt kännas främInvandrare är utlänningar som har flyttat till Fin- mande.
land för att bo här i ett år eller längre. En person
kan flytta till Finland till exempel på grund av jobb
eller äktenskap, som asylsökande, kvotflykting eller Inställning mot myndigheter, lagstiftning
återvandrare, eller genom ett program för familjeå- och medier
terföring. Invandrare kan vara utbildade eller inte,
och det kan röra sig barn, unga, människor i me- Många invandrare, särskilt flyktingar och asylsökandelåldern eller äldre människor. De kan komma från de, har dåliga erfarenheter av myndigheter och av
storstäder, små byar, djungler eller flyktingläger, hur officiella ärenden sköts i deras ursprungsland.
från Europa eller längre bortifrån. Detta innebär att I många länder är polisen och brandkåren militära
olika invandrare har olika uppfattningar om liv och organisationer som måste mutas. Hela förvaltningsdöd, om hur vardagen ser ut och givetvis om vad systemet kan vara genomkorrumperat. Då litar man
som är tryggt. Det är viktigt att var och en av dem givetvis inte på att myndigheterna sköter sitt jobb.
Genom att bemöta invandrare fördomsfritt och visa
får handledning i brandskydd på lika villkor.
en genuin vilja att hjälpa kan vi underbygga deras
förtroende för ett fungerande samhälle.
Det är viktigt att vi förstärker invandrarnas förtOm kulturella skillnader
roende för det finska systemet. Det fungerar, det
tillhör alla och det har inte för avsikt att vålla probVi alla bär med oss tanke-, känslo- och beteen- lem eller särbehandla. Det finska systemet är även
demönster som härrör från vår uppväxt och vårt liv. allas angelägenhet – vi tar alla ansvar för varandras
Vårt beteende påverkas bl.a. av kön, ålder, religion, säkerhet. Vi alla behövs för att förbättra brandskydsocialgrupp och samhällsstatus.
det.
I många länder uppfattas begreppet familj
I Finland regleras brandskyddet, medborgarnas
mycket annorlunda än i Finland. Vi räknar oftast skyldighet att förebygga olyckor och sättet hur man
bara kärnfamiljen som ”familj”. I många kulturer är ska handla när en olycka inträffar i lagen. Var och
det mannen som är familjens högsta auktoritet och en är skyldig att hjälpa andra. Detta är något du bör
den som sköter saker och ting.
poängtera.
I många kulturer har religionen en starkare roll
Invandrare kan vara misstänksamma mot meän i vår västerländska kultur. Regler och bud föl- dierna. De kan uppleva att tidningar är propaganjs till punkt och pricka, och religionen kan t.o.m. da och att alla fakta inte når allmänheten eftersom
diktera dygnsrytmen. Människor vars tro bygger på informationen är censurerad. I Finland är vi dock
fatalism (dvs. på tron att deras öde är bestämt) delar vana att hålla allmänheten informerad via medier-
3
na. Mediernas roll som informationskanal för brandskyddsfrågor bör alltså inte underskattas. Påpeka gärna
att de guider och broschyrer som olika organisationer
ger ut är tillförlitliga och innehåller viktig information.
Uppfattning av fara och trygghet
Uppfattningen om vad som är farligt eller tryggt varierar
från individ till individ men är också åtminstone i viss
mån knuten till personens kulturella bakgrund. Vi kan
lätt tro att flyktingar som kommit till Finland till exempel är oförsiktiga med eld, men i själva verket är de ofta
mycket mer vana att hantera eld än vad vi är. En frivilligt
tagen risk känns dock mindre farlig än en risk över vilken vi inte har någon makt. Vi är rädda för storkatastrofer men ser inte riskerna i vårt dagliga liv.
Vissa känner trygghet genom sin tro på Gud, andra
hittar trygghet i att själva skyddade sig mot faror. I länder där det dagliga livet har en stark religiös prägel är det
Gud som tar och Gud som ger. Människan kan inte själv
4
påverka sitt öde, och onda handlingar har följder. När en
olycka inträffar kan man därför tro att det är Guds vilja
och att man inte kan göra något för att lindra följderna.
Vissa kan t.o.m. tycka att det är fördömligt att förebygga
olyckor, att det strider mot Guds vilja.
Stötestenar i vardagen
El och rinnande vatten upplevs ofta som det märkligaste
med livet i Finland. Här finns dock skäl att komma ihåg
att förhållandena från vilka invandraren härstammar har
stor betydelse. Vissa invandrare kommer från förhållanden som liknar de vi har i Finland.
Öppen eld har ibland lett till problem. I vissa invandrares ursprungsländer lagas t.ex. all mat över öppen
eld. Att göra upp eld inomhus är alltid förbjudet, och för
att göra upp eld utomhus måste man först kontrollera att
förhållandena är lämpliga och att elden görs upp på lovlig plats.
BROSCHYREN BRANDSKYDD I
HEMMET
FÖR EN TRYGG MORGONDAG
BRANDSKYDD
I HEMMET
Kommun/stad:
_________________________________________________________
Gatuadress:
_________________________________________________________
Dörrkod:
_________________________________________________________
Telefonnummer:
_________________________________________________________
NÖDNUMMER:
112
Håll denna broschyr på en synlig plats.
1
Pärmen
På broschyrens pärm finns en tom rad för mottagarens upp adressen om den behöver ringa nödcentralen. Anadress. Den ska fyllas i så att personen lätt kan läsa visningar om hur man ringer nödsamtal finns i slutet av
broschyren.
5
Brandvarnaren
Δ Placerabrandvarnarei
taket.
Δ Bytbatteriernaengångom
året.
Δ Duskasjälvskaffa
brandvarnare till din bostad.
Δ Brandvarnarenlarmarinte
hjälp.Dumåstesjälvringa
nödcentralen.
Δ Testadinabrandvarnareen
gång i månaden genom att
trycka på testknappen.
Placerabrandvarnare:
Δiallasovrum
Brandvarnareskafinnasiallafinländskahem.Duska
självsetillattdetfinnstillräckligtmedbrandvarnareidin
bostad. Brandvarnare ska helst placeras i alla sovrum (MH),
itamburen/hallen(ET)ochivardagsrummet(OH).Placera
brandvarnarna i taket.
Δitamburen/hallen
Δivardagsrummet
2
3
Brandvarnare
Det ligger på var och ens eget ansvar att skaffa brandvarnare till sin bostad. Brandvarnarens uppgift är att upptäcka rök så tidigt som möjligt, och att varna dem som
befinner sig i bostaden så att de hinner ta sig ut i tid. Från
den stund det börjar brinna har man bara några minuter
på sig att sätta sig i säkerhet. Eftersom rök är varmare
än den omgivande rumsluften och stiger mot taket ska
brandvarnaren alltid placeras i taket, mitt i rummet.
Brandvarnarens batterier ska bytas ut en gång om året
och man ska testa minst en gång i månaden att brandvarnaren fungerar. På brandvarnaren finns en testknapp för
detta ändamål. Brandvarnaren behöver inte tas ned från
taket under testet.
6
En brandvarnare har en livstid på ca 10 år. Den kan slängas med hushållssoporna. Nya brandvarnare kan köpas i
vanliga matbutiker.
Poängtera gärna att brandvarnaren inte larmar brandkåren till platsen. Den varnar endast dem som befinner sig
i bostaden. Var och en måste själv larma hjälp genom att
ringa nödcentralen.
Det ska finnas en brandvarnare per begynnande 60
kvadratmeter i alla bostäder. Rekommendationen är att
brandvarnare placeras i alla sovrum, i vardagsrummet
och i tamburen/hallen nära utgången.
Köket
Δ Läggintepapper,plastkärl,
pannlappar eller andra
materialsomlättkanfatta
eldpåspisenellernära
den.
Δ Spisenärbaratillför
matlagning.
Δ Knäppavströmmenfrån
elektriskaapparaternärdu
inteanvänderdem.
Δ Draocksåutstickkontakten
till kaffekokaren,
vattenkokaren och
brödrostenureluttagetnär
duinteanvänderdem.
Δ Dammsugdenbakresidan
av dina kylapparater minst
en gång om året.
Δ Spisenärinteenextra
värmare.Använddeninte
förattvärmauppbostaden.
Δ Stängavspisennärduinte
använderden.
Δ Ställinugneneller
kokplattanmedprecisrätt
temperatur för den mat du
lagar.
ΔEttrentochsnyggtkök
ärbrandsäkrareänett
ostädigt.
4
5
Köket
Många bränder börjar vid spisen och i samband med matlagning. Elspisar är en sällsynthet i många av de kulturer
från vilka vi tar emot invandrare. Många invandrargrupper kokar sin mat i olja. Överhettad olja kan lätt börja
brinna. En elspis ger inga synliga flammor och upplevs
därför inte som brandfarlig. Många är dessutom ovana
vid tanken att plattans värme ska justeras olika för olika
behov. Vissa använder t.o.m. spisen som en tillskottsvärmare för att värma upp bostaden. Det finns alltså god
anledning till att ni grundligt går igenom spisen och hur
den ska användas.
Påpeka att kokplattorna blir så heta att lättantändliga
material i närheten kan fatta eld, eller smälta och därpå fatta eld. Detta händer t.ex. med plastkärl som läggs
på plattan. Påminn personen om att den hela tiden bör
hålla ett öga på maten medan spisen är på, och stänga
av spisen så fort maten är klar. I Finland säljs många
förgräddade spannmålsprodukter och det är viktigt att du
tillsammans med personen går igenom gräddningstider
och ugnstemperaturer samt vilka matlagningsmetoder
som en elspis är lämplig för. T.ex. kött måste inte stekas
över öppen eld – med en elspis har man många andra
alternativ. Viktiga frågor med tanke på brandskyddet är
också vilken kastrull/panna man väljer (typ och storlek)
till kokplattan eller ugnen, och vilken typ av lock man
använder.
I Finland omfattar köksutrustningen vanligtvis kaffekokare, vattenkokare och brödrost. Dessa ska knäppas
av så fort man har använt dem och stickkontakten ska
dras ur eluttaget. En termoskanna är ett tryggt val om
man vill hålla kaffet varmt en längre tid.
En viktig regel inom brandskyddet är att man håller
sina elapparater rena. Damm och smuts höjer nämligen
brandrisken. Gå igenom vilka rengöringsmetoder som är
lämpliga. Elapparater tål till exempel inte att dränkas i
vatten.
Brödrostens smulbricka ska helst tömmas regelbundet, spisen och ugnen ska hållas rena och bakre sidan av
kylskåpet ska dammsugas minst en gång om året.
7
Elapparater
Δ Drautstickkontakternatill
dinaelapparaternärdu
inteanvänderdem,t.ex.
tvättmaskin,kaffekokare,
TV.
Δ Hållinteisladdenutani
stickkontaktennärdudrar
ut den ur eluttaget.
Δ Lämnaintehetastrykjärn,
brödrostar eller grillar
obevakade.
Δ Användinteelapparaternär
duinteärhemma.Lämna
t.ex.intepåtvättmaskinen
närdugårhemifrån.
Δ Läselapparaternas
bruksanvisningarochfölj
dem.
Δ Kopplainteflera
förlängningssladdartill
långalängor.Låtinte
damm samlas kring
förlängningssladdarna.
Δ Användintetrasiga
förlängningssladdareller
eluttag.
Δ Trasigaelapparaterkan
orsaka eldsvåda. Endast
elaffärerfårrepareratrasiga
elapparater. Skaffa en ny
apparat om den gamla inte
kan repareras.
Δ Lamporfårintetäckasöver.
Det måste finnas tom luft
runt lampan.
6
7
Elapparater
En bra tumregel är att man alltid knäpper av strömmen
och drar ut stickkontakten ur eluttaget när en elapparat
inte används. Då man drar ut strömsladden ur väggen
ska man alltid hålla i stickkontakten, inte i sladden. Om
sladdfästet i stickkontakten blir skadat kan det leda till
kortslutning och brand. Det är viktigt att du poängterar
att man inte får använda trasiga elapparater, de utgör en
brandrisk. Vem som helst får inte försöka reparera en
elapparat. I likhet med alla andra elarbeten kräver det
utbildning och arbetstillstånd för branschen.
Elapparater får aldrig lämnas på då man går ut. Tvättmaskiner och diskmaskiner som får fel kan orsaka brand
eller vattenskador i bostaden. Efter att tvättcykeln har
gått bör man knäppa av strömmen och stänga vattenkranen. Ett obevakat strykjärn får inte heller lämnas på.
Även om man bara lämnar rummet för en kort stund ska
strykjärnet stängas av.
porna inte är placerade för nära antändliga material och
att de omges av gott om luft. En lampa får aldrig täckas
över för att dämpa ljuset eller skapa stämning. Det är
också viktigt att man torkar av dammet från lamporna.
TV:n måste omges av tillräckligt med luft. Den får
inte täckas över eller användas som plats för prydnader.
TV:n och TV:ns ventilationshål bör helst dammsugas
regelbundet. TV:n bör inte lämnas i standby-läge utan
stängas av helt och hållet till natten och när man går ut.
Förlängningssladdar behövs ibland, men man måste
vara extra försiktig med dem. Flera förlängningssladdar
får aldrig kopplas ihop. Grenuttag som ligger på golvet
ska skyddas mot fukt och hållas undan från lekande barn.
Man ska också vara medveten om att det finns olika förlängningssladdar för utomhus- och inomhusbruk. Utomhus får man bara använda sladdar avsedda för utomhusbruk, och även då måste man se upp med fukt.
Den bakre sidan av kylskåpet bör helst dammsugas
Det gäller även att vara försiktig med belysningen i en gång om året, eftersom dammet som samlas där höjer
bostaden. Glödlampor och halogenlampor blir mycket brandrisken. I en kylfrys med självavfrostning kan vatheta. För att undvika överhettning ska man se till att lam- tenslangen lätt bli blockerad. Det är viktigt att slangen
8
Elapparater
Δ Knäppavströmmenfrån
TV:ntillnattenochnär
du går ut. TV:n har en
strömknapp som du kan
trycka av och på.
Öppen eld
Δ Placeraaldrigföremålpå
TV:n.
Δ Hållbrinnandeljusunder
uppsyn hela tiden.
Δ DammsugTV:nochTV:ns
ventilationshål regelbundet.
Δ Ljusstakar/ljushållareska
varagjordaavmaterialsom
intebrinner,t.ex.metall
eller glas.
Δ OmdustängeravTV:nmed
fjärrkontrollenärströmmen
fortfarande på.
Δ Brinnandemarschaller
får inte hållas inomhus,
på balkonger eller på
terrasser.
Δ Värmeljusskaplacerasi
varsinljushållare.
8
9
Öppen eld
hålls ren så att smältvatten inte rinner ner i botten av
kylfrysen och vidare ut på golvet.
Om hushållet har en gasspis är det viktigt att dess
funktion och underhåll behandlas särskilt noggrant. En
bra vana är att man efter matlagningen alltid stänger först
ventilen på flaskan och sedan stänger av gasbrännaren.
På detta sätt undviker man att gas läcker ut i rummet från
gasslangen ifall den är skadad.
Öppen eld medför alltid en risk för eldsvåda. Öppen eld
får aldrig göras upp inne i bostaden eller ute på balkongen, med undantag av levande ljus avsedda att brännas
inomhus. Också med levande ljus måste man vara försiktig, de får aldrig lämnas obevakade. Samma gäller
rökelseprodukter. Varje ljus ska sitta i en egen ljusstake eller ljushållare. Ljushållarna ska vara tillverkade av
ett eldfast material och de ska placeras minst 5 cm från
varandra. Annars kan de hetta upp varandra och börja
smälta, vilket kan leda till brand.
Marschaller får endast brännas ute på gården, på säkert avstånd från tillträdesleder och byggnader. Lätta
marschaller kan blåsa iväg med vinden, med allvarliga
följder. På balkongen är det förbjudet att bränna annat
än ljus. Då man har levande ljus ute på balkongen gäller
samma regler som inomhus.
9
Rökning
Balkongen
Bastu
Δ Hänginteupptvättibastun.
Δ Täckaldrigöver
bastuugnen.
Δ Rökaldrigisängenellerpå
soffan.
Δ Bastunärinteett
förvaringsutrymme.
Δ Användintegrillen
inne i bostaden eller på
balkongen.
Δ Varnogamedattfimparblir
ordentligtsläckta.
Δ Balkongenärinteett
förvaringsutrymme.
Uppvärmning,batterier
Δ Fimparfårintekastasi
soporna.
Δ Täckaldrigöver
värmebatterier.
Δ Lämnaintetändareeller
tändstickorsåattbarnkan
komma åt dem.
Δ Värmebatterierfårinte
användasföratttorka
kläder.
11
10
Rökning
Rökning i sängen är en mycket vanlig orsak till eldsvåda. Det lönar sig att ha en särskild plats reserverad för
rökning, med en askkopp tillverkad av ett eldfast material. Fimpar ska släckas ordentligt och de får inte slängas i soporna . Tändstickor och tändare ska hållas utom
räckhåll för barn.
Balkong
Balkongen är i viss mening ett utrymme utanför bostaden. Den är ändå kopplad till bostaden på ett sätt som
gör att en öppen eld eller mycket het värmekälla (t.ex.
elgrill) ute på balkongen medför en brandrisk också för
själva bostaden. Balkongmöbler av plast tål inte ljus,
lyktor e. dyl. som blir mycket heta. Om man röker ute
på balkongen måste det finnas en askkopp av ett eldfast
material till hands.
10
Bastu
Bastun är avsedd för bastubad – all annan användning
utgör en brandrisk. Man ska aldrig lägga något på bastuugnen, inte ens för en kort stund. Bränder har orsakats
bl.a. av plastfat som ställts på bastuugnen och glömts
kvar där när bastuugnen kopplats på. Bastun får inte heller användas som förvaringsutrymme eller för att torka
kläder.
Det är viktigt att man kommer ihåg att slå av strömmen
så fort man har badat färdigt, så att bastuugnen inte kommer åt att bli överhettad.
Uppvärmning, batterier
Om bostaden behöver tillskottsvärme bör man använda
lämpliga värmebatterier försedda med termostat. Vissa
värmebatterier kan bli så heta att kläder som lämnats att
torka på dem, gardiner som hänger för nära eller andra
lättantändliga material kan börja brinna. Värmeavgivningen från batteriet är effektivast om det omges av luft
på alla sidor.
Trappuppgång
Δ Lämnaaldrignågotute
itrappuppgången,t.ex.
barnvagnar eller skor. Det
finns en risk för mordbrand.
Det brinner i en annan bostad,
hurgörjag?
Δ Omdetintehar
kommit rök in i
trappuppgången: ta
dig ut ur byggnaden
via trappuppgången.
Stängdörrentilldin
bostad.Användinte
hissen.
1. Dörr till bostad
- utgång till
trapphus.
2. Balkongdörr, reservutgång
utgång till balkong i
nödfall.
Δ Omdetharkommitrökin
i trappuppgången: stanna
kvaridinbostadochstäng
dörren till trappuppgången.
Δ Omdetkommerrökinidin
bostad: gå ut på balkongen
ochstängdörrenefterdig.
Ropapåhjälpochvänta
tills brandkåren kommer
ochhjälperdig.Väntapå
brandkåren, hoppa inte.
Δ Lämnaaldrignågoti
korridorernaikällareneller
uppe på vinden.
Δ Gåinteutpåbalkongen
om det brinner i bostaden
under dig.
13
12
Trappuppgång/förvaring
Husets allmänna korridorer och balkonger får inte användas som förvaringsutrymmen. Korridorer ska hållas
tomma så att man i en nödsituation snabbt kan ta sig ut,
och så att räddningsarbetet inte fördröjs. Barnvagnar och
liknande som lämnas i trapphus skapar dessutom en risk
för mordbrand. Flera mordbränder anläggs varje år.
Vid brand
Hur man tar sig ut ur byggnaden i en nödsituation är något som måste visas och övas ordentligt. Vem som helst
kan råka ut för en situation där man snabbt måste kunna
sätta sig i säkerhet. Hur gör man om en brandvarnare i
hemmet börjar pipa? Hur gör man om man hör brandvarnaren hos grannen? Hur gör man om man hör brandlarmet i en offentlig byggnad?
Räddningsinstruktionen i broschyren ger klara allmänna instruktioner för situationer som dessa. Förutom
de allmängiltiga instruktionerna är det viktigt att du tillsammans med personen går igenom hur den ska göra i
sin egen bostad/bostadsbyggnad.
11
Detbrinneribostadendärjagbefinnermig,hurgörjag?
Detbrinneribostadendärjagbefinnermig,hurgörjag?
Δ Varnaochrädda.
ΔFörsöksläckaelden.Sätt
intedigsjälvifara.
Δ Tadigutfrånrummetdär
det brinner.
Δ Ordnavägvisningsåatt
brandkåren hittar fram.
Δ Begränsabrandengenom
attstängadörrar,fönster
och ventilation.
Δ Δ
Dessasymbolervisardenrakastevägenut.
Dessasymbolervisardenrakastevägenut.
14
Hur göra om det brinner, hur man ringer ett
nödsamtal
Allra viktigast när det brinner är att man snabbt sätter
sig i säkerhet. Det kan hända att också andra människor
är i fara. Genom att handla rätt kan man rädda liv. Om
man i förväg har gått igenom hur man ska göra och övat
procedurerna är det lättare att handla i en verklig nödsituation.
Det är viktigt att man snabbt informerar andra människor som befinner sig i fara om situationen och i mån
av möjlighet hjälper barn och rörelsehämmade personer
12
Δ Ring112frånensäker
plats.
Δ Släckare
Δ Knappsomlarmar
brandkåren
15
i säkerhet.
Om det är möjligt kan man försöka släcka en begynnande brand, men det viktigaste är att man sätter sig i
säkerhet. När man har kommit i säkerhet ska man ringa
nödnumret 112 enligt anvisningarna för nödsamtal.
112 är det allmänna nödnumret i hela Europa. Gå gärna igenom tillsammans med personen hur man ringer ett
nödsamtal.
Såanvänderdu
enbrandfilt
Δ Brandfiltenmåstevara
tillräckligtstor,t.ex.
120x180cm.
Δ Brandfiltaranvändsförattsläcka
småbränder,t.ex.brinnande
kaffekokare, kastruller eller TVapparater. En brandfilt kan också
användasförattsläckaenperson
som har fattat eld.
Δ Hängupppåsenmed
brandfiltenpåenväggi
köket.
Δ Tatagibrandfiltenshörn.
Håll brandfilten mellan dig
självochelden,komihåg
attskyddahänderna.
16
Δ Täcklugntöverdet
brinnande föremålet med
brandfilten.
Δ Bytutbrandfiltenomden
har skadats.
Δ Setillattdetbrinnande
föremålet inte får syre.
Stängavplattanoch
spisfläkten.
Δ Tabortdetsläckta
föremålet från den heta
plattan.Låtkallna.
Δ Ring112.
17
Brandfilt
En brandfilt ska gärna finnas i alla bostäder. Filten ska brandfilt släcker eld genom att blockera syretillförseln
placeras så att den är inom räckhåll, till exempel på köks- till lågorna. Det är viktigt att ni tillsammans övar hur
väggen. Brandfiltar tillverkas av tätt, eldfast material. En man använder en brandfilt.
13
Nödsamtal 112
1. RINGNÖDSAMTALETSJÄLV,OMDUKAN
Detärviktigtattnödsamtaletringsavdenpersonsom
ärendetgällerellersombefinnersigpåolycksplatsen,
eftersompersonenhardeninformationsomjourhavanden
behöverförattavgöravilkenhjälpsomskaskickastill
platsen. Ett samtal som rings av en mellanhand kan leda till
atthjälpendröjer.
2. BERÄTTAVADSOMHARHÄNT
Jourhavandenpånödcentralenställerfrågoromvadsomhar
hänt,förattkunnaskickarättslagshjälp.
6. AVSLUTASAMTALETFÖRSTNÄRDUBLIRTILLSAGDATT
GÖRA DET
Onduavslutarsamtaletförtidigtkanhjälpenblifördröjd.
Läggpånärdublirtillsagdattgöradet.Hålltelefonlinjen
ledig.Detkanhändaattjourhavandenellerdenlarmade
hjälpenringerochberomfleruppgifter.
Ordnasåatthjälpenhittarfram.Ringpånyttomsituationen
förändras.
Nödnumretär112.
3. ANGE EXAKT ADRESS OCH KOMMUN
Samma gatuadress kan finnas i ett antal olika kommuner.
Därförärdetviktigtattduangerbådeadressochkommun.
4. SVARAPÅJOURHAVANDENSFRÅGOR
Frågornafördröjerintehjälpen.Ibrådskandefalllarmar
jourhavandenhjälpfrånbehörigamyndighetermedan
nödsamtalet pågår.
5. FÖLJDEINSTRUKTIONERDUFÅR
Jourhavandengerviktigainstruktionersomdubörfölja.19
18
Nödsamtal
19
112 är ett riksomfattande nödnummer dit man ska rin- nödsamtal. Därutöver kan du gärna betona att ifall en
ga om det har skett en olycka och man behöver hjälp. olycka inträffar i hemmet räcker det om personen kan
I broschyren finns anvisningar om hur man ringer ange sin egen adress och i korthet berätta vad som har
hänt. Hjälp får man alltid.
14
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
15
FÖR EN TRYGG MORGONDAG
BRANDSKYDD I
HEMMET
Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland
Helsingfors stads räddningsverk
Tammerfors regionala räddningsverk
Finlands Flyktinghjälp/KOTILO-projektet
Krämertsskogs förläggning
Brandskyddsfonden
Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö
Ratamestarinkatu 11, 00520 Helsinki
Puhelin (09) 476 112, faksi (09) 4761 1400
www.spek.fi – [email protected]
16
