Folkhögskolorna i Västra Götaland 2020

Folkhögskolorna i Västra Götaland 2020
- Ett samtal om framtiden mellan
regionens sju folkhögskolor 2014
Antaget av de samlade presidierna vid ett möte på Vara folkhögskola 2014-12-01
Vår bakgrund
De sju regionägda folkhögskolorna i Västra Götaland kommer från 2015 att finnas i en
gemensam förvaltning och drivas ännu mera samordnat än hittills. Styrelserna för skolorna
har under 2014, som en del i överlämnandet till en ny styrelse, genomfört ett framtidsinriktat
analysarbete.
I detta har två dokument varit tongivande, Västra Götaland 2020 – strategi för tillväxt och
utveckling i Västra Götaland 2014-2020 och den av riksdagen beslutade framtida
inriktningen för folkbildningen som bygger på Regeringens proposition 2013/14:172 "Allas
kunskap - allas bildning".
Vi har också studerat ett stort antal andra dokument:
 Biståndspolitisk plattform
 En mötesplats i världen (kulturplan för Västra Götalandsregionen 2012-2014)
 En politik för en levande demokrati
 En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016
 Ett stärk och självständigt civilsamhälle
 Jämställdhetspolitikens inriktning 2011-2014
 Med fokus på unga
 Samling för social hållbarhet
Under 2014 har folkhögskolan deltagit i processen att ta fram Riktlinjer för strategiområdet
vidgat deltagande. Under arbetet har arrangerats två konferenser på temat Tänk om!
Vi återger här inledningen till riktlinjerna som heter Rätten att delta i kulturlivet.
INLEDNING
I vår tid är kultur en del av ett välfärdssystem som ställer allt högre krav på brett deltagande i
kulturlivet. Genom att förena perspektiv från mänskliga rättigheter och vidgat deltagande ska
riktlinjerna ge kulturnämnden ett handfast verktyg för att förbättra villkoren för alla invånare
delaktighet i Västra Götalands kulturverksamhet. Riktlinjerna ska skapa förutsättningar för att
gå till konkrets handling: från att nå alla invånare till att även angå alla invånare och göra
kultur till en angelägenhet för alla.
Riktlinjerna ska vara vägledande när kulturnämnden beslutar om, och följer upp, insatser
inom strategiområdet vidgat deltagande. Strategiområdet, och därmed riktlinjerna, tillämpas
generellt för kulturnämnden verksamhet inom t ex långsiktiga uppdrag, kulturstrategiska
uppdrag och utvecklingsmedel och inte endast för de särskilda budgetmedel som
kulturnämnden har anvisat.
Det betyder att de ska vara vägledande för kultursekretariatet vid bedömning av alla
ansökningar, uppdrag och projekt samt vid uppföljning av dessa.
DEFINITION
Vidgat deltagande är ett strategiområde i Västra Götalandsregionens kulturstrategi ”En
mötesplats i världen”. Det syftar till att engagera invånare i offentligt finansierade
kulturverksamheter – inte bara i egenskap av besökare, utan även som aktiv deltagare. Det
handlar om människors deltagande i kulturlivet som en rättighet oavsett bakgrund, kön, klass,
etnicitet, religion, ålder funktion och sexuell orientering. Vidgat deltagande innebär därmed
att aktivt verka för jämlikhet och jämställdhet samt att motverka diskriminering och rasism.
Jämställdhet definieras som jämlikhet mellan könen. Jämlikhet omfattar även andra
diskrimineringsgrunder som etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och klass.
I fortsättningen används därför begreppet jämlikhet som ett sätt att omfatta alla dessa.
Vidgat deltagande handlar om att gå från tillgänglighet till delaktighet; från utbud till
invånarnas efterfrågan.
Det handlar med andra ord inte längre om att marknadsföra färdigproducerade program, utan
om förändringsprocesser och dialog med invånarna som ska leda till ökad jämlikhet och
jämställdhet vad gäller invånarnas eget skapande och kulturintresse. Det räcker inte med att
öppna dörrarna till institutionerna, införa fri entré eller att funktionsanpassa lokalerna; man
måste framförallt övervinna mentala barriärer och diskriminerande normer.
SYFTE
Samhället vilar ytterst på kultur, människans förmåga att skapa förutsättningar för att utveckla
sig själv och sin livsmiljö. Vi både skapar själva och tar del av andras kreativitet. Människor
kan förverkliga sina kreativa förmågor när deras grundläggande mänskliga rättigheter är
tillförsäkrade. Det räcker inte med att erkänna rätten till kultur på ett retoriskt plan och som en
ren möjlighet - kulturpolitiken ska erbjuda människor reella möjligheter till deltagande; det
vill säga kulturellt bildning, förmågan att förstå och tolka kultur samt förmågan att ge uttryck
för sin kreativitet.
Riksdagens uppdrag
I regeringens proposition 2013/14:172 "Allas kunskap - allas bildning" formuleras för första
gången ett särskilt mål för folkbildningspolitiken. Det betyder att folkbildningen som de flesta
politikområdena har fått sitt mål. Det särskilda målet för den statliga folkbildningspolitiken är
att
-
Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap
och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.
Det innebär att statens ambitioner med politiken blir tydligare och att folkbildningens
målgrupp är bredare än målgruppen för vuxenutbildningen där folkbildningen tidigare ingick
Riksdagen har också fortsatt gett folkbildningen i uppdrag att:




stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin
livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i
samhället
bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet
Regionens uppdrag
Västra Götaland 2020 – strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 är
den gemensamma vägvisaren för Västra Götalands utveckling. Den är antagen av
regionfullmäktige och har tagits fram med grund i det uppdrag regering och riksdag gett
Västra Götalandsregionen att samordna och driva det regionala utvecklingsarbetet
i Västra Götaland. Strategin har starka kopplingar till EU:s strategi för tillväxt, Europa 2020.
Målet är att invånarna i hela Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att
utvecklas.
Möjligheter och utmaningar
Globala trender och snabba förändringar präglar våra liv. Vi påverkas också av stora
demografiska förändringar. För att möta de möjligheter och utmaningar vi står inför idag
behövs en förståelse för de grundläggande drivkrafterna för regional tillväxt och utveckling.
Det krävs också insikt i Västra Götalands särdrag och särskilda förutsättningar och hur dessa
påverkas av omvärldsförändringar.
Möjligheterna och utmaningarna hanterar vi bäst med gemensamma krafter. Hur väl vi lyckas
beror på hur vi tar tillvara våra förutsättningar, vår anpassningsförmåga vår kapacitet att se
möjligheter i det nya och hur bra vi samverkar – i gamla och nya konstellationer.
Gemensamt ska vi arbeta för fler jobb, minskat utanförskap och minskad segregation, en
uthållig och mer hållbar tillväxt och ökad delaktighet och kreativitet. Vi ska begränsa
vår klimatpåverkan, ge fler invånare tillgång till bättre kommunikationer och arbeta för
jämställdhet mellan män och kvinnor, i utbildning och i arbetsliv. Hela Västra Götaland ska
ha goda förutsättningar att utvecklas.
Vi har redan kommit långt på vägen. Utvecklingsarbetet i Västra Götaland är omfattande. På
många områden finns pågående överenskommelser och planer med tydliga mål, framtagna i
breda partnerskap. I några fall utgår arbetet från det statliga uppdraget. I andra fall, när det
gäller till exempel samarbete kring klimatsatsningar, är initiativen lokala och regionala och
omfattar aktörer från alla delar av samhället.
Många engagerade och delaktiga
Strategin är resultatet av stort engagemang från många delar av samhället. Ett framgångsrikt
genomförande kräver tät samverkan i Västra Götaland, liksom nationell och internationell
samverkan.
Regionens folkhögskolor tar en aktiv del i att genomföra framtidsstrategin. I vår analys finner
vi att folkhögskolan ska göras delaktig i arbetet med Västra Götaland 2020 på följande
områden (texterna är hämtade ur kortvarianten).
En ledande kunskapsregion
Ett samhälle som är attraktivt och konkurrenskraftigt skapas av invånare som vill och får
möjlighet att utvecklas. Västra Götaland ska präglas av goda förutsättningar för utbildning,
forskning och innovation, företagsamhet och ett internationellt konkurrenskraftigt
näringsliv.
Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande
Företag och goda idéer ska ha möjligheter att utvecklas. Invånarna ska ha tillgång till en bred
arbetsmarknad, där fler är anställda i växande företag. Målet är ett positivt klimat för
kreativitet, entreprenörskap och företagande.
DET SKA VI ÅSTADKOMMA GENOM ATT
1 stimulera ökat entreprenörskap
2 skapa förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag
3 främja konkurrenskraftiga små och medelstora företag
Vår kommentar: Folkhögskolans kursutbud, särskilt kurser på eftergymnasial nivå, kan
utformas så att de stöder möjligheten att arbeta i entreprenörskap och få möjligheten att
förverkliga idén om ett eget företag.
Internationell konkurrenskraft genom kraftsamling på styrkeområden
Ett fokuserat utvecklingsarbete inom styrkeområden, med satsningar på forskning, utbildning
och innovation, ska bidra till att lösa de samhällsutmaningar vi står inför.
Arbetet ska drivas så att nya starka områden och ny företagsamhet kan utvecklas, för ett brett
och mångfasetterat näringsliv. Fem starka områden har särskilt pekats ut i Västra Götaland;
Life science, hållbara transporter, hållbar stadsutveckling, grön kemi, marin miljö och marina
sektorer. Andra viktiga områden är textil/mode/design, hållbar produktion, kulturella och
kreativa näringar, förnybar energi, livsmedel/gröna näringar, informations- och
kommunikationsteknik liksom besöksnäring.
Målet är att vara världsledande på innovation inom dessa styrkeområden.
DET SKA VI ÅSTADKOMMA GENOM ATT
4 attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden
5 stärka våra forsknings- och innovationsmiljöers internationella konkurrenskraft
6 utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik
7 stimulera nationella och internationella samarbeten inom forskning och innovation
8 stärka science parks och andra samverkansmiljöer för forskning och innovation
Vår kommentar: Folkhögskolan bör erbjudas möjlighet att vara en del i att möta forskare
från andra länder, särskilt gäller det möjligheten att undervisa i SFI och på andra sätt
förbereda för livet i Sverige och svensk kultur.
En region för alla
Invånarna i hela Västra Götaland ska ha goda möjligheter att utvecklas, genom utbildning,
arbete och bra kommunikationer. Utanförskap måste brytas och sociala och ekonomiska
skillnader minska. Mångfald bland invånarna är en resurs som behöver tas tillvara bättre.
Bryt utanförskap och stärk kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv
Goda kopplingar mellan utbildning och arbetsliv är en viktig fråga för att minska utanförskap
och diskriminering och för att stärka integrationen. Det är också viktig för företags och
organisationers utveckling och för den långsiktiga utvecklingen i alla delar av Västra
Götaland. Målet är att minska skillnaderna mellan invånare i olika bostadsområden och
stadsdelar samt att elever och studenter ska ha en nära koppling till arbetslivet.
DET SKA VI ÅSTADKOMMA GENOM ATT
9 skapa goda möjligheter för unga till praktik, ferieplatser och mentorer
10 öka samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet
11 främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom
12 lösa större städers utmaningar kring utanförskap och segregation
Vår kommentar: Folkhögskolan är aktiv i att möta unga människor i behov av
grundläggande kompetenser på gymnasienivå, men kan också erbjuda goda möjligheter till
eftergymnasiala studier som i hög grad anpassas efter deltagarnas och det omgivande
samhällets behov. Också delregionala och rent lokala behov. Vi har både ett starkt
engagemang och ett gott kunnande att möte utmaningar i utanförskap och segregation.
Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft
Hur kompetens utvecklas, synliggörs och används på arbetsmarknaden är avgörande för att ge
invånare, företag och organisationer möjlighet att växa. Målet är att alla invånare ska ha
möjlighet att ta tillvara sin potential och kompetens i utbildning och arbetsliv.
DET SKA VI ÅSTADKOMMA GENOM ATT
13 arbeta för att fler fortsätter studera efter gymnasiet och avhoppen från skolan
minskar
14 förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering
15 stärka möjligheterna till kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och
organisationer
16 utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov
Vår kommentar: Folkhögskolan har särskild kompetens att möta de som väljer att fortsätta
att studera efter det att de ”hoppat av” gymnasieskolan. Vi driver redan omfattande
verksamhet på det området. Vi är en viktig och självständig del av det svenska
utbildningssystemet med goda möjligheter att möta framtida kompetensbehov.
En region som syns och engagerar
Ett samhälle som präglas av ett rikt kulturliv, möten, evenemang och nyskapande är
attraktivt för både medborgare, besökare och investeringar. Västra Götaland ska vara
en region som berör, påverkar och formar framtidens utveckling.
En ledande kulturregion med fokus på delaktighet
Kultur är en viktig del av vardagen. Västra Götaland ska vara en förebild när det gäller att
använda kulturen som motor för nyskapande och samhällsutveckling. Målet är ett kulturliv
som bidrar till aktiva och engagerade invånare i hela Västra Götaland.
DET SKA VI ÅSTADKOMMA GENOM ATT
27 främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i Västra Götaland
28 främja ungdomskultur och utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts
Vår kommentar: Vi är en viktig del i ett aktivt och nyskapande kulturliv i hela regionen och
främjar och synliggör genom vårt arbete en god ungdomskultur där unga möts.
Demokrati
Vi menar att Riksdagens uppdrag till folkbildnigen i första hand är en demokratifråga.
Uppdraget lyder




stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin
livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i
samhället
bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet
De första folkhögskolorna i landet startade år 1868 med syftet att bilda och utbilda den unga
manliga bondebefolkningen till att axla de uppdrag i kommuner, landsting och riksdag som
den nya begränsade rösträttsreformen gav till de självägande bönderna. Allt efter som
rösträtten successivt utvidgades för att år 1921 omfattade hela Sveriges vuxna befolkning,
kvinnor och män, blev det som kom att kallas ”allmän och medborgerlig bildning” en viktig
uppgift för alla folkhögskolor.
Samhällskunskap, att kunna uttrycka sig på svenska språket i tal och skrift, kunskaper om hur
kommuner, landsting och riket styrs, om folkrörelser, organisationer, näringsliv och om
arbetsmarknadens parter utgör grundelementen i folkhögskolornas demokratiuppdrag.
Många är de politiker, administratörer inom offentlig förvaltning och medlemmar i
folkrörelser med flera, som fått sina teoretiska och praktiska kunskaper i föreningskunskap
vid Sveriges folkhögskolor.
Uppdraget ”Att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin ” är
fortfarande en av folkhögskolans allra viktigaste uppdrag. Ett uppdrag som påverkar och
avspeglar sig i skolornas organisation, i personalens bemötande, och i våra deltagares
möjligheter till inflytande. Det genomsyrar också planering av studier och i alla de aktiviteter
som är knutna till skolorna.
Deltagande
I den demokratiska processen är det betydelsefullt att de studerande ges möjlighet att
praktisera demokrati i skolans vardag. Det sker genom studeranderådet och genom att
Studeranderepresentanter adjungeras i skolornas styrelser och att genom deltagarna ges en
reell möjlighet till att i klassrumssituationen påverka studiernas innehåll och arbetssättet.
Sedan några år tillbaka har Folkbildningsrådet inrättat ett Studeranderättsligt råd som reglerar
förhållandet mellan den enskilda skolan och deltagaren. Vid tvist kan den studerande i första
hand vända sig till skolans rektor, därefter till skolans styrelse och slutligen till
Studeranderättsliga rådet.
Bemötande
Folkhögskolan kännetecknas av mångfald - människor från olika länder, olika etniciteter,
olika religioner, olika språk, olika kultur etc. Varje enskild individ ska bemötas utifrån sina
förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig kunskaper och ges verktyg för att ” påverka sin
livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen”(uppdrag 2).
Studier på folkhögskola är inte enbart ett individuellt projekt utan även en kollektiv process
som syftar till att den studerande stärks i sin roll som medborgare. En positiv lärmiljö såväl
fysiskt som psykiskt är väsentlig för de processer som leder fram till deltagarens ökade
självkänsla och vilja till deltagande i samhället.
Framtida utmaningar
Folkhögskolorna är en viktig aktör och mötesplats för att motverka växande klyftor,
segregation, främlingsfientlighet och diskriminering. Detta ställer stora krav på
folkhögskolornas demokrati-arbete. Kunskap om ”den andre” är en förutsättning för ökad
förståelse och tolerans för olikheter och viljan att inkludera och inkluderas i samhället.
För att stärka demokratin i skolorna bör såväl folkhögskolornas styrelser som personal bättre
spegla mångfalden i hela befolkningen. Viktigt är också att tillgängligheten till studier i
folkhögskolan ökas, därför är det nödvändigt att fler skolor lokaliseras till de stora och
mellanstora städerna, där behoven främst av allmänna kurser är stora.
Var åttonde ungdom lämnar idag grundskolan utan att vara behörig till studier i
gymnasieskolan och 12 % av landets 15 åriga pojkar uppskattas vara ”svaga läsare”. Detta är
en stor utmaning fördemokratin i vårt land och för folkhögskolorna som ska ”bidra till att
utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i
samhället”(uppdrag 3).
Resurser måste satsas på pedagogiskt utvecklingsarbete, pedagogerna ges möjlighet till
fortbildning, rektorerna stärkas i sin roll som pedagogiska ledare och samarbetet mellan
forskare och praktiker utvecklas så att skolorna även fortsättningsvis kan möta varje enskild
deltagare på hens nivå och i hens takt.
Folkbildningen är landets största arena för kulturutövande, som arrangörer av
kulturarrangemang och som anordnare av kurser och utbildningar med stor och bred variation.
Kulturen fungerar som det kitt som bidrar till att hålla samman ett samhälle som präglas av
stora och snabba förändringar, och som bygger broar mellan människor. Kulturen kan
synliggöra orättvisor och sätta ord på människors tankar om utanförskap, diskriminering och
om djupt existentiella frågor. En sund demokrati förutsätter ett levande och rikt kulturliv och
folkhögskolorna ska därför fortsatt ”bidra till att öka intresset för och öka delaktigheten i
kulturlivet (uppdrag 4).
Folkbildning
Det fria bildningsarbetet är ett samlingsbegrepp för människors insikter och orientering på
områden utanför deras egna specialiteter och yrkeskunskaper. Folkbildningens avgränsas
gentemot dels akademisk, dels yrkesutbildning. Folkbildnigens innehåll varierar stort och har
växlat i takt med samhällsutvecklingen och människors behov och livsmål. Ett genomgående
drag är att folkbildningen har medverkat till frigörelse från förtryck och varit ett redskap för
understående gruppers frigörelse t ex en del i folkrörelsernas kamp för demokratin
(nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsens arbete vid sekelskiftet 1800/1900
tal). I modern tid har t ex ”befrielsepedagogiken” med rötter hos en brasilianske pedagogen
Paulo Freire medverkat till folkbildnigens spridning i första hand i utvecklingsländer. Här
finns likheter med folkbildningens tidiga historia i Norden och särskilt då dansken Gruntvigs
arbeten som bl. a bildar grund för folkhögskolan och svensken Oskar Olssons idéer om
studiecirkeln.
I dagens högteknologiska informationssamhälle har folkbildningen fått en annan innebörd och
andra förutsättningar: att bidra till överblick och ge klarhet i och struktur åt det kaotiska
informationsflödet, att vidga perspektiv och därigenom höja livskvaliteten för den enskilde
och öka toleransen inför det obekanta inom kollektiv och samhälle.
Den kännetecknas av att vara ”fri och frivillig”, det vill säga fri från statlig styrning och
frivillig för deltagande. Helhetssyn på tillvaron är ett begrepp med förankring i
folkbildningens historia.
Syfte: Informellt lärande
Syftet med folkbildning är att på ett demokratiskt sätt få medborgarna i samhället att ta till sig
ny kunskap och nya värderingar utanför den traditionella skolvärlden.
Mål: Lära något nytt.
Folkbildningens mål är att i första hand påverka beteenden. Den bygger på fakta, värderingar
och dess resultat är ett nytt beteende.
Mening: Tillsammans med andra.
Kunskapen finns i gruppen och samtalet – mötet mellan människors olika kunskaper och
erfarenheter – leder till lärande. Det kan ske i studiecirklar, på bibliotek, i konferenser eller
föreläsningar och i samband med kulturprogram
Metoder
Utförare är i första hand 11 studieförbund och 150 folkhögskolor samt ett antal
föreläsningsföreningar och bibliotek mm. De drivs av en rad folkbildare, som kan vara
folkhögskollärare, bibliotekarie eller studiecirkelledare. Folkbildare kan också vara ett
begrepp för en person som ideellt och utanför etablerade institutioner bedriver
bildningsverksamhet.
Utmaningen
Syftet med folkhögskolan är och ska vara att bidra med bildning och demokratisk fostran för
samhällsmedborgare. Folkhögskolans ska öka medborgarnas möjlighet att tillgodogöra sig
kulturellt utbud, samt själv utöva kulturella aktiviteter.
Folkhögskolorna är i ett positivt läge när det gäller synen på folkhögskolan som utbildare.
Politiker såväl nationellt som regionalt tyck ha en positiv syn på folkhögskolan. Ansvariga
politiker ser folkhögskolan som en möjlighet att lösa både nationella och regionala
utbildningsbehov.
Det är positivt när insatser läggs på folkhögskolorna. Tillfälliga projekt får däremot inte bli
för dominerande och därigenom minska folkhögskolorna möjlighet att genomföra sin
kärnverksamhet, folkbildningsuppdraget.
Inom folkhögskolorna bör det fortsatt föras ett samtal om folkbildningens kunskapssyn samt
om hur folkhögskolan kan stärka, utveckla och behålla sin särart.
Deltagarna står i centrum för verksamheten och så ska det fortsätta. Alla folkhögskolor
arbetar för mångfald, men förutsättningarna är olika beroende var skolan ligger och
folkhögskolans kursutbud.
Internatfolkhögskolor, som flera av våra skolor är, har i hela landet svårare att klara
kostnaderna för sina internat. Flera folkhögskolor i landet har flyttat sin verksamhet till större
städer av ekonomiska skäl, något som är ett stort bekymmer eftersom dessa skolor fyller ett
stort behov både på sin ort och som pedagogisk miljö. Internatet är en stor pedagogisk resurs
och för många är det ett stort mänskligt lyft att komma bort från en destruktiv miljö och starta
ett nytt liv som goda samhällsmedborgare.
Behovet av folkhögskolor i olika delar av landet ökar. Behoven av ökade resurser både till
internatskolor på landsbygd såväl som dagfolkhögskolor i förorten. Framtidens utmaning
ligger i att navigera i spänningsfältet mellan internatskolornas utveckling och behov parallellt
med behoven av folkhögskolor i större städers förorter. Både dagfolkhögskolor och
internatfolkhögskolor har sin plats i ett samhälle med stort behov av folkbildning.
Önskat läge
En önskan om att den positiva inställningen som syns bland politiker och samhällsmedborgare
fördjupas. Detta kan sammanfattas så här:

Bidragen från stat och region ökar så att folkhögskolorna kan genomföra
folkbildningsuppdraget med den kvalité och de behov som efterfrågas av deltagare.
Särskilt måste kostnadsökningen för löner mötas med ökade resurser.

Folkhögskolan är en naturlig del av samhället när det gäller bildning och demokratisk
fostran.

Folkhögskolorna arbetar aktivt för ett utvecklat kulturutbud och tillgänglighet för hela
samhället.

Folkhögskolorna är en viktig del för integration av nya samhällsmedborgare.

Folkhögskolorna är aktiva för ett mångkulturellt samhälle där alla har ett lika värde.

Folkhögskolan är en viktig del av samhällets utbildningsutbud.

Folkhögskolan tar gärna ansvar för och är bra på att genomföra tillfälliga projekt för
att tillgodose samhällsbehov. Samtidigt är folkhögskolorna noga med att välja de
projekt som skolorna går in i.

Folkhögskolorna fortsätter att vara unika med stort självstyre. Det innebär ett kreativt
arbetssätt som gagnar samhället och våra deltagare.

Folkhögskolorna tar också i fortsättningen emot uppdrag från stat och region och löser
uppdragen efter sina förutsättningar.

Folkhögskolor med internat når fler människor från andra kulturer med olika etnisk
bakgrund. Det innebär ett lyft för internaten och deltagarna på dessa skolor.

Folkhögskolor med endast dagverksamhet och internatfolkhögskolor samarbetar för
att hitta rätt skolform för respektive deltagare. På detta sätt gagnas alla skolor med att
rätt deltagare på rätt plats. Det blir ännu fler deltagare som kommer ut i samhället som
goda samhällsmedborgare med framtiden för sig.
Strategier
För att nå detta önskade läge behöver folkhögskolorna, såväl anställda som politiker:
-
nätverka så att beslutsfattare förstår vilken resurs folkhögskolan är
-
folkbildare synas i samhällsdebatten mer än det är för närvarande
Allmänheten behöver nås så att de kan ges möjlighet att förstå vilken resurs folkhögskolan är
och kan vara.
Den nya samlade styrelsen, och de som verkar inom folkhögskoleförvaltningen, bör verka för
att alla skolor både behåller sin lokala särart och samtidigt stötta respektive skola så alla
skolor går framåt och utvecklas.
Kultur
Västra Götalandsregionens folkhögskolor har en självklar roll i att både innehållsmässigt och
geografiskt sprida kultur i länet. Folkhögskolor samarbetar och samverkar idag med många
aktörer och är tillgängliga för lokala kulturföreningar, -utövare och -entreprenörer, där möten,
arrangemang, repetition/övning, framträdanden och utövande genomförs.
Vidare arrangeras såväl långa som korta kurser med estetisk konstnärlig inriktning. Ofta finns
ett utvecklat samarbete inom kulturarbetet med respektive kommuner. Sammanfattningsvis
fungerar skolorna som arrangörer, samarrangörer och möjliggörare för det lokala kulturlivet.
Önskat läge och målbild
Regionägda folkhögskolor spelar fortsatt en viktig roll för att Västra Götalandsregionen
ska kunna vara den ledande kulturregion där den skapande kulturverksamheten finns i
invånarnas närhet, där ett kvalitativt kulturutbud når alla invånare genom ett rikt föreningsliv,
kompetens och kunskapsutveckling samt en god hälsa.
Skolorna stöttar civilsamhällets utveckling genom gemensamma kurser, konserter och
utställningar; kurser i bland annat musik, konst, formgivning och hantverk blandas med kurser
till stöd för funktionshindrade och språkkurser.
Folkhögskolorna är en viktig mötesplats för det lokala föreningslivet och för folkbildningsoch kulturverksamhet. Samverkan med studieförbunden är ett naturligt inslag.
På sina orter är folkhögskolan navet och mötesplatsen för närområdets kreativitet och
bildning.
Folkhälsa
Folkhälsouppdraget
Folkhögskolorna utgör en väsentlig del av Västra Götalandsregionens arbete för ”det goda
livet”. Vårt uppdrag har betydelse för tillgängligheten till bildning och kultur och är ett viktigt
tillskott till regionens arbete Samling för social hållbarhet. Inom området folkhälsa är det
viktigt för folkhögskolorna att arbeta på alla nivåer.
Enskilda elevers hälsa utgör en del av gruppen folkhögskolans deltagares hälsa. Med anda ord
arbetet sker både på individ- och på gruppnivå. Redan det faktum att regionen bedriver
folkhögskolor, och ger bidrag till folkhögskolor bedrivna av andra intressen, medverkar till att
skapa hälsa hos befolkningen, folkhälsa – strukturell hälsa, i länet.
Folkbildningsuppdraget
I det möte som utgör grunden för folkhögskolans uppdrag, folkbildningsuppdraget, är
hälsoperspektiv med som en påtaglig del.
Arbetet sker både i formen av hälsofrämjande arbete, t ex att erbjuda deltagarna en utbildning,
och förebyggande genom att ge deltagarna en andra chans eller för de invandrade en första
”svensk chans”.
Hållbarheten
I enlighet med WHOs definition av hälsa ska den bygga på den långsiktiga hållbarheten. Det
betyder att folkhögskolans insatser ska ses i de tre perspektiven på hållbarhet: Ekologisk,
Ekonomisk och Social.
Skolornas miljöarbete utgör en väsentlig del av den ekologiska hållbarheten, verksamheten
bedriven med god ekonomisk hållbarhet och det förhållande att den erbjuds kostnadsfritt till
deltagarna medverkar till det hållbarhetsperspektivet. Den sociala hållbarheten finns i
folkhögskolans förmåga att rekrytera deltagare som har stor nytta av sina studier för det
framtida livet.
Psykisk hälsa
En stor grupp barn och unga markerar att de har dålig psykisk hälsa. Folkhögskolans förmåga
att möta dessa personer på individnivå, och studiemiljöns utformning, gör att många kan finna
den balans i livet som är nödvändig för att minska psykisk ohälsa eller lära sig att leva med
den.
Befolkningens hälsa
Den stora utmaningen för en god och en jämnlikt fördelad hälsa i befolkningen, i Världen, i
Sverige och i Västra Götaland är olikheterna i ekonomi och utbildning. Folkhögskolan har ett
tydligt uppdrag att utjämna skillnader i utbildningsnivå och på sikt medverka till bättre
inkomster - ekonomi - hos sina deltagare. På sikt leder detta till att hälsan stärks i
befolkningen.
Särskilt är det angeläget att stödja de unga som av olika anledningar fått en sämre start i livet
beroende på familjens sociala situation, olika former av funktionsnedsättningar, låg
studiemotivation i grundskolan, vilka i sig minskar möjligheten till inlärning eller ett gott
socialt liv.
Folkhälsoutmaningen
Folkhögskolans framtida utmaning finns i att söka kunskap om behov hos deltagarna. Och att
finna metoder för att förstärka deras möjlighet till aktivt deltagande i samhället.
Många deltagares bakgrund är sådan att deras kunskap på ett aktivt sätt stärker samhället.
De utgör påtagligt en ”bildningsreserv” som samhälle har stort behov av. Ett exempel är
utlandsfödda deltagares erfarenheter och deras tvåspråkighet.
Personalområdet
Personalen på våra folkhögskolor fördelar sig på framför allt tre kategorier. Dessa
är:
 Pedagogisk personal
 Servicepersonal
 Administrativ personal
Några individer har arbetsuppgifter inom två av dessa områden.
Idag finns få karriärvägar eftersom folkhögskolorna har en förhållandevis platt organisation.
I arbetet med att skapa den gemensamma förvaltningen har frågor om nyckelkompetenser och
kompetenskartläggning kommit upp till diskussion och ses som en viktig del i det framtida
arbetet.
Folkhögskolorna har en bred kompetens inom stöd till individer med funktionshinder. Dessa
grupper ökar i antal, och i behov därför ökar också behovet av kompetens ständigt.
Folkhögskolornas personal har idag inte tillgång till den digitala infrastruktur som krävs för
att på ett modernt sätt skapa en god lärandemiljö.
Inom några av folkhögskolorna finns ett stort kunnande om mötet mellan olika kulturer.
Kulturkompetensen blir allt viktigare för skolornas möjlighet att skapa lärandemiljöer för
deltagarna på skolornas kurser.
Folkhögskolor har generellt sett en liten personalomsättning vilket tyder på att de som arbetar
trivs med sitt uppdrag.
Samtidigt förändras samhället i allt snabbare takt. Detta gör att folkhögskolorna behöver
arbeta aktivt med fortbildning för alla yrkeskategorier så att skolorna hela tiden står väl
rustade för att möta de utmaningar som vi står inför.
Önskad målbild





Folkhögskolorna har personal som trivs och utvecklas
Karriärvägar och möjligheter för medarbetare att utvecklas finns
Kompetenser som behövs för att möta samhällets behov finns
Digital infrastruktur med kapacitet och kvalitet finns
All personalen står redo att förändra arbetssätt och bemötande utifrån samhällets och
olika individers behov
Strategier för att nå önskad målbild

Implementering av samverkansavtal som ger alla personalgrupper stor inblick i sina
möjligheter att påverka och får förståelse för utvecklingen av verksamheterna.

Utarbeta kontaktnät mellan förvaltningar i regionen och inom
folkhögskoleförvaltningen så att medarbetare som önskar har en möjlighet att prova
andra roller och uppdrag över kortare eller längre tid.



Kartlägga kompetenser som finns i folkhögskoleförvaltningen samt tydliggöra
nyckelkompetenser för folkhögskolorna i framtiden och se till att fortbilda till eller
rekrytera dessa kompetenser.
Fortsätta arbetet med att skapa stabil digital infrastruktur för alla skolor.
Arbeta aktivt med att skapa förståelse för det uppdrag folkhögskolorna har och vilken
uppgift varje medarbetare har för att klara av detta uppdrag.
Samverkan
Folkhögskolan är en del av Västra Götalandsregionen och har anledning att samverka både
med andra ”utbildare” inom regionen som t ex Naturbruksgymnasierna och ideellt drivna
folkhögskolor, som till stora delar finansieras av regionen. På samma sätt är det viktigt att öka
samverkan med studieförbunden och med Västra Götalands Bildningsförbund som också har
stora delar av sin finansiering av regionen.
Inom länet bör vi utveckla närmare samverkan med Kulturnämndens olika verksamheter t ex
Kultur i väst, med regional utvecklings arbete särskilt kring den sociala ekonomin. Vårt arbete
med funktionsnedsatta och med folkhälsa kvalificerar också för samverkan med de som
arbetar med dessa frågor. Vi är en del av både kulturnämndens och regional utvecklings
verksamhet.
Regionen beviljar, via kulturnämnden, sin folkhögskolor ca 59 miljoner kronor om året.
Kommunerna – offentlig sektor
I länet finns fyra kommunförbund, vilka alla arbetar med frågor som är nära vår verksamhet.
De är aktiva i kompetensutveckling, regional utveckling och kan vara bra samverkansparter.
De är Göteborgsregionens kommunalförbund, Skaraborgs kommunförbund, Fyrbodal och
Boråsregionen - Sjuhärads kommunalförbund.
Inom ramen för lagen om finansiell samverkan – FINSAM – samverkar nästa alla kommuner
i 16 olika samverkangrupper. I arbetet ingår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
Närsjukvården och kommunerna via socialtjänsten. De har som målgrupp personer som inte
är fullt integrerade i t ex arbetslivet, har ohälsa eller sociala problem.
Länets 49 kommuner och Göteborgs 10 stadsdelar är aktörer inom vuxenutbildningen och
därför bra samverkansparter. I några geografiska områden finns det gymnasiesamverkan kring
deras elever. T ex Göteborgsområdet, Trollhättan/Vänersborg, Boråsområdet och
kommunerna i Skaraborg driver sådan verksamhet. Vi har anledning att erbjuda oss samverka.
De kan ha intresse att samverka kring elever – hos oss deltagare – behöver en annan
pedagogik eller ett annat boende på något av våra internat.
Alla länets kommuner har en väl utbyggd biblioteksverksamhet. Vi ser biblioteken som en del
av folkbildningen. Biblioteket är ett utmärkt forum för att nå invånare i alla åldrar,
verksamma föreläsningsföreningar etc. Vi har också möjlighet att marknadsföra
folkhögskolan på biblioteket.
De flesta kommuner har engagerat sig i verksamheter med Yrkeshögskolor. Vi har också
möjlighet att arrangera sådan verksamhet eller samverka med kommunera i anslutning till vår
ort.
Civilsamhället – idéburna organisationer
Hälften av alla svenskar mellan 18-84 är engagerade i olika former av frivilligt arbete. Var
fjärde är ledamot i en styrelse. Studieförbunden organiserar delar av denna verksamhet inom
ramen för lite mer än 350 riksorganisationer. De, också studieförbunden, har anledning att
samverka med folkhögskolan och vi med dem. Dessutom finns det väldigt många små och
lokala eller regionala föreningar i Västra Götaland. Samverkan med ideella sektorn är ett
uppdrag som fångas i statens och regionens uppdrag.
Flera av de ideella organisationerna är intresserade av samverkanskurser främst på helger och
under sommarmånaderna. Den som vill ”fylla skolan” på sommaren har anledning att
samverka med idrottsföreningar, pensionärsorganisationer, organisationer för
funktionsnedsatta och andra, också idépolitiska, organisationer.
Nationell samverkan
På nationell nivå har vi anledning att samverka med de andra (tillsammans 43)
folkhögskolorna som drivs av kommuner och landsting anslutna till SKL - Sveriges
Kommuner och Landsting. Skolorna är medlemmar i Folkhögskoleföreningen inom SKL och
rektorerna är anslutna till OFR – Offentligägda Folkhögskolors Intresseförening.
Föreningarna samverkar inom ramen för SKL. Genom SKL är vi alla anslutna till och servade
av SKL. En samverkan som är viktig eftersom den ger oss möjlighet att påverka
folkhögskolefrågor inom Folkbildningsrådet – FBR. Den är en ideell förening som verkar
inom folkbildningen och av staten tilldelats roll av ”i myndighets ställe” vilket blad annat
betyder att de ger t ex fördelningsdirektiv och andra viktiga direktiv för det samlade
statsstödet till folkhögskolorna. Stödet från staten, via Folkbildningsrådet, var 2014 för
regionens 7 folkhögskolor ca 84 miljoner kronor.
Statliga myndigheter
För ökad integration och möjligheten att stödja människor som hamnat i utanförskap eller
ohälsa bör vi öka vår samverkan med Försäkringskassan och med Arbetsförmedlingen.
Många av våra deltagare har som idé att söka sig vidare till studier vid Universitet eller
högskolor inom och utom regionen. Vi ska bevaka utvecklingen angående behörigheter
relationen folkhögskolor och högskolor och universitet. Det är också möjligt att intressera
högskolorna att förlägga viss verksamhet till folkhögskolans miljö eller i samverkan mellan
folkhögskolan och högskolan förbereda våra deltagare för studier där.
Utveckling – framtid
Kännetecknande för folkhögskolorna är att de genom hela historien förmått att ständigt möta
nya grupper med nytt innehåll. Korta beslutsgångar, stor flexibilitet och förmåga att
identifiera olika målgruppers behov av kurser är några förklaringar till att folkhögskolan som
utbildnings och bildningsform fortfarande är aktuell och livskraftig. Folkhögskolorna är fria
och frivilliga samtidigt som de utgör en viktig kraft i det samhällsförändrande arbetet.
Redan på 1920-talet fick folkhögskolorna en arbetsmarknadspolitisk roll då staten anslog
extra medel till kursverksamhet för arbetslösa, något som blivit ett återkommande inslag i
folkhögskolornas verksamhet under de senaste tjugu åren.
Projekt och tillfälliga statliga satsningar har ökat markant och det ställer stora krav på
skolornas organisation, förmåga att snabbt utveckla nya kurskoncept och arbetsmetoder
anpassade till den aktuella målgruppen. I framtiden blir förmågan att göra korrekta
omvärldsanalyser där behoven av bildning och utbildning kartläggs än viktigare, liksom att
utveckla samarbetet och dialogen med huvudmannen, kommuner, arbetsförmedlingar, andra
avnämare, andra utbildningsanordnare, universitet och högskolor och med civilsamhället.
Behovet av folkhögskolor i stora och mellanstora städers så kallade ”utanförskapsområden” är
stort, varför nyetableringar i dessa områden är av största vikt, samtidigt som internatskolorna
behöver utveckla sina kurskoncept så att de känns relevanta och kan locka studeranden med
exempelvis utländsk bakgrund.
Regional utveckling
Regionens folkhögskolor kan utgöra en viktig kraft i den regionala utvecklingen, men
dialogen mellan huvudmannen – regionen och folkhögskolorna bör fördjupas och utvecklas
för att bättre identifiera de områden där skolorna kan utföra uppdrag för huvudmannen till
exempel kurser i svenska och svensk kultur för utländska arbetstagare inom sjukvården,
rehab-kurser för långtidssjukskrivna etc.
De regionala kompetensplattformar som skapats på uppdrag av regering kan och bör
folkhögskolorna vara en aktör. Målet med dessa kompetensplattformar är att samordna alla de
resurser samhället tillhandahåller inom utbildningsområdet och samtidigt matcha detta med
behoven från samhället. I detta arbeta har folkhögskolorna en viktig uppgift i att beskriva sin
roll och plats för individ och i samhälle.
Genom att aktivt samarbeta med publikansvariga vid regionens kulturinstitutioner skulle ny
publik finna vägar till dessa och mångfalden i publikunderlaget öka.
Ständig utveckling
Parallellt med utvecklandet av nya kurser måste det ske en kontinuerlig utveckling av
folkhögskolornas arbetsformer anpassade för den aktuella målgruppen samt implementering
av en pedagogik för inkludering och lärande samt nyrekrytering av personal med
kulturkompetens.
Målbild – önskat läge

Ett mer välbalanserat utbildningsutbud som lockar många olika deltagare och som
också är väl anpassat till olika behov i samhället.









Använda kulturtolkar i undervisningen
Stödja olika former av socialt företagande
Erbjuda mer utbildning för utländska kvinnor, särskilt de som inte har fått någon
utbildning alls, för att höja deras barns utbildningschanser
Söka EU-bidrag för att kunna erbjuda mer verksamhet för människor med utbrändhet
Fler korta yrkesutbildningar riktade mot områden där det finns rekryteringsbehov, t ex
Anpassa kurslängden till målgruppens behov
Erbjuda möjlighet till ”paus” från ordinarie arbetet och möjlighet att ägna sig åt
kreativa aktiviteter eller förkovra sig på annat sätt under en termin eller några månader
Möjlighet att påbörja utbildning mer än en gång/läsår
Erbjuda förskola på folkhögskola
Exempel på kurser:
 Skapa hälsolinje till grön rehab
 Grönyteskötsel,
 Kulturtolk,
 Måltidsbiträde
 Starta trädgårdsutbildning och eventuellt även en egen liten gårdsbutik
 Alfabetisering
 Personlig assistent
 Svenska för vårdpersonal med utländsk bakgrund
 SFI
 Etableringskurser för nyanlända
Strategier




Noggrann omvärldsanalys, se samverkan.
Verka för att studiestödssystemet anpassas till individers möjligheter och behov.
Tydligare profilering för att rekrytera deltagare och få positiv uppmärksamhet
Fortsätta att utveckla kopplingen mellan teori och praktik