KSLA-seminarium 2010
Fördelning av jordens myrmarker efter Gore,
Gore 1983
Globalt medeldjup för torvmarker 1,3 – 1,4 m
Lappalainen 1996
Peatlands 398 milj. ha
Wetlands 243
”
Sa. . 641
”
Begrepp och begreppsförvirring
RESERV
Priser
Ökat
ekonomiskt
utbyte
TILLGÅNG
FÖREKOMST
Tekniska förutsättningar
Naturskydd
Ökad kännedom om fyndighet
Torrsubstans/vattenhalter
Kemiska egenskaper
Teknikutveckling
Hållbart utnyttjande
Torvlagen, miljöbalken
Enligt torvlagen får bearbetningskoncession
meddelas
dd l endast
d om det
d görs
ö sannolikt
lik att
fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt.
DOMINATING
MIRE TYPES
SLOPING FENS AND
MIXED MIRES
Minerotrophic fen from
northern S
Sweden
eden
ECCENTRICALLY AND
CONCENTRICALLY
DEVELOPED BOGS
IMCG/IPS EXC 2007
TORVTÄCKTA
Ä
AREALER I SVERIGE (miljoner hektar)
JORDBRUKSMARK
ÖPPNA MYRAR
KÄRR BLANDMYR
0,28
SKOGSMARK
MOSSE
4,60
TORVMARK >30 cm
1,77
3,35
0,35
SUMPSKOG<30 cm
Ca. 15 000 ha används i dag för energiproduktion (produktionsareal 8 000-10 000 ha)
Ca. 200 000 hha (1100 myrar)) har
C
h under
d någon
å
period
i d används
ä d för
fö
torvtäkt . Ofta är endast en mindre del påverkad (VMI)
Statens inventeringsinsatser av landets torvförekomster har styrts av toppar
i användningen
ä d i
som bränsle
bä l
Linjeinventeringen
j
g och kvalitativa inventeringen
g
Beredskapsinventeringen
Nämnden för energiproduktionsforskning
6
Milj m3
5
Produktion
4
3
2
1
0
ÅR
Användningen har gått från ett krisbränsle till att ofta vara ett komplement till trädbränslen
Bränsletorv
Odli
Odlingstorv
Strötorv
Total produktion
T å principiellt
Två
i i i llt intressanta
i t
t frågeställningar
f å täll i
Kan det ske en inriktning mot mindre täkter
Vet vi hur mycket användbara dränerade ytor det finns
•Små torvmarker i Kronobergs län, NE 14 61 50 (potentiellt
energiutbyte per yta och volym)
•Arealer av dränerade växthusgasemitterande torvjordar –
digital kartstudie, SGU-rapport 2006:14
Stora variationer i ppotentiellt energiinnehåll
g
från
torvmark till torvmark
Energiinnehåll
g
Värmevärde
Torrsubstansinnehåll
Torvslag
Humifiering
Blöthet
Vanliga värden för vattenhalt:
Låghumifierad vitmosstorv
Medel- till höghumifierad
vitmosstorv
it
t
Kärr- starr och lövkärrtorv
Dikad myr
Torrsubstansinnehållet är till ca.
80% avgörande för bedömning
av torvens energiinnehåll per
volym
92-95 %
88-93 %
87-93 %
80-85 %
Projekt: SMÅ TORVMARKER I KRONOBERGS LÄN (NE 146150)
Utvinningsbar energi kan
utan vidare skilja två ggr
y , både
mellan olika myrar,
per hektar och per
kubikmeter i
naturtillstånd
Potentiellt energiinnehåll per hektar för odikade
små myrar
Ref. större myr
12
10
Antal
4D:NV
4D:SV
5F:SV
8
6
4
2
0
Analys av utvinningsbar
bränsleenergi genom borrning,
provtagning och
regressionsanalyser av torvslag,
humifiering och analyser av
vämevärden, askhalter och
volymbestämda
torrsubstansprover.
15
25
30
35
40
45
50
55
60
GJ * 103 / ha
Potentiellt energiinnehåll per m3 för odikade små myrar
10
8
Antal
Låghumifierad sphagnumtorv = 0,96 GJ/m3
(H3, Aska= 2%, TS= 60 kg/m3, Produktionsfukthalt= 50% )
Välhumifierad kärrtorv = 2,84
, GJ/m3
(H8, Aska 6%, TS 150 kg/m3 )
20
6
4D:NV
4
4D:SV
2
5F:SV
0
0,8
, 0,9
,
1
1,1
, 1,2
, 1,3
, 1,4
, 1,5
, 1,6
, 1,7
, 1,8
, 1,9
,
GJ/m3
1 GJ = 0,278 MWh
Projekt: Arealer av dränerade växthusgasemitterande torvjordar - digital kartstudie, SGUrapport 2006:134
Dikad
Ej dikad
Uppföljning
pp j g av SGUs g
gamla Linjeinventering
j
g
efter snart hundra års påverkan (Gustav Sohlenius och Kristian Schoning, SGU)
Resultaten kommer att presenteras vid:
14th International Peat Congress (IPC) in Stockholm 2012
Herr Bjurulf med hantlangare och hela utrustningen1919
Dagboksblad från en av linjeinventeringens borrpunkter
För varje borrning finns:
Vegetation ex. Carex sp., Equisetum
Typ av torvmark ex skogsmosse
Typ av torvmark ex. skogsmosse
Torvslag ex. Lövkärrtorv
Torvens egenskaper ex. humifiering
Projektet berör torvmarkernas huvudsakliga funktion
Vattenbalans
Hydrologi
y
g
Kolbalans
Biologisk
mångfald
Totalt har 25 torvmarker undersökts
Undersökningen visar att i stort sett alla undersökta torvmarker
har det skett förändringar
Humifiering i översta torvlagret har ökat
Blötheten i översta torvlagret har minskat
Förändringen beror på kompaktering av torven
och att torv har oxiderats bort.
CO₂
Kompaktion
Förändring i torvmäktighet (cm)
80
60
40
O id i
Oxidation
20
0
‐20
‐40
‐60
‐80
‐100
‐120
Vegetationen på mossarna har börjat förändras
på grund av ökad näringstillgång och torrare
yta. Torvbildningen har i vissa fall börjat
stanna av.
ALTERNATIV TORVANVÄNDNING (några exempel)
Låghumifierad torv
Växttorv
Vä
tt
Filtermassa
Oljesaneringsmedel
Aktivt kol
Alkohol
Foderjäst
Isoleringsmaterial
Blöjor
Förvaring
ö va g av frukt
u t
Papper
Höghumifierad torv
Torvkoks
T
k k
Oljor/fenoler
Aktivt kol
Alkoholer
Ammoniak
Vaxer/hartser
Organiska syror
Pudretter
Torvbad
o vbad
Tillväxtstimulerande medel
Egna slutsatser:
Branschen bör räkna med att nya täkter kommer
längre från användarna
Leta efter mindre täkter med bättre torv,, helst
tidigare dikade
Red ut oklarheter i Torvlagen
Det finns stora statistiska arealer
växthusgasemitterande torvmarker, men kunskapen på
objektsnivå är otillfredsställande
