1 inledning - Svenska Kyrkan

Dnr. 102-11-703
Beslutsunderlag 1.2
Ärende
Särskild utredning rörande pastoratsgränser inom
Göteborgs kyrkliga samfällighet
Datum
2012-04-03
1 INLEDNING
4
1.1 BAKGRUND
1.2 UTREDNINGSDIREKTIV
1.3 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR
1.3.1 KONTRAKTSINDELNING
1.3.2 GRÄNSJUSTERINGAR
1.3.3. NAMN
1.3.4. MINIMIPRÄSTORGANISATION
1.4 ÄRENDEHANTERING OCH TIDSPLAN
5
5
6
7
8
9
10
10
2 BESKRIVNING AV DAGENS ORGANISATION
11
2.1 TIDIGARE INDELNINGSARBETE OCH -ÄNDRINGAR
2.2 ETABLERADE SAMVERKANSKONSTELLATIONER
12
13
3 KRITISKA FAKTORER
16
3.1 EKONOMISK BÄRKRAFT
3.1.1. BEFOLKNINGSPROGNOSER
3.1.2 ENHETERS STORLEK OCH KYRKOTILLHÖRIGHET
3.2 ADMINISTRATIV OCH ORGANISATORISK BÄRKRAFT
3.3 PASTORAL BÄRKRAFT
3.4 STADENS INDELNING
3.5 REDAN EXISTERANDE SAMVERKANSKONSTELLATIONER
3.6 FÖRTROENDEMANNAORGANISATION OCH DELAKTIGHET
16
17
17
18
19
20
22
22
4. TÄNKBARA FÖRSLAG TILL NY PASTORATSINDELNING
23
4.1 ALTERNATIV 1 – SJU PASTORAT I GÖTEBORG
4.2 ALTERNATIV 2 – ÅTTA PASTORAT I GÖTEBORG
4.3 ALTERNATIV 3 – NIO PASTORAT I GÖTEBORG
24
25
26
5 EKONOMISKA KONSEKVENSER
27
5.1 EKONOMISKA KONSEKVENSER AV ALTERNATIV 1
5.2 EKONOMISKA KONSEKVENSER AV ALTERNATIV 2
5.3 EKONOMISKA KONSEKVENSER AV ALTERNATIV 3
5.4 ANALYS AV EKONOMISKA KONSEKVENSER
5.4.1 ETT PASTORAT I NYLÖSE KONTRAKT
5.4.2 TYSKA CHRISTINAE FÖRSAMLING
27
28
29
30
31
32
6 PASTORALA KONSEKVENSER
33
7 ADMINISTRATIVA OCH FÖRVALTNINGSMÄSSIGA KONSEKVENSER
39
2
8 ÖVERVÄGANDEN OCH SLUTSATSER
43
8.1 ARGUMENT SOM TALAR FÖR EN PASTORATSINDELNING I GÖTEBORG ENLIGT FÖRSLAG
8.2 ARGUMENT SOM TALAR MOT EN PASTORATSINDELNING I GÖTEBORG ENLIGT FÖRSLAG
8.3 ÖVERVÄGANDEN
43
45
46
9 FÖRSLAG TILL BESLUT
48
10 REFERENSER
49
BILAGA 1, FÖRTECKNING ÖVER NY PASTORATSINDELNING
50
3
1 Inledning
Göteborgs kyrkliga samfällighet bildades år 1883 och har sedan dess genomgått flera större
och mindre interna organisatoriska förändringar – både vad gäller församlings- och
pastoratsindelningen. Anledningen till varför Göteborgs kyrkliga samfällighet bildades
diskuteras av Anders Jarlert1 enligt nedan:
”Varför bildades då Göteborgs kyrkliga samfällighet? Den frågan behöver
preciseras till frågan varför man införde en kyrklig samfällighet med
gemensamma kyrkofullmäktige? I Göteborg tycks man tidigt ha varit övertygad
om att när en territoriell församlingsindelning genomfördes, skulle man införa
inte bara en ekonomisk samfällighet med ekonomisk utjämning, utan också
gemensamma kyrkofullmäktige. Det kanske viktigaste skälet kan ha varit att
stadens folkskoleväsende ända sedan 1858, tack vare dåvarande domprosten
Thomanders initiativ, var en detta samhälles gemensamma angelägenhet,
oberoende av den kyrkliga församlingsindelningen, och genom de nya
kommunalförfattningarna låg under den borgerliga kommunen. Ett annat skäl var
nog erfarenheten av de otympliga gemensamma kyrkostämmorna i Malmö.
Göteborgs kyrkliga samfällighet var nämligen inte, som det ofta sägs, den första i
Sverige.”
Även om Göteborgs kyrkliga samfällighet inte var den första kyrkliga samfälligheten, så är
den idag den absolut största. Göteborgs kyrkliga samfällighet består av 30 församlingar,
inklusive den icke territoriella Tyska Christinae församling, och har 290 276 kyrkotillhöriga2.
Samfällighetens främsta uppgift är enligt kyrkoordningen kapitel 2 § 9 att svara för
ekonomisk utjämning, resurshushållning och service. I Göteborg har samfälligheten spelat en
mycket stor roll för församlingarnas möjligheter att bedriva församlingsliv och
församlingsverksamhet, inte minst ur solidaritetssynpunkt.
Stiftets stora flerpastoratssamfälligheter har på många sätt varit föredömen, inte minst när det
gäller personalfrågor och begravningsverksamheten. Flerpastoratssamfälligheterna har i stor
utsträckning kunnat anställa specialistkompetenser som många efterfrågar i Svenska kyrkan i
övrigt. Av bland annat detta skäl finns det enligt stiftsstyrelsen fog för att hävda att det borde
finnas möjligheter att under en längre övergångsperiod behålla flerpastoratssamfälligheterna
där det bedöms som lämpligt, något som också påpekades i det av Göteborgs stiftsstyrelses
avlämnade remissvar rörande förslagen i SKU 2011:2.3
Mycket talar dock för att flerpastoratssamfälligheterna är anomalier, inte bara det förslag som
presenteras i SKU 2011:2 om flerpastoratssamfälligheternas upphörande och ombildning till
pastorat. Redan i de beslut i Kyrkomötet som ledde fram till nuvarande regler i 2 kap, 5 § och
5 kap, 1a § KO om kyrkoherdens ledningsrätt uttrycktes tveksamhet att införa en
systembärande ordning som inte skulle kunna gå att tillämpa i flerpastoratssamfälligheterna.
Professor Anders Jarlert, föredrag vid samfällda kyrkofullmäktiges i Göteborg julmiddag 2008 med anledning
av att samfälligheten fyllde 125 år.
2
2010 års siffror, Svenska kyrkans statistikdatabas, 2012-02-03.
3 Stiftsstyrelsens protokoll, 2011-12-06, § 122.
1
4
1.1 Bakgrund
Föreliggande utredning beslutades av stiftsstyrelsens församlingsutskott 2011-10-184.
Beslutet föranleddes av de förslag som presenteras i SKU 2011:2 ”Närhet och Samverkan”5.
Ett av dessa förslag ger vid handen att flerpastoratssamfälligheten som organisatorisk form i
Svenska kyrkan ska avskaffas. Enligt förslaget ska de flerpastoratssamfälligheter som finns
ombildas till pastorat 1 januari 2014.
Det har uttryckts stor tveksamhet till att bilda ett pastorat av dagens kyrkliga samfällighet i
Göteborg. Främst för att det för med sig oönskade konsekvenser när det gäller den pastorala
ledningen av verksamheten, risker för demokratiskt underskott och svårigheter att upprätthålla
den episkopala tillsynslinjen. Många frågor kring ett "storpastorat" i Göteborg är obesvarade
och kan utlösa splittring och avveckling av dagens väl fungerande organisation, vilket
väsentligt kan komma att försvåra för församlingarna att fullgöra sin grundläggande uppgift.
Om Göteborgs kyrkliga samfällighet ombildas till ett pastorat bör det innebära att det inom
detta pastorat bildas församlingar av nuvarande pastorat, med var sitt församlingsråd som
utses av det beslutande organet i pastoratet – kyrkofullmäktige.
Andra orsaker till tveksamheterna kring bildandet ett enda pastorat i Göteborg grundar sig
vidare på osäkerheten om hur ledning och styrning av ett så stort pastorat ska ske. En extra
komplikation är att Göteborg även är stiftsstad. Också av stiftsstyrelsens församlingsutskotts
direktiv i samband med beslutet om denna utredning framgår att de anser att ett enda stort
pastorat i Göteborg skulle skapa obalans och riskera att "framstå som ett stift i stiftet".
Stiftsstyrelsens församlingsutskott beslutade utifrån ovan angivna skäl att tillsätta en
utredning i Göteborg rörande ändrad pastoratsindelning. Syftet med utredningen är att bereda
möjlighet för stiftsstyrelsen att i december 2012 kunna fatta beslut om ändrad
pastoratsindelning, under förutsättning att kyrkomötet i november samma år beslutar att
förslagen i SKU 2011:2 ska genomföras.
Föreliggande utredning ska alltså ses i ljuset av ambitionen att skapa handlingsutrymme för
Göteborgs stiftsstyrelse, så att den – om kyrkomötet fattar beslut enligt förslagen i SKU
2011:2 – kan fatta erforderliga beslut om ändrad pastoratsindelning i Göteborg så att det inte
per automatik bildas ett pastorat i Göteborg 1 januari 2014. Av den anledningen är det viktigt
att komma ihåg att föreliggande utredning och förslag ska ställas mot, och jämföras med,
tanken på ett pastorat omfattande hela Göteborg.
1.2 Utredningsdirektiv6
Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling, regionalt som ett stift. Denna struktur,
med en tydlig lokal respektive regional pastoral nivå, är grundläggande för Svenska kyrkans
identitet och den episkopala tillsynslinjen. Mot denna bakgrund skulle en förändring där
nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet blir ett enda pastorat med en kyrkoherde, som
följd av utredningen SKU 2011:2, åstadkomma en kraftig obalans i ovan nämnda struktur och
i relationen mellan lokal och regional nivå.
Stiftsstyrelsens församlingsutskotts protokoll, 2011-10-18, § 123.
Hädanefter benämnd SKU 2011:2.
6
Stiftsstyrelsens församlingsutskotts protokoll, 2011-10-18, § 123.
4
5
5
Det skulle vidare innebära skillnader i förutsättningar och behov mellan ett sådant
göteborgspastorat och de övriga pastoraten i stiftet - skillnader som blir svåra att hantera.
Dessa motiv föranleder församlingsutskottet att utreda en alternativ pastoratsindelning i
Göteborg. Pastoraten kan sedan delas in i församlingar, i enlighet med föreslagen struktur för
kyrkliga enheter i SKU 2011:2.
Följande direktiv gäller för utredning rörande ny indelning i Göteborg;

Utredningen ska granska en modell om ca 10 pastorat i Göteborg.

Samtliga pastorat ska vara egna ekonomiska enheter, i enlighet med förslag i
SKU 2011:2.

Ekonomiska, administrativa och pastorala konsekvenser ska belysas.

Utredningen ska skickas på remiss under våren 2012.

Beslut om indelningsändring ska kunna fattas av stiftsstyrelsen på sammanträde
i december 2012 för ikraftträdande 1 januari 2014.

Utredningen ska föreslå de nödvändiga och naturliga ändringar i kontraktsindelningen som följer av ändring i pastoratsindelningen.
1.3 Omfattning och avgränsningar
Föreliggande utredning behandlar tänkbara pastoratsindelningar i Göteborg, enligt givna
direktiv. Därutöver tillkommer förslag till ändrad kontraktsindelning (se kap. 1.3.1) som en
konsekvens av ovan nämnda pastoratsindelningsförslag, men ingen diskussion om
kontraktens funktion eller kontraktsprostens roll, detta med anledning av kommande
kontraktsutredning enligt SKU 2011:2.
Utredningen lägger inte förslag om ändrad församlingsindelning – med undantag för
eventuella resonemang och förslag rörande redan beslutad församlingssammanläggning i
Angered, Gunnared och Bergum. Mindre gränsjusteringar, enligt kyrkoordningen kap 37, § 4,
identifieras men utredningen föreslår, i detta skede, inga förändringar (se kap. 1.3.2).
De förslag som presenteras innehåller inte minimiprästorganisation (Se kap. 1.3.4),
indelningsdelegerade eller namnförslag (se kap. 1.3.3). De namn på tänkbara
pastoratsindelningar som föreslås är att betrakta som arbetsnamn och inget annat. Om
kyrkomötet beslutar enligt förslagen i SKU 2011:2 och om stiftsstyrelsen avser att besluta om
ändrad pastoratsindelning i december 2012 så kommer förslagen att kompletteras med
nödvändiga att-satser. Namnförslag kommer då att skickas på remiss till Lantmäteriet och
Språk- och folkminnesinstitutet.
Utredningen studerar och föreslår heller inte tänkbara samverkansmodeller. Detta med
anledning av att beslut angående samverkan ligger utanför stiftsstyrelsens mandat att besluta
om. Dock aktualiseras frågan om samverkansformer i kapitel 7.
6
Processer som MBL-förhandlingar och ekonomisk reglering enligt 37 kap. 22 – 25 §§ KO
påpekas och lyfts fram i utredningen. Ansvaret för dessa processer ligger dock på de enheter
som berörs av utredningen och inte på stiftsstyrelsen.
Slutligen; Tyska Christinae församling omfattas inte av de förslag som presenteras mer än på
ett indirekt plan. Eftersom församlingen är icke-territoriell saknar stiftsstyrelsen mandat att
besluta om dess organisation. Dock bör det understrykas att Tyska Christinae församling vid
en eventuell upplösning av Göteborgs kyrkliga samfällighet får västentligt ändrade
förutsättningar att fortsätta arbeta och verka. Detta uppmärksammas bl.a. i kapitel 5.4.2.
1.3.1 Kontraktsindelning
Om kyrkomötet beslutar enligt förslagen i SKU 2011:2 innebär det att samtliga
flerpastoratssamfälligheter bildar pastorat. På flera håll i landet, i Göteborg och i Malmö,
innebär det att ett pastorat kommer att omfatta flera kontrakt. Det tänkta nya pastoratet som
bildas av pastoraten inom Malmö kyrkliga samfällighet, kommer att omfatta två kontrakt. Om
Göteborgs kyrkliga samfällighet läggs samman till ett pastorat skulle pastoratet omfatta fyra
kontrakt.
Föreliggande utrednings fokus är pastoratsindelningen i Göteborg. Dock får en eventuell
ändrad pastoratsindelning direkta konsekvenser för kontraktsindelningen eftersom ett
kontrakt, enligt kyrkoordningen kap. 36 § 5, ska bestå av flera pastorat i ett stift. Enligt
kyrkoordningen 37 kap § 20 gäller då följande:
Om den ändring i pastoratsindelningen som utredningen avser också bör leda till
en ändring i någon annan indelning, som stiftsstyrelsen får besluta om, ska
utredningen omfatta även denna ändring.
Förslag om ändrad pastoratsindelning i Göteborg bör alltså kompletteras med förslag om
ändrad kontraktsindelning. Förslag till ny kontraktsindelning bör, som konsekvens av minskat
antal pastorat i Göteborg, även innebära färre kontrakt. Utredningen konstaterar dock att
kontraktsindelningen inom Göteborg ska lämnas oförändrad och istället utredas när
stiftsstyrelsen beslutat om pastoratsindelning.
Eftersom kyrkomötet fattar beslut om förslagen i SKU 2011:2 i november 2012 finns ingen
möjlighet för stiftsstyrelsen att fatta beslut om ny kontraktsindelning, med ikraftträdande, vid
samma tidpunkt som en ny pastoratsindelning, eftersom kontraktsindelningen måste lämnas
oförändrad 2013 och 2014.
Föreliggande utredning har fört en dialog med tjänstemän på kyrkokansliet i Uppsala och
handläggare på stiftskansliet i Lund. Dessa underhandskontakter ger vid handen att det inom
Svenska kyrkan finns en utbredd medvetenhet och acceptans för att kontraktsindelningen,
under ett par år, inte kommer att kunna fungera som tänkt.
7
Tidigare kontraktsutredning i Göteborgs stift
Under 2004 och 2005 utreddes kontraktsindelningen i Göteborgs stift. Utredningen
konstaterade bland annat att indelningen rörande Göteborgskontrakten skulle lämnas
oförändrad i väntan på beslut rörande församlingsindelningen i nämnda kontrakt. Dock
påpekar utredaren att Göteborgskontrakten bör ses över och indelningen förmodligen behöver
justeras.
Församlingsutskottet föreslog i utredning under januari 2011 att samtliga innerstadskontrakt
borde läggas samman till ett kontrakt. Utredningen konstaterade att syftet med detta
förfaringssätt skulle vara att öka möjligheterna att finna ändamålsenliga församlings- och
pastoratsindelningar som stärker det pastorala livet, utan att man under handläggningen
bakbinds av kontraktsgränser. Stiftsstyrelsen beslutade dock att lämna kontraktsindelningen
oförändrad.
Framtidens kontraktsindelning i Göteborgs stad
Utredningen konstaterar att kontrakten inom Göteborgs stad måste justeras om stiftsstyrelsen
beslutar om ändring rörande pastoratsindelningen i staden. Utredningen menar dock att
förslag på ny kontraktsindelning bör utredas för ikraftträdande under år 2015.
Kyrkoordningen stadgar att kontraktsindelningen får ändras om den blir mer ändamålsenlig.
Den ska dock vara oförändrad det år då ordinarie kyrkoval äger rum (år 2013) och det närmast
följande året (år 2014).
Kontraktsindelningen får inte ändras utan att berörda församlingar, samfälligheter,
kyrkoherdar och kontraktsprostar samt domkapitlet har getts tillfälle att yttra sig. En ändring i
kontraktsindelningen träder i kraft vid den tidpunkt som stiftsstyrelsen beslutar. Ett beslut om
att ändra kontraktsindelningen ska fattas senast tre månader före ikraftträdandet.
1.3.2 Gränsjusteringar
Under utredningsarbetet med församlingsindelningen i Domprosteriets och Älvsborgs
kontrakt aktualiserades behovet av mindre gränsjusteringar. Dessa gränsändringar får enligt
kyrkoordningen kap. 37 § 4 ändras ”…på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med
hänsyn till fastighetsförhållanden.”
Efter stiftsstyrelsens beslut om ändrad indelning krävs en detaljerad karta med
fastighetsgränser där nya och gamla gränser tydligt framgår. Församlingsgränserna bör följa
fastighetsgränserna, en fastighet ska aldrig vara delad mellan två församlingar. Föreliggande
utredning om ändrad pastoratsindelning kommer inte att beröra gränsdragningar på
fastighetsnivå. Istället ska detta utredas, kompletteras och utformas i samarbete med
Göteborgs stads fastighetskontor, Lantmäteriet samt kartsektionen Kyrkans hus i Uppsala.
8
Mindre gränsjusteringar, som inte berörs i detalj eller beskrivs ytterligare i föreliggande
utredning, kan komma att föreslås. Två av dessa beskrivs nedan:

Området kring ICA Focus och Gårda. Församlings- och kontraktsgränsen dras idag
i ån, vilket bland annat innebär att området kring ICA Focus faller inom Örgryte
församlings gränser. Tidigare utredningsarbete har konstaterat att gränsen bör flyttas
till E6:ans motorled, vilket innebär att nämnda område förs till dagens
Domkyrkoförsamlingen och, vid eventuell pastoratsändring, till det pastorat som
omfattar Domkyrkoförsamlingen.

Högsbo industriområde. Delar av Högsbo industriområde ligger i Högsbo
församling. Det sammanhängande industriområdet i sin helhet hör dock till Västra
Frölunda församling. Vid eventuell pastoratsändring bör Högsbo industriområde föras
till det pastorat som har industriområdet i sin helhet inom sina gränser. På så sätt kan
ett övergripande ansvar tas för området.
1.3.3. Namn
Svenska kyrkan har tillsammans med Lantmäteriverket, Språk- och folkminnesinstitutet samt
Riksantikvarieämbetet arbetat fram vägledning och riktlinjer till stiftsstyrelsen när den ska
besluta om namnsättning av ny församling. Ett församlingsnamns främsta syfte är att ha en
tydlig och klar koppling till det geografiska området.
När två församlingar regleras samman kan bägge namnen behållas genom att den nya
församlingen ges ett dubbelnamn med bindestreck. Dock rekommenderas, av språkliga och
funktionella skäl, att låta det ena namnet bli nytt församlingsnamn.
När tre eller flera församlingar läggs samman bör den nya församlingen få namn efter den av
församlingarna, eller en del av en församling, som är dominerande på ett eller annat sätt.
I samband med beslut om indelningsändring ska stiftsstyrelsen även besluta om namn på de
nya enheterna (KO 37:55). Innan namnet fastställs ska Språk- och folkminnesinstitutet och
Lantmäteriet beredas tillfälle att yttra sig. Det är brukligt att även berörda enheter ges
möjlighet att yttra sig över namnförslaget innan stiftsstyrelsen fattar beslut.
Utredningen lägger inga namnförslag på nya enheter utan uppmanar istället berörda enheter
att i sitt remissyttrande även uttala sig i namnfrågan. Stiftsstyrelsens församlingsutskott
kommer att föreslå namn på de nya enheterna under hösten 2012 och genomföra en extra
remissomgång för berörda enheter att yttra sig över namnförslagen
9
1.3.4. Minimiprästorganisation
Enligt kyrkoordning 37 kap. § 26 ska stiftsstyrelsen fastställa hur stor prästorganisationen
minst ska vara i varje nybildat pastorat.
Göteborgs stiftsstyrelse har beslutat om särskilda kriterier för prästorganisationen och särskilt
lagt vikt vid att en flexibel prästorganisation ska åstadkommas. Vidare ska
prästorganisationen grundas på en allsidig analys av de lokala behoven. En god
grundbemanning inom alla pastorat eftersträvas. I stiftsstyrelsens kriterier finns också angivet
speciella strukturer som ska vägas in i bedömningen, som geografiska, demografiska, sociala
och pastorala.
Minimiprästorganisationen, för respektive pastorat, efter en indelningsändring, inkluderar
kyrkoherde och övriga prästtjänster. Det är viktigt att minnas att beslut om
minimiprästorganisation just är ett fastställande av det minsta antalet prästtjänster som ska
finnas inom pastoraten. Det står naturligtvis varje pastorat fritt att inrätta fler prästtjänster än
det antal som anges.
I beslut om indelningsändring rörande pastoraten i Göteborg kommer stiftsstyrelsen att
fastställa minsta antalet präster för respektive pastorat.
1.4 Ärendehantering och tidsplan
Stiftskansliets handläggare har konkretiserat givna utredningsdirektiv och presenterar sina
slutsatser och förslag till beslut i föreliggande utredning. Enligt kyrkoordningen 37 kap § 21
får pastoratsindelningen inte ändras utan att berörda parter getts tillfälle att yttra sig. Av den
anledningen skickas förslagen på remiss enligt tidsplan nedan. Enligt kyrkoordningen 37 kap
§ 20 ska samråd genomföras och dessa är planerade att ske i april 2012.
Nedan ses utredningens preliminära tidsplan utifrån angivna utredningsdirektiv:
Februari 2012
Förslag skickas på remiss till församlingarna
April 2012
Samråd
Maj 2012
Sista datum för remissvar
Augusti 2012
Samråd med domkapitlet
November 2012
Församlingsutskottet fattar beslut om förslag till stiftsstyrelsen
November 2012
Kyrkomötet fattar beslut maa SKU 2011:2
December 2012
Stiftsstyrelsen beslutar om indelningsändring
År 2013
Förberedelsetid
1 januari 2014
Ikraftträdande
10
2 Beskrivning av dagens organisation
30 församlingar, inklusive Tyska Christinae icke-territoriella församling, bildar tillsammans
Göteborgs kyrkliga samfällighet. Antalet pastorat är 28. Församlingarna i Göteborg är
indelade i fyra kontrakt;
KONTRAKT
FÖRSAMLINGAR
FOLKMÄNGD7
KYRKOTILLHÖRIGA8
98 361
60 458 (61,5 %)
151 521
89 953 (59,4 %)
126 133
80 914 (64,1 %)
150 185
67 606 (45,0 %)
526 200
298 931 (56,8 %)
Domkyrkoförsamlingen
Vasa församling
Annedals församling
Domprosteriets
kontrakt
Haga församling
Johannebergs församling
Oscar Fredriks församling
Masthuggs församling
Lundby församling
Hisings kontrakt
Backa församling
Torslanda-Björlanda församling
Tuve-Säve församling
Älvsborgs församling
Askims församling
Styrsö församling
Älvsborgs
kontrakt
Näsets församling
Tynnereds församling
Västra Frölunda församling
Högsbo församling
Carl Johans församling
Nylöse församling
Kortedala församling
Bergsjöns församling
Angereds församling
Nylöse kontrakt
Gunnareds församling
Bergums församling
Björkekärrs församling
Härlanda församling
S:t Pauli församling
Örgryte församling
TOTALT
7
8
2010 års siffror, Svenska kyrkans statistikdatabas, 2012-02-03.
Ibid.
11
2.1 Tidigare indelningsarbete och -ändringar
Sedan kyrka-stat-reformen år 2000 har indelningen i församlingar, pastorat och kontrakt
diskuteras, utretts och ändrats i Göteborg. Frågan om samfällighetens vara eller icke-vara har
varit en ständigt återkommande fråga. Nedan listas indelningsärenden inom Göteborgs
kyrkliga samfällighet sedan år 2000.

I Hisings kontrakt beslutade Göteborgs stiftsstyrelse år 2008 att ändra församlingsoch pastoratsindelningen.9 1 januari 2010 bildades fyra enförsamlingspastorat på
Hisingen.

I Domprosteriets kontrakt utreddes och lades förslag om ändrad
församlingsindelning år 2010; då beslutade Göteborgs stiftsstyrelse att avvakta med
indelningsbeslut för att istället förlja de samverkansplaner som uppkommit på
församlingarnas eget initiativ10. Enligt tidsplanen skulle ny indelning beslutas år 2012
för ikraftträdande 1 januari 2014.

I Älvsborgs kontrakt har församlings- och pastoratsindelningen också utretts.
Utredningsarbetet mynnade ut i ett diskussionsunderlag som remissbehandlades år
201111. Stiftsstyrelsen beslutade även i detta ärende att avvakta med
indelningsändring, nu på grund av förslagen i SKU 2011:2 och dess konsekvenser.

Nylöse kontrakt utreddes parallellt med Älvsborgs kontrakt. Trots omfattande
utredningsarbete inleddes aldrig remissförfarande, detta med anledning av förslagen i
SKU 2011:2. Stiftsstyrelsen beslutade dock, i enlighet med berörda församlingars
begäran, att lägga samman pastoraten Angered och Gunnared med ikraftträdande 1
januari 2012 och, i samma beslut, att lägga samman församlingarna Angered,
Gunnared och Bergum med ikraftträdande 1 januari 2014. Mot bakgrund av de nya
förutsättningar som SKU 2011:2 kan tänkas ge, samt föreliggande utredning, önskar
församlingarna Angered, Gunnared och Bergum bestå som egna församlingar om
stiftsstyrelsen beslutar att dagens samfällighet ska delas upp i ett antal mindre
pastorat/ekonomiska enheter.

Stiftsstyrelsens församlingsutskott beslutade i maj 2008 att utreda Göteborgs
kyrkliga samfällighet för att skapa en helhetssyn i strukturarbetet i Göteborg.12
Utredningsarbetet rörande flerpastoratssamfälligheten i Göteborg kom efter en tid mer
att få karaktär av dialog- och kommunikationsforum mellan stift och samfällighet för
att möta de nya förutsättningar som SKU 2011:2 föreslog.

Stiftsstyrelsens församlingsutskott beslutade att utreda och föreslå ändringar i
kontraktsindelningen för att underlätta för det övriga strukturarbetet. Ett förslag om
bildandet av ett kontrakt i Göteborg skickades på remiss. Stiftsstyrelsen beslutade
dock att inte ändra kontraktsindelningen.13
Stiftsstyrelsens protokoll. 2008-06-05 § 72.
Stiftsstyrelsens protokoll. 2010-11-02 § 94.
11
Församlingsutskottets protokoll. 2011-02-24 § 30.
12
Församlingsutskottets protokoll 2008-05-12 § 59.
13
Församlingsutskottets protokoll. 2011-05-13 § 72.
9
10
12
2.2 Etablerade samverkanskonstellationer
Församlingarna i Göteborg har ombetts inkomma med information om pågående och aktuell
samverkan mellan enheterna. Rubrikerna nedan sammanfattar inrapporterad samverkan.
Samverkansområde Öster
Samverkansområde Öster etablerades på allvar under 2011 när stiftsstyrelsens utredning
rörande församlingsindelningen i Nylöse kontrakt påbörjades. Församlingarna S:t Pauli,
Örgryte, Härlanda samt Björkekärr meddelade stiftsstyrelsens församlingsutskott att de
strävar efter ett närmare samarbete över församlingsgränserna. Man har kommit igång med
den gemensamma sambokningscentralen för kyrkliga handlingar. De fyra enheterna har bildat
ett samverkansråd för gemensamma frågor, bland annat delas information om varandras
behov av tjänster, diskuteras gemensam annonsering i samband med stora högtider samt
samordnas kontakter med stiftet rörande den fortsatta samverkan. Man har gemensamma
överläggningar och möten med stadsdelsförvaltningen och även gemensamma
konfirmandinbjudningar. Utöver detta har Örgryte och Härlanda församlingar en gemensam
expedition, där de delar en informatörstjänst, ger ut ett gemensamt församlingsblad samt
genomför gemensamma personaldagar och –resor.
Domkyrkopastoratet
Samverkan och dialog tog fart på riktigt i och med stiftsstyrelsens strukturutredningar rörande
församlingarna inom Domprosteriets kontrakt. Stiftsstyrelsens utredning hade presenterat
förslag till beslut att bilda nya större församlingar då några av enheterna inkom med en
ansökan om att istället få möjligheter att utveckla och intensifiera den samverkan som sakta
påbörjats under utredningsarbetet. Stiftsstyrelsen bejakade enheternas ansökan och meddelade
i sitt beslut att man avsåg att avvakta beslut om indelningsändring och istället följa
samverkansutvecklingen i kontraktet.
Det pågår samverkan i flera frågor och samarbeten rörande olika områden och mycket har
varit etablerat under många år. Församlingarna Haga och Annedal har en gemensam historia
av att samverka inom olika områden.
Kyrkoherdarna i kontraktet har ett pågående samarbete och möts regelbundet för
informationsutbyte och överläggningar. Även andra tjänstekategorier genomför gemensamma
möten. Man har en gemensam SAMBOKAcentral i kontraktet där kyrkliga handlingar bokas
och planerar att starta upp en gemensam administrativ enhet under hösten 2012. Man arbetar i
ett gemensamt nätverk för de medarbetare som ansvarar för 0-18 år-arbetet med bland annat
gemensamma konfirmationsinbjudningar.
Fyrklövern på berget
Även detta samarbete konkretiserades under stiftsstyrelsens utredning av församlingsgränser.
Pågående utredningar i såväl Domprosteriets som Älvsborgs kontrakt fick församlingarna
Carl Johan, Masthugg, Oscar Fredrik och Högsbo att diskutera ändamålsenligheten i
kontraktsindelningen och en eventuell samverkan över kontraktsgränserna. De fyra hade
långtgående planer på att bild en ny gemensam församling. I dagsläget har, självklart, dessa
planer lagts på is och istället har man fokuserat på administrativ samverkan. Enheterna delar
gemensam ekonomienhet med en ekonom och två ekonomiassistenter.
Utöver detta bildar Masthugg och Oscar Fredrik gemensam församlingsexpedition. Högsbo
och Carl Johan samarbetar kring församlingsexpedition och delar på en kyrkoskrivartjänst.
13
Informatörer och diakoner har mötts för samordning av insatser och aktiviteter. Generellt
delar enheterna på lokaler i syfte att främja samverkan mellan medarbetare över
församlingsgränserna. Ett samverkansråd har bildats där församlingsgemensamma
angelägenheter samordnas och samtalas om. Bland annat har utvecklats en modell där
kyrkoherdarna kan vikariera för varandra i respektive församling.
Bergsjön, Kortedala och Nylöse
Samtal har förts mellan församlingarna Bergsjön, Nylöse och Kortedala. Dessa samtal
etablerades under stiftsstyrelsens utredning avseende församlingsgränserna i kontraktet.
Ganska snart efter att församlingarna i nordost påbörjat dialog om eventuellt samarbete och
utökad samverkan presenterades den nationella utredningen SKU 2011:2. Arbetet med att
finna samverkanslösningar över församlingsgränserna har avstannat i avvaktan på beslut från
stiftsstyrelsen avseende pastoratsindelningen inom Göteborg.
Idag köper Bergsjön klockartjänst från Kortedala och en SAMBOKA-central förbereds i
Angered för samtliga församlingar i nordost. Man samverkar vidare angående frågor rörande
integration och social utsatthet.
Angered, Gunnared och Bergum
Församlingarna Angered, Bergum och Gunnared påbörjade samtal om eventuell
sammanläggning långt innan den kontraktsövergripande utredningen påbörjades. Samtliga tre
församlingar såg stora fördelar, främst samordningsvinster, med att bilda en gemensam enhet.
Av den anledningen ansökte de tre församlingarna gemensamt om pastoratssammanläggning
from år 2010. Församlingsutskottet beslutade att inte tillmötesgå församlingarnas önskan,
framförallt med anledning av att en sådan indelningsändring skulle tillskapa ytterligare ett
flerförsamlingspastorat i flerpastoratssamfälligheten Göteborg – något som enligt
programförklaringen för strukturarbetet uttryckligen ska undvikas14.
Då den kontraktsövergripande utredningen tagit fart begärde församlingarna återigen att
indelningsändring skulle genomföras, nu med revideringen att församlingarna önskade bli ett
pastorat fr.o.m. 2012 och en församling fr.o.m. 2014. Denna gång tillstyrkte
församlingsutskottet deras ansökan och stiftsstyrelsen beslutade i enlighet med
församlingsutskottets förslag.
Med anledning av SKU 2011:2, och dess konsekvenser för strukturarbetet i Göteborg och
pågående pastoratsutredning, har frågan ställts till församlingarna om de fortfarande önskar
bli en församling, såsom stiftsstyrelsen beslutat, fr.o.m. år 2012. Församlingarna Angered,
Gunnared och Bergum önskar bestå som egna församlingar om stiftsstyrelsen beslutar att
dagens samfällighet ska delas upp i ett antal mindre pastorat/ekonomiska enheter. I den mån
Göteborgs kyrkliga samfällighet består, som samfällighet eller pastorat, önskar
församlingarna bli en församling i enlighet med tidigare fattat beslut.
Programförklaring: Strukturarbetet i Göteborgs stift. Bilaga till sammanträdesprotokoll. Stiftsstyrelsen 200902-04, § 13.
14
14
Älvsborg
Församlingarna i Älvsborgs kontrakt har under en tid fört samtal om en annan tänkbar
indelning. Stiftsstyrelsens församlingsutskott inledde utredning men valde under våren 2011
att avvakta med vidare utredningsarbete i väntan på utredningen SKU 2011:2. I samband med
stiftsstyrelsens beslut om föreliggande utredning av pastoratsindelningen inom Göteborgs
kyrkliga samfällighet aktualiserade enheterna i Älvsborg frågan och fortsatte på egen hand att
samtala om ändamålsenliga gränser inom kontraktet. En rapport har inkommit till
stiftsstyrelsens församlingsutskott där tre tänkbara förslag på framtida indelning diskuteras
och analyseras.15 I rapporten föreslås tre olika modeller, två pastorat i kontraktet, tre pastorat i
kontraktet samt slutligen att låta hela Älvsborgs kontrakt bilda ett pastorat.
Det är i dagsläget svårt att bedöma hur väl förankrad rapporten och dess förslag är bland
berörda församlingar med anledning av inkomna skrivelser som ifrågasätter delar av
rapporten.
15
Ny pastoratsindelning i Älvsborgs kontrakt, Analysrapport, 2012-01-09.
15
3 Kritiska faktorer
I enlighet med direktiven från stiftsstyrelsens församlingsutskott har föreliggande utredning
fokuserat på pastoratsgränsernas ändamålsenlighet i relation till uppdraget; att tillskapa cirka
tio nya ekonomiska enheter av pastoraten inom Göteborgs kyrkliga samfällighet
Ekonomin är tämligen avgörande för hur förslag om ny pastoratsindelning ska utformas men
det är även möjligheterna till samverkan, strävan efter ökad flexibilitet, pastoral mångfald och
effektivitet i verksamhet och administration är relevanta faktorer.
Nedan följer de kritiska faktorer och kriterier som utredningen har granskat i arbetet med att
föreslå ny pastoratsindelning.
3.1 Ekonomisk bärkraft
Det är tydligt att ekonomin för Svenska kyrkan i Göteborg kommer att försämras.16
Tillgängliga prognoser tyder på att Svenska kyrkan i Göteborg som helhet kommer att få
betydligt mindre resurser att röra sig med i framtiden. Det är en stor utmaning att driva
verksamheterna vidare med samma kvalitet med de minskade resurserna som står till buds. Ett
viktigt utredningsämne är möjligheterna för dagens församlingar att möta morgondagens
behov med väsentligen sämre ekonomiska resurser.
Prognoserna innebär förändrade möjligheter och förutsättningar för eventuellt nya pastorat,
tillika egna ekonomiska enheter, att fullgöra sina uppgifter. Av den anledningen är större
enheter att föredra, så att en så stor andel som möjligt av resurserna går till kärnverksamhet.
Med stora administrativa enheter och små pastorala gemenskaper främjas kärnverksamheten.
Detta låter sig dock inte göras om antalet ekonomiska enheter i Göteborg blir alltför stort.
16
Jörgen Emanuelsson, 2007-09-19.
16
3.1.1. Befolkningsprognoser
Befolkningsprognoser finns inte att tillgå på församlingsnivå. Istället är det stadens
befolkningsprognoser som ligger till grund för beräkningarna om den framtida
befolkningsutvecklingen.
Nedan redovisas befolkningsprognos för stadens satsdelar, med samtliga ingående
församlingar, för år 2015.
Ingående församlingar
År 2010
År 2015
Angered
Angered, Bergum, Gunnared
48 308
50 478
Östra Göteborg
Bergsjön, Kortedala, Nylöse
44 495
47 261
Björkekärr, Domkyrko, Härlanda, S:t Pauli,
Örgryte
56 335
58 574
Annedal, Domkyrko, Johanneberg, Vasa
57 065
59 981
Annedal, Carl Johan, Haga, Masthugg, Oscar
Fredrik, Domkyrko, Högsbo, Älvsborg
62 283
64 136
Askim, Frölunda, Högsbo
54 219
58 243
Västra Göteborg
Näset, Styrsö, Tynnered, Älvsborg, Frölunda
51 125
52 346
Västra Hisingen
Lundby, Torslanda-Björlanda
50 509
52 812
Lundby
41 140
49 507
Backa, Tuve-Säve
47 131
48 515
SDN
Örgryte-Härlanda
Centrum
Majorna-Linné
Askim-Frölunda-Högsbo
Lundby
Norra Hisingen
3.1.2 Enheters storlek och kyrkotillhörighet
Inom Svenska kyrkan har man under en längre tid varit ytterligt försiktig med att ange hur
många kyrkotillhöriga en församling, eller ett pastorat, bör ha. Andra kriterier har spelat en
betydligt större roll. Icke desto mindre diskuterades frågan, om hur stor en territoriell
församling måste vara för att fungera ändamålsenligt, redan 1994.17 Ett sätt att illustrera detta
är genom den så kallade ”utspädningsmodellen”:
  
  
  
År 2020
År 2000
År 1994


















För att kompensera ”utspädningen” av antalet medlemmar inom en kyrklig enhet måste det
territoriella området utökas för framtiden. En ekonomisk enhet – ett pastorat - måste alltså ha
ett betydligt större upptagningsområde för att kunna bibehålla medlemsantal och därmed
intäkter från medlemmarna.
17
Strategigruppens slutrapport 1994-09-13, Göteborgs kyrkliga samfällighet, (92/KN 12)
17
Antalet kyrkotillhöriga, och deras ”kyrkoavgiftskraft”, är en av flera faktorer som bör ligga
till grund för diskussioner om eventuella indelningsförändringar och organisation från ett
strukturellt perspektiv. Hur tillhörigheten inom ett territoriellt område ser ut bör också,
naturligtvis, få konsekvenser för exempelvis pastoratets verksamhetsinriktning och
arbetslagets sammansättning.
I tidigare utredningar rörande församlingsindelningen inom Göteborgs kyrkliga samfällighet
var frågan om jämnstora enheter viktig. Inom en kyrklig samfällighet kan det ha viss
betydelse att de ingående enheterna är någorlunda jämstora och harmonierar i struktur och
organisation, exempelvis representation i gemensamma organ, ekonomisk bärkraft,
medlemsstruktur med mera. Föreliggande utredning konstaterar att motsvarande resonemang
inte är relevant i bedömningen om förslag till nya ekonomiska enheter i Göteborg. En större
frihet finns för att tillskapa ändamålsenliga och bärkraftiga enheter oavsett hur grannpastoratet
ser ut. Det som är relevant och ändamålsenligt är en bärkraftig enhet, som kan stå på egna ben
– med egna medel.
3.2 Administrativ och organisatorisk bärkraft
Modellen med stora administrativa enheter och små pastorala och gudstjänstfirande
gemenskaper föreslås i utredningen SKU 2011:2. Utredningen fastslår att en församling, i
huvudsak, ska vara en gudstjänstfirande gemenskap. Utredningen föreslår vidare att pastoratet
ska besluta om indelningen av pastoratet i församlingar och att en församling som inte ingår i
ett pastorat genom att besluta att de ska uppdelas på flera församlingar, kan bli ett pastorat. Se
vidare SKU 2011:2, kap 7.3.2.
Inom ramen för samtalet om enheternas storlek har genom åren även frågan om
distriktsindelning aktualiseras. Med stora församlingar har det varit en god idé att bilda starka
och självständiga distrikt. Distrikt som kan bära ett arbetslag, viss administration och någon
form av beslutande organ som har delegation från kyrkorådet.
I utredningen SKU 2011:2 ges andra förutsättningar för den kyrkliga indelningen än de vi
lever med idag. Under förutsättning att utredningens förslag beslutas av kyrkomötet kommer
stora församlingar varken att vara nödvändiga eller eftersträvansvärda. Tvärt om innebär
utredningens förslag att små lokala enheter, där det firas gudstjänst och gemenskapen står i
centrum, kommer att främjas. Det är pastoratet som ikläder sig församlingens kostym vilket
skapar goda förutsättningar för en helt ny garderob.
Kyrkorådet, som har befogenhet att fatta beslut, kan av olika skäl uppdra åt annat organ att
fatta vissa beslut. En väl fungerande organisation förutsätter nästan att all beslutanderätt inte
samlas centralt på ett enda organ. Genom att sprida beslutanderätten till den eller dem som har
bäst möjlighet att överblicka konsekvenserna av ett beslut får man en mindre tungrodd
administrativ apparat och en snabbare och enklare beslutsomgång.
För Göteborgspastoratens vidkommande borde en ny indelning med ca tio pastorat i Göteborg
innebära att man lokalt lyfter frågan om det egna pastoratets församlingsindelning.
Kyrkorådet bör koncentrera sig på övergripande och principiella frågor medan frågor som är
ofta återkommande och av rutinartad karaktär beslutas på en lägre nivå. En grundläggande
regel är att det organ som lämnar över beslutanderätten inte kan frånhända sig sitt ansvar. Det
som delegeras är endast rätten att fatta beslut. Ansvaret för dessa beslut ligger dock alltid kvar
på kyrkorådet.
18
3.3 Pastoral bärkraft
Utredningen konstaterar att stora pastorat naturligt inom sig kan rymma många fler små
församlingar. Tanken på ett stort, eller flera större, pastorat i Göteborg kan upplevas som
hotande men i ljuset av ambitionen att tillskapa fler församlingar i Göteborg torde delvis
mörkret skingras.
Vidare konstateras att viss oro finns på vissa håll för likriktning och förlorat självstyre i den
egna församling som ingår i pastorat. Det finns en risk för att den teologiska bredden
försvinner och egna traditioner i församlingen går förlorade. Faran för en sådan utarmning
och likriktning torde vara mindre när man pratar om riktigt stora pastorat. Ett större pastorat
kan inom sig härbärgera en mångfald av teologiska yttringar och traditioner, olika typer av
gudstjänstformer och pluralism har förutsättningar att främjas och växa i en större enhet.
Det finns också anledning att tro att stora administrativa enheter är en förutsättning för ett gott
pastoralt arbete även i framtiden. Till exempel kan helhetsansvaret för innerstaden delas och
bäras utifrån en samlad bedömning av de pastorala behoven. Stora pastorat kan inom sina
ramar härbärgera mindre gudstjänstfirande församlingar, kring kyrkor och i distrikt. Redan
idag kan tydliga gudstjänstfirande enheter ses i innerstadens församlingar. För den enskilde
församlingsmedlemmen i en stor enhet ökar möjligheterna till utökat utbud av såväl
verksamhet och aktiviteter som gudstjänster.
19
3.4 Stadens indelning
Utredningen har granskat kartor och fört sitt resonemang utifrån den gränsdragning som finns
idag. Utredningen konstaterar att dagens pastoratsgränser, tillika församlingsgränser, ibland
upplevs som onaturliga och problematiska. Detta har diskuterats och specificerats i tidigare
strukturutredningar inom Göteborgs kyrkliga samfällighet.18
Göteborg är från och med 1 januari 2011 indelat i tio stadsdelar. Varje stadsdel är indelad i
flera mindre områden, så kallade primärområden. På kartan nedan framgår de olika
stadsdelarna samt vilka primärområden som ingår i respektive stadsdel. Det finns 94
primärområden i Göteborg.
18
Se t.ex. Strukturutredning: Domprosteriet, dnr. 103/08/1073.
20
Idag stämmer inte alltid gränserna mellan pastoratsindelningen och kommunens indelningar i
stadsdelar överens; flera av pastoraten har två eller tre stadsdelsnämnder att förhålla sig till
och samarbeta med. Tabellen nedan visar vilka församlingar som ingår i de olika
stadsdelsnämnderna. Kursivering markerar de församlingar som ingår i fler än en
stadsdelsnämnds förvaltningsområde.
Tabell 1. Församlingar och stadsdelsnämnder. 19
19
Församling/del av församling
Stadsdelsnämnd
Angered
Angered
Annedal
Centrum,
Majorna-Linné
Askim
Askim-Frölunda-Högsbo
Backa
Norra Hisingen
Bergsjön
Östra Göteborg
Bergum
Angered
Björkekärr
Örgryte-Härlanda
Carl Johan
Majorna-Linné
Domkyrko
Centrum,
mindre områden i Örgryte-Härlanda och Majorna-Linné
Gunnared
Angered
Haga
Majorna-Linné
Härlanda
Örgryte-Härlanda
Högsbo
Askim-Frölunda-Högsbo,
mindre områden i Majorna-Linné
Johanneberg
Centrum
Kortedala
Östra Göteborg
Lundby
Lundby,
Västra Hisingen
Masthugg
Majorna-Linné
Nylöse
Östra Göteborg
Näset
Västra Göteborg
Oscar Fredrik
Majorna-Linné
S:t Pauli
Örgryte-Härlanda
Styrsö
Västra Göteborg
Torslanda-Björlanda
Norra Hisingen
Tuve-Säve
Norra Hisingen
Tynnered
Västra Göteborg
Vasa
Centrum
Västra Frölunda
Askim-Frölunda-Högsbo,
mindre områden i Västra Göteborg
Älvsborg
Västra Göteborg,
mindre områden i Majorna-Linné
Örgryte
Örgryte-Härlanda
Kursiverade församlingar förhåller sig till fler än en SDN.
21
Det är inte ett övergripande mål att pastoratsgränserna måste stämma och harmoniera med
stadsdelsnämndernas - men dagens indelning kan försvåra riktade och samordnade aktioner
mot ett visst område med speciella behov eller särskild problematik. Större enheter med
välavvägda gränser, i förhållande till demografi, infrastruktur och arbetsliv, underlättar arbetet
och ger församlingen ett samlat grepp och ansvar. Stadens indelning baseras, trots allt, på
bostadsområden, flöden i samhället och hur människor rör sig, infrastruktur och
kommunikationer, handels, universitet och kulturella centra och samlingsplatser samt sjukhus
och andra större samhälleliga institutioner. Dessa infallsvinklar stämmer överens med hur
kyrkan resonerar när det handlar om att bygga ändamålsenliga och anpassade strukturer för
verksamheten. Var finns människor och hur når vi dem?
3.5 Redan existerande samverkanskonstellationer
Redan i samband med utredning av församlingsgränserna rörande enheterna på Hisingen
konstaterade stiftsstyrelsen att etablerad samverkan och pågående samarbeten bör främjas och
beaktas vid beslut om indelningsändringar. De enheter som redan närmar sig varandra och har
en pågående dialog om en gemensam framtid ska stödjas. Samma resonemang återfanns sedan
i Strukturutredning: Domprosteriets kontrakt samt dito rörande Älvsborgs kontrakt.
Föreliggande utredning har bedömt att förslag om ändrad pastoratsindelning i Göteborg ska ta
hänsyn till redan etablerade samverkanskonstellationer och låta dem vara vägledande.
3.6 Förtroendemannaorganisation och delaktighet
I församlingarna inom Göteborgs kyrkliga samfällighet finns ca 790 (ordinarie och ersättare)
förtroendeuppdrag att besätta; i samfällda kyrkofullmäktige, kyrkonämnd samt i kyrkoråden.
Arbetsmiljöverket konstaterar vid en tillsyn av Svenska kyrkans arbetsmiljö att det stora
antalet förtroendevalda är ett strukturellt förhållande som bidrar till befintliga
arbetsmiljöproblem.20 Ett stort antal förtroendevalda medför otydlighet. Vidare anför
Arbetsmiljöverket att förtroendevalda inte besitter tillräckligt stora kunskaper om
arbetsmiljöfrågor. I arbetsmiljölagen står att arbetsmiljön ska ordnas i nära samverkan mellan
arbetsgivare och arbetstagare, dessutom är det arbetsgivaren som har ansvaret 21. Om antalet
förtroendevalda minskar så ökar sannolikheten för att de som rekryteras faktiskt besitter rätt
kompetens för att klara det ansvarsfulla uppdraget.
Enligt föreslagen ordning i utredningen SKU 2011:2 ska för varje pastorat samt församling
som inte ingår i pastorat, väljas ett kyrkofullmäktige med minst 15 ledamöter. Fullmäktige
utser sedan kyrkoråd för församlingen, med minst 6 valda ledamöter. För Svenska kyrkan i
Göteborg kommer alltså antalet förtroendevalda poster att minska avsevärt. Med en modell
bestående av 9 pastorat krävs ca 190 förtroendevalda poster, varav 135 ledamöter i
pastoratens fullmäktige och övriga för kyrkoråden.
20
21
Tillsyn av Svenska kyrkans arbetsmiljö. Rapport 2007:3. Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljölagen (1977:1160)
22
I och med SKU 2011:2 får vi nya definitioner och nya begrepp att förhålla oss till. För
Svenska kyrkans församlingar i Göteborg innebär detta att pastoratet blir det vi hittills
benämnt församling och församling blir det vi är vana att kalla för distrikt. Detta torde
innebära en möjlighet att samla och kanalisera lokalt engagemang kring en kyrka, en
gudstjänstfirande gemenskap.
I stora pastorat kommer det självklart att organiseras församlingar. Församlingarna
formaliseras gärna runt kyrkorna. Delegation till församlingsråd innebär att kyrkorådet
överför beslutanderätten till församlingsnivå. Delegationen kan vara långtgående eller mindre
omfattande – allt utifrån de lokala förutsättningar som råder.
4. Tänkbara förslag till ny pastoratsindelning
I föreliggande kapitel presenteras tre olika alternativ till pastoratsindelning i Göteborg. Dessa
innebär att Göteborg delas in i sju, åtta eller nio pastorat. Utredningen konstaterar att det inte
skiljer mycket mellan de tre olika alternativen, vare sig man granskar enheterna utifrån ett
demografiskt och socioekonomiskt perspektiv eller utifrån den samverkan vi konstaterat idag.
I samtliga alternativ finns ett antal konstanter, enheter som ser likadana ut i samtliga förslag.
Med avseende på andelen medlemmar skiljer det inte mycket mellan de olika pastoraten.
Samtliga, utom Nylöse och Lundby som ligger strax under övriga, visar en medlemsandel på
drygt 60 %.
Utifrån direktiv och kritiska faktorer konstaterar utredningen att följande tre faktorer väger
tyngst vid utarbetandet av indelningsförslag, i hierarkisk ordning:
1. Ekonomisk bärkraft
2. Redan existerande samverkanskonstellationer
3. Stadens indelning
Störst vikt läggs alltså vid att de nya pastoraten, tillika ekonomiska enheterna, ska ha
tillräcklig ekonomisk bärkraft för att kunna fortsätta att bedriva ett gott församlingsarbete.
Enheterna ska kunna ”stå på egna ben” då flerpastoratssamfälligheten lyfts bort, liksom den
solidaritetstanke som omgärdat alla församlingar i Göteborg idag. I den mån som redan
existerande samverkansformer inte överensstämmer med storleken och omfattningen av
ekonomiskt bärkraftiga enheter har alltså de etablerade samverkanskonstellationerna fått
stryka på foten.
I tredje, och sista hand, påverkas förslagen till ny pastoratsindelning av överensstämmelsen
med stadens indelning, då främst SDN-indelningen.
23
4.1 Alternativ 1 – Sju pastorat i Göteborg
Nytt pastorat
Domkyrkopastoratet
Berget
Älvsborg med Askim
Nylöse
Lundby
Hisingen utan Lundby
Öster
Ingående församlingar
Domkyrko
Vasa
Johanneberg
Haga
Annedal
Masthugg
Oscar Fredrik
Carl Johan
Högsbo
Västra Frölunda
Älvsborg
Tynnered
Näset
Styrsö
Askim
Nylöse
Bergsjön
Kortedala
Angered
Bergum
Gunnared
Lundby
Backa
Tuve-Säve
Torslanda-Björlanda
S:t Pauli
Härlanda
Björkekärr
Örgryte
Folkmängd och kyrkotillhörighet
Folkmängd 70 709
Medlemmar 43 476
61,5 %
Folkmängd 65 944
Medlemmar 39 549
60,0 %
Folkmängd 87 841
Medlemmar 57 411
65,4 %
Folkmängd 93 122
Medlemmar 29 743
31,9 %
Folkmängd 67 514
Medlemmar 33 504
49,6 %
Folkmängd 71 558
Medlemmar 46 858
65,5 %
Folkmängd 57 063
Medlemmar 37 863
66,4%
24
4.2 Alternativ 2 – Åtta pastorat i Göteborg
Nytt pastorat
Domkyrkopastoratet
Berget
Älvsborg utan Askim
Askim
Öster
Nylöse
Ingående församlingar
Domkyrko
Vasa
Johanneberg
Haga
Annedal
Masthugg
Oscar Fredrik
Carl Johan
Högsbo
Västra Frölunda
Älvsborg
Tynnered
Näset
Styrsö
Askim
S:t Pauli
Härlanda
Björkekärr
Örgryte
Nylöse
Bergsjön
Kortedala
Angered
Bergum
Gunnared
Folkmängd och kyrkotillhörighet
Folkmängd 70 709
Medlemmar 43 476
61,5 %
Folkmängd 65 944
Medlemmar 39 549
60,0 %
Folkmängd 64 406
Medlemmar 40 137
62,3 %
Folkmängd 23 435
Medlemmar 17 274
73,7 %
Folkmängd 57 063
Medlemmar 37 863
Medlemmar 66,4 %
Folkmängd 93 122
Medlemmar 29 743
31,9 %
Lundby
Lundby
Folkmängd 67 514
Medlemmar 33 504
49,6 %
Hisingen utan Lundby
Backa
Tuve-Säve
Torslanda-Björlanda
Folkmängd 71 558
Medlemmar 46 858
65,5 %
25
4.3 Alternativ 3 – Nio pastorat i Göteborg
Nytt pastorat
Ingående församlingar
Folkmängd och kyrkotillhörighet
Domkyrkopastoratet
Domkyrko
Vasa
Johanneberg
Haga
Annedal
Folkmängd 70 709
Medlemmar 43 476
61,5 %
Berget
Masthugg
Oscar Fredrik
Carl Johan
Högsbo
Folkmängd 65 944
Medlemmar 39 549
60,0 %
Älvsborg utan Askim
Västra Frölunda
Älvsborg
Tynnered
Näset
Styrsö
Folkmängd 64 406
Medlemmar 40 137
62,3 %
Askim
Askim
Folkmängd 23 435
Medlemmar 17 274
73,7 %
Öster
S:t Pauli
Härlanda
Björkekärr
Örgryte
Folkmängd 57 063
Medlemmar 37 863
Medlemmar 66,4 %
Nylöse
Nylöse
Bergsjön
Kortedala
Angered
Bergum
Gunnared
Folkmängd 93 122
Medlemmar 29 743
31,9 %
Lundby
Lundby
Folkmängd 67 514
Medlemmar 33 504
49,6 %
Torslanda-Björlanda
Torslanda-Björlanda
Folkmängd 24 350
Medlemmar 19 011
78,1 %
Backa-Tuve-Säve
Backa
Tuve-Säve
Folkmängd 47 208
Medlemmar 27 847
58,9 %
26
5 Ekonomiska konsekvenser
Utgångspunkterna
för
ekonomiska
beräkningar
utifrån
de
tre
alternativa
pastoratsindelningarna grundar sig på intäkterna avseende kyrkoavgifter år 2012, vilka i sin
tur bygger på uppgifter från preliminärt taxeringsutfall för år 2011. Uppgifter om hur
utjämningssystemet påverkar de tre föreslagna alternativen har erhållits från kyrkokansliet i
Uppsala.
Utgångspunkt för kostnadsberäkningar är uppgifter från Göteborgs kyrkliga samfällighet
rörande budget 2012. Då denna budget var underbalanserad har en justering gjorts för att
åstadkomma en balanserad budget. Uppgifterna per församling har sammanförts till tänkta
pastoratsbildningar. Resursverksamhetens kostnader har fördelats per pastorat i proportion till
antal kyrkotillhöriga. Centrala kostnader har fördelats per pastorat i proportion till antal
kyrkotillhöriga.
Viktigt att notera!
Verkliga kostnader för respektive pastoratsbildning kommer naturligtvis att avvika i
varierande omfattning från ovanstående beräkningsmodell. Det är också så att det
inomkyrkliga utjämningssystemet ska utredas. Detta gör att de kalkyler som redovisas, och
som utgår från simuleringar utifrån nu gällande utjämningssystem, är mycket osäkra.
5.1 Ekonomiska konsekvenser av alternativ 1
Av tabellen nedan framgår att resultatet för föreslagna pastoraten Nylöse, Domkyrko (och
Tyska Christinae) blir avsevärt sämre än för motsvarande pastorat i Göteborgs kyrkliga
samfällighet medan framför allt pastoraten Lundby och Älvsborg med Askim får ett avsevärt
bättre resultat och pastoraten Öster, Berget och Hisingen utan Lundby, får ett bättre resultat än
motsvarande pastorat i Göteborgs kyrkliga samfällighet.
Intäkter och kostnader pastorat22
01
02
03
04
05a
07
08a
Nylöse
Öster
Domkyrkopastoratet
Berget
Älvsborg med Askim
Lundby pastorat
Hisingen utan Lundby
10
Tyska Christinae pastorat
Intäkt
Kyrkoavgift
38 874 000
65 129 000
80 310 000
62 394 000
101 549 000
48 275 000
73 663 000
Intäkt/kostn.
Utjämning
11 250 000
-12 139 000
-15 627 000
-6 990 000
-19 757 000
522 000
-10 247 000
Intäkter
totalt
50 124 000
52 990 000
64 683 000
55 404 000
81 792 000
48 797 000
63 416 000
1 639 000
-271 000
1 368 000
kostnader
kostnader
kostnader
Resultat
församling resursverks.
centralt
pastorat
-48 112 000 -2 823 000 -5 619 000 -6 430 000
-40 344 000 -3 593 000 -7 153 000 1 900 000
-56 260 000 -4 126 000 -8 213 000 -3 916 000
-42 219 000 -3 753 000 -7 471 000 1 961 000
-61 517 000 -5 448 000 -10 846 000 3 981 000
-34 225 000 -3 180 000 -6 329 000 5 063 000
-48 710 000 -4 447 000 -8 852 000 1 407 000
-4 569 000
-89 000
-177 000 -3 467 000
471 833 000 -53 259 000 418 574 000 -335 956 000 -27 459 000 -54 660 000
22
499 000
Intäkter och kostnader per pastorat vid fördelning av gemensamma kostnader och resursverksamhet per
kyrkotillhörig. Följande resultat beräknas vid oförändrad utdebitering 0,81 kr per skattekrona.
27
Av tabellen nedan framgår hur mycket kyrkoavgiften skulle behöva justeras uppåt eller nedåt
i föreslagna pastorat för att uppnå balans mellan intäkter och kostnader. Justeringen anges i
procent jämfört med dagens utdebitering på 0,81 kr/skkr.
01
02
03
04
05a
07
08a
10
Resultat Resultat/
Utdeb. för
Nuv. Differens
%
pastorat kyrkotillhörig budget i balans utdeb.
Nylöse
-6 430 000
-216
0,94
0,81
0,13
17%
Öster
1 900 000
50
0,79
0,81
-0,02
-3%
Domkyrkopastoratet
-3 916 000
-90
0,85
0,81
0,04
5%
Berget
1 961 000
50
0,78
0,81
-0,03
-3%
Älvsborg med Askim
3 981 000
69
0,78
0,81
-0,03
-4%
Lundby pastorat
5 063 000
151
0,73
0,81
-0,08
-10%
Hisingen utan Lundby
1 407 000
30
0,79
0,81
-0,02
-2%
Tyska Christinae pastorat -3 467 000
-3 704
2,52
0,81
1,71
212%
summa
499 000
5.2 Ekonomiska konsekvenser av alternativ 2
Av tabellen nedan framgår att resultatet för föreslagna pastoraten Nylöse, Domkyrko (och
Tyska Christinae) blir avsevärt sämre än för motsvarande pastorat i Göteborgs kyrkliga
samfällighet medan framför allt pastoraten Lundby och Askim får ett avsevärt bättre resultat
och pastoraten Öster, Berget och Hisingen utan Lundby, får ett bättre resultat än motsvarande
pastorat i Göteborgs kyrkliga samfällighet.
Intäkter och kostnader pastorat
01
02
03
04
05b
06
07
08a
Nylöse
Öster
Domkyrkopastoratet
Berget
Älvsborg utan Askim
Askim
Lundby
Hisingen utan Lundby
10
Tyska Christinae pastorat
Intäkt
Kyrkoavgift
38 874 000
65 129 000
80 310 000
62 394 000
67 956 000
33 593 000
48 275 000
73 663 000
Intäkt/kostn.
Utjämning
11 250 000
-12 139 000
-15 627 000
-6 990 000
-10 850 000
-9 095 000
522 000
-10 247 000
Intäkter
totalt
50 124 000
52 990 000
64 683 000
55 404 000
57 106 000
24 498 000
48 797 000
63 416 000
1 639 000
-271 000
1 368 000
kostnader
kostnader
församling resursverks.
-48 112 000 -2 823 000
-40 344 000 -3 593 000
-56 260 000 -4 126 000
-42 219 000 -3 753 000
-45 543 000 -3 809 000
-15 975 000 -1 639 000
-34 225 000 -3 180 000
-48 710 000 -4 447 000
-4 569 000
-89 000
kostnader
Resultat
centralt
pastorat
-5 620 000 -6 431 000
-7 153 000 1 900 000
-8 213 000 -3 916 000
-7 471 000 1 961 000
-7 582 000
172 000
-3 263 000 3 621 000
-6 329 000 5 063 000
-8 852 000 1 407 000
-177 000 -3 467 000
471 833 000 -53 447 000 418 386 000 -335 957 000 -27 459 000 -54 660 000
310 000
Av tabellen nedan framgår hur mycket kyrkoavgiften skulle behöva justeras uppåt eller nedåt
i föreslagna pastorat för att uppnå balans mellan intäkter och kostnader. Justeringen anges i
procent jämfört med dagens utdebitering på 0,81 kr/skkr.
28
01
02
03
04
05b
06
07
08a
10
Resultat
Resultat/
Utdeb. för
pastorat kyrkotillhörig budget i balans
Nylöse
-6 431 000
-216
0,94
Öster
1 900 000
50
0,79
Domkyrkopastoratet
-3 916 000
-90
0,85
Berget
1 961 000
50
0,78
Älvsborg utan Askim
172 000
4
0,81
Askim
3 621 000
210
0,72
Lundby
5 063 000
151
0,73
Hisingen utan Lundby
1 407 000
30
0,79
Tyska Christinae pastorat -3 467 000
-117
2,52
summa
Nuv. Differens
utdeb.
0,81
0,13
0,81
-0,02
0,81
0,04
0,81
-0,03
0,81
0,00
0,81
-0,09
0,81
-0,08
0,81
-0,02
0,81
1,71
%
17%
-3%
5%
-3%
0%
-11%
-10%
-2%
212%
310 000
5.3 Ekonomiska konsekvenser av alternativ 3
Av tabellen nedan framgår att resultatet för föreslagna pastoraten Nylöse, Domkyrko (och
Tyska Christinae) blir avsevärt sämre samt att resultatet för pastoratet Backa Tuve-Säve blir
sämre än för motsvarande pastorat i Göteborgs kyrkliga samfällighet. Däremot blir det i
pastoraten Lundby och Askim ett avsevärt bättre resultat och i pastoraten Öster, Berget och
Torslanda-Björlanda får ett bättre resultat än motsvarande pastorat i Göteborgs kyrkliga
samfällighet.
Intäkter och kostnader pastorat
01
02
03
04
05b
06
07
08b
09
Nylöse
Öster
Domkyrkopastoratet
Berget
Älvsborg utan Askim
Askim
Lundby
Backa Tuve-Säve
Torslanda-Björlanda
10
Tyska Christinae
Intäkt
Kyrkoavgift
Intäkt/kostn.
Utjämning
Intäkter
totalt
kostnader
församling
kostnader
resursverks.
kostnader
centralt
Resultat
pastorat
38 874 000
65 129 000
80 310 000
62 394 000
67 956 000
33 593 000
48 275 000
42 197 000
31 465 000
11 250 000
-12 139 000
-15 627 000
-6 990 000
-10 850 000
-9 095 000
522 000
-3 410 000
-7 146 000
50 124 000
52 990 000
64 683 000
55 404 000
57 106 000
24 498 000
48 797 000
38 787 000
24 319 000
-48 112 000
-40 344 000
-56 260 000
-42 219 000
-45 543 000
-15 975 000
-34 225 000
-31 241 000
-17 469 000
-2 823 000
-3 593 000
-4 126 000
-3 753 000
-3 809 000
-1 639 000
-3 180 000
-2 643 000
-1 804 000
-5 620 000 -6 431 000
-7 153 000 1 900 000
-8 213 000 -3 916 000
-7 471 000 1 961 000
-7 582 000
172 000
-3 263 000 3 621 000
-6 329 000 5 063 000
-5 261 000
-358 000
-3 591 000 1 455 000
1 639 000
-271 000
1 368 000
-4 569 000
-89 000
-177 000 -3 467 000
471 832 000 -53 756 000 418 076 000 -335 957 000 -27 459 000 -54 660 000
0
29
Av tabellen nedan framgår hur mycket kyrkoavgiften skulle behöva justeras uppåt eller nedåt
i föreslagna pastorat för att uppnå balans mellan intäkter och kostnader. Justeringen anges i
procent jämfört med dagens utdebitering på 0,81 kr/skkr.
01
02
03
04
05b
06
07
08b
09
10
Nylöse
Öster
Domkyrkopastoratet
Berget
Älvsborg utan Askim
Askim
Lundby
Backa Tuve-Säve
Torslanda-Björlanda
Tyska Christinae
summa
Resultat
-6 431 000
1 900 000
-3 916 000
1 961 000
172 000
3 621 000
5 063 000
-358 000
1 455 000
-3 467 000
Resultat/ Utdeb. för
Nuv. Differens %
kyrkotillhörig budget i balans utdeb.
-216
0,94 0,81
0,13
17%
50
0,79 0,81
-0,02
-3%
-90
0,85 0,81
0,04
5%
50
0,78 0,81
-0,03
-3%
4
0,81 0,81
0,00
0%
210
0,72 0,81
-0,09
-11%
151
0,73 0,81
-0,08
-10%
-13
0,82 0,81
0,01
1%
49
0,77 0,81
-0,04
-5%
-117
2,52 0,81
1,71
212%
0
5.4 Analys av ekonomiska konsekvenser
Som framgår av kalkylerna ger ett Älvsborgs pastorat med Askim, cirka 189 tkr mindre ur
utjämningssystemet än om Askim bildar ett eget pastorat. På samma sätt ger ett Hisingens
pastorat utan Lundby, cirka 310 tkr mindre från utjämningssystemet än om Backa, Tuve-Säve
bildar ett eget pastorat och Torslanda-Björlanda ett annat pastorat.
Förändring av utdebiterad kyrkoavgift
Förändring av utdebiterad kyrkoavgift beräknas för att uppnå balans mellan intäkter och
kostnader.
Ovan redovisade kalkyler visar att den största ökningen av kyrkoavgiften med 17 % till 0,94
kr/skkr sker i föreslaget pastorat i nordost. Det framstår som olämpligt, ur bland annat
solidaritetssynpunkt, genomföra en pastoratsindelning i Göteborg enligt de alternativ som
först utretts och presenterats ovan. Detta gör att en större pastoratsbildning, motsvarande hela
nuvarande Nylöse kontrakt också har utretts, se kapitel 5.4.1.
Om det bildas åtta eller tio pastorat påverkar utfallet från utjämningssystemet med upp till
cirka 499 tkr. Jämfört med nuvarande kostnader avseende utjämningsavgift för Göteborg,
skulle kostnaderna öka med 944 tkr i alternativ 1, 1 133 tkr i alternativ 2 och 1 443 tkr i
alternativ 3.
Den icke territoriella församlingen Tyska Christinae, skulle som eget pastorat behöva höja
avgiften med 212 % till 2,52. Av den anledningen ägnas Tyska Christinae församling ett eget
kapitel, se 5.4.2.
30
5.4.1 Ett pastorat i Nylöse kontrakt
Genom att bilda ett pastorat av hela Nylöse kontrakt förändras de ekonomiska
förutsättningarna. Med ett enda pastorat i Nylöse kontrakt, och fördelning av centrala
kostnader per kyrkotillhörig, skulle ökningen av kyrkoavgiften stanna vid 4 % och preliminärt
bli 0,84 kr/skkr att jämföra med den i de tre alternativens ovan föreslagna två pastorat inom
Nylöse kontrakt.
I ett mindre Nylöse pastorat skulle kyrkoavgiften behöva höjas med 17 % till 0,94 kr/skkr
medan man i ett pastorat Öster enligt motsvarande beräkningar ovan skulle kunna sänka sin
avgift med 3 % till 0,79 kr/skkr.
Som framgår av redovisade kalkyler så ger ett enda Nylöse pastorat i hela Nylöse kontrakt,
cirka 385 tkr mer ur utjämningssystemet än om Nylöse och Öster var egna pastorat I ett enda
stort Nylöse pastorat som omfattar hela nuvarande Nylöse kontrakt, blir antalet
kyrkotillhöriga cirka 67 000, eller 45 % av befolkningen.
Intäkter och kostnader per pastorat vid fördelning av gemensamma kostnader och
resursverksamhet per kyrkotillhörig. Följande resultat beräknas vid oförändrad utdebitering
0,81 kr per skattekrona:
Intäkt
Kyrkoavgift
01+02 Nylöse
03
04
05b
06
07
08b
09
Domkyrkopastoratet
Berget
Älvsborg utan Askim
Askim
Lundby
Backa Tuve-Säve
Torslanda-Björlanda
10
Tyska Christinae
104 003 000
Intäkt/kostn.
Utjämning
-504 000 103 499 000
80 310 000 -15 627 000
62 394 000 -6 990 000
67 956 000 -10 850 000
33 593 000 -9 095 000
48 275 000
522 000
42 197 000 -3 410 000
31 465 000 -7 146 000
1 639 000
Intäkter
totalt
-271 000
kostnader
församling
kostnader
resursverks.
kostnader
centralt
Resultat
pastorat
-88 456 000
-6 416 000 -12 773 000 -4 146 000
64 683 000
55 404 000
57 106 000
24 498 000
48 797 000
38 787 000
24 319 000
-56 260 000
-42 219 000
-45 543 000
-15 975 000
-34 225 000
-31 241 000
-17 469 000
-4 126 000
-3 753 000
-3 809 000
-1 639 000
-3 180 000
-2 643 000
-1 804 000
-8 213 000 -3 916 000
-7 471 000 1 961 000
-7 582 000
172 000
-3 263 000 3 621 000
-6 329 000 5 063 000
-5 261 000
-358 000
-3 591 000 1 455 000
1 368 000
-4 569 000
-89 000
-177 000 -3 467 000
471 832 000 -53 371 000 418 461 000 -335 957 000 -27 459 000 -54 660 000
385 000
Av tabellen ovan framgår att resultatet för föreslagna pastoraten Nylöse och Domkyrko,
Backa (och Tyska Christinae) blir avsevärt sämre samt att resultatet för pastoratet Backa
Tuve-Säve blir sämre än för motsvarande pastorat i Göteborgs kyrkliga samfällighet medan
framför allt pastoraten Lundby och Askim får ett avsevärt bättre resultat än motsvarande
pastorat i Göteborgs kyrkliga samfällighet.
Av tabellen nedan framgår hur mycket kyrkoavgiften skulle behöva justeras uppåt eller nedåt
i föreslagna pastorat för att uppnå balans mellan intäkter och kostnader. Justeringen anges i
procent jämfört med dagens utdebitering på 0,81 kr/skkr.
31
01+02 Nylöse
Resultat/ Utdeb. för
Nuv. Differens %
Resultat kyrkotillhörig budget i balans utdeb.
-4 146 000
-139
0,84 0,81
0,03
03
04
05b
06
07
08b
09
10
-3 916 000
1 961 000
172 000
3 621 000
5 063 000
-358 000
1 455 000
-3 467 000
Domkyrkopastoratet
Berget
Älvsborg utan Askim
Askim
Lundby
Backa Tuve-Säve
Torslanda-Björlanda
Tyska Christinae
summa
-90
50
4
210
151
-13
49
-117
0,85
0,78
0,81
0,72
0,73
0,82
0,77
2,52
0,81
0,81
0,81
0,81
0,81
0,81
0,81
0,81
0,04
-0,03
0,00
-0,09
-0,08
0,01
-0,04
1,71
385 000
5.4.2 Tyska Christinae församling
Att denna församling som grundades redan år 1623, således två år efter staden Göteborgs
grundande, ingår i Göteborgs kyrkliga samfällighet, tycks helt ha förbisetts i de förslag som
presenterats i SKU 2011:2. Därför saknas alternativ för hur denna icketerritoriella församling
ska kunna ingå i en samverkansform tillsammans med territoriella församlingar efter den 1
januari 2014. Det innebär att Tyska Christinae icketerritoriella församling som nämnts ovan,
som eget pastorat skulle behöva höja kyrkoavgiften med 212 % till 2,61 kr/skkr för att behålla
nuvarande verksamhet och del i en gemensam förvaltning. Då förvaltnings- och
underhållskostnader avseende kyrkor och andra byggnader saknas i det underlag som ligger
till grund för den kalkylen kan kyrkoavgiften komma att höjas ännu mer.
Tyska församlingen är en naturlig del av Svenska kyrkans i Göteborg historia. Gudstjänster
och konsertverksamhet besöks av långt fler än de som är eller kan vara medlemmar i
församlingen. En omfattande verksamhet sköts av en personalorganisation bestående av
kyrkoherde på heltid, organist 50; kanslist 50 %; informationsassistent 50 %; ekonomitjänst
20 % som delas med Västra Frölunda församling samt en inhyrd körledare. Till detta ska
läggas en stor skara av aktiva frivilliga som rekryteras, utbildas och leds av kyrkoherden. Med
deras hjälp är tyska kyrkan som byggdes år 1648 en högst levande citykyrka.
Tyska Christinae icketerritoriella församling med sin Christinae kyrka är av kyrkohistoriskt
och kulturhistoriskt unikt nationellt värde och intresse. Genom sitt ursprungliga ekumeniska
uppdrag har Christinae kyrka och Tyska Christinae icketerritoriella församling varit värd för
icke svenskar av protestantisk härkomst genom alla tider och de vill fortsatt ta ansvar för
församlings- och verksamhetsutveckling i centrala Göteborg och för samverkan i Göteborg
stadens kyrkliga liv.
32
4%
5%
-3%
0%
-11%
-10%
1%
-5%
212%
6 Pastorala konsekvenser
Kontraktsprostarna i Göteborg har på biskop Pers uppmaning inkommit med följande
pastorala konsekvensbeskrivning utifrån de tre presenterade alternativen.
===================================================================
1. Bakgrund
I en tidigare skrivelse har vi prostar i Göteborg framfört våra invändningar mot att hela
Göteborg blir ett pastorat, vilket skulle bli konsekvensen om förslagen i utredningen Närhet
och Samverkan genomförs. I den skrivelsen – som också undertecknades av flertalet
kyrkoherdar i Göteborg - framfördes kritik mot förslaget utifrån fyra perspektiv.
Ur församlingens perspektiv förändras församlingsbegreppet drastiskt genom att
församlingarna förlorar sitt självbestämmande när de inte längre själva får utse sina
församlingsråd och inte heller utan pastoratets uttryckliga delegationsbeslut får eget
budgetansvar för sin verksamhet.
Därmed urholkas den närdemokrati som bygger på engagemang, delaktighet och
ansvarstagande i den lokala församlingsutvecklingen, vilket riskerar att leda till minskat
engagemang bland dagens förtroendevalda.
Ur pastoralt perspektiv blir den kyrkoherdeuppdraget mer ett chefskap av VD-karaktär än ett
pastoralt ledaruppdrag. Den pastorala ledningens förankring i den lokala verkligheten som
förutsätts i KO (kap 2) blir svår i ett sådant jättepastorat. En enda församlingsinstruktion för
hela pastoratet kommer att bli mycket allmänt hållen och sakna anknytning till de många olika
lokala sammanhang som präglar Göteborg, med skilda socioekonomiska förhållanden i olika
stadsdelar. Därmed blir den inte något fungerande verktyg för den pastorala ledningen. Också
ur tillsynsperspektivet blir ett storpastorat mycket svårhanterligt där regelbundna visitationer
riskerar att bli en heltidsuppgift för den kontraktsprost som får detta uppdrag.
2. Övergripande överväganden
Denna pastorala konsekvensbeskrivning tar sin utgångspunkt i kyrkans uppdrag vars syfte är
”att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och
fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.” (KO 2 kap) Det är detta syfte som
är grunden för församlingens uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva
diakoni och mission. Vi förstår detta som att kyrkans uppdrag är större än att endast arbeta
med sina medlemmar. Som kyrka har vi en uppgift utanför oss själva, en uppgift för och med
andra i samhälle och värld, inte minst i det lokala närområdet. Också detta måste vägas in när
framtidens organisation av vår kyrka i Göteborg ska formas.
En meningsfull pastoral konsekvensbeskrivning kan givetvis inte göras utan koppling till de
ekonomiska realiteterna. Utan hållbar ekonomi kan en långsiktighet i det pastorala arbetet inte
uppnås. Vi vill understryka att ekonomin inte endast avgörs av antalet medlemmar i
respektive pastorat. En analys av vilka medlemmarna är, dvs av deras inkomst och därmed
faktiska kyrkoavgift, är av största vikt för att göra realistiska bedömningar av de föreslagna
pastoratens bärkraft.
Även frågorna om delaktighet och inflytande i den lokala församlingsutvecklingen får
pastorala konsekvenser. Detta eftersom människors vilja till engagemang, ansvarstagande och
påverkan för att utveckla församlingens liv och verksamhet, som får näring i det pastorala
arbetet, också måste få möjlighet att konkret förverkligas i församlingen.
I de följande synpunkterna från respektive kontraktsprost på de föreslagna pastorala enheterna
i Göteborg är därför en avvägning mellan å ena sidan den pastoratsstorlek som behövs för att
33
säkra en långsiktigt bärkraftig ekonomi och å andra sidan den storlek på pastorat som ger
störst möjlighet till ansvarstagande och delaktighet i beslut i formandet av församlingarnas liv
och verksamhet.
3.1. Älvsborgs kontrakt (Annika Larsson)
En egen utredning har genomförts av de sex församlingar som fortfarande räknar sig till
kontraktet (Högsbo och Carl Johan deltog ej) med syfte att klargöra konsekvenser och
möjligheter av olika indelningar. Efter samtal om med berörda kyrkoherdar och
kyrkorådsordförande är kontraktsprostens bedömning följande:
Ett enda pastorat med nuvarande Askim Näset, Frölunda, Tynnered, Älvsborg och Styrsö
församlingar blir geografiskt och befolkningsmässigt för stort. När det nu förbereds
byggnationer i Askim för 10 - 15 000 till blir detta om några år ännu större. Under pågående
samtal under hösten ser vi också att de sex församlingarna har olika syn på hur
församlingsarbete bör bedrivas. Av de sex församlingarna önskar fyra församlingar inte ett
gemensamt pastorat med alla de sex. De två som föredrar ett pastorat är de som har de lägsta
tillhörighetstalen.
Med Askim som eget pastorat och de övriga som ett gemensamt, blir befolkningstalen
tämligen jämna. Den pastorala ledningen i relation till de anställda påverkas dock inte
nämnvärt för flertalet av församlingarna, eftersom skillnaden i antalet anställda inte blir stor
mellan de båda alternativen: 116 (alla 6 församlingarna) mot 93 (5 församlingar) och 23
(Askim). För Askim som idag har tre tydliga distrikt blir övergången till ett pastorat med tre
eller två församlingar inte särskilt svår. Den ekonomiska bärkraften att bilda ett pastorat finns
också. Man får även ett hanterligt antal anställda.
För de övriga fem blir ett pastorat en stor utmaning när det gäller den pastorala ledningen och
en gemensam församlingsinstruktion. Det finns uppenbara risker att kyrkoherdens närvaro i
församlingarna blir mycket sporadisk. Antalet gudstjänster som leds av kyrkoherden blir
sannolikt få i ett pastorat av den storleksordningen. Avvägningen mellan ekonomisk bärkraft
och möjligheterna till delaktighet pekar mot att förslaget med Askim som eget pastorat och de
övriga fem som ett pastorat skulle ge de bästa förutsättningarna för det pastorala arbetet.
3.2 Domprosteriet (Ewa Selin)
I alla de föreslagna pastoraten är fem församlingar tillsammans och två av kontraktets
nuvarande församlingar tillsammans med Högsbo och Carl-Johan. Tyska församlingen nämns
inte alls och deras situation är viktig att beakta i utredningen.
Möjligheter:
o finns en upparbetad kontakt först i kontraktet och sedan ännu tätare i den samverkan
som finns sedan våren 2009.
o många likheter i att vara centrumförsamlingar
o stadens arrangemang ligger ofta inom pastoratets gränser.
o liksom andra större aktörers
o de stora kyrkorna
o liturgisk mångfald
o dragningskraften som stadens centrum har. Var man än bor är man till och från i
centrum
o bygga om kyrkorna och flytta in verksamheter och kontor dit
o olika verksamheter i olika kyrkor, en slags profilering
34
o rikt musikliv
o turisterna
o samverkar administrativt idag
Utmaningar:
o Att de olikheter som finns i församlingarnas karaktär ska få fortsätta finnas och vara
den styrka de är. Alla behöver inte göra likadant.
o De stora kyrkorna är en stor tillgång, men självklart också en kostnad.
o Det finns även andra fastigheter inom församlingarna. Alla dessa fastigheter behöver
pastoratet ta hänsyn till. Att bygga in kontor och församlingshem i kyrkorna vore
säkert helt möjligt då gott om utrymme finns.
o Den diakonala situationen är påträngande i Domkyrkopastoratet. Framför allt är det
nuv Domkyrkoförsamlingen som har stora områden där utsatta människor vistas dag
och natt.
o Ansvaret för alla som vistas på tex Sahlgrenska sjukhuset, Chalmers, Universitetet
och andra stora institutioner och arbetsplatser inom området.
Berget:
Här kan endast synpunkter ges på de två församlingar som hör till Domprosteriets kontrakt.
Från domprosteriet finns ingen djupare inblick i de fyra församlingarnas gemensamma arbete.
Dock stämmer några av ovanstående punkter även för Masthuggs och Oscar Fredriks
församlingar.
Möjligheter:
o stadens arrangemang ligger delvis inom pastoratets gränser.
o liksom andra större aktörers
o kyrkorna
o bygga om kyrkorna och flytta in verksamheter och kontor dit
o olika verksamheter i olika kyrkor, en slags profilering
o turisterna
o finns en lång tradition av samverkan mellan Masthuggs och Oscar Fredriks
församlingar
o pilgrimsprojektet
o samverkan administration
o samverka kring St Birgittas kapell
Utmaningar:
o att få ihop fyra församlingar som inte haft mycket kontakt tidigare.
o låta olikheterna få vara kvar som en möjlighet.
o kyrkobyggnaderna
o underlätta medlemmars önskemål att få vara i Sankta Birgittas kapell
Utskickade förslag på möjliga pastorat är just förslag. Det arbete som pågått i olika
konstellationer under det senaste året mellan församlingarna är inte på något sätt färdigt. Det
finns arbete kvar att göra. Tidigare strukturutredningar har visat på andra möjliga lösningar,
bl.a. där hela kontraktet blir ett pastorat. Remissomgången och den fortsatta diskussionen får
visa församlingarnas önskemål idag.
35
3.3 Hisings kontrakt (Ulf Sjögren)
De tre nu tänkbara modellerna för Hisings kontrakt, berördes som alternativa förslag redan
vid den förra strukturutredningen. En utredning som ledde till nuvarande pastoratsreglering
2010 med 4 pastorat inom Gbg kyrkliga samfällighet, Tuve-Säve pastorat, Backa pastorat,
Lundby pastorat & Torslanda-Björlanda pastorat. Dessa 4 pastorat har i sina respektive
remissvar till den nationella strukturutredningen pekat på en önskan att fortsätta som egna
självständiga pastorala/ekonomiska enheter, ifall Gbg kyrkliga samfällighet upplöses/upphör
2014.
De fyra pastoraten anser att man redan har genomgått en strukturutredning där inte bara de
pastorala konsekvenserna belysts, utan där också den framtida ekonomiska bärkraften har
prövats i ljuset av en fortsatt positiv befolkningsinflyttning till de fyra pastoraten.
Sammantaget anser nuvarande 4 pastorat att ett uppbrott från Gbg kyrkliga samfällighet,
trots allt, skulle ge dem en möjlighet att fortsätta som egna pastorala/ekonomiska enheter.
Det nuvarande konkreta samverkansarbetet inom flera områden stärker de 4 pastoraten i
denna uppfattning. Redan idag sker samverkan inom skola, konfirmandarbete,
ungdomsledarutbildning, chefs -arbetsledar utbildning (distriktschefer), Samboka för kyrklig
handling m.m. Dessa samverkansområden vill församlingarna fortsätta fördjupa som
självständiga pastorat ifall Gbg kyrkliga samfällighet upphör/upplöses.
Då pastoraten redan nyligen genomgått en strukturförändring finns en beredskap och
erfarenhet som är aktuell, ifall en ytterligare pastoratsreglering står för dörren. De
möjligheter och utmaningar detta innebär, finns det goda förutsättningar att klara av.
Pastoraten känner nu efter två år en stabilitet i sin organisation. Att bryta upp detta vore i
dagsläget olyckligt, men självklart möjligt att genomföra.
Att bibehålla den pastorala närhetskänslan också i större enheter, var ett av huvudmålen vid
förra strukturutredningen. De 4 nuvarande pastoraten har varför sig lyckats väl i denna
uppgift, utifrån sina förutsättningar.
Kommentarer till förslagen:
1. Att skapa två pastorat inom Hisings kontrakt, dvs. 7, 8 pastorats förslaget, skulle
allvarligt utmana denna närhetskänsla. De geografiska avstånden är redan idag stora
mellan pastoraten, dess kyrkor och verksamhetsområden. Det finns idag inga naturliga
stadsdels kopplingar mellan exempelvis Torslanda-Björlanda och Backa-Tuve. Ett
pastorat som innefattar områdena från Hjuviks brygga i väster, Rödbo som gränsar till
Kungälvs kommun i norr, Tingstadstunneln i öster till Älvsborgsbron i söder, blir
onekligen geografiskt omfattande.
2. Att skapa tre pastorat inom Hisings kontrakt, dvs. 9 pastorats förslaget, är ur närhets,
stadsdels- och kommunikationssynpunkt ett bättre förslag. Nuvarande Backa-TuveKärra har geografiskt och inte minst kommunikativt växt ihop i flera avseende. I
översiktplanen planeras för en framtida bostadsexpansionen i (Bönered, Rödbo, Kärra)
inom nuvarande Tuve-Säve pastorat. Vid en eventuell sammanläggning skulle detta
medföra ett ekonomiskt plus för nuvarande Backa pastorat som har en lägre
kyrkotillhörighet särskilt inom enskilda stadsdelar. Om ett kriterium är att skapa mer
befolkningsmässigt jämstora pastorat (förslaget om 9 pastorat) skulle justeringar av
församlings/pastoratsgränserna vara möjliga. Den norra delen av Hisingen, nuvarande
Torslanda-Björlanda pastorat skulle då kunna läggs samman med landsbygdsdelen av
Säve/Rödbo. Det finns gamla historiska bindningar mellan de gamla
”landsbygdsförsamlingarna” Säve –Björlanda & Torslanda.
36
3.4 Nylöse kontrakt (Gustaf Ödquist)
I alla tre förslagen delas kontraktet i två delar. De fyra närmast centrum (Örgryte, S:t Pauli,
Härlanda, Björkekärr) och de övriga (Nylöse, Kortedala, Bergsjön, Gunnared, Angered och
Bergum) blir varsitt pastorat.
För detta förslag talar att de fyra redan samverkar med samboka, information, en framtida
diakonicentral mm. De övriga har ingen samverkan där alla medverkar. Angered, Bergum och
Gunnared är nu ett treförsamlingspastorat men avvaktar med sina planer att bli en församling
från 2014. Om man kommer att ingå i ett större pastorat från 2014 vill man gå in i detta som
tre församlingar. Skulle samfälligheten fortsätta eller om det blir ett pastorat i hela Göteborg
vill man gå in i detta som en församling. De övriga tre har fört försiktiga samtal om framtida
samverkan men dessa har i det rådande osäkra läget avstannat. Verksamhetsmässigt har dock
Bergsjön, Angered och Gunnared ett nära samarbete.
Två pastorat skulle ge de nuvarande församlingarna relativt goda möjligheter till
ansvarstagande och delaktighet. Ekonomiskt skulle pastoratet närmast centrum bli bärkraftigt.
Däremot skulle pastoratet i nordost hamna i ekonomiska svårigheter. Detta dels därför att
medlemstalen där är relativt låga, men framför allt på grund av att kyrkoavgifterna per
medlem där är lägre än genomsnittet.
En pastoral helhetsbedömning av kontraktet skulle därför tala för att hela kontraktet blir ett
pastorat. Även om möjligheterna till ansvarstagande med delaktighet i beslutsfattande då blir
mindre skulle de ekonomiska förutsättningarna för det pastorala arbetet i hela kontraktet
förbättras. Därmed skulle det bli bättre möjligheter att svara på de utmaningar som vi i
kontraktet står inför som:
 den pågående nybyggnationen i Kviberg med upp emot 10 000 nyinflyttade, det
planerade resecentrum i Gamlestaden med en genomströmning på ca 25 000 personer
om dagen, samt det nya köpcentrum som planeras i SKF:s gamla fabrikslokaler.
 att fortsätta att vara en utåtriktad, tjänande kyrka, som i ord och handling bär
evangelium i det framväxande nya mångkulturella och mångreligiösa Sverige i
stadsdelar där medlemstalen är låga.
Det pastorala arbetet på Östra sjukhuset skulle också bättre kunna säkras långsiktigt om
kontraktet som ett pastorat tar ansvar för detta.
4. Övrig pastoral verksamhet
Om Göteborg blev ett storpastorat skulle det pastorala arbete som för närvarande bedrivs
gemensamt av samfälligheten som resursverksamhet, kunna fortsätta i sin nuvarande form.
Förslaget att skapa flera pastorat får stora konsekvenser för detta pastorala arbete. Ansvaret
för arbetet kommer att hamna i de pastorat där de institutioner ligger, inom vilka arbetet
bedrivs. Sannolikt kommer detta pastorala arbete då av ekonomiska skäl att minska i
omfattning. Även om flera pastorat skulle ingå samarbetsavtal för t.ex. sjukhuskyrkan blir det
troligen svårt att med en krympande ekonomi över tid kunna klara att prioritera detta arbete.
Solidariteten mellan församlingarna, som är en viktig grundbult i den nuvarande
samfälligheten, kommer att bli en utmaning för ett Göteborg uppdelat i ett antal stora pastorat.
Det finns en uppenbar risk att Svenska kyrkan i Göteborg kommer att spegla den sociala
uppdelning som är tydlig i staden. Detta skulle innebära att det pastorala arbetet i de
stadsdelar där vi är ekonomiskt svaga, på grund av låg tillhörighet och låga kyrkoavgifter, blir
kraftigt försvagat och på sikt rentav försvinner. Med få, stora pastorat blir förutsättningarna
37
för fortsatt solidaritet bättre. Dock kommer solidariteten mellan pastoraten att bli en
utmaning.
Samtidigt rymmer en uppdelning i flera pastorat också möjligheter, genom att frånvaron av
den ”anonyma” solidaritet som kännetecknar samfällighetens fördelningssystem, i viss
utsträckning skulle kunna ersättas av en solidaritet genom pastoratsövergripande vänrelationer
där församlingar med större resurser på olika sätt stöder de ekonomiskt svagare. Kontakterna
mellan människor i de olika vänförsamlingarna skulle då också stärkas med ökad samhörighet
och ett större engagemang för solidaritet och delande som följd.
De strukturförändringar som vi nu står inför uppfattas av många som en kris för vår kyrka i
Göteborg. Men de utmaningar som ligger i en organisationsförändring rymmer också
möjligheter till nya initiativ, till nytänkande och nya lösningar för att stärka och utveckla
församlingarnas liv och verksamhet. Det är så vi kan fullgöra vårt uppdrag som kyrka och
församling och möta de många utmaningar vi står inför.
Synpunkter från Göteborgsprostarna, 2012-02-03
Annika Larsson, Älvsborgs kontrakt
Ewa Selin, Domprosteriets kontrakt
Ulf Sjögren, Hisings kontrakt
Karin Burstrand, Domprost
Gustaf Ödquist, Nylöse kontrakt
38
7 Administrativa och förvaltningsmässiga konsekvenser
Vid en pastoratsindelning i Göteborg där nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet ersätts
med cirka tio pastorat, som samtidigt vart och ett är en ekonomisk enhet, kan en rad
följdverkningar urskiljas där stiftsstyrelsen saknar mandat att fatta beslut. Stiftsstyrelsen är i
dessa fall hänvisad till att peka på tänkbara lösningar, medan det är de nybildade pastoraten i
Göteborg som förfogar över möjligheten att fatta eventuella, och i vissa fall, gemensamma
beslut. Nedan anges de områden som föreliggande utredning anser vara av betydande vikt att
uppmärksamma:
Kyrkogårdar och begravningsverksamhet
I 2 kap 1 § Begravningslagen (1990:1144), anges att allmänna begravningsplatser, med ett
tillräckligt antal gravplatser och andra gravanläggningar av allmänt förekommande slag, ska
anordnas och hållas av de territoriella församlingarna inom Svenska kyrkan. I 2 kap 2 §
Begravningslagen, uttalas att huvudmannen, inom det egna förvaltningsområdet eller inom ett
närbeläget förvaltningsområde, ska tillhandahålla särskilda gravplatser för dem som inte
tillhör något kristet trossamfund.
I 9 kap 6 § Begravningslagen, klargörs vissa av huvudmannens skyldigheter. För den som vid
dödsfallet var folkbokförd inom en huvudmans förvaltningsområde ska huvudmannen utan
kostnad för dödsboet tillhandahålla gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats
under en tid av 25 år. Vidare ingår gravsättning inklusive gravöppning, återfyllning och
iordningställande av öppnad grav i begravningsavgiften. Dessutom transporter från det att
huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till dess att gravsättning har skett, med undantag
av transport för gravsättning utanför huvudmannens område, om inte transporten beror på ett
avtal om tillhandahållande av särskilda gravplatser. Slutligen har huvudmannen skyldighet att
möjliggöra kremering samt svara för lokal för förvaring och visning av stoftet, samt lokal för
begravningsceremoni utan religiösa symboler.
SKU 2011:2 SKU 2011:2 föreslår att det från och med 2014 inte ska finnas
flerpastoratssamfälligheter. I utredningen anges föreslagna övergångsregler att
flerpastoratssamfälligheter ska bli pastorat och att stiftsstyrelsen även fortsättningsvis ska
verka för en lämplig församlings- och pastoratsreglering samt följa utvecklingen och initiera
åtgärder när så behövs.
I föreslagna 37 kap 1-4 §§ Kyrkoordningen (KO), anges grunderna för den lokala
indelningen, bland annat anges krav på församling/pastorat. En/ett församling/pastorat ska
kunna fullgöra uppgifterna enligt vissa punkter i KO samt ”enligt kyrkoordningens
bestämmelser i övrigt”. I föreslagna 2 kap 3 § KO, ges föreskrifter om att regler för
församlingens ansvar för begravningsverksamheten finns i Begravningslagen. Denna
bestämmelse motsvaras av nuvarande 2 kap 2 § KO.
Stiftsstyrelsen måste, inför en kommande indelningsändring, där ett pastorat eller en
församling med kyrkofullmäktige bildas, väga in förutsättningarna för att församlingen ska
kunna fullgöra förpliktelserna enligt Begravningslagen. De nybildade enheterna kommer att
bli huvudmän för begravningsverksamheten.
39
Skulle cirka tio nya pastorat bildas i Göteborg kommer således var och en av dessa få
uppgiften att vara huvudman för begravningsverksamhet. Fråga uppkommer om det ens är
möjligt med en sådan indelning när begravningsplatserna i staden är så belägna att själva
placeringen av gravplatserna ligger så till att det inte kommer att vara möjligt att täcka upp
behoven i alla tänkta enheter.
Enligt 2 kap 1 § Begravningslagen, ska allmänna begravningsplatser med tillräckligt antal
gravplatser och andra gravanordningar av allmänt förekommande slag anordnas och hållas av
de territoriella pastoraten inom Svenska kyrkan. I regeringens proposition 1998/99:38
STATEN OCH TROSSAMFUNDEN - begravningsverksamheten, kulturminnena,
personalen, avgiftsbetalningen, m.m. konstaterade regeringen, att för att kunna avgöra vilka
praktiska, rättsliga och ekonomiska konsekvenser som följer av ställningen som huvudman
behövdes det ytterligare en precisering av begreppet huvudman. Regeringen föreslog därför
att med huvudman för begravningsverksamheten ska avses församling eller kyrklig
samfällighet inom Svenska kyrkan eller kommun som ska anordna och hålla allmänna
begravningsplatser för dem som är folkbokförda inom ett visst geografiskt förvaltningsområde
(egen kursivering). Genom att anknyta definitionen till dem som är folkbokförda inom ett
visst område skulle det bli möjligt för huvudmannen, i sådana fall där det fordras p.g.a.
praktiska, rättsliga eller ekonomiska konsekvenser, att utföra uppgiften även på en plats
utanför förvaltningsområdet.
Denna definition gör det möjligt för de nya pastoraten att kunna ta ansvar för
begravningsverksamheten för dem som är folkbokförda inom de nya pastoratens territorium
även i de fall det inte finns några eller tillräckligt med begravningsplatser inom
förvaltningsområdet. Huvudmännen bör kunna avtala om ersättning sinsemellan för
anordnandet och hållandet av gravplatserna. Det bör dock understrykas att osäkerheten kring
denna fråga är betydande och att det inte är möjligt att formulera ett definitivt svar på frågan.
Det är för närvarande inte möjligt att införa en ordning med partiell samfällighetsbildning för
begravningsverksamheten och kyrkomötet har tidigare avstyrkt idén om att återinföra
möjligheterna till sådana. Stiftsstyrelsen hoppas att kyrkostyrelsen, i sitt förslag till
kyrkomötet återigen tar ställning till om partiella samfälligheter för till exempel
begravningsverksamheten är en framkomlig väg. Vid en sådan bedömning måste dock
kyrkostyrelsen göra en bredare analys än tidigare. Det är viktigt att bland annat noggrant
undersöka vad partiella samfälligheter, med erfarenhet av de begravningssamfälligheter som
funnits tidigare, skulle kunna innebära ekonomiskt och effektivitetsmässigt. Vidare måste
även belysas hur en verksamhet som är en icke-kyrklig verksamhet kan relatera till
trossamfundet. Slutligen måste belysas hur de idag, i de flesta enheter, starka
personalsambanden mellan församlingsverksamhet och begravningsverksamhet ska kunna
hanteras.
När det gäller samverkan mellan fristående enheter är det dock möjligt att finna
samverkansformer. En samverkansform som skulle kunna vara aktuell i Göteborg är en
ekonomisk förening. Syftet med en sådan är att ta tillvara medlemmarnas ekonomiska
intresse. Det handlar oftast om att få ta del av skalfördelar som gemensamma inköp av
egendom, maskiner, med mera för med sig. En ekonomisk förening måste ha minst tre
medlemmar (läs församlingar) samt en styrelse och vara registrerad hos Bolagsverket.
40
Medlemmarna är de som innehar föreningen, men utan eget ansvar. Medlemmarna har andel
eller insats. Det är värt att notera att den ekonomiska föreningen kan anställa personal och äga
maskiner m.m. Det är dock inte möjligt att föreningen äger begravningsplatser. Föreningen
kan inte heller inneha krematorium. Föreningen kan i eget namn inte fullgöra
myndighetsutövning, det vill säga fatta beslut i enligt begravningslagen i förhållande till
enskild.
Samverkan kring ett krematorium genom bildandet aven ekonomisk förening har beskrivits i
rapporten ”Samverkan i Svenska kyrkan”, Svenska kyrkans Församlingsförbund 2006. Där
presenteras även förslag till stadgar för en sådan ekonomisk förening.
Fastighetsbildning
En gemensamhetsanläggning är en anläggning som har inrättats med stöd av
anläggningslagen (1973:1149). En sådan gemensamhetsanläggning ska för att få inrättas vara
av väsentlig betydelse för flera fastigheter. Vanliga gemensamhetsanläggningar är vägar,
båtplatser, grönområden med mera. Teoretiskt skulle möjligen exempelvis ett krematorium
kunna vara en anläggning som bildas gemensamt för ett antal fastigheter som innefattar
begravningsplatser.
När det gäller samverkan genom att bilda olika typer av organisationer finns en komplikation
i att skattekonsekvenserna är osäkra. Det handlar dels om den juridiska personens egen
beskattning och dels om frågor rörande mervärdesskatt. Frågor om skattekonsekvenser
behöver därför utredas särskilt.
Redan idag löses vissa förpliktelser enligt begravningslagen genom avtal. Exempelvis
skyldigheten, enligt 2 kap. 2 §, Begravningslagen, för huvudmannen att inom det egna
förvaltningsområdet eller inom ett närbeläget förvaltningsområde tillhandahålla särskilda
gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund. Svagheten i att fullgöra
huvuddelen i ansvaret för begravningsverksamheten genom avtal eller bildande av annan
juridisk person ligger i att avtal alltid kan sägas upp och att likvidation kan ske av juridiska
personer.
Ytterligare en komplikation ligger i begravningsavgiften. Denna fastställs idag av
församlingen för dem som tillhör Svenska kyrkan och av Kammarkollegiet, på förslag av
församlingen, för dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Regeringen har i december 2011
beslutat om proposition om ändringar i Begravningslagen. Där föreslås bland annat att
Kammarkollegiet ska fastställa avgiften för alla (Regeringens proposition 2011/12:51, Några
begravningsfrågor, sid. 27)
Vidare noterar utredningen att regeringen i sin proposition sätter stor tillit till att Svenska
kyrkan genom effekterna av sin egen strukturutredning bidrar till att effektivisera
begravningsverksamheten. Stiftsstyrelsen noterar att strukturutredningens förslag ger goda
förutsättningar att få en sådan tydligare organisation men samtidigt innebär inte utredningens
förslag att de lokala strukturerna förändras med automatik. Stiftsstyrelsen måste i samma
utsträckning som idag driva strukturfrågorna för att skapa långsiktigt mer bärkraftiga enheter.
Staten har överlåtit åt de kyrkliga huvudmännen att själva utforma en rättvisande
särredovisning av begravningsverksamhetens kostnader och intäkter. I sin proposition
1998/99:38 kunde regeringen hänvisa till en modell framtagen av Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund, numera Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.
41
I en promemoria har Församlingsförbundet ställt samman de principer som bör gälla för
huvudmännens särredovisning. Inom Svenska kyrkan är promemorians modell för
särredovisningen inte tvingande, men den tillämpas förmodligen av alla huvudmän.
Om en stor del av eller hela kostnaden för begravningsverksamheten regleras i ett avtal med
andra huvudmän eller faktureras genom en fristående juridisk person uppkommer
komplikationer kring vad som verkligen är kostnader som belöper på just den enskilde
huvudmannen. Det är ju till exempel inte möjligt att åstadkomma en utjämning inom en
juridisk person som utjämnar olika befolkningsstrukturer eller varierande avgiftsunderlag.
Service- och specialistkompetens
Göteborgs kyrkliga samfällighets kyrkoförvaltning är ett serviceorgan för såväl
förtroendevalda i församlingar och samfällighet som anställda i församlingar och vid
kyrkogårdar. Förvaltningen tillhandahåller specialistkompetens och samordnar inom
administration, ekonomi och finans, HR, IT-drift, information och fastigheter. Denna resurs
får endera delas upp mellan de nybildade pastoraten, eller mellan grupper av nybildade
pastorat eller bolagiseras. Av fastighetsnämndens i Göteborgs kyrkliga samfällighet
projektplan för 2012 – 2014 framgår exempelvis att de totala anslagen för större
underhållsåtgärder, ny-, om- och tillbyggnader samt orglar uppgår till 154 320 000 kronor.
Resursanslag för gemensam verksamhet inkl. bokningscentraler
I 2012 års budget uppgår dessa anslag till 29 263 000 kr.
Övriga gemensamma ofördelade kostnader och uppgifter
Här återfinns sådana kostnader som är gemensamma för samtliga församlingar. Det är
exempelvis kostnader för rehabilitering, arbetsmiljöinsatser, clearingavgifter och
valinformation.
Anslag till verksamhet i andra organisationer
Göteborgs kyrkliga samfällighet bidrar årligen med anslag till verksamheter i andra
organisationer. I 2012 års budget uppgår dessa anslag till 23 800 000 kronor, av vilka kan
nämnas:
Göteborgs kyrkliga stadsmission
Kyrkans Jourtjänst
Kyrkans familjerådgivning
St Lukas i Göteborgs stift
Sjömanskyrkan i Göteborgs stift
Bräcke diakoni
Göteborgs kristna samarbetsråd
13 660 000
5 000 000
2 435 000
1 705 000
900 000
455 000
130 000
kronor
kronor
kronor
kronor
kronor
kronor
kronor
Beslutsuppdrag
Gäller ett antal uppdrag att utse ledamöter i stiftelser, exempelvis Kyrkans
Jourtjänst/Jourhavande präst i Göteborg och Kyrkans Familjerådgivning i Göteborg som utses
i sin helhet av samfälligheten.
Krisberedskap och samverkan med Göteborgs kommun
Genom Göteborgs kyrkliga samfällighets samverkan med Göteborgs stad har man bland annat
en representant i kommunens krishanteringsråd.
42
8 Överväganden och slutsatser
SKU 2011:2 föreslår att flerpastoratssamfälligheter fr.o.m. 1 januari 2014 ska omvandlas till
pastorat. Förslaget bedöms av stiftsstyrelsens församlingsutskott som väl förankrat i de olika
nomineringsgrupperna och det anses därför vara troligt att kyrkomötet i november 2012
kommer att besluta i enlighet med förslaget. Församlingsutskottet beslutade därför att påbörja
en utredning angående pastoratsindelningen inom Göteborgs kyrkliga samfällighet – för att
skapa handlingsutrymme om förslagen i SKU 2011:2 blir verklighet.
Föreliggande utredning har, utifrån givna utredningsdirektiv, arbetat fram och analyserat tre
olika alternativ till ändrad pastoratsindelning i Göteborg. Utredningen konstaterar att
konsekvenserna av att besluta om pastoratsindelning enligt alternativ 1, 2 eller 3 skulle riskera
att få betydande negativa konsekvenser för förutsättningarna att bedriva gott kyrkligt arbete i
hela Göteborg. Mot dessa risker för negativa konsekvenser måste problemen med ett pastorat
i Göteborg ställas, inte minst från stiftets och biskopens synvinkel.
I föreliggande kapitel avser utredningen att belysa argument som talar för (kap. 8.1) och mot
(kap. 8.2) en uppdelning av Göteborgs kyrkliga samfällighet. Slutligen presenteras
utredningens slutsatser (kap. 8.3).
8.1 Argument som talar för en pastoratsindelning i Göteborg enligt förslag
Utredningen konstaterar att det ur ett pastoralt och episkopalt perspektiv är svårt att se hur
Göteborgs pastorat skulle fungera. Sveriges största församling (år 2012) är Täby församling,
ca 45 000 medlemmar. Motsvarande siffra finns av naturliga skäl inte för pastorat, eftersom
pastoratet enligt kyrkoordningen endast har varit en kyrkoherdes tjänstgöringsområde.
Pastorat blir, om kyrkomötet beslutar enligt förslagen i SKU 2011:2, efter 2014 något annat
och ska jämföras med dagens församling. Göteborgs pastorat blir, i befolkning räknat,
Sveriges största pastorat, med ca 520 000 invånare och en tillhörighet på ca 56 %.
Också av stiftsstyrelsens församlingsutskotts direktiv i samband med beslutet om denna
utredning framgår att utskottet anser att ett enda stort pastorat i Göteborg skulle skapa obalans
och riskera att "framstå som ett stift i stiftet". Hur blir relationen mellan ett så stort pastorat i
Göteborg och Göteborgs stift, biskop, domkapitel och övriga pastorat i stiftet?
Också från delaktighetssynpunkt finns anledning att ifrågasätta en modell med ett pastorat i
hela Göteborg. Med nuvarande ordning väljs de beslutande organen i samfällighetens
församlingar i direkta val. Detta får anses ge en stark lokal demokratisk förankring för de
valda representanterna, vilket också tillvaratar mångfalden inom Svenska kyrkan i Göteborg.
Det finns stor risk för att en organisation med ett pastorat för hela Göteborg skulle öka
avståndet mellan de kyrkotillhöriga och Svenska kyrkan och därmed leda till minskat
engagemang och känsla av delaktighet. Det är också, från pastoralt perspektiv, rimligt att
fråga sig hur en enda församlingsinstruktion ska kunna gälla och bli rimlig för samtliga
nuvarande 30 församlingar.
43
Göteborg är, som tidigare nämnts, stiftsstad med en domkyrka och därmed också en
domprost. Denna befattning tillsätts enligt en särskild ordning av en tillsättningsnämnd som
inte är arbetsgivare men som fullgör arbetsgivaruppgiften att tillsätta en befattningshavare.
Stiftsstyrelsens utgångspunkt är att det vore rimligt att arbetsgivaren för en nybildad
ekonomisk enhet i Göteborg, där nuvarande domkyrkoförsamlingen kommer att ingå, har
möjlighet att formulera kvalifikationskraven för domprostbefattningen. Rättsläget är dock
osäkert eftersom domprosten ju även har en arbetsuppgifter åt en annan arbetsgivare,
nämligen stiftet.
Domprosten är kyrkoherde för den församling där stiftets domkyrka är belägen. Den som
utses till kyrkoherde i den församlingen blir således domprost. Kyrkoherden i pastoratet,
tillika domprosten, ska leda ca 120 komministrar i pastoratet. Utöver prästbefattningarna ska
kyrkoherden även styra och leda samtliga övriga medarbetare och ansvara för all verksamhet i
pastoratet.
I normalfallet gäller ju vid pastoratssammanläggningar att indelningsdelegerades arbetsutskott
definierar de formella kraven på den kyrkoherde som ska leda det nya pastoratet.
Arbetsgivaren gör en bedömning av tillräckliga kvalifikationer och i praktiken kan detta
innebära att ingen av de tidigare kyrkoherdarna anställs som kyrkoherde i det nya pastoratet.
Lagen om anställningsskydd gäller och givetvis har dessa kyrkoherdar kvalifikationer att
arbeta som komminister. Då gäller regler om företrädesrätt till anställning. Viktiga frågor är i
sammanhanget:

Hur ska kyrkoherdens roll se ut i ett Göteborgs pastorat med cirka 290 000
kyrkotillhöriga?

Är det rimligt att domprosten självklart blir kyrkoherde?

Innebär ledning av ett storpastorat i Göteborg skäliga arbetsförutsättningar för en
domprost?
Det är viktigt att påpeka att en omställning till ett pastorat i Göteborg – om än under en
övergångstid – kan komma att bli ordentligt bekymmersam ur genomförandeperspektiv. Bäst
vore om kyrkomötet beslutade att Göteborgs kyrkliga samfällighet får bestå ytterligare ett par
år, eller en hel mandatperiod. På så sätt finns tid och utrymme att i nuvarande organisation
förbereda den nya indelningen.
44
8.2 Argument som talar mot en pastoratsindelning i Göteborg enligt förslag
Analys av de tre alternativen ger vid handen att presenterade indelningsalternativ får
betydande negativa konsekvenser inom främst tre olika områden; administration och
förvaltning, genomförande och ekonomi.
Administration och förvaltning
Den största invändningen mot att dela upp Göteborgs kyrkliga samfällighet i omkring tio nya
ekonomiska enheter är en mängd osäkerhetsfaktorer samt stiftsstyrelsens brist på mandat att
besluta om frågorna nedan:





Hur ska begravningsfrågan hanteras? Trots att föreliggande utredning haft
underhandskontakter med olika sakkunniga inom området är det omöjligt att dra
slutsatser med tillräcklig säkerhet.
Är det möjligt att församlingar bildar ett bolag eller ekonomisk förening för att hantera
begravningsplatser och begravningsverksamheten i övrigt?
Hur ska de resursverksamheter som Göteborgs kyrkliga samfällighet idag ansvarar
för hanteras om det tillskapas omkring tio nya ekonomiska enheter?
Hur ska de gemensamma stödfunktionerna, t.ex. all personal på kyrkoförvaltningen,
hanteras?
Hur ska anslag till externa organisationer hanteras och tas om hand?
Genomförande
Utredningen konstaterar att en indelningsändring som berör samtliga nuvarande församlingar
inom hela Göteborgs stad och syftar till att skapa nya ekonomiska enheter, är en synnerligen
omfattande förändring. Utöver själva indelningsfrågan, som stiftsstyrelsen beslutar om, ska
enheterna själva fördela tillgångar och skulder emellan sig. Utredningen konstaterar att det
finns en stor risk för att denna ekonomiska reglering kommer att kräva mycket tid och
resurser för berörda församlingar och samfällighet.
I fråga om den ekonomiska regleringen vid ändringar i pastoratsindelningen eller när
flerpastoratssamfälligheter upplöses är reglerat i 37 kap. 22 – 24 §§ KO:
När ett pastorat delas, ska de inbördes ekonomiska förhållandena
enligt den nya indelningen regleras.
Fördelningen av tillgångar och förbindelser ska grundas på vad som
är ändamålsenligt och skäligt. De samfälligheter och församlingar
som berörs får träffa överenskommelse om hur fördelningen ska
göras. Regleringen fastställs av stiftsstyrelsen i beslutet om
indelningsändringen. Är samfälligheterna och församlingarna inte
överens om fördelningen ska stiftsstyrelsen göra denna.
Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grunden
för regleringen, ska utjämning ske i pengar. Stiftsstyrelsen får
bestämma att utjämningsbeloppet ska betalas på en gång eller
fördelas på två eller flera år.
45
Under ungefär samma tidsintervall som den ekonomiska regleringen ska ske måste också
organisationsförändringen MBL:as och riskanalyser genomföras. Dessa processer kommer att
omfatta en mycket stor mängd anställda vilket leder till att stora resurser behöver avsättas för
att klara situationen.
Om stiftsstyrelsen beslutar om en pastoratsindelning i Göteborg med omkring tio pastorat år
2014 kommer år 2013 att bli ett förberedelseår. Under det året ska allt som faller under det
samfällighetsgemensamma paraplyet hanteras och beslutas om, t.ex. de faktorer som listades
under rubriken ”Administration och förvaltning”.
Ekonomi
Den ofrånkomliga omställning som Svenska kyrkan generellt har att genomgå bland annat på
grund av ett minskat medlemsunderlag kan, med en ekonomisk enhet i Svenska kyrkan i
Göteborg, antas ske under kontrollerade former och utan alltför drastiska ingrepp. Ett
avgörande skäl till detta är att Göteborgs kyrkliga samfällighet under en lång rad av år kunnat
ta ett samlat ansvar för samtliga Göteborgsförsamlingars gemensamma ekonomi och
resurshushållning, även de i ekonomiskt avseende svagare församlingar.
Göteborgs kommun är en i jämförelse med andra, starkt segregerad kommun. En
flerpastoratssamfällighet som den i Göteborg har kommit till på grund av, och är fortsatt
motiverad, just utifrån övertygelsen och viljan att solidariskt fördela Svenska kyrkans
inkomster mellan ingående församlingar, så att de har samma förutsättningar för ett aktivt
församlingsliv oberoende av avgiftsunderlagets storlek och tillhörighetsgrad. Det kan inte
råda något tvivel om det värdefulla i denna solidaritet och dess stora betydelse i det av stark
segregation präglade Göteborg och att en genomtänkt och klok fördelning av Svenska kyrkans
resurser inom hela Göteborgs kommun är värdefull att bevara. På detta sätt blir Svenska
kyrkans uppgift för samhället i stort också av större betydelse.
Alla förslag som innebär att denna samfällighet delas upp i mindre ekonomiska enheter
äventyrar solidariskt ansvarstagande för hela Göteborg. De ekonomiska konsekvenser som
föreliggande utredning konstaterat, särskilt data om hur kyrkoavgiften skulle kunna minskas i
väster och bli tvungen att höjas i nordöst, är ytterligt svåra att motivera.
8.3 Överväganden
Föreliggande utredning konstaterar en rad svårigheter behäftade med tillskapandet av nya
ekonomiska enheter av Göteborgs kyrkliga samfällighet. Stiftsstyrelsens församlingsutskott
menar dock att det är nödvändigt att ge stiftsstyrelsen möjlighet till framförhållning och
beredskap inför eventuellt beslut om indelningsändring.
Särskild vikt har församlingsutskottet lagt vid Göteborgsprostarnas inkomna skrivelse, se
kapitel 6, där prostarna förespråkar färre och större pastorat. Dock, skriver prostarna, kommer
solidariteten mellan pastoraten att bli en utmaning. Församlingsutskottet delar prostarnas
uppfattning att det är ändamålsenligt och adekvat att sträva efter färre och större ekonomiska
enheter i Göteborg, men de får inte vara ohanterligt stora.
I direktiv för utredningen anges cirka tio pastorat som utgångspunkt för utredningsarbetet.
Bakgrunden är att det var församlingsutskottets ambition att förslag på nya pastorat skulle
kunna knyta an till de kluster av församlingar som bildats för bland annat samverkansinsatser.
Det är dock inte endast etablerade samverkanskonstellationer som spelar roll för ny
46
pastoratsindelning, detta skulle i vissa fall tala för ytterligare pastorat och fler enheter i
Göteborg än vad som föreslås.
Däremot har stiftsstyrelsens församlingsutskott exempelvis kunnat konstatera att delar av
Nylöse kontrakt, församlingarna Nylöse, Bergsjön, Kortedala, Angered, Bergum och
Gunnared, med en tillhörighet på 31.9%, skulle möta stora bekymmer som egen ekonomisk
enhet. Därför föreslår församlingsutskottet att ett pastorat bildas av dagens Nylöse kontrakt.
Bland annat mot bakgrund av detta har församlingsutskottet beslutat föreslå en
indelningsändring innebärande tillskapandet av sex pastorala och ekonomiska enheter,
pastorat i Göteborg, enligt bilaga 1.
Utredningen har även pekat på de särskilda förhållanden som gäller för Tyska Christinae icketerritoriella församling. Dess framtid får utredas och beslutas om av Svenska kyrkan på
nationell nivå.
Vidare är det utskottets mening att resurser bör ges till Göteborgs kyrkliga samfällighet.
Syftet med detta är att kyrkoförvaltningen under 2013 ska kunna utreda möjligheterna att
samordna och förvalta gemensamma angelägenheter för de nya pastorala och ekonomiska
enheterna, pastoraten.
Slutligen vill församlingsutskottet påpeka att då ändring i pastoratsindelningen nu föreslås ska
de i samfälligheten ingående enheterna sinsemellan reglera de inbördes ekonomiska, och
övriga, förhållandena. Senast under oktober 2012 ska enheterna inkomma med underlag för
att stiftsstyrelsen i sitt beslut om indelningsändring ska fastställa fördelningen. Enligt
kyrkoordningen ska stiftsstyrelsen göra regleringen om de ingående enheterna inte är överens
om fördelningen.
47
9 Förslag till beslut
Stiftsstyrelsens församlingsutskott konstaterar att ändring i pastoratsindelningen, innebärande
tillskapandet av nya ekonomiska enheter, ska föreslås.
Det är utskottets mening att resurser bör ges till Göteborgs kyrkliga samfällighet. Syftet med
detta är att kyrkoförvaltningen under 2013 ska kunna utreda möjligheterna att samordna och
förvalta gemensamma angelägenheter för de nya ekonomiska enheterna, pastoraten.
Vidare vill församlingsutskottet påpeka att då ändring i pastoratsindelningen nu föreslås ska
de i samfälligheten ingående enheterna sinsemellan reglera de inbördes ekonomiska, och
övriga, förhållandena. Senast under oktober 2012 ska enheterna inkomma med underlag för
att stiftsstyrelsen i sitt beslut om indelningsändring ska fastställa fördelningen. Enligt
kyrkoordningen ska stiftsstyrelsen göra regleringen om de ingående enheterna inte är överens
om fördelningen.
Församlingsutskottet beslutar föreslå
(under förutsättning att kyrkomötet beslut blir i enlighet med förslaget i SKU 2011:2; att det
inte längre ska finnas några flerpastoratssamfälligheter och att de flerpastoratssamfälligheter
som finns vid årsskiftet 2013/14 övergår till att bli pastorat):
att
ändra pastoratsindelningen inom Göteborgs stad så att den består av sex
pastorat, i enlighet med bilaga 1,
att
ändringarna skall träda ikraft tidigast den 1 januari 2014,
att
församlingarna Angered, Bergum och Gunnared skall bestå som församlingar
också efter 1 januari 2014,
att
uppmana remissinstanserna att inkomma med synpunkter på namnsättning av de
nya pastoraten,
att
kontraktsindelningen i Göteborg lämnas oförändrad med anledning av att
kyrkoordningen inte medger ikraftträdande valår och år efter valår,
att
Göteborgs kyrkliga samfällighet och församlingarna i Göteborgs ska träffa
överenskommelse om enligt vilka principer den ekonomiska regleringen samt
fördelningen av tillgångar och skulder ska göras och inkomma med rapport till
stiftsstyrelsen senast 29 oktober 2012.
48
10 Referenser
Tryckta källor
Arbetsmiljölagen (1977:1160).
Kyrkoordningen för Svenska kyrkan 2010 med kommentarer och angränsande lagstiftning.
(2010). Verbums förlag.
Närhet och samverkan. SKU 2011:2.
Tillsyn av Svenska kyrkans arbetsmiljö. Rapport 2007:3. Arbetsmiljöverket.
Otryckta källor
Föredrag vid samfällda kyrkofullmäktiges i Göteborg julmiddag 2008. Anders Jarlet.
Muntlig kontakt. Jörgen Emanuelsson, 2007-09-19.
Ny pastoratsindelning i Älvsborgs kontrakt, Analysrapport, 2012-01-09.
Programförklaring: Strukturarbetet i Göteborgs stift. Bilaga till sammanträdesprotokoll.
Stiftsstyrelsen 2009-02-04, § 13.
Strategigruppens slutrapport 1994-09-13, Göteborgs kyrkliga samfällighet, (92/KN 12).
Strukturutredning: Domprosteriet, dnr. 103/08/1073.
Internet
Svenska kyrkans statistikdatabas, 2012-02-03.
Protokoll
Församlingsutskottets protokoll 2008-05-12 § 59.
Stiftsstyrelsens protokoll. 2008-06-05 § 72.
Stiftsstyrelsens protokoll. 2010-11-02 § 94.
Församlingsutskottets protokoll. 2011-02-24 § 30.
Församlingsutskottets protokoll. 2011-05-13 § 72.
Göteborgs stiftsstyrelses församlingsutskotts protokoll, 2011-10-18, § 123.
Göteborgs stiftsstyrelses protokoll, 2011-12-06, § 122.
49
Bilaga 1, Förteckning över ny pastoratsindelning
Nytt pastorat
Domkyrkopastoratet
Berget
Älvsborg med Askim
Nylöse
Ingående församlingar
Domkyrko
Vasa
Johanneberg
Haga
Annedal
Masthugg
Oscar Fredrik
Carl Johan
Högsbo
Västra Frölunda
Älvsborg
Tynnered
Näset
Styrsö
Askim
Nylöse
Bergsjön
Kortedala
Angered
Bergum
Gunnared
S:t Pauli
Härlanda
Björkekärr
Örgryte
Folkmängd och kyrkotillhörighet
Folkmängd 70 709
Medlemmar 43 476
61,5 %
Folkmängd 65 944
Medlemmar 39 549
60,0 %
Folkmängd 87 841
Medlemmar 57 411
65,4 %
Folkmängd 150 185
Medlemmar 67 606
45,0 %
Lundby
Lundby
Folkmängd 67 514
Medlemmar 33 504
49,6 %
Hisingen utan Lundby
Backa
Tuve-Säve
Torslanda-Björlanda
Folkmängd 71 558
Medlemmar 46 858
65,5 %
50