EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 17.6.2015
COM(2015) 299 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,
RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT
REGIONKOMMITTÉN
Rapport om genomförandet av EU-ramen för nationella strategier för integrering av
romer 2015
SV
SV
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,
EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT
REGIONKOMMITTÉN
Rapport om genomförandet av EU-ramen för nationella strategier för integrering av
romer 2015
FRAMSTEG OCH HINDER
1. Inledning: arbeta tillsammans – kommissionens stöd till medlemsstaterna
Den marginalisering som ännu drabbar många romer strider kraftigt mot EU:s grundläggande
värden. Antiziganism och bristande förtroende mellan romer och det övriga samhället har djupa
rötter i historien, och insatser på EU-nivå för att åtgärda situationen har vidtagits först det senaste
årtiondet. I EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till 20201 beskrivs
en övergripande ansats, där kampen mot diskriminering av romer och främjandet av deras sociala
och ekonomiska integrering är nära sammanlänkade. I enlighet med EU-ramen har
medlemsstaterna antagit nationella strategier för integrering av romer2, som anpassats efter
storleken på och situationen för deras romska befolkningsgrupper. I rådets rekommendation från
2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer ges särskild vägledning om hur
integreringsåtgärder kan förstärkas och genomföras.3
Integreringen av romer är i första hand medlemsstaternas ansvar, men Europeiska kommissionen
har ökat sitt stöd för politiken inom både EU-ramen och den europeiska planeringsterminen inom
Europa 2020-strategin. EU-finansieringen har också kopplats till de politiska prioriteringarna.
För att främja ömsesidigt lärande och samarbete stöder kommissionen nätverket av nationella
kontaktpunkter för romer. Bilaterala möten mellan kommissionen och medlemsstaterna ger
möjlighet till ingående diskussioner med deltagande av alla behöriga myndigheter och det civila
samhället i de enskilda medlemsstaterna.4 Vid EU-toppmötet om romer 2014 samlades alla
intressenter för en genomgång av utvecklingen sedan EU-ramen infördes, och fokus flyttades till
genomförandet på lokal nivå.
1
KOM(2011) 173 slutlig (EUT L 76, 22.3.2011, s. 68).
I enlighet med slutsatserna från mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt
konsumentfrågor) den 29 maj 2011 uppmanades medlemsstaterna att ”utarbeta, uppdatera eller utveckla sina
nationella strategier för integrering av romer eller integrerade politiska åtgärder inom den bredare politiken för
social delaktighet”, 10658/11.
3
Rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna (EUT C 378,
14.12.2013).
4
Bilaterala möten ägde rum i BG, CZ, EL och FR. Ytterligare bilaterala möten om genomförandet av nationella
strategier för integrering av romer hölls i HU, SK och RO som ett led i undersökningsuppdragen inom Europa 2020strategin om utnyttjandet av EU-medlen för romer.
2
Kommissionen har granskat framstegen i medlemsstaterna när det gäller att förbättra de
strukturella förutsättningar som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av strategierna 5, i
synnerhet samarbets- och uppföljningsmekanismer och bekämpning av diskriminering. För första
gången har man också undersökt hur medlemsstaterna planerar att utnyttja de nya möjligheter
som EU-medlen ger under perioden 2014–2020. Denna rapport bygger på bidrag från
medlemsstaterna6 (utom Belgien, som inte lämnat något bidrag), det civila samhället7 och
rapporter som utarbetats av expertnätverket vid Europeiska unionens byrå för grundläggande
rättigheter (FRA). Rapporten innehåller en generell bedömning av det aktuella läget när det
gäller de strukturella förutsättningarna, och dessutom ges exempel på medlemsstaternas praxis på
dessa områden.
2. Framsteg i medlemsstaterna – kommissionens bedömning
EU-ramen innebar nya förväntningar på både medlemsstaterna, som ansvarar för genomförandet,
och Europeiska kommissionen, som har en övervakande och samordnande roll. Trots ramens
tioårsperspektiv fick många intressenter förhoppningar om stora förbättringar av romernas
levnadsförhållanden på kort sikt. Samtidigt ledde den ekonomiska krisen till att situationen
försämrades ytterligare, särskilt i de länder som har de största romska befolkningsgrupperna. Att
åstadkomma social och ekonomisk integration tar tid, men en del framsteg har gjorts mot att
vända utvecklingen i och med att de nödvändiga strukturerna för hållbar och påtaglig förändring
har inrättats.
2.1. Den europeiska planeringsterminen – vägledande för finansieringen av integrering av
romer
Kommissionen styr och övervakar medlemsstaternas åtgärder för integrering av romer inom
ramen för den europeiska planeringsterminen för att se till att strategierna för integrering av
romer är i samklang med politiken i stort. De landsspecifika rekommendationer om integrering
av romer som antogs av rådet 2012, 2013 och 2014 (gällande utbildning för alla,
fattigdomsminskning och åtgärder för aktivering på arbetsmarknaden samt genomförandet av
nationella strategier) har fungerat som
en grund för fastställande av
finansieringsprioriteringar vid kommissionens förhandlingar med medlemsstaterna om
användningen av EU-medel.8 Kommissionen föreslog 2015 landsspecifika rekommendationer
5
Dessa förutsättningar granskades senast i 2013 års meddelande, medan 2014 års meddelande fokuserade på de fyra
politikområdena inom EU-ramen samt på kampen mot diskriminering.
6
Följande förkortningar används för medlemsstaterna: AT – Österrike, BE – Belgien, BG – Bulgarien, CY –
Cypern, CZ – Tjeckien, DE – Tyskland, DK – Danmark, EE – Estland, EL – Grekland, ES – Spanien, FI – Finland,
FR – Frankrike, HU – Ungern, HR – Kroatien, IE – Irland, IT – Italien, LT – Litauen, LU – Luxemburg, LV –
Lettland, MT – Malta, NL – Nederländerna, PL – Polen, PT – Portugal, RO – Rumänien, SE – Sverige, SI –
Slovenien, SK – Slovakien, UK – Storbritannien. MT har ingen romsk befolkningsgrupp på sitt territorium.
7
Inför årets bedömning mottogs bidrag från Decade of Roma Inclusion Secretariat Foundation genom koalitioner i
det civila samhället i fyra medlemsstater (CZ: Open Society Fund; HU: Chance for Children Foundation, Habitat for
Humanity Hungary, Hungarian Women’s Lobby, Metropolitan Research Institute, Partners Hungary Foundation,
Romaversitas Foundation; RO: Resource Centre for Roma Communities, Soros Foundation, Civil Society
Development Foundation, Iulius Albert Rostas; SK: Centre for the Research of Ethnicity and Culture), Amalipe,
ERIO, ERRC, ERTF, Eurocities, Eurodiaconia, Pavee Point Ireland, Romano Centro Austria, Asociación de
Enseñantes con Gitanos, Fundación Secretariado Gitano, RSG UK och Consejo Estatal del Pueblo Gitano. Arbetet
inom Europarådets kommission mot rasism och intolerans har också beaktats.
8
Artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 (förordningen om gemensamma bestämmelser).
3
om främjande av romska barns deltagande i högkvalitativ förskole- och skolverksamhet i de fem
länder som har de största romska befolkningsgrupperna och står inför de mest akuta
utmaningarna (Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Rumänien, Slovakien).9
Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att använda EU-medel både för specifika åtgärder
riktade till romer och för integrering av romer på andra relevanta områden, t.ex. utbildning,
sysselsättning och social delaktighet. Inkluderande reformer av den allmänna politiken är av
avgörande betydelse, eftersom prioriteringar som lyfts fram i de landsspecifika
rekommendationerna, t.ex. utbildning för alla, inte kan nås enbart genom riktade åtgärder.
Över 80 miljarder euro (i löpande priser) har avsatts för investeringar i mänskligt kapital
avseende sysselsättning, utbildning och social delaktighet, inklusive tillgång till hälso- och
sjukvård och hälsofrämjande åtgärder, via Europeiska socialfonden (ESF). Därmed upphör
de senaste 25 årens gradvisa minskning av ESF:s andel av finansieringen inom
sammanhållningspolitiken.10 I genomsnitt har medlemsstaterna avsatt 25 % av ESF:s totala
budget (20 miljarder euro) för åtgärder som syftar till social delaktighet. Det är väl över de 20 %
som krävs för varje medlemsstat. På detta område har en särskild investeringsprioritetering
fastställts för integrering av marginaliserade befolkningsgrupper, t.ex. marginaliserade
romska befolkningsgrupper, för att möjliggöra en tydlig men inte exkluderande målinriktning11
och bättre uppföljning av resultaten.
Med utgångspunkt i partnerskapsöverenskommelserna har medlemsstaterna dessutom beslutat att
avsätta omkring 20 miljarder euro av sina anslag från Europeiska regionala utvecklingsfonden
(Eruf) för tillväxt för alla, inklusive 10,8 miljarder euro för att främja social delaktighet och
bekämpa fattigdom. Inom dessa ramar kan ett antal investeringsprioriteringar användas för att
finansiera integrering av romer, t.ex. investeringar i social infrastruktur och hälso- och
utbildningsinfrastruktur och stöd för fysiskt, ekonomiskt och socialt återställande av
utarmade samhällen.
Vad beträffar Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) är en av de sex
prioriteringarna för landsbygdsutveckling socioekonomisk utveckling av ekonomin och
befolkningen på landsbygden, vilket bidrar till social delaktighet i landsbygdsområden där
många romer bor. De lokala utvecklingsstrategierna inom Leader har visat sig vara ett effektivt
verktyg för integrering av romer (Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Rumänien, Slovakien).12
Förhandlingarna pågår fortfarande, men det har redan bekräftats att program i de närmast
berörda medlemsstaterna (Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Rumänien, Slovakien) innefattar
9
http://ec.europa.eu/europe2020/making-it-happen/country-specific-recommendations/index_en.htm
10
Sammanhållningsfonderna utgörs av ESF, Eruf och Sammanhållningsfonden. 18 medlemsstater har beslutat att
avsätta ytterligare medel till ESF, utöver det minimum på 23,1 % som krävs: AT, BG, CZ, DE, EE, EL, IE, IT, HR,
HU, IT, LV, LT, PL, PT, SE, SI, SK.
11
I enlighet med de gemensamma grundprinciper för integrering av romer som antogs av rådet 2009 bör
inriktningen på romer vara tydlig men inte exkluderande. Det betyder att fokus ligger på romerna som målgrupp,
utan att andra marginaliserade grupper med liknande socioekonomiska levnadsförhållanden utestängs.
12
Leader är en EU-ledd lokal utvecklingsmetod för att mobilisera och utveckla landsbygdssamhällen genom lokala
offentlig-privata partnerskap (lokala aktionsgrupper). Syftet är att få människor, grupper och företag på landsbygden
att inse det egna geografiska områdets potential och att stimulera genomförandet av integrerade och innovativa
lokala utvecklingsstrategier.
4
åtgärder som syftar till integrering av marginaliserade grupper, däribland romer. Eftersom inga
Ejflu-medel öronmärks på grundval av etnicitet är det inte möjligt att redovisa kvantifierade
uppgifter.
I överensstämmelse med rekommendationer inom den europeiska planeringsterminen beskriver
samtliga fem medlemsstater med landspecifika rekommendationer om romer (Bulgarien,
Tjeckien, Ungern, Rumänien och Slovakien) i sina partnerskapsöverenskommelser hur de
kommer att utnyttja de möjligheter som varje fond erbjuder för att ta itu med integreringen av
romer. De har, tillsammans med flera andra medlemsstater (Belgien, Grekland, Spanien,
Frankrike, Italien), valt den nya investeringsprioriteringen för ESF gällande socioekonomisk
integrering av marginaliserade befolkningsgrupper. Detta kommer att underlätta uppföljning
och säkerställa att medlen når romerna.
Ett nytt villkor13 har fastställts för att se till att medlemsstater som utnyttjar EU-medel på detta
område14 fullgör förutsättningarna för att se till att sådana investeringar verkligen ger resultat.
Kraven innefattar följande:
En effektiv politisk ram med realistiska mål i fråga om bättre tillgång för romer till
utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och bostäder.
Lämplig målinriktning på missgynnade mikroregioner, segregerade områden eller de mest
eftersatta befolkningsgrupperna.
Noggrann uppföljning för att utvärdera effekten av målinriktade och allmänna åtgärder för
romer.
Medverkan av det civila samhället och regionala och lokala myndigheter.
Kapacitetsuppbyggnadsstöd till intressenter.
Medlemsstater som inte uppfyller dessa kriterier ska lämna en handlingsplan för fullgörandet av
samtliga villkor senast 2016.
Medlemsstaterna har valt följande centrala verktyg inom den nya ramen för europeiska
struktur- och investeringsfonder för att öka effektiviteten hos EU-medel för integrering av
romer:
Territoriella och integrerade tillvägagångssätt för att hantera särskilda behov i områden
med störst fattigdom eller hos målgrupper som är särskilt utsatta för social utestängning
(vilket även underlättas när flera fonder utnyttjas).15
Stöd till fysiskt, ekonomiskt och socialt återställande av utarmade samhällen i stads- och
landsbygdsområden, vilket kan förstärka integrerade åtgärder gällande bostäder.
Resultatinriktning med indikatorer som avser resultat.
Partnerskapsprincipen som vägledning för samarbetet med det civila samhället, lokala
myndigheter och arbetsmarknadens parter vid planering, genomförande och uppföljning av
EU-finansierade insatser.
Tematisk koncentration för att se till att investeringarna inriktas på ett begränsat antal
prioriteringar.
”Tematiska förhandsvillkor” är förutsättningar för ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av europeiska
struktur- och investeringsfonder.
14
Via ESF:s investeringsprioritering inriktad på romer eller Erufs investeringsprioriteringar för integrering av
romer.
15
T.ex. integrerad stadsutveckling, lokalt ledd utveckling och integrerade territoriella investeringar.
13
5
Förstärkt kapacitetsuppbyggnad i det civila samhällets organisationer.
Användning av samlade bidrag för att säkra ett effektivare tillhandahållande av medel.16
Förenklade kostnadsalternativ för att minska den administrativa bördan och förbättra
tillgången till medel för små (lokala) projekt.
Medlemsstaterna har kartlagt utmaningarna med hjälp av ett territoriellt tillvägagångssätt och
med tydlig men inte exkluderande inriktning på romer (t.ex. Tjeckien, Grekland, Frankrike,
Ungern, Kroatien, Italien, Rumänien, Slovakien, Sverige)17. De planerade integrerade
tillvägagångssätten bör systematiskt ersätta fragmenterade insatser på projektnivå.
Exempel på planerade strategier för EU-finansiering 2014–2020
Bulgarien: Partnerskapsprincipen har visat sig effektiv för att inbegripa det romska civila samhället i
planeringen av de operativa program som har störst betydelse för integreringen av romer. Nationella
myndigheter har anammat många av deras förslag. Det romska civila samhället kommer att fortsätta
att delta i uppföljningskommittéer under genomförandet. Några positiva inslag är kombinationen av
allmänna och målinriktade strategier, tydliga mål och stöd för övergripande lokala insatser, bl.a. för
att komma till rätta med negativa stereotyper. Bland utmaningarna finns behovet av förstärkt
samordning på nationell nivå och kapacitetsuppbyggnad i kommunerna, begränsade ambitioner när
det gäller målen och otillräcklig budgettilldelning för den riktade investeringsprioriteringen.
Slovakien: Romerna kommer att omfattas av det operativa programmet för utveckling av mänskliga
resurser med stöd från flera fonder, där investeringar i människor (ESF) och infrastruktur (Eruf)
kombineras. Inom programmet avsätts 450 miljoner euro, och 150 kommuner med de mest eftersatta
marginaliserade romska befolkningsgrupperna prioriteras. En övergripande strategi kommer att
innefatta uppsökande verksamhet, förskoleverksamhet, förmåga att förstå finansiell information och
initiativ för hälsomedvetenhet, sociala bostäder, barnomsorg, lokala servicecentrum och sociala
företag. Genomförandet kommer att garanteras av nationella myndigheter genom större och längre
ingripanden kompletterat med mindre projekt i regi av kommuner eller icke-statliga organisationer.
Integrering av romer ingår också i andra investeringsprioriteringar (t.ex. utbildning för alla,
ungdomssysselsättning och åtgärder mot diskriminering). Genom att Eruf och ESF kombineras i ett
och samma operativa program som förvaltas av ett förmedlande organ (inrikesministeriet) bör man
kunna åstadkomma starkare synergieffekter och effektivare samordning och undvika en del av de
brister som förekom under perioden 2007–2013.
Spanien: Romerna kommer att omfattas av specifika och allmänna åtgärder inom både regionala
och nationella operativa program. Det nationella operativa programmet för social delaktighet och
social ekonomi innefattar den specifika investeringsprioriteringen för romer med åtgärder som
avser sysselsättning, utbildning, bostäder, hälsa och social delaktighet. De planerade åtgärderna
varierar från personliga strategier för integrering på arbetsmarknaden till åtgärder för att
16
Samlade bidrag gör det möjligt för medlemsstaterna att delegera förvaltningen och genomförandet av delar av sina
program till förmedlande organ, däribland icke-statliga organisationer, med dokumenterad praktisk erfarenhet. En
del medlemsstater med stora romska befolkningsgrupper (t.ex. Slovakien och Rumänien) planerar att använda sig av
samlade bidrag.
17
CZ har identifierat kommuner som kännetecknas av social utestängning där ett integrerat tillvägagångssätt ska
tillämpas. HR arbetar med en atlas över romska befolkningsgrupper. FR inriktar sig på olagliga bosättningar. HU har
identifierat de mest missgynnade mikroregionerna, som får särskilt stöd enligt ett integrerat tillvägagångssätt som
omfattar alla de viktigaste politikområdena. SK har identifierat de mest eftersatta områdena och kommer att
tillhandahålla ”rörliga stödpaket” enligt ett integrerat tillvägagångssätt som omfattar de viktigaste politikområdena. I
IT har kommunförbundet kartlagt utmaningarna i samband med integrering av romer.
6
motverka skolavhopp, yrkesutbildning och utveckling av integrerade insatser. I en del regioner
ingår den specifika investeringsprioriteringen för romer i program inom ramen för ESF
tillsammans med investeringsprioriteringen för stöd till fysiskt, ekonomiskt och socialt
återställande av utarmade samhällen i stads- och landsbygdsområden inom Eruf. Det möjliggör
integrerade tillvägagångssätt när det gäller bostäder, sysselsättning, utbildning och hälsa.
Nästa steg är att säkra ett effektivt genomförande av de planerade åtgärderna. Tillräcklig
administrativ kapacitet, även på lokal nivå, är avgörande för att de tillgängliga medlen ska kunna
utnyttjas. Inom programmen Romact och Romed, som är gemensamma initiativ från
kommissionen och Europarådet, utvecklas modeller för administrativ kapacitetsuppbyggnad
vid lokala myndigheter och i romska befolkningsgrupper.
Redan i detta skede av förhandlingarna kan flera förbättringar konstateras jämfört med
perioden 2007–2013:
Integrerade tillvägagångssätt med stöd från flera fonder baserat på tydlig men inte
exkluderande målinriktning18 förekommer i större utsträckning.
Insatserna för att åtgärda bristen på administrativ kapacitet har stärkts, men verktyg som
samlade bidrag och tekniskt bistånd används fortfarande inte i tillräcklig utsträckning.
Man har gått från en fragmentering av resurserna (kortsiktiga åtgärder med begränsad effekt)
mot mer långsiktiga insatser med större potential för verkliga sociala effekter.
EU-medlen har bättre anpassats till politiska prioriteringar (t.ex. de som lyfts fram inom
Europa 2020-strategin), men romerna omfattas framför allt av sociala åtgärder och inte i
tillräcklig utsträckning av sysselsättnings- och utbildningsåtgärder.19
18
I de länder som har de största romska befolkningsgrupperna tillämpas ett tillvägagångssätt med stöd från flera
fonder för följande operativa program: de operativa programmen för utveckling av mänskliga resurser i SK och HU,
de territoriella operativa programmen i HU samt de operativa programmen för utbildning i CZ och BG.
19
Dessa slutsatser bekräftas också av den analys som gjorts inom lärandenätverket EURoma inom ramen för ESF:
Reinforcing Policy Learning for Roma Inclusion, http://www.euromanet.eu/about/index.html.
7
Slutsats:
Storleken på den EU-finansiering som finns tillgänglig för integrering av romer kommer inte att
utgöra ett hinder. Ett effektivt utnyttjande av medlen för bättre utbildning, sysselsättning och
bostäder är fortfarande en utmaning. När medel avsätts för integrering av romer måste de
utnyttjas på ett integrerat sätt. En konsekvent användning av både mjuka och hårda åtgärder20
måste också säkras. EU-finansierade åtgärder för att förbättra utbildningsmöjligheterna för
romska barn måste åtföljas av inkluderande reformer av utbildningssystem. Eftersom
segregering i fråga om utbildning och bostäder är en av de största utmaningarna på detta
område kommer kommissionen att utfärda nya metodologiska riktlinjer för hur EU-medlen kan
bidra till minskad segregering. Man kommer också att noga följa upp genomförandet och
fullgörandet av villkor och stödja de mest drabbade medlemsstaterna. De nationella
kontaktpunkterna för romer kommer att göras delaktiga när det gäller att förbättra utnyttjandet
och övervakningen av EU-medel för integrering av romer vid genomförandet av de operativa
programmen 2014–2020.
2.2. Samarbete och samordning: rollen för nationella kontaktpunkter för romer, lokala
myndigheter och det civila samhället
I EU-ramen uppmanades medlemsstaterna att utforma, genomföra och följa upp sina nationella
strategier för integrering av romer i nära samarbete med det civila samhället och lokala
myndigheter samt att utse en nationell kontaktpunkt för romer för att samordna och övervaka
genomförandet. I rådets rekommendation erinrades om att de nationella kontaktpunkterna måste
ges ett lämpligt mandat och de resurser som krävs för att de ska kunna fullgöra sin roll som
samordnare.
Flera medlemsstater (Tjeckien, Estland, Spanien, Ungern, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien)
har sett över eller håller på att se över sina nationella strategier eller handlingsplaner, eller har
utvecklat nya, bredare integreringsstrategier för att åtgärda de brister som identifierats och
uppfylla kraven i anslutning till budgetperioden 2014–2020. När det gäller dessa nya strategier
och handlingsplaner har det civila samhället och lokala myndigheter medverkat och rådfrågats i
en del medlemsstater, men det borde ha skett i större utsträckning.
Kommissionen konstaterar att det finns stora skillnader när det gäller de lokala myndigheternas
medverkan i genomförandet.21 De lokala aktörernas betydande kompetens när det gäller
utmaningar som bostäder och utbildning erkänns i allt högre grad, och deras ökade delaktighet
visar sig i att nationella strategier omsätts i lokala handlingsplaner. Sådana handlingsplaner har
upprättats eller håller på att ses över eller planeras i flera medlemsstater (Bulgarien, Tjeckien,
Grekland, Spanien, Ungern, Irland, Italien, Polen, Rumänien, Sverige, Slovenien, Slovakien),
men de finanser och den kapacitetsuppbyggnad som krävs till stöd för genomförandet och
uppföljningen måste fortfarande säkras. Detta har gjorts när det gäller den spanska planen för
romernas utveckling (som medfinansieras av regeringen, de självstyrande regionerna och lokala
myndigheter för övergripande projekt för social delaktighet riktade till romer). Ett sådant
tillvägagångssätt underlättar en gradvis harmonisering av politiken på nationell, regional och
lokal nivå. Andra medlemsstater som saknar sådana lokala handlingsplaner inrättar också
20
21
Åtgärder för investeringar i människor bör åtföljas av investeringar i infrastruktur.
Bekräftas även i rapporten från Eurocities arbetsgrupp för romer.
8
samordningsstrukturer som fungerar som forum för samråd om genomförande och
uppföljning (Österrike, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Kroatien, Lettland, Litauen,
Nederländerna, Portugal, Sverige, Storbritannien). I andra medlemsstater (Luxemburg) saknas
specifika samordningsstrukturer för romer, men det finns strukturer för integrering av bredare
eller delvis överlappande grupper. När det gäller samordningsstrukturer på både horisontell
(mellan fackministerier) och vertikal (regionalt och lokalt) nivå samt romernas delaktighet är
bristerna mest akuta i Rumänien, men en dialog om översyn av strategin har inletts.
Vad beträffar det civila samhällets delaktighet konstaterar kommissionen framsteg i åtminstone
ett avseende: klart fler romska civila organisationer är medvetna om de nationella strategierna
och de lokala handlingsplanerna. De har gjort stora insatser för att stärka sitt deltagande i
genomförande och uppföljning. Betydande hinder för det romska civila samhällets medverkan
kvarstår, trots exempel på kapacitetsuppbyggnad i mindre skala (i t.ex. Spanien, Kroatien och
Portugal). Romernas legitima representation och ett brett och öppet deltagande från det civila
samhället garanteras fortfarande inte i de flesta medlemsstater. En del romska organisationer har
först nyligen tagit plats i det civila samhället och uppfattas som oerfarna och fragmenterade. Det
är särskilt angeläget att stärka deras kapacitet och garantera deras öppna medverkan i
genomförande och uppföljning på lokal nivå.
Exempel på samarbete och samordning med lokala myndigheter och det civila samhället
Österrike: Medverkan av lokala myndigheter och det civila samhället säkras genom en strukturerad
dialog på flera nivåer. I plattformen för dialog med romer, i regi av den nationella kontaktpunkten,
deltar företrädare från nationell, regional och lokal nivå samt det civila samhället och den
akademiska världen. Panelen av människorättssamordnare från regionala myndigheter och
ministerier utbyter erfarenheter av åtgärder för integrering av romer som en fast punkt på
dagordningen. Tekniska kommittén för integration i österrikiska kommuner arbetar också med
integrering av romer tack vare samarbetet mellan den nationella kontaktpunkten och de österrikiska
kommunförbunden.
Tyskland: Flera delstater ger stöd till lokala myndigheter och romska och sintiska
befolkningsgrupper. Delstaten Baden-Württemberg undertecknade i november 2013 ett statskontrakt
med den nationella organisationen för tyska sinter och romer. Därigenom inrättades ett råd för
sintiska och romska frågor i Tyskland, bestående av berörda intressenter. Rådet tillhandahåller
statligt stöd på 500 000 euro per år. Exempel från andra delstater är Berlinstrategin för integrering av
utländska romer, Nordrhein-Westfalens åtgärdspaket till stöd för kommuner som berörs av migration
samt integrationsåtgärderna i München. Nyligen inrättades en rådgivande kommitté för tyska sinter
och romer för att säkra dialog med företrädare för delstater, federala ministerier och sintiska och
romska organisationer på central regeringsnivå i Tyskland.
En nyckel till framgång är att ha effektiva samordningsmekanismer till stöd för genomförande
och uppföljning. Alla medlemsstater har utsett nationella kontaktpunkter för romer för denna
samordning, och deras mandat, behörighet och mänskliga och ekonomiska resurser har
utvecklats. Flera nationella kontaktpunkter har deltagit i planeringen av utnyttjandet av EUmedel för integrering av romer under perioden 2014–2020 (t.ex. Bulgarien, Ungern, Slovakien,
Spanien och Rumänien)22. Ännu har dock ingen operativ samordning vid utformning av
22
I några fall (t.ex. Polen) gjorde den tilltagande decentraliseringen att de nationella kontaktpunkternas deltagande i
planeringen av EU-finansiering för perioden 2014–2020 minskade.
9
ansökningsomgångar och genomförande åstadkommits. Nationella kontaktpunkter har vidtagit
åtgärder för att inrätta formella samordningsstrukturer som innefattar åtminstone några av de
berörda intressenterna (t.ex. arbetsgruppen med regionala och lokala myndigheter i Spanien,
samrådsgruppen för integrering av romer i Portugal, det nationella resandepartnerskapet i Irland
och arbetsgrupperna för kommuner som bildats av DIHAL i Frankrike). Liknande strukturer
existerar formellt i de flesta andra medlemsstater, men ett brett deltagande av lokala och civila
aktörer kan inte garanteras, och verksamheten präglas ofta av bristande öppenhet eller
regelmässighet.
Slutsats:
Nationella kontaktpunkter för integrering av romer är bättre integrerade i statliga strukturer och
deltar i allt större utsträckning i planeringen av hur EU-medel ska utnyttjas. För att förbättra
deras effektivitet krävs dock ytterligare ekonomiska och mänskliga resurser och ett förstärkt
samordningsmandat. Befintliga samordningsstrukturer måste omvandlas till effektiva nationella
samarbetsmekanismer. Sådana samarbetsmekanismer behövs för att säkra ett brett och öppet
deltagande av alla berörda intressenter, systematiskt utbyte av god praxis samt stöd för
genomförande och uppföljning på lokal nivå. Kommissionen kommer att tillhandahålla
ekonomiskt stöd för utveckling av nationella plattformar för integrering av romer och kommer
att fortsätta att stödja samarbete mellan nationella kontaktpunkter genom nätverket av
nationella kontaktpunkter för romer. Man kommer att samarbeta med det civila samhällets
organisationer på viktiga tematiska områden inom EU-ramen och bygga vidare på arbetet vid
EU-plattformen för romers integrering inom EU:s policycykel. Det kommer att ske genom att
plattformen nära knyts till nationella plattformar för romer och ges rollen som ett forum för
tematiska debatter om rapporter från medlemsstaterna och det civila samhället. Plattformen ska
också bidra till den årliga bedömningen av genomförandet av nationella strategier för
integrering av romer.
2.3. Ökade insatser för att bekämpa diskriminering
Trots kommissionens insatser för att bekämpa diskriminering, rasism och främlingsfientlighet
har antiziganism, högerextremistiska demonstrationer, hatpropaganda och hatbrott ökat i många
medlemsstater, framför allt de som har de största romska befolkningsgrupperna och har drabbats
hårt av den ekonomiska krisen. Politiker och offentliga myndigheter har ofta underlåtit att
offentligt fördöma denna negativa utveckling.23 I andra medlemsstater har hetsiga debatter om fri
rörlighet och sociala rättigheter bidragit till negativ stereotypisering av romer. Det har i flera
medlemsstater lett till att en majoritet har en negativ bild av romer (Italien: 85 %; Frankrike:
66 %; Grekland: 53 %; Storbritannien: 50 %).24 I en del fall har riktade insatser till stöd för romer
spätt på misstroendet mellan romerna och samhället i övrigt, vilket vittnar om brist på effektiv
information om de ömsesidiga fördelarna med integrering av romer.25
23
Report by Council of Europe Commissioner for Human Rights, following his visit to Hungary, Strasbourg, 16
december
2014,
https://wcd.coe.int/ViewDoc.jsp?Ref=CommDH(2014)21&Language=lanEnglish&Ver=original&BackColorInternet=C3C3C3&
BackColorIntranet=EDB021&BackColorLogged=F5D383.
24
2014 Global Attitude Survey, Pew Research Center, http://www.pewglobal.org/2014/05/12/chapter-4-views-of-romamuslims-jews/.
25
Projekt för sociala bostäder för romer mötte motstånd från en majoritet av befolkningen i Bulgarien.
10
Riktade insatser kombinerade med politisk vilja måste åtföljas av rättsliga verktyg för en
effektiv bekämpning av fördomar, diskriminering, hatpropaganda och hatbrott.
Kommissionen står fast vid sin roll som fördragens väktare och garanterar därmed att EU:s
antidiskrimineringslagstiftning införlivas och tillämpas korrekt. Det är den nödvändiga
utgångspunkten i kampen mot diskriminering. I januari 2014 antog kommissionen sin
bedömning av tillämpningen av EU:s antidiskrimineringsdirektiv26 och slog fast att romernas
specifika svårigheter ofta hänger samman med hur lagstiftningen tillämpas på regional eller lokal
nivå. Dessa tillämpningssvårigheter förekommer dessutom ibland tillsammans med
problematiska rättsregler.
Kommissionen har därför ökat sina insatser för att säkra korrekt genomförande och tillämpning
av antidiskrimineringslagstiftningen avseende romer i medlemsstaterna, även på lokal nivå. En
proaktiv bedömning görs av alla problem som kommissionen uppmärksammas på och som kan
vittna om en överträdelse av direktivet. I detta sammanhang pågår ett antal undersökningar om
diskriminering av romer när det gäller tillgång till utbildning27 eller bostäder.
Diskriminering tar sin början från mycket tidig ålder. Segregeringen av romska barn i
samband med utbildning kvarstår, och många marginaliserade romska barn går i segregerade
skolor eller klasser (Slovakien: 58 %, Ungern: 45 %; Grekland: 35 %; Tjeckien: 33 %; Bulgarien:
29 %; Rumänien: 26 %).28 I Tjeckien och Slovakien går mer än 20 % av romska barn upp till 15
år i särskilda skolor och klasser för barn med psykiska funktionshinder. Detta visar att riktade
åtgärder inte kan åstadkomma den nödvändiga förändringen i samhällets attityder till romer, om
inte en inkluderande reform av den offentliga utbildningspolitiken genomförs. Bekämpningen av
de orättvisor som drabbar romerna måste börja med att romska barn garanteras lika tillgång till
högkvalitativ inkluderande undervisning och att effektiva åtgärder vidtas mot hindren på både
efterfråge- och utbudssidan. Det rör sig t.ex. om bristande medvetenhet hos föräldrar om vikten
av utbildning och bristande utbildning för lärare i att hantera mångfald i klassrummet. I
Parisförklaringen29 uppmanas också till mobilisering av utbildningssektorn för att förhindra och
åtgärda marginalisering, intolerans, rasism och radikalisering och för att upprätthålla lika
möjligheter för alla, bl.a. genom att garantera inkluderande undervisning för alla barn.
Den utbredda diskrimineringen av romer senare i livet måste också åtgärdas. Majoriteten av
marginaliserade romer (54 %) känner sig diskriminerade när de söker avlönat arbete (Tjeckien:
74 %; Grekland, Italien, Frankrike och Polen: 64–68 %).30 Diskriminering av romer med
26
Gemensam rapport om tillämpningen av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av
principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (”direktivet om likabehandling
oavsett ras eller etniskt ursprung”) och av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en
allmän ram för likabehandling (”direktivet om likabehandling i arbetslivet”).
27
I september 2014 inledde kommissionen det första överträdelseförfarandet till följd av diskriminering av romska
barn i samband med utbildning (Tjeckien). I april 2015 inleddes ett andra förfarande (Slovakien).
28
Roma survey – Data in focus: Education: the situation of Roma in 11 EU Member States, FRA, 2014. Enkätfrågan
avser en situation där alla eller många av klasskamraterna är romer. Eftersom stickprovet omfattar områden där
befolkningstätheten bland romerna är högre än genomsnittet för landet skulle svaren kunna vittna om en högre andel
romska barn i en skola eller förskola. När det gäller jämförelser mellan länder är uppgifterna dock ungefärliga.
29
Förklaring om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering
genom utbildning, antagen av kommissionsledamot Tibor Navracsics och utrikesministrarna den 17 mars 2015, se
https://ec.europa.eu/commission/sites/cwt/files/dp_mobilisation_europeenne_20150317.pdf.
30
Roma survey – Data in focus: Poverty and Employment: the situation of Roma in 11 EU Member States, FRA,
2014.
11
avseende på utbildning, bostäder och sysselsättning utgör strukturella hinder för deras fulla
delaktighet i samhället. Antidiskrimineringsåtgärder riktade till arbetsgivare, lärare, medier,
polis, socialtjänst, andra statstjänstemän, fackföreningar och samhället i stort är därför av yttersta
vikt. Ett begränsat antal länder har vidtagit åtgärder på detta område, med metoder som även
andra medlemsstater skulle kunna överväga.31
Exempel på bekämpning av diskriminering
Kroatien: Som ett led i den kroatiska modellen för interinstitutionellt samarbete för bekämpning av
hatbrott har ett system för datainsamling om diskriminering och likabehandling inrättats. Statistiken
vittnar om ett gott resultat för polisen när det gäller att identifiera förövare av hatbrott mot romer. De
flesta anmälda fall kan lösas inom ett år efter anmälan. En lag om kostnadsfri rättshjälp som gäller
sedan den 1 januari 2014 gör det lättare att få grundläggande rättshjälp.
Irland: I september 2014 erbjöd det irländska centrumet för stöd till invandrare (NASC) på försök
antirasismutbildning för 20 poliser i Cork. Utbildningen var inriktad på att öka medvetenheten och
främja diskussion om hur rasism påverkar invandrare och etniska minoriteter och om hur
diskriminerande etnisk profilering kan undvikas. Talare från romska, muslimska och afrikanska
befolkningsgrupper berättade om sina erfarenheter och deltog i diskussionen. Lärdomarna kommer
att användas för att ta fram ett utbildningspaket som ska spridas i hela landet.
Italien, Portugal, Spanien, Rumänien: Det gränsöverskridande projektet NET-KARD pågick
2013–2014. Projektet finansierades genom EU-programmet ”Grundläggande rättigheter och
medborgarskap” och samordnades av Fundación Secretariado Gitano. Det övergripande syftet var att
förhindra diskriminering av romer och förbättra hjälpen till offer genom att främja samarbete mellan
centrala aktörer och förbättra befintliga metoder samt utbyta erfarenheter i det sammanhanget. Det
främsta resultatet av projektet är en serie praktiska vägledningar om bekämpning av diskriminering
av romer för jurister, polis, romska organisationer och yrkesverksamma inom medierna.
Rådets rambeslut32 om bekämpning av rasism och främlingsfientlighet är ett lagstiftningsverktyg
för att bekämpa hatpropaganda och hatbrott som även avser romer, eftersom medlemsstaterna
är skyldiga att bestraffa hatpropaganda och hatbrott med rasistiska eller främlingsfientliga motiv.
I januari 2014 antog kommissionen en rapport om genomförandet av rambeslutet och
konstaterade att ett antal medlemsstater ännu inte hade införlivat alla bestämmelser i rambeslutet
på korrekt sätt, och att det fanns en del luckor i fråga om rasistiska och främlingsfientliga motiv
till brott.33 Kommissionen ansåg därför att ett fullständigt och korrekt införlivande av det
befintliga rambeslutet utgjorde det första steg som måste tas för att man effektivt ska kunna
bekämpa rasism och främlingsfientlighet med hjälp av straffrättsliga bestämmelser på ett
enhetligt sätt i hela EU.34
31
FI: nätverk av arbetsgivare som undertecknar en mångfaldsstadga; försök med en modell för övervakning av
diskriminering på arbetsplatsen; spridning av informationsmaterial (handboken Om jag skulle anställa en rom?). PT:
antidiskrimineringsåtgärder som införts av migrationskommissionen, där en grupp på 30 utbildare genomför insatser
för ökad medvetenhet; webbplatsen ”Racism on Internet” där medborgare kan lämna klagomål som rör
rasdiskriminering; utbildning och rådgivning för medier om hantering av etnicitet, migration och religion.
32
2008/913/RIF.
33
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1434445816837&uri=CELEX:52014DC0027
34
Från och med den 1 december 2014 har kommissionen fullständiga verkställande befogenheter med avseende på
rambeslut, däribland rambeslut 2008/913/RIF.
12
Trots att åtgärder för ökad medvetenhet och bekämpning av diskriminering är en
förutsättning för en framgångsrik integrering av romer prioriteras inte sådana åtgärder i
tillräcklig utsträckning i de flesta nationella strategier för integrering av romer. Insatser för ökad
medvetenhet och bekämpning av diskriminering riktade till allmänhet (Slovenien, Lettland,
Litauen), arbetsgivare (Italien, Finland, Polen), statstjänstemän (Kroatien, Irland, Italien) eller
medier (Portugal) och inrättande av lokala antidiskrimineringskontor som ökar romernas
medvetenhet om sina rättigheter och stöder offer för diskriminering (Bulgarien, Nederländerna)
skulle kunna bli vanligare. Anmärkningsvärda exempel på insatser på detta område är vitboken
om övergrepp och kränkningar av romer och Kommissionen mot antiziganism, som producerar
utbildningsmaterial för skolor (Sverige). Bekämpning av antiziganism som en särskild form av
rasism riktad mot romer hänger också nära samman med uppgörelsen med en av de mörkaste
delarna av Europas historia, förintelsen av romer.
Slutsats:
Politisk vilja, långsiktiga visioner, beslutsamma åtgärder och tillräcklig finansiering måste
säkras för att diskriminering och segregering ska kunna bekämpas. Den allmänna offentliga
politiken i fråga om utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och bostäder är i behov av
inkluderande reformer. De europeiska struktur- och investeringsfonderna kan utnyttjas för att
finansiera åtgärder mot diskriminering och segregering. Kommissionen fortsätter att betona
rollen för nationella organ för främjande av likabehandling när det gäller att bevaka
diskriminering på nationell nivå och hjälpa romer som drabbas av diskriminering.35
Kommissionen kommer att använda alla medel den förfogar över för att bekämpa
diskriminering, även överträdelseförfaranden. Den stöder också gränsöverskridande insatser för
ökad medvetenhet för att bekämpa diskriminering och antiziganism på lokal nivå.
2.4. Förbättra uppföljningen och möjliggöra anpassning av politiken
I EU-ramen uppmanades medlemsstaterna att inkludera kraftfulla uppföljningsmetoder för att
utvärdera effekterna av insatserna för romernas integrering; här ingår uppföljning från det civila
samhällets sida. Användning av EU-medel 2014–2020 kräver aktivitets- och resultatindikatorer
för integreringen av romer. Medlemsstater som har valt investeringsprioriteringen avseende
socioekonomisk integrering av marginaliserade grupper som romer måste visa att de inrättat en
stark uppföljningsmekanism för utvärdering av effekterna av EU-finansierade insatser för romer.
Denna utveckling har varit en tydlig drivkraft för arbetet med att fastställa indikatorer och
utforma mekanismer för uppföljning av både nationella strategier och EU-medel.
En del viktiga steg har tagits mot en konsolidering av både nationella och europeiska
uppföljnings- och rapporteringsmekanismer. En arbetsgrupp för indikatorer för integrering av
romer bildades 2012. Den samordnas av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
(FRA) med deltagande av medlemsstaterna och kommissionen. I dag deltar 17 medlemsstater i
arbetsgruppen.36
35
36
T.ex. BG, CZ, EL, FR, PL, RO, SE, UK.
AT, BE, BG, CZ, EL, ES, FI, FR, HR, HU, IE, IT, NL, PT, RO, SK, UK.
13
Arbetsgruppen har utvecklat en ram för rapportering och indikatorer för att mäta framsteg
med genomförandet av åtgärder enligt rådets rekommendation.37 Tanken är att ramen ska
erbjuda medlemsstaterna ett verktyg för egenbedömning och beskrivning av framsteg i samband
med den kommande årliga rapporteringen i enlighet med rådets rekommendation. Användning
av mallen kommer att bidra till konsekvens och ökad öppenhet i den nationella och europeiska
uppföljningen av de nationella strategierna för integrering av romer. Vid sidan av arbetet med att
utveckla och testa ramen fungerar arbetsgruppen även som ett forum för utbyte av kunskap och
erfarenhet om datainsamling.
Exempel på uppföljning och datainsamling
Ungern: Ungerns statistiska centralbyrå har tagit med frågor om etnicitet i stora
urvalsundersökningar.
Metoden
testades
i
samband
med
folkräkningen
2011.
Arbetskraftsundersökningen, som omfattade 68 000 personer, innehöll två frågor om etnicitet för att
mäta dubbel etnisk tillhörighet. Vid den europeiska hälsoenkäten 2014 användes samma metod. EUSilc38 2014, som omfattade 20 000 personer, tog också upp etnicitet. Informationen kommer att göra
det möjligt att beräkna de centrala aktivitetsindikatorerna för uppföljning av genomförandet av de
nationella strategierna för integrering av romer.
Rumänien: I november 2014 inledde det rumänska institutet för forskning om nationella minoriteter
ett tvåårigt projekt för att kartlägga romska befolkningsgrupper för uppföljning på EU-nivå.
Projektet, med en budget på 1 miljon euro, finansieras genom de finansiella mekanismerna för EES
och Norge 2009–2014 och riktar sig till lokala romska grupper, lokal förvaltning och det civila
samhället. Gruppernas deltagande är ett viktigt inslag. De insamlade uppgifterna kommer att ligga till
grund för utveckling av en uppsättning indikatorer för uppföljning av framsteg med integrering av
romer på lokal nivå. Indikatorerna kan sedan användas för den resultatbaserade uppföljningen.
Slovakien: Ett nationellt projekt för uppföljning och utvärdering av politiken för integrering av
romer kommer att finansieras genom det operativa programmet för utveckling av mänskliga resurser.
Projektet omfattar samråd och datainsamling i samband med uppföljning, analytiskt arbete och en
informationsportal om den nationella strategin för integrering av romer. Uppföljning av effekter på
grundval av datainsamling kommer att kompletteras med administrativ rapportering och extern
uppföljning, även från det civila samhällets sida.
Flera medlemsstater (Bulgarien, Slovakien, Rumänien) planerar att använda ESF för att utveckla
sina uppföljningssystem. Det ökande deltagandet av nationella statistikbyråer i arbetet med att
upprätta nationella uppföljningsmekanismer är ett steg i rätt riktning. Rapporterna om koalitioner
inom det civila samhället39 vittnar om det värdefulla bidrag som det civila samhället kan ge till
uppföljningen av nationella strategier för integrering av romer. Inom Europaparlamentets
kommande pilotprojekt kommer möjlighet att ges till ytterligare kapacitetsuppbyggnad för att
37
Medlemsstaternas åtaganden enligt rekommendationen ger struktur åt ramen, samtidigt som även andra
standarder och åtaganden ger en bakgrund till medlemsstaternas rapportering. På så sätt säkras att både riktade
insatser för romer och allmänna insatser med tydliga effekter för integreringen av romer återspeglas i resultaten. Här
ingår åtagandena enligt grundfördragen – det gäller likabehandling, kampen mot social utestängning och
diskriminering, Europeiska
unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och EU:s
antidiskrimineringslagstiftning samt åtaganden i fråga om utbildning, sysselsättning och kampen mot fattigdom och
social utestängning inom ramen för den europeiska planeringsterminen inom Europa 2020.
38
EU-statistik över inkomst- och levnadsvillkor.
39
Samordnas av sekretariatet för Årtiondet för integrering av romer, som omfattar elva medlemsstater (BG, CZ, ES,
HU, HR, FR, DE, IT, RO, SK, UK) där, enligt Europarådets uppskattningar, nästan 90 % av EU:s romer lever.
14
säkra det civila samhällets kontinuerliga uppföljning av genomförandet av nationella
strategier. Effekterna för romerna av allmänna politiska reformer bör också följas upp i de
länder som har de största romska befolkningsgrupperna och står inför de mest akuta
utmaningarna.
Slutsats:
Utvecklingen av de nödvändiga uppföljningsmekanismerna pågår. Rådets rekommendation
kommer från 2016 att fungera som en ram för medlemsstaternas, det civila samhällets och
kommissionens uppföljning av genomförandet. Ramen innefattar ett öppet system för uppföljning
av insatser för integrering av romer. Kommissionen kommer, tillsammans med Europeiska
unionens byrå för grundläggande rättigheter, att stödja medlemsstaterna vid färdigställandet
och användningen av den gemensamma ramen för rapportering och indikatorer i samband med
den årliga rapporteringen om genomförandet av rådets rekommendation. Datainsamling (etniskt
desegregerade eller indirekta socioekonomiska uppgifter) kommer att prioriteras. Nästa omgång
av undersökningen av romer i olika länder, som ska genomföras av FRA,40 kommer att stödja
detta.
3. Situationen i utvidgningsländerna
I EU-ramen betonas att målen när det gäller integrering av romer i lika hög grad gäller för
utvidgningsländer. I utvidgningspaketet 201341 angavs integrering av romer som ett av de
grundläggande inslag som ska vara vägledande för den framtida utvidgningspolitiken.
Kommissionen uppgav också att arbetet med integrering av romer kommer att intensifieras och
att mer och bättre riktad finansiering kommer att finnas tillgänglig inom instrumentet för stöd
inför anslutningen (IPA II). Den förstärkta uppföljningen av genomförandet av strategierna och
handlingsplanerna för integrering av romer har inriktats på de politikområden som omfattas av
EU-ramen och på folkbokföring. Seminarierna om integrering av romer har fortsatt i länderna på
västra Balkan och i Serbien.42 När det gäller Montenegro har integrering av romer inkluderats i
anslutningsförhandlingarna.43
Kommissionen inledde nyligen en utvärdering av IPA I till stöd för åtagandet att använda mer
medel på ett effektivare sätt för integrering av romer inom IPA II (2014–2020). Man bedömer
programplanering, genomförande och uppföljning samt den övergripande effekten för romernas
situation och utfärdar rekommendationer för framtiden. I december 2014 godkände
kommissionen ett IPA-program för flera länder för integrering av romer till 2020.44 Programmet
kommer att erbjuda verktyg och expertis till stöd för åtagandena på politisk och strategisk nivå
och säkra ett strukturerat deltagande av det civila samhället. I oktober 2014 delade
kommissionen ut priset för integrering av romer på västra Balkan och i Turkiet, för att öka
40
Undersökning av FRA, fältarbetet avslutas 2015.
I det årliga ”utvidgningspaketet” bedöms de framsteg som gjorts av varje kandidatland och potentiellt kandidatland.
42
Under 2014 anordnades seminarier med alla berörda intressenter i Albanien, Montenegro och f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien. Uppföljningen av slutsatserna från seminarierna övervakades av stabiliserings- och
associeringsunderkommittéerna.
43
Inom kapitel 23 om rättsväsendet och grundläggande rättigheter följde kommissionen upp mer än 50 åtgärder för
integrering av romer, som ingår i kapitel 23 i handlingsplanen. Romerna behandlas i den årliga framstegsrapporten,
som baseras på information från förvaltningen och det civila samhället.
44
Programmet kommer att genomföras av det regionala samarbetsrådet.
41
15
medvetenheten om de utmaningar som romerna står inför och om icke-statliga organisationers
bidrag. Priset delades ut till innovativa och framgångsrika projekt för integrering av romer.45
4. Fortsatt arbete
Fyra år har gått sedan EU-ramen lanserades, och tre år sedan medlemsstaternas strategier
lämnades in och genomgick en första bedömning. Kommissionens granskning visar på en tydlig
förbättring när det gäller anpassning av (de reviderade) nationella strategierna för integrering av
romer till EU:s finansieringsinstrument för perioden 2014–2020. I flera medlemsstater märks
också framsteg genom att de nationella kontaktpunkterna för romer blivit mer delaktiga. Detta
har skett genom att de i större utsträckning fått medverka i finansieringsplaneringen och
beslutsfattandet, för att anpassa politiken för integrering av romer till den allmänna politiken.
Deras ekonomiska och mänskliga resurser behöver dock fortfarande stärkas, liksom deras
samordningsmandat. Omsättningen av nationella strategier i åtgärder på lokal nivå befinner sig i
ett tidigt skede och måste stödjas med hållbar finansiering, kapacitetsuppbyggnad, fullt
deltagande av lokala myndigheter och det civila samhället samt ordentlig uppföljning. På så sätt
kan de välbehövliga konkreta effekterna åstadkommas på lokal nivå, där utmaningarna uppstår.
Andra centrala prioriteringar som man snarast bör ta itu med är kapacitetsuppbyggnad i det civila
samhället, behovet av att omvandla formella samordningsstrukturer till effektiva samordningsoch samarbetsmekanismer med fullt deltagande av alla intressenter samt intensivare bekämpning
av diskriminering, segregering och antiziganism så att romer verkligen garanteras lika tillgång
till utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och bostäder. Detta bekräftades också av
diskussionerna vid mötet med EU-plattformen för romers integrering i mars 2015 och i
slutsatserna därifrån.46
Kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att vidta följande åtgärder för att nå påtagliga
och hållbara resultat när det gäller integrering av romer i hela EU:
Inrätta nationella plattformar för integrering av romer eller omvandla befintliga
samordningsstrukturer för att främja ömsesidigt lärande på lokal nivå och säkra bred
medverkan av alla intressenter och romska befolkningsgrupper i genomförande och
uppföljning.
Till fullo utnyttja de nya verktygen och medlen inom de europeiska struktur- och
investeringsfonderna.
Se till att antidiskrimineringslagstiftningen följs.
Vidta snabba åtgärder för att bekämpa segregering, även i samband med mer övergripande
åtgärder för mångfald och tolerans i enlighet med Parisförklaringen.
Övervaka och bekämpa hatpropaganda och antiziganism.
Till fullo utnyttja ramen för rapportering och indikatorer för den egna nationella
uppföljningen av både genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer
och utnyttjandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, och för rapporteringen
till kommissionen i enlighet med rådets rekommendation.
45
Bland vinnarna fanns sju projekt som drivs av huvudsakligen icke-statliga gräsrotsorganisationer i
utvidgningsländer. http://europa.eu/rapid/press-release_IP-14-1064_en.htm
46
http://ec.europa.eu/justice/events/roma-platform-2015/platformconclusions_en.htm
16
Undersöka om framgångsrik och beprövad praxis på det egna territoriet skulle kunna
utvidgas så att effekten sprids till ett betydande antal romer.
Stödja uppnåendet av mål för integreringen av romer genom inkluderande reformer av den
allmänna politiken och hållbar nationell finansiering.
17
