Kolje gravfält, Kols hög och Rostastenen
Strax söder om Ärentuna kyrka ner mot Björklingeån ligger Kolje gravfält, RAÄ, Riksantikvarieämbete, Fornsök,
Ärentuna 6:1. Gravfältet består av flera stora gravar, den största kallas Kols hög* och är ca 6 m hög.
Vy över Kolje gravfält, sett från Ärentuna kyrka
Foto: Nils Olsson
Gravfältet består av 19 fornlämningar, sex mindre högar Jarlehögar, nio runda stensättningar, tre
rektangulära stensättningar och en skeppsformig. Den skeppsformiga stensättningen är tio meter lång, tre
och en halv meter bred. Gravfältet är daterat till Bronsålder (1800 - 500 f Kr) och Järnålder (500 f Kr –
1050).
Här har det bott människor för flera tusen år sedan, på den tiden var Börklingeån den stora trafikleden.
Fortsätter du söderut, rinner ån ut i Fyrisån alldeles innan Valsgärde och vidare till Gamla Uppsala. Färdas
du uppströms så kommer du till Kung Skutes hög, RAÄ Bälinge 7:1. Står man uppe på Kols hög så kan man
verkligen känna historien!
En gång i tiden byggdes en bro över ån, Rosta bro. Det gamla brofästet finns kvar, det kan du se, om du går
den gamla vägen ner till ån. Längs vägen står en runsten, Rostastenen U 1021.
Foto: U-B Söderström
Kols hög, Rostastenen och den gamla vägen
Ulla-Britt Söderström Storvreta Ärentuna Kultur & Hembygdsförening
2017-05-24
sid 1
”Historien om Rostastenen” se sid 3
Foto: Thurgunn Snaedal
” Vigbjörn lät resa stenen….till minne av……..”
Gravfältet är väl skyltat, det finns även en P-plats i anslutning till platsen.
Det finns en ganska stor hög lite längre söderut på vägen mot Fyrisvall, RAÄ Ärentuna 5:1. Den högen syns
väl i landskapet när man kommer vägen från Storvreta förbi Östa, väg 695. Högen är 20 m i diameter och tre
meter hög. Högens norra parti är bortschaktat.
Ute på gärdet norr om Kolje gård finns ännu en runsten Kolje U 1018. Här har tidigare funnits ett stort
gravfält med gravhögar och stenlagda gravar.
* Kung Kol, Erik Årsäll (fornnordiska Eiríkr hinn ársæli) är en svensk sagokung vars existens betvivlas. Han skall ha regerat någon
gång mot slutet av 1000-talet. Namnet Årsäll skulle komma från att det under hans tid skall ha varit goda växtår i landet. Han
brukar inte upptas i regentlängder. Enligt den isländska genealogin Langfeðgatal skall han ha hetat Kol men kallats Erik Årsäll av
svearna. Källa Wikipedia Kung Kol
På biblioteket i Storvreta finns det ett häfte att köpa:
”Runstenar inom Storvretabygden”
med översättningar och vägbeskrivningar för en lyckad runstenssafari.
Ulla-Britt Söderström Storvreta Ärentuna Kultur & Hembygdsförening
2017-05-24
sid 2
Historien om Rostastenen U 1021
"Vigbjörn lät resa stenen...till minne av..."
Teckning av Bureus 1597
1. Stenen är dokumenterad redan av Johannes Bureus, som levde 1568-1652 född i Åkerby Uppland,
död i Uppsala 84 år gammal. Johannes reste runt i Sverige på slutet av 1500-talet och ritade av ca
200 runstenar, däribland U 1021. Bureus uppgav platsen vara: ”Vidh Rostadha konungshögdar i
Ärentuna Vid broendan åt prestegården.” – ” NederBacka vid Rosta Broen.”
2. Johannes Rhezelius en av Bureus elever, reste runt i Uppland 1635-38 och ritade av runstenar och
beskrev platsen för U 1061: ”Widh Rosta bro och Åån.”
3. 1677 är Johan Peringskiöld ute på en resa för att uppleta och avteckna runstenar med sig har han
Johan Leitz och Johan Hardorph. ”Nederbacka är ett litet torp på Köllie ägor, nedan förbemte Kongsoch Jarlehögar, beläget wid åån och Rosta broon som löper emillan Ärentuna och Bälinge Socknar.
Här wid norra änden på Ärentuna sidangent emot detta Nederbacka torps stugu dörr, och wid
Landzwägen, ligger denna bifogade Ritningz uhråldriga Steen baklänges kullsunken.”
4. Nästa gång platsen nämns är av Olof Celsius 1726: ” Rostad, et litet st. på andra (norre) sidan om
broen, på Ärentuna sidan, ganska afnött och förfallen samt half afbruten.”
5. Runstenen finns icke omtalad i Dybecks reseberättelser från 1866.
6. Nästa anteckning är från 16 december 1920, Urmakare G Mattsson i Isgrena meddelade att vid Rosta
kvarn i Bälinge sn en runsten anträffats, vid gräfning för vattenledning. Troligen samma sten som,
förr känd, förgäfves eftersöktes af Säwe i midten af 1800-talet. Åttonde januari 1921 upplyftes
stenen med kran och lagts mot en backsluttning för att till sommaren resas.
1928 skriver J Eriksson att Urmakare Mattsson meddelar att en runsten är förd från Rosta bro och är
lagd i grunden till Rostad kvarn, Bälinge socken omkring 1860.
7. Stenen sattes upp på kanten till infarten till kvarnen i samband med byggandet av den
nya vägen 1953.
8. Runsten U 1021 Nederbacka (Rosta bro) flyttades i november 2015 av Länsstyrelsen
till sin ursprungliga plats i Ärentuna socken. Stenen står nu vid Kung Kols hög vid den
urgamla landsvägen mot Bjöklingeån Vägbiten ner mot ån och de gamla brofästena är en väg som
"alltid" har funnits.
Ulla-Britt Söderström Storvreta Ärentuna Kultur & Hembygdsförening
2017-05-24
sid 3
Runstenar är i de flesta fall från perioden 950 - 1050 e. Kr.
Bautastenar benämns också som resta stenar och är gravmonument vanligen från äldre järnålder. Vid dess
fot under mark finns en gravgömma. Det finns också resta stenar på gravhögar från yngre järnålder. Äldre
järnålder 500 f.Kr. till 400 e. Kr, yngre järnålder 400 e. Kr. till 1050 e.Kr. Vanligen förekommer de resta
stenarna under tiden 200 f.Kr. till 300 e. Kr.
Men det finns ju alltid undantag/ Eva Hjärthner-Holdar
Från slutet av 1500-talet och fram till mitten av 1800-talet reste många lärde män runt i Sverige och ritade
av kyrkor, borgar, runstenar och gravfält. Många av de stenar som då avbildades har senare försvunnit, vilket
gör att dessa pionjärers arbete har ett stort värde även för dagens forskare.
Det finns mycket mer att läsa på:
http://www.raa.se/
Föreningen har drivit frågan av restaureringen av området kring Kung Kols hög och initierat flytten av
Runstenen mot Länsstyrelsen. Lennart Svanström/Länsstyrelsen har varit till stor hjälp.
Referenser:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Bureus
https://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Haquini_Rhezelius
http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-och-fynd/runstenar/digitala-sverigesruninskrifter/digitala-sveriges-runinskrifter-publicerat/upplands-runinskrifter/
http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b09_h01_text_3.pdf
se sid 237 U 1021
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/7209/Br%202014_3.pdf?sequence=1
http://www.raa.se/
Rapport Upplandsmuseum:
Upplandsmuseet/rapporter 2015:24: Kolje i Ärentuna–Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten
Ulla-Britt Söderström Storvreta Ärentuna Kultur & Hembygdsförening
2017-05-24
sid 4
