Självständigt arbete 15 hp
Massage som ett komplement vid
cancerbehandling
- En systematisk litteraturstudie
Författare: Terese Elmersson
Vanja Johansson
Handledare: Lise-Lotte Gunnarsson
Examinator: Birgitta Wallerstedt
Termin: HT16
Ämne: Vårdvetenskap
Nivå: Grundnivå
Kurskod: 2VÅ60E
Abstrakt
Bakgrund Allt fler drabbas av cancer, en sjukdom med många besvärande symptom. Fatigue,
smärta, illamående, oro och ångest drabbar ofta patienten och farmakologisk behandling ger
inte alltid fullgod symptomlindring. Massage är en behandling med få eller inga biverkningar
som har god effekt på många symptom som cancerpatienter lider av. Som teoretisk
referensram användes modeling och role-modeling.
Syfte Att belysa patienters erfarenheter av massage som ett komplement vid
cancerbehandling.
Metod En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet och data
analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl,
PubMed, PsychInfo och AMED. Efter kvalitetsgranskning valdes elva artiklar ut för analys.
Resultat Analysen gav tre kategorier; Att bli lindrad, Att finna välbehag och Att bli bekräftad
och trygg. I resultatet framkom att massage gav god symptomlindring på många av de
symptom som cancer orsakar. Massagen gav även patienterna ett välbehag i form av glädje
och harmoni. Genom massagen kunde patienterna även känna värdighet och autonomi, något
som stärkte relationen till vårdare och anhöriga.
Slutsats Massage bidrar till symptomlindring, trygghet och närhet. På grund av
organisatoriska orsaker ses det dock endast som ett andrahandsalternativ. Det finns ett behov
av kompetensutveckling angående hur sjuksköterskan kan använda sig av massage som metod
för att lindra symptom.
Nyckelord
Cancer, patient, erfarenheter, massage
Tack
Vi vill tacka vår handledare Lise-Lotte Gunnarsson för god handledning och engagemang
under denna process. Vi vill även rikta tack till våra nära och kära för visat tålamod och
kärleksfullt stöd.
i
Innehåll
1 INLEDNING _______________________________________________________________________________ 1
2 BAKGRUND _______________________________________________________________________________ 1
2.1 ATT DRABBAS AV CANCER ___________________________________________________________________ 1
2.2 OLIKA SYMPTOM VID CANCER _________________________________________________________________ 2
2.3 OMVÅRDNAD OCH BEHANDLING _______________________________________________________________ 3
2.4 KOMPLEMENTÄRA METODER I VÅRDEN __________________________________________________________ 5
2.4.1 Massage _________________________________________________________________________ 6
3 TEORETISK REFERENSRAM __________________________________________________________________ 7
4 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________________________________ 9
5 SYFTE ____________________________________________________________________________________ 9
6 METOD __________________________________________________________________________________ 9
6.1 SÖKNINGSFÖRFARANDE OCH URVAL ___________________________________________________________ 10
6.1.1 Provsökning ______________________________________________________________________ 10
6.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier ____________________________________________________ 10
6.1.3 Datainsamling ____________________________________________________________________ 11
6.1.4 Manuell sökning __________________________________________________________________ 11
6.2 KVALITETSGRANSKNING____________________________________________________________________ 11
6.3 ANALYS ______________________________________________________________________________ 12
7 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ________________________________________________________ 15
8 RESULTAT _______________________________________________________________________________ 15
8.1 ATT BLI LINDRAD ________________________________________________________________________ 16
8.2 ATT FINNA VÄLBEHAG _____________________________________________________________________ 17
8.3 ATT BLI BEKRÄFTAD OCH TRYGG ______________________________________________________________ 17
9 DISKUSSION _____________________________________________________________________________ 18
9.1 METODDISKUSSION ______________________________________________________________________ 18
9.1.1 Sökning- och urvalsförförande _______________________________________________________ 19
9.1.2 Analysprocessen __________________________________________________________________ 20
9.1.3 Den systematiska litteraturstudiens överförbarhet _______________________________________ 21
9.2 RESULTATDISKUSSION _____________________________________________________________________ 21
9.2.1 Att bli lindrad ____________________________________________________________________ 21
9.2.2 Att finna välbehag ________________________________________________________________ 22
9.2.3 Att bli bekräftad och trygg __________________________________________________________ 23
ii
9.3 BEHOV AV VIDARE FORSKNING OCH KLINISKA IMPLIKATIONER___________________________________________ 23
10 SLUTSATSER ____________________________________________________________________________ 24
REFERENSER _______________________________________________________________________________ 1
BILAGOR___________________________________________________________________________________ I
BILAGA 1: SÖKNING I CINAHL __________________________________________________________________ I
BILAGA 2: SÖKNING I PUBMED ________________________________________________________________ II
BILAGA 3: SÖKNING I PSYCINFO_______________________________________________________________ III
BILAGA 4: SÖKNING I AMED __________________________________________________________________ IV
BILAGA 5: KVANTITATIV GRANSKNINGSMAL _____________________________________________________ V
BILAGA 6: KVALITATIV GRANSKNINGSMALL _____________________________________________________ VI
BILAGA 7: ARTIKELMATRIS ___________________________________________________________________ VII
iii
1 Inledning
I Sverige insjuknar ungefär 64,000 personer per år i cancer (Socialstyrelsen, 2014). Det är den
näst vanligaste dödsorsaken i landet och då medelåldern ökar i samhället kommer antalet
personer som drabbas av cancer att öka. Några av de vanligaste cancerformerna är
prostatacancer, bröstcancer, hudcancer och lungcancer. Dessa sjukdomar är förenade med
svårbehandlade symptom och existentiella tankar och en rädsla för recidiv. Patienter med
cancer har ofta ett långt vårdförlopp med omfattande behandlingar (Nilbert, 2013). Vid vård
av cancerpatienter är symptomlindring en av de utmaningar som sjuksköterskan möter.
Massage kan bidra till minskat behov av farmakologiska läkemedel och ökat välbefinnande.
Massage ger en naturlig smärtlindring och skapar lugn och ro och kan därför användas som
komplement till farmakologiska medel (Björkman & Karlsson, 2006). Vår erfarenhet av vård
av cancerpatienter som undersköterskor är att t.ex. fatigue, smärta, illamående, oro och ångest
kan vara svåra att lindra helt med läkemedel. Vi började då fundera på hur massage skulle
kunna användas i vården av cancerpatienter. Vi vill undersöka om massage kan vara ett bra
komplement till traditionell farmakologisk behandling, för att lindra de symptom som
sjukdomen och behandlingen orsakar.
2 Bakgrund
2.1 Att drabbas av cancer
Det är allt fler som drabbas av cancer och då diagnos har ställts kan det leda till många olika
känslor och funderingar. Existentiella frågor uppstår ofta hos patienten som till exempel; Hur
kommer det att bli? Hur lång tid har jag kvar att leva? Kommer jag att bli en börda för
anhöriga? Detta leder till att rädslor och oro byggs upp (McCarthy & Dowling, 2009).
Upplevelsen av att vara patient kan vara att känna sig utanför ett sammanhang på grund av sin
sjukdom. Patienten kan känna sig ur balans och avskuren från relationer med andra
människor. När sjuksköterskan möter patienten i en existentiell kris är det av betydelse att
sträva efter att förstå och möta patienten, för att kunna ge patienten en god vård.
Ursprungligen betyder begreppet patient den som lider men genom ett vårdande sammanhang
kan patienten skapa en livssituation med ökat välbefinnande (Dahlberg & Segesten, 2010).
Att få en cancerdiagnos kan vara skrämmande och patienter berättar att tydlig information är
viktigt när beskedet lämnas. Att få tydlig information är även viktigt tiden direkt efter att
1
patienten fått beskedet. Flertalet personer känner att oron och chocken som följer ett besked
blir värre om de inte får god information om diagnosen av sjukvårdspersonalen. För att göra
situationen mer hanterbar söker patienterna egna förklaringar till sitt tillstånd (Winterbottom
& Harcourt, 2004). Patienters erfarenheter av att drabbas av cancer är, att sjukdomen kan leda
till många förluster som påverkar livet negativt. Bland annat kan många personer som tidigare
funnits i omgivningen försvinna, jobbet kan försvinna på grund av minskad ork och kroppen
förändras. Patienterna beskriver att de känner sig fångade både när det gällde sin egen kropp
och i vårdkedjan. De känner att de inte har någon kontroll över situationen samt att de inte har
några val om vad de själva önskar. De upplever att personalen inte har tid att prata med dem
och det är en ständig väntan på att få prata med läkare, få resultat och behandling (McCarthy
& Dowling, 2009). Den psykologiska hälsan bland cancerpatienter påverkas av olika aspekter.
Dessa aspekter kan vidare härledas till vad sjuksköterskan kan göra för patienten men även
vad patienterna själva har för strategier att hantera sjukdomen. Aspekterna innefattar bland
annat stöd från familjen, möjlighet att få prata, ha planer för framtiden och tilltro. Patienterna
har ett behov av emotionellt stöd och bekräftelse då mycket förändras vid sjukdom (Nixon &
Narayanasamy, 2009).
2.2 Olika symptom vid cancer
Cancer är en samlingsbenämning på maligna tumörer. Till skillnad från kroppens vanliga
celler så har dessa celler en abnormal celldelning och celltillväxt, bättre överlevnadsförmåga,
kan metastasera samt bilda nya blodkärl. Spridningsförmågan till blod- och lymfbanorna är
den största orsaken till att nästan hälften av alla cancerpatienter inte kan bli botade. Prognosen
och behandlingen kan se olika ut beroende på vilken cancer patienten drabbats av. De
symptom som drabbar patienter är främst beroende av cancerns lokalisation. De allmänna
symptom som förekommer beror främst på den inflammatoriska reaktionen i kroppen
(Nilbert, 2013). Symptomen är också beroende av vilken behandling som patienten genomgår
(Planck & Palmgren, 2016) Vid cancer kan patienten drabbas av exempelvis fatigue,
sömnbesvär, smärtor, illamående och psykologiska besvär som depression, oro och ångest
(Kopp, 2010; Planck & Palmgren, 2016; Theobald, 2004).
Fatigue är en allomfattande trötthet som kan utvecklas i samband med cytostatika- och
strålbehandling. Denna trötthet innebär för många en förändrad fysisk förmåga,
handlingskraft och kognitiv förmåga. Upplevelsen av fatigue är något som påverkar vardagen
2
i stor utsträckning (Kopp, 2010). Försämrad sömnkvalitet är vanligt förekommande hos
cancerpatienter. Bakomliggande orsaker till detta kan vara fatigue, smärta, depression, oro,
biverkningar från läkemedel och olika behandlingar som gör att personen blir trött, kanske
sover på dagen och då inte kan sova på natten. Detta leder till att livskvaliteten påverkas hos
den cancerdrabbade patienten (Theobald, 2004).
Smärta vid cancer kan te sig på olika sätt och ofta vara ett komplext symptom. Patienter
berättar att smärtan kan vara oförutsägbar och svår att kontrollera och därför skapas en
osäkerhet i vardagen. Rädsla för genombrottssmärta leder till att patienterna blir passiva och
inte vågar ta sig för sysslor. En dov pulserande smärta drabbar patienterna då och då. Denna
smärta behandlas vanligen med opioidpreparat, något som patienterna förhåller sig skeptiskt
mot, på grund av alla biverkningar som dessa preparat har. När smärtan ändrar karaktär eller
lokalisation tolkar patienterna detta som att sjukdomen har eskalerat och att livets slut närmar
sig (Hackett, Godfrey & Bennet, 2016).
Illamående är ett vanligt förekommande symptom hos cancerpatienter och kan ha olika
orsaker. Illamåendet är ofta kopplat till cytostatikabehandling men kan även vara på grund av
smärtor (Nilbert, 2013). Patienter som behandlas med cytostatika beskriver att illamåendet
kan vara både i direkt relation till behandlingen eller att det kan drabba några dagar efter
behandlingen. Illamåendet påverkar bland annat patienternas aptit och många upplever att mat
inte smakar bra. Patienterna upplever att illamåendet är ett stort hinder i det dagliga livet
(Bergkvist & Wengström, 2005).
Patienter med cancer lever i en situation som är fylld av osäkerhet, lidande, förtvivlan, oro
och ångest. Att leva med cancer upplevs som ensamt då få andra kan förstå hur det känns.
Patienterna känner att sjukdomen är svår att acceptera och detta skapar stor ambivalens inför
livet. Det blir svårt att planera och framtiden känns osäker och kaotisk. I denna ångestfyllda
situation strävar patienterna efter att leva sitt liv så meningsfullt som möjligt, ta hand om sina
anhöriga och att finna hopp (Sæteren, Lindström & Nåden, 2011).
2.3 Omvårdnad och behandling
Omvårdnad och behandling av patienter med cancerdiagnos kan vara kurativ eller palliativ.
En kurativ behandling ges med intentionen att bota sjukdomen och palliativ behandling ges
3
med syftet att lindra symptom när sjukdomen anses omöjlig att bota. Runt patienten finns ett
vårdteam som omfattar bland annat patient, sjuksköterska, onkolog, kirurg och patolog.
Beslut om behandling tas multidisciplinärt inom teamet. De främsta behandlingsmetoderna
som idag finns att tillgå vid cancer är kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling.
Behandlingarna orsakar ofta svåra biverkningar men vid kurativ behandling väger vårdteamet
biverkningarna mot chansen att bli botad (Planck & Palmgren, 2016). Vid klinisk behandling
av cancer upplevs flera problem. Många behandlingar är mer erfarenhetsbaserade än
evidensbaserade och därför upplevs en rädsla att inte kunna erbjuda patienter optimal vård.
Interaktioner mellan biverkningar och symptom är en annan utmaning för vårdteamet samt att
kunna hantera dessa på ett effektivt sätt (Dong et al., 2015).
Vid cancerrelaterad fatigue finns idag inga klara bevis för att någon farmakologisk behandling
skulle vara effektiv. Dessa patienter rekommenderas måttlig aktivitet för att hantera detta
besvär. Vid omvårdnaden är målet att hjälpa patienten att minimera upplevelsen av fatigue så
mycket som möjligt genom att få ut så mycket som möjlig av patientens existerande förmåga
(Kirshbaum, 2010). En ond cirkel uppstår när patienten drabbas av sömnproblem. Därför är
det av vikt att se över vad det är som orsakar sömnlösheten och ge behandling utefter det, då
sömnproblemen gör att patienten inte har samma kraft och ork för att hantera sin sjukdom.
Behandling med både farmakologiska och icke-farmakologiska medel ökar patientens
sömnkvalitet och därmed livskvalitet (Theobald, 2004).
Smärta är ett vanligt förekommande problem hos cancerpatienter. Ungefär 52% drabbas av
svåra cancersmärtor vid långt framskriden sjukdom. Dessa smärtor är ofta
behandlingskrävande med starka opioidpreparat (Holtan et al., 2007). Olika typer av
opioidpreparat används vanligen för att behandla smärta hos cancerpatienter. Dessa preparat
är för många patienter tillräckligt för att hantera smärtproblematiken men alternativa
behandlingsmetoder bör utvecklas då dessa preparat inte har en positiv påverkan hos alla
cancerpatienter (Corli, Roberto, Greco & Montanari, 2015).
Illamående förekommer som biverkan vid både strål- och cytostatikabehandling men
cytostatikabehandling orsakar den allvarligaste formen. Patienter upplever stort obehag och
en mycket försämrad livskvalitet till följd av illamående. Den farmakologiska behandlingen
bygger till stor del på att dämpa de neurologiska signaler som ger upphov till illamående.
Stora framsteg har gjorts vid behandling, men långt ifrån alla patienter blir hjälpta (Moradian
4
& Howell, 2015). Patienterna upplever att effekten av behandlingen mot illamående varierar
mycket. De upplever även osäkerhet kring hur de själva skulle hantera sin behandling med
doser och doseringstider samt biverkningarna som behandlingen kan ha (Bergkvist &
Wengström, 2005).
Patienter upplever att det är svårt att behålla kontroll i vardagen och att brist på kontinuitet i
vården gör det svårt att prata om sjukdomen. Patienterna beskriver svårigheter med att berätta
om symptom och biverkningar när relationerna till vårdpersonalen är kortvariga (Pedersen,
Koktved & Nielsen, 2013). I sjuksköterskans yrkesroll ingår att lindra obehag och att öka
patientens välbefinnande. Sjuksköterskor på en onkologisk avdelning uttrycker stor frustration
kring att inte kunna hjälpa sina patienter med tillräcklig smärtlindring och i relation till detta
en hjälplöshet inför sina patienter. Sjuksköterskorna uttrycker även problematiken med att
patienter undanhåller sin smärta av rädsla för beroende och biverkningar av medicinerna
(Garcia, Whitehead & Winter, 2015).
2.4 Komplementära metoder i vården
Användning av traditionella, alternativa och komplementära metoder är enligt
Världshälsoorganisationen, WHO, ett allt mer vanligt inslag i vården världen över. De
ekonomiska fördelarna med att integrera dessa metoder blir allt mer tydliga. Trots detta finns
få riktlinjer och brist på officiellt erkännande. Med ett ökande intresse ökar behovet av
kartläggning och forskning (WHO, u.å.).
Traditionell medicin förekommer över hela världen och brukar även benämnas folkmedicin.
När dessa behandlingar används utanför den kontext där de utvecklades används
benämningarna komplementärmedicin eller alternativmedicin. Begreppet alternativmedicin
används när traditionella metoder används istället för konventionell medicin och
komplementärmedicin används när de traditionella behandlingarna används som ett
komplement till den konventionella medicinen. De traditionella och komplementära
metoderna innefattar både farmakologiska och icke-farmakologiska behandlingar (Falkenberg
& Hök, 2004).
Komplementärmedicin kan delas in i fyra olika kategorier beroende på behandlingarnas olika
särdrag. Akupunktur betecknas som en fysikalisk behandling. Med detta avses behandlingar
5
som ges med hjälp av utrustning, i detta fall nålar, och som har en lokal eller generell effekt i
kroppen. Vid manuella behandlingar används enbart behandlarens händer och till denna
kategori räknas massage. Behandling med minimal kontakt mellan behandlare och patient
kallas distansbehandling och hit räknas till exempel qigong. Komplementärmedicinska
läkemedel är den sista kategorin och hit räknas farmakologiska medel som framställts från
naturliga produkter och vars sammansättning kan variera mellan olika tillfällen (Nordin,
2004).
2.4.1 Massage
Behandling med massage inom vården utförs alltid med ett bestämt syfte och bör inte
jämföras med den beröring som sker vid det vanliga vårdarbetet (Seiger Cronfalk, 2013).
Inom vården används den mjukare typen av massage som bland annat innefattar taktil
massage, strykningar och beröring. Massage kan användas för att uppnå muskelavslappning,
smärtlindring eller generell avslappning. Detta sker genom att muskulaturen slappnar av och
blodflödet genom vävnaderna ökar. Utöver den lokala effekten uppnås en generell
nervpåverkan som leder till sänkt hjärtfrekvens, sänkta stresshormoner och en frisättning av
oxytocin (Björkman & Karlsson, 2006). Gate control teorin beskriver att smärta kan
moduleras genom att aktivera icke-smärtbärande nervbanor och därigenom hämma de
smärtbärande nervbanorna (Melzack & Wall, 1965). Denna teori användes tidigt för att
förklara effekterna av massage på smärta. Smärtsignaler färdas genom tunna snabba
nervfibrer men aktiviteten i dessa kan dämpas genom att aktivera större fibrer som svarar på
beröring, värme och tryck. Massage aktiverar dessa större fibrer och kan därför dämpa
smärtsignalerna (Malkin, 1994).
I Sverige är det allt vanligare att använda sig av beröring och mjuk massage inom vården.
Beröring och mjuk massage ökar välbefinnandet och läkningsprocessen hos patienten. Ibland
kan massage och beröring leda till minskat behov av smärtstillande och lugnande läkemedel,
på grund av oxytocinet som frisätts (Björkman & Karlsson, 2006). Beröring är ett medfött
beteende och det är ett sätt att uttrycka tillgivenhet, en social tillhörighet och trygghet.
Beröring och närhet är en betydelsefull del av livet och behovet avtar inte vid svår sjukdom.
Beröring kan vara värmande, skapa ett ökat välbefinnande och vara tröstande. Att avstå från
att ge eller ta emot beröring och närhet kan ses som ett tecken på bristande trygghet och
tillgivenhet. För sjuksköterskan kan beröring och massage vara en stor del av
kommunikationen med patienterna. En avgörande del för relationen är ofta inte den verbala
6
kommunikationen utan sjuksköterskans handlingar. Beröring kan användas av sjuksköterskan
som ett verktyg för att skapa trygghet, tillit, närhet och en god relation (Seiger Cronfalk,
2013).
De indikationer som finns för användning av beröring och mjuk massage är för att förbättra
immunförsvaret, förbättra mag- och tarmfunktionen, lindra smärta, skapa lugn och ro, stärka
upplevelsen av kroppsgränserna och förbättra kommunikationen. Försiktighet bör iakttas när
patienten är beröringskänslig eller när det är svårt att inhämta samtycke (Björkman &
Karlsson, 2006).
3 Teoretisk referensram
Erickson, Tomlin och Swain (2009) utvecklade teorin modeling och role-modeling som svar
på en bristande beskrivning av sjuksköterskans profession. Denna teori valdes på grund av sin
bredd och sin förmåga att fånga många olika aspekter av omvårdnadsarbete. Teorins
grundantagande är att alla människor är både lika och olika varandra och om sjuksköterskan
förstår på vilka sätt så kan en bättre vård erbjudas. I samband med teorin utvecklades en
definition för omvårdnad här fritt översatt till svenska från engelska:
Omvårdnad är att på ett holistiskt sätt hjälpa en person med egenvård utifrån personens
hälsotillstånd. Detta är en interaktiv och interpersonell process som vårdar styrkor hos
personen för att möjliggöra utveckling, frigörelse och kanalisering av patientens resurser för
att hantera omständigheter. Målet är att uppnå ett tillstånd där personen upplever optimal hälsa
och glädje (Erickson et al., 2009, s. 49).
De likheter som finns hos människor är att vi alla är holistiska varelser. Alla människor har
behov av till exempel mat och trygghet, dessa kallas basala behov. Under livet sker det hos
alla en tillväxt och alla människor utvecklas med tiden. Utveckling sker när en individ löser
livsrelaterade uppgifter. De olikheter som finns människor emellan är att det finns skillnader i
den genetiska basen som ger olika förutsättningar samt att alla människor har olika
adaptionspotential. Människor skiljer sig också i att alla har en helt egen modell utifrån vilken
omgivningen förstås (Erickson et al., 2009).
7
För att ytterligare fördjupa förståelsen för hur människor fungerar beskrivs även samspelet
mellan dessa likheter och olikheter hos människor. Den första relationen finns mellan basala
behov och utveckling. När en individ klarar livsrelaterade kriser och utmaningar sker en
utveckling som hjälper individen att hantera liknande situationer i framtiden. Detta kan dock
bara ske förutsatt att individens basala behov är uppfyllda. Den utmaning som sjukdomen
innebär för patienten blir således lättare att klara av och resultatet blir bättre om de basala
behoven under sjukdomstiden är uppfyllda. Den andra relationen som beskrivs är mellan
basala behov, tillgivenhet och utveckling. När basala behov tillfredsställs så skapas en
tillgivenhet. Vid sjukdom får patienten svårt att själv tillfredsställa sina basala behov och
förlitar sig därför på sjuksköterskan. Detta skapar en tillgivenhet till sjuksköterskan som
således blir en central del för patientens förmåga att klara av den utmaning som sjukdomen
utgör. Den tredje relationen finns mellan adaptionspotential och basala behov. En patient som
har bristande behovstillfredsställelse har en begränsad förmåga att mobilisera sina resurser.
Detta skapar en bristande adaptionspotential hos patienten. När sjuksköterskan möter dessa
patienter kan saker som inlärning och information bli stressande för patienten och
sjuksköterskans åtgärder kan bli mer skadliga än till nytta för patienten (Erickson et al.,
2009).
Den praktik som teorin beskriver för sjuksköterskor bygger på två processer, modeling och
role-modeling. Modeling är processen genom vilken alla individer uppfattar sin miljö från
sina egna perspektiv baserat på sina egna erfarenheter. När denna process används av
sjuksköterskan skapas en bild eller förståelse av patientens modell av världen. Role-modeling
sker när sjuksköterskan har skapat sig en förståelse för patientens modell och utifrån denna
planerar interventioner. När sjuksköterskan kan applicera dessa två processer, i relation till sin
grundläggande förståelse för hur människor fungerar, leder detta till att interventionerna blir
unika för patienten. Vidare innebär detta att alla interventioner som planeras och genomförs
utförs i samklang med patientens mest grundläggande egenskaper (Erickson et al., 2009).
Massage kan, som tidigare nämnts, bidra till att skapa trygghet och närhet till en annan
person. Genom beröring uttrycker människor tillit och social tillhörighet. Beröring kan även
vara tröstande (Seiger Cronfalk, 2013). Kärlek, tillhörighet och trygghet är basala behov
(Erickson et al., 2009). Basala behov är därför något som genom massage kan uppfyllas.
8
4 Problemformulering
Den erfarenhet vi har av vård av patienter med cancer är att det är en växande patientgrupp
som finns överallt i vårdkedjan. Under vårdtiden lider många patienter av besvärande
symptom som är svåra att lindra. Fatigue, smärta, illamående, oro och ångest är symptom som
patienten ofta drabbas av, även existentiella funderingar bekymrar patienten. Den behandling
som idag finns att erbjuda har ofta många svåra biverkningar. Massage är en komplementär
behandling som har få eller inga biverkningar och som har effekt på olika typer av symptom
som många cancerpatienter lider av, bland annat smärta, illamående och oro. Massage
tillgodoser basala behov som trygghet och närhet och ger därigenom patienten större potential
att hantera sjukdomen. Mot bakgrund av detta blir det viktigt att studera hur massage kan
användas som komplement i vården och vilka erfarenheter patienter med cancer har av denna
behandling.
5 Syfte
Att belysa patienters erfarenheter av massage som ett komplement vid cancerbehandling.
6 Metod
För att finna svar på vårt syfte har vi valt att genomföra en induktiv systematisk
litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Syftet i denna studie rör människors
erfarenheter av behandling med massage. Med en systematisk litteraturstudie kan vi besvara
vårt syfte genom att sammanställa tidigare forskning och bygga upp ett nytt resultat. Forsberg
och Wengström (2015) menar att syftet med studien styr valet av metod. En systematisk
litteraturstudie kan användas för att besvara kliniska frågeställningar som till exempel om det
finns vetenskapligt stöd för en viss behandling. Kvalitativa metoder används främst för att
skapa en beskrivning eller tolkning av människors subjektiva upplevelser av ett fenomen.
Induktion innebär att studera verkligheten såsom den är och sedan jämföra mot eller utveckla
teori. Det induktiva tänkandet präglar kvalitativa metoder (Forsberg & Wengström, 2015). En
litteraturstudie inleds med att formulera ett väl avgränsat syfte och därefter på ett systematiskt
sätt söka efter relevant forskning som sedan utvärderas och sammanställs. Syftet i en
litteraturstudie kan handla om att finna bra behandlingar vid olika kliniska problem
(Kristensson, 2014).
9
6.1 Sökningsförfarande och urval
För att hitta relevant forskning användes databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO och
AMED. Först genomfördes en provsökning för att göra en bedömning av forskningsområdet.
Genom provsökningarna hittades likvärdiga sökord i alla databaser som sedan i de egentliga
sökningarna kunde kombineras som kluster med de booleska operatorerna OR och AND.
Efter provsökningarna kunde även lämpliga inklusions- och exklusionskriterier utses. I de
egentliga sökningarna hittades dubbletter i alla databaser, dessa är markerade med parenteser i
sökningstabellerna (Bilaga 1-4).
6.1.1 Provsökning
Provsökning genomfördes framförallt i databasen CINAHL. Syftet med dessa sökningar var
att utforska ämnet och befintlig tillgänglig forskning. De inledande sökorden valdes utifrån
syftet från vilket de meningsbärande orden plockades ut i enlighet med Forsberg och
Wengström (2015). Provsökningen inleddes med fritextsökning på begrepp som tactile
massage för att begreppet massage uppfattades som för brett till en början men dessa ord
uteslöts ur sökningen då de inte fångade rätt aspekter. Begreppet massage valdes istället.
Inledningsvis användes också orden cancer, nursing/nursing care och inga avgränsningar
gjordes. Vid vidare sökningar användes massage, patient och neoplasms som ämnesord för att
begränsa sökningen. Sökningarna genererade få träffar och därför uteslöts ämnesord i den
slutgiltiga sökningen. Trunkering och de booleska operatorerna AND och OR användes för att
kombinera sökorden. Detta gjordes för att fånga flera aspekter av problemområdet (Forsberg
& Wengström, 2015). De booleska sökoperatorerna AND och OR användes för att öka
sökningens sensitivitet (Kristensson, 2014).
6.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier
Vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte inkluderades. Endast artiklar
på engelska och svenska valdes ut. Inga kriterier gällande exempelvis patienternas ålder, kön
eller artiklarnas årtal ställdes då detta begränsade sökningarna för mycket. Inga avgränsningar
gjordes heller gällande cancerform, specifik avdelning eller i vilket skede av sjukdomen som
patienterna var. Exklusionskriterierna var att studier som innehöll fel aspekt av
komplementära behandlingar, till exempel akupunktur uteslöts, samt att de artiklar som inte
kunde tillämpas i svensk kultur valdes bort.
10
6.1.3 Datainsamling
Databasen CINAHL (Cummulative Index of Nursing and Allied Health) användes då den har
ett vårdvetenskapligt fokus på artiklar. Databasen innehåller artiklar som berör sjukgymnastik
och arbetsterapi men är specialiserad på omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström,
2015). Begränsning gjordes med peer reviewed vilket gav 278 träffar (Bilaga 1). Artiklarna
från CINAHL som inkluderades i analysen har nummer 3, 6, 8 och 11 i artikelmatrisen
(Bilaga 6). Databasen PubMed innehåller artiklar som berör medicinsk vetenskap,
vårdvetenskap och odontologi (Forsberg & Wengström, 2015). Databasen har ett medicinskt
fokus men då det ändå förekommer vårdvetenskaplig forskning genomfördes en sökning även
i denna databas. I PubMed inkluderades även sökordet patient* för ett ökat fokus på
omvårdnad, vilket genererade i 522 träffar. Sökningen avgränsades också med funktionen
English vilken gav 500 träffar (Bilaga 2). De artiklar som inkluderades i analysen från
PubMed har nummer 2, 5, 9 och 10 i artikelmatrisen (Bilaga 6). Databasen PsycINFO
innehåller medicinsk och vårdvetenskaplig forskning med ett psykologiskt perspektiv
(Forsberg & Wengström, 2015). Sökning i PsycINFO genererade 270 träffar med
avgränsningen peer reviewed (Bilaga 3). De artiklar som inkluderades från PsycINFO har
nummer 3 och 5 i artikelmatrisen (Bilaga 6). Databasen AMED (Allied and Complementary
Medicine Database) innehåller material kring sjukgymnastik, arbetsterapi och komplementär
medicin. Därför genomfördes en sökning även fast databasen inte har ett uttalat
vårdvetenskapligt fokus. Sökningen i AMED gav 186 träffar (Bilaga 4). De artiklar som
slutligen inkluderades från sökningen i AMED har nummer 1, 2, 3, 5 och 6 i artikelmatrisen
(Bilaga 6).
6.1.4 Manuell sökning
En manuell sökning genomfördes via referenslistorna i de artiklar som hittades i den
systematiska litteratursökningen. Forsberg och Wengström (2015) beskriver att detta är ett
sätt att genomföra en manuell sökning. Från referenslistorna valdes artiklar med relevanta
titlar ut som söktes upp i fulltext. De artiklar som uppfyllde ställda kriterier
kvalitetsgranskades. Dessa artiklar har nummer 4 och 7 i artikelmatrisen (Bilaga 6).
6.2 Kvalitetsgranskning
Arton artiklar från datainsamlingen gick vidare till kvalitetsgranskning varav fem var
dubbletter. Därför granskades totalt tretton artiklar. Enligt Forsberg och Wengström (2015)
11
bör en kvalitetsgranskning omfatta studiens syfte, design, urval, mätinstrument och analys.
Med detta i åtanke valdes inför kvalitetsgranskningen granskningsmallar som utvecklats av
Carlsson och Eiman (2003), en för kvalitativa studier och en för kvantitativa. De är i hög grad
lika varandra men skiljer sig på ett fåtal frågor. Inför granskningen av artiklarna gjordes en
justering av mallarna, då dessa var specifikt skrivna för lungcancerdiagnos ändrades detta till
cancerdiagnos. Granskningsmallarna bygger på ett poäng- och procentsystem som gör det
enkelt att identifiera de artiklar med hög kvalitet (Bilaga 5). För att hitta ett gemensamt
tillvägagångssätt granskades sju artiklar tillsammans och resterande sex artiklar granskades
enskilt av båda författarna, som en typ av triangulering (Forsberg & Wengström, 2015). Elva
artiklar bedömdes av båda författarna ha tillräckligt god kvalitet för att inkluderas i analysen
(Bilaga 6). Två artiklar föll bort för att de inte var lämpliga för litteraturstudien. Vid en
djupare granskning av dessa artiklar framkom det att artiklarna var skrivna efter patienternas
tillfrisknande och de valdes därför bort.
6.3 Analys
Analysprocessen som använts är inspirerad av Forsberg och Wengström (2015).
Innehållsanalys beskrivs som att stegvis sortera data för att kunna identifiera mönster med
målet att kunna beskriva en viss företeelse. Arbetssättet bygger på att gå från en helhet till
delar och till en ny helhet. De beskriver i fem steg hur man kan gå tillväga vid en
innehållsanalys. Steg ett är att läsa igenom sitt material för att bekanta sig med det. Steg två är
att skapa koder utifrån vad texten handlar om, olika koder för olika innehåll. Steg tre är att
sammanföra koderna till kategorier. Steg fyra är att ställa sig frågan om huruvida kategorierna
skulle kunna sammanfattas till ett eller flera teman. Sista steget är att tolka och diskutera
resultatet (Forsberg & Wengström, 2015). Analysen inleddes med att enskilt läsa igenom de
utskrivna artiklarna för att få en övergripande bild. Den helhetsbild som framträdde var att
massage hade goda effekter på både symptom och välbefinnandet. Därefter skapades
tillsammans meningsenheter som skrevs in i ett Worddokument för att därefter skrivas ut.
Meningsenheterna behölls i sin helhet och översattes till svenska. Varje enhet med liknande
innehåll gavs en gemensam kod och färg. Exempelvis gavs koden smärta färgen röd och alla
de meningsenheter som handlade om smärta målades med röd färgkrita. Kvalitativa artiklar
analyserades i sin helhet men från de kvantitativa artiklarna valdes bara relevanta
meningsenheter ut. Under detta moment hade vi vårt syfte med studien i åtanke för att bara få
ut det som var väsentligt för syftet. Meningsenheterna klipptes ut, numrerades med respektive
12
artikelnummer från artikelmatrisen (Bilaga 6) och sorterades efter färg. För att se om
meningsenheterna stämde överens med varandra lästes alla lappar med samma färg igenom
och detta gav oss en känsla för om koden stämde med innehållet i lapparna. Dessa lappar
förvaras tillsammans med artiklarna. Detta steg i analysen genomfördes tillsammans. Nästa
steg i analysen var att på varsitt håll sätta samman koderna till kategorier, där delarna blev en
ny helhet. Därefter sammanstrålade vi och diskuterade förslagen. De två förslagen avvek
bland annat på koden “att vara utlämnad” som hade placerats på olika ställen. Detta berodde
på att författarna hade tolkat koden olika men vid diskussion uppnåddes konsensus kring
detta. Detta resulterade i fem kategorier men efter diskussion med handledaren kunde koderna
sammanföras till fyra kategorier. Dessa kategorier kontrollerades än en gång mot koderna och
innehållet på lapparna och vi landade efter detta i tre kategorier vilka är att bli lindrad, att
finna välbehag och att bli bekräftad och trygg. Detta beskrivs i tabell 1.
Tabell 1 Exempel på analysprocess från meningsenhet till kategori.
Meningsenhet
Översättning
“Patients felt less fatigued after massage
treatment.”
Patienterna kände mindre Fatigue
fatigue efter
massagebehandling.
“In the massage group there were no
immediate change in sleep quality but for
patients that did not receive massage the sleep
quality decreased.”
I massagegruppen
Sömn
hittades ingen direkt
inverkan på sömn, men
för de patienter som inte
fick massage försämrades
sömnkvaliteten.
“Less pain was experienced after massage
both in long- and short-term.”
Mindre smärta upplevdes Smärta
efter massage både långoch kortsiktigt.
“Nausea, that was always present and
demanded constant readiness to solve the
situation of a possible emesis, also
disappeared during the massage. Instead
pleasant thoughts became predominant, and a
feeling of softness radiated out of their
bodies.”
Illamåendet, som alltid
var närvarande och
krävde en ständig
förberedelse för att lösa
en möjlig uppkastning,
försvann också under
massagen. Istället kände
patienten att trevliga
tankar och mjukhet
strålade ut i kroppen.
Illamående
” A common experience for all the
particioants was the disapperance of heavy
En vanlig erfarenhet för
alla deltagare var att
Oro
13
Kod
Kategori
Att bli
lindrad
thoughts while receiving massage.
tunga tankar försvann när
de fick massage.
“Also, feelings of joy and satisfaction were
experienced during and after the massage
session despite the context of an approaching
death.”
Känslor av glädje och
förnöjsamhet upplevdes
också under och efter
massagetillfället, trots att
döden var nära.
“Soft tissue massage allowed time of rest and
respite from a weak and poor body and from
bothering thoughts as it stimulatet
peacefulness, relaxation and energy in daily
life.”
Mjuk massage gav tid till Harmoni
vila och paus från en svag
kropp och från
besvärande tankar då det
stimulerade lugn,
avslappning och energi i
det dagliga livet.
“The massage is a meaningful relief because
it gives the patient a sense of feeling strong.
As one gets a cancer diagnosis, the body often
fails, and one of the most common symptoms
is fatigue as well as weakness.”
Massage gav en
Att känna sig
meningsfull befrielse för friskare
att det gav patienterna en
känsla av styrka. När man
får en cancer diagnos och
kroppen börjar svikta är
de vanligaste symptomen
fatigue och svaghet.
“Feelings of meaninglessness in their exposed
situation were counteracted at least during
and after the massage by respite from
symptoms and the positive sense of luxury an
existential well-being.”
Känslorna av
meningslöshet i deras
utsatta situation
motarbetades under och
efter massagen av paus
från symptomen och en
positiv känsla av lyx och
välbehag.
Känsla av lyx
“An immediate improvement in mood was
experienced after the massage.”
En direkt förbättring av
humöret upplevdes efter
massage.
Förbättrat
humör
“To be confirmed and feel important was
experienced very strongly because patients
felt unworthy of being touched because of
appearance and illness.”
Att bli bekräftad och
Bekräftelse
känna sig viktigt
upplevdes väldigt starkt
för att patienterna ofta
kände sig ovärdiga att ta
emot beröring på grund
av utseende och sjukdom.
“The patient many times is dependent on the
staff to do thing for them. This can be very
Patienten är ofta beroende Autonomi
av att personalen gör
14
Glädje
Att finna
välbehag
Att bli
bekräftad
och trygg
hard as one is used to take care of oneself and saker åt dem. Detta kan
thereby maintaining one’s self-esteem and
vara väldigt svårt när man
autonomy.”
är van att ta hand om sig
själv och därigenom
behålla sin autonomi.
“Negative feedback received was related to
the massage ending too soon. Participants felt
that 10-minute massages, as it was suggested
by the study, were not long enough.”
Negativ feedback gällde Tillräcklig tid
att massagen var för kort. för
Deltagarna kände att 10 behandling
minuter, som studien
föreslog, inte var
tillräckligt lång tid.
“Someone even believed the massage to be a
valuable substitute to tranquilizers.”
Någon trodde till och med Komplement
att massage kunde bli ett
substitiut för lugnande
läkemedel.
7 Forskningsetiska överväganden
Under processen har etiska överväganden gjorts löpande. Alla artiklar som har inkluderats har
redovisat etiska tillstånd eller tydliga etiska överväganden. De artiklar som är inkluderade i
analysen redovisas i en artikelmatris där det redogörs för syfte, metod och resultat i respektive
artikel (Bilaga 6). Artiklar har bedömts utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt
kvalitetsgranskning och har inte bedömts utifrån forskarnas egna uppfattningar. Analys och
resultat har ej förvrängts och redovisas i sin helhet. Etiska överväganden har gjorts i enlighet
med Forsberg och Wengströms (2015) rekommendationer. Författarnas har under arbetets
gång försökt vara medveten om och reflekterat över den egna förförståelsen och efter bästa
förmåga satt den åt sidan.
8 Resultat
Syftet var att belysa patienters erfarenheter av massage som ett komplement vid
cancerbehandling. Resultatet presenteras i form av tre kategorier.
ï‚·
Att bli lindrad
ï‚·
Att finna välbehag
ï‚·
Att bli bekräftad och trygg
Resultatet visade att vanliga symptom som fatigue, smärta och illamående kunde lindras med
massage. Patienterna kunde känna sig friskare och kände glädje, genom detta fann de
15
välbehag. Att bli bekräftad och trygg innebar att patienterna åter kände värdighet och
autonomi.
8.1 Att bli lindrad
Patienterna upplevde att massage lindrade de symptom som under sjukdomstiden successivt
utvecklades. Efter massage kände sig patienterna avslappnade. När smärtor och ångest
lindrades så fick patienterna en chans att slappna av (Beck et al., 2009; Billhult et al., 2007;
Seiger Cronfalk et al., 2009) Vilken typ av massage som patienten fick hade ingen eller liten
betydelse (Cassileth & Vickers, 2004). Patienterna upplevde att känslan av fatigue minskade
efter behandling med massage och patienterna upplevde sig ha mer ork även efter svåra
behandlingar som cytostatikabehandling. Denna känslan höll i sig även någon dag efter
massagebehandlingen (Cassileth & Vickers, 2004; Currin & Meister, 2008; Karagozoglu &
Kahve, 2013). Sömnkvaliteten försämras hos patienter med cancer men patienter som fick
massage upplevde trots sjukdomens progression att de kunde bibehålla en god sömnkvalitet
(Smith, Kemp, Hemphill & Vojir, 2002). Smärtor och illamående var ytterligare två av de
symptom som med god effekt kunde lindras med massage. Patienterna upplevde att smärtorna
avtog både under behandlingstillfället och under en tid efter behandlingen (Cassileth &
Vickers, 2004; Currin & Meister, 2008; Grealish, Lomasney & Whiteman, 2000; Kutner et
al., 2008; Smith et al., 2002). Patienter upplevde att efter operation kunde massage lindra
smärta bättre än farmakologiska medel (Forchuk et al., 2004). Massage gav även en paus från
det annars ständigt närvarande illamåendet och patienterna kunde slappna av från besvärande
tankar om eventuell uppkastning. Patienter som fick massage upplevde ett minskat eller inget
illamående alls (Beck, Runesson & Blomkvist, 2009; Cassileth & Vickers, 2004; Grealish et
al., 2000). De patienter som led av depression upplevde att massage lindrade de depressiva
känslorna (Cassileth & Vickers, 2004). Den oro och ångest som följer sjukdomen och dess
svåra behandlingar kunde lindras med hjälp av massage. Tunga tankar om livet och döden
kunde med hjälp av massage skingras. De rädslor som patienterna kände kring sjukdomen och
behandlingarna stillades för en stund under massagebehandlingen. Utan dessa rädslor kunde
patienterna dämpa sin ångest (Beck et al., 2009; Billhult, Stener-Victorin & Bergbom, 2007;
Kutner et al., 2008). Utöver de redan nämnda symptomen upplevde patienterna en lindring av
andra mer specifika symptom som viktförändringar och håravfall. Generellt upplevde
patienterna en lindring av sina symptom (Beck et al., 2009; Billhult et al., 2007; Currin &
Meister, 2008; Grealish et al., 2000; Kutner et al., 2008; Seiger Cronfalk, Strang, Ternestedt
& Fredrichsen, 2009; Smith et al., 2002).
16
8.2 Att finna välbehag
Genom massage skapades en känsla av välbehag hos patienterna. Detta uttrycktes bland annat
genom känslor av frihet, glädje, avslappning, bättre humör, patienterna kände sig starkare och
friskare samt att det blev en lyx i vardagen (Beck et al, 2009; Billhult & Dahlberg, 2001;
Billhult et al., 2007; Kutner et al., 2008; Seiger Cronfalk et al., 2009). Den känsla av
hopplöshet och meningslöshet som patienterna kände kunde lätta med hjälp av massage. Att
få denna speciella stund, i en annars allvarlig situation, gjorde att patienterna kunde känna sig
normala, vilket blev en lyx för dem (Beck et al., 2009; Billhult & Dahlberg, 2001; Billhult et
al., 2007; Seiger Cronfalk et al., 2009). Känslan av att vara normal förstärktes av att den
kroppsliga styrkan återvände. Massagen tillät patienterna att återupptäcka sin inre styrka men
även att upptäcka möjligheter trots fatigue och orkeslöshet. Vetskapen om detta tillät
patienterna att slappna av och även detta skapade ett välbehag. Denna känsla var bestående
även långsiktigt (Billhult & Dahlberg, 2001; Kutner et al., 2009; Seiger Cronfalk et al., 2009).
Massagen blev den stund i veckan som patienterna kunde se fram emot för att det var då de
kunde känna glädje och glömma allt det negativa som sjukdomen innebar. Det uttrycktes ofta
som någonting som bara kändes bra och patienterna upplevde sig vara på bättre humör. Den
glädje och tillfredsställelse som massagen gav, ledde till ett ökat välbehag hos patienten (Beck
et al., 2009; Billhult & Dahlberg, 2001; Billhult et al., 2007; Kutner et al., 2009; Seiger
Cronfalk et al., 2009). Under massagen upplevde patienterna ett slags transcendent tillstånd
där oro, ångest, rädslor och bekymmer var obefintliga. Istället upplevde patienterna
framtidstro, fridfullhet, harmoni, hopp och en känsla av frihet från betungande tankar och
frihet från sin sjuka kropp. Denna ovanliga stund då patienterna lämnade sitt lidande
upplevdes som ett välbehag (Beck et al., 2009; Billhult & Dahlberg, 2001; Billhult et al.,
2007; Seiger Cronfalk et al., 2009).
8.3 Att bli bekräftad och trygg
För att massagen skulle ha god effekt var det av betydelse att den som utförde massagen tog
sig tillräckligt med tid. Att vara patient innebar att bli beroende av någon annans tid och att
ofta befinna sig i en vårdkontext som strävar efter effektivitet. Patienterna upplevde att
personalen sällan hade tillräckligt med tid och detta gav upphov till en känsla av
underlägsenhet och förlorad autonomi. I denna svåra situation drabbades patienten även av en
rädsla för att vara till besvär och bli en börda. Att få massage kunde återge patienten en känsla
17
av värde och självständighet, förutsatt att det gavs tillräckligt med tid (Billhult & Dahlberg,
2001; Billhult et al., 2007; Forchuk, et al., 2004; Seiger Cronfalk et al., 2009). Patienterna
upplevde att en massagebehandling på tio minuter var för kort tid (Forchuk, et al., 2004). När
personalen tog sig tid och bekräftade patienten genom massage så skapades en positiv
atmosfär och en relation mellan patienten och den som utförde massagen. Denna relation
byggde på acceptans, medkänsla och tillit. Relationen var betydelsefull för patienten för att bli
sedd för något annat än sin sjukdom, och genom detta kunde patienten uppleva värdighet. Att
få massage innebar att någon gav av sin uppmärksamhet. Detta erbjudande skapade en känsla
av trygghet hos patienten i den mening att patienten fick känna sig speciell och utvald. (Beck
et al., 2009; Billhult & Dahlberg, 2001; Billhult et al., 2007; Seiger Cronfalk et al., 2009).
Massage som komplementär behandling gav patienterna något att ta till när medicinerna inte
hjälpte. Patienterna hittade en trygghet i att inte behöva förlita sig på farmakologiska medel
och detta gav dem styrka att bli aktiva i sin hälsoprocess (Billhult & Dahlberg, 2001; Billhult
et al., 2007; Forchuk et al., 2004; Seiger Cronfalk et al., 2009).
9 Diskussion
I diskussionen kommer uppsatsens metod och resultat att belysas utifrån olika perspektiv.
Både arbetets generella och specifika aspekter kommer att diskuteras utifrån uppsatsens syfte
och teoretiska referensram. Enligt Kristensson (2014) ska metoddiskussionen belysa arbetets
styrkor och svagheter utifrån metodens förmåga att besvara syftet. Detta ska göras med
avseende på till exempel sökstrategi, granskningsprocess, de valda artiklarnas kvalitet och
andra metodologiska aspekter. I resultatdiskussionen ska uppsatsens huvudsakliga resultat
diskuteras i relation till tidigare forskning och fyndens eventuella nytta i klinisk verksamhet
(Kristensson, 2014).
9.1 Metoddiskussion
I metoddiskussionen kommer arbetets styrkor och svagheter belysas. De svagheter som har
uppmärksammats kommer här att redovisas och hur författarna har hanterat dessa (Forsberg &
Wengström, 2015). Författarna hade sedan tidigare erfarenheter från olika vårdkontexter.
Under arbetets genomförande kunde vi därför diskutera olika aspekter från olika perspektiv,
något som har hjälpt oss att hantera arbetets styrkor och svagheter.
18
9.1.1 Sökning- och urvalsförförande
Ordet erfarenhet föll bort i sökningen. Detta har under arbetets gång diskuterats kring som en
svaghet i arbetet, då vi i sökningen eventuellt kan ha gått miste om relevanta artiklar. På
grund av detta gjordes en kontrollsökning där detta ord inkluderades. I denna sökning föll
huvudfokuset massage bort och vi vidhåller därför att den ursprungliga sökningen är relevant
(Bilaga 1- 4). Databassökningar genomfördes i CINAHL, PubMed, PsycINFO och AMED. I
Forsberg och Wengström (2015) är CINAHL, PubMed och PsycINFO omnämnda som
relevanta omvårdnadsdatabaser. Databasen AMED står inte omnämnd, trots detta valde vi att
använda AMED då den istället har ett uttalat komplementärmedicinskt fokus. Att utöka
sökningen till fyra databaser upplever vi vara en styrka, för att chansen är större att hitta mer
relevant material. Då sökningen är designad som tre stora kluster fick vi många träffar som
manuellt gallrades bort. Denna manuella gallring tillät oss att göra en egen bedömning. Då vi
läste många abstrakt fick vi en bättre förståelse för ämnet och kunde lättare identifiera
relevant material. Detta kan innebära en risk för systematiska urvalsfel.
Inga avgränsningar för årtal gjordes, då vi uppmärksammade att resultaten i både nya och
äldre artiklar liknande varandra. Kristensson (2014) skriver att sökningen skall sträva efter att
identifiera så tidsaktuell forskning som möjligt utan att försaka kvalitet och relevans. Detta
kan ses som både en styrka och en svaghet. Artiklarna som valdes ut skulle vara gjorda i
länder med liknande vård som Sverige. Detta för att vår systematiska litteraturstudie ska
kunna överföras till den svenska vårdkontexten. Denna bedömning gjordes när vi läste
abstrakt och vissa artiklar föll bort av denna anledning. Att göra på detta sätt kan medföra en
risk att studien är utsatt för bias då bedömningen gjordes av författarna själva. De valda
artiklarna kommer i majoritet från Sverige och USA (Bilaga 6). Kön, ålder, cancerform
upplevdes inte ha någon inverkan på erfarenheter av massagebehandling. Därför gjordes inga
andra avgränsningar då det inte ansågs relevant. Innan vi började kvalitetsgranska fann vi att
många av artiklarna var dubbletter som hade hittats i andra databaser. Detta beror med största
sannolikhet på att vi kunde använda oss av likvärdiga sökningar i de olika databaserna, vilket
vi ser som en styrka.
Att granskningsmallen är baserad på ett poängsystem kan ses som en svaghet då vi omedvetet
kan ha över- eller undervärderat artiklarna och gett en falsk för hög eller för låg poäng. Detta
hanterades genom att vi först hittade en överensstämmelse sinsemellan genom att granska
artiklar tillsammans, och sedan granskades artiklar var för sig. De artiklar som granskades
19
enskilt erhöll samma grad av kvalitet från båda forskarna. Då forskartriangulering användes
anser vi att denna svaghet är minimal. Forsberg och Wengström (2015) anser att
forskartriangulering hjälper forskarna att se ett fenomen från olika perspektiv. Vi anser att en
styrka i arbetet är att de inkluderade artiklarna håller en god och hög kvalitet.
Framförallt i kvalitetsgranskningen har etiska överväganden reflekterats över, då
granskningsmallen har etik som en kvalitetsaspekt. Endast artiklar med etiska tillstånd eller
tydliga etiska överväganden har inkluderats. Vi har löpande under arbetets gång redovisat de
steg som har genomförts för att redogörelsen skall bli så exakt som möjligt. Vi har även
diskuterat vår förförståelse tillsammans, något som Forsberg och Wengström (2015) beskriver
som ett kriterium i kvalitativ forskning för att underlätta läsarens bedömning av resultatet. Ute
i verksamhet har ingen av författarna erfarenhet av massage vid cancerbehandling, men båda
författarna har sedan tidigare positiva erfarenheter av massage som komplementär behandling.
Den existerande förförståelsen rörde framförallt de effekter massage har på smärta och stress.
I resultatet framkom effekter utöver det som författarna väntade sig vilket har utökat vår
förståelse för massage som behandling. I arbetet med litteraturstudien har vi försökt att ha ett
öppet sinne och hoppas att vår förförståelse haft mindre betydelse i arbetet.
9.1.2 Analysprocessen
De artiklar som inkluderades i analysen är i huvudsak kvantitativa (Bilaga 6) något som kan
ha inverkat på resultatet. Då studien har en kvalitativ design som söker efter erfarenheter av
massage var de kvantitativa artiklarna svåra att bearbeta. Dessa artiklar innehåller inga
beskrivningar utan endast siffror som fick tolkas och inkluderas i analysen. I analysprocessen
gjordes ingen kondensering av meningsenheterna. Forsberg och Wengström (2015) beskriver
fem steg för innehållsanalys utifrån vilka vi inspirerats av i vår analys. I dessa steg beskrivs
ingen kondensering av meningsenheterna utan de behålls i sin helhet och kodas. Koderna sätts
sedan samman till kategorier och det är på detta sätt vi har genomfört vår analys. Under
analysen arbetade författarna enskilt då koderna sammanfördes till kategorier. Detta är en
styrka i arbetet då vi har fått två olika perspektiv på kategorierna. Det här sättet att arbeta
kallas för triangulering. Meningsenheterna och koderna gjordes tillsammans och även detta
hade kunnat trianguleras för att öka trovärdigheten.
20
9.1.3 Den systematiska litteraturstudiens överförbarhet
Vi anser att vi har en tydligt beskriven metod som i huvudsak baserats på Forsberg och
Wengström (2015). Detta gör det enkelt att följa söknings-, urvals- och analysprocessen.
Cancer förekommer i alla åldrar och i många olika typer av vårdkontexter och det inkluderade
materialet i litteraturstudien berör flera av dessa. Detta skapar en variation i materialet där
överförbarheten till en specifik kontext kan vara begränsad men denna variation tillåter en
allmän överförbarhet. Flertalet av de inkluderade artiklarna har en övervägande kvinnlig
urvalsgrupp och detta kan begränsa överförbarheten till män. Studien inkluderar även många
olika cancerformer men symptombilden ser homogen ut. Detta gör att effekten av massage
inte är begränsad till endast en cancerform, utan kan överföras till olika former av cancer.
Graneheim och Lundman (2004) menar att bedömningen av uppsatsens överförbarhet i
slutändan ligger hos läsaren. För att underlätta denna bedömning har vi i enighet med
Graneheim och Lundman (2004) på ett tydligt sätt beskrivit vår metod och tillvägagångssätt. I
diskussionen belyser vi aspekter som vi anser har varit av betydelse under arbetets gång och
detta bör också underlätta läsarens bedömning av överförbarheten.
9.2 Resultatdiskussion
Resultatet kommer att diskuteras mot syftet och i relation till den teoretiska referensramen
och tidigare forskning (Forsberg & Wengström, 2015). Resultatet består av tre kategorier och
huvuddragen i dessa är att patienternas erfarenheter är att symptom som smärta, illamående,
oro och ångest kunde lindras med hjälp av massage. Patienterna erfor en känsla av välbehag
där glädje och harmoni var viktiga aspekter. När sjuksköterskan tar sig tid att erbjuda massage
skapas en positiv relation till patienten och patienten beskriver massage som ett värdefullt
komplement till sin farmakologiska behandling. Syftet med den systematiska litteraturstudien
var att belysa patienters erfarenheter av massage som ett komplement vid cancerbehandling.
9.2.1 Att bli lindrad
Resultatet belyser patienternas erfarenheter av massage som lindring vid cancer. Resultatet
visar på att massage har god effekt på flera olika symptom som cancerpatienter drabbas av.
Detta är i överensstämmelse med tidigare forskning. Billhult, Bergbom och Stener- Victorin
(2007) har tidigare visat att kvinnor med bröstcancer som genomgår cytostatikabehandling
har stor nytta av massage för att dämpa illamåendet som följer denna behandling. Hughes,
Ladas, Rooney och Kelly (2008) har visat att barn med cancer har med hjälp av behandling
21
med massage kunnat få lindring av symptom som smärta, oro, depression, fatigue,
illamående. Wang et al. (2014) beskriver också om hur massage kan bidra till att lindra
symptom som bland annat smärta, trötthet, illamående, oro, depression. Post-White et al.
(2003) redovisar att massage sänker ångestnivån hos patienter samt att smärtor, illamående
och fatigue minskar efter massagebehandling. Även fysiologiska parametrar som blodtryck
och andningsfrekvens sänks vilket tyder på avslappning. Resultatet kan även relateras till
Erickson et al. (2009) teori. När patientens symptom lindras med massage tillfredsställs
patientens basala behov av trygghet och närhet. Detta ger patienten en grundläggande
möjlighet att hantera sin sjukdom. När omvårdnad ses som holistisk företeelse så ges
sjuksköterskan möjlighet att utifrån sin förståelse av hela patienten förstå vad patienten har
för behov. Då kan sjuksköterskan även se de unika åtgärder som patienten kan behöva för att
klara av sin sjukdom.
9.2.2 Att finna välbehag
Resultatet belyser patienternas erfarenheter av hur massage kan leda till välbehag. Detta
välbehag beskrevs som att kunna känna harmoni och känna sig fri från sjukdomen. När
symptomen lindrades kunde patienterna hitta en inre styrka som gav dem ett välbehag.
Lindgren, Jacobsson och Lämås (2014) belyser liknande upplevelser av välbehag. De
beskriver att patienternas upplevelse av massage är som ett behov som de inte kan leva utan
och att massagen ger avslappning, trygghet och glädje. Patienterna kan med hjälp av massage
hitta lugn och ro utan att känna sig trötta och orkeslösa. Massagen hjälper patienterna att
bättre förstå sin kropp och upplevelsen av smärta och obehag kan genom denna förståelse
minska. Chang (2000) belyser att fysisk beröring kan utöver att skapa ett fysiskt lugnt även
skapa ett emotionellt lugn. Vid fysisk beröring gynnas upplevelsen av att vara i fas med sig
själv. Detta kan ytterligare beskrivas som att sinnet är i balans med kroppen. Upplevelsen av
att dela en spirituell stund med någon annan förstärktes vid beröring. Att inta en specifik
social roll underlättades vid fysisk kontakt. När resultatet ses i relation till modeling och rolemodeling enligt Erickson et al. (2009) så blir det tydligt att massagen, genom att uppfylla det
behov alla har av närhet, hjälper patienten att mobilisera sina resurser. Detta hjälper patienten
att hantera sin sjukdom bättre. Vidare så ökar patientens adaptionspotential och patienten blir
då mer mottaglig för ny information, nya åtgärder och inlärning (Erickson et al., 2009).
22
9.2.3 Att bli bekräftad och trygg
Resultatet belyser patienternas erfarenheter av att känna sig bekräftad och trygg. Vikten av att
behandlingen är tillräckligt lång framkommer i resultatet. Det är även av vikt att relationen
mellan patient och sjuksköterska är god. Då sjuksköterskan tar sig tid kan massagen bli ett bra
komplement till konventionell behandling. Detta resultat stärks av Connor och Howett (2009)
som beskriver att intentionell beröring påverkas av faktorer som tidsbegränsningar,
sjuksköterskans stressnivå och kompetens, tilliten som finns mellan sjuksköterskan och
patienten och tidigare erfarenheter av beröring. Dessa faktorers inverkan kan vara både positiv
och negativ. Effekterna för patienten kan därför bli ökad trygghet, välbehag och tillit men
även otrygghet och obehag (Connor & Howett, 2009). Annan forskning påvisar att om
massagen ska ha god effekt bör en behandling vara mellan 20-45 minuter, även om detta
skiljer sig lite beroende på vilka symptom patienten har (Göteborgs massage & rehab, u.å).
Erickson et al. (2009) beskriver att sjuksköterskan har en central roll för patienten som förlitar
sig på sjuksköterskan för att tillfredsställa sina basala behov. Detta skapar en tillgivenhet till
sjuksköterskan vilken gör att patienten, i denna trygga miljö, har chans att klara av den
utmaning som sjukdomen utgör. Mao et al. (2008) belyser hur cancerpatienter beskriver att de
både under och efter behandlingstiden lider av otillräckligt tillfredsställda behov. Det kan
bland annat röra sig om brister i emotionella, fysiska och informationsmässiga behov. Dessa
patienter använder sig i högre utsträckning av komplementära behandlingar som massage.
Seiger Cronfalk (2013) belyser hur patienters kroppsuppfattning förändras vid cancer något
som kan leda till att man undviker beröring och på så sätt försvårar relationer vid sjukdom.
Enligt Lindgren et al. (2014) upplever patienterna att deras kroppsuppfattning förbättras med
hjälp av massage, att deras kropp och själ blev ett och då kan patienterna känna sig mer
närvarande. I denna närvaro kan patienterna lättare acceptera sin kropp. Westman och
Blaisedell (2016) skriver att genom massage kan sjuksköterskan hjälpa patienten att uppnå
avslappning och därigenom hjälpa patienten att hantera kroppsliga förändringar. Massage kan
även öppna för och fungera som en plattform för svåra samtal och stärka relationen mellan
sjuksköterska och patient.
9.3 Behov av vidare forskning och kliniska implikationer
Vårt resultat har påvisat behovet av att massage blir en del av det dagliga vårdarbetet. Vi
upplever att det finns behov av att vidare utforska hur massage kan integreras som behandling
vid vård av cancerpatienter. Massage har många fördelar för patienten både fysiskt, psykiskt,
23
emotionellt och socialt utan att orsaka några biverkningar. Sjuksköterskan behöver
evidensbaserad kunskap om hur, när och varför massage kan användas vid omvårdnad. Detta
skapar även ett behov av organisatoriska riktlinjer på arbetsplatsen för hur massage får
förekomma på en vårdavdelning. Sådana riktlinjer skulle skapa ett stöd för sjuksköterskor för
att använda massage som omvårdnadsåtgärd. Vi menar utifrån vårt resultat att massage skulle
kunna vara ett värdefullt verktyg för sjuksköterskor när farmakologisk behandling inte räcker
till.
10 Slutsatser
Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av massage
som ett komplement vid cancerbehandling. Resultatet påvisade att patienterna upplevde
positiva effekter av massage. De goda effekterna kan ses både som symptomlindring men
även i relationen mellan sjuksköterska och patient. Relationen blir tryggare och en närhet
skapas. Organisatoriska problem som tidsbrist och kompetensbrist leder till att massage blir
ett andrahandsalternativ. När tiden inte räcker till uteblir de symptomlindrande effekterna av
massage. Vi ser att det är av stor vikt att massage blir prioriterad i vården, något som vi tror
kan uppnås genom kunskap och utbildning.
24
Referenser
* =Artiklar använda i resultatet
* Beck, I., Runeson, I., & Blomqvist, K. (2009). To find inner peace: soft massage as an
established and integrated part of palliative care. International Journal of Palliative Nursing,
15(11), 541-545. Från
http://web.b.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=6e3ab3cb-44604a0a-bbb5-4dd0576c2b40%40sessionmgr106&vid=4&hid=130
Bergkvist, K., & Wengström, Y. (2005). Symptom experiences during chemotherapy
treatment: With focus on nausea and vomiting. European Journal of Oncology Nursing,
10(1), 21-29. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ejon.2005.03.007
Billhult, A., Bergbom, I., & Stener-Victorin, E. (2007). Massage relieves nausea in women
with breast cancer who are undergoing chemotherapy. Journal of Alternative and
Complementary Medicine, 13(1), 53-57. doi:10.1089/acm.2006.6049
*Billhult, A., & Dahlberg, K. (2001). A Meaningful Relief From Suffering: Experiences of
massage in cancer care. Cancer Nursing, 24(3), 180-184. Från
http://resolver.ebscohost.com.proxy.lnu.se/openurl?sid=EBSCO:c8h&genre=article&issn=01
62220X&ISBN=&volume=24&issue=3&date=20010601&spage=180&pages=180184&title=Cancer%20Nursing&atitle=A%20meaningful%20relief%20from%20suffering%3
A%20experiences%20of%20massage%20in%20cancer%20care.&aulast=Billhult%20A&id=
PMID:11409061
*Billhult, A., Stener-Victorin, E., & Bergbom, I. (2007). The experience of massage during
chemotherapy treatment in breast cancer patientes. Clinical Nursing Research, 16(2), 85-99.
doi: 10.1177/1054773806298488
Björkman, E., & Karlsson, K. (2006). Kliniskt vårdarbete för sjuksköterskor. Lund:
Studentlitteratur.
1
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för
undervisning inom projektet "Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan
Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola” (Evidensbaserad omvårdnad, nr 2003:2 R).
Från
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf;jsessionid=BA15094B21
9830A71DA77825EC36E19A?sequence=1
*Cassileth, B.R., & Vickers, A.J. (2004). Massage therapy for symptom control: outcome
study at a major cancer centre. Journal of Pain and Symptom Management, 3(3), 244-249.
doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2003.12.016
Chang, S.O., (2000). The conceptual structure of physical touch in caring. Journal of
Advanced Nursing, 33(6), 820-827. Från:
http://web.b.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=61d45d0a05d4-4894-92ca-04991f28c3fb%40sessionmgr2
Connor, A., & Howett, M. (2009). A Conceptual Model of Intentional Comfort Touch.
Journal of Holistic Nursing, 27(2), 127-135. doi:10.1177/0898010109333337
Corli, O., Roberto, A., Greco, M.T., & Montanari, M. (2015). Assessing the response to
opioids in cancer patients: a methodological proposal and the results. Supportive Care in
Cancer, 23(7), 1867-1873. doi:10.1007/s00520-014-2536-1
*Curring, J., & Meister, E.A. (2008). A hospital-based intervention using massage to reduce
distress among oncology patients. Cancer Nursing, 31(3), 214-221. Från
http://resolver.ebscohost.com.proxy.lnu.se/openurl?sid=EBSCO%3ac8h&genre=article&issn
=0162220X&ISBN=&volume=31&issue=3&date=20080501&spage=214&pages=214221&title=Cancer+Nursing&atitle=A+hospitalbased+intervention+using+massage+to+reduce+distress+among+oncology+patients.&aulast=
Currin+J&id=PMID%3a18453878&site=ftf-live
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:
Natur & Kultur.
Dong, S.T., Butow, P.N., Agar, M., Lovell, M.R., Boyle, F., Stockler, M., Forster, B.C., &
Tong, A. (2015). Clinicians' Perspectives on Managing Symptom Clusters in Advanced
2
Cancer: A Semistruktured Interview Study. Journal of Pain and Symptom Management,
51(4), 706-717. doi: 10.1016/j.jpainsymman.2015.11.021
Erickson, H.C., Tomlin, E.M., & Swain, M.A.P. (2009). Modeling and Role-Modeling: A
Theory and Paradigm for Nursing. Cedar Park: EST Company.
Falkenberg, T., & Hök, J. (2004). Komplementärmedicin och internationell
hälsosystemsutveckling. I M. Eklöf (Red.), Perspektiv på komplementärmedicin (s. 49-63).
Lund: Studentlitteratur
*Forchuk, C., Baruth, P., Pendergast, M., Holiday, R., Bareham, R., Brimner, S., Schulz, V.,
Chan, Y.C.L., & Yammine, N. (2004). Postoperative Arm Massage: A support for women
with lymph node dissection. Cancer Nursing, 27(1), 25-33. Från
http://resolver.ebscohost.com.proxy.lnu.se/openurl?sid=Entrez%3aPubMed&id=pmid%3a151
08949&site=ftf-live
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Garcia, A., Whitehead, D., & Winter, H.S. (2015). Oncology nurses´ perception of cancer
pain: A qualitative exploratory study. Nursing Praxis in New Zealand, 31(1), 27-33. Från:
http://eds.a.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=1&sid=434c6f1c-34e9-4129-bf155e4249b39b03%40sessionmgr4009&hid=4210&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2
ZSZzY29wZT1zaXRl#db=c8h&AN=109793072
Granheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2),
105-112. doi: http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.nedt.2003.10.001
*Grealish, L., Lomasney, A., & Whiteman, B. (2000). Foot Massage: A nursing intervention
to modify the distressing symptoms of pain and nausea in patients hospitalized with cancer.
Cancer Nursing 23(3), 237- 243. Från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10851775
3
Göteborgs massage & rehab. (u.å). Forskning om massagens effekter. Hämtad 15 januari,
2017, från Göteborgs massage & rehab, http://www.goteborgsmassage.se/forskning-ommassagens-effekter/
Hackett, J., Godfrey, M., & Bennet, M.I. (2016). Patient and caregiver perspectives on
managing pain in advanced cancer: A qualitative longitudinal study. Palliative Medicine,
30(8), 711-719. doi:10.1177/0269216316628407
Holtan, A., Aass, N., Nordøy, T., Haugen, D.F., Kaasa, S., Mohr, W., & Kongsgaard, U.E.
(2007). Prevalence of pain in hospitalised cancer patients in Norway: A national survey.
Palliative Medicine, 21(1), 7-13. doi: 10.1177/0269216306073127
Hughes, D., Ladas, E., Rooney, D., & Kelly, K. (2008). Massage Therapy as a Supportive
Care Intervention for Children With Cancer. Oncology Nursing Forum, 35(3), 431-442. doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1188/08.ONF.431-442
*Karagozoglu, S., & Kahve, E. (2013). Effects of back massage on chemotherapy- related
fatigue and anxiety: Supportive care and therapeutic touch in cancer nursing. Applied Nursing
Research, 26(4), 210-217. doi: http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.apnr.2013.07.002
Kirshbaum, M. (2010). Cancer-related fatigue: a review of nursing interventions. British
Journal of Community Nursing, 15(5), 214-219. Från:
http://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=9173f70b-71b3-4594-87522882587ce742%40sessionmgr4006&vid=5&hid=4209
Kopp, K. (2010). Omvårdnad vid cancer. I B. Kamp Nielsen (Red.), Specifik omvårdnad (s.
508-534). Stockholm: Nordstedts.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur
*Kutner, J.S., Smith, M.C., Corbin, L., Hemphill, L., Benton, K., Mellis, B.K., Beaty, B.,
Felton, S., Yamashita, T.E., Bryant, L.L., & Fairclough, D.L., (2008). Massage therapy vs.
simple touch to improve pain and mod in patients with advanced cancer: A randomized trial.
4
Annals of Internal Medicine, 149(6), 369-379. Från https://www-ncbi-nlm-nihgov.proxy.lnu.se/pmc/articles/PMC2631433/pdf/nihms65966.pdf
Lindgren, L., Jacobsson, M., & Lämås, K. (2014). Touch Massage, a Rewarding Experience.
Journal of Holistic Nursing, 32(4), 261-268. doi: 10.1177/0898010114531855
Malkin, K. (1994). Use of massage in clinical practice. British Journal of Nursing, 3(6), 292294. Från http://web.a.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=83fbc2a1ad80-4dae-a69e-a2828b5435d9%40sessionmgr4010&vid=14&hid=4204
Mao, J.J., Palmer, S.C., Straton, J.B., Cronholm, P.F., Keddem, S., Knott, K., Bowman, M.A
& Barg, F.K. (2008). Cancer survivors with unmet needs were more likely to use
complementary and alternative medicine. Journal of Cancer Survivorship 2(2). 116-124.
doi:10.1007/s11764-008-0052-3
McCarthy, I., & Dowling, M. (2009). Living with a diagnosis of non-small cell lung cancer:
patients` lived experiences. International Journal of Palliative Nursing, 15(12), 579-587. Från
http://web.b.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=a5560e7c-dfd1453b-9dd9-08f0c84543cd%40sessionmgr107&vid=4&hid=125
Melzack, R., & Wall, P. D. (1965). Pain mechanisms: A New Theory. Science, 150(3699),
971-979. Från
http://pain.neurobio.pitt.edu/sites/default/files/documents/MelzackandWallGateControlTheor
y.pdf
Moradian, S., & Howell, D. (2015). Prevention and management of chemotherapy-induced
nausea and vomiting. International Journal of Palliative Nursing, 21(5), 216-224. Från
http://web.b.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=76b8a7f1-10be40e9-99e8-2adfb7204e3b%40sessionmgr101&vid=7&hid=107
Nilbert, M. (2013). Klinisk onkologi. Lund: Studentlitteratur.
5
Nixon, A., & Narayanasamy, A. (2009). The spiritual needs of neuro-oncology patients from
patients’ perspective. Journal of Clinical Nursing, 19(15/16), 2259–2270. doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1365-2702.2009.03112.x
Nordin, I. (2004). Kvacksalveri, vetenskap och alternativmedicin. I M. Eklöf (Red.),
Perspektiv på komplementärmedicin (s. 149-165). Lund: Studentlitteratur.
Pedersen, B., Koktved, D.P., & Nielsen, L.L. (2013). Living with side effects from cancer
treatment: a challenge to target information. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(3),
715-723. doi:10.1111/j.1471-6712.2012.01085.x.
Planck, M., & Palmgren, A. (2016) Cancersjukdomar. I A. Ekwall & A.M. Jansson (Red.),
Omvårdnad & medicin (s. 569-587). Lund: Studentlitteratur.
Post-White, J., Kinney, M.E., Savik, K., Berntsen Gau, J., Wilcox, C., & Lerner, I. (2003).
Therapeutic Massage and Healing Touch Improve Symptoms in Cancer. Integrative Cancer
Therapies 2(4). 332-344. doi:10.1177/1534735403259064
Seiger Cronfalk, B. (2013). Betydelsen av mjuk massage. I B. Andershed, B-M. Ternestedt &
C. Håkansson (Red.), Palliativ vård begrepp & perspektiv i teori och praktik (s. 443-451).
Lund: Studentlitteratur.
*Seiger Cronfalk, B., Strang, P., Ternestedt, B-M., & Fredrichsen, M. (2009). The existential
experiences of receiving soft tissue massage in palliative home care—an intervention.
Supported Care Cancer, 17, 1203-1211. doi:10.1007/s00520-008-0575-1
*Smith, M.C., Kemp, J., Hemphill, L., & Vojir, C.P. (2002). Outcomes of therapeutic
massage for hospitalized cancer patients. Journal of Nursing Scholarship 34(3), 257-262. doi:
10.1111/j.1547-5069.2002.00257.x
Socialstyrelsen. (2014). Statistikdatabas för cancer. Hämtad 15 november, 2016, från
Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/cancer
6
Sæteren, B., Lindström, U.A., & Nåden, D. (2011). Latching onto life: living in the area of
tension between the possibility of life and the necessity of death. Journal of Clinical Nursing
20(5/6). 811-818. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03212.x
Theobald, D.E. (2004). Cancer pain, fatigue, distress and insomnia in cancer patients. Clinical
Cornerstone, 4(6) (Supplement 1D), 15-21. Från http://ac.elscdn.com.proxy.lnu.se/S1098359705800031/1-s2.0-S1098359705800031main.pdf?_tid=5c141e64-a26e-11e6-b2a300000aab0f01&acdnat=1478250735_0b9f311d6919e30adf5741cd8973ed39
Världshälsoorganisationen, [WHO]. (u.å.). WHO Traditional Medicine Strategy 2002–2005.
Hämtad 26 september, 2016, från Världshälsoorganisationen
http://www.wpro.who.int/health_technology/book_who_traditional_medicine_strategy_2002_
2005.pdf
Wang, T-J., Wang, H-M., Yang, T-S., Jane, S-W., Huang, T-H., Wang, C-H., & Lin, Y-H.
(2014). The Effect of Abdominal Massage in Reducing Malignant Ascites Symptoms.
Research in Nursing & Health, 38(1), 51-59. doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1002/nur.21637
Westman, K.F., & Blaisedell, C. (2016). Many Benefits, Little Risk: The Use of Massage in
Nursing Practice. American Journal of Nursing 116(1) 34-41 Från:
http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?sid=2db59378-be8f-41c1-8e5636650b252bf1%40sessionmgr4010&vid=0&hid=4112&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZS
ZzY29wZT1zaXRl#AN=112026927&db=c8h
Winterbottom, A., & Harcourt, D. (2004). Patients´experience of the diagnosis and treatment
of skin cancer. Journal of Advanced Nursing, 48(3), 226-233. doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1365-2648.2004.03191.x
7
Bilagor
Bilaga 1: Sökning i CINAHL
Datum för sökning: 2016-10-10 - 2016-10-19
Söknings Sökord
nummer
Träffar Lästa Lästa
Lästa
Granskade Valda
titlar abstrakt artiklar artiklar
artiklar
1
Cancer*
155,512
2
Neoplasms*
172,167
3
Oncol*
39,561
4
Tumor*
42,633
5
Chemotherapy*
27,643
6
Radiation
Therapy*
9,240
7
1 OR 2 OR 3 OR 253,250
4 OR 5 OR 6
8
Massage*
9,782
9
Touch*
7,852
10
Complementary* 11,338
11
8 OR 9 OR 10
27,356
12
Nurs*
631,953
13
Holistic
Nursing*
5,607
14
12 OR 13
631,953
15
7 AND 11 AND
14
Limitation:Peerreview
278
* = Trunkering
278
38
17
OR och AND = Booleska operatorer
I
5
( )= Dubbletter
(3), (6),
8, 11
Bilaga 2: Sökning i PubMed
Datum för sökning: 2016-10-10 - 2016-10-19
Söknings
nummer
Sökord
Träffar
1
Cancer*
1,751,799
2
Neoplasms*
2,26,947
3
Oncol*
632.748
4
Tumor*
1,367.317
5
Chemotherapy*
359,594
6
Radiation
Therapy*
63,399
7
1 OR 2 OR 3OR
4 OR 5 OR 6
3,518,674
8
Massage*
13,226
9
Touch*
39,716
10
Complementary*
188,932
11
8 OR 9 OR 10
239,479
12
Nurs*
817,530
13
Holistic Nursing*
3,344
14
12 OR 13
817,530
15
Patient*
2,270,296
16
7 AND 11 AND
14 AND 15
Limitation:
English
500
* = Trunkering
Lästa
titlar
Lästa
Lästa
abstrakt artiklar
Granskade
artiklar
Valda
artiklar
500
41
5
(2), (5),
(9), 10
20
OR och AND = Booleska operatorer
II
( )= Dubbletter
Bilaga 3: Sökning i PsycINFO
Datum för sökning: 2016-10-10 - 2016-10-19
Söknings Sökord
nummer
Träffar Lästa Lästa
Lästa
Granskade Valda
titlar abstrakt artiklar artiklar
artiklar
1
Cancer*
65,139
2
Neoplasms*
47,344
3
Oncol*
19,574
4
Tumor*
16,876
5
Chemotherapy*
5,419
6
Radiation
Therapy*
2,224
7
1 OR 2 OR 3OR
4 OR 5 OR 6
85,448
8
Massage*
1,409
9
Touch*
25,052
10
Complementary* 21,008
11
8 OR 9 OR 10
46,701
12
Nurs*
136,757
13
Holistic
Nursing*
1,575
14
12 OR 13
136,757
15
7 AND 11 AND
14
Limitation: peerreview
270
* = Trunkering
270
19
10
OR och AND = Booleska operatorer
III
3
(3), (5)
( )= Dubbletter
Bilaga 4: Sökning i AMED
Datum för sökning 2016-10-10 - 2016-10-14
Söknings Sökord
nummer
Träffar Lästa Lästa
Lästa
Granskade Valda
titlar abstrakt artiklar artiklar
artiklar
1
Cancer*
11,165
2
Neoplasms*
12,340
3
Oncol*
2,248
4
Tumor*
3,004
5
Chemotherapy*
1,169
6
Radiation
Therapy*
586
7
1 OR 2 OR 3 OR 17,182
4 OR 5 OR 6
8
Massage*
2,693
9
Touch*
1,194
10
Complementary* 10,646
11
8 OR 9 OR 10
13,813
12
Nurs*
16,586
13
Holistic nursing* 1,754
14
12 OR 13
16,586
15
7 AND 11
AND14
186
* = Trunkering
186
25
14
OR och AND = Booleska operatorer
IV
5
1, (2), (3),
(6), (9)
( )= Dubbletter
Bilaga 5: Kvantitativ granskningsmal
(Carlsson & Eiman, 2003)
Poängsättning
Abstract (syfte, metod,
resultat=3p)
Introduktion
Syfte
Metod
Metodval adekvat till frågan
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Urval (antal, beskrivning,
repeterbarhet möjlig)
Patienter med cancerdiagnos
0
Saknas
1
1/3
2
2/3
3
Samtliga
Saknas
Ej angivet
Knapphändig
Otydligt
Medel
Medel
Välskriven
Tydligt
Ej angiven
Ej angiven
Ej relevant
Knapphändig
Relevant
Medel
Utförlig
Ej
acceptabel
Ej undersökt
Låg
Medel
God
Liten andel
Hälften
Samtliga
Bortfall
Bortfall med betydelse för
resultatet
Etiska aspekter
Resultat
Frågeställning besvarad
Resultatbeskrivning
(redovisning, tabeller etc)
Statistisk analys (beräkningar,
metoder, signifikans)
Ej angivet
Analys
saknas/ Ja
Ej angivna
>20%
Nej
5-20%
<5%
Nej
Saknas
Ja
Otydlig
Medel
Tydlig
Saknas
Mindre bra
Bra
Confounders
Ej
kontrollerat
Ej
acceptabelt
Kontrollerat
Låg
Medel
God
Saknas
Saknas
Otydlig
Låg
Medel
God
Tydlig
Saknas
Låg
Medel
God
Slutsats
saknas
Låg
Medel
God
Finns
P
Saknas
P
P
P
P
%
Grad
Tolkning av resultatet
Diskussion
Problemanknytning
Diskussion av egenkritik och
felkällor
Anknytning till tidigare
forskning
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat
(resultatets huvudpunkter
belyses)
Ogrundade slutsatser
Total poäng (max 47p)
Grad I: 80%
Grad II: 70%
Grad III: 60%
Angivna
Titel:__________________________________________________________________
Författare:______________________________________________________________
V
Bilaga 6: Kvalitativ granskningsmall
(Carlsson & Eiman, 2003)
Poängsättning
Abstract (syfte, metod,
resultat=3p)
Introduktion
Syfte
Metod
Metodval adekvat till frågan
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Urval (antal, beskrivning,
repeterbarhet möjlig)
Patienter med cancerdiagnos
Bortfall
Bortfall med betydelse för
resultatet
Kvalitet på analysmetod
Etiska aspekter
Resultat
Frågeställning besvarad
Resultatbeskrivning
(redovisning, tabeller etc)
Tolkning av resultatet (citat,
kod, teori etc)
Diskussion
Problemanknytning
Diskussion av egenkritik och
felkällor
Anknytning till tidigare
forskning
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat
(resultatets huvudpunkter
belyses)
Ogrundade slutsatser
Total poäng (max 48p)
0
Saknas
1
1/3
2
2/3
3
Samtliga
Saknas
Ej angivet
Knapphändig
Otydligt
Medel
Medel
Välskriven
Tydligt
Ej angiven
Ej angiven
Ej relevant
Knapphändig
Relevant
Medel
Utförlig
Ej
acceptabel
Ej undersökt
Ej angivet
Analys
saknas/ Ja
Saknas
Ej angivna
Låg
Medel
God
Liten andel
>20%
Nej
Hälften
5-20%
Samtliga
<5%
Låg
Angivna
Medel
Hög
Nej
Saknas
Ja
Otydlig
Medel
Tydlig
Ej
acceptabelt
Låg
Medel
God
Saknas
Saknas
Otydlig
Låg
Medel
God
Tydlig
Saknas
Låg
Medel
God
Slutsats
saknas
Låg
Medel
God
Finns
P
Saknas
P
P
P
P
%
Grad
Grad I: 80%
Grad II: 70%
Grad III: 60%
Titel:_________________________________________________________________
Författare:_____________________________________________________________
VI
Bilaga 7: Artikelmatris
Författare
År
Land
Tidskrift
Titel
1
Beck, I., Runeson,
I., & Blomqvist, K.
2009,
Sverige
2
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
International Journal
Att beskriva hur personer
of Palliative
med obotlig cancer
Nursing: To find inner upplevde mjuk massage.
peace: soft massage as
an established and
integrated part of
palliative care.
Kvalitativ metod. 8
deltagare intervjuades som
fick mjuk massage
dagligen. Data analyserades
fenomenologiskt.
Resultatet visade att
deltagarna kände sig
värdiga och fria vilket gav
dem hopp för framtiden.
45/48
Hög
Billhult, A., &
Dahlberg, K.
2001,
Sverige
Cancer Nursing: A
Meaningful Relief
From Suffering:
Experiences of
massage in cancer
care.
Att beskriva upplevelsen
av massage på en
onkologisk avdelning.
Kvalitativ metod. 8
deltagare fick massage och
intervjuades om
upplevelsen.
Fenomenologisk analys
användes.
Resultatet visade att
massagen gav deltagarna
en meningsfull befrielse
från lidandet.
37,5/48
Medel
3
Billhult, A., StenerVictorin, E., &
Bergbom, I. 2007,
Sverige
Clinical Nursing
Research: The
experience of massage
during chemotherapy
treatment in breast
cancer patient.
Att beskriva
bröstcancerpatienters
erfarenheter av massage
under kemoterapi.
Kvalitativ metod. 10
deltagare intervjuades om
deras erfarenheter av
massage. Data analyserades
fenomenologiskt.
Resultatet visade fem
teman bland annat att
patienterna blev mer
positiva och avslappnade.
43,5/48
Hög
4
Cassileth, B.R., &
Journal of Pain and
Att undersöka effekterna
Kvantitativ metod. Patienter Resultaten visade att en
VII
42/47
Vickers, A.J. 2004,
USA
Symptom
av massage på vanliga
Management:
cancersymptom.
Massage therapy for
symptom
control:Outcome study
at a major cancer
center.
som fick massage ombads
att utvärdera sina symptom
före och efter. Data
analyserades med ANOVA.
förbättring kunde ses på
flertalet olika symptom.
Hög
5
Curring, J., &
Cancer Nursing: A
Meister, E.A. 2008, hospital-based
USA
intervention using
massage to reduce
distress among
oncology patients.
Att utvärdera effekten av
massage på patienters
upplevda stress i relation
till fyra symptom.
Kvantitativ metod.
Deltagarna fungerade som
sin egen kontroll. Data
analyserades med ANOVA.
Resultatet visade att
patienterna hade god
effekt av massage och att
symptomen lindrades med
hjälp av massage.
39/47
Hög
6
Forchuk, C.,
Baruth, P.,
Pendergast, M.,
Holliday, R.,
Bareham, R.,
Brimner, S.,
Schulz, V., Chan,
Y.C.L., &
Yammine, N.
2004,
Kanada
Cancer Nursing:
Postoperative Arm
Massage: A support
for women with lymph
node dissection.
Att utvärdera
användbarheten av
massage efter
lymfkörtelutrymning.
Kvantitativ metod.
Deltagarna randomiserades
till två grupper.
Massage gavs i
interventionsgruppen. Ttest användes i den
statistiska analysen.
Deltagarna rapporterade
mindre smärta och bättre
funktion efter operationen
i interventionsgruppen.
44/47
Hög
7
Grealish, L.,
Lomasney, A., &
Whiteman, B.
Cancer Nursing: Foot
Massage: A nursing
intervention to modify
Att undersöka de
Kvantitativ metod.
terapeutiska effekter
Kvasiexperimentell design.
fotmassage har på smärta, VAS skala användes för att
Resultatet visade att
fotmassage har positiva
effekter på både smärta,
44/47
Hög
VIII
2000,
Australien
the distressing
symptoms of pain and
nausea in patients
hospitalized with
cancer.
illamående och
avslappning.
samla in data som
analyserades med t-test och
ANOVA.
illamående och
avslappning.
8
Karagozoglu, S., &
Kahve, E. 2013,
Turkiet
Applied Nursing
Research: Effects of
back massage on
chemotherapy- related
fatigue and anxiety:
Supportive care and
therapeutic touch in
cancer nursing.
Att bestämma effekten av
rygg massage, en
omvårdnadsåtgärd för
akut trötthet.
Kvantitativ metod. Till
analysen användes chisquare, medelvärden,
Friedmans test, Wilcoxon
test och Man-Whitney U
test.
Resultaten visade att både
oro och orkeslösheten
minskade efter att
deltagarna hade fått
ryggmassage.
44,5/47
Hög
9
Kutner, J.S., Smith,
M.C., Corbin, L.,
Hemphill, L.,
Benton, K., Mellis,
B.K., Beaty, B.,
Felton, S.,
Yamashita, T.E.,
Bryant, L.L., &
Fairclough, D.L.
2009, USA
Annals of Internal
Medicine:
Massage therapy vs.
simple touch to
improve pain and mod
in patients with
advanced cancer: A
randomized trial.
Att utvärdera
effektiviteten med att
behandla smärta och
symptombörda med
massage hos patienter
med avancerad cancer.
Kvantitativ metod.
Deltagarna randomiserades
och utvärderades bland
annat med avseende på
smärta, symptom,
livskvalitet. Data
analyserades med t-test och
chi-square.
Resultatet visade att
massage har omedelbara
positiva effekter på de
utvärderade symptomen.
Inga effekter kunde
observeras under lång tid.
44/47
Hög
Supportive Care in
Cancer: The existential
experiences of
receiving soft tissue
Att utforska hur patienter
med cancer i palliativ
vård i hemmet upplevt
mjuk massage.
Kvalitativ metod.
Bandinspelade
djupintervjuer med openended frågor.
Resultatet visade att
massage kan ge en känsla
av att vara fri från
sjukdom under en liten
47/48
Hög
10 Seiger Cronfalk,
B., Strang, P.,
Ternestedt, B-M.,
& Fredrichsen, M.
IX
2009,
Sverige
11 Smith, M.C.,
Kemp, J.,
Hemphill, L., &
Vojir, C.P. 2002,
USA
massage in palliative
home care - an
intervention.
Journal of Nursing
Scholarship:
Outcomes of
therapeutic massage
for hospitalized cancer
patients.
Att utvärdera effekten av
massage hos
cancerpatienter med
avseende på
sömnkvalitet, oro och
symptombörda.
X
Hermeneutisk analys.
stund.
Kvantitativ metod.
Kvasiexperimentell design.
Data analyserades med
ANOVA och t-test.
Alla variabler förbättrades
i interventionsgruppen.
45/47
Hög
