Dalhalla
Kulturproduktionens villkor
Karlstad 8 september 2016
Dalhalla
o 
o 
o 
o 
o 
En festspelsarena i ett kalkbrott norr om Rättvik i Dalarna.
Högt rankad bland världens utomhusarenor.
Ett brett utbud – opera, klassisk musik, jazz, rock,
populärmusik, etcetera.
4000 sittplatser.
Den publika verksamheten startade på prov 1993 och
Dalhalla invigdes officiellt 1995.
Många luckor i kunskapen
o 
o 
o 
Ett signum för innovativa kommuner är ett stort intresse för
kulturen – inte bara som mål utan också som medel för
utveckling och tllväxt.
Men kunskapen om kulturens drivkrafter och effekter har
många luckor. Det krävs därför studier på mikronivå, inte
minst ur de drivande eldsjälarnas perspektiv.
Man kan som beslutsfattare i en kommun, region eller nation
utforma en klok politik först när man börjar förstå
processerna.
Några frågor
o 
o 
o 
o 
o 
o 
o 
Vilka är svårigheterna och fallgroparna?
Vilka lösningar finns på olika typer av problem?
Hur uppfattar kreativa och driftiga personer sina drivkrafter?
Hur uppfattas drivande eldsjälar av omgivningen?
Hur bör konflikter hanteras?
På vilket sätt kan individuella krafter samspela med offentligt
stöd?
När och i vilken grad bör stöd ges för olika typer av propåer
och initiativ?
Bakgrunden
o 
o 
o 
o 
Operasångerskan Margareta Dellefors hade länge haft
visionen att skapa en internationell utomhusscen för opera
och letat efter en lämplig plats.
I maj 1991 fick hon höra talas om kalkbrottet Draggängarna
och besökte det tillsammans med kulturchefen i Rättviks
kommun. Därmed startade processen att skapa Dalhalla.
För att båda testa och marknadsföra idén började hon bjuda in
vänner till kalkbrottet.
Hon informerade också journalister och lokalbefolkningen
om sina visioner.
Bakgrunden
o 
o 
o 
I september 1991 försökte hon intressera Rättviks kommun
för projektet. Bara kulturchefen och turistchefen var
intresserade.
Ett intensivt arbete med marknadsföring inleddes.
I juli 1992 presenterades den första skrivna projektplanen.
Den hade flera målgrupper och var riktad till alla som skulle
kunna ha betydelse för projektets förverkligande. Den
innehöll en affärsidé, en beskrivning av projektet, en
marknadsbedömning, investeringsåtgärder och en lista på
tänkbara intressenter.
Bakgrunden
o 
o 
o 
o 
o 
Våren 1993 bildades en projektgrupp med bl.a. Rättviks
kommunfullmäktiges ordförande, kulturchef och kanslichef
samt en representant för Siljan Turism.
I maj 1993 genomfördes ett stormöte med lokalbefolkningen.
I juni 1993 genomförde man en professionellt upplagd
testkonsert för en inbjuden publik, bl.a. massmedia och delar
av musikeliten.
I augusti 1993 bildades föreningen Dalhallas vänner.
I september 1993 var arkitekten Erik Ahnborg klar med
ritningar till operascenen.
Bakgrunden
o 
o 
o 
o 
Våren 1994 hade man fått ihop tillräckligt med pengar för att
kunna börja bygga om kalkbrottet till en festspelsscen med en
provisorisk scen och 1 600 sittplatser.
I juli 1994 genomförde man en operakonsert. De 1 600
biljetterna sålde slut på rekordtid.
Sommaren 1995 byggdes läktaren ut till 2 670 sittplatser och
man ställde i ordning parkeringsplatser. Över scenen
placerades ett tak av segelduk.
I juni 1995 invigdes Dalhalla med en stor operakonsert som
spelades in av Sveriges Television.
Etablerad verksamhet
o 
o 
o 
o 
o 
Dalhalla slog igenom 1995.
1996 genomförde man ett Wagnerprojekt och fick ett
internationellt genomslag; man såg Dalhalla som något nytt,
originellt och innovativt.
Dalhalla blev en allt komplexare verksamhet och
arbetstrycket ökade.
1997 spelades fyra operor och sex konserter med klassisk
musik.
1998 genomfördes 22 arrangemang, varav fyra operor, fyra
operakonserter och fyra klassiska musikkonserter.
Etablerad verksamhet
o 
o 
o 
o 
Under 1998 satte Robert Wells upp ”Raphsody in Rock” I
Dalhalla. Under 1998 – 2007 sattes den upp 45 gånger i
Dalhalla.
1999 presenterades en affärsplan, som sade att målet för
Dalhalla var att bli en internationell festivalarena som
erbjuder musikevenemang av hög kvalitet med
musikdramatik som gravitetscentrum.
1999 initierades Dalhalla operafestival.
2001 arrangerade H&M en modeshow i Dalhalla.
Etablerad verksamhet
o 
Med en ökning av offentliga bidrag och andra projektbidrag
kunde Dalhalla 2009 sätta upp en egen operaproduktion,
Mozarts Trollflöjten, för första gången sedan 1999.
Föreställningen blev en succé.
Konflikter och ekonomiska problem
o 
o 
o 
o 
I maj 1996 bildades Dalhalla Produktion AB som ett av
Dalhallas vänner helägt bolag för att svara för produktionen
av föreställningar.
Under 1997 uppstod konflikter mellan bolagets vd och
Dellefors, som hade rollen som konstnärlig ledare; vd fick
sparken.
2001 är Dalhalla konkurshotat, men räddas genom en
donation.
Samma år hade Dellefors lämnat sin post som konstnärlig
ledare men återanställdes efter konkurstillbudet.
Konflikter och ekonomiska problem
o 
o 
I juni 2003 sägs Dellefors upp med omedelbar verkan. Då
hade under en längre tid en konflikt pågått om Dalhallas
inriktning – om man skulle satsa på opera eller mer populära
genrer.
Dellefors argument var att man fått statsbidraget och
pengarna från donatorerna för sin profil med opera och
klassisk musik. Hon menade också att det visserligen var
lättare att tjäna pengar på populärmusiken men att det på sikt
var viktigt att värna om Dalhallas identitet, varumärket
Dalhalla, och att verksamheten istället borde breddas genom
att ta in dans och teater.
Konflikter och ekonomiska problem
o 
o 
o 
o 
o 
År 2004 var man åter nära konkurs.
Ekonomin har sedan gått upp och ner genom åren och flera
räddningsaktioner, bland annat från kommunen, har bidragit
till att rädda verksamheten.
Föreningen Dalhallas vänner bildar 2007 ett nytt bolag,
Dalhalla Förvaltning AB, med syftet att bredda ägandet.
2013 separerades operan från övriga verksamheter och två
privatpersoner gick in i Dalhalla opera som ekonomisk
garant.
Fortsatta spänningar.
Finansiering
o 
o 
o 
o 
o 
I efterhand visade det sig kosta 60 miljoner kr att förverkliga
Dalhalla.
I januari 1993 gav länsstyrelsen i Dalarna ett bidrag på
50 000 kr.
Efter länsstyrelsens ja gav Rättviks kommun samma summa.
I februari 1994 fick man ytterligare 300 000 kr av
länsstyrelsen.
I maj 1994 fick man ett bidrag på 250 000 kr från
Kulturdepartementet.
Finansiering
o 
o 
o 
o 
o 
Offentliga bidrag.
Sponsorer.
Donatorer – både stiftelser och privatpersoner.
Man sålde stolar till personer och företag.
Biljettintäkter.
Nuvarande organisation
Dalhallas organisation består idag av tre parter:
o  Dalhalla Förvaltning AB – äger och förvaltar arenan.
o  Rättvik Event AB – driver verksamheten med populärmusik.
o  Dalhallas Vänner – driver Dalhalla opera.
Ägare till Dalhalla Förvaltning AB är:
o  Landstinget i Dalarna och Rättvik, Leksand, Mora och Orsa
kommuner – 37 procent.
o  Bergamsee AB – 54 procent.
o  Föreningen Dalhallas Vänner – 9 procent.
Mat, boende, etcetera
o 
o 
o 
o 
o 
Restaurang, serveringstält och enklare serveringsställen.
VIP-mingel.
Guidade visningar och utställning om kalkbrottets historia.
Direktbussar från flera orter i Dalarna; biljetter kan bokas via
Dalhallas hemsida.
Möjlighet att boka boende via hemsidan.
Regionala effekter
o 
o 
o 
o 
Hotell, restauranger, butiker och sevärdheter har fått
draghjälp.
1999 uppgick kommunens skatteintäkter i spåren av Dalhallas
besökare till 56 miljoner kronor.
2003 bidrog Dalhallas 110 000 besökare till intäkter för andra
näringsidkare i Siljansbygden motsvarande 70 miljoner
kronor. Till det kan läggas ökad omsättning i resten av
Dalarna.
Antalet årsverken inom näringslivet i Siljansbygden i spåren
av Dalhalla uppskattades år 2003 till 102.
Effekter
o 
o 
o 
o 
o 
Sverige har fått en ny opera- och musikscen med potential att
bli en lysande internationell festspelsarena.
Rättvik och Dalarna har fått en ny attraktion som har stärkt
hela regionen.
Inflyttningen av personer till Siljansbygden har ökat tack vare
Dalhalla.
Dalhalla har årligen gästats av 100 000 personer som tagit del
av 25 föreställningar/konserter.
Till mätbara effekter som skatteinkomster, arbetstillfällen och
gästnätter kommer indirekta effekter som är svåra att mäta,
t.ex. image- och identitetsskapande effekter.
Några lärdomar
o 
o 
Vansinniga idéer är inte alltid vansinniga och visar sig inte
sällan bli succéer. Människor strävar efter genuina, unika och
annorlunda upplevelser. Och det pågår en kamp om
uppmärksamheten. Men vansinnesidéer är svåra att föra fram
och att få gehör för.
Bilden av entreprenörer behöver revideras. En vanlig bild är
en ung man som kämpar hårt i sitt företag. I fallet Dalhalla
var det en pensionerad operasångerska som drev fram en
ideell verksamhet.
Några lärdomar
o 
o 
Omvärldsimpulser och starka intryck betyder mycket.
Dellefors hade rest i världen och fått inspiration av olika
utomhusscener och blev övertygad när hon såg kalkbrottet.
Det krävs mycket energi för att marknadsföra visioner eller
projekt av Dalhallas dignitet gentemot finansiärer och kunder.
Det krävdes hundratals ansökningar, föredragningar,
undersökningar och tester för att förverkliga Dalhalla.
Förutom en idé krävs drivkraft och förmåga att realisera
drömmar. Det krävs eldsjälar.
Några lärdomar
o 
o 
Hantering av motstånd (sett ur eldsjälens perspektiv) är en
nyckelfaktor. För att övervinna motstånd krävs en brinnande
övertygelse och stor arbetskapacitet. Men motstånd kan också
vara sporrande. Och genom motståndet vässas argumenten.
Att inte i förväg veta om alla problem som kan uppstå under
arbetets gång kan vara bra ibland; om alla problem är synliga
från början kanske man inte vågar sig in i projektet. Att
entreprenörer inte kan se alla framtida problem är något som
bidrar till att de drar igång riskfyllda projekt.
Några lärdomar
o 
o 
o 
Det är viktigt med ett kontaktnät. Det kontaktnät som
Dellefors tidigare hade byggt upp var en nyckelfaktor för
framgången.
Alla stora projekt kräver god timing för att lyckas.
Konflikter är en del av verkligheten. När verksamheter blir
mer komplexa engageras fler människor och fler intressenter
med olika kompetenser, agendor, värderingar, ambitioner och
strategier.
Diskutera
o 
o 
o 
o 
o 
Vilken är verksamhetsidén och har den förändrats över tid?
Vilka har aktörerna varit?
Vad karaktäriserar dem?
Vilken har relationen mellan konstnärlig och ekonomisk/
administrativ kompetens varit?
Vilka har hindren respektive framgångsfaktorerna varit?