5t
Bergvesenet
Rapportarkivet
Postboks 3021, 7002 Trondbeim
Bergvesenet rapport nr
Intern Journal nr
Internt arkiv nr
Rapport lokalisering
BV 3781
Kommer fra ..arkiv
Gradering
Trondheim
Ekstern rapport nr
Oversendt fra
Fortrolig pga
Fortrolig fra dato:
Tittel
Undersøkningar føranledda av molybdenglansanledning
Sørsandsbanen.
Fortatter
Eriksson,
12.11 1962
Kommune
Fylke
lizegehostad
Vest Agder
Fagområde
Bergdistrikt
-
: 50 000 kartblad
Vestlandske
Dokument type
Geologi
Forekomster
Hægebostadtunnelen
Råstofftype
' Emneord
Malm/metall
' Mo
Samrnendrag
på
Bedrift
Dato
Tryggve
i Hægebostadtunnelen
1: 250 000 kartblad
'`.
.
jj
P':1;
.....
á
1 .
I
INLEDNING
Vid drivning av jdrnvdgstunne1,den s.k. Haegehostadtunneln på Sdrlandsbanan,påträffadesi februari 1939
enligt redegörelse1/en 20 m bred molybdenglansfdrande
zon. Mineraliseringen,som visade en koncentrationtill
zonens mittparti,uppgavs uppträda i fdrbindelsemed kvartsgångar och kvartsådrori amfibolitoch vara belägen 1190 m
väster om tunnelinslagetvid Audnedal statien,norr om
Konsmo landsby,Vest Agder fylke.
En provtagningoch senare analysering(år 1941) av provet
gav en halt av 4,76 % M0S2. Hur provtagningenhar utfdrts
dr emellertidej känt och enligt meddelande dr analysen
sannoliktutförd på skrdtt prov.
För att sdka utreda huruvida den beskrivnamolybdenmineraliseringenhar någon stdrre utbredning och fdr att kunna
bedbma huruvida eventuelltytterligareåtgdrder vore motiverade uppdrogs åt undertecknadatt för A/S Knabens räkning
närmare studera det fdreliggandeprospektet.
Inom jdrnvägstunnelnvdster om Audneda] station dr det
Mo32-fdrandeavsnittetav berggrundenej åtkomligtpå
grund av betongingjutningar.Ddrfdr måste undersökningarna
inskränkastill sådana i dagen ovan det aktuella avsnittet
av tunneln. Dessa undersakningar,som dven utstrdcktes
till de närmaste omgivningarna(se karta Bil. I), kom att
omfatta i.detalj gående karteringarav bergartsfördelning
1/ Rapport av A.L. Rosenlund;
"Molybdenfunni Haegebostadtunneln.
Sörlandsbanen"6.10.1961,
2.
och strukturer. Naturligtvisvar denna und
ersökning
fbrsta hand inriktadpå att söka spåra ytt
erligarefdrekomst av Mo32-mineraliseringar
I den fasta berggrunden
eller i de grövre fraktionernaav de lös
a jordlagren.
Insamladestuff- och knackproverhar sed
an närmare granskats i laboratorietmen denna gransknin
ghar ej givit anldning till mer detaljerademineralogiskae
ller kemiska
analyser.
Utdver den i Dr. Rosenlundsrapport givna
redogbrelsen
Sver fyndomständigheterna
meddelas i rapporten dven vissa
geologiskadata från en kort rekognosceri
ng,som Rosenlund
fUretogi området tillsammansmed bergin
genibrBraastad
undierhdsten 1961. På den av Norges geo
logiskaundersökning r 1953 utgivna berggrundskartandve
r Norge, dr vidare
berggrundeninom området betecknad som bes
tåendeav "bgongnejs" och ngnejsbergarteri allmdnhet",m
en i dvrigt fdreligger dver trakten inga ytterligaredata
av intressei
sammanhanget.
Den nu utfdrda fältundersdkningenföreto
gsunder tiden
28 juni - 1 juli 1.962och i dessa arbete
ndeltog under två
dagar fdrmannenA. Lindberg i orienteringa
v profillinjer
sP.mtvid provtagningar.
Inom det undersdktaområdet dr topografi
enstarkt bruten
med totala höjdskillnaderpå mer dn 300
m och med en sdrskilt
markeradbrant mellan dalgången vid Konsmo
och Yt. Öydnevatn
och det hbgre bergsområdeti väster- Xve
n inom det senare
umrldet dr dock terrdngenmycket kuperad
och med ofta nordrJyriligt
orienteradesdnkor med sjbar och bdcksyste
m.
iordtdcketdr i allmdnhetringa och berggr
undenrelativt
vd1 :)lottad,framförallt längs vdgarna,
ddr också sprängda
3
skärningarger utmärkta mbjlighetertill stu
dium av berggrunden. Sålunda dr berggrundenldnes vdg
en mellan Kellevatn
och Nagle, inom våstra delen av det karter
adeområdet,
blottad till praktiskt taget 100 %. Den end
a delen av området ddr hdllblottningarhelt saknas dr lbi
ngsvdgen mellan
Konsmo och sydspetsenav Yt. dydnevatn,dd
r dalgången intages av grusavlagringar.
I övrigt år området tdekt av relativtgles
blandskogoch
i sdnkorna förekommermyrmarker med buskve
getation. Trots
detta dr berggrundenåndå relativtvl bio
tted U.veninom
dessa delar (se fig. 1 Bil.II) och uppakattn
ingsvisuppgår
den blottade delen av borggrundentill m31
1an 10 och 20 %
av den totala arealen.
Den geologiakakartan, Di1. I, dr upprdttad
på underlag
av TopografiskaKartan bver Norge; blad 141
1 IV Haegebostad
och blad 1411 I Bjelland i skalan 1:50.000s
amt flygfotografier i skalan 1:15.000.
II BERGGRUNDEY:
Den fasta berggrundeninom området, se kar
ta Bil. I, år
genomgåendeuppbyggd av gnejsiga bergarter
och de skilda
bergartsledenbvergår oftast i varandra dif
fust, utan
skarpa grånser. Man kan emellertidutan vid
are utskilja
tvenne huvudelement,ndmligen en dldre gru
pp bergarter,
hdr betecknadesom kvartsitgnejseroch amf
iboliter,samt
de yngre bildningarnarepresenteradeav gra
nitiskabergarter och pegmatit.
Kvartsitgnes och amfibolit
KvartsitenEjsernaupptrUC:r som stråk I nor
dsydligriktning.
Dessa,gnejseruppvisar en mer eller mindre
diffus bandning
och dr oftast rödaktigagenom påverkan av
genomsdttande
4.
granitiska bergarter, fig. 2 Pil. II.
Opåverkad av granit
dr kvartsitgnejsen emellertid grå, fink
ornig och kvartsrik.
Den innehåller dessutom sericitisk glim
mer och underordnat
fdltspat men med relativt riklig finpudri
ng av mycket små
magnetitkorn. Bergarten, som år helt omkr
istalliserad,
uppvisar ddrfdr ingen skiktning men den
ovan nåmnda bandningen förorsakas av just magnetitkornens
bandvisa fdrdelning, som tyder på att banden representera
r svartsandskikt
i den ursprungligen sedimentdrt anlagda
bergarten.
Amfiboliter upptråder som smala inlagrin
gar i och konformt
med kvartsitgnejs eller i granitisk gnej
s. I det senare
fallet dr amfiboliten omgiven och delvis
genomsatt av kvartsutsöndringar och amfiboliten måste betr
aktas som endast
delvis assimilerade rester i den granitis
ka bergarten,
fig. 3 Bil. III, Amfiboliterna dr mörk
t grå elLer ndstan
svarta, finkorniga och omkristalliserad
e bergarter bestående
i huvudsak av amfibol, biotit, fdltspat
och kvarts. De fdr
undantagsvis enstaka kristaller eller små
aggregat av pyrit
samt små kristaller av ett svart malmmine
ral som sannolikt
år magnetit.
Amfiboliternas form och sammansåttning
visar att de bildats
som horisonter i kvartsisgnejser och att
de ursprungligen
anlagts såsom bankar av tuffit eller kalk
iga och glimmerrika sediment.
Granitiska bergarter och e matit
De granitiska bergarterna år genomgående
rdolgråeller blekt
rdda och varierar i struktur från finkorni
gt strimmiga
gnejser till tdmligen grova graniter med
fåltspatdgon. De
år alla, sdrskilt de finkorniga formerna
, mycket kvartsrika och dvriga vdsentliga mineral år rdd
och vit fdltspat
samt biotit. Dessutom förekommer vanligen
magnetit som små
korn eller klumpformade aggregat.
De gnejsiga strukturerna som dven förekomm
er i de dgongranitiska formerna dverensståmmer myck
et vål med kvartsitgnejsens strykningsriktningar och synes
endast i ringa grad
vara fdrorsakad av senare tektonisk påve
rkan. .åvenom
5.
bergarternasstrimmigheteller parall
ellanordningen
av
avlånga fältspatkristalleribland kan
tolkas som kristallisationsskiffrighetsynes speciellt ino
m kontaktzonerhur,
vid en succesivdvergång från kvartsitg
nejstill granitbergart,den fbrras bandning återspegl
asi den senares
gnejsstrukturer. Sålunda skulle granit
bergarterna
ha uppstått genom granitisationsprocesser
efter eller i camband
med ursprungsbergarternas
tektonisering.
Pegmatiter,med likartadmineralsamman
sättning
som de
granitiskabergarterna,genomsdtterdvr
iga bergarter som
ådror eller gångar, som sällan uppnår
stdrre bredd ån
ca 5 m. Pegmatitådrornaansluter sig
väl till gnejsstrukturernaunder det att gångarna ino
m området upptrdder
i varieranderiktningaroch endast lok
alt dr parallellt
anordnade,se fig. 4 Bil. III. Pegmat
iternaår ej anmärkningsvärtgrovkristallinaoch med und
antag för större magnetitklumparsom uppträder sdrskiltr
ikligt i pegmatitgångar SE om Barstad, i områdets sddra
del, har ej iakttagits intressantaremineraliseringa
roch pegmatiternakan
klassificerassom sterila granitpegmat
iter. Deras upptrddandevisar att de i huvudsak utgdr
sprickfyllnaderoch
att de till sitt ursprung år nåra ans
lutna till de granitiska bergarternasbildning.
III DE LOSA JORDLAGREN.
I Konsmodalgångenutgdrshuvudpartenav
de ldsa jordlagren
av grusavlagringar. Dessa består av
vdl rundat flodgrus
möjligen med inslag av smårre deltabild
ningarmen gruset
dr under alla fdrhållandenvattentra
nsporteratoch "genomtvåttat",varfdr det ej ndrmare unders
ökts.
Väster om dalgångenhar de under vdxttd
ckenoch torvjordar
liggande jordlagrenstuderats i tillgä
ngligaskärningar,
främst mellan Kvås och Konsmo samt mel
lan Audnedal och
Undels Eård.
Pâ berggrundenligger sålunda sandig
och mjdlig ej sdrskilt
blockrik morån. De på skilda platser
undersöktablocken
6.
består genomgåendeav bergartstyperlikartadede inom
trakten fbrekommandeoch ovan beskrivnabergarterna. I de
finare fraktionernaav morånen har ej observeratsnågon
speciellanrikningav anmdrkningsvdrdamineral eller bergartsfragment.
IV RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN
Genom de inom det karteradeområdet företagnaundersbkningarna
har ej kunnat påvisas någon fbrekomstav molybdenmineral
och överhuvudtagetuppvisar berggrundenutöver obetydliga
magnetitkoncentrationer
inga mineraliseringarav intresse.
Inom det område, som ligger ovan det avsnitt av järnvägstunnelndår en zon med molybdenglansförande
amfiboliter
har påtråffatsdr berggrundenvd1 blottad och där fdrekommer dven ett flertal skdrningari morånen. Då dessutom
höjdskillnadernainom detta område uppgår till mer dn 200 m,
ndmligen mellan jdrnvdgstunnelnsnivå vid Audnedal och
Helleshei-ryggenmed hbgsta punkten 360 m d.h., erhålles
dven ett relativt stort vertikalt tvärsnitti berggrunden.
Då detta till trots de ddr undersöktastråkenmed gnejsbergarteroch associeradeamfiboliterej uppvisar spår av
MoS2 kan man rdkna med att den i jdrnvdgstunnelnpåtrdffade
mineraliseringenej har någon större utbredning,åtminstone
ej ovan tunnelnsnivå.
Då vidare dessa gnejser - amfiboliterej inom sig själva
uppvisar några egentligahydrotermalaeller pneumatolytiska
drag (såsom skarnmineral,kismineraliseringareller pegmatiter) uch då de yngre granitiskabildningarnauppstått ur
den preexisterandeberggrundengenom någon form av granitisering med avslutandesteril pegmatitfas,kan sägas att den
i järnvdgstunnelnförekommandemolybdenmineraliseringen
med
största sannolikhetdr helt lokal. Då dylika lokalt uppträdandemolybdenmineraliseringar
ofta fbrekommerpå Sdrlandet utan ekonomiskbetydelse,kan ej rekommenderasatt
ytterligareundersökningsarbeten
utföres med anledningav
den i Haegebostad-tunneln
påtråffademolybdenglAAsen.
•""411
1
AtJAnv-LIch
buskvctio=
istrkflinen
jr..7r-3
H-11.Lv-Luri.
1. Hfl.kr7n:ifiin.
•
,
'
•
ArHi
:ki.kkkiren
s
( kith^kar:::
it isk
ykunt.i.
s tn
'414„
•
-
hi
-
Ckir-Harrv].
.
h
viH
`',1:
•-••••••••'
r
HHI I e
i
p
.
-1)4c,C
BERqq-RUNDSKARTA
äver
OMRÅDETKRINg jÄRNViks.6.6,:å.zNadt
TUNNELN 14 AUDNEDAL511
2-
KONSMO SOKN.
Av
Trygri; Eriksson
Arald
sag, ycz:/27a,-
ocA åeltor
9-anitisk
yæels
cfrtrand
ocA
evartsif_lynis
2/7z/iolz
//il
70.-Y0.2 51.57,0°
Szezycniny;
CN
"<
eLl
„
sd nov
krossZetz
S4,c2/0
,(15
/:5-0
000
/
/
/
0
/
4 .Enr
'
I 1,
.ess,
,
249
,/I
li
_
II
t
.001.
.00•1
••••
••
.1•11~
.•••
s
at igale
-•I
Ss
I
I
‘,
u.n d.tv
4/3.6
11
I
i
1
,
373
•••••
Ka..5
-30 ;I
253
.
,
1t
\
.5
••
I
I
I ..„/
I ./i
I /iit iI
r,
Ban
-2b7
4.
65
1
i
•
0 .
%.>.
1,
onsmo
1
II I
i ,!./
/
I •
••••••••
80
