Dnr 156-01/15
2015-12-11
Smittskyddsenheten
Kikhosta hos spädbarn
Antalet fall av kikhosta hos spädbarn har ökat i Sverige senaste åren, från cirka 40 fall per år till
över 120 fall år 2014. I Uppsala län har vi sett en succesiv ökning av det totala antalet fall de
senaste åren. Hittills i år har 10 fall rapporterats varav ett spädbarn.
Sedan 1996 har 13 barn i Sverige dött i kikhosta. Två spädbarn 2014 och ytterligare ett barn 2015.
Inget av barnen hade fått sin första kikhostevaccination och de smittades sannolikt av sina mammor.
Majoriteten av barnen med kikhosta måste vårdas på sjukhus.
Folkhälsomyndigheten har i en studie utrett smittkällan till spädbarn som sjukhusvårdats och
funnit att 32 % är smittade av sin mamma, 25 % av pappa och 23 % av syskon.
De flesta föräldrarna har sökt för sin eller barnens hosta men läkaren har ofta inte tagit prov för
kikhosta.
Mellan 1979 och 1995 vaccinerade man inte barnen i Sverige. Även om många av de som föddes
under denna tid har en viss immunitet orsakad av naturlig infektion så vet vi att man inte har
livslångt skydd. I denna grupp finns dessutom många som totalt saknar skydd mot kikhosta.
Speciellt oroande är att många i den åldersgruppen är kvinnor i barnafödande ålder.
Åtgärder
En åtgärd är att förstärka vaccinationsskyddet runt spädbarn men för närvarande är det vaccinbrist
och det vaccin som finns ska i första hand användas till småbarnsvaccinationer.
• Det viktigaste just nu är att vara uppmärksam på att barn och vuxna med hosta (mer än
en vecka) kan ha kikhosta, och att ställa diagnos i tid på gravida kvinnor och de som
kommer i kontakt med spädbarn för att förhindra smittspridning.
• Personer mellan 20 och 36 år tillhör den grupp
av människor som inte fick vaccin som barn och som löper större risk att bli smittade.
Provtagning
För att upptäcka smittan så rekommenderar vi att man inom vården är frikostig med provtagning så
att tidig antibiotikabehandling kan sättas in för de som har kikhosta.
• Provtagningen (PCR pertussis) beställs via Cosmic (under mikrobiologi och gruppen
skickeprover) och görs med flockad Nph-pinne (nr: 44689) och flytande
provtagningsmedium för bakterier (nr: 48245).
• Bifoga information om tid för symtomdebut och ett internt telefonnummer dit provsvar kan
meddelas av lab. Svar kan förväntas inom 2-3 dagar. Prov som är positivt för kikhosta
telefonbesvaras.
• Åtminstone under de 3 första sjukdomsveckorna brukar detta test vara positivt även om det
också senare kan ge utslag. Vid negativt provsvar och fortsatt misstanke om kikhosta är ett
serologiskt prov av värde. Även denna analys beställs via Cosmic.
• Oavsett kostnad bör provtagning ske på vida indikationer men från 2016-01-01 är PertussisPCR inkluderat i den grupp smittskyddsprover som belastar ett centralt konto på
Smittskyddsenheten. Det finns alltså av ekonomiska skäl ingen anledning att avstå från
provet efter denna tidpunkt och Smittskyddsläkaren kommer att följa upp
provtagningsfrekvensen i länet.
1
Behandling
• Enligt rekommendationer i Rikshandboken för barnhälsovård och Infpreg bör förbyggande
behandling mot kikhosta sättas in på spädbarn under 6 månaders ålder redan på misstanke
om smitta medan barn i åldern 6-12 månader bör behandlas vid misstanke om sjukdom.
Antibiotikabehandling bör också övervägas till personer med säkerställd kikhosta som har
spädbarnskontakt.
• I första hand rekommenderas antibiotikabehandling med erytromycin 40-50 mg/kg/dag i 710 dgr, alternativt azitromycin 10 mg/kg dag 1 och 5 mg/kg dag 2-5.
Barnvaccinationer
Enligt den kunskapssammanställning som nyligen publicerades av Folkhälsomyndigheten
”Att förebygga kikhosta hos barn” poängteras också vikten av att inte senarelägga
barnvaccinationerna. För skyddet av kikhosta är det viktigt att vaccinet ges så tidigt som möjligt
och att vaccinationerna inte startar senare än vid 3 månaders ålder.
Mats Ericsson
Smittskyddsläkare
Steven Lucas
Barnhälsovårdsöverläkare
2
Birgitta Segeblad
Mödrahälsovårdsöverläkare
