CBInytt
CBI Betonginstitutets kundtidning
2
2014
TEMA ASR
- Forskning - Utredningar
- Fuktens inverkan
- Standardisering
- Performance tests m.m.
Nyheter på
biblioteket
SID. 14
ASR - S:t Görans
gymnasium SID. 12
Fuktens inverkan
på ASR
SID. 8
Kurser på CBI
SID. 6
INNEHÅLL
3-4
ASR-problematik i
Sverige och arbete på
CBI Betonginstitutet
5
Cement med tillsatsmaterial
och risken för ASR i betong
6-7
CBI:s kurser
8
Fuktens inverkan
på ASR
9
Hur reaktiv är ballast
från mellansverige?
10
Utveckling av ett nytt
funktionstest för ASR i betong
11
Internationella och nationella
kommittéer om ASR i betong
12
ASR-S:t Görans gymnasium
13
Notiser
14
Biblioteket
15
CBI:s intressentförening
16
Intressentföreningens
medlemmar
CBI nytt är CBI Betonginstitutets
kundtidning som utkommer 2ggr/år.
ISSN 0349-2060
Spännande tid för
CBI Betonginstitutet
V
ilken spännande tid CBI Betonginstitutet lever i. Mina första
10 månader som VD har varit mycket intensiva och lärorika. Vi
närmar oss slutet på en treårsstrategi (2012-2014) där målen var
mycket ambitiösa men som det ser ut idag inte alls avlägsna för
alla våra engagerade CBI:are. Verksamheten har utvecklats mot
flera nationella och internationella forskningsprojekt. Vi ser en stor
potential i att leda och vara med i större tvärvetenskapliga och tvärsektoriella partnerskap där betong och bergkunskapen bidrar till en
hållbar utveckling av den byggda miljön. CBI Betonginstitutet leder
just nu två stora VINNOVA- finansierade projekt om ”gröna tak”
(www.greenroof.nu ) och ”grå-gröna ytor”(www.greenurbansystems.eu).
Vår forskning är bred men vi har spetskompetens inom ett antal
aktuella områden som t. ex. undersökningar av materialskador och
nya bindemedel. I november organiserade CBI Betonginstitutet
ett seminarium för intressentföreningen om skadeutredningar och i
samarbete med Betongföreningen en workshop om ”Nya bindemedel
och beständighet – erfarenhet från Kanada och Sverige”. Vi är aktiva
inom internationella forskningsgrupperingar och kommittéer som
bland annat tar fram nya metoder för att undersöka alkalisilikareaktioner (ASR). Hela det här numret handlar om CBI:s engagemang
inom ASR och belyser utvecklingen av det viktiga området i Sverige.
Under hela 2014 var alla medarbetare delaktiga i en process som
skulle resultera i en ny strategi för de närmaste tre åren. Vi har arbetat
intensivt med olika frågor som gäller vår vision och vår framtida
roll för utveckling av svensk industri och samhället i stort. Som ni
vet brukar visioner vara framåtsträvande och vi satsar stort på att
vara en internationellt ledande innovationspartner inom betong och
berg! Ambitiösa visioner kräver konkreta handlingsplaner baserade
på innovativa forskningsidéer. Jag har fått äran att leda CBI Betonginstitutet som är fullt av idéer och entusiasm och jag är övertygad
om att vi tillsammans når våra mål.
Ansvarig utgivare/chefredaktör:
Katarina Malaga
Kontakta redaktionen:
CBI Betonginstitutet
100 44 Stockholm
Tel: 010-516 68 00
E-post: [email protected]
Hemsida: www.cbi.se
Omslagsbild: ASR, Trondheim, Norge.
Foto: Urs Mueller
CBI Betonginstitutet har kontor i Stockholm,
Borås och Lund. Institutet bedriver forskning,
materialutveckling, konsultverksamhet och utbildning inom betong och berg. CBI är ett dotterbolag
till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
2
CBInytt 2 – 2014
Katarina Malaga
[email protected]
ASR-problematik i
Sverige och arbete på
CBI Betonginstitutet
Bakgrund
I motsats till Danmark, och till viss
del Norge, så har Sverige i stora drag
förskonats från allvarliga betongskador orsakade av ASR. Detta beror på
olika faktorer där typen av ballast
som förekommer i landet kanske är
en av de främsta orsakerna. I Sverige
har vi generellt långsamt reaktiv ballast som ger en moderat skadebild
efter lång tid. Undantag finns och
de är viktiga att vara observanta på,
eftersom de till stor del liknar de ballasttyper som finns i Danmark och
Norge. Som exempel kan nämnas att
i Skåne förekommer samma typ av
snabbreaktiv ballast som i Danmark
och längs fjällkedjan förekommer
norsk typ av medel-snabb reaktiv ballast. Ytterligare undantag finns, men
i begränsade områden. I takt med att
medelåldern på våra betongkonstruktioner ökar, så ökar emellertid också
konsekvenserna av ASR.
En annan viktig faktor som begränsat skadebilden i Sverige är att det
funnits cementtyper på den svenska
marknaden med låga till moderata
alkalihalter (0,50-0,85 % Na2O ekv.).
Dessa användes ofta till anläggningskonstruktioner redan innan det lågalkaliska anläggningscementet introducerades kring 1980. Exempel på
sådana cement är Vika std. cement
(0,80 % Na2O ekv.), Limhamn LH
och std. cement (0,40 %) och Köping
std. cement (0,85 %). Traditionellt
byggdes kraftverksdammar i Sverige
med Limhamns LH cement vilket i
betydande omfattning har begränsat
utvecklingen av ASR. För att sänka
värmeutvecklingen i dessa massiva
konstruktioner begränsades ofta cementhalten till 350 kg/m3 och i en
del fall användes även puzzolana
material som trass eller slagg. I de
dammkonstruktioner där inte Limhamnscement eller puzzolana material användes ser man emellertid ofta
betydande ASR-skador och efter ca
50-60 år har konstruktionen i flera
fall nått sin livslängd.
Andra typer av konstruktioner
som ofta visar tecken, och i en del
fall utvecklade ASR-skador, är kantbalkar på vägbroar. Dessa är utsatta
för tösalter, som i kombination med
hög fuktbelastning påskyndar ASRförloppet. Här kan det räcka med att
betongen innehåller moderat reaktiv
ballast för att utveckla tydlig sprickbildning efter ca 30 år.
Fig. 1. Karta som schematiskt
visar områden med reaktiva
bergarter i Sverige. För symboler
se text.
Jan Trägårdh
[email protected]
Reaktiva ballasttyper och
områden i Sverige
Man kan dela in reaktiva ballasttyper i Sverige i tre klasser beroende
på reaktiviteten. Dessa är följande:
1) snabbt reaktiva bergartstyper som har en pessimal (maximal) expansion beroende på
både halt (vanligen 5-10 vol. %)
och fraktion (vanligen 1-2 mm).
2) Medelreaktiva bergartstyper som
har en pessimal expansion beroende
på fraktion (vanligen 1-2 mm) och
3) långsamt reaktiva bergartstyper
som har en optimal expansion som
är proportionell mot mängden ballast.
Den långsamt reaktiva typen är vanligast i Sverige. Exempel på de olika
bergartstyperna och vilka områden de
förekommer i ges nedan och i fig. 1:
A) Snabbt reaktiva bergarter:
opal flinta, lågmetamorfa sedimentära bergarter typ gråvacka och opal
sandsten. Skåne och inslag längs
fjällkedjan.
B) Medelreaktiva bergarter: mycket
finkorniga (flintlika) metavulkaniter, finkorniga myloniter som inte
har omkristalliserats, deformerade
kvartsiter, sandstenar/sparagmiter,
gråvackor och finkorniga kvartsrika metasediment. Fjällkedjan samt
inslag i Bergslagen och söder om
Bergslagen.
C) Långsamt reaktiva bergarter:
porfyrer och andra finkorniga metavulkaniter, finkorniga graniter, finkorniga kvartsiter, fin-medelkorniga
metasediment. Kataklasiter längs östvästliga förkastningszoner i mellersta
Sverige.
Livslängdsbedömning och
kvalitetssäkring
För närvarande finns ingen internaFortsätter..
CBInytt 2 – 2014
3
fortsättning från sid. 3...
tionell koncensus beträffande beräkningar och metodik för prognos av
bärighet och livslängdsbedömning
med avseende på ASR-påverkade
konstruktioner. En RILEM-kommitté
som startat under 2014 kommer att
titta på hur man kan övervaka, prova
och beräkna konsekvenserna av ASR
och förhoppningsvis så kommer nationella riktlinjer att utarbetas som ett
resultat från detta arbete i framtiden
(”Prognosis of deterioration and loss
of serviceability in structures affected
by alkali-silica reactions”).
klarar RILEM AAR 2: ett 12 månader
långt expansionstest med betongprismor (RILEM AAR 3). För närvarande
håller en funktionsprovning med ett
arbetsrecept på att utvecklas i Sverige
i samband med ett RILEM-arbete (se
nedan). Tills det arbetet är färdigt så
används CBI-metod 1 (6 månader i
mättad saltlösning och 50°C).
3) Användning av en mix av Portlandcement och alternativa puzzolana
bindemedel (blandcement). Exempel
på puzzolana material är flygaska,
finmald slagg, metakaolin och silikapulver.
Oftast räcker det med att en av
ovanstående punkter uppfylls för att
ASR inte skall utvecklas.
”I takt med att
medelåldern på våra
betongkonstruktioner
ökar, så ökar emellertid också konsekven- Arbete på
CBI Betonginstitutet
serna av ASR.”
Inom ASR-området håller CBI
För att kvalitetssäkra att nya konstruktioner inte utvecklar ASR finns
en s.k. ”deemed-to-satisfy”-metod.
Den går helt enkelt ut på att hindra
eller begränsa en eller en kombination av följande parametrar för ASR:
1) Krav på maximal alkalihalt i cementet, vanligtvis 0,6 % Na2O ekv.
Detta kopplas till kravet att betongen
inte får innehålla mer än 3,0 kg/m3
alkali. I de fall där tösalter förekommer, eller snabbreaktiv ballast, gäller
inte detta utan en funktionsprovning
rekommenderas. För närvarande håller en sådan på att utarbetas av CBI
Betonginstitutet. Ovan ställer krav
på maximal cementhalt i betongen.
2) Krav på mängden reaktiv ballast: Enligt SS 137003 bör mängden
potentiellt långsam-medelreaktiv ballast vara maximalt 15 vol.% efter en
petrografisk analys (RILEM AAR 1).
Om detta krav inte uppfylls kan ett
expansionstest utföras som tar två eller fyra veckor (RILEM AAR 2). Ett
tredje steg finns för ballast som inte
Betonginstitutet på med en rad olika aktiviteter för närvarande, från
kommitté- och standardiseringsarbete till provning, forskning och
tillståndsbedömningar. En nystartad
RILEM-kommitté (Avoiding Alkali
Aggregate Reactions in Concrete Performance Based Concept) kommer att undersöka vilka parametrar
som påverkar ett ”performance test”
och hur man kan nå europeiskt samförstånd. Kommittén kommer också
att jämföra laboratorie- och fältförsök. CBI Betonginstitutet medverkar
genom att undersöka prover på SP:s
område i Borås. Här representeras
CBI Betonginstitutet av Urs Mueller
och Karin Appelquist. CBI:s Elisabeth Helsing medverkar också till att
påverka skrivningar inom ASR-området i svensk standard (exempelvis
SS 137003).
CBI Betonginstitutet utvecklar
kunskapen kring tillståndsbedömningar tillsammans med konsulter
i näringslivet. Här behövs ständigt
uppdaterad kunskap från forskningen
för att bedömningarna skall kunna
förbättras. Även forskningsresultaten måste kalibreras mot verkligheten
vilket gör att fallstudier är viktiga för
att återföra kunskap till forskningen.
Som exempel kan brokonstruktioner,
dammkonstruktioner och Arrheniuslaboratoriet på Stockholm universitet nämnas. I det senare fallet sker
övervakning av fukttillståndet med
sensorer i betong som har hydrofoberade ytor och mikroskopiundersökningar för att fastställa ballastens
reaktivitet. Mariusz Kalinowski och
Anders Selander på CBI Betonginstitutet arbetar med detta.
På CBI har ett ramprogram (Beständighet & Hydratation) startats
där bland annat olika aspekter på
ASR utreds. Programmet innehåller
följande projekt:
•Hydratationsutveckling med
olika blandcement och hur det
påverkar bl.a. ASR (kontaktperson: Urs Mueller).
•Utveckling av ett ”performance
test” som utvärderar hur mottagliga olika betongrecept är för ASR
(kontaktperson: Karin Appelquist).
•Undersökning av vilken relativ
fuktighet (RF) i betongen som
krävs för ASR och hur den kan
dämpas genom att sänka RF
med bl.a. hydrofobering (kontaktperson: Anders Selander).
•Undersökning av reaktiviteten hos tektoniskt påverkade
metasedimentära bergarter
i mellansverige. Bergarterna är
bl.a. vanligt förekommande i
brokonstruktioner i Stockholms
län (kontaktperson: Mariusz
Kalinowski).
Cement med tillsatsmaterial
och risken för ASR i betong
ASR och sammansatta
bindemedel
Ett sätt att minska risken för ASR i
betong är att använda sammansatta
bindemedel, där mineraliska tillsatsmaterial används som del av cementet
och ersätter delar av klinkern och/eller
som tillsatsmaterial typ II i betongen.
Tillsatsmaterial verkar i princip genom att pH i cementpastans porlösning sjunker som följd av puzzolanreaktionen [1][2]. Med sjunkande pH
minskar mängden tillgänglig löslig
silika i porlösningen. Silika kan lösas upp från reaktiv ballast. Ett annat
verkningssätt är att alkalier binds till
kalciumsilikathydraterna (C-S-H).
Enligt flera författare tas aluminium
från tillsatsmaterial upp i C-S-H, där
den ersätter en del av silikatatomerna
[3][4]. På så vis ökar delvis C-S-H:s
negativa laddning och katjoner, som
t.ex. alkali, kan bindas till C-S-H.
Båda dessa verkningssätt är grunden
till varför tillsatsmaterial kan minska
risken för ASR.
Hydratation av
sammansatta bindemedel
Sammansatta bindemedel hydratiserar på ett annat sätt än ett portlandcement. Beroende på de inblandade
tillsatsmaterialen varierar såväl reaktionshastigheten som mikrostrukturen samt vilka hydratfaser som
Fig. 2: Röntgendiffraktion (XRD), resultat vid 91 dygns
hydratation, cementpastor med olika
tillsatsmaterial, respektive enbart portlandcement (OPC).
Diffraktionsspektra
visar olika AFm- och
AFt-hydratfaser.
bildas. Bindemedel som innehåller
aluminium, som t.ex. mald granulerad
masugnsslagg (hädanefter benämnd
slagg), kiselhaltig flygaska eller
metakaolin, ändrar både typen och
mängden AFm/AFt-faser (monosulfat- och ettringitliknande hydrater)
och mängden tillgänglig kalciumhydroxid i cementpastan.
På CBI Betonginstitutet pågår idag
en undersökning av hydratationen hos
sammansatta bindemedel och inverkan på betongs beständighet. Projektet erhåller samfinansiering från
cement- och betongindustrin. Tillsatsmaterialen som ingår i studien är
slagg, flygaska typ V och metakaolin.
De används i blandningar där de ersätter cementet i olika proportioner. Hydratationen studeras efter olika tidsintervall, från 4h till 24 månader, med
analysmetoder som värmeutveckling i
isoterm kalorimeter, fasanalys (XRD
och TGA) och porstrukturutveckling.
För ASR är det i synnerhet porlösningskemin som är viktig. Fig.1 visar
koncentrationen OH- -joner i porlösningen i förhållande till slagghalt, i
cementpastor hydratiserade i 91 dygn.
Ökande slagghalt ger en tydlig minskning av koncentrationen OH- -joner.
Det innebär också en minskning av
pH från 13,8 till 13,2. En minskad
koncentration av OH- -joner är kopplad till att kalciumhydroxid delvis
förbrukas under puzzolanreaktionen
Urs Mueller
[email protected]
Monica Lundgren
[email protected]
Fig. 1: Koncentrationen OH- -joner i porlösningen och relativ halt kalciumhydroxid
bestämd med XRD. Cementpastor med olika
tillsatsmaterial vid 91 dygns hydratation.
(Fig. 2).
Med ökad tillgång till aluminium
från tillsatsmaterialen ökar mängden
hydratfaser som innehåller aluminium. Detta märks direkt i en ökning av
mängden AFm- och AFt-faser (Fig.
2). Aluminium kan däremot även tas
upp i C-S-H. Mikrokemisk analys i
SEM visar t.ex. en högre aluminiumhalt i C-S-H i en sju dygn gammal
cementpasta med flygaska jämfört
med en pasta med portlandcement.
Undersökningen pågår och flera cementblandningar kommer att analyseras vid flera åldrar.
I ett parallellt pågående projekt
kommer några av dessa cementblandningar att ingå i prestandatester för
ASR (se artikeln av Appelquist/Mueller i detta nummer). Målet är att
koppla informationen om cementblandningars hydratation till deras
prestanda i miljöer som främjar ASR.
Fortsätter på sid. 13...
4
CBInytt 2 – 2014
CBInytt 2 – 2014
5
Kurser 2014 och 2015
Undervattensgjutning *)
– behörighet för arbetsledare,
provtagare och operatörer
I samarbete med Vattenfall Research
& Development AB.
Genomgången kurs och godkänd
skriftlig tentamen ger behörighet för
undervattensgjutningar av Trafikverkets, och andra beställares, konstruktioner. Kurslängd är fyra dagar för
arbetsledare och provtagare samt två
dagar för operatörer.
För vem / tid och plats / pris
Arbetsledare och provtagare för undervattensgjutningar.
9-12 feb 2015, Älvkarleby.
19 600:- exkl moms
För vem / tid och plats / pris
Operatörer vid undervattensgjutningar.
9-10 feb 2015, Älvkarleby.
11 200:- exkl moms
Uppdatering av
betongkurs Klass I och II
Betongreparationer
– praktiskt inriktad kurs för
operatörer, arbetsledare och
beställare
Kursen tar bland annat upp allmän
betong- och reparationskunskap,
arbetsbeskrivningar, förbehandling,
lagning med reparationsbruk och betong, regelverk, ytbehandling samt
informerar om specialmetoder avseende reparation och förstärkning.
Kursen avslutas med praktiska övningar samt en examination för dem
som behöver behörigheten.
I kursmaterialet ingår relevanta
standarder.
För vem / tid och plats / pris
Operatörer och arbetsledare som
ska utföra reparationsarbeten. (Berhörighet). *).
12-15 jan 2015, Stockholm
17 700:- exkl moms
För vem / tid och plats / pris
Beställare av reparationsarbeten och
övriga intresserade. (Ej behörighet).
12-14 jan 2015, Stockholm
14 400:- exkl moms
– Platsgjutning av betong
Syftet med kursen är att ge en effektiv uppdatering avseende platsgjutning av betong i kompetensklasserna
I och II. Vi tar främst upp nyheter
inom regelverk men även materialteknik och arbetsutförande behandlas.
För vem / tid och plats / pris
Främst för de som tidigare gått Betongkurs Klass I och/eller II – Platsgjutning av betong.
3-4 feb 2015, Stockholm
10 700:- exkl moms
6
CBInytt 2 – 2014
Betongkurs Klass I *)
– Platsgjutning av betong (P)
– Fabriksbetongtillverkning (F)
– Betongelementtillverkning (B)
För att kunna leda och övervaka
platsgjutning av betong i kompetensklass I-U, tillverkning av fabriksbetong i kompetensklass I-T
samt betongelementtillverkning i
kompetensklass I-E rekommenderar AMA Anläggning, AMA Hus och
SS 13 70 06 dessa kurser.
I kursmaterialet ingår relevanta
standarder.
För vem / tid och plats / pris
För personer verksamma inom
platsgjutning av betong, betongelementtillverkning och fabriksbetongtillverkning.
24-28 nov och 8-12 dec 2014,
Göteborg (P)
12-16 jan och 26-30 jan 2015,
Stockholm (P+F)
9-13 mars och 23-27 mars 2015,
Malmö (P)
29 500:- exkl moms
2-6 nov och 16-20 nov 2015,
Stockholm (P+B)
23-27 nov och 7-11 dec 2015,
Göteborg (P)
30 400:- exkl moms
Information / Anmälan
Aktuella kursdatum, priser
samt nya kurser uppdateras
kontinuerligt på www.cbi.se
Kontakta Maria Wirström,
010-516 68 38 eller [email protected].
Anmälan görs enklast via
www.cbi.se
Vi
b
pr ehå
ise lle
vå r un r 20
re
n der 14 å
20 h
15 ela rs
!
Gunilla Teofilusson
gunilla.teofilusson@ .se
Bergförstärkning samt
reparation med sprutbetong*)
– behörighet för arbetsledare/
operatörer
Kursen består av en teoretisk och en
praktisk del. Efter godkänt på både
praktiska och teoretiskt prov samt
godkänd praktik erhålls behörighet
för arbete med sprutbetong.
I kursen ingår relevanta standarder.
För vem / tid och plats / pris
Operatörer och arbetsledare för
sprutbetongarbeten.Även andra
som inte behöver den formella
behörigheten är välkomna.
3-5 mars och 17-19 mars 2015,
Stockholm/ Älvkarleby
28 300:- exkl moms
Betongkurs Klass II *)
– Platsgjutning av betong
För att kunna leda och övervaka platsgjutning av betong i kompetensklass
II-U rekommenderar AMA Anläggning, AMA Hus och SS 137006 denna kurs.
För vem / tid och plats / pris
Personer verksamma inom platsgjutning av betong.
19-23 jan och 5-6 feb 2015,
Stockholm
2-6 mars och 19-20 mars 2015,
Stockholm
19 600:- exkl moms
28 sept-2 okt och 15-16 okt 2015,
Stockholm
20 200:- exkl moms
Betongkurs Klass II *)
– Fabriksbetongtillverkning (F)
– Betongelementtillverkning (B)
För att kunna leda och övervaka
tillverkning av fabriksbetong i kompetensklass II-T och betongelementtillverkning i kompetensklass II-E
rekommenderar AMA Anläggning,
AMA Hus och SS 13 70 06 dessa
kurser.
För vem / tid och plats / pris
Personer verksamma inom tillverkning av fabriksbetong eller betongelement.
31 aug -4 sept och 14-18 sept 2015,
Stockholm (F)
23 700:- exkl moms
31 aug -4 sept och 14-18 sept 2015,
Stockholm (B)
24700:- exkl moms
Ny kurs!
Utförandestandarden SS-EN 13670 samt dess svenska hjälpstandard
SS 13 70 06 har varit tillämpliga de senaste åren. Dessa nya standarder
påverkar förfrågningsunderlaget och utförandet av betongkonstruktioner. Nya begrepp har införts och nya möjligheter för beställaren att ange
olika val så som exempelvis vilken härdningsklass som önskas. Denna kurs
ges som en halvdagskurs och vänder sig till beställare och de konsulter
som skriver förfrågningsunderlag samt alla entreprenörer som kommer att
använda utförandestandarden. Under våren 2015 kommer kursen att ges
vid några olika tillfällen på olika platser i landet. Den kan också beställas
som en företagsintern kurs.
För mer information se:
www.cbi.se
Allt kursma
terial
samt lunch
och
kaffe ingår
i
samtliga ku
rser
*) Kursen uppfyller de krav som Svenska Betongföreningens
Råd för teknik och vidareutbildning formulerat.
CBInytt 2 – 2014
7
Fuktens inverkan på ASR
De flesta skademekanismer i betong
är relaterade till fuktnivån i konstruktionen. I de flesta fall påskyndas förloppen genom en höjd fuktnivå men
det finns även mekanismer så som
karbonatisering där högsta hastighet
uppnås vid ett lägre fuktinnehåll. När
det gäller ASR och dess hydrofila och
expansiva gel är fukttillförseln central
och helt avgörande för skadeförloppet. Långsamt reaktiv ballast i kombination med en hög alkalihalt och ett
fuktigt klimat är en olycklig kombination som vi i dag allt oftare ser konsekvenserna av i form av 20-30 år gamla
krackelerade betongkonstruktioner.
ASR öppnar oftast upp sprickor i
konstruktionen och frost tar vid
och accelererar förloppet. Provningar av olika kombinationer
av ballast och bindemedel
fokuserar på hur vi skall
hantera nya konstruktioner
så att vi undviker dessa problem i framtiden, men hur
skall vi hantera alla dessa
äldre konstruktioner som
redan fått det karakteristiska
mönstret av ASR?
I Sverige varierar medelvärdet på relativa fuktigheten (RF) på
årsbasis i luften mellan 75 och 85 %
beroende på var i landet du befinner
dig. Under vinterhalvåret ligger RF
mellan 80 och 90 % och under försommaren ned mot 65 % i vissa delar
av landet. Luften är förvisso torrare
i den bemärkelsen att den bär mindre
fukt under de kallare perioderna men
RF är fortfarande högt och det är RF
i luften som styr vilken fuktnivå vi
får i våra betongkonstruktioner. I vårt
avlånga land är det lätt att tro att fuktinnehållet i våra betongkonstruktioner
skulle variera mycket beroende på om
vi jämför t.ex. Norrlands inland med
västkusten, men variationerna mellan
dessa landsdelar i luftens RF är små
och följaktligen är även skillnaderna
i betongens RF desamma.
8
CBInytt 2 – 2014
Betydligt viktigare är istället huruvida betongen är skyddad från direktkontakt med en fuktfilm eller inte. Ett
regnexponerat betongelement ligger
oftast 5-15 % över gällande medelvärde för RF i luften medan en regnskyddad konstruktion följer medelvärdet för RF i luften relativt väl.
En undersida på en bro med ett bra
tätskikt håller därför ofta RF kring 80
% medan en kantbalk kan ha värden
kring 95 % under en stor del av året.
Förklaringen till detta är att undersidan
Reparerade pelartoppar där horisontella
ytor skyddas med plåt och luftspalt och
vertikala ytor med vattenavvisande impregnering med syftet att sänka fuktnivån och
begränsa ASR.
av bron ställer in sig i jämvikt med
RF i den omgivande luften medan
kantbalken kontinuerligt tillförs fukt
i form av nederbörd. Betongen är ett
extremt hydrofilt material, vilket inte
bara innebär att det lätt tar upp fukt
utan också långsamt släpper ifrån sig
den. Denna obalans gör att vi får ett
permanent högre fuktinnehåll i kantbalken vilket i sin tur kan bli grogrund
för t.ex. ASR.
Genom CBI:s utredningsverksam-
het ställs vi allt oftare inför äldre betongkonstruktioner med ASR där det
i vissa fall redan gått för långt men
också ett stort antal konstruktioner
där det ännu går att göra något åt situationen. Det handlar om att strypa
fukttillförseln i den mån det går, sänka
fuktinnehållet i betongen och därmed
hindra gelen från en fortsatt expansion.
Åtgärdena måste bygga på en förståelse för de källor till fukt som finns och
vilka möjligheter att skydda konstruktionen som kan vara effektiva i det
aktuella fallet. Sedan ett drygt år tillbaka pågår ett projekt som tittar på just
dessa frågor. Projektet innehåller två
olika delar där den första syftar till att
undersöka hur hastigheten på ASR i
betong med olika cement påverkas
av varierad fuktnivå. Den andra
delen fokuserar på hur eventuellt
uppkomna beständighetsproblem kan hanteras genom att
justera fuktnivån. Här undersöks olika konstruktionsdelar
och förutsättningarna att kunna
påverka dess fuktnivå. Vattenavvisande impregneringar är ett
alternativ men sällan tillräckligt,
utan en helhetsbild av den aktuella
fuktsituationen krävs där flera olika
lösningar kan krävas för att uppnå
önskat resultat.
I samband med de omfattande
reparationer som genomförs på
Stockholms universitets fastigheter
genomförs ett antal olika åtgärder för
att sänka fuktnivån i olika konstruktionsdelar (pelare och balkändar), se
bild. Betongen är drabbad av ASR
samt frostskador i bärande delar.
CBI Betonginstitutet har installerat
24 fuktgivare för att följa utvecklingen
framöver och utvärdera åtgärderna.
Anders Selander
[email protected]
Hur reaktiv är ballast
från mellansverige?
I samband med CBI:s uppdragsverksamhet har vi de senaste åren
uppmärksammat flera fall av ASRrelaterad sprickbildning i anläggningskonstruktioner belägna i bland
annat Stockholmsområdet. Betongen i de drabbade konstruktionerna,
främst broar, är från 50- till 70-talet
och innehåller ballast som härstammar från grustäkter i ett område nära
Västerås. Det anmärkningsvärda med
dessa fall är att betongens cement
innehåller låga halter av kalium och
natrium. Uppmätta N2O-ekvivalenta
alkalihalter överstiger inte 0,6 viktprocent. I bilden kan man se exempel
på sprickor orsakade av ASR i anläggningsbetong, här på en mittbalk
i trågbro byggd på 60-talet. Indikationer på att denna typ av ballast kan
reagera kraftigt även med lågalkaliskt
cement innebär att den kan vara mer
reaktiv än genomsnittligt långsamt
alkalireaktivt material. Detta skapar
oro för framtida behov av kostsamma
reparationer. En kraftig alkalisilikareaktion som leder till sprickbildning
har flera negativa effekter på betongkonstruktioner, t.ex. försämring av
betongens beständighet, försämring
av täckskiktets armeringsskyddande
egenskaper vid närvaro av klorider
samt volyminstabilitet hos betongen,
vilket inte är önskvärt i till exempel
dammutskov. Sprickorna kan också
underlätta för fukt att tränga in i betongen, vilket innebär ökad risk för
frostskador. En kombinerad ASR/
frost-skademekanism kan på relativt
kort tid medföra allvarig försämring
av betongens egenskaper.
Under detta och nästa år kommer
att arbeta med ett forskningsprojekt
som har som syfte att öka kunskapen
om ballast av den typen som finns i
nämnda konstruktioner. Projektet är
finanserat av Konsortiet för finansie-
ring av grundforskning inom betongområdet.
Ballasten är en komplex blandning
av flera olika alkalireaktiva bergarter.
Strukturanalys av betongen i tunnslip
visar att ballastkorn som har reagerat med cementpastans porlösningar
består av sedimentära, metamorfa
och magmatiska bergarter såsom
gråvacka, metagråvacka, sandsten,
kvartsit, gnejs och en porfyrisk vul- Sprickbildning orsakad av ASR i brobetong.
kanit som troligen har ryolistisk
(kvartsrik) sammansättning. Total- cement och cement ämnad för hushalt av de alkalireaktiva bergarterna byggnad kommer att klarläggas med
i ballasten kan uppgå till ca 50 %. hjälp av accelererad laboratorieprovDe metamorfa bergarterna metagrå- ning. I denna provning görs mätning
vacka och gnejs är tektoniserade, vil- av expansion som orsakas av ASR i
ket innebär att rörelser i jordskorpan betongprismor. Undersökningen skall
har malt ner kvartsen till extremt små också omfatta petrografisk analys av
partiklar. Denna textur tillsammans ballasten före och efter alkalisilikaremed eventuell förekomst av amorf/ aktionen. Undersökningen förväntas
kryptokristallin kiseldioxid i de se- ge besked om den generella gränsen
dimentära bergarterna misstänks vara för skadlig halt av långsamt alkalireorsaken till ballastens oväntat stora aktiva partiklar i betongballast enligt
SS 137003:2008 (15 %) även gäller
reaktionsbenägenhet.
för dessa bergarter och om den är
relevant för betong med ett lågalka”En kraftig alkalisilika- liskt cement. Laboratorieprovningar
reaktion som leder till och analyser i kombination med data
sprickbildning har flera samlad från verkliga betongkonstruknegativa effekter på tioner (bland annat sprickbredder)
betongkonstruktioner...” kommer att ge underlag till bättre bedömningar av skaderisker och prognostisering av framtida skador för
I det aktuella forskningsprojektet
konstruktioner byggda med betong
kommer ballast med olika bergartsom innehåller denna typ av ballast.
sammansättning att provas i både
hög- och lågalkalisk miljö i betong
med två olika cementsorter. Bergarter
som valdes för detaljerad analys och
provningar är kvartsit, metagråvacka,
sandsten och vulkanit.
Projektet skall bland annat utreda om det finns en risk för skadlig
ASR i betong med modern anläggningscement och den mellansvenska
alkalireaktiva ballasten. Bergarternas
Mariusz Kalinowski
[email protected]
reaktionspotential med anläggnings-
CBInytt 2 – 2014
9
Utveckling av ett nytt
funktionstest för ASR i betong
Projektidé
Alkalisilikareaktioner (ASR) i betong anses generellt vara ett mindre
problem i Sverige, men då skador
uppkommer kan renoveringen av en
skadad betongkonstruktion bli mycket kostsam. Utöver de provningsmetoder som idag finns för att prova ett
ballastmaterials alkalireaktivitet i betong, ger kommande reviderade version av Svensk Standard SS 137003
(Betong – Användning av EN 206-1 i
Sverige) oss nu möjligheten att utföra
provningar av specifika betongrecept
avseende deras alkalireaktivitet. CBI
Betonginstitutet utvecklar och implementerar därför ett nytt funktionstest
för ASR i betong, som del i ett projekt
finansierat av A-konsortiet. Metoden
bygger på och överensstämmer med
idéer och utkast som presenteras
inom den nya RILEM-kommittén
TC AAA (Avoiding Alkali Aggregate
Reaction in Concrete – Performance
Based Concepts).
Projektet går ut på att testa olika
ballast- och bindemedelskombinationer samt att studera deras motstånd
mot att utveckla ASR. I arbetet ingår
också att utveckla en lämplig metodik
för provningen. Målet med projektet är därför att ta fram en pålitlig
testmetod samt acceptansnivåer för
kombinationer av olika cementtyper
med dels en specifik ballast, med
olika ballastkombinationer, eller för
ballast i allmänhet, dvs. med sämsta
tänkbara ballasttyp.
Varför?
Efterfrågan har ökat, både från industrin och statliga myndigheter, om
ett funktionstest som kan avgöra huruvida en specifik betongblandning
är skadlig eller inte avseende ASR.
Med en specifik betongblandning
avses kombinationen av ett specifikt
cement med en specifik ballast som
har en specifik kornfördelning. Som
exempel kan nämnas det arbete som
sker med att uppgradera åldrande vattenkraftverksdammar, särskilt längs
fjällkedjan, men även utbyggnaden
av vindkraftverk som sker runtom i
landet. I samband med denna typ av
konstruktioner får CBI Betonginstitutet ofta frågan om man kan använda
sig av lokal ballast. Vissa typer av
ballast kan dock vara mycket alkalireaktiva i betong och gränsvärden för
alkaliinnehållet i betongen behöver
undersökas. Med specifika cementtyper och/eller specifika alkalihalter
i betongen kan alkalisilikareaktioner
dock ofta stävjas (fig. 1-2 visar hur
expansionen förändras då alkalisilikareaktiv ballast provas med olika
cementtyper med varierande alkalihalter). Därför utvecklar vi den nu existerande ballastprovningen RILEM
AAR 3.1 till ett så kallat funktionstest, vilket kommer vara anpassat till
svenska ballasttyper, svenska förhållanden och svenska regelverk.
Metoduppställning
Metoduppställningen innebär att olika
ballast- och bindemedelskombinationer
testas i en laboratoriemiljö (med specifik temperatur och luftfuktighet), för
att undersöka betongens tendens till att
utveckla ASR. Vi använder oss av cement med varierande alkaliinnehåll och
kommer att studera hur provningsresultaten varierar med olika typer och halter
av medel- till långsamreaktiv ballast.
Provningsmetoder som ryms inom
projektet är följande:
• RILEM AAR 3.1, ett expansionstest för betongprismor, där betongprismorna förvaras i en verklighetstrogen,
fuktig miljö vid 38°C, med en provningstid på 1 år.
• RILEM AAR 4, ett expansiontest
Fig. 1 & 2: Resultat från RILEM AAR 4. Graferna visar resultat från ett av ballastmaterialen, vilket testats med
olika cement med varierande alkalihalt. Till vänster: expansionskurvor över tid. Till höger: expansionen efter 20
veckor kontra alkaliinnehåll i respektive cement.
10
CBInytt 2 – 2014
för betongprismor, i vilket man har högre temperatur än RILEM AAR 3.1
(60°C), för att påskynda reaktionen
något. Provningstiden är här 20 veckor.
Funktionstestet baseras på provningsmetod RILEM AAR 3.1, men
parallella provningar utförs även med
RILEM AAR 4. En jämförelse av resultaten från dessa två provningar ger
information om hur hydratation av
sammansatta bindemedel (2-3 olika
komponenter) påverkar resultaten vid
högre temperaturer.
Funktionstestet ska kunna testa följande olika alternativ:
• Ballast av en given typ och sortering.
• Bindemedel av en given sammansättning (kan inkludera tillsatsmaterial och/eller komposit-cement).
•Specifika betongrecept, vilket
i praktiken innebär att man testar
specifika betongsammansättningar,
men där vattencementtal och cement-
mängd endast tillåts variera inom ett
givet intervall.
Projektet innefattas av tre delar, s.k.
work packages (WP):
• WP1: Karaktärisering av reaktiva
ballasttyper, vilka kommer att användas som referensmaterial för test av
olika bindemedelskombinationer.
• WP2: Utförande av funktionstest
med olika ballast- och bindemedelskombinationer.
”I samband med denna
typ av konstruktioner får
CBI ofta frågan om man
kan använda sig av lokal
ballast.”
• WP3: Utvärdering av resultaten
från WP1 och WP2 samt framtagande
av en svensk metod för ett funktionstest för ASR i betong.
Vi är för närvarande inne i slut-
fasen av WP1, vilken ska avslutas
i januari 2015. WP2 är i uppstartsfasen med pågående planering och
experimenten kommer att påbörjas i
januari nästa år.
Redovisning av resultat
Projektet fortgår under fyra års tid
och förväntas resultera i en CBIrapport med en beskrivning av den
nya metoden. Metodutvecklingen
kommer också användas som en
del i arbetet inom en ny nationell
ASR-kommitté som startar under
2015, samt inom den internationella
RILEM-kommittén TC AAA, vilken
startades i oktober i år.
Urs Mueller
Karin Appelquist
[email protected] [email protected]
Internationella och nationella
kommittéer om ASR i betong
Alkalisilikareaktion är en skadeprocess i betong som leder till allvarliga
skador och kostsamma reparationer
av drabbade konstruktioner. I Sverige
är fall av ASR ganska begränsade på
grund av användningen av lågalkaliskt
cement för de flesta stora konstruktionerna. Men en ökad användning av
reaktiva tillsatsmaterial och kompositcement i världen väcker frågor om
dess inverkan mot ASR.
Därför har en ny RILEM-kommitté
startats, TC AAA (Avoiding Alkali
Aggregate Reaction in Concrete – Performance Based Concepts). Den nya
RILEM-kommittén fokuserar mindre
på metoder för bestämning av alkalisensitivitet av ballast och mer på risken
för ASR i en given betongblandning,
kombinationer av bindemedel eller ballastblandningar.
CBI Betonginstitutet, som är representerade i den nya RILEM-kommit-
tén, har föreslagit en ny kommitté för
ASR inom Betongföreningen, med
början från och med 2015. Just nu
är ASR-problematiken beskriven i
SS 137003, vilken är en svensk til�lämpning av den europeiska standarden
EN 206. SS 137003 belyser miljöförhållanden och ASR provmetoder för
ballast. Trots att ASR behandlas i ASR
SS 137003 kvarstår fortfarande många
öppna frågeställningar.
Det huvudsakliga målet för den föreslagna kommittén är att utarbeta nya
svenska ASR-riktlinjer som definierar
all relevant teknisk kunskap rörande
ASR i Sverige, inklusive:
•Miljöförhållanden och exponeringsklasser.
•Metoder för ballast och prestandatester; regelbundna uppdateringar från
forskning.
•Utarbetandet av modifierade testmetoder som är anpassade till svenska
förhållanden.
•Anvisningar när reaktiv ballast kan
tillämpas.
•Accepterat alkaliinnehåll i betong
med andra bindemedel än CEM I.
Betongföreningens nya kommitté
kommer att arbeta självständigt gentemot standardiseringskommittén för
SS 137003 och kan agera snabbare
inom den aktuella forskningsutvecklingen. Kommittén ska kopplas till
det nya RILEM-utskott som beskrivis
ovan. Betongföreningens rapport kommer att innehålla referenser för ASR i
betong och alkalikänslig ballast som
SS 137003 refererar till. Målet är att
rapporten ska kunna vara ett juridiskt
bindande dokument för alkalisilikareaktioner i Sverige.
Urs Mueller
[email protected]
CBInytt 2 – 2014
11
Notiser
ASR - S:t Görans gymnasium
XXII Nordic Concrete
Research Symposium
CBI-internat på Värmdö
Den 15 – 16 september träffades
CBI:s medarbetare för en gemensam
konferens och strategiarbete inför
verksamhetsåren 2015-2017.
Workshop
Den 13-15 augusti anordnades XXII
Nordic Concrete Research Symposium
i Reykjavik. Från CBI Betonginstitutet
deltog sju personer under konferensen
och flera av våra medarbetare står som
författare eller medförfattare på sammanlagt 16 av de 119 presenterade
konferensartiklarna.
CBI Betonginstitutet anordnade den
7 november workshopen ”Nya bindemedel och beständighet – erfarenhet
från Kanada och Sverige” där man
diskuterade erfarenheter från forskning rörande egenskaper hos betong
med tillsatsmaterial.
Genomgående
sprickor,
sannolikt
orsakade av ASR.
S:t Görans gymnasium på Kungsholmen i Stockholm.
Svenska bostäder med Mats Åhlander som projektledare ska renovera
och bygga om S:t Görans gymnasium
till studentbostäder och gemensamma
ytor. Staffan Gezelius och Gabriel
Herdevall, Södergruppen arkitekter,
är ansvariga arkitekter för om- och
tillbyggnaden samt restaureringen.
Per-Inge von Knorring, Looström &
Gelin, ansvarar för konstruktionerna.
Byggnaden har en höghusdel, 10-11
våningar och en låghusdel. Ytterväggarna i höghusdelen utgörs av prefabricerade betongelement försedda
med fasta och öppningsbara fönster.
Husets källare är i två våningar och
rymmer i övre planet bl.a. bil- och cykelparkering. Det undre källarutrymmet innehåller bl.a. skyddsrum och
panncentral. Byggnaden är blåklassad av stadsmuseet vilket betyder att
dess kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminne
i kulturminneslagen. Arkitekter är
12
CBInytt 2 – 2014
Charles Eduard och Léonie ”Lola”
Geisendorf.
CBI Betonginstitutet fick förtroendet att tillståndsbedöma fastigheten,
ge förslag till åtgärder samt att arrangera fullskaleprov med lagning
av betongskador och rengöring av
fasader.
Balkongerna har skador i form av
kraftiga sprickor, bompartier och
spjälkning i betong. Beträffande pelare finns det skador nedtill på 23 av
41 pelare.
Strukturanalyser av betongen i
fasadelement med fönster visade att
tydliga sprickor fanns i betongen med
ett karakteristiskt sprickmönster för
ASR med sprickor som går igenom
både ballast och cementpasta. I enstaka fall har sprickorna medfört att
armeringen blivit oskyddad mot korrosion och orsakat spjälkningar som
följd. Betongen i fasadelement utan
fönster är i bra skick.
Flera olika rengöringsmetoder har
provats. Utförda försök visar att det
är stora variationer beträffande hur
hårt föroreningarna sitter fast på betongytan, vilket medför att det krävs
val av rätt rengöringsmetod för respektive yta. CBI Betonginstitutet bedömer att rengöringsarbetet behöver
utföras i nära samarbete med ansvarig
arkitekt. Kontinuerligt godkännande
av utfört arbete krävs för att säkerställa kvalitén.
Försök med lagning av skadad betong där lagningarna ska ha samma
kulör och ytstruktur som omgivande
betongytor visar att det är möjligt att
få ett gott resultat. Tillåtna avvikelser,
i kulör och ytstruktur, från omgivande
betongytor bör fastställas före kontraktskrivning.
Bertil Nyman
[email protected]
fortsättning från sid. 5...
Obesvarade frågor
Trots omfattande bevis om att tillsatsmaterial kan minska risken för
ASR i betong finns fortfarande ett
antal obesvarade frågor. Det gäller i
synnerhet den lämpliga ersättningsnivån av cement/klinker för att effektivt kunna minska risken för ASR.
Det finns en grå zon vid nivåer under
25 % när man inte kan ta för givet att
tillsatsmaterialen är garanterat effektiva mot ASR [5]. Beträffande kiselstoft, har den visats motverka ASR i
ett tidigt stadium genom att minska
porlösningens pH. Men studier har
visat att pH ökar igen på lång sikt
[6], vilket också ökar risken för ASR.
Det finns frågor även kring tillsatsmaterial som inte omfattas av europeiska standarder, som kalkhaltiga
flygaskor, askor från bioeldning eller
några naturliga puzzolaner. Alkalihalten i dessa material kan ibland vara
hög och det finns risk att alkalierna
frigörs i betongens porlösning [7],
vilket i längden kan ha motsatt, negativ, effekt för ASR.
Avgiftsfri utbildning
parallellt med arbetet
CBI Betonginstitutet och Företagsekonomiska Institutet (Fei)
har i ett unikt samarbete tagit
fram utbildningsplaner och ansökt om att bedriva Yh-utbildningar inom betongområdet.
Resultatet blev två utbildningar
med start den 19 november
2014.
YH-utbildning är en yrkeshögskoleutbildning som anordnas i
samverkan med arbetslivet och
på uppdrag av myndigheten för
yrkeshögskolan.
För mer info: www.fei.se/yh
Grattis Björn! Under konferensen på Island
mottog CBI-medarbetaren Björn Lagerblad pris
för ett gediget arbete inom resurssnål betong
Välkommen på CBI:s
informationsdag
den 12 mars 2015
Anmälan och mer
information hittar du på
www.cbi.se
Referenser sid 5 och 13:
[1]
E. Schäfer, B. Meng, Einfluss von Zement und Zusatzstoffen auf das Alkaliangebot für
eine Alkali-Kieselsäure-Reaktion, 2004.
[2]
K. Schmidt, H. Hilbig, D. Heinz, ASR in Concrete with Supplementary Cementitious
Materials Effect of Pore Solution Composition on Damage, in: 12th Int. Congr. Chem. Cem., 2007:
pp. 1–12.
[3]
I.G. Richardson, The nature of the hydration products in hardened cement pastes, Cem.
Concr. Comp. 22 (2000) 97–113.
[4]
B. Lothenbach, K. Scrivener, R.D. Hooton, Supplementary cementitious materials, Cem.
Concr. Res. 41 (2011) 1244–1256.
[5]
M. Thomas, A. Dunster, P. Nixon, B. Blackwell, Effect of fly ash on the expansion
of concrete due to alkali-silica reaction - Exposure site studies, Cem. Concr. Compos. 33 (2011)
359–367. doi:10.1016/j.cemconcomp.2010.11.006.
[6]
R.Doug Hooton, Advantages of silica fume-slag ternary binders for production of durable concrete, in: Proc. XXII Nord. Concr. Res. Symp., 2014: pp. 9–12.
[7]
U. Mueller, P. Bürgisser, F. Weise, B. Meng, The natural pozzolana “Rhenish trass” and
its effect on ASR in concrete, in: Sixth Int. Conf. Concr. under Sev. Cond. Environ. Load. - CONSEC10, Mérida, Mexico, 2010: pp. 313–320.
CBInytt 2 – 2014
13
Biblioteket
CBI:s intressentförening
NYHETER
!
Bio-aggregate-based building materials: Applications to
hemp concretes
fib Model Code for
Concrete Structures 2010
fib / Special activity group 5,
New model code
Fédération internationale
du béton & Ernst & Sohn (2013)
www.fib-international.org,
www.ernst-und-sohn.de
ISBN: 978-3-433-03061-5
Sofiane Amziane (ed),
Laurent Arnaud (ed)
ISTE; John Wiley & Sons
(2013) www.wiley.com
ISBN: 978-1-84821-404-0
Bridge, maintenance, safety,
management, resilience
and sustainability
[Conference p proceedings]
Fabio Biondini (ed),
Dan M.Frangopol (ed)
Taylor & Francis (2012)
www.taylorandfrancis.com
ISBN: 978-0-415-62124-3
Code-type models for
structural behaviour of
concrete: Background of the
constitutive relations
and material models in the fib
Model Code for Concrete
Structures 2010
fib / State-of-art report Task
Group 8.7, Code-type models
for concrete behaviour, within
fib Commission 8, Concrete
Fédération internationale
du béton (2013)
www.fib-international.org
ISBN: 978-2-88394-110-6
Bond and anchorage of
embedded reinforcement:
Background to the fib
Model Code for Concrete
Structures 2010
fib / Technical report by Task
Group 4.5 Bond models within
fib Commission 4 Modelling of
structural behaviour and design
Fédération internationale
du béton (2014)
www.fib-international.org
ISBN: 978-2-88394-112-0
Concrete industrial floors: A guide
to design and construction 4th ed.
(Concrete society technical report 34)
The Concrete society
The Concrete society (2013)
www.concrete.org
ISBN: 978-1-904482-77-2
14
CBInytt 2 – 2014
Alfa Rör AB bildades 1966 av ett
flertal betongrörs- och betongbrunnsfabrikanter för att samordna marknadsföring och tillverkning. Samarbetet utmynnade i ett gemensamt
kvalitetssystem och produkter som
kan användas tillsammans oberoende
av tillverkande företag.
Idag ägs Alfa Rör AB av fyra delägare: MEAG Va-system, Starka
Betongingindustrier, Dahlgrens Cementgjuteri och Visby Cementvaru
AB som tillverkar och säljer VAprodukter i hela landet under varumärket Alfa.
Alfa VA-system omfattar både
rör och brunnar samt färdiga anläggningar som används inom såväl
statliga verk, kommuner och företag
som enskilda fastigheter. Exempel
på anläggningar kan vara olika reningsanläggningar för bensin och olja
för dag- eller spillvatten samt fettavskiljare, pumpstationer och enskilda
avloppsanläggningar.
Många anläggningar skräddarsys
efter kundens önskemål bland annat
med avseende på vinklar, höjder och
vattengångar.
Rör och brunnar gjuts i regel med
betong av jordfuktig konsistens och
direktavformas efter gjutning.
Nedstigningsbrunn ”ALFA Perfect”
gjuts med självkompakterande betong. Rännorna formas med utskuren cellplast, formad efter kundens
önskemål. Ingen handvallning krävs
vilket är mycket bra ur arbetsmiljösynpunkt.
Den rationella tillverkningsmetoden innebär också korta leveranstider.
Vi försöker ständigt förbättra våra
VA-lösningar på olika sätt. Till exempel har Alfa varit med och utvecklat
PG-fogen, en ingjuten tätning som
numera används av betongrörstillverkare världen över.
Vi var först i Europa att använda
ett tillsatsmedel i betong till rör och
brunnar som gör produkterna svavelväteresistenta. Medlet i betongen förhindrar att svavelvätegasen övergår
till svavelsyra på betongytan.
Alfa VA-produkter kännetecknas
av det breda användningsområdet,
moduluppbyggnaden, den täta gummifogen och att de naturligtvis är
av – betong!
tillverkade
www.alfaror.se
Progress in polymers in
concrete
[Conference papers]
Ru Wang (ed),
Zhenghong Yang (ed)
Trans Tech Publications (2013)
www.ttp.net
ISBN: 978-3-03785-680-2
Design and construction
of nuclear power plants
Rüdiger Meiswinkel, Julian
Meyer, Jürgen Schnell
Ernst & Sohn; Wiley (2013)
www.ernst-und-sohn.de/
www.wiley.com
ISBN: 978-3-433-03042-4
Kontakt: Eva Lundgren, bibliotikarie,
010-5166034, [email protected]
Aquajet Systems AB är ett av världens ledande specialistföretag inom
vattenbilningstekniken. I fronten av
den tekniska utvecklingen och tillhandahåller avancerade systemlösningar till professionella vattenbilningsföretag världen över.
Vattenbilning eller som den internationella benämningen lyder,
Hydrodemolition, där vatten under
höga tryck och flöden är det perfekta mediet för att ta bort skadad och
försämrad betong från t.ex. broar,
pelare, vattendammar, vattenkraftverk, kärnkraftverk, torrdockor
och övriga betongkonstruktioner.
Ständig produktutveckling är en
förutsättning för att vidmakthålla
Aquajet:s starka ställning på marknaden. Design, konstruktion, utveckling samt tillverkning av nyckelkomponenter sker inom företagets
väggar vilket ger full kontroll och
kontinuitet i produktutvecklingen.
Våra kunders erfarenheter och
önskemål utgör en motor och kontinuerlig drivkraft för vår produktutvecklingsavdelning att ständigt
se nya lösningar. De senaste årens
tekniska lösningar har fokuserat på
driftsäkerhet och effektivitet för
bättre lönsamhet för våra kunder.
Ett antal av de nya tekniska innovationerna har etablerat en ny standard
inom vattenbilningstekniken och är
därför patenterade. Aquajet Systems
erbjuder ett mycket brett produktsortiment inom vattenbilningstekniken,
flexibla och uppgraderingsbara robotar uppfyller marknadens alla behov.
Robotarna tillsammans med ett brett
program av tillbehör gör det möjligt
att utföra de flesta arbetsuppgifter.
System för vattenbilning av kantbalkar och under broar ger ytterligare
konkurrensfördelar för våra kunder. Pelarringen är ett unikt verktyg
som bearbetar cirkulär betongpelare
mycket effektivt. Aquajet säljer och
utvecklar även högtryckspumpar för
vattenbilning och industrisanering
och har ett brett utrustningsprogram
för industrisanering.
www.aquajet.se
CBInytt 2 – 2014
15
Vill läsa CBI-nytt två gånger om året?
Får du redan CBI-nytt men har bytt
adress? Fyll i talongen och skicka den till:
CBI Betonginstitutet
CBI-nytt, 100 44 Stockholm
eller maila till:
[email protected]
Namn
Vid adressändring vänligen uppge
även gamla adressen.
Företag
Adress
Postnr/ort
e-post
NYHET!
Nu kan d
u välja om
du vill få
CBI-nytt so
m
pappersti
dning, dig
it
a
lt
eller båd
e och.
CBI:s intressentförening
Finansiärer av
CBI:s grundforskning
• Abetong AB
• Betongindustri AB
• Cementa AB
Maila dit
t önsk
cecilia.eklun emål till:
[email protected]
•AB Färdig Betong
•AB Strängbetong
•Swerock AB
Övriga medlemmar
Aercrete
Alfa Rör AB
Aquajet Systems AB
BASF Construction
Chemicals Sweden AB
• Bekaert Svenska AB
• Benders Sverige AB
• Cementor AB
• Cemex AB
• Conjet AB
• Conmat AB
• COWI AB
• AB Finja Betong
• MinFo
• Modern Betong AB
• NFM Flytgolv AB
• Nordisk Stenimpregnering
• Nordkalk AB
• Omya AB/Björka Mineral AB
• Projektengagemang
Anläggningsunderhåll
• Ramböll Sverige AB
•
•
•
•
• SABO AB
• Saint Gobain Byggprodukter AB
• SF Marina Wallhamn AB
• SIKA Sverige AB
• SMA Svenska Mineral AB
• SSAB Merox
• S:t Eriks
• Stenindustrins
Forskningsinstitut AB
• Sto Scandinavia AB
• AB Stockholmshem
• Stockholms stad;
Trafikkontoret
• Svea Golv och Betong AB
• Sveriges Bergmaterialindustri
• Svevia AB
• Sweco Structures AB
• Trafikverket
• Tyréns AB
• Vattenfall AB
• WSP Sverige AB
Något för ditt företag?
Kontakta Katarina Malaga,
010-516 68 00 eller
[email protected]
Mer information om
intressentföreningen
finns på www.cbi.se
CBI Betonginstitutet
100 44 Stockholm
Tel: 010-516 68 00
[email protected]
www.cbi.se
c/o SP
Box 857 501 15 Borås
Tel: 010-516 68 00
c/o SP
Ideon
223 70 Lund
Tel: 010-516 68 00
