Gräsmarker i Tibet minskar global uppvärmning

12
Radar
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Nyheter
Gräsmarker i Tibet minskar
global uppvärmning
Den globala uppvärmningen har ökat grönskan på den tibetanska högplatån. Men till
skillnad från Arktis, där grönskan skyndar på
uppvärmningen, har de tibetanska gräsmarkerna en avkylande effekt på klimatet visar
en ny forskningsrapport.
Väldigt förenklat kan effekten beskrivas som
den avkylning en erfar när en går ur duschen
Produktion av palmolja är den främsta anledningen till
att regnskog skövlas i Indonesien och Malaysia.
Foto: Reurinjkan/Flickr/Creative commons
Negativ återkoppling innebär att temperatu rökningen i Tibet till följd av klimatförändringarna bromsas. Utan sådan återkoppling
hade uppvärmningen på den tibetanska högplatån gått snabbare. Positiv och negativ återkoppling sker hela tiden samtidigt, men det
unika på den tibetanska högplatån är att den
negativa återkopplingen är kraftfullare. När
temperaturerna ökar på platån ökar grönskan. Men till skillnad från Arktis så bidrar
den ökade växtproduktionen i Tibet till att
den globala uppvärmningen försvagas.
– Förklaringen är att effekten av att ökad
vattenavdunstning från växterna kyler ner
luften har större betydelse i Tibet, säger Deliang Chen.
Foto: Roland Johansson/TT
Likt en ond spiral skyndas den
globala uppvärmningen på av så
kallad positiv återkoppling
(vilket
förvirrande nog är
negativt för klimatet). Positiv återkoppling innebär
att konsekvenserna av uppvärmningen i sin tur
Deliang Chen
orsakar ytterligare temperaturökningar. Ett exempel är att tinande permafrost
i Sibirien gör att stora mängder metangas frigörs, vilket i sin tur bidrar till förstärkt växthuseffekt. I Arktis opererar en liknande effekt; med temperaturökningar kommer ökad
växtlighet, vilket i sin tur minskar jordytans
förmåga att reflektera solljus och därmed ytterligare bidrar till ett varmare klimat. Men
nu har forskare upptäckt en omvänd effekt i
Tibet – så kallad negativ återkoppling.
– Vi hade förväntat oss en liknande effekt i
Tibet som i Arktis, men så var inte fallet, berättar Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet och en av
forskarna bakom upptäckten.
Åtgärder för att rehabilitera gräsmarker i Tibet har gett oväntat gott resultat och kan enligt ny forskning bromsa
uppvärmning av klimatet. Gräsmarkerna har under årtionden skadats av till exempel gruvdrift och boskapsskötsel.
utan att torka sig förklarar Deliang Chen.
Även tidigare klimatmodeller tar hänsyn till
denna kyleffekt, men den har aldrig observerats i samma storleksordning tidigare. Forskningsrapporten pekar på de tibetanska gräsmarkernas viktiga roll för klimatet. Liknande
effekter kan förväntas i bland annat Mongoliet. Genom mer forskning om den biofysiska
kopplingen mellan landytan och atmosfären
tror forskarna bakom projektet att bättre förståelse för klimatförändringarna på den tibetanska högplatån kan uppnås. Dessutom kan
det bidra till att minska klimatförändringarnas negativa konsekvenser.
– Genom att återställa gräsmarker i Tibet
kan klimatet förbättras både lokalt och globalt, menar Deliang Chen.
Den tibetanska högplatån täcker ett område
på 2,5 miljoner kvadratkilometer och ligger
på en genomsnittlig höjd av 4500 meter över
havet. Näst efter Antarktis och Arktis lagrar
platån mer is än någon annan plats i världen,
varför den också kallas ”världens tredje pol”.
På grund av sin unika karaktär har området
en stor påverkan på det globala klimatet; det
styr monsunregnen på den indiska subkontinenten och i sydöstra Asien, och förser sto-
ra delar av Asien med vatten. Deliang Chen
tycker att den senaste forskningsrapporten
också bidrar till att uppmärksamma Tibets
unika roll i världens klimat.
– Arktis har fått stor uppmärksamhet i såväl media som forskningen på grund av närheten till och betydelsen för USAs och Europas väder och klimat, tycker Deliang Chen.
Vår forskning visar att den tredje polen har
underskattats.
De gräsmarker som forskningsrapporten slår
fast som en nedkylande faktor har under årtionden skadats av mänskliga aktiviteter som
gruvdrift och boskapsskötsel. Men åtgärder
som vidtagits för att rehabilitera gräsmarkerna verkar ha gett resultat – enligt Deliang
Chen har den naturliga återhämtningen på
högplatån varit ”oväntat stor”. Ungefär en
tredjedel av högplatån utgörs av gräsmarker,
och ytterligare rehabilitering av dessa kan
underlätta hållbar ekologisk utveckling i regionen och ge klimatfördelar såväl lokalt som
globalt.
Resultaten av studien publicerades i forskningstidskriften PNAS tidigare i sommar.
Sebastian van Baalen