En kvalitativ studie om Viktiga faktorer i

PSYKISK OHÄLSA
EN KVALITATIV STUDIE OM VIKTIGA
FAKTORER I ÅTERHÄMTNINGEN AV PSYKISK
OHÄLSA UTIFRÅN PROFESSIONELLAS
UPPFATTNING
ANNIE MARKEZIC
SANDRA WILBRING
Examensarbete i socialt arbete
15 hp
Socionomprogrammet
Maj 2013
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
PSYKISK OHÄLSA
EN KVALITATIV STUDIE OM VIKTIGA
FAKTORER I ÅTERHÄMTNINGEN AV PSYKISK
OHÄLSA UTIFRÅN PROFESSIONELLAS
UPPFATTNING
ANNIE MARKEZIC
SANDRA WILBRING
Markezic, Annie & Wilbring, Sandra. Psykisk ohälsa. En kvalitativ studie om
viktiga faktorer i återhämtningen av psykisk ohälsa utifrån professionellas
uppfattning. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola:
Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2013.
Syftet med studien är att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer
som är av vikt i återhämtningen från psykisk ohälsa. Vidare syftar studien till att
belysa vilken betydelse Fontänhuset uppfattas ha i återhämtningsprocessen utifrån
professionellas uppfattning. Frågeställningarna är: Vilka faktorer uppfattas som
viktiga gällande återhämtning för individer som lider av psykisk ohälsa utifrån
professionellas uppfattning? Hur uppfattas Fontänhusets betydelse i relation till
återhämtning för personer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas
uppfattning? Metoden till denna studie är en kvalitativ ansats med
semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssätt har empowerment
använts. Även socialkonstruktivism har använts som teori för att förstå det som
konstrueras som normalt respektive avvikande och vilken betydelse det får i
relation till professionellas uppfattning om viktiga faktorer i återhämtningen från
psykisk ohälsa. De faktorer som uppfattas vara av vikt gällande återhämtning från
psykisk ohälsa är frivillighet, att individen ges tid, egen makt och
självbestämmande, sociala relationer och stöd från andra. Även psykosocial
rehabilitering och sysselsättning samt självkänsla och att individen ses som en
människa är viktiga faktorer utifrån de professionella. I återhämtningsprocessen är
empowerment ett genomgående tema då det uppfattas som viktigt för att varje
individ ska finna sin inre styrka och en vilja att förändra sin livsituation. Likaså
socialkonstruktivism är genomgående då det konstruerar vad som är normalt
respektive avvikande och vad som därmed uppfattas som viktigt för att skapa sig
en god hälsa.
Nyckelord: Empowerment, Fontänhuset, psykisk ohälsa, socialkonstruktivism,
återhämtning
2
MENTAL ILLNESS
A QUALITATIVE STUDY OF IMPORTANT
FACTORS IN RECOVERY FROM MENTAL
ILLNESS BY PROFESSIONALS PERCEPTIONS
ANNIE MARKEZIC
SANDRA WILBRING
Markezic, Annie & Wilbring, Sandra. Mental illness. A qualitative study of
important factors in recovery from mental illness by professionals perceptions.
Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of
health and society, Department of social work, 2013.
The aim of this study is to investigate professionals perceptions of the factors that
are important in recovery from mental illness. The study also aims to focus at the
importance Fountain House perceive to have in the recovery from professionals
perceptions. The questions are: What factors are perceived as important regarding
recovery for individuals suffering from mental illness by professionals
perceptions? How important is Fountain House in relation to the recovery for
individuals with mental illness by professionals perceptions? The method for this
study is a qualitative approach with semi-structured interviews. As a theoretical
approach has empowerment been used. Social constructivism has been used to
understand what is constructed as normal and abnormal, and its relevance in
relation to professionals perceptions of the important factors in recovery from
mental illness. The factors that are perceived to be of importance regarding
recovery from mental illness is voluntary, the individual is given time,
empowerment and self-determination, social relationships and support from
others. Also psychosocial rehabilitation and employment, self-esteem and that the
individual is seen as a human being are perceived as important factors. In the
recovery process empowerment is a constant theme when it is perceived as
important for each individual to find their strength and need for a changed
situation. Social constructivism is consistently when the society constructs what is
normal and abnormal, and this creates what is perceived as a good health.
Keywords: Empowerment, Fountain House, mental illness, recovery,
social constructivism
3
FÖRORD
Vi vill börja med och tacka våra fem respondenter som medverkat i denna studie.
Ni har gjort en stor insats och utan er hade inte denna studie varit möjlig. Vi är
otroligt tacksamma för er öppenhet och vänlighet vilket har varit till stor hjälp i
utformandet av detta examensarbete.
Vi vill även tacka vår handledare Irena Dychawy Rosner för hennes engagemang
och idéer. Hon har varit ett stort stöd under hela studiens gång.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning .............................................................................................................. 7
1.1 Problemformulering ....................................................................................... 8
1.2 Syfte och frågeställningar .............................................................................. 9
1.3 Avgränsning ................................................................................................... 9
1.4 Disposition ..................................................................................................... 9
2. Tidigare forskning................................................................................................ 9
2.1 Psykisk ohälsa ................................................................................................ 9
2.2 Psykiatrireformen......................................................................................... 10
2.2.1 Sektoriseringen ..................................................................................... 10
2.3 Normalisering .............................................................................................. 11
2.4 Människosyn ................................................................................................ 11
2.5 Fontänhuset .................................................................................................. 12
2.5.1 Enheterna .............................................................................................. 12
2.5.2 Självhjälp, själbestämmande och frivillighet ........................................ 13
2.6 Viktiga faktorer ............................................................................................ 14
2.6.1 Självkänsla och hopp ............................................................................ 14
2.6.2 Sysselsättning och delaktighet .............................................................. 14
2.6.3 Psykosocial- samt arbetsinriktad rehabilitering .................................... 15
2.6.4 Samverkan ............................................................................................ 16
2.6.5 Fokus på individen och självbestämmande .......................................... 17
2.7 Återhämtning ............................................................................................... 17
2.7.1 Återhämtningsprocess ........................................................................... 17
2.7.2 Mätbar återhämtning ............................................................................. 18
2.7.3 Individuell återhämtningsprocess ......................................................... 18
2.7.4 Verksamheters samt andra människors uppgifter i återhämtningen ..... 18
3. Teori ................................................................................................................... 19
3.1 Socialkonstruktivism ................................................................................... 19
3.1.1 Sociala relationer och gemenskap......................................................... 20
3.1.2 Sociala stödsystem ................................................................................ 20
3.2 Empowerment .............................................................................................. 21
3.2.1 Personlig, kulturell samt strukturell makt ............................................. 22
3.2.2 Empowerment - samband mellan individ och samhälleliga strukturer . 23
4. Metod ................................................................................................................. 24
4.1 Kvalitativ metod .......................................................................................... 24
4.1.1 Fallstudie som design............................................................................ 24
4.1.2 Semistrukturerad intervju ..................................................................... 25
4.1.3 Kvalitativ innehållsanalys ..................................................................... 25
5
4.1.4 Fördelar och nackdelar med en kvalitativ ansats .................................. 26
4.2 Urval ............................................................................................................ 26
4.3 Tillvägagångssätt ......................................................................................... 27
4.4 Insamling av material................................................................................... 27
4.4.1 Litteraturgenomgång ............................................................................. 27
4.5 Etiska överväganden .................................................................................... 28
5. Resultat och analys ............................................................................................ 29
5.1 Människosyn ................................................................................................ 29
5.2 Frivillighet ................................................................................................... 32
5.3 Självbestämmande ....................................................................................... 34
5.4 Tid ................................................................................................................ 35
5.5 Självkänsla och hopp ................................................................................... 36
5.6 Psykosocial rehabilitering ............................................................................ 39
5.6 Sociala relationer och gemenskap................................................................ 41
5.7 Stödsystem ................................................................................................... 42
5.8 Individens vilja ............................................................................................ 44
6. Diskussion .......................................................................................................... 45
6.1 Resultatdiskussion ....................................................................................... 45
6.1.1 Viktiga faktorer i återhämtningen ......................................................... 45
6.1.2 Forskarnas tankar .................................................................................. 47
6.2 Metoddiskussion .......................................................................................... 49
6.2.1 Förslag till vidare forskning .................................................................. 50
7. Slutsats ............................................................................................................... 50
8. Referenser .......................................................................................................... 51
Bilaga 1 .................................................................................................................. 55
Bilaga 2 .................................................................................................................. 56
Bilaga 3 .................................................................................................................. 57
6
1. INLEDNING
Denna studie undersöker vilka faktorer professionella uppfattar som viktiga i
återhämtningsprocessen gällande individer som lider av psykisk ohälsa.
Sociala problem används ofta för att ge en förklaring gällande människor som mår
sämre i befolkningen än andra. För att något ska kunna kallas ett socialt problem
måste det omfatta en grupp individer som kan urskiljas i samhället (Meeuwisse &
Swärd, 2002). Då folkhälsoproblem diskuteras omnämns ofta psykisk ohälsa vara
ett av det största i vårt samhälle. Många gånger skapar psykisk ohälsa svårigheter
hos individen där de dagliga sysslorna i livet blir allt svårare att hantera. Psykisk
ohälsa kan många gånger leda till psykiska funktionshinder. Dessa individer
upplever sig ofta som ensamma då en rädsla för att ta kontakt med andra
människor infinner sig. Att inte kunna möta de krav som ställs på människor i
allmänhet blir ofta ouppnåeliga för individer som lider av psykisk ohälsa, det kan
handla om allt från att ha ett socialt umgänge till att kunna sköta sitt arbete på ett
exemplariskt sätt. Dessa förväntningar skapar ofta stress som således leder till att
individen drar sig undan (Brusén, 2005).
Psykisk ohälsa är något som alltid kommer att drabba människor vilket innebär att
det måste finnas stöd och behandling för dessa individer. Socialstyrelsen gjorde en
uppskattning från 1995 och framåt för intresset att undersöka hur många
människor som led av psykisk ohälsa. Resultatet av detta blev 6/1000, vilket
innebär att i Sverige lider runt 45 000 människor av psykisk ohälsa (Sandlund,
2005). Enligt Karlsson (2008) beräknas det att en femtedel, förmodligen fler, av
befolkningen i Sverige kommer att drabbas av psykisk ohälsa någon gång i livet.
Bland annat ångest, oro, depression och ängslan anses vara några av de vanligaste
symtomen som drabbar befolkningen. Den psykiska ohälsan väntas även öka
vilket visat sig bland annat i fler sjukskrivningar som har berott på just psykisk
ohälsa. Detta visar på att många människor kommer att drabbas, vissa av mer
svåra och långdragna psykiska sjukdomar än andra.
Meeuwisse och Swärd (2006) anger betydelsen socialt arbete har i samband med
att hjälpa individer mot en förändring av sin livsituation samt vikten av att arbeta
för empowerment och alla människors rätt till en god välfärd. Inom det sociala
arbetet arbetar man för att förhindra att människor i samhället ska hamna i
förtryck samt utanförskap. Schön (2012) anger att individer med psykisk ohälsa
ofta upplever sig vara marginaliserade och diskriminerade, och är en grupp som är
i behov av stöd från socialt arbete mot en förändrad livssituation. En förändrad
livssituation kräver viktiga faktorer i återhämtningen där fokus ofta uppges ligga
på sociala relationer, delaktighet, egen makt, självbestämmande samt ökad
självkänsla.
Topor (2004) anger att trots den stora andel människor som lider av psykisk
ohälsa och dess negativa konsekvenser detta medför finns det många människor
som återhämtar sig, och man ska inte försumma att återhämtning aldrig är för
sent. Psykisk ohälsa är inte något som är bestående hos en individ, inte heller
obotlig, utan många faktorer kan bidra till återhämtning bara det finns en vilja till
förändring.
7
1.1 Problemformulering
Enligt Bogarve, Ershammar & Rosenberg (2012) är ett sätt att enkelt förklara
psykisk ohälsa att det utgör ett lidande i form av en psykisk sjukdom så som
depression, bipolär sjukdom, ångest eller schizofreni. Som ett led i detta lidande
drabbas individen även av psykiska funktionshinder vilket kan visa sig i
svårigheter att hantera bland annat stress och oro. Psykisk ohälsa innebär även
svårigheter i att anpassa sig till samhällets och omgivningens krav. Det genererar
även ofta upplevelser om att vara diskriminerad, stigmatiserad samt annorlunda
vilket således blir ett genomgående tema i individens självuppfattning. Som ett led
i detta drar sig individen ofta undan sin omgivning då självkänslan är låg samt
känslan av att inte ha kontroll över sin livssituation bidrar till en osäkerhet, vilket
leder till problem i det vardagliga livet (a.a.). En bidragande orsak till upplevelsen
av stigmatisering samt utanförskap uppfattas ofta bero på samhällets syn på
individer som lider av psykisk ohälsa samt dess bristande kunskap om detta
tillstånd. Likaså lever attityder kvar i samhället där uppfattningar om psykisk
ohälsa tillhör teman som våld och oförutsägbarhet vilket således leder till ökad
marginalisering (Björkman, 2005). Andra konsekvenser av psykisk ohälsa är att
individen ofta är mottaglig för påverkan av andra människor och kan därmed göra
saker på grund av att andra anser det vara rätt. Likaså kan stresståligheten vara låg
vilket innebär att individen klarar av mindre stress där konsekvenser i form av
ångest kan visa sig. Dessa konsekvenser kan leda till att individen dra sig undan
då det finns en rädsla av att bli sårad eller att göra fel och uppfattas som konstig
och annorlunda av omgivningen (Lundin & Mellgren, 2012:b).
Individer med psykisk ohälsa uppfattas ofta som att de är en sjukdom och inte en
individ som har en sjukdom och som trots detta är en vanlig människa. Det kan
leda till problem för individen gällande arbete, kontakt med människor eller
svårigheter i att bemöta utanförskapet som ofta beror på det diskriminerande
förhållningssätt som finns i samhället. Det blir därmed ett genomgående tema i
individens liv. Ett viktigt led i att skapa sig ett hanterligt liv trots sin psykiska
ohälsa är att individen finner faktorer som är viktiga i återhämtningsprocessen till
ett bättre mående (Bracken & Ershammar, 2012). Faktorer av betydelse i
återhämtningsprocessen ses som avgörande i skapandet av en tillfredsställande
tillvaro. De faktorer som uppfattas som viktiga för individer som lider av psykisk
ohälsa är stödjande i hanteringen av deras livssituation och individen kan således
hantera sitt psykiska funktionshinder, vilket annars kan orsaka problem hos
individen. Faktorerna är således av stor vikt gällande minskad upplevelse av
diskriminering, marginalisering samt stigmatisering (Schön, 2012). Meeuwisse &
Swärd (2002) anger att insatser från socialt arbete har en betydande roll i att finna
lösningar på sociala problem, där psykisk ohälsa uppfattas tillhöra ett av de
sociala problem som finns i samhället. Beroende på vad samhället konstruerar
som viktigt i att inte avvika och tillhöra ett socialt problem, menar Sahlin (2002)
därmed kommer att forma de insatser som uppfattas vara av vikt för att skapa sig
ett bättre mående och bli en del av det normala i samhället. Enligt WHO (World
Health Organization) är en definition av god hälsa att en människa ska inneha
psykiskt, fysiskt samt socialt välbefinnande, vilket relaterar till mer än bara
sjukdomsfrånvaro (www.who.int).
Med denna studie vill vi forskare därmed få en ökad kunskap i viktiga faktorer i
återhämtningen utifrån professionellas uppfattning inom det sociala arbetet, då det
för individer med psykisk ohälsa annars kan komma att påverka dem i negativ
bemärkelse i det dagliga livet.
8
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka professionellas uppfattning om vilka
faktorer som är av vikt gällande återhämtning då en individ lider av psykisk
ohälsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse verksamheten
Fontänhuset uppfattas ha i återhämtningsprocessen utifrån professionellas
uppfattning.
Frågeställningarna blir således
1. Vilka faktorer uppfattas som viktiga gällande återhämtning för individer
som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning?
2. Hur uppfattas Fontänhusets betydelse i relation till återhämtning för
individer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning?
1.3 Avgränsning
Studien fokuserar på ett Fontänhus som är beläget i södra Sverige. Valet gjordes
då studien syftar till att få en djupare förståelse av professionella i en verksamhet.
På grund av tidsbrist är det bara en verksamhet som undersöks. När individer med
psykisk ohälsa omnämns i studien syftar det till individer som är 18 år och äldre,
då verksamheten som undersöks arbetar med denna målgrupp. I studien särskiljs
inte återhämtningsfaktorer utifrån vilken diagnos eller sjukdom den psykiska
ohälsan medför. Detta eftersom verksamheten som undersöks inte diskuterar
diagnoser eller sjukdomar, utan istället fokuserar på det friska, oberoende av
vilken diagnos individer kan lida av. Likaså omnämns det inte i den studerade
litteraturen skillnader gällande återhämtningen från psykisk ohälsa beroende på
psykisk sjukdom.
1.4 Disposition
I kapitlet tidigare forskning kommer en genomgång kring psykisk ohälsa,
Fontänhuset och viktiga faktorer i återhämtningen att framföras samt en
genomgång av begreppet återhämtning. I teorikapitlet framförs de teoretiska
utgångspunkter som denna studie utgår ifrån, vilka är socialkonstruktivism samt
empowerment. I metodkapitlet kommer en förklaring i hur vi har gått tillväga för
att samla in information från respondenterna samt till tidigare forskning och
vilken metodologisk ansats som valts. I resultat och analyskapitlet kommer en
redogörelse av den information vi fått under intervjuerna med respondenterna som
analyseras med tidigare forskning samt till de teoretiska utgångspunkterna. I
diskussionskapitlet redovisas huvuddragen i studiens resultat som kommenteras
av oss forskare samt förslag till vidare forskning. I slutsatskapitlet kommer en
redogörelse för de slutsatser vi kommit fram till i denna studie.
2. TIDIGARE FORSKNING
I denna del av studien kommer tidigare forskning att redovisas som berör psykisk
ohälsa, begreppet återhämtning samt viktiga faktorer i relation till
återhämtningsprocessen.
2.1 Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa avser sådant som skapar konsekvenser på emotion, kognition samt
beteende. En förklaring av psykisk ohälsa är att en individ drabbas av en psykisk
sjukdom eller diagnos och ådrar sig därmed funktionshinder som resultat av den
psykiska sjukdomen som försvårar tillvaron (Manderscheid, Ryff, Freeman,
9
McKnight-Eily, Dhingra & Strine, 2009). Lundin & Mellgren (2012:a) anger en
definiton av psykisk ohälsa som är att om en individ har stora svårigheter i att
genomföra betydande uppgifter, och att dessa svårigheter kommer att kvarstå
under en längre period kallas det för psykisk ohälsa, även kallat psykiska
funktionshinder.
2.2 Psykiatrireformen
Psykiatrireformens syfte var att individer med psykisk ohälsa skulle integreras i
samhället, dess levnadsvillkor skulle normaliseras samt att de skulle ges stöd i
rehabiliteringen. De ville likaså avverka omhändertagandet för den slutna vården
samt förhindra patienternas långa boende på mentalsjukhusen (Ottosson, 2003).
Dessutom var en av psykiatrireformens huvudtankar som riksdagen år 1995
genomförde att kommunerna skulle ha ansvaret för de sociala verksamheter som
var inriktade mot sysselsättning samt boende, där det inte utövades en psykiatrisk
vård. Ett ansvar gällande arbetet skulle förtydligas mellan landsting och
kommuner så att en individ med psykisk ohälsa skulle kunna bli erbjuden en god
samt samverkande service och vård (Regeringens proposition 1995/96:72).
Brusén (2005) anger att bli intagen på ett mentalsjukhus för några decennier sedan
var en självklarhet då en individ blev psykiskt sjuk. Individen fick stanna kvar på
sjukhuset och flyttades till ett mindre vårdhem om han/hon inte tillfrisknat. De
individer som på grund av sin sjukdom blivit uteslutna från samhället skulle
fångas upp utav mentalsjukhusen. Förutom en plats att sova på erbjöd
mentalsjukhusen daglig sysselsättning, fritidsaktiviteter, behandling samt
medicinsk vård. Resurser samt viljan att sköta om individer med psykisk ohälsa
saknades dock i samhället och individerna placerades istället inom en
institutionsvård, även då den psykiska sjukdomen hade avtagit. Befolkningen
upplevde individer med psykisk ohälsa som aggressiva och skrämmande vilket
resulterade i att mentalsjukhusen blev en social fristad. Därmed skyddades
samhället, samtidigt som de med psykisk ohälsa skulle skyddas gentemot en
tillvaro som betraktades som svår i ett samhälle som ofta var emot samt ogillade
dessa individer. Individerna som befann sig på mentalsjukhusen hade en
begränsad social kontakt, vilket resulterade i att de skapade nya relationer till de
övriga individerna som befann sig på mentalsjukhusen. Ju längre man bodde på
ett mentalsjukhus utan att faktiskt ha psykiska problem, desto svårare blev det att
klara ett vanligt liv i samhället.
På 1960-talet utvecklades istället öppenvården allt mer inom psykiatrin med
mottagningar som befann sig på vanliga sjukhus eller ute i samhället. Det
resulterade i att individer med psykisk ohälsa blev allt mer synbara och därmed
ökade gemenskapen. Fram till 1995 minskade antalet slutenvårdsplatser från
ungefär 36 000 till cirka 10 000. Vården sågs istället som en serviceorganisation
där individen själv skulle skapa och bestämma över sitt liv. In i organisationen
tillkom det även nya professioner såsom socialarbetare, psykologer och
arbetsterapeuter. De olika professionerna skulle tillsammans inom den
psykiatriska vården arbeta i team där de hade ansvar för befolkningens
välbefinnande (Brusén, 2005).
2.2.1 Sektoriseringen
Bülow (2005) anger att sektoriserad vård innebär ett begränsat geografiskt område
där en utvald organisation har allt ansvar gällande öppen som sluten psykiatrisk
vård. Tanken med att sektorisera vården var att ha fler öppna vårdformer istället
10
för de slutna där ett resultat skulle blir att färre personer skulle återintas, tiderna
för att komma i kontakt med vården skulle kortas ned samt att sjukhusens
intagningar skulle reduceras till ett färre antal. Denna satsning på öppenvård
resulterade i att individer med mildrare grader av psykisk ohälsa hade lättare att få
tillgång till vård än tidigare. En annan effekt blev dock att individer som hamnade
i akuta kriser ökade markant. Då de öppna vårdformerna hade fokus på
behandling för individer som kunde föra sin talan, innebar det att de individer som
led av allvarligare psykisk ohälsa, så som till exempel psykoser, inte hade tillgång
till den vård de var i behov av. Psykiatrisk vård enligt sektoriseringsprincipen blev
ett så kallat komplement till institutionsvården. Det fick inte det genomslag man
från början hade tänkt då det skulle bli ett alternativt val gentemot institutionell
vård. Som ett led i sektoriseringen startades avinstitutionaliseringen där den
psykistriska vården, istället för att vara sluten, blev mer av öppnare former.
Resultatet av detta blev att socialtjänsten utformades där ett ökat ansvar för
socialtjänsten träddes i kraft för inräknandet av individer med svåra psykiska
problem. Med detta kom normalisering samt en förändrad människosyn till sin
verkan (a.a.).
2.3 Normalisering
Meeuwisse (1997) anger normalisering som innebär ett värnande om mänskliga
rättigheter, där rätten till självbestämmande, oberoende samt rätten till det stöd
som begärs i vissa situationer gäller alla människor. Hinder som uppkommer för
att delta aktivt i samhällslivet för en individ med psykisk ohälsa måste undanröjas
för att människan ska kunna ha möjligheten till att skapa förhållanden samt till att
leva ett normalt liv med samma levnadsvillkor som resterande befolkning.
Normalisering handlar om att olikheter måste utjämnas så att en individ med
psykisk ohälsa kan delta i samhället. Enligt Svensson (2007) innebär
normalisering en strävan mot det som är normalt, och det handlar i många fall om
att hjälpa människor som inte har till hands det som uppfattas som normalt, vilket
är ett genomgående tema i det sociala arbetet. Det handlar om att en individ ska
komma tillbaka till det ”normala” och inte längre avvika och denna process
benämns således normalisering. Genom en normaliseringsprocess finns det en
strävan om att få individen accepterad i samhället. Likaså en strävan om att
individer som ses som avvikande ska kunna leva ett normalt liv i samhället
tillsammans med alla andra. För att detta ska kunna ske är det människors
handlingar som uppfattas vara av vikt så som att visa solidaritet samt respekt. I
takt med att normaliseringsprincipen utmynnades har synen på individer med
psykisk ohälsa ändrats till att vara mer förstående samt en syn om att de ska ha
samma rättigheter som andra människor i samhället, att även de ska kunna vara
delaktiga.
2.4 Människosyn
Denhov (2007:a) nämner att om människor ska kunna uppleva en känsla av hopp
är det viktigt att människorna runt omkring individen ser personen som en individ,
som vem som helst, och inte en person som är en diagnos med en massa symtom.
Att istället se individen som en vanlig människa trots den psykiska ohälsan
han/hon drabbats av uppfattas förbättra självbilden samt minska skammen
individen oftast dras med. I detta sammanhang spelar vänlighet en viktig roll,
likaså saker som att hälsa och kalla individen vid namn är ofta mycket
hoppingivande eftersom man blir sedd och det uppfattas vara mycket
respektingivande. Att blir sedd som vilken människa som helst och inte som en
individ som är en sjukdom eller diagnos skapar ett värde. Som hjälpande är det
11
värdefullt för individen att de tar den tid som behövs då de träffas, att de kommer
ihåg saker som sagts eller hänt, att de ger respons samt att de finns kvar även om
individen i vissa fall beter sig ”annorlunda” (a.a.). Samtidigt som individen ska
ses som en vanlig människa får inte de problem individen har hamna i
skymundan. Anledningen till detta är att den psykiska ohälsan påverkar dem
negativt och orsakar konsekvenser som hindrar dem från att utföra vardagliga
sysslor, vilket man bör vara medveten om för att hjälpa på bästa sätt. Därför bör
människor, både vad gäller anhöriga och professionella, ha ett ”både och”
perspektiv då en individ lider av psykisk ohälsa. Det gäller att ha en balansgång
mellan att se individen som frisk respektive som sjuk, vilket kan vara
problematiskt inom olika verksamheter där en del gärna vill betona individen som
antingen frisk eller sjuk för att lättare sätta in hjälpinsatser (Topor, 2004).
2.5 Fontänhuset
Fontänhuset hör till klubbhusrörelsen som grundades i USA, New York, 1948 av
före detta patienter på ett mentalsjukhus. De menade att vården inom psykiatrin
institutionaliserade patienter samt att de såg dem som endast sjuka istället för att
ge möjligheter till ett sundare liv. Under 1980-talet utvecklades verksamheten
internationellt och idag finns ungefär 300 klubbhus och därmed ungefär 55 000
medlemmar runt om i världen. Klubbhuset är en modell för psykosocial
arbetsinriktad rehabilitering som riktar sig till människor som har eller har haft
kontakt med psykiatrin (Meeuwisse, 1997). I Sverige startades det första
klubbhuset i Stockholm 1980 och idag finns det 11 klubbhus i Sverige. Inom
klubbhusen kallas individerna med psykisk ohälsa för medlemmar. Som medlem
på klubbhuset är det ett kostnadsfritt samt frivilligt deltagande, där varje individ
kan komma att påverka sin livssituation samt sitt dagliga liv genom att erhålla
möjligheter som klubbhuset erbjuder. Klubbhuset bidrar likaså med meningsfullt
arbete och gemenskap. Verksamhetens mål är att medlemmars självrespekt,
självförtroende och den sociala kapaciteten ska återupprättas genom vänskap,
arbete och självständighet. Att ta tillvara samt utveckla de friska sidorna hos en
människa genom arbete och vänskap är en av klubbhusets huvudtankar. På ett
klubbhus förekommer ingen behandling, såsom terapisamtal eller medicinsk
behandling då det uppfattas som ett hinder i att skapa god kontakt med
medlemmarna. Personalen på klubbhuset bär inga vita rockar, medlemmarna är
inga patienter och det finns inga låsta dörrar inom klubbhuset. Det är
medlemmarna som tillsammans med handledare driver klubbhuset genom
meningsfullt samt gemensamt arbete. Det betonas att tidbegränsade insatser inte
är att föredra istället bör fokus ligga på att låta individen stödjas av icke
tidsbegränsade insatser där individen är delaktig i hur återhämtningsprocessen ska
gå till (a.a.). Karlsson (2008) nämner att medlemmarna i ett klubbhus är med på
alla möten och att det inte finns några speciella rum som bara är till för
handledarna, utan alla vistas i samma utrymme. Tanken är att klubbhusen inte ska
kunna drivas utan medlemmar och verksamheten hålls uppe med hjälp av
medlemmarnas insatser. Enligt Burns & Firn (2005) var tanken med
klubbhusmodellen att skapa ett synsätt, både hos individerna själva samt hos
resten av samhället, att även människor som drabbats av psykisk ohälsa kan vara
arbetssamma och skapa produkter och som ett led i detta blir individen sedd som
en person som har kompetens.
2.5.1 Enheterna
Klubbhuset består av olika enheter. Fontänhuset som undersökts består av fyra
enheter: service, kök och restaurang, kontoret samt fjärde våningen.
12
Service är den enhet där man som medlem kan välja att sitta i receptionen och där
uppgiften är att bland annat ta emot samtal samt välkomna besökare. Man kan
även hjälpa till i klubbhusets café, där uppgifter kan vara att koka kaffe, göra
smörgåsar och expedierar i kassan (www.fontanhuset.se).
Kök och restaurang är enheten där medlemmar och handledare jobbar tillsammans
med att förbereda samt tillaga maten som ska serveras under dagen. Efter lunchen
hjälps man åt att diska och städa. Varje vecka bestäms en meny som man
gemensamt kommer överens om (www.fontanhuset.se).
Kontoret är en enhet där en arbetsuppgift går ut på att man som medlem tillverkar
Fontänmagazinet vilken är en tidning som skapats av Fontänhusets medlemmar.
Varje månad kommer en nytt tidningsnummer ut där medlemmars
matlagningsrecept, dikter, berättelser med mera är med. En annan uppgift kan
vara att sköta e-posten eller statistik gällande antalet besökare i huset. Statistiken
har som syfte att bland annat kunna beakta antalet besökande medlemmar och
även de medlemmar som inte besökt huset under en tid. Då har man som uppgift
på varje enhet att kontakta denna person, antingen via telefon eller att man skickar
iväg ett vykort, detta kallas för reach out (www.fontanhuset.se).
Fjärde våningen är enheten där Vägar Ut, Unga Vuxna, Radiofontänen och PR
befinner sig. Vägar Ut arbetar med frågor som arbete och studier. Här hjälps man
åt tillsammans för att som medlem kunna integreras ut i samhället via arbete och
studier. Unga Vuxna är en grupp som består av medlemmar som är mellan 18 och
29 år. Syftet är att en identitet ska skapas och därefter ska man försöka komma ut
i samhället och skapa ett socialt nätverk. Radiofontänen sänds live från
Fontänhusets café varje torsdag. Det är medlemmar som skapar innehållet, är
programledare samt sköter den tekniska delen. Arbetet inom PR som utförs på
klubbhuset är till för att verksamheten ska uppmärksammas samt att metodiken
inom psykosocial rehabilitering som finns i verksamheten ska lyftas fram. Syftet
med PR-arbetet är även att de fördomar som förekommer angående psykisk
ohälsa ska motarbetas. De medlemmar som är med i detta arbete, går ut och
föreläser på skolor eller andra mindre verksamheter som kan tänkas vara i behov
av informationen (www.fontanhuset.se).
2.5.2 Självhjälp, själbestämmande och frivillighet
Klubbhuset startade som en självhjälpsgrupp med tanken om att människor som är
i en liknande situation träffas regelbundet för att hjälpa varandra. En viktig grund
inom verksamheten är frivilligheten. Alla medlemmar har rätten att själva välja
vad de vill arbeta med inom Fontänhuset och tanken är att medlemmarna aldrig
ska tvingas till något, både vad gäller att komma till Fontänhuset eller vad som
ska göras. Självhjälpsträffarna är vanligtvis obyråkratiska och där utgångspunkten
är deltagarnas erfarenheter samt upplevelser där fokus ligger på ”här och nu”.
Syftet med dessa träffar är att man som person ska kunna vara sig själv i en
atmosfär som är stödjande. Tonvikt läggs även på självständighet och
självbestämmande (Meeuwisse, 1997). De viktigaste funktionerna inom
självhjälpsgrupperna är de insatser som bidrar med identifiering, gemenskap samt
känslomässigt stöd och där det likaså finns möjligheter till självhjälp genom att
hjälpa andra. Studier visar att de medlemmar som är aktiva i självhjälpsgrupper
får nya perspektiv på sig själva, sitt liv samt de möjligheter som finns för att göra
en personlig förändring. Självhjälp framstår även som att det ger människan en ny
13
självkänsla, nya förhoppningar i livet samt ökad maktkänsla, vilket förknippas
med begreppet empowerment. Problem som anses vara privata blir inte märkliga
utan de blir istället allmänna då en persons känsla av att befinna sig i en viss
situation upphör, normaliserings-begreppet motsvarar denna utveckling (a.a.).
Likaså Nordén (2009) tar upp vikten av inflytande för individer som lider av
psykisk ohälsa. En modell som Beatrice Toll skapat i Göteborg, med ett liknande
förfållningssätt som klubbhuset har, bygger på tanken om att låta individerna
själva vara dem som har inflytande över sin livssituation. Personalen är dem som
ska vara stöttande men även hjälpa individerna till att finna de resurser som de bär
på. Tanken är att individerna ska utvecklas i den takt som de finner lämplig och
att man får misslyckas utan att det ska uppfattas som en total katastrof. Det ska
vara ett kravlöst synsätt som följs av personalen då det ses som den bästa vägen
för att lyckas ta sig ur den psykiska ohälsan och bygger upp självkänslan.
2.6 Viktiga faktorer
För att återhämtning ska kunna ske bör det finnas faktorer av betydelse för
individen där målet är ett bättre mående samt en bättre hälsa. Här nedan nämns ett
antal faktorer som uppfattas vara av stor vikt i relation till återhämtningen av
psykisk ohälsa.
2.6.1 Självkänsla och hopp
Många gånger upplever individer som drabbats av psykisk ohälsa att de mist
hoppet. Detta är ofta ett resultat av den bild som finns av psykisk ohälsa i
samhället, att psykisk ohälsa är ett hopplöst tillstånd. Det blir ofta något som
påverkar individen negativt i den bemärkelse att det blir som en del av individens
personlighet. Känslan av hopplöshet motverkar i sin tur en utveckling mot ett
bättre mående då individen anses befinna sig i ett statiskt tillstånd, där en
förändring ses som omöjlig. Detta innebär således svårigheter för professionella
att uppmuntra till insatser om individen redan bestämt sig för att en förändring
aldrig kommer att kunna ske (Topor, 2004). Som ett led i att drabbas av psykisk
ohälsa samt tappad känsla av hopp skadas även individens självkänsla. I
återhämtningsprocessen blir det därmed viktigt att finna en ny självkänsla som
vilar på en stabil och kontrollerad grund. I detta sammanhang spelar känslan av
hopp en avgörande roll då det underlättar utvecklandet av en god självkänsla. Med
en känsla av hoppfullhet mot en bättre framtid tillåter sig individen själv att söka
mot en meningsfull tillvaro där den psykiska ohälsan i allt mindre grad tar plats
(Young & Ensing, 1999). Brist på hopp innebär i många fall svårigheter i
återhämtningen. Känslan av hopp skapar mening i livet så som att individen har
hopp om att bli älskad, hopp om att känna sig delaktig samt hopp om att livet ska
bli meningsfullt. Då individen möter professionella inger dessa i många fall hopp
då de uppfattas som ett viktigt stöd samt som en trygghet i
återhämtningsprocessen dit individen kan vända sig vid uppkomna problem
(Cleary & Dowling, 2009).
2.6.2 Sysselsättning och delaktighet
Att dagarna känns meningsfulla är särskilt betydelsefullt då man lider av psykisk
ohälsa. Studier som gjorts visar på att för människor som lider av psykisk ohälsa
uppfattas det som betydelsefullt för välbefinnandet att ha en sysselsättning, som
bidrar med hoppfullhet och därmed leder till en bättre återhämtning. Ett exempel
dit individer med psykisk ohälsa kan vända sig till är så kallade Klubbrörelsen där
14
fokus ligger på att ge stöd, skapa sysselsättning i form av aktiviteter samt
arbetsträna med strävan mot ett bättre mående (Markström, 2005). Enligt Burns &
Firn (2005) är det betydelsefullt att det finns olika former av sysselsättning för
individer som lider av psykisk ohälsa eftersom det visar på att individen har
kompetens att vara produktiv som leder till en ökad tro på sig själv. Ett fokus på
individens starka sidor skapar större chans att lyckas där resultatet ökar
självkänslan, eftersom misslyckande ofta är något som individen har en rädsla
inför och därmed drar sig undan. Davidson (2011) nämner att individer med
psykisk ohälsa finner hopp samt engagemang i att utföra saker då de finner
aktiviteter som de kan underhålla sig med eftersom det bidrar med glädje och
nöje. Livet känns ofta i och med detta mer betydelsefullt samt att det visar att man
som individ kan bidra till samhället, som därmed bidrar till en känsla av att vara
som alla andra. Trots den psykiska ohälsans symtom samt begränsningar ser
individen en inneboende styrka och kompetens vilket i sin tur leder till ett ökat
välbefinnande samt bättre hälsa. I och med detta bygger individen upp sin sociala
förmåga som för många är ett problem då det ses som lättare att dra sig undan
omgivningen.
Sandlund (2005) beskriver att för att en individ med psykisk ohälsa ska kunna ha
en sysselsättning och i och med detta vara delaktig i ett arbete eller i en aktivitet är
det viktigt att tänka på de förväntningar som människor i individens omgivning
har. Det blir en samspelsprocess mellan individen och omgivningen. Visar
omgivningen att de har en tro gällande det individen tar sig an blir det lättare för
individen att våga testa. Om omgivningens syn på individen är misslyckande
införliva individen ofta det som en del av sin personlighet som kan resultera i
känslor av utanförskap samt stigmatisering. Topor (2004) menar på att likaså som
att individen är i behov av att finna olika aktiviteter eller sysselsättningar kan
individen vara i behov av att minska sin aktivitetsnivå i relation till
återhämtningen. En del människor tar på sig allt för mycket ansvar och har svårt
att säga nej eftersom det finns en strävan mot att visa att de klara av saker eller en
vilja om att bli bekräftad. Många gånger klarar inte individen av att göra allt som
man tidigare kunnat, men man försöker ändå. Det blir problematiskt eftersom man
ofta inte klarar av att komma upp i den nivå som tidigare. Det leder således till
stress och känslan av att det man gör är otillräckligt och skamfullt. Betydelsefullt i
detta sammanhang är då att försöka dra ned på de aktiviteter eller sysselsättningar
man håller på med för att inte drabbas av bland annat stress samt minskad
självkänsla.
2.6.3 Psykosocial- samt arbetsinriktad rehabilitering
I dagens samhälle finns det sysselsättningar, sociala verksamheter och
mötesplatser för individer med psykisk ohälsa. Det har resulterat i att dessa
människor har fått en bättre social situation då de har en chans att vara en del i
samhället. Det anses vara av stor vikt för att individerna ska får hjälp med att
kunna leva i samhället som resterande befolkning. Många gånger uppkommer
individens symtom då och då vilket innebär att individen kan bete sig annorlunda
jämfört med det beteende som förväntas vara det normala i samhället. Med hjälp
av psykosocial rehabilitering kan individen minska sina symtom och istället öka
sin inneboende kunskap för att få fram de sociala funktioner som tidigare funnits
där. Med psykosocial rehabilitering kan individen stödjas i att leva ett liv där
behovet av andra människors stödinsatser inte tar så stor plats, utan kan fungera
på ett självständigt vis i samhället (Lundin & Mellgren, 2012:a). Karlsson (2008)
anger a
15
tt det finns olika principer för att förstå psykosocial rehabilitering. Bland annat
ligger fokus på att visa betydelsen av att individen har en framtid som ses som
positiv, öka självständigheten för individen, främjar det engagemang som behövs
från individen, utveckla den kompetens individen har samt stötta individen till att
förbättra hans/hennes beteende. Tanken är att individen tillslut ska kunna befinna
sig i olika miljöer utan svårigheter. Meeuwisse (1997) anger vidare att målet med
psykosocial rehabilitering är att individens kapacitet ska utvecklas till det bättre
för att visa på att han/hon kan utföra saker. Det är av vikt att förstå att en specifik
psykosocial rehabilitering inte passar alla utan bör utformas individuellt. Likaså
bör fokus ligga på det friska hos individen, med tanken om att visa att individen
kan utföra uppgifter trots sin psykiska ohälsa.
Karlsson (2008) anger att tanken med arbetsinriktad rehabilitering är att individen
ska komma ut på den reguljära arbetsmarkanden, och det är just individer med
psykisk ohälsa som är huvudgruppen för denna form av rehabilitering. Hansson &
Eklund (2005) anger likaså betydelsen av att individen har en arbetsinriktad
rehabilitering med syftet att arbetsträna. Det som ofta betonas gällande individer
med psykisk ohälsa är klubbhusmodellens arbetsträning där fokus ligger på att
individen, med stöd av professionella inom verksamheten, tränas i att söka arbete,
praktiserar samt är med i olika former av övergångsarbeten med målet att komma
ut på arbetsmarknaden. Det innebär att individen först tränas för att nå upp till de
färdigheter som krävs för att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. För att
uppnå god arbetsinriktad återhämtning är det viktigt att samspelet mellan
individen, den sociala omgivningen samt arbetsuppgifter fungerar för att individen
ska få ut så mycket som möjligt av återhämtningen.
2.6.4 Samverkan
Enligt Karlsson (2008) är samverkan ett centralt begrepp då diskussioner förs
kring individer med psykisk ohälsa. Det är av betydelse att aktörer som är
inblandade i individens liv gällande återhämtningen eller rehabiliteringen
samverkar både med varandra men också med individen i fråga, dessa aktörer kan
vara socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Många gånger har
individen kontakt med flertalet myndigheter för att få sin vardag att fungera och
det leder till att individen kämpar för att göra det som han/hon blir tillsagd att göra
av respektive myndighet. Det uppfattas ofta som en svårighet för individen och
det underlättar mycket om myndigheterna samverkar, vilket visar på vikten av att
individen i fråga ska utveckla en bra hälsa och slippa lida av psykisk ohälsa
(Karlsson, 2008). Enligt Dychawy Rosner (2010) är det centralt att samverkan
mellan olika insatser fungerar på ett adekvat sätt för att individens hälsa ska kunna
upprätthållas. I detta sammanhang är det viktigt att lyssna på individens
synpunkter gällande behov för ett gott välmående. Samverkan används ofta i
positiv bemärkelse för att organisationer mellan varandra eller organisationer
tillsammans med individen ska finna handlingar som leder till ett gemensamt
arbete mot ett gemensamt mål. Samverkan ses även som en viktig del i att skapa
förändringar samt att det kan ses som ett partnerskap där individen är med och
skapar förutsättningar tillsammans med organisationen eller professionella för att
kunna nå det mål som satts upp gemensamt.
Enligt Karlsson (2008) är det i samband med samverkan och återhämtning av stor
vikt att det förs en kommunikation med individen då det handlar om hans/hennes
återhämtning. Där det bör diskuteras vad som ska göras samt vad som ses som
16
viktigt i återhämtningen för individen. Det är av betydelse då individen har rätt att
bestämma över sitt liv samt att om de insatser som sätts in för individen har satts
upp gemensamt uppfattad det som att individen också är mer motiverad till att ta
del av insatserna i återhämtningsprocessen.
2.6.5 Fokus på individen och självbestämmande
I återhämtningsprocessen är individen den viktigaste komponenten. Att kunna
hantera sina symtom som den psykiska ohälsan medför är av stor betydelse. Att
kunna hantera dessa symtom kallas för coping-strategies. Det kan handla om att
lyssna på musik eller träffa andra människor för att slippa höra röster eller skriva
och måla som ett sätt att kommunicera med andra. Coping-strategier är ett sätt för
individen att framför allt överleva, men även för att kunna skapa sig en vardag
som fungerar och därmed kunna acceptera bilden man har av sig själv (Topor,
2011). En viktig del i denna återhämtning är makt. Makt i detta sammanhang
innebär att individen tar makt över hur han/hon vill att livssituationen kommer att
formas framöver, att individen i fråga kan leva det liv som önskas. Ett led i detta
är att makten måste vara det som styr över de symtom individen drabbats av samt
över de olika vårdformer och anhöriga som individen har runt omkring sig.
Individen kan inte låta någon annan än sig själv ha makten över sitt eget liv.
Makten innebär att kunna påverka sitt liv. Återhämtningen kan ses som en process
där fokus ligger på förändringar hos individen gällande bland annat känslor och
värderingar, där målet är att finna tillfredsställelse i sin livssituation.
Återhämtningen innebär att individen i fråga skapar kontroll där han/hon kan inta
de olika funktioner som tidigare varit oåtkomliga. Återhämtning kan ses som en
utvecklingsprocess där individen lär sig att ta kontroll över sitt egna liv och
därmed tar makten för att kunna hantera det (Topor 2004).
2.7 Återhämtning
Återhämtning kan definieras som ett tillstånd där individen skapar sig olika
strategier i sitt sätt att leva, finner hoppfullhet samt tillfredsställelse vilket bidrar
till ett bättre liv samt mående. Återhämtningen bidrar i många fall till att individen
skapar en ny livsinnebörd. I återhämtningsprocessen ligger många gånger mycket
på individens egen vilja till förändring, men likaså är stöd från andra människor
och professionella oerhört betydelsefullt (Ramon, Shera, Healy, Lachman &
Renouf, 2009). Många av de människor som drabbas av psykisk ohälsa återhämtar
sig, även om de varit drabbade i flertalet år. Då återhämtningsfaktorer diskuteras
visar det sig att de knappt skiljer sig åt beroende på vilken sjukdom eller diagnos
individen lider av. Oberoende av vilken diagnos eller sjukdom individen lider av
är de betydelsefulla återhämtningsfaktorerna oftast av samma slag (Topor, 2011).
2.7.1 Återhämtningsprocess
Återhämtning kan definieras som en process där förändrade attityder, mål samt
värderingar är några exempel på faktorer som behöver förändras då individen
lider av psykisk ohälsa. En återhämtningsprocess har ofta som syfte att individen
ska uppnå en tillfredsställande samt hoppfull livssituation där den psykiska
ohälsan inte påverkar individen i negativ bemärkelse, utan att den är under
kontroll (Ershammar & Topor 2007). En avgörande uppfattning är att individen
måste acceptera samt erkänna sin psykiska ohälsa, vilket leder in individen i
återhämtningsprocessen (Young & Ensing, 1999). Det är av betydelse att ha i
åtanke att återhämtningen är en process som kan gå upp och ner, och där det finns
risk för bakslag (Cleary & Dowling, 2009). I och med att återhämtningen ofta ses
17
som en process kan vissa av individens symtom förekomma men de tar inte över
individens liv utan kan hållas under kontroll (Ershammar & Topor, 2007). Topor
(2005) menar på att det dock finns en fara med att se återhämtningen som en
process eftersom processen inte har något riktigt slut utan att det skapar ett
tillstånd av att individen alltid kommer att vara sjuk och lida av psykisk ohälsa,
individen i fråga förblir därmed kvar i återhämtningen.
2.7.2 Mätbar återhämtning
Schön (2012) anger att det finns bland annat två graderingar för återhämtning.
Den ena kallas social återhämtning, vilken innebär att under de senaste två åren
ska individen inte ha varit inom sluten psykiatrisk vård. Dock kan individen
fortfarande vara i kontakt med öppenvården då symtom från den psykiska ohälsan
kan finnas kvar. Den andra kallas för total återhämtning och innebär att individen
inte har kontakt med psykiatrin och där symtomen inte heller visas. Individen ska
leva ett normalt liv utan negativ påverkan från den psykiska ohälsan. Idag har den
mätbara återhämtningen utökats med ett mer holistiskt synsätt samt med ett
individperspektiv. Det innebär att individens upplevelser av återhämtningen har
stor betydelse i hur pass mycket individen har återhämtat sig, och detta uppnås
tillsammans med närstående, professionella samt andra verksamheter som är av
vikt gällande individens återhämtningsprocess (a.a.).
2.7.3 Individuell återhämtningsprocess
Schön (2012) menar att återhämtning syftar till individens egen insats inom
viktiga områden som skapas av individen själv. Återhämtning kan definieras som
en process. En individuell återhämtningsprocess är ett synsätt som fokuserar på
hur den psykiska ohälsan hos individen kan hanteras. Återhämtning är något som
inte är slutgiltigt utan ses istället som en process, som ofta består livet ut. Det
innebär inte att individen blir fri från sin psykiska ohälsa utan det uppfattas mer
som att individen kan skapa sig sätt att hantera symtomen. I detta sammanhang är
det betydelsefullt att individen accepterar sin psykiska ohälsa samt ser andra sidor
hos sig själv som individ och genom detta uppleva känslor som hopp och tro mot
en förändring. Likaså är betydelsen av andra människor viktigt gällande stöd som
kan stötta individen vid uppkomna svårigheter i återhämtningen. Att även kunna
ha kontroll över sin psykiska ohälsa är ett viktigt led i återhämtningen samt att
utföra för individen meningsfulla saker. Att individen har känslan av att vara en
del av samhället uppfattas som viktigt i detta sammanhang, där individen kan
bidra med till exempel arbete (a.a.).
2.7.4 Verksamheters samt andra människors uppgifter i återhämtningen
Bogarve och Ershammar (2012) anger att det är av vikt att professionella samt
andra betydelsefulla människor i individens liv finns och stöttar i
återhämtningsprocessen. De bör skapa en bra samarbetsrelation då det är av vikt
att individen blir respekterad, sedd samt ligger på en jämlik nivå med den
professionella, då individen annars kan drabbas av stress eller dra sig undan.
Likaså att förmedla hopp inför framtiden är viktigt samt stärka individens
engageman för att skapa en vilja mot en förändring där den professionella eller
andra betydelsefulla inger positiva förväntningar. Även att betona individens
styrkor som person och inte fokusera på den psykiska ohälsan, att se till de
resurser individen bär på och lyfta upp dem är betydelsefullt för att kunna
återhämtas. Professionella bör även sträva mot att stärka individen till att kunna
skapa sig självhjälp och kunna ta ett större ansvar för sitt liv, istället för att
individen låter andra ta ansvar för hans/hennes liv. Det är även bra om
18
professionella kan visa på den betydelse individen har då det gäller att skapa samt
upprätthålla sociala relationer och att man kan bidra med betydelsefulla saker till
andra. Likaså är det av vikt att arbeta för att hjälpa individer med psykisk ohälsa
hur de ska bemöta och hantera stigmatisering samt diskriminering från samhället,
att arbeta för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde.
3. TEORI
Socialt arbete beskrivs ofta utifrån en flervetenskaplig synvinkel. I denna del av
studien kommer dels strukturella och dels individuella aspekter tas upp där
individen ses i sitt sociala sammanhang. Teorin socialkonstruktivism har valts till
denna studie där sociala relationer och gemenskap samt sociala stödsystem
uppfattas som viktiga, samt teorin empowerment med fokus på skapandet av
makt. Socialkonstruktivism har valts som en grund i att förstå det som konstrueras
som normalt respektive avvikande, och vilken betydelse det har i relation till
professionellas uppfattning gällande viktiga faktorer i återhämtningen från
psykisk ohälsa. Empowerment har valts då det har varit ett genomgående tema
både utifrån vad respondenterna berättat samt i litteraturen. Teorierna har även
valts för att dessa teoretiska dimensioner passar in i socialt arbete och dess
arbetsfält.
3.1 Socialkonstruktivism
Det socialkonstruktivistiska perspektivet relateras ofta till arbeten skrivna av Peter
Berger och Thomas Luckmann under 1970-talet, inom sociologin. Det
socialkonstruktivistiska perspektivet menar att människor gör tolkningar av
varandras olika erfarenheter och kunskaper. Tolkningarna kommer att uppfattas
som gemensamma. Genom sociala processer skapas antaganden om hur saker ska
vara och som därmed kommer att uppfattas som verkligheten (Mattsson, 2010).
Sahlin (2002) anger att socialkonstruktivismen försöker finna förståelse i hur det
kommer sig att vissa uppfattningar blir det som betraktas som sant och därmed
kommer att definiera vad som är sociala problem. Socialkonstruktivismen har som
utgångspunkt att all kunskap konstrueras genom samspel mellan människor, både
den vi ser som sann och den vi är skeptiska till, vad som är normalt respektive
avvikande. Vidare nämner Gregory (2009) att inom socialkonstruktivismen ses
det som att gruppen samt individen är dem som skapar den värld som de lever i
och som därmed uppfattas som verkligheten. Vidare ser socialkonstruktivismen
som att all den mänskliga kunskapen utvecklas, upprätthålls samt överförs via
sociala situationer där sociala relationer samt sociala stödsystem har betydelse
eftersom individen konstrueras av samhället, men samtidigt är med och
konstruerar samhället. Det innebär att människor hjälper varandra med att skapa
stöd för individer med tanken om att de ska må bättre och inte avvika. Sahlin
(2002) anger att socialkonstruktivismen står för att ett socialt problem inte kan
existera om ingen upplever eller beskriver det som ett problem. Något som
definieras som felaktigt, är inte tillräckligt för att kallas för ett socialt problem,
utan det måste även uppfattas som något som finns i verkligheten och något som
går att reparera. Det leder till att offentliga insatser krävs då ett socialt problem
uppkommer. För att något ska uppfattas som ett samhällsproblem måste det finnas
en allmän föreställning där bland annat lagstiftning, behandling eller insatser finns
som har ett förebyggande syfte gällande att värna om de människor som uppfattas
som problem i samhället. Det är inte förutbestämt att ett visst problem ska ses som
ett socialt problem, men det som görs är att problemet typifieras och därmed
tilldelas det specifika lösningar samt orsaker. Genom att typifiera kan
19
professionella som innehar en viss kompetens åta sig ansvar för att finna lösningar
till de individer som drabbats av ett visst socialt problem så som till exempel
psykisk ohälsa. Socialt arbete är en institution som tar hand om och hjälper
människor med dess problematik. Beroende på den problematik individen har
resulterar det i vilken hjälp som kommer att ses som mest fördelaktig, vilket kan
vara behandling, rådgivning eller motivationsarbete (a.a.).
3.1.1 Sociala relationer och gemenskap
När individer drabbas av psykisk ohälsa eller andra svårigheter i livet tappar de
ofta kontakten med de vänner som tidigare stått en nära. Det kan bero på att
vännerna drar sig undan eller att individen själv drar sig undan den gemenskap
som tidigare varit av betydelse, ofta som ett led i känslor av skam samt rädsla i att
vara annorlunda (Alphonce, 2004). Enligt Ryff & Singer (2001) uppfattas sociala
relationer vara en mycket betydelsefull faktor i samband med psykisk hälsa. Att
utvecklas som människa samt finna ett bra välbefinnande bygger ofta på att man
har tillgång till sociala relationer. Grunden i detta är att individer har ett behov av
att vara en del av sociala relationer tillsammans med andra människor för känslan
av tillhörighet, vilket resulterar i ett bättre välbefinnande, man blir en del av det
normala. Det finns många studier som visa på att människor som lever ett liv
tillsammans med andra människor och skapar sociala relationer, lever längre samt
är lyckligare än de människor som lever skilt från omgivningen. Sociala relationer
påverkar den känslomässiga tillfredställelsen och det anses vara ett grundläggande
behov människor har i förhållande till ett bättre mående samt till en bra hälsa.
Likaså menar Topor (2011) att de symtom psykisk ohälsa medför kan mildras
genom att individen i fråga har sociala relationer både gällande till professionella
och dess insatser som till människor individen har nära. Det innebär, menar
Denhov (2007:b), att både gamla som nya vänner har en betydande roll i
återhämtningen. Gamla vänner då de har varit med sedan länge och blivit en del i
individens livshistoria och nya vänners betydelse då de kan ge en annan slags
förståelse och i vissa fall dela med sig av sina egenskaper av att befinna sig i
samma situation. Gällande professionella kan de i många fall medföra hopp till
individens liv samt hjälpa till med att skapa förutsättningar för individen att nå de
mål som eftersträvas mot ett bättre mående.
3.1.2 Sociala stödsystem
Caron, Tempier, Mercier & Leouffre (1998) gjorde en studie där de ville undersöka
hur människor upplever sig vara tillfredsställda med socialt stöd samt livskvalitet.
Personerna som ingick i undersökningen var från den allmänna befolkningen,
psykiatriska patienter samt socialbidragstagare. Det som framkom i denna studie
var att en viktig komponent gällande god psykisk hälsa var att ha tillgång till
socialt stöd. Att ha människor runt omkring sig som ett stöd är viktigt för
individer som lider av psykisk ohälsa. Många gånger kan deras stöd inverka
positivt då de kan uppmärksamma individernas förmågor, vilket ökar självkänslan
samt tillfredsställelsen. Detta upplevde sig de psykiatriska patienterna sig mindre
tillfredsställda av i förhållande till de andra två grupperna. Resultatet, menar
författarna, visar på vikten av att ha socialt stöd för en tillfredsställd psykisk hälsa,
som visar på den viktiga relationen mellan socialt stöd och psykisk hälsa. Enligt
Topor (2004) ger sociala relationer individen möjlighet att prata om saker och ting
samt en känsla av att bli sedd då en annan människa engagerar sig i individens liv,
vilket uppfattas stödjande.
20
Tillsammans med andra människor kan individen finna stöd samt hjälp i sin
återhämtningsprocess. Att finna stöd hos andra människor som befinner sig i
likanande situationer skapar ofta band samt ett stödjande förhållningssätt (Young
& Ensing, 1999). Likaså är det av betydelse att människor i individens närhet
inger hopp om en förändrad samt förbättrad tillvaro då det kan upplevas som en
inspiration för individen. Då andra människor finns närvarande i individens
återhämtningsprocess som socialt stöd, vilka kan vara familjemedlemmar, vänner
eller professionella, är det att föredra att dessa har realistiska förhoppningar på
individen. Höga krav och förväntningar bidrar ofta till stress samt risken att
individen drar sig tillbaka från omgivningen. I återhämtningsprocessen bör fokus
ligga på att låta individen definiera sitt liv i skapandet av en meningsfull tillvaro
för vidare motivation till förändring (Cleary & Dowling, 2009). Topor (2004)
anger att det är viktigt att de mål som individen sätter upp själv, eller tillsammans
med professionella, är möjliga att nå upp till samt att detta görs när individen
känner sig redo. Det kan vara betydelsefullt för individen att ta det försiktigt
framåt, för en del individer ses detta som en viktig del i behandlingen, att bara få
ta det lugnt och finna sig tillrätta i återhämtningsprocessen. Stress kan orsaka
konsekvenser som bakslag vilket bör undvikas. Om individen upplever att det
han/hon tar sig an får positiv respons, att man klarar sådant man inte klarat
tidigare, bygger det upp självkänslan. Återhämtning är ett uttryck som ses som
något individen skapar själv. Dock ska det inte glömmas bort att även andra
människor har en betydande samt stödjande roll i detta sammanhang.
3.2 Empowerment
Enligt Askheim & Starrin (2007) myntades empowerment först i USA. Begreppet
användes redan på 1920-talen, dock i liten omfattning. Det var först på 1970-talet
som begreppet började användas med flitigt och då ofta i sammanhang som bland
annat lokal utveckling och social mobilisering. Barbra Solomon är i samband med
empowerment en föregångare då hon lade ner mycket arbete gällande förtryckta
grupper i samhället. Begreppet används ofta i diskussioner gällande intervention
samt prevention i bland annat socialt arbete. Empowerment är ett tvetydigt
begrepp som har flertalet innehåll (a.a.). Som en början kommer det i denna del av
studien ges en mer allmän förklaring av empowerment. Det kommer därefter att
ligga mer fokus på hur samhällets struktur och kultur skapar individers
maktposition samt livssituation i samhället.
Linhorst (2006) anger att individer med psykisk ohälsa under historiens gång har
haft väldigt lite att säga till om gällande deras egen behandlingsprocess. Det har
nu på senare tid uppmärksammats vikten av att individen är delaktig i
utformningen av denna process. Det är ett resultat av att det har visat sig att
individer med psykisk ohälsa uppvisar mer positiva resultat då de är med och
planerar sin behandling mot återhämtning. Att känna delaktighet i utformningen
av sin återhämtningsprocess uppfattas som meningsfullt då de därmed känner
kontroll samt självständighet.
Ershammar & Johansson (2012) beskriver samhället som bestående av ett
maktspel, vari människor kategorisers till antingen en över- eller underordning.
Makt finns hela tiden med oss människor vilket visas tydligt då en individ inte har
förmåga att själv ta kontroll och bestämma. Andra människor kommer därmed att
bestämma samt ta över individens makt. Gällande begreppet empowerment
försöker man ta fram de positiva effekter det innebär att ha makt. Askheim (2007)
menar på att empowerment är ett begrepp som handlar om maktöverföring från
21
professionella till brukare. Med fokus på att individen ska stärkas i att kontrollera
sin förändring och tillhörande insatser. Att motivera individen till att bli medveten
om de föreställningar individen har, som ofta resulterar i att individen hamnar i en
förtryckande position, kan resultera i ett bättre mående samt en uppbyggnad av
makt.
Enligt Hansson (2005) innebär det att då en individ skapa sig empowerment är det
inte enbart den inneboende makten eller individens egna uppfattningar om sig
själv som har betydelse eftersom det sker i ett samspel mellan andra faktorer vilka
är sociala-, beteende- samt omgivningsfaktorer. Dessa faktorer samspelar och
resulterar i hur individen utvecklar makt, empowerment. De dimensioner som är
betydelsefulla gällande de personliga faktorerna är självbestämmande, en tro på
sin egen förmåga, bra självkänsla, hoppfullhet samt samhörighet med andra
människor. Vad gäller sociala samt beteendefaktorer som spelar in angående
empowerment är bland annat social position i förhållande till andra, socialt stöd
samt bevis på att man klarat av förändringar av vikt. Individen har en förmåga att
förändra sin situation mot en bättre hälsa, men hälsa kan inte bara anses vara
något individuellt utan även samhället samt sociala sammanhang har en
bidragande roll i detta. Individer som lider av psykisk ohälsa upplever sig ofta
vara stigmatiserade och därmed blir empowerment en viktig del i att reducera
denna känsla som både kommer från samhället men likväl från individen själv
(a.a.).
3.2.1 Personlig, kulturell samt strukturell makt
Enligt Ronning (2007) är en definition av makt att man kan få människor att
utföra saker, med vilja och inte av misstag, som de egentligen annars inte skulle
göra. Likaså kan makt definieras som något människor kan åstadkomma med
tanken om att andra människor, som kan vara i behov av makten, ska få ta del av
dess effekter. Enligt Thompson (2007) innebär personlig makt att det finns en
individuell makt hos individen där individen själv kan åstadkomma sina mål i
livet. Det kan handla om att individen har förmågan att kommunicera, har
inflytande, kan visa respekt, har självförtroende samt vågar ta risker. Askheim
(2007) menar även på att denna sorts makt ses som något från individen viljestyrt
och som inte skett okontrollerat. Thompson (2007) menar att i den kulturella
makten har diskursen en betydande roll. Detta på grund av att om individen kan
framföra sina åsikter skapas en slags makt och dominans och individen kan
därmed påverka. Vi lever i en kultur där diskursen skapar olika regler, det blir
något som definierar vad som ska ses som normalt respektive avvikande, vilket
påverka individens handlingar. Vad gäller den strukturella makten
sammankopplas den med vilken social hierarkisk ordning individen har i
samhället gällande bland annat klass, kön, ålder, funktionsnedsättning och sexuell
läggning. I relation till detta spelar tillgång till resurser en betydande roll för att
kunna klara av svårigheter vilka kan vara att studera eller arbeta.
Den personliga makten är av stor betydelse, men även tillsammans med andra
professionella som hjälper individen i fråga att nå upp till de mål som satts upp för
att skapa sig ett bättre mående är viktiga i detta sammahang. Viktigt att betona är
även att empowerment är något som man inte kan ge till eller göra för individen,
det är något som måste göras tillsammans med individen för en förändrad
livssituation. Grunden i empowerment innefattar individens förmåga att ta makt
samt kontroll över sitt liv och känslan av att individen kan stå för sina beslut.
Likaså förmågan att bli den som styr sitt eget liv, att individen uppfattar sig själv
22
vara en person som innehar självförtroendet att klara av de situationer som
han/hon befinner sig i. Meningen med empowerment är att individen är i behov av
att kunna förstå samt bygga upp en trygghet och styrka så att han/hon inte lever i
rädsla. De mäniskor som ofta är i behov av denna hjälp är de som lider av psykisk
ohälsa. Detta eftersom de ofta har låg eller saknar självkänsla, känner påtryckning
från andra människor samt upplever känslor av ångest och oro (Thompson, 2007).
3.2.2 Empowerment - samband mellan individ och samhälleliga strukturer
Askheim (2007) anger en variant av empowerment som fokuserar på sambandet
mellan individens livssituation och de strukturella samt samhälleliga
förhållandena som är rådande. Detta teoretiska angreppssett på empowerment har
sina rötter i teoritraditioner inom samhällsvetenskapen och då främst inom
marxismen. Marxismen menar på att förtrycket måste kunna ses samt att den
livssituation individen befinner sig i inte är en för alla given, utan kan förändras.
Fokuseringen ligger på att stärka individernas makt samt stärka dem i de
förhållanden där de uppfattas som svaga. Som grund i det hela handlar det om att
individerna införlivar ett större självförtroende, ökade kunskaper samt bättre
självbild genom en ökad kontroll av livssituationen. Utgångspunkten för detta
tankesätt gällande empowerment är att individens plats i samhällsstrukturen är
något som skapats och omskapas av människorna som lever i samhället, det
uppfattas som processer. Det resulterar i att makt samt kontroll över sin egen
livssituation beror på vilket position individen uppfattas ha i samhället. En viktig
punkt i detta sammanhang är att då det skapas av människor så kan positionerna
även omskapas, och därmed kan individen uppnå större makt och kontroll över sin
livssituation. Det är således betydelsefullt att individen förstår det samband som
finns mellan livssituationen och yttre strukturer, samt uppmärksammar att
svårigheterna delas av många människor. Tanken med införlivandet av förståelsen
är att det ska leda individen till att agera och därmed sträva mot en förändring. Det
förtryck som kan upplevas från samhället av att vara marginaliserad samt
annorlunda drabbar ofta grupper med psykisk ohälsa och i detta sammanhang ses
det som extra viktigt att sträva efter individernas jämställdhet samt deltagande i
samhället. Det kräver i sin tur att individen agerar för att frigöra sig från det
förtryck som uppstått i samband med positionsprocessen i samhällsstrukturen. Det
innebär att individen har blivit medveten om de strukturer som håller uppe
positionerna i samhället. Kollektivet blir därmed viktigt, där delade upplevelser
och uppfattningar leder till ett gemensamt handlande för en bättre livssituation,
vilket ses som att gruppen tar makt mot en förändring. Denna gemenskap leder till
en slags gemensam identitet. Det här är vanligt bland grupper som lider av
psykisk ohälsa. För dessa människor uppfattas ofta professionella som förtryckare
då de ofta tar över individens makt. Det leder till att individerna själva måste vara
dem som kämpar mot detta förtryck för att kunna leva i ett jämställt samhälle
(a.a.).
Empowerment handlar om att alla individer ska ses som kapabla människor vilket
bidrar till att individen är en aktör som själv kan göra saker och även tar ansvar
för det han/hon tar sig an. Individen har därmed möjlighet att själv påverka sin
livssituation till det bättre. Empowerment innebär även ett fokus på att alla
människor har samma rättigheter samt lika värde och att de olikheter som finns
människor emellan är något som ska tas tillvara och inte ses som konstigt,
avvikande eller annorlunda. Socialarbetarnas uppgift är att arbeta mot den
ojämlikhet som råder i samhället mellan olika grupper. De ska arbeta för social
23
förändring, empowerment samt individers frihet för en bättre livssituation för
människor som är marginaliserade samt maktlösa (Askheim, 2007).
4. METOD
I denna del av studien redogörs för den metod som valts vid insamlingen av
information från respondenterna, tillvägagångssättet gällande litteratursökning
samt etiska principer.
4.1 Kvalitativ metod
Till denna studie används en kvalitativ ansats. Enligt Bryman (2012) innebär en
kvalitativ ansats att intresset riktas mot att förstå den intervjuades tankar och
ståndpunkter. Som ett led i detta innebär det att intervjun kan komma att röra sig i
olika riktningar vilket således kan innebära att intervjuaren inte följer
intervjuguiden på ett till synes fullkomligt sätt. Syftet med detta tillvägagångssätt
är att få ut så detaljerande svar som möjligt. Genom en kvalitativ ansats är
tillvägagångsättet under intervjun mindre strukturerat samt ett fokus på att få fram
mer generella svar föredras. Ett fokus ligger ofta på en noggrann genomgång av
den miljö, till exempel en organisation, forskaren valt att undersöka. Det har att
göra med den betydelse som läggs på att förstå människorna man studerar i den
kontext de befinner sig i. Det blir lättare att tolka respondentens svar på frågorna
som forskaren ställer då man har en kontextuell förståelse. Den
kunskapsteoretiska ståndpunkt som är genomgående i kvalitativ forskning är den
som kallas interpretativistisk. En förklaring av detta är att fokus ligger på att skapa
en uppfattning om hur personerna i den miljön som studeras uppfattar sin
verklighet. Som ontologisk ståndpunkt i den kvalitativa forskningen är
konstruktionistiska utgångspunkten som förespråkas och kan förklaras som att
individer hela tiden agerar vilket skapar egenskaper som vi människor handlar
efter (a.a.). Creswell (2009) menar vidare på att den konstruktionistiska
utgångspunkten innebär att skapa en förståelse för hur individer i en viss miljö
tillskriver mening i den situation de befinner sig i. Målet med att ha ett
konstruktionistiskt synsätt inom den kvalitativa ansatsen är att forskaren vill
komma åt respondentens inställning gällande frågorna forskaren ställer relaterat
till syftet med undersökningen. Det leder ofta till att frågor som ställs är generella
samt öppna i sin utformning med syftet att låta respondenten tolka samt utforma
vad de anser vara av mening i den situation de verkar i. Olsson & Sörensen (2011)
menar vidare på att forskaren som samlar in data vid en kvalitativ ansats är
subjektiv och försöker att närma sig ett problem inifrån. Det finns även en närhet
samt ett öppet samspel mellan respondenten och forskaren. Under samspelet
mellan respondenten och forskaren skapas ett jag-du-förhållande, vilket innebär
att genom språket tar de båda del av varandras kunskaper som forskaren därefter
kan tolka och klargöra utifrån den mottagna informationen.
4.1.1 Fallstudie som design
Tanken med en fallstudie är att forskaren fokuserar på att skapa sig en djup
förståelse av endast ett fall. Det forskaren vill undersöka är just den miljö som
fallet visar, vilket kan vara en verksamhet, en familj eller en skola (Bryman,
2012). Utifrån denna förklaring har denna studie gjords utifrån designen fallstudie
då fokus ligger på att undersöka vad professionella uppfattar som viktiga faktorer
i relation till återhämtningen för individer som lider av psykisk ohälsa inom ett
Fontänhus i södra Sverige.
24
4.1.2 Semistrukturerad intervju
Bryman (2012) anger att semistrukturerad intervju innebär att bestämda teman
väljs att tas upp inför varje intervju med fokus på studiens syfte, men under varje
intervju har respondenten möjlighet att utforma sina svar som uppfattas vara bäst
utifrån respondentens synvinkel. De frågor som ingår i intervjuguiden behöver
inte strikt ställas i samma ordningsföljd och skulle det under intervjun uppkomma
information som utifrån intervjuaren uppfattas som intressant samt bidragande till
studien är det tillåtet att ställa följdfrågor. Denscombe (2009) menar vidare på att
som intervjuare under en semistrukturerad intervju betraktas man vara flexibel
gällande ordningsföljden av teman och låter respondenten utveckla sina
uppfattningar och prata mer omfattande om de teman som tas upp under intervjun
och som respondenten uppfattar vara av vikt.
Då en kvalitativ ansats är att föredra vid en djupare förståelse av hur individer
tolkar den miljö man som forskare vill undersöka valdes denna ansats, den valdes
ut efter att studiens syfte samt problemformulering formulerats. Då studiens syfte
är att skapa en insikt i professionellas uppfattning om viktiga faktorer i
återhämtningen från psykisk ohälsa blev en kvalitativ ansats det naturliga för oss
att använda. Utefter den kvalitativa ansatsen valdes fallstudien som design. Detta
då den grundar sig på att kunna få en god inblick i den professionelles
upplevelser, tankar samt erfarenheter för att på bästa sätt kunna besvara studiens
syfte och frågeställningar. Utefter det som nämnts ovan valdes semistrukturerade
intervjuer med anledning av att ha en mer flexibel hållning som forskare och låta
fokus ligga på respondenterna och vad de uppfattar vara av vikt under intervjuns
gång, och anses därmed som det mest lämpliga angreppssättet.
4.1.3 Kvalitativ innehållsanalys
Analys av materialet till denna studie har gjorts med hjälp av en kvalitativ
innehållsanalys. Enligt Bryman (2012) innebär kvalitativ innehållsanalys en
noggrann granskning av materialet för att finna viktiga teman. Forskaren vill
gärna finna utvecklandet av nya teman och rör sig därmed mellan de olika teman
samt begrepp som framställts genom kodning av data och analys. I början av en
studie leds forskaren vanligtvis av vissa kategorier men i takt med att mer data
samlas in är tanken att dessa omskapas. Det innebär att forskaren är inställd på att
hela tiden vara vaksam på att finna teman eller kategorier som kan uppkomma och
se hur de kan relateras eller inte relateras gentemot de som redan uppkommit.
Grundtanken med kvalitativ innehållsanalys är att i det material man samlat in via
intervjuer med respondenterna finna olika teman som anses vara relevanta för den
kodning som kommer att användas av forskaren i analysen av det inkomna
materialet (a.a.).
Genom en kvalitativ innehållsanalys uppkommer teman eller kategorier i
materialet som underlättar för att sammanställa viktiga faktorer. Denna
innehållsanalys har forskarna valt att göra tillsammans. Efter insamling av
materialet analyserades det och därefter fann forskarna teman samt kategorier som
uppfattades som relevanta i relation till syftet. Diskussion med handledare har
varit något som gjorts under studiens gång med syftet att diskutera materialet för
undersökning av vilka olika teman som förekommer i intervjumaterialet. Det
gjordes för att underlätta både resultatanalysen, som görs tillsammans med
tidigare forskning samt teori, men även för insamlingen av material till tidigare
forskning. Då det inte längre uppkom nya fakta eller teman under intervjuerna
uppfattades en mättnad och därmed valdes att inte intervjua fler professionella
25
inom verksamheten. Enligt Bryman (2012) når forskaren en mättnad då det inte
tillkommer ny information från respondenterna gällande de kategorier som ska
besvaras utifrån intervjufrågorna, samt att kategoriernas variation har framkommit
utifrån det insamlade materialet. Inom en kategori inryms flertalet begrepp som
står för samma sak som kategorin. När en kategori och alla dess begrepp uppfattas
som fulländad är mättnaden nådd.
4.1.4 Fördelar och nackdelar med en kvalitativ ansats
Fördelen med en kvalitativ ansats, med fokus på en semistrukturerad intervju, är
att det blir mer som en öppen dialog mellan respondent och intervjuare. Tanken
med detta tillvägagångssätt är att få ta del av respondentens grundläggande tankar
samt egenskaper som är av betydelse för studiens syfte. Informationen från
respondenterna kan skilja sig åt vilket kan ses som en nackdel, men det ger en mer
förståelse för hur människor uppfattar sin situation vilket ger en mångsidig bild
samt ökad inblick. Det ger oss som forskare en bild av vad respondenterna
uppfattar vara av mening som därefter tolkas av forskaren. Med en kvalitativ
ansats ger det forskarna en beskrivning av det specifika som uppfattas vara av vikt
utifrån respondenten (Kvale, 1997).
Nackdelen gällande användning av en kvalitativ ansats är att det finns en risk att
man som forskare kan blir alltför subjektiv. Vilket innebär att forskaren kan få ett
alltför nära band med respondenterna. Det är även svårt att replikera en kvalitativ
studie då den ofta bygger på ostrukturerade intervjuer som medför svårigheter för
andra forskare att upprepa studien, då det som anses vara av vikt beror på
forskarens intresse om vad som ska registreras samt efterfrågas. Likaså skapar det
svårigheter med att generalisera resultaten då forskaren som använder sig av en
ostrukturerad kvalitativ studie ofta väljer att studera en viss organisation och bara
ett fåtal av personerna inom denna organisation (Bryman, 2012). Likaså Larsson,
Lilja & Mannheimer (2005) anger att det finns en risk att validiteten, vilken
fokuserar på huruvida följderna av en studie hänger samman eller inte kan bli
lidande i kvalitativa undersökningar. Likaså reliabiliteten, vilken fokuserar på
autenticiteten där man ser till hur resultaten från en studie skulle bli samma om
studien gjordes igen, replikeras, blir lidande i kvalitativa undersökningar. Detta
beror ofta på att forskaren från början inte har specifika begrepp som ska mätas
eftersom dessa framkommer allteftersom data samlas in. Likaså att forskaren i en
kvalitativ ansats inte väljer att använda sig av ett specifikt mätinstrument då man
hellre vill beskriva något så som till exempel en verksamhet gör att studiens
reliabilitet blir lidande. Likaså att de miljöer man undersöker kan förändras och
därmed inte ge samma resultat vid en replikering.
4.2 Urval
Till denna studie har ett målinriktat urval gjorts, vilket är ett strategiskt val, som
går ut på att forskaren väljer ut respondenter utifrån en urvalsgrupp. Den grupp
som väljs ut är av stor betydelse samt kan bidra med användbara data i relation till
den studie man vill genomföra (Bryman, 2012). Ett val gjordes att intervjua
professionella på ett Fontänhus i södra Sverige då psykisk ohälsa är huvudfokus
inom verksamheten, samt med åtanken att de professionella skulle kunna besvara
denna studies syfte samt frågeställningar på ett adekvat sätt. Detta val gjordes med
åtanke att kunna få ett bredare samt djupare perspektiv. Tanken var således en
förhoppning om att respondenterna skulle kunna bidra med uppfattningar samt
erfarenheter om vilka faktorer som är viktiga gällande återhämtning. Endast en
verksamhet har valts att undersökas på grund av tidsbrist.
26
Till denna studie intervjuades fem professionella inom verksamheten Fontänhuset.
Det var två som hade socionomexamen, så generellt sett var flertalet respondenter
inte utbildade socionomer utan de flesta hade andra utbildningar, bland annat
studievägledare och lärare. Många av respondenterna påpekade vikten av
personlig lämplighet gällande att arbeta på Fontänhuset då det inte läggs lika stor
vikt på utbildning. Det varierade gällande arbetserfarenheten på Fontänhuset, det
låg mellan 5-15 år. Trots den varierade arbetslängden inom verksamheten fanns
det många likheter i svaren på frågorna som ställdes.
4.3 Tillvägagångssätt
Som en första utgångspunkt kontaktades verksamhetschefen med anledning av att
få till stånd ett godkännande att genomföra intervjuer med de professionella i
verksamheten. Efter ett godkännande av chefen kontaktades samtliga utvalda
respondenter via telefon då detta medförde sparad tid genom att få svar från
respondenten direkt. I samband med telefonsamtalen förklarades syftet samt
frågeställningar. Då en av forskarna tidigare under utbildningen praktiserat inom
verksamheten underlättade detta att komma i kontakt med verksamheten samt
dess professionella och därmed få till stånd intervjuer. Vid intervjuerna med
respektive respondent var ett godkännande gällande inspelning av intervjun av
vikt samt att respondenten fick ett informationsblad gällande studiens syfte,
frågeställningar samt forskningsetiska principer så som informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (se Bilaga 2). Alla
respondenter godkände inspelning av intervjuerna, vilket underlättade då ett fokus
kunde läggas på respondenten, ställa följdfrågor samt anteckna. Det blev även
enklare att i efterhand lyssna igenom materialet då intervjuerna transkriberades
och relevant data togs ut som kunde besvara frågeställningarna. Enligt Bryman
(2012) innebär transkribering att skriva ut det som respondenterna berättat under
intervjun. Detta är ett viktigt moment då forskaren i en kvalitativ studie är
fokuserad på vad respondenterna säger. För att kunna förmedla detta i analysen av
en studie är det av vikt att forskaren har en komplett samt noggrann beskrivning
av det som sagts under intervjun (a.a.). Ansvaret delades upp under intervjuerna
där ansvar låg på att ställa frågorna utifrån vår intervjuguide, ansvar för att
kontrollera så att diktafonen var igång under hela intervjun samt ett ansvar för att
anteckna med utgångspunkt i att få med relevant data ifall dikafonen skulle sluta
att fungera. Likaså ett ansvar för att ställa eventuella följdfrågor om det behövdes.
4.4 Insamling av material
Intervjuerna med respondenterna utfördes på deras arbetsplats och de tog mellan
45-60 minuter per intervju. För inspelning av intervjuerna användes en diktafon.
Svaren från respektive respondent var utförliga och väldigt givande utifrån vår
intervjuguide. Tid för eventuella följdfrågor till respondenten fanns vilket
utnyttjades. Respondenterna som intervjuades har fått besvara samma
övergripande frågor utifrån intervjuguiden (se Bilaga 1), men eventuella
följdfrågor har varit olika beroende på vad som kommit upp under intervjun med
respektive respondent. Till studien användes en intervjuguide som grund. Detta
för att göra det lättare att orientera sig genom intervjuns gång och inte missa de
relevanta frågor som var av vikt i relation till syftet samt frågeställningar.
4.4.1 Litteraturgenomgång
Empirin i denna studie utgörs dels av de intervjuer som samlats in i form av en
kvalitativ ansats, dels av litteraturstudier kring psykisk ohälsa och viktiga faktorer
27
som anses vara av vikt för att en person med psykisk ohälsa ska finna en väg till
återhämtning. Likaså litteraturstudier kring teorierna empowerment och
socialkonstruktivism. Vilket senare underlättade analysen. Litteraturinsamlingen
till detta examensarbete har gjorts via sökningar genom Malmö högskolas
bibliotek och dess olika databaser, främst Summon och Libris. Sökord som
användes för att finna relevant information kring ämnet var psykisk ohälsa,
återhämtning, Fontänhuset, socialt arbete, empowerment, psykiska
funktionshinder, sociala problem. Dessa sökord har även översatts till engelska för
att finna internationell litteratur. De engelska sökorden blev således mental illness,
recovery, Fountain House, social work, empowerment, mental disabilities, social
problems.
Som första utgångspunkt skedde en fördjupning i litteratur kring psykisk ohälsa
samt viktiga faktorer kring återhämtningsprocessen för att få en större förståelse
samt inblick i återhämtningsprocessen och dess viktiga faktorer. En stor del av
litteraturen behandlade individens makt till återhämtning, och likaså under
intervjuerna med de professionella nämndes ofta begreppen kontroll samt makt
som viktiga komponenter i återhämtningen. Det omnämns också i litteraturen att
det i samhället skapas samt omskapas vad som ska uppfattas som normalt
respektive avvikande och därmed uppfattade vi forskare det som intressant att
undersöka hur det bidrar till professionellas uppfattning om individers
återhämtningsfaktorer. Vilket resulterade i att till denna studie fokusera på just
empowerment i återhämtningsprocessen samt teorin socialkonstruktivism.
Till denna studie har ett gemensamt ansvar tagits vad gäller att samla in material
från respondenterna då vi båda varit med under intervjuerna samt ett gemensamt
ansvar gällande sökande av litteratur kring ämnet. Arbetet har stundtals delats upp
för effektivisering gällande bland annat tidigare forskning, metodavsnittet samt
transkribering (se Bilaga 3). Det har skett genomläsning av varandras insamlade
material för att skapa enighet gällande det som respektive forskare skrivit ned och
därmed står forskarna tillsammans för allt det som skrivits i denna studie.
4.5 Etiska överväganden
Silverman (2012) tar upp de grundläggande etiska överväganden som gäller i
forskning och dessa är informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innebär att
intervjuaren informerar om studiens syfte, användning samt metod man använder
sig av. Denna information är betydelsefull då respondenten vet vad studien
innebär samt vad den kommer att användas till. Gällande samtycket till studien är
det betydelsefullt att belysa för respondenten att han/hon när som helst kan välja
att avbryta sin medverkan, då det kan finnas känslor av obehag av att vara med i
en intervju. Det är viktigt att forskaren lyssnar på respondenten gällande sin
medverkan då det annars kan komma att skada respondenten. Likaså är
konfidentialiteten samt anonymiteten viktiga i forskningssammanhang eftersom
det gäller att informera om att informationen endast kommer att användas till
denna studie samt att respondenternas anonymitet garanteras av forskaren, om de
inte frivilligt gått med på att benämnas vid sina namn (a.a.).
I denna studie har noggrannhet gällande dessa etiska principer inom
forskningsområdet följts. Respondenterna har informerats om studiens syfte samt
frågeställningar, informerat om att det är frivilligt och att informationen endast
kommer att användas i detta syfte. Likaså att ingen annan kommer att komma åt
28
materialet som samlats in genom intervjuerna med respondenterna och att deras
anonymitet garanteras av oss forskare. Ett medvetet val har därmed gjorts
gällande att inte benämna respondenterna som intervjuades vid deras namn utan
istället benämna dem som respondent 1, respondent 2 och så vidare för att behålla
deras anonymitet samt med tanken på konfidentialiteten. Tanken bakom detta är
att de inte ska känna obehag eller stress av att ha medverkat i denna studie. Även
att den information som framkommit inte ska kunna påverka dem på ett negativt
sätt genom att andra människor kan använda studien emot dem i andra
sammanhang.
Då en av oss forskare tidigare under utbildningen praktiserat på Fontänhuset har
det varit lätt att komma in i verksamheten och därmed kunnat intervjua de
professionella. Det som forskarna stundtals uppfattats som problematiskt i detta
sammanhang är att respondenterna kan ha känt ett visst tvång i att medverka i
studien då de är bekanta med forskaren. Det har medfört att vi som forskare har
varit väldigt noga med betona de etiska principerna för respondenterna. Forskarna
ville med detta få uttömande och betydelsefull information från respondenterna.
Under intervjuerna ville forskarna undvika en påverkan gentemot respondenterna
i deras svar eftersom en önskan om att respondenterna skulle svara på frågorna
utifrån vad de uppfattar som betydelsefullt eftersträvades. Vi ville inte att de
skulle svara på ett visst sätt med tron om vad vi forskare vill höra. Vi varit noga
med att försöka förhålla oss kritiskt gentemot respondenternas svar och därmed
inte ta allt för givet då en av oss forskare sedan tidigare är bekant med
verksamheten och dess professionella.
5. RESULTAT OCH ANALYS
I denna del av studien kommer resultatet framföras som inkommit från
respondenterna som samtidigt kommer att analyseras till tidigare forskning samt
till teorierna.
5.1 Människosyn
Respondent 3 anger att man inte bara ska sitta och prata om sin psykiska ohälsa
och hur dåligt man mår. Man bör istället lyfta fram den friska sidan hos individen
och att det är en form av motivationsarbete. Vidare berättar respondent 1 att man
undviker individernas berättelser om deras sjukdom, men att man ändå måste
beakta dem eftersom det är ohälsan som hindrar dem från att utföra vissa
handlingar. På Fontänhuset fokuserar man på de friska sidorna och pratar med
varandra som vanliga människor, man vill inte prata om sjukdomar och
mediciner. Fokus ligger på vad individen är intresserad av och att man har en
planering som bygger på individens egna önskningar. Detta eftersom man vill visa
på att individen är kapabel att utföra handlingar trots sin psykiska ohälsa enligt
respondent 1. Likaså anger respondent 2 att det är viktigt för individen i
återhämtningen att se individen som en vanlig människa trots att han/hon har
psykisk ohälsa som bidrar med olika svårigheter i livet. Det är betydelsefullt att ha
fokus på det friska och inte på det sjuka vilket uppfattas få individen att växa.
”Vi ser alla människor utifrån det friska, det friska i människa. Vi
försöker att ignorera det sjuka, men ibland är ju människor så himla
sjuka att man knappt se det friska, ibland är det nästan helt omöjligt.
Men ändå ska man leta efter det friska så att säga. För att det är det vi
utgår ifrån. Och det är så vi jobbar.” Respondent 4
29
Respondent 4 anger vidare att de som finns nära individen ska se till det som
han/hon klarar av och inte så mycket till det som individen har svårigheter med
eftersom det kan begränsa individens handlingar till att må bättre.
Det som respondenterna ovan har nämnt kan således kopplas till det som Topor
(2004) anger, att det i vissa fall kan vara bra att människor i individens närhet
även har den psykiska ohälsan i beaktande eftersom den skapar konsekvenser hos
individen som hindrar honom/henne i att utföra vardagliga sysslor. Det är något
som man bör vara medveten om för att kunna hjälpa individen på bästa sätt. Dock
bör det ligga ett fokus på att betona individens styrkor, då det uppfattas som
viktigt för en lyckad återhämtning. Det kan likaså relateras till det som Meeuwisse
(1997) tar upp gällande vikten av att ta tillvara samt utveckla de friska sidorna hos
en människa och detta görs bland annat genom motivation till arbete. Utifrån det
som tagits upp ovan uppfattar vi forskare det som att då individen inte ser till sina
friska sidor, utan istället till det sjuka, skapar det ett hinder i att kunna delta i
samhället som övriga befolkning. Utifrån vad respondenterna angett ovan kan det
ses som att de fokuserar på det friska för att individen ska kunna bli en del i
samhället eftersom det uppfattas som viktigt i att ha en bra hälsa. Vilket kan
relateras till det som Svensson (2007) anger angående att socialt arbete ska sträva
efter det som är normalt och inte det som avviker. Tanken med det är att hjälpa
människor som inte har till hands det som uppfattas som normalt, till exempel att
inte kunna delta i samhället som övriga befolkning, på grund av den psykiska
ohälsans bidragande hinder. Det görs då med syftet om att individen ska kunna
var med och delta i det normala samhällslivet. Genom denna
normaliseringsprocess ska individen kunna leva ett normalt liv i samhället med
resterande befolkning.
”Att man vågar och att man blir sedd som en människa och inte som en
psykisk sjuk är viktigt. Det är inte konstigt att man lider av dålig
självkänsla när man hela tiden blivit identifierad som sin sjukdom.”
Respondent 2
Respondent 2 anger vidare att om individen istället ses som vem som helst i
samhället, slipper den psykiska ohälsan bli det som individen identifierar sig med.
Individen kan istället fokusera på det friska och det som han/hon faktiskt kan
göra, trots sin psykiska ohälsa.
Det respondent 2 anger ovan kan relateras till det som Denhov (2007:a) nämner.
För att människor ska kunna uppleva känslan av hopp och må bra är det viktigt att
personerna runt omkring individen ser personen som en individ, som vem som
helst, och inte som en person som har en diagnos med en massa symtom. Att se
individen som en vanlig människa trots den psykiska ohälsan förbättrar
självbilden samt minskar skammen individen ofta dras med.
”Vi har en bild av att vi föds, sen börjar vi gymnasiet, sen börjar man
jobba och jobbar resten av livet och skaffar barn och familj. Men så ser
det inte ut för alla människor, därför måste man lyssna på vad
människan själv vill. Man ska inte prata över en människas huvud, utan
att man faktiskt är delaktig i samtal hur man vill och att det görs
planeringar. Förr i tiden var det ju så att man räknades inte, man fanns
inte med, man skickades bara hit och dit, man sågs inte som en individ
30
som hade möjlighet att växa och som hade egna erfarenheter.”
Respondent 5
Respondent 5 anger vidare att man måste ta tillvara på vad individen kan vilket i
många fall gör att individen växer som person och skapar sig mer makt. Med
makten kan individen bli den som ansvarar över sin livssituation. Det ger en bild
av individen att han/hon är som alla andra.
Det som respondent 5 anger ovan kan relateras till det Bogarve & Ershammar
(2012) anger då det är av vikt att låta individen ta ett större ansvar över sitt egna
liv och inte låta andra människor styra och ansvarar över hans/hennes liv.
Professionella samt andra anhöriga bör därför stärka individen till att kunna skapa
sig självhjälp, egen makt. Det kan även relateras till det Askheim (2007) anger, att
det är viktigt i återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa att individen skapar sig
empowerment för att känna makt över sitt liv och därmed får individen en högre
position i samhällssystemet, vilket uppfattas som viktigt för att individen ska
uppleva sig vara som alla andra.
”Det är viktigt att inte ses som ett offer utan man ses som en vuxen
människa, som har kapaciteten och möjligheter och egen makt, det bör
man jobba på. Där man möter oss handledare som också har svagheter
och som också är människor. Man lär känna varandra, man blir kollegor
och ser att livet är så och att ibland blir det svårt.” Respondent 5
Detta kan kopplas till det som Ershammar & Johansson (2012) anger där de tar
upp att det är viktigt att individen har makt och att individen strävar efter det.
Detta är viktigt då samhället består av ett maktspel där människor kategoriseras
till antingen en över- eller underordning. Vilket vi forskare uppfattar kan vara en
anledning till att respondent 5 uppfattar att kapaciteten samt egen makt hos
individen skapar en högre position i samhällssystemet, som därmed blir en viktig
faktor då det kan resultera i att man inte känner sig som ett offer. Istället kan man
känna sig som en individ som har kapacitet, vilket kan ökad motivationen till
förändring mot ett bättre mående.
Respondent 5 uppfattar att många också tror att allt det man känner är onormalt.
Det är viktigt att man kan normalisera saker och jobbar man ihop på Fontänhuset
som kollegor så får man ta del av att allt man känner inte behöver vara sjukt.
Detta skapas genom långvariga relationer samt fokus på det friska. Det kan vara
en trygghet för många, för då vågar man ta steget framåt. Det är viktigt att ta
tillvara på människors styrkor och räkna med dem genom att bland annat delegera
ut uppgifter för att man tror att någon vill samt kan utföra dem vilket skapar tillit.
Respondent 2 anger att på Fontänhuset tror man på människorna och att de fixar
det eftersom det får människor att känna sig som en del av det normala. Man vet
att folk kan mer än vad de själva tror. Det är viktigt att folk ser samt tror på
individen. Likaså att man kan och att man är bra som människa, det är något som
alla människor i samhället har ett behov av.
Vilket kan relateras till empowerment som Thompson (2007) anger gällande
vikten av att professionella stöttar individen i att klara av att utföra handlingar.
Har individen stöttning från andra människor som tror på individen bygger
han/hon lättare upp empowerment som relateras till en god psykisk hälsa. Det kan
likaså relateras till det som Meeuwisse (1997) nämner gällande normalisering som
31
innebär ett värnande om mänskliga rättigheter och att befolkningen i samhället
ska jobba för de individer som har en svårare livssituation ska få möjlighet att
vara aktivt deltagande i samhällslivet, samt ha samma levnadsvillkor som alla
andra.
”Arbetssättet bygger på att inte arbeta så mycket med den psykiska
ohälsan utan att man ska bortse från den och fokusera på de starka
sidorna personerna har. Bryter man vänster arm så jobbar man med
höger istället, lite så är tänket, vi bortser från det som är dina
svårigheter, tittar på styrkorna istället, jobba på den biten man är bra
på.” Respondent 1
Det som respondent 1 nämner i citatet ovan kan relateras till det som Burns &
Firn (2005) anger, att det är av betydelse att professionella skapar ett synsätt hos
individen själv, men även hos resterande befolkning i samhället, att även
människor som drabbats av psykisk ohälsa kan vara arbetssamma och skapa
produkter. Som ett led i detta blir individen sedd som en person som har
kompetens och kan vara produktiv som resterande befolkning.
”När jag började jobba här sa dem till mig att jag skulle sköta ekonomin,
jag kunde ju inte sköta ekonomin, jag fick ju lära mig av en medlem, och
jag kan ju inte kunna allt detta i huset, vi är ju tvungna att ta hjälp av
varandra. Vi människor kan olika bitar, och att man tar hjälp av
varandra och det tror jag gör att människor växer. Att människor får
delta själva. Ta tillvara på styrkor samt låta det ta tid är viktigt.”
Respondent 5
Respondent 5 menar vidare på att det är viktigt att visa för individerna att han/hon
kan hjälpa till och vara den som innehar kunskapen, att det inte bara är
handledarna som vet och kan allt. Det skapar ofta känslan av att individen
uppfattar sig som kapabel att utföra handlingar som vilken annan människa som
helst. Det som respondent 5 nämner kan relateras till det som Bogarve &
Ershammar (2012) anger angående den professionelles roll gällande att visa på
den betydelse individen har i att bidra med betydelsefulla saker gentemot andra
människor, som uppfattas vara av vikt i återhämtningen.
5.2 Frivillighet
Respondent 1 anger att Fontänhuset bygger på frivillighet, men där det också är
viktig att motivera individer till att komma dit, är man inte motiverad så kommer
man inte eftersom individen själv bestämmer. Dock anger respondent 1 att man
alltid ska försöka skapa motivation hos individen. Likaså respondent 2 anger att
det är frivilligt att komma till Fontänhuset och ser det som en viktig del i
Fontänhusets koncept, att man gör det för att man vill och att man ser resultatet.
Frivilligheten uppfattas som något av det viktigaste i relation till återhämtningen.
Respondent 2 uppger även att tvång inte uppskattas inom Fontänhuset och
relaterar till andra behandlingsverksamheter där man i grund och botten ofta är
tvingad till någonting. Individen kan då lägga sina bekymmer eller svårigheter
utanför sig själv och då är det inte individen som styr sitt liv utan det ligger i
händerna på någon annan. I samband med detta betonar respondent 2
frivilligheten som en viktig faktor i återhämtningen.
32
”Frivilligheten drar ju bort lite stigma också tycker jag. Att man är här
på frivillig basis och vill ta tag i sitt liv, för att man tror på Fontänhusets
koncept.” Respondent 2
Respondent 3 anser att frivilligheten är en del av att påverka och att känna makt
över sitt liv och sin vilja. Annars kommer det uppifrån, att någon säger till
individen att han/hon ska återhämta sig genom att till exempel göra en fågelholk.
Tycker man då inte om arbetsuppgiften skapar det inget engagemang. Känslan av
att man gör en arbetsuppgift man själv valt får en nästan att vilja göra det ännu
mer menar respondent 3. Eftersom detta är ett klubbhus så är individen här på
frivillig basis och får därmed vara med och bestämma, vilket ger känslan av en
maktposition och det uppfattar respondent 3 som viktigt för att återhämtar sig.
Det som nämns av respondenterna ovan gällande frivillighet i relation till
återhämtningen kan sammankopplas med det som Topor (2004) tar upp gällande
vikten av att det är individen som ska ha makten, empowerment, över sin
livssituation. Det är denna makt som individen kan använda sig av för att ha
kontroll över sina symtom som den psykiska ohälsan medför. Likaså är det inte
någon annan än individen själv som ska ha makten över hans/hennes liv, varken
anhöriga eller diverse vårdformer.
”Hade vi inte haft frivilligheten så hade vi inte fungerat, då hade det inte
varit en återhämtning. De här människorna är vana vid att bli styrda
utan att ha någon större inverkan på sitt liv och här väljer man, man
väljer att komma till Fontänhuset själv, det är ingen som säger det.”
Respondent 4
Respondent 4 menar vidare på att skulle någon säga till individen att han/hon ska
gå till Fontänhuset, påtalar dem det eftersom individen själv måste vilja komma
hit. Frivilligheten är väldigt viktig i återhämtningen och utan den skulle det inte
fungera.
”Frivilligheten är a och o. Med frivilligheten kommer ju också eget
ansvar fast du kan ju också använda det och säga att du inte tänker göra
någonting för att det är frivilligt och vara här. Det är frivilligt att välja
det här konceptet och tycka att det här passar mig, men någonstans när
du blir medlem så ska du också veta att vi är en arbetsorienterad
verksamhet och att man bidrar på något sätt utifrån ens egen kapacitet
och tycker att det är något bra, då kan man inte säga att jag tänker inte
göra någonting för det är frivilligt för mig. Frivilligheten är jätteviktig
om man förstår den.” Respondent 5
Det kan relateras till det som nämns av Linhorst (2006) att det under historiens
gång har varit svårt, näst intill omöjligt, för individer med psykisk ohälsa att ha
inflytande över sitt liv samt sin behandlingsprocess. Det har på senare tid visat sig
vara av stor vikt att låta individen vara med och bestämma, ha makten, i sin
återhämtningsprocess då detta har uppvisat positiva resultat. Känslan av kontroll
medför egen makt samt frihet av att välja vilket uppfattas som meningsfullt. Det
utvecklar självständigheten och är därmed en viktig faktor i relation till
återhämtningen.
33
5.3 Självbestämmande
Respondent 3 berättar att Fontänhuset är en frivillig verksamhet där man jobbar
med just empowerment. Eftersom man vill att individen själv ska kunna påverka
sin livssituation. Respondent 3 anger vidare att den viktigaste faktorn är att det
kommer inifrån och att det är en viktig del i återhämtningen. Det är inte andra
människor som ska bestämma om individen ska återhämta sig utan det ska
han/hon göra själv. Det kan relateras till det som Askheim (2007) tar upp
angående betydelsen empowerment har i samband med att individen ska vara den
som bestämmer. Där tanken är att alla individer ska ses som kapabla människor,
där individen själv har möjlighet att påverka sin livssituation till det bättre. Även
att individen själv blir den som har makten över sitt egna liv och därmed kan
förändra sin problematiska livssituation.
”Återhämtningen påverkars genom att man aldrig kommer känna någon
frihetskänsla, känner sig som en fånge, utan makten att påverka sitt liv.
Man måste lyssna på den som är sjuk och samarbeta. Hur vill du leva
ditt liv, hur ska du ta makten över ditt egna liv.” Respondent 1
Det som respondent 1 nämner ovan kan kopplas till det Karlsson (2008) anger
gällande vikten att samverkan sker mellan professionella och individen gällande
återhämtningen. Det är av betydelse då individen har rätt att bestämma över sitt
liv. Görs planeringen tillsammans med professionella, där individen är delaktig,
blir individen mer motiverad i att ta del av insatserna i återhämtningen. Likaså
menar Dychawy Rosner (2010) att det är centralt att samverka för individens
hälsa. Det är viktigt att ta i beaktande individens synpunkter gällande
återhämtningsprocessen mot ett bättre mående. Respondent 1 anger också att
samverkan med individen är en del i återhämtningen eftersom man låter individen
vara med och bestämma. Det visar på att individen är den som ska ha makten över
sitt liv och inte någon annan, samt att det visar på att människor runt omkring
individen tror på att han/hon klarar av att vara med och planera för att skapa sig en
bättre psykisk hälsa.
Respondent 5 menar på att det finns medlemmar som har krav på sig från andra
myndigheter där dem bedöms vilket skapar en rädsla. En del är inte redo att till
exempel jobba och därför måste man se till helheten och till processen, man kan
inte pressa folk som varit borta från arbetsmarknaden för länge. Man kan inte dra
alla över en kam. Här spelar empowerment en viktig roll där individen själv får
bestämma om han/hon är redo att börja arbeta samt att man tar tillvara på det
unika hos varje människa. Därför är det viktigt att medlemmen kan säga ifrån om
han/hon inte vill utföra en viss uppgift eller då individen känner att
förväntningarna blir för stora, eftersom det annars kan påverka återhämtningen
negativt berättar respondent 5.
Utifrån det som respondent 5 nämner tolkar vi forskare det som att myndigheterna
blir dem som är överordnade och individen underordnad vilket kan relateras till
det som Askheim (2007) tar upp angående vikten av att stärka individens makt.
Detta för att individens plats i samhällsstrukturen är något som skapas samt
omskapas av människorna i samhället. Att stärka individens empowerment
innebär ett ökat självförtroende, kunskaper samt bättre självbild. Man vill med
empowerment minska det förtryck samt marginalisering som det finns mot
individer med psykisk ohälsa som uppstått i samband med den positionsprocess
som finns i samhällsstrukturen. Detta eftersom empowerment samt egen makt
34
uppfattas vara av stor vikt i återhämtningsprocessen. Om individen tar makten
över sitt liv behöver inte han/hon känna ett utanförskap av att inte uppfylla de
normer som finns i samhällsystemet.
5.4 Tid
Respondent 1 uppger vikten av att man får lov att misslyckas, och prova igen,
eftersom meningen är att man ska lyckas. Respondent 1 menar att Fontänhuset är
en plats för återhämtning och där en av uppgifterna är att låta individerna få
möjligheten att andas ut och bygga upp sig på nytt och starta om. Återhämtningen
är väldigt viktig och att man får göra detta i lugn och ro, det är Fontänhusets
huvuduppgift. Respondent 5 anger att många gånger går individen för snabbt
tillbaka till, till exempel arbete för att individen tror att samhället förväntar sig att
man ska klara av det, inte för att man själv vill det eller klarar av det. Det är
därmed viktigt att individen ges tid och att han/hon får bestämma takten. Det
uppfattas som viktigt för att individen ska återhämta sig. Många gånger faller
dessa individer tillbaka. Klarar man inte av att till exempel arbeta kan individen
finna andra alternativa sysselsättningar för att må bra, där man känner sig
värdefull anger respondent 5. Angående det respondenterna nämnt gällande tidens
vikt i återhämtningen kan det kopplas till det som Topor (2004) nämner angående
att i återhämtningen från den psykiska ohälsan är det viktigt att målen som
individen vill nå upp till görs när han/hon är redo samt att det görs i en lagom takt
Man ska gärna gå försiktigt framåt eftersom stress lätt kan uppkomma hos
individen vilket därmed kan leda till bakslag. Om individen istället tar det
försiktigt framåt och därmed upplever positiv respons på det som han/hon tar sig
an bygger det upp självkänslan.
”Att man ges tid är viktigt, att det inte är som många projekt och sådant
som är på sex månader eller ett år eller något sådant och sen så ska man
då må bra efter det. Vi har ju sett många medlemmar som går in i sådana
här projekt och sen så är dem tillbaka på ruta minus ett nästan, alltså
dem mår ju ännu sämre, för dem har en gång till fått konstaterat att jag
kan inte bli frisk under denna period som är utsatt. Tid är jätteviktigt.
Jag har ju sett de, människor som har kommit och inte velat göra
någonting på hur många år som helst och sen helt plötsligt så händer det
någonting. Så tiden, det är en viktig faktor, att man får tid.” Respondent
4
Det kan relateras till det som Meeuwisse (1997) nämner då det uppfattas som
betydelsefullt att inte ha tidsbegränsade insatser. Istället bör stödet ligga på att låta
individen ta den tid som han/hon behöver i relation till sin återhämtning.
”Man ska alltid erbjuda medlemmen att vara med i gemenskapen och
fråga om de vill göra något. Men sen finns det de som inte vill och då ska
man inte slå huvudet blodigt. Utan då ska man satsa på de som kanske
vill istället och låta de andra sitta och dricka kaffe till kl. 10 och sen helt
plötsligt vill dem.” Respondent 4
Likaså betonar respondent 2 vikten av att göra saker i sin egen takt och utifrån sin
ohälsa då det annars ofta är mycket krav från andra jobb och myndigheter. Men på
Fontänhuset kan man växa i sin egen takt och det är viktigt. På Fontänhuset får
individen lov att växa och komma tillbaka utan stress. Respondent 3 fortsätter i
samma spår då hon anser att ibland kan det räcka att bara dricka en kopp kaffe och
35
sen gå hem, eftersom individen kanske inte orkar mer och att det är en del av
återhämtningen. Andra verksamheter eller myndigheter kan stundtals trycka på
väldigt mycket och anvisar folk till olika verksamheter för att individen måste
vara aktiv, men individen kanske inte är i den fasen än utan kanske bara vill känna
lugnet och tryggheten. För den individen kan det vara tillräckligt att göra en
arbetsuppgift och sedan gå hem. Vissa vill inte vara med och utföra
arbetsuppgifterna som erbjuds i huset, och då ska man acceptera det. Det är
individen som ska bestämma och ha makten. Vilket kan relateras till det som
Topor (2004) anger då det är av vikt att individen tar det lugnt med tanken om att
individen ska finna sig tillrätta i återhämtningsprocessen och detta ses som viktigt
i strävandet mot ett bättre mående och en bättre hälsa. Likaså kan det relateras till
det Askheim (2007) tar upp angående betydelse att individen blir den som har
kontroll över sin förändring och tillhörande insatser. Därmed stärks individen
eftersom han/hon blir den som har ansvar över sin livssituation och därmed har
makten över sitt liv. Att skapa empowerment är viktigt i återhämtningen och då
individen blir den som får bestämma takten innehar han/hon makten över
situationen. Respondent 4 anger också att man ska stödja individen i att låta det ta
tid då det uppfattas som viktigt i återhämtningen. Låter man individen ta
återhämtningen i sin egen takt motiverar det individen mer än om man stressar
honom/henne. Likaså visar man för individen att det är han/hon som har makten,
vilket även motiverar och är viktigt i återhämtningsprocessen.
5.5 Självkänsla och hopp
Respondent 3 anger att om man har arbetat tillräckligt mycket inom verksamheten
och känner en motivation så som att man klarar av att hålla tider, ta ansvar för
sina arbetsuppgifter, klarar av att fullfölja de arbetsuppgifter man åtagit sig och att
man vill mer i livet än att vara på Fontänhuset, då börjar man titta på vägar ut. Där
fokuserar man på arbete eller studier eftersom det uppfattas som en viktig del i
återhämtningsprocessen. Det man fokuserar på då är hur förutsättningarna ser ut
för arbete, vad man har för mål samt vad man har för tidigare erfarenheter innan
man drabbades av psykisk ohälsa. Där hjälps man åt så att individen kan komma
ut på arbetsmarknaden. Respondent 4 menar vidare på att det är viktigt att
människan tror på sig själv och att man tror att man kan någonting samt att man
kan utföra det man tagit på sig att göra. Det är även viktigt att man vågar ta plats
samt befinna sig i samhället, att vara en del av samhället och bidra med någonting,
så att man inte isolera sig på grund av sin psykiska ohälsa. Detta då det förstör
självkänslan som är viktigt i återhämtningen.
Att arbete ses som en viktig del i att återfå självkänsla och hopp kan kopplas till
det som Sahlin (2002) anger om att vara en del av samhället och bidra med till
exempel arbete, vilket är av vikt i återhämtningen från psykisk ohälsa. Eftersom
det uppfattas som normalt och därmed kan uppfattas vara viktigt i återhämtningen
av professionella, eftersom det finns en strävan av att vara en del av det normala.
Utifrån det som nämnts ovan om att arbete ses som en viktig del i att bygga upp
självkänslan som därmed uppfattas som viktigt i återhämtningen, uppfattar vi
forskare det som att då respondenterna ser detta som viktigt kan det relateras till
det som Sahlin (2002) tar upp gällande socialkonstruktivismen. Där samhällets
individer skapar det som uppfattas som normalt respektive avvikande och vilka
individer som därmed kommer att ses som ett socialt problem. Det leder till att
man sätter in insatser för de individer som anses vara avvikande och finner
lösningar för att hjälpa dessa genom att till exempel motivera till arbete. Detta
eftersom arbete uppfattas som viktigt samt givet i människor liv. Vilket därmed
36
kan påverka vad respondenterna anser är viktigt i återhämtningen, i detta fall
arbete.
Utifrån det som nämnts ovan uppfattar vi forskare det som att då självkänslan
byggs upp bidrar det med att individen har ökad möjlighet att klara av det som
han/hon tar sig an och därmed blir en del av resterande befolkning, vilket kan
relateras till det som Askheim (2007) tar upp gällande sambandet mellan
individen samt samhällets strukturer angående skapandet av empowerment. Som
innebär att stärka individens makt samt stärka individen i de situationer där de
uppfattas som svaga. Detta är av vikt för att individen ska ses som jämställd samt
som delaktig. Empowerment är något som är viktigt för att individen ska ses som
en kapabel människa som är en aktör som själv kan ta ansvar för det han/hon tar
sig an.
Respondent 3 fortsätter med att på Fontänhuset arbetar de mycket med
uppföljning då de har fortsatt kontakt med medlemmen under en längre period.
När de upplever en stabilitet släpper de efter hand eftersom individen klarar sig
själv. Även om medlemmen är ute i arbete har han/hon ändå rätt att komma
tillbaka till Fontänhuset och vara en del av verksamheten hur länge som helst
eftersom den psykiska ohälsan kan gå lite i skov, om det inte är så att man säger
upp sitt medlemskap. De jobbar mycket med att skapa förutsättningar för att
lyckas så att man ska komma ut i arbete och studier och inte känna att man
misslyckats, om det inte skulle fungera. Lyckas man bygger man upp självkänslan
samt hopp anger respondent 3. Det kan relateras till det som Cleary & Dowling
(2009) tar upp angående vikten av att professionellas stöd till individer med
psykisk ohälsa ska finns genomgående i återhämtningsprocessen då individen kan
uppleva trygghet samt hopp genom att ha någon att vända sig till vid uppkomna
problem. Det kan även relateras till det som Schön (2012) tar upp angående att
återhämtningen ses som en process och ses därmed inte som något slutgiltigt och
som ofta består livet ut. Det innebär att individen inte blir fri från den psykiska
ohälsan utan det uppfattas mer som att individen kan skapa sig ett sätt att hantera
den. Därmed är stöd från andra människor av betydelse för individen i
återhämtningen. Finns det människor som stöttar individen i återhämtningen kan
de bidra med hopp trots att den psykiska ohälsan stundtals kan uppkomma.
”Om det kommer upp en person som säger att jag bor i ett
andrahandsboende som jag kanske förlorar nästa månad då vill jag inte
ens prata jobb, utan då pratar vi om att vi måste fixa boendet först.
Förutsättningar för att klara ett arbete är inte bra om man inte har fixat
med kronofogden, inte har ett drägligt boende och om man inte har bra
vårdkontakter ifall om man insjuknar. Det är många faktorer som måste
fungera för att ha en bra chans när man sen väl kommer ut i arbete. Och
därför när man väl kommer ut i arbete, när allt de andra är under
kontroll, då vill vi ju följa upp så att det fortsätter fungera över ett bra
tag, framöver också.” Respondent 3
Citatet från respondent 3 kan kopplas samman med det som Caron m.fl. (1998) tar
upp gällande vikten av att individer som lider av psykisk ohälsa har människor
runt omkring sig som ett stöd. Detta då deras stöd kan inverka positivt eftersom de
kan uppmärksamma individens förmågor. Det kan i sin tur resultera i ökad
självkänsla samt tillfredsställelse i individens liv. Vilket kan ses till det som
respondent 3 nämner angående att inte vilja prata om till exempel arbete förrän
37
individen har förutsättningar för att klara det. Det som respondent 3 nämner ovan
kan även kopplas till det som Cleary & Dowling (2009) nämner gällande vikten
av sociala stödsystem i återhämtningsprocessen, där professionella har en viktig
roll gällande att ha realistiska förhoppningar på individen. De bör inte ställa för
höga krav samt förväntningar då det kan resultera i att individen drar sig tillbaka
på grund av stress från omgivningen.
Respondent 3 uppger vidare att det är jättebra om individen självmant tycker att
han/hon inte behöver stödet från Fontänhuset eller stödet från andra människor
längre utan att individen har byggt upp sin självkänsla samt har blivit stark och
därmed klarar sig allt mer självständigt. Det är det som är tanken, klarar man de så
är det utmärkt. Man vill inte behålla människor innanför verksamheten om de är
redo att gå vidare, tanken är att Fontänhuset ska vara provisoriskt, där de bygger
upp sin självkänsla. Detta kan kopplas till det som Young & Ensing (1999)
nämner då det i återhämtningsprocessen är betydelsefullt att finna en ny
självkänsla som vilar på en stabil samt kontrollerad grund. Det är viktigt att finna
en meningsfull tillvaro där den psykiska ohälsan i allt mindre grad tar plats för att
uppleva hoppfullhet mot en bättre framtid. Likaså kan det relateras till det som
Ramon m.fl. (2009) anger gällande att återhämtning kan ses som ett tillstånd där
individen finner strategier i sitt sätt att leva där hoppfullhet om att klara sig själv
är en viktig faktor i återhämtningsprocessen till en bättre hälsa samt bättre
livssituation.
Respondent 4 anger att självkänsla är något man får genom arbete och att man
fungerar i grupp, vilket också är en social förmåga. Men den sociala förmågan
fungerar inte alltid och då måste man påtala det. Det kan handla om att förklara
för medlemmen att man inte kan sitta och skrika och kasta mat omkring sig. Ofta
är gruppen det bästa verktyget när man ska träna sin sociala förmåga som i sin tur
bygger upp självkänslan. Utifrån det som respondent 4 nämner kan det relateras
till det som Young & Ensing (1999) anger att människor tillsammans kan finna
stöd samt hjälpa varandra i sin återhämtningsprocess. Det nämns även att
människor som befinner sig i liknande situationer kan finna stödjande
förhållningssätt och därmed skapa band mellan varandra vilket stärker
självkänslan. Likaså kan det ses utifrån det som Ryff & Singer (2001) tar upp då
sociala relationer uppfattas som en mycket viktig faktor i samband med en bättre
psykisk hälsa. Detta då individer utvecklas om man har tillgång till sociala
relationer.
”Självkänslan är ju att man ser att man klarar av någonting och att man
får lov att misslyckas utan att bli stämplad att man är en idiot.”
Respondent 4
Respondent 4 anger vidare att det i samband med uppbygganden av självkänslan
är viktigt att ha stöd tillhands från andra människor. Skulle individen misslyckas
är det viktigt att han/hon kan vända sig till någon och få stöd, för att kunna prova
igen på nytt. Det, anger respondent 4, bygger upp självkänslan. Detta synsätt kan
kopplas till det som Nordén (2009) tar upp gällande vikten av att låta individen
utvecklas i sin takt och själv vara den som har inflytande över sin livssituation,
men där den professionella har en roll som är stöttande i att hjälpa individen att
finna resurser hos sig själv. Det är i detta sammanhang betydelsefullt att individen
får misslyckas och att detta inte ska uppfattas som en katastrof, vilket bygger upp
självkänslan och därmed skapar en möjlighet att ta sig ur den psykiska ohälsan.
38
5.6 Psykosocial rehabilitering
Respondent 5 anger att på Fontänhuset stärker individer med psykisk ohälsa sitt
självförtroende genom att skapa meningsfull sysselsättning för att ta makt över sitt
liv. Fontänhuset handlar om att bedriva en psykosocial verksamhet som har som
mål att stötta medlemmarnas styrka till att komma ut i arbete och studier samt att
de får vara delaktiga både i besluten som rör huset samt besluten som rör dem
själva, och även vara en del i gemenskapen. Det är viktigt att individen ges
möjlighet till att få delta när det gäller planering kring sig själv och därmed bli
mer självständig. Respondent 5 menar vidare på att det är viktigt att individen kan
vara den som är delaktig i besluten gällande sig själv och klarar av det ansvaret,
eftersom det är något som uppfattas som viktigt för hälsan. Att stötta människor
till att bli en del i samhället samt att få vara delaktig i beslut kan relateras till det
som Lundin & Mellgren (2012:a) anger. De menar att det finns en syn i samhället
om att individer med psykisk ohälsa är annorlunda då de inte beter sig som
resterande befolkning, där bland annat eget ansvar samt delaktighet ses som det
normala i människors liv. Med psykosocial rehabilitering kan individen stödjas i
att leva ett mer självständigt liv utan ett så stort behov av andra insatser. I och
med detta kommer individen att uppfattas som normal och det ses som viktigt för
att kunna uppnå en god hälsa. Likaså kan det relateras till det Karlsson (2008)
anger om betydelsen av psykosocial rehabilitering då individer med psykisk
ohälsa utvecklar sin kompetens samt självständighet. Tanken med en psykosocial
rehabilitering är att individen ska kunna befinna sig i olika miljöer utan
svårigheter. Det som respondent 5 nämner kan vidare ses till det som Svensson
(2007) anger gällande att det är betydelsefullt att sträva mot det som är normalt
och det handlar om att hjälpa och ge stöd till människor som inte har till hands det
som uppfattas som normalt. Likaså handlar det om att individen ska komma
tillbaka till det normala och inte längre avvika från samhället. Vilket är en del av
det sociala arbetet. Enligt Gregory (2009) konstruerar samhället vad som
uppfattas som verkligheten och vad människor bör vara delaktiga för att må bra.
Forskarna uppfattar att det kan vara en del i att psykosocial rehabilitering
uppfattas som viktigt av respondenterna i återhämtningen.
Respondent 2 anger att det är ett stort steg att komma till Fontänhuset och de
efterfrågar medlemmarnas hjälp eftersom en tanke med Fontänhuset är att det inte
ska gå runt utan medlemmarna och deras medverkan. Det är dem som ska göra
jobbet, utan fokus på den psykiska ohälsan. Här spelar stöd och gemenskap en
betydande roll. Respondent 2 menar vidare att vara på Fontänhuset är en
psykosocial rehabilitering, då man rehabiliterar sig genom att vara bland andra
människor i ett socialt sammanhang där man tillsammans utför olika sysslor. Det
som respondent 2 anger kan sammankopplas med det som Meeuwisse (1997) tar
upp gällande psykosocial rehabilitering, där individen ska utvecklas så att
hans/hennes kapacitet till att utföra saker blir bättre. I detta sammanhang är det
betydelsefullt att inte fokusera på den psykiska ohälsan, utan visa individen att
han/hon kan utföra saker trots sin psykiska ohälsa. Det kan även relateras till det
som Burns & Firn (2005) nämner då det är betydelsefullt att finna olika former av
sysselsättning och därmed vara delaktig för individer som lider av psykisk ohälsa
eftersom det visar på att individen har kompetens att vara produktiv som leder till
en ökad tro på sig själv.
Enligt respondent 3 är grundtanken i verksamheten i arbetet med medlemmarna
att de har en arbetsinriktad dag som bygger på två möten som sker på varje enhet
under dagen, där man går igenom uppgifterna som ska ske. Då man kommer till
39
Fontänhuset skriver medlemmar samt handledare in sig samt skriver ut sig när de
går, detta görs för att veta hur många människor som vistas i huset samt för att
föra statistik. Detta system används även som syfte att upptäcka om det är någon
medlem som inte dykt upp på länge och då försöker man kontakta honom/henne
genom så kallad reach out, med tanken om att individen är saknad samt behövd
inom verksamheten. Arbetet bygger på att man jobbar gemensamt, att alla har lika
värde där handledarna jobbar tillsammans med medlemmarna och alla tar ett
gemensamt ansvar samt är delaktiga. Detta eftersom Fontänhuset inte ska kunna
gå runt utan medlemmarna samt för att arbete uppfattas som en viktig del i
återhämtningen anger respondent 3. Det kan relateras till det Lundin & Mellgren
(2012:a) anger om att individer med psykisk ohälsa kan få en bättre social
situation samt kan bli en del i samhället då de har möjlighet att vara delaktiga i
olika verksamheter samt sysselsättningar. Med hjälp av dessa verksamheter kan
individens symtom minska samtidigt som individen höjer sin inneboende
kompetens. Likaså kan det relateras till Meeuwisse (1997) då hon tar upp att det
är medlemmarna som tillsammans med handledarna som ska driva Fontänhuset.
Det görs då man vill utveckla medlemmarnas självförtroende, själrespekt samt
den sociala kapaciteteten och det görs genom meningsfullt arbete, vänskap och
självständighet eftersom det ses som betydelsefullt i återhämtningen.
Respondent 4 anger att det är viktigt att man får pröva olika saker och se att man
faktiskt kan göra någonting och att det blir bra resultat. För genom att man har
viktiga arbetsuppgifter och inte påhittade, som de kan vara på vissa ställen, där
individen känner att det han/hon bidrar med är betydelsefullt gällande
återhämtningen från psykisk ohälsa. Den sociala förmågan, menar respondent 3,
stärks genom att man vågar ta sig hit och det blir en del av återhämtningen.
Känslan av att man gör något av vikt, att man gläder samt gör saker tillsammans
med andra stärker individens självkänsla. Vilket kan relateras till Burns & Firn
(2005) som anger att det är viktigt att individen känner att han/hon har kompetens
och kan producera saker.
Respondent 5 anger att Fontänhuset är en psykosocial arbetsrehabilitering som
uppfattas vara av stor vikt i relation till återhämtningen, där man bygger upp sin
sociala förmåga samt får en möjlighet till att arbetsträna. På Fontänhuset är de
mellan 80 till 90 personer varje dag och det kräver en social förmåga, vilket man
får träna här.
”Sen är den arbetsinriktade dagen jätteviktig för personer med psykisk
ohälsa, för att har du inte den och du inte känner att du är behövd, då får
du gå hem igen. Jag tror alla människor bör känna sig behövda för det
är då man någonstans börjar känna att jag kan påverka eller jag kan
göra min röst hörd och det är någonstans där man växer, det är
någonstans där man vill ta större ansvar eller initiativ.” Respondent 3
Det kan kopplas till det Hansson & Eklund (2005) anger gällande vikten av att
individer med psykisk ohälsa har en arbetsinriktad rehabilitering. Där fokus ligger
på att låta individen tränas i att söka arbete för att tillslut komma ut på den
reguljära arbetsmarknaden som uppfattas vara av vikt i återhämtningen. Likaså
kan det relateras till det Askheim (2007) nämner om att individer med psykisk
ohälsa ofta upplever sig som marginalierade och att det därför är extra viktigt att
den professionella strävar efter individens jämställdhet samt deltagande i
samhället.
40
Utifrån det som nämnts ovan uppfattar forskarna att det kan ses som att för att
individen ska må bra, utifrån respondenterna, är det betydelsefullt att han/hon blir
integrerad i samhället och utför sysslor som från samhället ses som viktiga för att
ha en bra hälsa. Vilket i detta sammanhang handlar om psykosocial rehabilitering.
Det kan relateras till det Gregory (2009) tar upp gällande socialkonstruktivismen
där människorna i samhället konstruerar den kunskap som vi ser som sann.
Därmed uppfattar vi forskare att det fokus som ligger på att få individen att bli en
del av samhället genom arbete kan beror på att det är något människan har skapat
och som därmed uppfattas som det normala. Därmed uppfattas det som en viktig
del i återhämtningen från psykisk ohälsa.
5.6 Sociala relationer och gemenskap
Respondent 1 anger att Fontänhuset är en mötesplats som fyller en social funktion
och detta är en viktig faktor för medlemmarna i deras återhämtning. Fontänhuset
har öppet sex dagar i veckan och individen är alltid välkommen samt att det alltid
finns arbetsuppgifter som skapar gemenskap.
”Fontänhuset har ibland fått en funktion för medlemmarna att vi är
familjen och det gör att man knyter band som blir en del av
återhämtningen. Många familjer har skjutit dem åt sidan eftersom man
inte orkar med. Vi går med dem till myndigheter, till sjukhuset och så
vidare.” Respondent 1
Respondent 1 anger vidare att genom att finnas för medlemmen blir det som ett
stöd för honom/henne. På Fontänhuset skapas band med andra människor som
befinner sig i liknande situationer, som bildar en gemenskap. Det som respondent
1 nämner ovan kan relateras till det som Topor (2011) nämner då de symtom
psykisk ohälsa medför kan minskas genom att individen har sociala relationer, och
där gemenskap samt delaktighet uppnås, både vad gäller till professionella och
dess insatser som kan ses som stödjande, samt till andra anhöriga individen har
nära. Detta kan vidare kopplas till det som Ryff & Singer (2001) anger gällande
betydelsen av sociala relationer tillsammans med andra människor som skapar
känslan av tillhörighet samt bättre välbefinnande. Även studier som gjorts visar på
att människor som lever ett liv i gemenskap med andra mår bättre. Gemenskapen
ses som ett grundläggande behov människor har i relation till ett bättre mående
samt en bättre hälsa. Det kan också relateras till socialkonstruktivismen som bland
annat Gregory (2009) anger där det anses vara viktigt att människor hjälper
varandra i att skapa stöd för de individer som avviker från det normala, med
tanken om att de ska skapa sig ett bättre mående. Vilket visar på vikten av att
individen har sociala relationer som stöd i att utvecklas och bli en del av samhället
som påverkar hälsan till det bättre. Vilket därmed kan påverka vad respondenterna
uppfattar som viktigt i återhämtningen.
Respondent 3 uppger att komma till Fontänhuset brukar dem flesta uppleva som
skönt. Fontänhuset har många saker som skapar väldigt mycket gemenskap samt
trygghet och det är bland annat att de aldrig har stängt mer än en dag i sträck.
Datum som är lite jobbiga så som julafton, då man kanske inte har någon att fira
med, kan man komma till Fontänhuset och fira med sina vänner eftersom
Fontänhuset alltid har öppet vid stora helgdagar. Respondent 5 menar på att
gemenskapen är viktig eftersom till Fontänhuset kommer människor som mår
dåligt och det är okej för medlemmarna att må dåligt där. På Fontänhuset
41
produceras saker tillsammans och medlemmarna mår bättre genom att man blir
sedd samt inkluderas i en gemenskap.
”Gemenskap är jätteviktigt inom klubbhuset, eftersom man utför
arbetsuppgifter tillsammans med andra och växer i det. Genom
gemenskapen skapas glädje. Det finns dem som har stöd från familjen,
men för ensamma människor är Fontänhuset ett jättestort stöd då dem
ses som en familj. Man kan vara ensam om sin sjukdom och sitt
tillfrisknande även om man är gift och har barn, men på Fontänhuset
delar man sina upplevelser av den psykiska ohälsan med andra.”
Respondent 2
Det respondent 3 och 2 nämner ovan kan relateras till det Denhov (2007:b) tar upp
angående att det är betydelsefullt i återhämtningen att individen har vänner som
befinner sig i samma situation. Detta eftersom de kan ge en annan slags förståelse
samt dela med sig av sina egenskaper av att befinna sig i samma situation vilket
skapar en gemenskap. Likaså kan det relateras till det Meeuwisse (1997) anger att
det kan vara bra för individen att vara tillsammans med andra som befinner sig i
samma situation, eftersom det bidrar med gemenskap samt känslomässigt stöd.
Likaså ses det som självhjälp då individen med psykisk ohälsa hjälper andra.
Detta ökar ofta maktkänslan/empowerment hos individen. Problem som individen
kan ha svårt att dela med andra människor blir lättare att samtala om då man
befinner sig bland andra som också lider av psykisk ohälsa.
Respondent 3 menar vidare på att på Fontänhuset skapas det gemenskap eftersom
man alltid är välkommen, blir sedd och får vara delaktig i arbete samt sociala
relationer, vilket är viktigt för återhämtningen. Respondent 5 berättar att det är
viktigt att bjuda in och låta människor vara delaktiga i gemenskapen samt som
medlem bli sedd varje dag, det är viktigt för återhämtningen. Respondent 3 anger
även att det är väldigt viktigt med vänskapen, med välkomnandet, tillhörigheten
samt gemenskapen. Det gäller alla. Att motivera medlemmarna till att hjälpas åt
gemensamt med arbetsuppgifterna på Fontänhuset är något som görs, eftersom det
uppfattas som betydelsefullt samt stärker individen. Detta kan kopplas till det
Topor (2004) anger att om individen har sociala relationer ger det individen
möjlighet till att prata om saker samt skapar en känsla av att bli sedd då andra
människor engagerar sig i individens liv och det uppfattas som en viktig faktor i
återhämtningsprocessen. Återhämtning ses ofta som något individen skapar själv,
men ofta har andra människor en viktig och stödjande roll i detta sammanhang för
att nå en god återhämtning.
5.7 Stödsystem
Respondent 1 anger att som handledare ska man vara ett stöd för medlemmarna,
man ska vara som en trygghet samt att man motiverar individen. Det är viktigt att
man motiverar samt stöttar medlemmarna till att göra andra saker och visar att de
kan komma vidare genom att till exempel börja jobba eller studera. Därmed är det
viktigt att låta individerna prova olika uppgifter. Det är medlemmarna som ska
utföra uppgifterna. I detta sammanhang är det viktigt att berömma samt att de blir
sedda vilket resulterar i att självkänslan och självförtroendet byggs upp, anger
respondent 1. Det kan relateras till Karlsson (2008) som tar upp vikten av att
fokus bör ligga på att motivera, där man visar för individen att han/hon har en
framtid som positiv. Samtidigt som man försöker öka individens självständighet,
främja individens engagemang samt stöttar individen i att förbättra hans/hennes
42
beteende med tanken om att individen tillslut ska kunna befinna sig i olika miljöer
utan svårigheter.
Respondent 1 nämner vidare att det är viktigt att ha stöd utanför Fontänhuset, där
man kan umgås och göra andra saker. Som individ med psykisk ohälsa är det
viktigt att ha ett annat socialt nätverk eftersom det är viktigt att ha insikten om att
det finns ett liv utanför Fontänhuset, därför är familj och vänner väldigt viktigt.
Det är även viktigt, anger respondent 1, att ha samtal med någon professionell
inom psykisk ohälsa som kan ge stöd samt ha förståelse. Respondent 3 anser att
det är viktigt att man kan finnas till hands och lyssna på medlemmarna, men inte
som en terapeutroll utan mer som en vänskapsroll, med fokus på individens goda
egenskaper samt styrkor. Familj och vänner har också en viktig roll i stödjandet
gällande återhämtningen. Dock har ofta människor okunskap gällande psykisk
ohälsa och därför kan det vara svårt för dem att skapa förståelse i hanteringen av
individens situation. Det kan resultera i att individen tar avstånd från familj och
vänner och därför kan Fontänhuset vara ett stöd i återhämtningen från psykisk
ohälsa anger respondent 3. Det kan kopplas till det Hansson (2005) nämner
gällande att intagandet av makt, empowerment, är viktigt i återhämtningen från
psykisk ohälsa. Detta sker i ett samspel mellan sociala-, beteende- samt
omgivningsfaktorer. Det är viktigt att människor runt individen stöttar i detta
sammanhang. En god hälsa är inte något som bara kan ses som något individuellt
utan samhället samt sociala sammanhang har en bidragande roll i detta. Det kan
även kopplas till det som Askheim (2007) nämner gällande betydelsen
empowerment och maktöverföringen från professionella till brukare har i
återhämtningen. Man motiverar individen till att bli den som har makten över sin
situation, som kan resultera i ett bättre mående samt bygger upp makt hos
individen. Det som respondenterna 1 och 3 nämner ovan kan även relateras till det
som Gregory (2009) tar upp gällande socialkonstruktivismen, angående
betydelsen av mänskliga relationer. Där människor finns som stöd för de individer
som anses vara avvikande. Genom detta stöd kan individerna bli en del av det som
uppfattas som normalt i samhället och därmed skapar sig en god hälsa. Enligt
Sahlin (2002) är sociala problem, så som psykisk ohälsa, en del av det sociala
arbetets ansvar att finna lösningar på. Dessa lösningar skapas i samspel mellan
människorna som därmed kommer att konstruera vad som uppfattas som viktigt
att bli en del av. Det kan därmed bero på att stöd från andra människor uppfattas
som viktigt i återhämtningen av respondenterna.
Respondent 4 anger att familj är bra att ha, men den kan också vara de värsta man
har. Är familjen fungerande är dem väldigt viktiga och likaså vänner. Det är
viktigt att det finns människor runt individen som bryr sig. Att ha ett socialt
nätverk runt omkring sig är av vikt i återhämtningen. Fontänhuset är ett
komplement i återhämtningen tillsammans med andra faktorer anger respondent 4.
Respondent 5 anger att de har fokus på att vara stödjande och det gör dem genom
att plocka ut människors styrkor, men ibland även svagheter som individen kanske
behöver jobba med för att skapa möjligheter till att nå upp till olika mål han/hon
har satt upp. Det kan kopplas till det som Topor (2004) nämner då människor runt
omkring individen bör vara medvetna om den psykiska ohälsan för att kunna
hjälpa på bästa sätt och kunna jobba med det som individen uppfattar som
problematiskt. Vidare kan det relateras till det som Thompson (2007) anger
gällande att bygga upp en inneboende makt hos individen kräver stöd från andra
för att hjälpa individen att nå upp till uppsatta mål, då det ofta resulterar i en bättre
hälsa hos individen.
43
Respondent 5 menar vidare på att det även är viktigt att man har myndigheter runt
omkring som hjälper individen och som tar sitt ansvar samt stöttar så att man inte
skickas hit och dit utan att det finns någon som fångar upp en så att man inte
hamnar mellan stolarna samt att man blir tagen på allvar. Att man samarbetar med
individen för att återhämtningen ska bli så bra samt motiverande för individen
som möjligt. Detta kan kopplas till det som Dychawy Rosner (2010) tar upp
gällande vikten att verksamheter mellan varandra samt med individen samverkar
mot ett gemensamt mål för ett bättre välmående hos individen. Likaså kan det
relateras till Karlsson (2008) som anger vikten av att samverka med individen i
återhämtningen, där den professionella samt individen diskuterar och att den
professionella finns som stöd i detta sammanhang.
5.8 Individens vilja
Respondent 2 anser att det är viktigt att individen tar tag i sitt liv och trots sin
psykiska ohälsa skapar insikten om att det finns arbete och studier trots den
psykiska ohälsans ibland tillhörande begränsningar. Fontänhuset kan vara en
språngbräda för ett tillfrisknande och att denna möjlighet finns stärker många
gånger individen till att våga ta steget ut i arbete samt studier. Det finns dem som
har familj samt annat stöd och hjälpinsatser där tvång är en del av behandlingen,
men det måste komma inifrån. Det är viktigt i återhämtningen att individen har
makt över sig själv och därmed kan skapa en förändring menar respondent 2.
Vilket kan relateras till det som Ramon m.fl. (2009) tar upp angående att i
återhämtningsprocessen ligger det många gånger på individens egen vilja till
förändring, men likaså är stödet från andra människor samt professionella oerhört
betydelsefullt. Likaså kan det relateras utifrån det Thompson (2007) anger om att
det är viktigt med individens personliga makt där individen själv kan åstadkomma
sina uppsatta mål i livet.
”Jag tror det här med personliga faktorer såsom viljan till förändring,
stark självkänsla, egen makt och så vidare är nyckeln, för att om man är i
en återhämtningsprocess så är det ju den här viljan att stärka sig själv,
det är ju a och o. Någonstans måste man stärka sig själv först för att
orka ta tag i alla dem andra faktorerna som är viktiga såsom familj,
vänner och arbete för annars fixar man ju inte återhämtningen i alla
fall.” Respondent 3
Detta kan relateras till Topor (2004) som betonar individens egen vilja i
återhämtningen av psykisk ohälsa som viktig, då individens egna insatser mot en
förändring bör skapas av individen själv. Då tvång inte uppfattas ge samma goda
resultat i återhämtningen.
Respondent 4 anser att människan själv måste finna sin drivkraft till en förändrad
livssituation, då människan oftast förlorar den på grund av den isolering som den
psykiska ohälsan ofta medför och genom detta förlorar man också sitt
självförtroende och meningen med livet. Respondent 5 berättar att när individen
gör egna val så växer personen eftersom man har tagit ett eget beslut. Detta är
viktigt i resan mot ett bättre mående eftersom individen tar ett eget ansvar och
själv sätter gränserna. Inom Fontänhuset får individen möjligheten att själv välja
och stöttas i det. Det kan handla om vilken enhet medlemmen vill tillhöra då varje
enhet har uppgifter som kräver olika mycket från medlemmen. Utifrån det väljer
individen själv enhet utifrån vad han/hon känner sig kapabel till. Den viktiga
44
faktorn i detta är egen makt och denna känsla kan man inte få om inte möjligheten
till detta finns menar respondent 5. Att individen ska kunna ta egna beslut samt ta
ett eget ansvar för sitt liv kan kopplas till Thompson (2007) som menar att det är
betydelsefullt eftersom det bygger upp en trygghet samt styrka hos individen så att
han/hon inte lever i rädsla. Individer med psykisk ohälsa är ofta i behov av att
finna denna trygghet i att kunna fatta egna beslut samt eget ansvar, då de annars
kan få påtryckningar från andra människor och därmed få känslor som ångest
samt oro. Likaså kan det relateras till Askheim (2007) som tar upp vikten av att
individen är en aktör som själv kan ta ansvar för det han/hon tar sig an, vilket
handlar om empowerment, för att återhämtningen ska bli positiv.
”Om andra personer inte ger dig den möjligheten eller om myndigheter
skickar dig hit och dit, hur ska du då känna att du har egen makt?
Någonstans måste du mötas upp. Men klart måste du ha en egen makt.
Viljan att återhämta sig är viktigt.” Respondent 5
Utifrån det som respondent 5 nämner uppfattar vi forskare det som att respondent
5 anser det som viktigt i relation till viljan att individen har makt över sitt liv. Har
individen den personliga makten kan individen sannolikt styra över det som
han/hon vill utföra. Detta kan relateras till det som Thompson (2007) tar upp
gällande den personliga maktens betydelse i återhämtningen för att individen ska
inneha ett gott mående. I detta sammanhang spelar även andra professionella en
viktig roll, där de kan stötta individens vilja till att skapa sig ett bättre mående.
Därmed kan de stötta individen till att erhålla egen makt, empowerment.
6. DISKUSSION
I denna avslutande del av studien vill vi forskare redogöra för de huvudsakliga
drag som framkommit om viktiga faktorer i återhämtningen av psykisk ohälsa
utifrån professionellas uppfattning. Först kommer en diskussion gällande
resultatet samt tankar som framkommit under studiens gång. Därefter kommer en
redogörelse gällande metodvalet samt förslag till vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Resultatet visar att det finns stora likheter i vad de professionella som intervjuats
betonar som viktiga faktorer i återhämtning från psykisk ohälsa. Studien visar att i
återhämtningsprocessen uppfattar professionella inom Fontänhuset att
människosyn, att ges tid, frivillighet, självbestämmande, uppbyggnad av
självkänsla och hopp, psykosocial arbetsinriktad rehabilitering, sociala relationer
och gemenskap, stödsystem samt individens vilja är viktiga faktorer för att en
individ med psykisk ohälsa ska ha möjlighet att återhämta sig.
6.1.1 Viktiga faktorer i återhämtningen
Respondenterna anger att en del i återhämtningen från psykisk ohälsa är
betydelsen av att inte se till individens symtom och dess svagheter. Istället bör
man fokusera på individens friska samt starka sidor och betona att individen är
som alla andra, med tanken om att individen ska utvecklas och skapa sig en bättre
psykisk hälsa. Man bör ha en människosyn som inte fokuserar på att individen
beter sig annorlunda på grund av dess psykiska ohälsa utan istället fokusera på att
individen kan utföra handlingar som resterande befolkning. Likaså låta individen
vara med och bestämma för betydelsen av att kunna vara delaktig samt ta eget
ansvar. Att se till de friska sidorna stärker sannolikt individens självkänsla. Att
45
identifiera individen med dess psykiska ohälsa kan därmed försvåra
återhämtningen då individen kan uppfatta det som att sjukdomen är något som
alltid kommer finnas i individens liv och därmed blir en förändring problematisk.
Återhämtning från psykisk ohälsa ses ofta som en process vari individens symtom
kan uppkomma då och då. Respondenterna anger att i återhämtningen är det
viktigt att ta det varsamt framåt då för hög press kan bidra med bakslag, vilket
man vill undvika för att individen ska få en så bra återhämtning som möjligt.
Detta ger faktorn tid en betydande roll i återhämtningsprocessen, då man bör
handla efter vad individen anser sig klara av. Att låta individen gå in i en
behandling på till exempel sex månader med syftet om att individen ska bli frisk,
kan bli problematiskt för individen om han/hon inte hunnit återhämta sig under
denna period. Detta eftersom individen får bekräftat att han/hon inte kan
återhämta sig från den psykiska ohälsan. Vilket i sin tur kan resultera i tappad
självkänsla, samt införlivandet att man är sjuk och därmed alltid kommer vara det.
Respondenterna betonar därmed icke tidsbegränsade insatser, eftersom alla
individer behöver olika lång tid på sig att återhämta sig. I detta sammanhang är
det viktigt att utforma individuella insatser efter individens behov.
I samband med att låta individen ta den tid som han/hon behöver låter man
individen vara den som bestämmer. Individen blir den som uppfattas ha makten
att avgöra vad han/hon vill göra samt under hur lång tid detta ska göras. Individen
skapar sig i detta sammanhang empowerment som är ett genomgående tema i
resultatet från respondenterna. Empowerment är en viktig faktor i återhämtningen
enligt bland annat Thompson (2007) eftersom individen blir den som bestämmer
och det ökar självkänslan, som är viktig att ha då man ska återhämta sig från
psykisk ohälsa. Detta eftersom individen under sin psykiska ohälsa ofta blir styrd
av andra och blir därmed ofta maktlös (a.a.). I samband med detta anger även
respondenterna att frivilligheten är en viktig faktor i relation till återhämtningen,
att individen inte ska tvingas i att vara delaktig i olika insatser eller
sysselsättningar eftersom viljan till förändring måste komma inifrån individen
själv. Tvingar andra människor individen till att utföra olika handlingar blir det
dem som har makten och inte individen själv.
Om en individ led av psykisk ohälsa för några decennier sedan var det en
självklarhet att individen skulle låsas in och där andra professionella tog ifrån
individen dess egen makt, för att individen inte ansåg sig klara av att ansvara för
sin livssituation. Idag har detta förändrats tack vare psykiatrireformen där öppnare
vårdformer prioriteras med tanken om att individen ses som en människa som är
kapabel att ansvara över sitt eget liv (Brusén, 2005). Utifrån det som nämnt ovan
uppfattar vi att Fontänhuset kan vara av stor betydelse för medlemmarna, då de
utför arbetsuppgifter som är meningsfulla och där individen själv bestämmer vad
han/hon vill sysselsätta sig med. Likaså kan verksamheten uppfattas som
betydelsefull då 80-90 medlemmar är aktiva dagligen, som under frivillighet har
valt att besöka huset för att till exempel sysselsätta sig med en arbetsuppgift. Detta
ger en känsla av att vara en del av någonting, av en gemenskap. Att tillhöra något
som man under frivillighet har valt själv ger känslan av egen makt, empowerment,
och kan komma att motivera till en förändrad livssituation där den psykiska
ohälsan tar allt mindre plats. Samtliga respondenter betonar psykosocial
arbetsinriktad rehabilitering som en viktig faktor i återhämtningen. Detta eftersom
individen är i ett socialt sammanhang med andra människor och utför, enligt de
professionella, meningsfulla arbetsuppgifter tillsammans med andra medlemmar
46
samt handledare. I samband med att ha en sysselsättning anger respondenterna att
det skapar känslan av att vara behövd och det stärker i sin tur självkänslan. Enligt
respondenterna är individens vilja till förändring en viktig faktor i
återhämtningsprocessen. Eftersom det kan komma att skapa ett eget ansvar hos
individen som i sin tur kan bygga upp egen makten, empowerment. Därmed är det
viktigt att individen själv får bestämma vad han/hon vill sysselsätta sig med. Är
det andra människor som bestämmer vad individen ska utföra för arbetsuppgifter,
hamnar individen vilja utanför, och makten hamnar i någon annans händer.
Respondenterna betonar att då individer ska skapa sig empowerment och strävar
efter en bättre psykisk hälsa är stöd från andra människor samt gemenskap en
viktig faktor. Vilket alla respondenter nämnt som kan bero på att människor,
utifrån socialkonstruktivismen som tas upp av bland annat Gregory (2009), skapas
samt omskapas med hjälp av varandra, vilket resulterar i vad som uppfattas som
normalt respektive avvikande (a.a.). Detta uppfattar forskarna kan formar vad
professionella kommer att uppfatta som viktiga faktorer gällande återhämtning för
individer med psykisk ohälsa. Det resulterar i hur insatserna kommer att se ut.
Gregory (2009) anger även att utifrån socialkonstruktivismen är sociala relationer
samt stöd från andra en viktig faktor gällande individens återhämtning från
psykisk ohälsa. Uppfattas individen som sjuk är han/hon avvikande i samhället,
eftersom psykisk ohälsa uppfattas som ett socialt problem. Därmed anses det, som
avgörande för en god psykisk hälsa, att individen får hjälp med att ta sig ur detta
sociala problem och därmed bli en del av det som uppfattas som viktigt i
samhället.
Utifrån det som nämnts ovan är det enligt de professionella viktigt i
återhämtningen att empowerment byggs upp hos individen. Likaså spelar
socialkonstruktivismen en avgörande roll i vad, professionella inom Fontänhuset
samt andra i samhället, kommer att uppfatta som viktiga faktorer i
återhämtningen. Genom att samhällets befolkning konstruerar vad som kommer
att ses som sociala problem enligt Sahlin (2002), formar det insatserna och
därmed vad som kommer att uppfattas som viktiga faktorer för att individer med
psykisk ohälsa ska kunna återhämta sig. Genom stöd samt insatser från andra
människor kan individer med psykisk ohälsa integreras i samhället igen för att inte
avvika och därmed bli en del av det normala (a.a.). Vi forskare har uppfattat att
teorierna empowerment samt socialkonstruktivism har kopplingar till hur de
professionella arbetar och vad de därmed kommer att uppfatta som viktiga
faktorer i återhämtningen.
6.1.2 Forskarnas tankar
På Fontänhuset finns det olika enheter med olika inriktningar där varje enhet har
olika fokus beroende på vad medlemmen anser sig vilja ha som sysselsättning.
Det vi forskare har uppmärksammat under studiens gång är att enheterna kan ses
som metaforiska. Där man börjar från grunden och sedan klättrar sig uppåt för att
ta sig an svårare arbetsuppgifter. Vi uppfattar det som att medlemmen klättrar upp
för en stege och väl uppe på våning fyra har medlemmen skapat sig
självförtroende samt funnit en inre styrka som gör att han/hon klarar sig allt mer
självständigt. Väl uppe på våning fyra är medlemmen redo att söka arbete eller
studier och vill därmed komma ut och integreras i samhället igen.
Vi forskare har även skapat oss uppfattningen om att Fontänhuset kan ses som en
modern institution. Individerna kallas för medlemmar och de professionella ska
47
vara på samma nivå som medlemmarna då de arbetar tillsammans, där
medlemmarna själva väljer vad de vill vara delaktiga i. Likaså att medlemmarna
kan komma och gå samt kan säga upp sitt medlemskap när de vill då det bygger
på frivillighet. Likaså att det inte finns några låsta dörrar inom verksamheten
eftersom alla ska kunna vistas i alla utrymmen. Genom detta har forskarna fått
uppfattningen om att Fontänhuset kan ses som en institution, då man bland annat
strävar mot att ge medlemmarna hjälp och stöd med tanken om att de ska skapa
sig ett bättre mående och förhoppningsvis komma ut i samhället igen. Likaså ger
de strukturellt stöd till medlemmarna då varje enhet har sina möten där
arbetsuppgifter som ska genomföras dagligen gås igenom. De nämner även att det
är frivilligt att komma till Fontänhuset, men kommer individen dit så vill gärna de
professionella att individerna ska göra något för att hålla sig sysselsatta, sannolikt
med tanken om att skapa struktur. Att Fontänhuset av oss forskare uppfattas som
en modern institution är inte något negativt, utan tvärtom, det uppfattas av oss
vara något som verkligen behövs. Detta då det blir som en fristad för dessa
individer där de kan återhämta sig i sin egen takt genom att det bland annat är
frivilligt, självbestämmande och att det inte kommer ”uppifrån”. De professionella
finns som stöd och motiverera individerna istället för att tvinga dem vilket enligt
de professionella medverkar till att individen skapar en vilja till förändring samt
skapar sig empowerment för att kunna ansvara över sin livssituation.
Respondenterna betonar vikten av frivilligheten på Fontänhuset eftersom det ses
som en viktig del i återhämtningen. Med frivilligheten menas att medlemmen har
rätt till att själv bestämma när de vill besöka huset samt när de vill gå där ifrån.
Likaså innebär frivilligheten att medlemmarna själva får välja vad de vill
sysselsätta sig med på de olika enheterna. Om inte medlemmen besöker huset
under en längre tid prioriterar enheterna att försöka få kontakt med medlemmen,
med tanken om att motivera honom/henne att komma till huset samt visa på att de
är saknade. En tanke som vi forskare slogs av var att i och med prioriteringen om
att försöka kontakta dem skapar det sannolikt känslan av att vara behövd, då
Fontänhuset inte ska kunna gå runt utan medlemmarna. Vilket både
respondenterna samt empirin bekräftat som viktigt i återhämtningen. Dock skulle
medlemmarna kunna känna press av att komma till Fontänhuset, då de kanske valt
att inte komma till huset under en viss period av någon anledning. Att bli
kontaktad skulle kunna uppfattas som stressande vilket kan resultera i att
individen går till huset trots att han/hon inte vill på grund av de förväntningar som
andra har av att man ska besöka Fontänhuset. En av respondenterna betonade
vikten av att medlemmarna alltid kan säga nej till något de inte vill göra, men då
dessa individer befinner sig i en utsatt position på grund av sin psykiska ohälsa,
kan man ställa sig frågan hur man vet som professionell att individen verkligen
kan föra sin talan och säga nej. Vilket kan kopplas till det som Topor (2004)
nämner angående att individer med psykisk ohälsa ofta har svårt att säga nej då de
ofta tar på sig uppgifter för att de vill få bekräftelse samt bli sedda (a.a.). Om då
individen besöker huset kan man ifrågasätta om individen gör det på frivillig basis
eller inte.
Konceptet på Fontänhuset är att individen ska komma dit för att kunna växa i sin
egen takt genom meningsfulla arbetsuppgifter och att individen därmed bryter sin
isolering. Detta görs genom arbete, gemenskap och relationer som bygger på
vänskap. Vi uppfattar det som att Fontänhuset inte ses som en plats där man bara
ska sitta och prata utan individen ska gärna sysselsätta sig med något eftersom
Fontänhuset ses som en förberedelse inför framtida arbete och studier, för att
48
integreras i samhället. Forskarna fick en känsla av att Fontänhuset kan ses som en
vanlig arbetsplats där individen skriver in sig då dem kommer till huset, går till
sin enhet för att utföra de arbetsuppgifter som är aktuella under dagen och skriver
sedan ut sig när dem går hem. Detta uppfattar forskarna något som kan ses till
socialkonstruktivismen då utgångspunkten är att varje människa ska vara en del
av samhället. Att komma ut i arbetet kan vara en del av det som samhällets
befolkning skapat som viktigt i att inte avvika och integreras i samhället. Det kan
vara därför som det finns en sådan stark strävan från de professionella att få ut
medlemmarna i arbetslivet.
Respondenterna betonar att utan frivillighet är det inte så stor chans, nästintill
omöjligt för individen med psykisk ohälsa att återhämta sig. Dock tycker vi
forskare att det är av vikt att betona att frivillighet inte passar för alla individer
med psykisk ohälsa. En del kan vara i behov av tvångsinsatser för att kunna
återhämta sig samt för att uppnå en bättre psykisk hälsa.
6.2 Metoddiskussion
Till denna studie har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer
används vilket av forskarna uppfattats som bra då vi fått svar på vårt syfte samt
frågeställningar. Dock har det stundtals upplevts som svårt att ställa följdfrågor
för att få ett djupare svar från respondenterna då forskarna känt sig oerfarna
angående denna typ intervju. Därför upplever vi att det skulle ha varit lämpligt att
utföra testintervjuer för att få uppfattningen om intervjuguiden är tillfredsställande
samt övas i att ställa följdfrågor.
Vi forskare är medvetna om att reliabiliteten samt validiteten har en tendens att bli
lidande i kvalitativa studier. Detta eftersom det enligt Larsson m.fl. (2005) kan
vara problematiskt att genomföra studien igen och få samma resultat då sociala
miljöer kan förändras, vilket kan innebära att man inte får samma svar som
tidigare. Likaså kan det vara problematiskt att generalisera studien till andra
liknande miljöer (a.a.). Detta eftersom vi bara har undersökt ett Fontänhus samt
ett fåtal av de professionella inom denna verksamhet. Vi vet därmed inte vad
andra professionella inom verksamheten anser som viktigt i återhämtningen. Vi
har dock försökt att noggrant beskriva hur vi gått tillväga med mera i
metodkapitlet, för möjligheten att replikera studien samt för trovärdigheten i de
resultat vi fått från respondenterna. I och med detta uppfattar vi forskare att
studiens resultat är trovärdigt samt att replikerbarheten är möjlig att utföra.
Med anledning av etiska principer valde forskarna att inte intervjua medlemmarna
inom verksamheten, vilket var utgångspunkten från början. Detta med
anledningen av att det Topor (2004) anger gällande att det finns en större risk att
de tackar ja till en medverkan trots en motvilja. Detta då de redan befinner i en
utsatt situation på grund av sin psykiska ohälsa. Som tidigare forskning visat finns
det en risk att man vill vara andra till lags då man lider av en psykisk ohälsa (a.a.).
Vilket vi därmed ville undvika. Utifrån detta är det nödvändigt att göra en etisk
prövning, vilket vi forskare inte ansåg oss hinna med på grund av tidsbrist, och
därmed valde vi att intervjua professionella som arbetar med individer som lider
av psykisk ohälsa istället. Något som forskarna haft i åtanke under studiens gång
är att en av oss forskare sedan tidigare är bekant med verksamheten och dess
professionella. Likaså kan det likväl finnas en risk att de professionella tackar ja
till en medverkan trots en motvilja. Därmed har vi varit noga med att betona de
etiska principerna för respondenterna. Forskarna har även under hela studiens
49
gång fått tänka på att ha ett kritiskt förhållningssätt då det har försvårats en del på
grund av den ena forskarens tidigare erfarenheter av verksamheten, och som
därmed har ett nära band till dess professionella. Vilket kan ha påverkat
respondenternas svar, till att till exempel svara på ett sätt för att det är något som
de tror vi forskare vill höra. De faktorer som respondenterna uppgett som viktiga i
återhämtningen har varit likartade. Likaså kan deras svar relateras till den tidigare
forskningen samt till teorierna, vilket vi forskare uppfattar stärker trovärdigheten i
resultaten.
6.2.1 Förslag till vidare forskning
Vi forskare ser det som viktigt att i en vidare forskning undersöka
brukares/klienters syn på faktorer som ha en avgörande samt viktig roll i
återhämtning från psykisk ohälsa. Detta då det är dem som bär på den psykiska
ohälsan och som vet vad som passa dem i återhämtningen. Vi ser det även som
intressant att forska vidare i vad andra verksamheter, både frivilliga som icke
frivilliga som arbetar med människor som lider av psykisk ohälsa, anser som
viktiga faktorer i återhämtningen.
7. SLUTSATS
Utifrån resultatet i studien kan man dra slutsatsen om vad professionella uppfattar
som viktiga faktorer i återhämtningen från psykisk ohälsa genom följande:
-
-
Ha en god människosyn, med fokus på individens friska samt starka sidor
och utveckla dem.
Fokusera på att ha frivilliga insatser, då det utifrån de professionella
uppfattas som viktigt och där individen samtidigt blir den som bestämmer.
Låt återhämtningen ta tid samt se till helheten, individer är olika och
behöver olika lång tid på sig att återhämta sig.
Sträva efter att stötta individen i att bygga upp hans/hennes självkänsla
samt hopp, vilket uppfattas öka motivation för en förändring.
Genom sociala relationer samt stöd från andra människor uppfattas
återhämtningen från psykisk ohälsa blir mer positiv. Detta då individen får
vara del av en gemenskap som stöttar samt gör så att individen blir en del
av det som uppfattas som normalt i samhället.
Låt individens vilja vara det som styr återhämtningsprocessen med tanken
om att skapa sig eget ansvar samt empowerment, vilket uppfattas motivera
individen att återhämta sig.
50
8. REFERENSER
Alphonce, E (2004). Ta tillbaka makten över ditt liv: en väg till återhämtning
efter kriser och psykisk sjukdom. 1. uppl. Hägersten: Riksförbundet för social och
mental hälsa (RSMH)
Askheim, O.P. (red.) (2007). Empowerment - olika infallsvinklar. Empowerment i
teori och praktik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. (S. 18-32).
Askheim, O.P., Starrin, B. (red.) (2007). Empowerment-ett modeord?
Empowerment i teori och praktik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. (S. 9-17).
Björkman, T. (red.) (2005). Stigma. Att leva med psykiska funktionshinder:
livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur (S. 5767).
Bogarve, C. & Ershammar, D. (2012). Att arbeta återhämtningsinriktat.
Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder:
möjlighetens metoder för en ny praktik. 1. uppl. Stockholm: Gothia (S. 67-95).
Bogarve, C, Ershammar, D & Rosenberg, D. (2012). Inledning. Rehabilitering
och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för
en ny praktik. 1. uppl. Stockholm: Gothia
Bracken, R. & Ershammar, D. (2012). Stigmatisering som hinder för individens
och samhällets utveckling. Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska
funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. 1. uppl. Stockholm:
Gothia (S.189-207)
Brusén, P. (red.) (2005). Psykiatrireformen. Från psykiskt sjuk till psykiskt
funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur (S.41-61).
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Burns, T & Firn, M (2005). Samhällsbaserad psykiatrisk vård: en handbok för
praktiker. Lund: Studentlitteratur
Bülow, P. (red.) (2005). Psykiskt funktionshindrade i samhället. Från psykiskt
sjuk till psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur (S. 83-99).
Caron, J, Tempier, R, Mercier, Â & Leouffre, P (1998) Components of Social Support
and Quality of Life in Severely Mentally Ill, Low Income Individuals and a
General Population Group. Community Mental Health Journal, Vol. 34, No. 5, s.
459-475
Cleary, A & Dowling, M. (2009) The road to recovery. Mental Health Practice,
Vol. 12, No. 5, s. 28-31
Creswell, J W. (2009). Research design: qualitative, quantitative, and mixed
methods approaches. 3. ed. Thousand Oaks, Calif.: Sage
Davidson, L. (2011). Nöjen, glädjen och andra positiva livshändelser. Psykiatri
som socialt arbete. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning (S. 64-79).
51
Denhov, A. (red.) (2007:a). Bemötande, viktigare än metoder? Vägen vidare:
verktyg för återhämtning vid psykisk ohälsa. Hägersten: Riksförbundet för social
och mental hälsa (RSMH) (S. 26-43).
Denhov, A. (red.) (2007:b). Finnas kvar och ställa upp. Vägen vidare: verktyg för
återhämtning vid psykisk ohälsa. Hägersten: Riksförbundet för social och mental
hälsa (RSMH) (S. 108-141).
Denscombe, M (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Dychawy-Rosner, I (red.) (2010). Samarbete för hälsa. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Ershammar, D. & Johansson, P. (2012). Brukarinflytande-ett nytt uppdrag och
kunskapsfält. Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska
funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. 1. uppl. Stockholm:
Gothia (S. 230-253).
Ershammar, D & Topor, A. (red.) (2007). Återhämtningens aktualitet. Vägen
vidare: verktyg för återhämtning vid psykisk ohälsa. Hägersten: Riksförbundet för
social och mental hälsa (RSMH) (S. 10-25).
Fontänhuset Malmö (2012) Enheter. > http://www.fontanhuset.se/?page_id=45<
(2013-04-29)
Fontänhuset Malmö (2012) Kontor. >http://www.fontanhuset.se/?page_id=51<
(2013-04-29)
Fontänhuset Malmö (2012) Kök och restaurang.
>http://www.fontanhuset.se/?page_id=49< (2013-04-29)
Fontänhuset Malmö (2012) Service. >http://www.fontanhuset.se/?page_id=47<
(2013-04-29)
Fontänhuset Malmö (2012) 4:e våningen.
>http://www.fontanhuset.se/?page_id=53< (2013-04-29)
Gregory, D. (red.) (2009). The dictionary of human geography [Elektronisk
resurs]. (5th ed.) Malden, MA: Wiley-Blackwell
Hansson, L (red.) (2005). Empowerment och brukarinflytande. Att leva med
psykiska funktionshinder: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund:
Studentlitteratur (S. 73-82).
Hansson, L & Eklund, M (red.) (2005). Arbetsinriktad rehabilitering. Att leva med
psykiska funktionshinder: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund:
Studentlitteratur (S. 233-243).
Karlsson, M (2008). Arbetsinriktad rehabilitering vid psykiska sjukdomar. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur
52
Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsson, S, Lilja, J & Mannheimer, K (red.) (2005). Forskningsmetoder i socialt
arbete. Lund: Studentlitteratur
Linhorst, D. M. (2006). Empowering people with severe mental illness
[Elektronisk resurs] a practical guide. New York, N.Y.: Oxford University Press
Lundin, L, Mellgren, Z. (2012:a). Inledning. Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp
vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur (S. 11-17).
Lundin, L, Mellgren, Z. (2012:b). Orsaker till psykiska funktionsnedsättningar.
Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur (S. 71-95).
Manderscheid, R. W., Ryff , C. D. , Freeman, E. J., McKnight-Eily L. R. ,
Dhingra, S & Strine, T. W (2009) Evolving Definitions of Mental Illness and
Wellness. Preventing chronic disease, public health research, practice and policy,
Vol. 7, No. 1, s. 1-6
Markström, U. (red.) (2005). Arbetet med personer med psykiska funktionshinder.
Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur (S. 105122).
Mattsson, T. (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis.
(1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Meeuwisse, A (1997). Vänskap och organisering: en studie av Fountain Houserörelsen. Diss. Lund : Univ.
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.) (2006). Vad är socialt arbete? Socialt arbete:
en grundbok. (2., [rev. och utök.] utg.) Stockholm: Natur och kultur. (S. 27-69).
Meeuwisse, A & Swärd, H (red.) (2002). Perspektiv på sociala problem-några
positioner. Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och kultur (S. 97107)
Nordén, H (2009). Nu åker jag slalom: om olika perspektiv på återhämtning vid
psykisk ohälsa. Stockholm: SKL Kommentus
Olsson, H & Sörensen, S (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och
kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber
Ottosson, J-O (2003). Psykiatrin i Sverige: vägval och vägvisare. Stockholm:
Natur och kultur
Proposition 1995/96:72. Ekonomisk reglering mellan landsting och kommuner
med anledning av ökat kommunalt ansvar för psykiskt störda. Stockholm:
Regeringskansliet
53
Ramon, S, Shera, W, Healy, B, Lachman, M & Renouf, N (2009) The
Rediscovered Concept of Recovery in Mental Illness. A Multicountry Comparison
of Policy and Practice. International Journal of Mental Health, Vol. 38, No. 2, s.
106-126
Ronning, R. (red.) (2007). Brukarmedverkan och empowerment-gammalt vin I
nya flaskor. Empowerment i teori och praktik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. (S. 3347).
Ryff, C D. & Singer, B. (red.) (2001). Emotion, social relationships, and health
[Elektronisk resurs]. Oxford: Oxford University Press
Sahlin, I. (2002). Sociala problem som verklighetskonstruktioner. Perspektiv på
sociala problem. Stockholm: Natur och kultur (S. 109-129).
Sandlund, M (red.) (2005). Vad är psykiska funktionshinder? Från psykiskt sjuk
till psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur (S. 63-80).
Schön, U-K (2012). Vad avses med återhämtning? Rehabilitering och stöd till
återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny
praktik. 1. uppl. Stockholm: Gothia (S. 20-38).
Silverman, D (2010). Doing qualitative research: a practical handbook. 3.,
[updated and rev.] ed. London: Sage
Svensson, K (red.) (2007). Normer och normalitet i socialt arbete. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Thompson, N (2007). Power and empowerment. Lyme Regis: Russell House
Publ.
Topor, A. (red.) (2005). Återhämtning. Från psykiskt sjuk till psykiskt
funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur (S. 175-192).
Topor, A (2004). Vad hjälper?: vägar till återhämtning från svåra psykiska
problem. Stockholm: Natur och kultur
Topor, A. (2011) Återhämtning. Psykiatri som socialt arbete. 1. uppl. Stockholm:
Bonnier utbildning (S. 1-18).
Young, S .L, & Ensing, D S. (1999) Exploring recovery from the perspective of
people with psychiatric disabilities. Psychiatric Rehabilitation Journal, Vol. 22,
No. 3, s. 219-231
World Health Organization (2013)
>http://www.who.int/topics/mental_health/en/< (2013-05-27).
54
BILAGA 1
Intervjuguide
Inledning
1. Berättar om oss själva samt vår utbildning.
2. Förklara syftet med intervjun för respondenterna.
Allmänna frågor
3.
4.
5.
6.
7.
När startade Fontänhuset? När startade detta Fontänhuset?
Kan du berätta varför Fontänhuset startade?
Kan du berätta vad konceptet är med Fontänhuset?
Hur skulle du definiera psykisk ohälsa?
Hur hittar personer med psykisk ohälsa till Fontänhuset?
Respondentens arbete
8. Vad har du för utbildning?
9. Har du någon tidigare erfarenheter av arbete med personer som lider av
psykisk ohälsa? Om ja, vad?
10. Hur länge har du arbetat på Fontänhuset?
11. Kan du beskriva hur ni arbetar med personer som lider av psykisk ohälsa?
Använder ni er av några specifika arbetssätt?
12. Kan du beskriva din roll i detta arbete?
Fontänhusets roll i återhämtningen
13. Kan du berätta på vilket sätt du upplever att Fontänhuset kan bidra med
viktiga faktorer i återhämtningen till personer som lider av psykisk ohälsa?
14. Vad upplever du som den viktigaste insatsen utifrån Fontänhusets stöd?
15. Upplever du att enskilda eller flertalet faktorer är mer relevanta för
återhämtningen än andra utifrån Fontänhusets stöd?
16. Hur pass viktig är frivilligheten på Fontänhuset gällande återhämtning?
17. Hur uppfattar du stödjande insatser i återhämtningen?
18. Hur uppfattar du gemenskapen i återhämtningen?
Andra viktiga faktorer
19. Vilka andra faktorer uppfattar du som viktiga för att en person som lider
av psykisk ohälsa ska kunna återhämta sig?
20. Empowerment är ett begrepp som ofta nämns i samband med
återhämtningsprocessen av psykisk ohälsa. Hur uppfattar du detta begrepp
i relation till återhämtningen?
21. Vilka faktorer i återhämtningsprocessen uppfattar du vara av störst vikt?
55
BILAGA 2
Hej!
Vi är två studenter som studerar till socionom vid Malmö högskola med inriktning
individ, familj och samhälle. I vår avslutande kurs i termin 6 ingår ett
examensarbete på 15 högskolepoäng.
Examensarbetets syfte är att undersöka vilka faktorer som uppfattas vara av vikt
gällande återhämtning då en person lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas
uppfattning. Vidare syftar examensarbetet till att belysa vilken betydelse
Fontänhuset uppfattas ha i detta sammanhang utifrån professionellas uppfattning.
Din medverkan är frivillig och du kan välja att avbryta den när du vill. Din
anonymitet garanteras av oss samt att de uppgifter du lämnar kommer enbart att
hanteras av oss. Resultatet av din medverkan kommer endast att användas i detta
studiesyfte.
Din medverkan betyder mycket för oss och vi är otroligt tacksamma för att du
ställer upp.
Önskar du få fler upplysningar om vårt examensarbete får du gärna kontakta
någon av oss via telefon eller mail.
Sandra Wilbring
Tel. 0739-377938
[email protected]
Annie Markezic
Tel. 0702-880602
[email protected]
Tack på förhand för din medverkan!
56
BILAGA 3
Arbetsfördelning
Denna studie har skrivits av två studenter, i denna del kommer vi att beskriva vem
av oss som skrivit vad. En genomläsning av varandras texter har gjorts för att få
ett bra textflöde samt ett gemensamt språk. Vi står tillsammans för allt det som
skrivits i denna studie. Inläsning av tidigare forskning kring ämnet samt kring
teorierna har delats upp under studiens gång.
Annie har till största del ansvarat för att formulera inledning, problemformulering
samt hälften av tidigare forskning: samverkan, fokus på individen, återhämtning,
återhämtningsprocess, mätbar återhämtning, individuell återhämtningsprocess,
verksamheter samt andra människors uppgifter i återhämtningen, sysselsättning
och delaktighet samt psykosocial- och arbetsinriktad rehabilitering.
I teoriavsnittet har Annie till största del ansvarat för empowerment. I
metodavsnittet har Annie haft huvudansvaret för kvalitativ metod, urval och
tillvägagångssätt.
Sandra har till största del ansvarat för hälften av tidigare forskning: psykisk
ohälsa, normalisering, människosyn, psykiatrireformen, sektorisering,
fontänhuset, självhjälp, självbestämmande och frivillighet samt självkänsla och
hopp. Sandra har även haft ansvaret i beskrivandet av teorin socialkonstruktivism.
I metodavsnittet har Sandra ansvarat för insamling och analys av samt material,
etiska överväganden.
Gemensamt har vi skapat syfte, frågeställningar samt avgränsningen.
Transkribieringen har delats upp på hälften. Resultat och analysdelen samt
diskussionsavsnittet har bearbetats och sammanställts tillsammans.
57