PSYKISK OHÄLSA EN KVALITATIV STUDIE OM VIKTIGA FAKTORER I ÅTERHÄMTNINGEN AV PSYKISK OHÄLSA UTIFRÅN PROFESSIONELLAS UPPFATTNING ANNIE MARKEZIC SANDRA WILBRING Examensarbete i socialt arbete 15 hp Socionomprogrammet Maj 2013 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö PSYKISK OHÄLSA EN KVALITATIV STUDIE OM VIKTIGA FAKTORER I ÅTERHÄMTNINGEN AV PSYKISK OHÄLSA UTIFRÅN PROFESSIONELLAS UPPFATTNING ANNIE MARKEZIC SANDRA WILBRING Markezic, Annie & Wilbring, Sandra. Psykisk ohälsa. En kvalitativ studie om viktiga faktorer i återhämtningen av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2013. Syftet med studien är att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som är av vikt i återhämtningen från psykisk ohälsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse Fontänhuset uppfattas ha i återhämtningsprocessen utifrån professionellas uppfattning. Frågeställningarna är: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gällande återhämtning för individer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Hur uppfattas Fontänhusets betydelse i relation till återhämtning för personer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Metoden till denna studie är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssätt har empowerment använts. Även socialkonstruktivism har använts som teori för att förstå det som konstrueras som normalt respektive avvikande och vilken betydelse det får i relation till professionellas uppfattning om viktiga faktorer i återhämtningen från psykisk ohälsa. De faktorer som uppfattas vara av vikt gällande återhämtning från psykisk ohälsa är frivillighet, att individen ges tid, egen makt och självbestämmande, sociala relationer och stöd från andra. Även psykosocial rehabilitering och sysselsättning samt självkänsla och att individen ses som en människa är viktiga faktorer utifrån de professionella. I återhämtningsprocessen är empowerment ett genomgående tema då det uppfattas som viktigt för att varje individ ska finna sin inre styrka och en vilja att förändra sin livsituation. Likaså socialkonstruktivism är genomgående då det konstruerar vad som är normalt respektive avvikande och vad som därmed uppfattas som viktigt för att skapa sig en god hälsa. Nyckelord: Empowerment, Fontänhuset, psykisk ohälsa, socialkonstruktivism, återhämtning 2 MENTAL ILLNESS A QUALITATIVE STUDY OF IMPORTANT FACTORS IN RECOVERY FROM MENTAL ILLNESS BY PROFESSIONALS PERCEPTIONS ANNIE MARKEZIC SANDRA WILBRING Markezic, Annie & Wilbring, Sandra. Mental illness. A qualitative study of important factors in recovery from mental illness by professionals perceptions. Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2013. The aim of this study is to investigate professionals perceptions of the factors that are important in recovery from mental illness. The study also aims to focus at the importance Fountain House perceive to have in the recovery from professionals perceptions. The questions are: What factors are perceived as important regarding recovery for individuals suffering from mental illness by professionals perceptions? How important is Fountain House in relation to the recovery for individuals with mental illness by professionals perceptions? The method for this study is a qualitative approach with semi-structured interviews. As a theoretical approach has empowerment been used. Social constructivism has been used to understand what is constructed as normal and abnormal, and its relevance in relation to professionals perceptions of the important factors in recovery from mental illness. The factors that are perceived to be of importance regarding recovery from mental illness is voluntary, the individual is given time, empowerment and self-determination, social relationships and support from others. Also psychosocial rehabilitation and employment, self-esteem and that the individual is seen as a human being are perceived as important factors. In the recovery process empowerment is a constant theme when it is perceived as important for each individual to find their strength and need for a changed situation. Social constructivism is consistently when the society constructs what is normal and abnormal, and this creates what is perceived as a good health. Keywords: Empowerment, Fountain House, mental illness, recovery, social constructivism 3 FÖRORD Vi vill börja med och tacka våra fem respondenter som medverkat i denna studie. Ni har gjort en stor insats och utan er hade inte denna studie varit möjlig. Vi är otroligt tacksamma för er öppenhet och vänlighet vilket har varit till stor hjälp i utformandet av detta examensarbete. Vi vill även tacka vår handledare Irena Dychawy Rosner för hennes engagemang och idéer. Hon har varit ett stort stöd under hela studiens gång. 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning .............................................................................................................. 7 1.1 Problemformulering ....................................................................................... 8 1.2 Syfte och frågeställningar .............................................................................. 9 1.3 Avgränsning ................................................................................................... 9 1.4 Disposition ..................................................................................................... 9 2. Tidigare forskning................................................................................................ 9 2.1 Psykisk ohälsa ................................................................................................ 9 2.2 Psykiatrireformen......................................................................................... 10 2.2.1 Sektoriseringen ..................................................................................... 10 2.3 Normalisering .............................................................................................. 11 2.4 Människosyn ................................................................................................ 11 2.5 Fontänhuset .................................................................................................. 12 2.5.1 Enheterna .............................................................................................. 12 2.5.2 Självhjälp, själbestämmande och frivillighet ........................................ 13 2.6 Viktiga faktorer ............................................................................................ 14 2.6.1 Självkänsla och hopp ............................................................................ 14 2.6.2 Sysselsättning och delaktighet .............................................................. 14 2.6.3 Psykosocial- samt arbetsinriktad rehabilitering .................................... 15 2.6.4 Samverkan ............................................................................................ 16 2.6.5 Fokus på individen och självbestämmande .......................................... 17 2.7 Återhämtning ............................................................................................... 17 2.7.1 Återhämtningsprocess ........................................................................... 17 2.7.2 Mätbar återhämtning ............................................................................. 18 2.7.3 Individuell återhämtningsprocess ......................................................... 18 2.7.4 Verksamheters samt andra människors uppgifter i återhämtningen ..... 18 3. Teori ................................................................................................................... 19 3.1 Socialkonstruktivism ................................................................................... 19 3.1.1 Sociala relationer och gemenskap......................................................... 20 3.1.2 Sociala stödsystem ................................................................................ 20 3.2 Empowerment .............................................................................................. 21 3.2.1 Personlig, kulturell samt strukturell makt ............................................. 22 3.2.2 Empowerment - samband mellan individ och samhälleliga strukturer . 23 4. Metod ................................................................................................................. 24 4.1 Kvalitativ metod .......................................................................................... 24 4.1.1 Fallstudie som design............................................................................ 24 4.1.2 Semistrukturerad intervju ..................................................................... 25 4.1.3 Kvalitativ innehållsanalys ..................................................................... 25 5 4.1.4 Fördelar och nackdelar med en kvalitativ ansats .................................. 26 4.2 Urval ............................................................................................................ 26 4.3 Tillvägagångssätt ......................................................................................... 27 4.4 Insamling av material................................................................................... 27 4.4.1 Litteraturgenomgång ............................................................................. 27 4.5 Etiska överväganden .................................................................................... 28 5. Resultat och analys ............................................................................................ 29 5.1 Människosyn ................................................................................................ 29 5.2 Frivillighet ................................................................................................... 32 5.3 Självbestämmande ....................................................................................... 34 5.4 Tid ................................................................................................................ 35 5.5 Självkänsla och hopp ................................................................................... 36 5.6 Psykosocial rehabilitering ............................................................................ 39 5.6 Sociala relationer och gemenskap................................................................ 41 5.7 Stödsystem ................................................................................................... 42 5.8 Individens vilja ............................................................................................ 44 6. Diskussion .......................................................................................................... 45 6.1 Resultatdiskussion ....................................................................................... 45 6.1.1 Viktiga faktorer i återhämtningen ......................................................... 45 6.1.2 Forskarnas tankar .................................................................................. 47 6.2 Metoddiskussion .......................................................................................... 49 6.2.1 Förslag till vidare forskning .................................................................. 50 7. Slutsats ............................................................................................................... 50 8. Referenser .......................................................................................................... 51 Bilaga 1 .................................................................................................................. 55 Bilaga 2 .................................................................................................................. 56 Bilaga 3 .................................................................................................................. 57 6 1. INLEDNING Denna studie undersöker vilka faktorer professionella uppfattar som viktiga i återhämtningsprocessen gällande individer som lider av psykisk ohälsa. Sociala problem används ofta för att ge en förklaring gällande människor som mår sämre i befolkningen än andra. För att något ska kunna kallas ett socialt problem måste det omfatta en grupp individer som kan urskiljas i samhället (Meeuwisse & Swärd, 2002). Då folkhälsoproblem diskuteras omnämns ofta psykisk ohälsa vara ett av det största i vårt samhälle. Många gånger skapar psykisk ohälsa svårigheter hos individen där de dagliga sysslorna i livet blir allt svårare att hantera. Psykisk ohälsa kan många gånger leda till psykiska funktionshinder. Dessa individer upplever sig ofta som ensamma då en rädsla för att ta kontakt med andra människor infinner sig. Att inte kunna möta de krav som ställs på människor i allmänhet blir ofta ouppnåeliga för individer som lider av psykisk ohälsa, det kan handla om allt från att ha ett socialt umgänge till att kunna sköta sitt arbete på ett exemplariskt sätt. Dessa förväntningar skapar ofta stress som således leder till att individen drar sig undan (Brusén, 2005). Psykisk ohälsa är något som alltid kommer att drabba människor vilket innebär att det måste finnas stöd och behandling för dessa individer. Socialstyrelsen gjorde en uppskattning från 1995 och framåt för intresset att undersöka hur många människor som led av psykisk ohälsa. Resultatet av detta blev 6/1000, vilket innebär att i Sverige lider runt 45 000 människor av psykisk ohälsa (Sandlund, 2005). Enligt Karlsson (2008) beräknas det att en femtedel, förmodligen fler, av befolkningen i Sverige kommer att drabbas av psykisk ohälsa någon gång i livet. Bland annat ångest, oro, depression och ängslan anses vara några av de vanligaste symtomen som drabbar befolkningen. Den psykiska ohälsan väntas även öka vilket visat sig bland annat i fler sjukskrivningar som har berott på just psykisk ohälsa. Detta visar på att många människor kommer att drabbas, vissa av mer svåra och långdragna psykiska sjukdomar än andra. Meeuwisse och Swärd (2006) anger betydelsen socialt arbete har i samband med att hjälpa individer mot en förändring av sin livsituation samt vikten av att arbeta för empowerment och alla människors rätt till en god välfärd. Inom det sociala arbetet arbetar man för att förhindra att människor i samhället ska hamna i förtryck samt utanförskap. Schön (2012) anger att individer med psykisk ohälsa ofta upplever sig vara marginaliserade och diskriminerade, och är en grupp som är i behov av stöd från socialt arbete mot en förändrad livssituation. En förändrad livssituation kräver viktiga faktorer i återhämtningen där fokus ofta uppges ligga på sociala relationer, delaktighet, egen makt, självbestämmande samt ökad självkänsla. Topor (2004) anger att trots den stora andel människor som lider av psykisk ohälsa och dess negativa konsekvenser detta medför finns det många människor som återhämtar sig, och man ska inte försumma att återhämtning aldrig är för sent. Psykisk ohälsa är inte något som är bestående hos en individ, inte heller obotlig, utan många faktorer kan bidra till återhämtning bara det finns en vilja till förändring. 7 1.1 Problemformulering Enligt Bogarve, Ershammar & Rosenberg (2012) är ett sätt att enkelt förklara psykisk ohälsa att det utgör ett lidande i form av en psykisk sjukdom så som depression, bipolär sjukdom, ångest eller schizofreni. Som ett led i detta lidande drabbas individen även av psykiska funktionshinder vilket kan visa sig i svårigheter att hantera bland annat stress och oro. Psykisk ohälsa innebär även svårigheter i att anpassa sig till samhällets och omgivningens krav. Det genererar även ofta upplevelser om att vara diskriminerad, stigmatiserad samt annorlunda vilket således blir ett genomgående tema i individens självuppfattning. Som ett led i detta drar sig individen ofta undan sin omgivning då självkänslan är låg samt känslan av att inte ha kontroll över sin livssituation bidrar till en osäkerhet, vilket leder till problem i det vardagliga livet (a.a.). En bidragande orsak till upplevelsen av stigmatisering samt utanförskap uppfattas ofta bero på samhällets syn på individer som lider av psykisk ohälsa samt dess bristande kunskap om detta tillstånd. Likaså lever attityder kvar i samhället där uppfattningar om psykisk ohälsa tillhör teman som våld och oförutsägbarhet vilket således leder till ökad marginalisering (Björkman, 2005). Andra konsekvenser av psykisk ohälsa är att individen ofta är mottaglig för påverkan av andra människor och kan därmed göra saker på grund av att andra anser det vara rätt. Likaså kan stresståligheten vara låg vilket innebär att individen klarar av mindre stress där konsekvenser i form av ångest kan visa sig. Dessa konsekvenser kan leda till att individen dra sig undan då det finns en rädsla av att bli sårad eller att göra fel och uppfattas som konstig och annorlunda av omgivningen (Lundin & Mellgren, 2012:b). Individer med psykisk ohälsa uppfattas ofta som att de är en sjukdom och inte en individ som har en sjukdom och som trots detta är en vanlig människa. Det kan leda till problem för individen gällande arbete, kontakt med människor eller svårigheter i att bemöta utanförskapet som ofta beror på det diskriminerande förhållningssätt som finns i samhället. Det blir därmed ett genomgående tema i individens liv. Ett viktigt led i att skapa sig ett hanterligt liv trots sin psykiska ohälsa är att individen finner faktorer som är viktiga i återhämtningsprocessen till ett bättre mående (Bracken & Ershammar, 2012). Faktorer av betydelse i återhämtningsprocessen ses som avgörande i skapandet av en tillfredsställande tillvaro. De faktorer som uppfattas som viktiga för individer som lider av psykisk ohälsa är stödjande i hanteringen av deras livssituation och individen kan således hantera sitt psykiska funktionshinder, vilket annars kan orsaka problem hos individen. Faktorerna är således av stor vikt gällande minskad upplevelse av diskriminering, marginalisering samt stigmatisering (Schön, 2012). Meeuwisse & Swärd (2002) anger att insatser från socialt arbete har en betydande roll i att finna lösningar på sociala problem, där psykisk ohälsa uppfattas tillhöra ett av de sociala problem som finns i samhället. Beroende på vad samhället konstruerar som viktigt i att inte avvika och tillhöra ett socialt problem, menar Sahlin (2002) därmed kommer att forma de insatser som uppfattas vara av vikt för att skapa sig ett bättre mående och bli en del av det normala i samhället. Enligt WHO (World Health Organization) är en definition av god hälsa att en människa ska inneha psykiskt, fysiskt samt socialt välbefinnande, vilket relaterar till mer än bara sjukdomsfrånvaro (www.who.int). Med denna studie vill vi forskare därmed få en ökad kunskap i viktiga faktorer i återhämtningen utifrån professionellas uppfattning inom det sociala arbetet, då det för individer med psykisk ohälsa annars kan komma att påverka dem i negativ bemärkelse i det dagliga livet. 8 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som är av vikt gällande återhämtning då en individ lider av psykisk ohälsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse verksamheten Fontänhuset uppfattas ha i återhämtningsprocessen utifrån professionellas uppfattning. Frågeställningarna blir således 1. Vilka faktorer uppfattas som viktiga gällande återhämtning för individer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? 2. Hur uppfattas Fontänhusets betydelse i relation till återhämtning för individer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? 1.3 Avgränsning Studien fokuserar på ett Fontänhus som är beläget i södra Sverige. Valet gjordes då studien syftar till att få en djupare förståelse av professionella i en verksamhet. På grund av tidsbrist är det bara en verksamhet som undersöks. När individer med psykisk ohälsa omnämns i studien syftar det till individer som är 18 år och äldre, då verksamheten som undersöks arbetar med denna målgrupp. I studien särskiljs inte återhämtningsfaktorer utifrån vilken diagnos eller sjukdom den psykiska ohälsan medför. Detta eftersom verksamheten som undersöks inte diskuterar diagnoser eller sjukdomar, utan istället fokuserar på det friska, oberoende av vilken diagnos individer kan lida av. Likaså omnämns det inte i den studerade litteraturen skillnader gällande återhämtningen från psykisk ohälsa beroende på psykisk sjukdom. 1.4 Disposition I kapitlet tidigare forskning kommer en genomgång kring psykisk ohälsa, Fontänhuset och viktiga faktorer i återhämtningen att framföras samt en genomgång av begreppet återhämtning. I teorikapitlet framförs de teoretiska utgångspunkter som denna studie utgår ifrån, vilka är socialkonstruktivism samt empowerment. I metodkapitlet kommer en förklaring i hur vi har gått tillväga för att samla in information från respondenterna samt till tidigare forskning och vilken metodologisk ansats som valts. I resultat och analyskapitlet kommer en redogörelse av den information vi fått under intervjuerna med respondenterna som analyseras med tidigare forskning samt till de teoretiska utgångspunkterna. I diskussionskapitlet redovisas huvuddragen i studiens resultat som kommenteras av oss forskare samt förslag till vidare forskning. I slutsatskapitlet kommer en redogörelse för de slutsatser vi kommit fram till i denna studie. 2. TIDIGARE FORSKNING I denna del av studien kommer tidigare forskning att redovisas som berör psykisk ohälsa, begreppet återhämtning samt viktiga faktorer i relation till återhämtningsprocessen. 2.1 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa avser sådant som skapar konsekvenser på emotion, kognition samt beteende. En förklaring av psykisk ohälsa är att en individ drabbas av en psykisk sjukdom eller diagnos och ådrar sig därmed funktionshinder som resultat av den psykiska sjukdomen som försvårar tillvaron (Manderscheid, Ryff, Freeman, 9 McKnight-Eily, Dhingra & Strine, 2009). Lundin & Mellgren (2012:a) anger en definiton av psykisk ohälsa som är att om en individ har stora svårigheter i att genomföra betydande uppgifter, och att dessa svårigheter kommer att kvarstå under en längre period kallas det för psykisk ohälsa, även kallat psykiska funktionshinder. 2.2 Psykiatrireformen Psykiatrireformens syfte var att individer med psykisk ohälsa skulle integreras i samhället, dess levnadsvillkor skulle normaliseras samt att de skulle ges stöd i rehabiliteringen. De ville likaså avverka omhändertagandet för den slutna vården samt förhindra patienternas långa boende på mentalsjukhusen (Ottosson, 2003). Dessutom var en av psykiatrireformens huvudtankar som riksdagen år 1995 genomförde att kommunerna skulle ha ansvaret för de sociala verksamheter som var inriktade mot sysselsättning samt boende, där det inte utövades en psykiatrisk vård. Ett ansvar gällande arbetet skulle förtydligas mellan landsting och kommuner så att en individ med psykisk ohälsa skulle kunna bli erbjuden en god samt samverkande service och vård (Regeringens proposition 1995/96:72). Brusén (2005) anger att bli intagen på ett mentalsjukhus för några decennier sedan var en självklarhet då en individ blev psykiskt sjuk. Individen fick stanna kvar på sjukhuset och flyttades till ett mindre vårdhem om han/hon inte tillfrisknat. De individer som på grund av sin sjukdom blivit uteslutna från samhället skulle fångas upp utav mentalsjukhusen. Förutom en plats att sova på erbjöd mentalsjukhusen daglig sysselsättning, fritidsaktiviteter, behandling samt medicinsk vård. Resurser samt viljan att sköta om individer med psykisk ohälsa saknades dock i samhället och individerna placerades istället inom en institutionsvård, även då den psykiska sjukdomen hade avtagit. Befolkningen upplevde individer med psykisk ohälsa som aggressiva och skrämmande vilket resulterade i att mentalsjukhusen blev en social fristad. Därmed skyddades samhället, samtidigt som de med psykisk ohälsa skulle skyddas gentemot en tillvaro som betraktades som svår i ett samhälle som ofta var emot samt ogillade dessa individer. Individerna som befann sig på mentalsjukhusen hade en begränsad social kontakt, vilket resulterade i att de skapade nya relationer till de övriga individerna som befann sig på mentalsjukhusen. Ju längre man bodde på ett mentalsjukhus utan att faktiskt ha psykiska problem, desto svårare blev det att klara ett vanligt liv i samhället. På 1960-talet utvecklades istället öppenvården allt mer inom psykiatrin med mottagningar som befann sig på vanliga sjukhus eller ute i samhället. Det resulterade i att individer med psykisk ohälsa blev allt mer synbara och därmed ökade gemenskapen. Fram till 1995 minskade antalet slutenvårdsplatser från ungefär 36 000 till cirka 10 000. Vården sågs istället som en serviceorganisation där individen själv skulle skapa och bestämma över sitt liv. In i organisationen tillkom det även nya professioner såsom socialarbetare, psykologer och arbetsterapeuter. De olika professionerna skulle tillsammans inom den psykiatriska vården arbeta i team där de hade ansvar för befolkningens välbefinnande (Brusén, 2005). 2.2.1 Sektoriseringen Bülow (2005) anger att sektoriserad vård innebär ett begränsat geografiskt område där en utvald organisation har allt ansvar gällande öppen som sluten psykiatrisk vård. Tanken med att sektorisera vården var att ha fler öppna vårdformer istället 10 för de slutna där ett resultat skulle blir att färre personer skulle återintas, tiderna för att komma i kontakt med vården skulle kortas ned samt att sjukhusens intagningar skulle reduceras till ett färre antal. Denna satsning på öppenvård resulterade i att individer med mildrare grader av psykisk ohälsa hade lättare att få tillgång till vård än tidigare. En annan effekt blev dock att individer som hamnade i akuta kriser ökade markant. Då de öppna vårdformerna hade fokus på behandling för individer som kunde föra sin talan, innebar det att de individer som led av allvarligare psykisk ohälsa, så som till exempel psykoser, inte hade tillgång till den vård de var i behov av. Psykiatrisk vård enligt sektoriseringsprincipen blev ett så kallat komplement till institutionsvården. Det fick inte det genomslag man från början hade tänkt då det skulle bli ett alternativt val gentemot institutionell vård. Som ett led i sektoriseringen startades avinstitutionaliseringen där den psykistriska vården, istället för att vara sluten, blev mer av öppnare former. Resultatet av detta blev att socialtjänsten utformades där ett ökat ansvar för socialtjänsten träddes i kraft för inräknandet av individer med svåra psykiska problem. Med detta kom normalisering samt en förändrad människosyn till sin verkan (a.a.). 2.3 Normalisering Meeuwisse (1997) anger normalisering som innebär ett värnande om mänskliga rättigheter, där rätten till självbestämmande, oberoende samt rätten till det stöd som begärs i vissa situationer gäller alla människor. Hinder som uppkommer för att delta aktivt i samhällslivet för en individ med psykisk ohälsa måste undanröjas för att människan ska kunna ha möjligheten till att skapa förhållanden samt till att leva ett normalt liv med samma levnadsvillkor som resterande befolkning. Normalisering handlar om att olikheter måste utjämnas så att en individ med psykisk ohälsa kan delta i samhället. Enligt Svensson (2007) innebär normalisering en strävan mot det som är normalt, och det handlar i många fall om att hjälpa människor som inte har till hands det som uppfattas som normalt, vilket är ett genomgående tema i det sociala arbetet. Det handlar om att en individ ska komma tillbaka till det ”normala” och inte längre avvika och denna process benämns således normalisering. Genom en normaliseringsprocess finns det en strävan om att få individen accepterad i samhället. Likaså en strävan om att individer som ses som avvikande ska kunna leva ett normalt liv i samhället tillsammans med alla andra. För att detta ska kunna ske är det människors handlingar som uppfattas vara av vikt så som att visa solidaritet samt respekt. I takt med att normaliseringsprincipen utmynnades har synen på individer med psykisk ohälsa ändrats till att vara mer förstående samt en syn om att de ska ha samma rättigheter som andra människor i samhället, att även de ska kunna vara delaktiga. 2.4 Människosyn Denhov (2007:a) nämner att om människor ska kunna uppleva en känsla av hopp är det viktigt att människorna runt omkring individen ser personen som en individ, som vem som helst, och inte en person som är en diagnos med en massa symtom. Att istället se individen som en vanlig människa trots den psykiska ohälsan han/hon drabbats av uppfattas förbättra självbilden samt minska skammen individen oftast dras med. I detta sammanhang spelar vänlighet en viktig roll, likaså saker som att hälsa och kalla individen vid namn är ofta mycket hoppingivande eftersom man blir sedd och det uppfattas vara mycket respektingivande. Att blir sedd som vilken människa som helst och inte som en individ som är en sjukdom eller diagnos skapar ett värde. Som hjälpande är det 11 värdefullt för individen att de tar den tid som behövs då de träffas, att de kommer ihåg saker som sagts eller hänt, att de ger respons samt att de finns kvar även om individen i vissa fall beter sig ”annorlunda” (a.a.). Samtidigt som individen ska ses som en vanlig människa får inte de problem individen har hamna i skymundan. Anledningen till detta är att den psykiska ohälsan påverkar dem negativt och orsakar konsekvenser som hindrar dem från att utföra vardagliga sysslor, vilket man bör vara medveten om för att hjälpa på bästa sätt. Därför bör människor, både vad gäller anhöriga och professionella, ha ett ”både och” perspektiv då en individ lider av psykisk ohälsa. Det gäller att ha en balansgång mellan att se individen som frisk respektive som sjuk, vilket kan vara problematiskt inom olika verksamheter där en del gärna vill betona individen som antingen frisk eller sjuk för att lättare sätta in hjälpinsatser (Topor, 2004). 2.5 Fontänhuset Fontänhuset hör till klubbhusrörelsen som grundades i USA, New York, 1948 av före detta patienter på ett mentalsjukhus. De menade att vården inom psykiatrin institutionaliserade patienter samt att de såg dem som endast sjuka istället för att ge möjligheter till ett sundare liv. Under 1980-talet utvecklades verksamheten internationellt och idag finns ungefär 300 klubbhus och därmed ungefär 55 000 medlemmar runt om i världen. Klubbhuset är en modell för psykosocial arbetsinriktad rehabilitering som riktar sig till människor som har eller har haft kontakt med psykiatrin (Meeuwisse, 1997). I Sverige startades det första klubbhuset i Stockholm 1980 och idag finns det 11 klubbhus i Sverige. Inom klubbhusen kallas individerna med psykisk ohälsa för medlemmar. Som medlem på klubbhuset är det ett kostnadsfritt samt frivilligt deltagande, där varje individ kan komma att påverka sin livssituation samt sitt dagliga liv genom att erhålla möjligheter som klubbhuset erbjuder. Klubbhuset bidrar likaså med meningsfullt arbete och gemenskap. Verksamhetens mål är att medlemmars självrespekt, självförtroende och den sociala kapaciteten ska återupprättas genom vänskap, arbete och självständighet. Att ta tillvara samt utveckla de friska sidorna hos en människa genom arbete och vänskap är en av klubbhusets huvudtankar. På ett klubbhus förekommer ingen behandling, såsom terapisamtal eller medicinsk behandling då det uppfattas som ett hinder i att skapa god kontakt med medlemmarna. Personalen på klubbhuset bär inga vita rockar, medlemmarna är inga patienter och det finns inga låsta dörrar inom klubbhuset. Det är medlemmarna som tillsammans med handledare driver klubbhuset genom meningsfullt samt gemensamt arbete. Det betonas att tidbegränsade insatser inte är att föredra istället bör fokus ligga på att låta individen stödjas av icke tidsbegränsade insatser där individen är delaktig i hur återhämtningsprocessen ska gå till (a.a.). Karlsson (2008) nämner att medlemmarna i ett klubbhus är med på alla möten och att det inte finns några speciella rum som bara är till för handledarna, utan alla vistas i samma utrymme. Tanken är att klubbhusen inte ska kunna drivas utan medlemmar och verksamheten hålls uppe med hjälp av medlemmarnas insatser. Enligt Burns & Firn (2005) var tanken med klubbhusmodellen att skapa ett synsätt, både hos individerna själva samt hos resten av samhället, att även människor som drabbats av psykisk ohälsa kan vara arbetssamma och skapa produkter och som ett led i detta blir individen sedd som en person som har kompetens. 2.5.1 Enheterna Klubbhuset består av olika enheter. Fontänhuset som undersökts består av fyra enheter: service, kök och restaurang, kontoret samt fjärde våningen. 12 Service är den enhet där man som medlem kan välja att sitta i receptionen och där uppgiften är att bland annat ta emot samtal samt välkomna besökare. Man kan även hjälpa till i klubbhusets café, där uppgifter kan vara att koka kaffe, göra smörgåsar och expedierar i kassan (www.fontanhuset.se). Kök och restaurang är enheten där medlemmar och handledare jobbar tillsammans med att förbereda samt tillaga maten som ska serveras under dagen. Efter lunchen hjälps man åt att diska och städa. Varje vecka bestäms en meny som man gemensamt kommer överens om (www.fontanhuset.se). Kontoret är en enhet där en arbetsuppgift går ut på att man som medlem tillverkar Fontänmagazinet vilken är en tidning som skapats av Fontänhusets medlemmar. Varje månad kommer en nytt tidningsnummer ut där medlemmars matlagningsrecept, dikter, berättelser med mera är med. En annan uppgift kan vara att sköta e-posten eller statistik gällande antalet besökare i huset. Statistiken har som syfte att bland annat kunna beakta antalet besökande medlemmar och även de medlemmar som inte besökt huset under en tid. Då har man som uppgift på varje enhet att kontakta denna person, antingen via telefon eller att man skickar iväg ett vykort, detta kallas för reach out (www.fontanhuset.se). Fjärde våningen är enheten där Vägar Ut, Unga Vuxna, Radiofontänen och PR befinner sig. Vägar Ut arbetar med frågor som arbete och studier. Här hjälps man åt tillsammans för att som medlem kunna integreras ut i samhället via arbete och studier. Unga Vuxna är en grupp som består av medlemmar som är mellan 18 och 29 år. Syftet är att en identitet ska skapas och därefter ska man försöka komma ut i samhället och skapa ett socialt nätverk. Radiofontänen sänds live från Fontänhusets café varje torsdag. Det är medlemmar som skapar innehållet, är programledare samt sköter den tekniska delen. Arbetet inom PR som utförs på klubbhuset är till för att verksamheten ska uppmärksammas samt att metodiken inom psykosocial rehabilitering som finns i verksamheten ska lyftas fram. Syftet med PR-arbetet är även att de fördomar som förekommer angående psykisk ohälsa ska motarbetas. De medlemmar som är med i detta arbete, går ut och föreläser på skolor eller andra mindre verksamheter som kan tänkas vara i behov av informationen (www.fontanhuset.se). 2.5.2 Självhjälp, själbestämmande och frivillighet Klubbhuset startade som en självhjälpsgrupp med tanken om att människor som är i en liknande situation träffas regelbundet för att hjälpa varandra. En viktig grund inom verksamheten är frivilligheten. Alla medlemmar har rätten att själva välja vad de vill arbeta med inom Fontänhuset och tanken är att medlemmarna aldrig ska tvingas till något, både vad gäller att komma till Fontänhuset eller vad som ska göras. Självhjälpsträffarna är vanligtvis obyråkratiska och där utgångspunkten är deltagarnas erfarenheter samt upplevelser där fokus ligger på ”här och nu”. Syftet med dessa träffar är att man som person ska kunna vara sig själv i en atmosfär som är stödjande. Tonvikt läggs även på självständighet och självbestämmande (Meeuwisse, 1997). De viktigaste funktionerna inom självhjälpsgrupperna är de insatser som bidrar med identifiering, gemenskap samt känslomässigt stöd och där det likaså finns möjligheter till självhjälp genom att hjälpa andra. Studier visar att de medlemmar som är aktiva i självhjälpsgrupper får nya perspektiv på sig själva, sitt liv samt de möjligheter som finns för att göra en personlig förändring. Självhjälp framstår även som att det ger människan en ny 13 självkänsla, nya förhoppningar i livet samt ökad maktkänsla, vilket förknippas med begreppet empowerment. Problem som anses vara privata blir inte märkliga utan de blir istället allmänna då en persons känsla av att befinna sig i en viss situation upphör, normaliserings-begreppet motsvarar denna utveckling (a.a.). Likaså Nordén (2009) tar upp vikten av inflytande för individer som lider av psykisk ohälsa. En modell som Beatrice Toll skapat i Göteborg, med ett liknande förfållningssätt som klubbhuset har, bygger på tanken om att låta individerna själva vara dem som har inflytande över sin livssituation. Personalen är dem som ska vara stöttande men även hjälpa individerna till att finna de resurser som de bär på. Tanken är att individerna ska utvecklas i den takt som de finner lämplig och att man får misslyckas utan att det ska uppfattas som en total katastrof. Det ska vara ett kravlöst synsätt som följs av personalen då det ses som den bästa vägen för att lyckas ta sig ur den psykiska ohälsan och bygger upp självkänslan. 2.6 Viktiga faktorer För att återhämtning ska kunna ske bör det finnas faktorer av betydelse för individen där målet är ett bättre mående samt en bättre hälsa. Här nedan nämns ett antal faktorer som uppfattas vara av stor vikt i relation till återhämtningen av psykisk ohälsa. 2.6.1 Självkänsla och hopp Många gånger upplever individer som drabbats av psykisk ohälsa att de mist hoppet. Detta är ofta ett resultat av den bild som finns av psykisk ohälsa i samhället, att psykisk ohälsa är ett hopplöst tillstånd. Det blir ofta något som påverkar individen negativt i den bemärkelse att det blir som en del av individens personlighet. Känslan av hopplöshet motverkar i sin tur en utveckling mot ett bättre mående då individen anses befinna sig i ett statiskt tillstånd, där en förändring ses som omöjlig. Detta innebär således svårigheter för professionella att uppmuntra till insatser om individen redan bestämt sig för att en förändring aldrig kommer att kunna ske (Topor, 2004). Som ett led i att drabbas av psykisk ohälsa samt tappad känsla av hopp skadas även individens självkänsla. I återhämtningsprocessen blir det därmed viktigt att finna en ny självkänsla som vilar på en stabil och kontrollerad grund. I detta sammanhang spelar känslan av hopp en avgörande roll då det underlättar utvecklandet av en god självkänsla. Med en känsla av hoppfullhet mot en bättre framtid tillåter sig individen själv att söka mot en meningsfull tillvaro där den psykiska ohälsan i allt mindre grad tar plats (Young & Ensing, 1999). Brist på hopp innebär i många fall svårigheter i återhämtningen. Känslan av hopp skapar mening i livet så som att individen har hopp om att bli älskad, hopp om att känna sig delaktig samt hopp om att livet ska bli meningsfullt. Då individen möter professionella inger dessa i många fall hopp då de uppfattas som ett viktigt stöd samt som en trygghet i återhämtningsprocessen dit individen kan vända sig vid uppkomna problem (Cleary & Dowling, 2009). 2.6.2 Sysselsättning och delaktighet Att dagarna känns meningsfulla är särskilt betydelsefullt då man lider av psykisk ohälsa. Studier som gjorts visar på att för människor som lider av psykisk ohälsa uppfattas det som betydelsefullt för välbefinnandet att ha en sysselsättning, som bidrar med hoppfullhet och därmed leder till en bättre återhämtning. Ett exempel dit individer med psykisk ohälsa kan vända sig till är så kallade Klubbrörelsen där 14 fokus ligger på att ge stöd, skapa sysselsättning i form av aktiviteter samt arbetsträna med strävan mot ett bättre mående (Markström, 2005). Enligt Burns & Firn (2005) är det betydelsefullt att det finns olika former av sysselsättning för individer som lider av psykisk ohälsa eftersom det visar på att individen har kompetens att vara produktiv som leder till en ökad tro på sig själv. Ett fokus på individens starka sidor skapar större chans att lyckas där resultatet ökar självkänslan, eftersom misslyckande ofta är något som individen har en rädsla inför och därmed drar sig undan. Davidson (2011) nämner att individer med psykisk ohälsa finner hopp samt engagemang i att utföra saker då de finner aktiviteter som de kan underhålla sig med eftersom det bidrar med glädje och nöje. Livet känns ofta i och med detta mer betydelsefullt samt att det visar att man som individ kan bidra till samhället, som därmed bidrar till en känsla av att vara som alla andra. Trots den psykiska ohälsans symtom samt begränsningar ser individen en inneboende styrka och kompetens vilket i sin tur leder till ett ökat välbefinnande samt bättre hälsa. I och med detta bygger individen upp sin sociala förmåga som för många är ett problem då det ses som lättare att dra sig undan omgivningen. Sandlund (2005) beskriver att för att en individ med psykisk ohälsa ska kunna ha en sysselsättning och i och med detta vara delaktig i ett arbete eller i en aktivitet är det viktigt att tänka på de förväntningar som människor i individens omgivning har. Det blir en samspelsprocess mellan individen och omgivningen. Visar omgivningen att de har en tro gällande det individen tar sig an blir det lättare för individen att våga testa. Om omgivningens syn på individen är misslyckande införliva individen ofta det som en del av sin personlighet som kan resultera i känslor av utanförskap samt stigmatisering. Topor (2004) menar på att likaså som att individen är i behov av att finna olika aktiviteter eller sysselsättningar kan individen vara i behov av att minska sin aktivitetsnivå i relation till återhämtningen. En del människor tar på sig allt för mycket ansvar och har svårt att säga nej eftersom det finns en strävan mot att visa att de klara av saker eller en vilja om att bli bekräftad. Många gånger klarar inte individen av att göra allt som man tidigare kunnat, men man försöker ändå. Det blir problematiskt eftersom man ofta inte klarar av att komma upp i den nivå som tidigare. Det leder således till stress och känslan av att det man gör är otillräckligt och skamfullt. Betydelsefullt i detta sammanhang är då att försöka dra ned på de aktiviteter eller sysselsättningar man håller på med för att inte drabbas av bland annat stress samt minskad självkänsla. 2.6.3 Psykosocial- samt arbetsinriktad rehabilitering I dagens samhälle finns det sysselsättningar, sociala verksamheter och mötesplatser för individer med psykisk ohälsa. Det har resulterat i att dessa människor har fått en bättre social situation då de har en chans att vara en del i samhället. Det anses vara av stor vikt för att individerna ska får hjälp med att kunna leva i samhället som resterande befolkning. Många gånger uppkommer individens symtom då och då vilket innebär att individen kan bete sig annorlunda jämfört med det beteende som förväntas vara det normala i samhället. Med hjälp av psykosocial rehabilitering kan individen minska sina symtom och istället öka sin inneboende kunskap för att få fram de sociala funktioner som tidigare funnits där. Med psykosocial rehabilitering kan individen stödjas i att leva ett liv där behovet av andra människors stödinsatser inte tar så stor plats, utan kan fungera på ett självständigt vis i samhället (Lundin & Mellgren, 2012:a). Karlsson (2008) anger a 15 tt det finns olika principer för att förstå psykosocial rehabilitering. Bland annat ligger fokus på att visa betydelsen av att individen har en framtid som ses som positiv, öka självständigheten för individen, främjar det engagemang som behövs från individen, utveckla den kompetens individen har samt stötta individen till att förbättra hans/hennes beteende. Tanken är att individen tillslut ska kunna befinna sig i olika miljöer utan svårigheter. Meeuwisse (1997) anger vidare att målet med psykosocial rehabilitering är att individens kapacitet ska utvecklas till det bättre för att visa på att han/hon kan utföra saker. Det är av vikt att förstå att en specifik psykosocial rehabilitering inte passar alla utan bör utformas individuellt. Likaså bör fokus ligga på det friska hos individen, med tanken om att visa att individen kan utföra uppgifter trots sin psykiska ohälsa. Karlsson (2008) anger att tanken med arbetsinriktad rehabilitering är att individen ska komma ut på den reguljära arbetsmarkanden, och det är just individer med psykisk ohälsa som är huvudgruppen för denna form av rehabilitering. Hansson & Eklund (2005) anger likaså betydelsen av att individen har en arbetsinriktad rehabilitering med syftet att arbetsträna. Det som ofta betonas gällande individer med psykisk ohälsa är klubbhusmodellens arbetsträning där fokus ligger på att individen, med stöd av professionella inom verksamheten, tränas i att söka arbete, praktiserar samt är med i olika former av övergångsarbeten med målet att komma ut på arbetsmarknaden. Det innebär att individen först tränas för att nå upp till de färdigheter som krävs för att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. För att uppnå god arbetsinriktad återhämtning är det viktigt att samspelet mellan individen, den sociala omgivningen samt arbetsuppgifter fungerar för att individen ska få ut så mycket som möjligt av återhämtningen. 2.6.4 Samverkan Enligt Karlsson (2008) är samverkan ett centralt begrepp då diskussioner förs kring individer med psykisk ohälsa. Det är av betydelse att aktörer som är inblandade i individens liv gällande återhämtningen eller rehabiliteringen samverkar både med varandra men också med individen i fråga, dessa aktörer kan vara socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Många gånger har individen kontakt med flertalet myndigheter för att få sin vardag att fungera och det leder till att individen kämpar för att göra det som han/hon blir tillsagd att göra av respektive myndighet. Det uppfattas ofta som en svårighet för individen och det underlättar mycket om myndigheterna samverkar, vilket visar på vikten av att individen i fråga ska utveckla en bra hälsa och slippa lida av psykisk ohälsa (Karlsson, 2008). Enligt Dychawy Rosner (2010) är det centralt att samverkan mellan olika insatser fungerar på ett adekvat sätt för att individens hälsa ska kunna upprätthållas. I detta sammanhang är det viktigt att lyssna på individens synpunkter gällande behov för ett gott välmående. Samverkan används ofta i positiv bemärkelse för att organisationer mellan varandra eller organisationer tillsammans med individen ska finna handlingar som leder till ett gemensamt arbete mot ett gemensamt mål. Samverkan ses även som en viktig del i att skapa förändringar samt att det kan ses som ett partnerskap där individen är med och skapar förutsättningar tillsammans med organisationen eller professionella för att kunna nå det mål som satts upp gemensamt. Enligt Karlsson (2008) är det i samband med samverkan och återhämtning av stor vikt att det förs en kommunikation med individen då det handlar om hans/hennes återhämtning. Där det bör diskuteras vad som ska göras samt vad som ses som 16 viktigt i återhämtningen för individen. Det är av betydelse då individen har rätt att bestämma över sitt liv samt att om de insatser som sätts in för individen har satts upp gemensamt uppfattad det som att individen också är mer motiverad till att ta del av insatserna i återhämtningsprocessen. 2.6.5 Fokus på individen och självbestämmande I återhämtningsprocessen är individen den viktigaste komponenten. Att kunna hantera sina symtom som den psykiska ohälsan medför är av stor betydelse. Att kunna hantera dessa symtom kallas för coping-strategies. Det kan handla om att lyssna på musik eller träffa andra människor för att slippa höra röster eller skriva och måla som ett sätt att kommunicera med andra. Coping-strategier är ett sätt för individen att framför allt överleva, men även för att kunna skapa sig en vardag som fungerar och därmed kunna acceptera bilden man har av sig själv (Topor, 2011). En viktig del i denna återhämtning är makt. Makt i detta sammanhang innebär att individen tar makt över hur han/hon vill att livssituationen kommer att formas framöver, att individen i fråga kan leva det liv som önskas. Ett led i detta är att makten måste vara det som styr över de symtom individen drabbats av samt över de olika vårdformer och anhöriga som individen har runt omkring sig. Individen kan inte låta någon annan än sig själv ha makten över sitt eget liv. Makten innebär att kunna påverka sitt liv. Återhämtningen kan ses som en process där fokus ligger på förändringar hos individen gällande bland annat känslor och värderingar, där målet är att finna tillfredsställelse i sin livssituation. Återhämtningen innebär att individen i fråga skapar kontroll där han/hon kan inta de olika funktioner som tidigare varit oåtkomliga. Återhämtning kan ses som en utvecklingsprocess där individen lär sig att ta kontroll över sitt egna liv och därmed tar makten för att kunna hantera det (Topor 2004). 2.7 Återhämtning Återhämtning kan definieras som ett tillstånd där individen skapar sig olika strategier i sitt sätt att leva, finner hoppfullhet samt tillfredsställelse vilket bidrar till ett bättre liv samt mående. Återhämtningen bidrar i många fall till att individen skapar en ny livsinnebörd. I återhämtningsprocessen ligger många gånger mycket på individens egen vilja till förändring, men likaså är stöd från andra människor och professionella oerhört betydelsefullt (Ramon, Shera, Healy, Lachman & Renouf, 2009). Många av de människor som drabbas av psykisk ohälsa återhämtar sig, även om de varit drabbade i flertalet år. Då återhämtningsfaktorer diskuteras visar det sig att de knappt skiljer sig åt beroende på vilken sjukdom eller diagnos individen lider av. Oberoende av vilken diagnos eller sjukdom individen lider av är de betydelsefulla återhämtningsfaktorerna oftast av samma slag (Topor, 2011). 2.7.1 Återhämtningsprocess Återhämtning kan definieras som en process där förändrade attityder, mål samt värderingar är några exempel på faktorer som behöver förändras då individen lider av psykisk ohälsa. En återhämtningsprocess har ofta som syfte att individen ska uppnå en tillfredsställande samt hoppfull livssituation där den psykiska ohälsan inte påverkar individen i negativ bemärkelse, utan att den är under kontroll (Ershammar & Topor 2007). En avgörande uppfattning är att individen måste acceptera samt erkänna sin psykiska ohälsa, vilket leder in individen i återhämtningsprocessen (Young & Ensing, 1999). Det är av betydelse att ha i åtanke att återhämtningen är en process som kan gå upp och ner, och där det finns risk för bakslag (Cleary & Dowling, 2009). I och med att återhämtningen ofta ses 17 som en process kan vissa av individens symtom förekomma men de tar inte över individens liv utan kan hållas under kontroll (Ershammar & Topor, 2007). Topor (2005) menar på att det dock finns en fara med att se återhämtningen som en process eftersom processen inte har något riktigt slut utan att det skapar ett tillstånd av att individen alltid kommer att vara sjuk och lida av psykisk ohälsa, individen i fråga förblir därmed kvar i återhämtningen. 2.7.2 Mätbar återhämtning Schön (2012) anger att det finns bland annat två graderingar för återhämtning. Den ena kallas social återhämtning, vilken innebär att under de senaste två åren ska individen inte ha varit inom sluten psykiatrisk vård. Dock kan individen fortfarande vara i kontakt med öppenvården då symtom från den psykiska ohälsan kan finnas kvar. Den andra kallas för total återhämtning och innebär att individen inte har kontakt med psykiatrin och där symtomen inte heller visas. Individen ska leva ett normalt liv utan negativ påverkan från den psykiska ohälsan. Idag har den mätbara återhämtningen utökats med ett mer holistiskt synsätt samt med ett individperspektiv. Det innebär att individens upplevelser av återhämtningen har stor betydelse i hur pass mycket individen har återhämtat sig, och detta uppnås tillsammans med närstående, professionella samt andra verksamheter som är av vikt gällande individens återhämtningsprocess (a.a.). 2.7.3 Individuell återhämtningsprocess Schön (2012) menar att återhämtning syftar till individens egen insats inom viktiga områden som skapas av individen själv. Återhämtning kan definieras som en process. En individuell återhämtningsprocess är ett synsätt som fokuserar på hur den psykiska ohälsan hos individen kan hanteras. Återhämtning är något som inte är slutgiltigt utan ses istället som en process, som ofta består livet ut. Det innebär inte att individen blir fri från sin psykiska ohälsa utan det uppfattas mer som att individen kan skapa sig sätt att hantera symtomen. I detta sammanhang är det betydelsefullt att individen accepterar sin psykiska ohälsa samt ser andra sidor hos sig själv som individ och genom detta uppleva känslor som hopp och tro mot en förändring. Likaså är betydelsen av andra människor viktigt gällande stöd som kan stötta individen vid uppkomna svårigheter i återhämtningen. Att även kunna ha kontroll över sin psykiska ohälsa är ett viktigt led i återhämtningen samt att utföra för individen meningsfulla saker. Att individen har känslan av att vara en del av samhället uppfattas som viktigt i detta sammanhang, där individen kan bidra med till exempel arbete (a.a.). 2.7.4 Verksamheters samt andra människors uppgifter i återhämtningen Bogarve och Ershammar (2012) anger att det är av vikt att professionella samt andra betydelsefulla människor i individens liv finns och stöttar i återhämtningsprocessen. De bör skapa en bra samarbetsrelation då det är av vikt att individen blir respekterad, sedd samt ligger på en jämlik nivå med den professionella, då individen annars kan drabbas av stress eller dra sig undan. Likaså att förmedla hopp inför framtiden är viktigt samt stärka individens engageman för att skapa en vilja mot en förändring där den professionella eller andra betydelsefulla inger positiva förväntningar. Även att betona individens styrkor som person och inte fokusera på den psykiska ohälsan, att se till de resurser individen bär på och lyfta upp dem är betydelsefullt för att kunna återhämtas. Professionella bör även sträva mot att stärka individen till att kunna skapa sig självhjälp och kunna ta ett större ansvar för sitt liv, istället för att individen låter andra ta ansvar för hans/hennes liv. Det är även bra om 18 professionella kan visa på den betydelse individen har då det gäller att skapa samt upprätthålla sociala relationer och att man kan bidra med betydelsefulla saker till andra. Likaså är det av vikt att arbeta för att hjälpa individer med psykisk ohälsa hur de ska bemöta och hantera stigmatisering samt diskriminering från samhället, att arbeta för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. 3. TEORI Socialt arbete beskrivs ofta utifrån en flervetenskaplig synvinkel. I denna del av studien kommer dels strukturella och dels individuella aspekter tas upp där individen ses i sitt sociala sammanhang. Teorin socialkonstruktivism har valts till denna studie där sociala relationer och gemenskap samt sociala stödsystem uppfattas som viktiga, samt teorin empowerment med fokus på skapandet av makt. Socialkonstruktivism har valts som en grund i att förstå det som konstrueras som normalt respektive avvikande, och vilken betydelse det har i relation till professionellas uppfattning gällande viktiga faktorer i återhämtningen från psykisk ohälsa. Empowerment har valts då det har varit ett genomgående tema både utifrån vad respondenterna berättat samt i litteraturen. Teorierna har även valts för att dessa teoretiska dimensioner passar in i socialt arbete och dess arbetsfält. 3.1 Socialkonstruktivism Det socialkonstruktivistiska perspektivet relateras ofta till arbeten skrivna av Peter Berger och Thomas Luckmann under 1970-talet, inom sociologin. Det socialkonstruktivistiska perspektivet menar att människor gör tolkningar av varandras olika erfarenheter och kunskaper. Tolkningarna kommer att uppfattas som gemensamma. Genom sociala processer skapas antaganden om hur saker ska vara och som därmed kommer att uppfattas som verkligheten (Mattsson, 2010). Sahlin (2002) anger att socialkonstruktivismen försöker finna förståelse i hur det kommer sig att vissa uppfattningar blir det som betraktas som sant och därmed kommer att definiera vad som är sociala problem. Socialkonstruktivismen har som utgångspunkt att all kunskap konstrueras genom samspel mellan människor, både den vi ser som sann och den vi är skeptiska till, vad som är normalt respektive avvikande. Vidare nämner Gregory (2009) att inom socialkonstruktivismen ses det som att gruppen samt individen är dem som skapar den värld som de lever i och som därmed uppfattas som verkligheten. Vidare ser socialkonstruktivismen som att all den mänskliga kunskapen utvecklas, upprätthålls samt överförs via sociala situationer där sociala relationer samt sociala stödsystem har betydelse eftersom individen konstrueras av samhället, men samtidigt är med och konstruerar samhället. Det innebär att människor hjälper varandra med att skapa stöd för individer med tanken om att de ska må bättre och inte avvika. Sahlin (2002) anger att socialkonstruktivismen står för att ett socialt problem inte kan existera om ingen upplever eller beskriver det som ett problem. Något som definieras som felaktigt, är inte tillräckligt för att kallas för ett socialt problem, utan det måste även uppfattas som något som finns i verkligheten och något som går att reparera. Det leder till att offentliga insatser krävs då ett socialt problem uppkommer. För att något ska uppfattas som ett samhällsproblem måste det finnas en allmän föreställning där bland annat lagstiftning, behandling eller insatser finns som har ett förebyggande syfte gällande att värna om de människor som uppfattas som problem i samhället. Det är inte förutbestämt att ett visst problem ska ses som ett socialt problem, men det som görs är att problemet typifieras och därmed tilldelas det specifika lösningar samt orsaker. Genom att typifiera kan 19 professionella som innehar en viss kompetens åta sig ansvar för att finna lösningar till de individer som drabbats av ett visst socialt problem så som till exempel psykisk ohälsa. Socialt arbete är en institution som tar hand om och hjälper människor med dess problematik. Beroende på den problematik individen har resulterar det i vilken hjälp som kommer att ses som mest fördelaktig, vilket kan vara behandling, rådgivning eller motivationsarbete (a.a.). 3.1.1 Sociala relationer och gemenskap När individer drabbas av psykisk ohälsa eller andra svårigheter i livet tappar de ofta kontakten med de vänner som tidigare stått en nära. Det kan bero på att vännerna drar sig undan eller att individen själv drar sig undan den gemenskap som tidigare varit av betydelse, ofta som ett led i känslor av skam samt rädsla i att vara annorlunda (Alphonce, 2004). Enligt Ryff & Singer (2001) uppfattas sociala relationer vara en mycket betydelsefull faktor i samband med psykisk hälsa. Att utvecklas som människa samt finna ett bra välbefinnande bygger ofta på att man har tillgång till sociala relationer. Grunden i detta är att individer har ett behov av att vara en del av sociala relationer tillsammans med andra människor för känslan av tillhörighet, vilket resulterar i ett bättre välbefinnande, man blir en del av det normala. Det finns många studier som visa på att människor som lever ett liv tillsammans med andra människor och skapar sociala relationer, lever längre samt är lyckligare än de människor som lever skilt från omgivningen. Sociala relationer påverkar den känslomässiga tillfredställelsen och det anses vara ett grundläggande behov människor har i förhållande till ett bättre mående samt till en bra hälsa. Likaså menar Topor (2011) att de symtom psykisk ohälsa medför kan mildras genom att individen i fråga har sociala relationer både gällande till professionella och dess insatser som till människor individen har nära. Det innebär, menar Denhov (2007:b), att både gamla som nya vänner har en betydande roll i återhämtningen. Gamla vänner då de har varit med sedan länge och blivit en del i individens livshistoria och nya vänners betydelse då de kan ge en annan slags förståelse och i vissa fall dela med sig av sina egenskaper av att befinna sig i samma situation. Gällande professionella kan de i många fall medföra hopp till individens liv samt hjälpa till med att skapa förutsättningar för individen att nå de mål som eftersträvas mot ett bättre mående. 3.1.2 Sociala stödsystem Caron, Tempier, Mercier & Leouffre (1998) gjorde en studie där de ville undersöka hur människor upplever sig vara tillfredsställda med socialt stöd samt livskvalitet. Personerna som ingick i undersökningen var från den allmänna befolkningen, psykiatriska patienter samt socialbidragstagare. Det som framkom i denna studie var att en viktig komponent gällande god psykisk hälsa var att ha tillgång till socialt stöd. Att ha människor runt omkring sig som ett stöd är viktigt för individer som lider av psykisk ohälsa. Många gånger kan deras stöd inverka positivt då de kan uppmärksamma individernas förmågor, vilket ökar självkänslan samt tillfredsställelsen. Detta upplevde sig de psykiatriska patienterna sig mindre tillfredsställda av i förhållande till de andra två grupperna. Resultatet, menar författarna, visar på vikten av att ha socialt stöd för en tillfredsställd psykisk hälsa, som visar på den viktiga relationen mellan socialt stöd och psykisk hälsa. Enligt Topor (2004) ger sociala relationer individen möjlighet att prata om saker och ting samt en känsla av att bli sedd då en annan människa engagerar sig i individens liv, vilket uppfattas stödjande. 20 Tillsammans med andra människor kan individen finna stöd samt hjälp i sin återhämtningsprocess. Att finna stöd hos andra människor som befinner sig i likanande situationer skapar ofta band samt ett stödjande förhållningssätt (Young & Ensing, 1999). Likaså är det av betydelse att människor i individens närhet inger hopp om en förändrad samt förbättrad tillvaro då det kan upplevas som en inspiration för individen. Då andra människor finns närvarande i individens återhämtningsprocess som socialt stöd, vilka kan vara familjemedlemmar, vänner eller professionella, är det att föredra att dessa har realistiska förhoppningar på individen. Höga krav och förväntningar bidrar ofta till stress samt risken att individen drar sig tillbaka från omgivningen. I återhämtningsprocessen bör fokus ligga på att låta individen definiera sitt liv i skapandet av en meningsfull tillvaro för vidare motivation till förändring (Cleary & Dowling, 2009). Topor (2004) anger att det är viktigt att de mål som individen sätter upp själv, eller tillsammans med professionella, är möjliga att nå upp till samt att detta görs när individen känner sig redo. Det kan vara betydelsefullt för individen att ta det försiktigt framåt, för en del individer ses detta som en viktig del i behandlingen, att bara få ta det lugnt och finna sig tillrätta i återhämtningsprocessen. Stress kan orsaka konsekvenser som bakslag vilket bör undvikas. Om individen upplever att det han/hon tar sig an får positiv respons, att man klarar sådant man inte klarat tidigare, bygger det upp självkänslan. Återhämtning är ett uttryck som ses som något individen skapar själv. Dock ska det inte glömmas bort att även andra människor har en betydande samt stödjande roll i detta sammanhang. 3.2 Empowerment Enligt Askheim & Starrin (2007) myntades empowerment först i USA. Begreppet användes redan på 1920-talen, dock i liten omfattning. Det var först på 1970-talet som begreppet började användas med flitigt och då ofta i sammanhang som bland annat lokal utveckling och social mobilisering. Barbra Solomon är i samband med empowerment en föregångare då hon lade ner mycket arbete gällande förtryckta grupper i samhället. Begreppet används ofta i diskussioner gällande intervention samt prevention i bland annat socialt arbete. Empowerment är ett tvetydigt begrepp som har flertalet innehåll (a.a.). Som en början kommer det i denna del av studien ges en mer allmän förklaring av empowerment. Det kommer därefter att ligga mer fokus på hur samhällets struktur och kultur skapar individers maktposition samt livssituation i samhället. Linhorst (2006) anger att individer med psykisk ohälsa under historiens gång har haft väldigt lite att säga till om gällande deras egen behandlingsprocess. Det har nu på senare tid uppmärksammats vikten av att individen är delaktig i utformningen av denna process. Det är ett resultat av att det har visat sig att individer med psykisk ohälsa uppvisar mer positiva resultat då de är med och planerar sin behandling mot återhämtning. Att känna delaktighet i utformningen av sin återhämtningsprocess uppfattas som meningsfullt då de därmed känner kontroll samt självständighet. Ershammar & Johansson (2012) beskriver samhället som bestående av ett maktspel, vari människor kategorisers till antingen en över- eller underordning. Makt finns hela tiden med oss människor vilket visas tydligt då en individ inte har förmåga att själv ta kontroll och bestämma. Andra människor kommer därmed att bestämma samt ta över individens makt. Gällande begreppet empowerment försöker man ta fram de positiva effekter det innebär att ha makt. Askheim (2007) menar på att empowerment är ett begrepp som handlar om maktöverföring från 21 professionella till brukare. Med fokus på att individen ska stärkas i att kontrollera sin förändring och tillhörande insatser. Att motivera individen till att bli medveten om de föreställningar individen har, som ofta resulterar i att individen hamnar i en förtryckande position, kan resultera i ett bättre mående samt en uppbyggnad av makt. Enligt Hansson (2005) innebär det att då en individ skapa sig empowerment är det inte enbart den inneboende makten eller individens egna uppfattningar om sig själv som har betydelse eftersom det sker i ett samspel mellan andra faktorer vilka är sociala-, beteende- samt omgivningsfaktorer. Dessa faktorer samspelar och resulterar i hur individen utvecklar makt, empowerment. De dimensioner som är betydelsefulla gällande de personliga faktorerna är självbestämmande, en tro på sin egen förmåga, bra självkänsla, hoppfullhet samt samhörighet med andra människor. Vad gäller sociala samt beteendefaktorer som spelar in angående empowerment är bland annat social position i förhållande till andra, socialt stöd samt bevis på att man klarat av förändringar av vikt. Individen har en förmåga att förändra sin situation mot en bättre hälsa, men hälsa kan inte bara anses vara något individuellt utan även samhället samt sociala sammanhang har en bidragande roll i detta. Individer som lider av psykisk ohälsa upplever sig ofta vara stigmatiserade och därmed blir empowerment en viktig del i att reducera denna känsla som både kommer från samhället men likväl från individen själv (a.a.). 3.2.1 Personlig, kulturell samt strukturell makt Enligt Ronning (2007) är en definition av makt att man kan få människor att utföra saker, med vilja och inte av misstag, som de egentligen annars inte skulle göra. Likaså kan makt definieras som något människor kan åstadkomma med tanken om att andra människor, som kan vara i behov av makten, ska få ta del av dess effekter. Enligt Thompson (2007) innebär personlig makt att det finns en individuell makt hos individen där individen själv kan åstadkomma sina mål i livet. Det kan handla om att individen har förmågan att kommunicera, har inflytande, kan visa respekt, har självförtroende samt vågar ta risker. Askheim (2007) menar även på att denna sorts makt ses som något från individen viljestyrt och som inte skett okontrollerat. Thompson (2007) menar att i den kulturella makten har diskursen en betydande roll. Detta på grund av att om individen kan framföra sina åsikter skapas en slags makt och dominans och individen kan därmed påverka. Vi lever i en kultur där diskursen skapar olika regler, det blir något som definierar vad som ska ses som normalt respektive avvikande, vilket påverka individens handlingar. Vad gäller den strukturella makten sammankopplas den med vilken social hierarkisk ordning individen har i samhället gällande bland annat klass, kön, ålder, funktionsnedsättning och sexuell läggning. I relation till detta spelar tillgång till resurser en betydande roll för att kunna klara av svårigheter vilka kan vara att studera eller arbeta. Den personliga makten är av stor betydelse, men även tillsammans med andra professionella som hjälper individen i fråga att nå upp till de mål som satts upp för att skapa sig ett bättre mående är viktiga i detta sammahang. Viktigt att betona är även att empowerment är något som man inte kan ge till eller göra för individen, det är något som måste göras tillsammans med individen för en förändrad livssituation. Grunden i empowerment innefattar individens förmåga att ta makt samt kontroll över sitt liv och känslan av att individen kan stå för sina beslut. Likaså förmågan att bli den som styr sitt eget liv, att individen uppfattar sig själv 22 vara en person som innehar självförtroendet att klara av de situationer som han/hon befinner sig i. Meningen med empowerment är att individen är i behov av att kunna förstå samt bygga upp en trygghet och styrka så att han/hon inte lever i rädsla. De mäniskor som ofta är i behov av denna hjälp är de som lider av psykisk ohälsa. Detta eftersom de ofta har låg eller saknar självkänsla, känner påtryckning från andra människor samt upplever känslor av ångest och oro (Thompson, 2007). 3.2.2 Empowerment - samband mellan individ och samhälleliga strukturer Askheim (2007) anger en variant av empowerment som fokuserar på sambandet mellan individens livssituation och de strukturella samt samhälleliga förhållandena som är rådande. Detta teoretiska angreppssett på empowerment har sina rötter i teoritraditioner inom samhällsvetenskapen och då främst inom marxismen. Marxismen menar på att förtrycket måste kunna ses samt att den livssituation individen befinner sig i inte är en för alla given, utan kan förändras. Fokuseringen ligger på att stärka individernas makt samt stärka dem i de förhållanden där de uppfattas som svaga. Som grund i det hela handlar det om att individerna införlivar ett större självförtroende, ökade kunskaper samt bättre självbild genom en ökad kontroll av livssituationen. Utgångspunkten för detta tankesätt gällande empowerment är att individens plats i samhällsstrukturen är något som skapats och omskapas av människorna som lever i samhället, det uppfattas som processer. Det resulterar i att makt samt kontroll över sin egen livssituation beror på vilket position individen uppfattas ha i samhället. En viktig punkt i detta sammanhang är att då det skapas av människor så kan positionerna även omskapas, och därmed kan individen uppnå större makt och kontroll över sin livssituation. Det är således betydelsefullt att individen förstår det samband som finns mellan livssituationen och yttre strukturer, samt uppmärksammar att svårigheterna delas av många människor. Tanken med införlivandet av förståelsen är att det ska leda individen till att agera och därmed sträva mot en förändring. Det förtryck som kan upplevas från samhället av att vara marginaliserad samt annorlunda drabbar ofta grupper med psykisk ohälsa och i detta sammanhang ses det som extra viktigt att sträva efter individernas jämställdhet samt deltagande i samhället. Det kräver i sin tur att individen agerar för att frigöra sig från det förtryck som uppstått i samband med positionsprocessen i samhällsstrukturen. Det innebär att individen har blivit medveten om de strukturer som håller uppe positionerna i samhället. Kollektivet blir därmed viktigt, där delade upplevelser och uppfattningar leder till ett gemensamt handlande för en bättre livssituation, vilket ses som att gruppen tar makt mot en förändring. Denna gemenskap leder till en slags gemensam identitet. Det här är vanligt bland grupper som lider av psykisk ohälsa. För dessa människor uppfattas ofta professionella som förtryckare då de ofta tar över individens makt. Det leder till att individerna själva måste vara dem som kämpar mot detta förtryck för att kunna leva i ett jämställt samhälle (a.a.). Empowerment handlar om att alla individer ska ses som kapabla människor vilket bidrar till att individen är en aktör som själv kan göra saker och även tar ansvar för det han/hon tar sig an. Individen har därmed möjlighet att själv påverka sin livssituation till det bättre. Empowerment innebär även ett fokus på att alla människor har samma rättigheter samt lika värde och att de olikheter som finns människor emellan är något som ska tas tillvara och inte ses som konstigt, avvikande eller annorlunda. Socialarbetarnas uppgift är att arbeta mot den ojämlikhet som råder i samhället mellan olika grupper. De ska arbeta för social 23 förändring, empowerment samt individers frihet för en bättre livssituation för människor som är marginaliserade samt maktlösa (Askheim, 2007). 4. METOD I denna del av studien redogörs för den metod som valts vid insamlingen av information från respondenterna, tillvägagångssättet gällande litteratursökning samt etiska principer. 4.1 Kvalitativ metod Till denna studie används en kvalitativ ansats. Enligt Bryman (2012) innebär en kvalitativ ansats att intresset riktas mot att förstå den intervjuades tankar och ståndpunkter. Som ett led i detta innebär det att intervjun kan komma att röra sig i olika riktningar vilket således kan innebära att intervjuaren inte följer intervjuguiden på ett till synes fullkomligt sätt. Syftet med detta tillvägagångssätt är att få ut så detaljerande svar som möjligt. Genom en kvalitativ ansats är tillvägagångsättet under intervjun mindre strukturerat samt ett fokus på att få fram mer generella svar föredras. Ett fokus ligger ofta på en noggrann genomgång av den miljö, till exempel en organisation, forskaren valt att undersöka. Det har att göra med den betydelse som läggs på att förstå människorna man studerar i den kontext de befinner sig i. Det blir lättare att tolka respondentens svar på frågorna som forskaren ställer då man har en kontextuell förståelse. Den kunskapsteoretiska ståndpunkt som är genomgående i kvalitativ forskning är den som kallas interpretativistisk. En förklaring av detta är att fokus ligger på att skapa en uppfattning om hur personerna i den miljön som studeras uppfattar sin verklighet. Som ontologisk ståndpunkt i den kvalitativa forskningen är konstruktionistiska utgångspunkten som förespråkas och kan förklaras som att individer hela tiden agerar vilket skapar egenskaper som vi människor handlar efter (a.a.). Creswell (2009) menar vidare på att den konstruktionistiska utgångspunkten innebär att skapa en förståelse för hur individer i en viss miljö tillskriver mening i den situation de befinner sig i. Målet med att ha ett konstruktionistiskt synsätt inom den kvalitativa ansatsen är att forskaren vill komma åt respondentens inställning gällande frågorna forskaren ställer relaterat till syftet med undersökningen. Det leder ofta till att frågor som ställs är generella samt öppna i sin utformning med syftet att låta respondenten tolka samt utforma vad de anser vara av mening i den situation de verkar i. Olsson & Sörensen (2011) menar vidare på att forskaren som samlar in data vid en kvalitativ ansats är subjektiv och försöker att närma sig ett problem inifrån. Det finns även en närhet samt ett öppet samspel mellan respondenten och forskaren. Under samspelet mellan respondenten och forskaren skapas ett jag-du-förhållande, vilket innebär att genom språket tar de båda del av varandras kunskaper som forskaren därefter kan tolka och klargöra utifrån den mottagna informationen. 4.1.1 Fallstudie som design Tanken med en fallstudie är att forskaren fokuserar på att skapa sig en djup förståelse av endast ett fall. Det forskaren vill undersöka är just den miljö som fallet visar, vilket kan vara en verksamhet, en familj eller en skola (Bryman, 2012). Utifrån denna förklaring har denna studie gjords utifrån designen fallstudie då fokus ligger på att undersöka vad professionella uppfattar som viktiga faktorer i relation till återhämtningen för individer som lider av psykisk ohälsa inom ett Fontänhus i södra Sverige. 24 4.1.2 Semistrukturerad intervju Bryman (2012) anger att semistrukturerad intervju innebär att bestämda teman väljs att tas upp inför varje intervju med fokus på studiens syfte, men under varje intervju har respondenten möjlighet att utforma sina svar som uppfattas vara bäst utifrån respondentens synvinkel. De frågor som ingår i intervjuguiden behöver inte strikt ställas i samma ordningsföljd och skulle det under intervjun uppkomma information som utifrån intervjuaren uppfattas som intressant samt bidragande till studien är det tillåtet att ställa följdfrågor. Denscombe (2009) menar vidare på att som intervjuare under en semistrukturerad intervju betraktas man vara flexibel gällande ordningsföljden av teman och låter respondenten utveckla sina uppfattningar och prata mer omfattande om de teman som tas upp under intervjun och som respondenten uppfattar vara av vikt. Då en kvalitativ ansats är att föredra vid en djupare förståelse av hur individer tolkar den miljö man som forskare vill undersöka valdes denna ansats, den valdes ut efter att studiens syfte samt problemformulering formulerats. Då studiens syfte är att skapa en insikt i professionellas uppfattning om viktiga faktorer i återhämtningen från psykisk ohälsa blev en kvalitativ ansats det naturliga för oss att använda. Utefter den kvalitativa ansatsen valdes fallstudien som design. Detta då den grundar sig på att kunna få en god inblick i den professionelles upplevelser, tankar samt erfarenheter för att på bästa sätt kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Utefter det som nämnts ovan valdes semistrukturerade intervjuer med anledning av att ha en mer flexibel hållning som forskare och låta fokus ligga på respondenterna och vad de uppfattar vara av vikt under intervjuns gång, och anses därmed som det mest lämpliga angreppssättet. 4.1.3 Kvalitativ innehållsanalys Analys av materialet till denna studie har gjorts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Enligt Bryman (2012) innebär kvalitativ innehållsanalys en noggrann granskning av materialet för att finna viktiga teman. Forskaren vill gärna finna utvecklandet av nya teman och rör sig därmed mellan de olika teman samt begrepp som framställts genom kodning av data och analys. I början av en studie leds forskaren vanligtvis av vissa kategorier men i takt med att mer data samlas in är tanken att dessa omskapas. Det innebär att forskaren är inställd på att hela tiden vara vaksam på att finna teman eller kategorier som kan uppkomma och se hur de kan relateras eller inte relateras gentemot de som redan uppkommit. Grundtanken med kvalitativ innehållsanalys är att i det material man samlat in via intervjuer med respondenterna finna olika teman som anses vara relevanta för den kodning som kommer att användas av forskaren i analysen av det inkomna materialet (a.a.). Genom en kvalitativ innehållsanalys uppkommer teman eller kategorier i materialet som underlättar för att sammanställa viktiga faktorer. Denna innehållsanalys har forskarna valt att göra tillsammans. Efter insamling av materialet analyserades det och därefter fann forskarna teman samt kategorier som uppfattades som relevanta i relation till syftet. Diskussion med handledare har varit något som gjorts under studiens gång med syftet att diskutera materialet för undersökning av vilka olika teman som förekommer i intervjumaterialet. Det gjordes för att underlätta både resultatanalysen, som görs tillsammans med tidigare forskning samt teori, men även för insamlingen av material till tidigare forskning. Då det inte längre uppkom nya fakta eller teman under intervjuerna uppfattades en mättnad och därmed valdes att inte intervjua fler professionella 25 inom verksamheten. Enligt Bryman (2012) når forskaren en mättnad då det inte tillkommer ny information från respondenterna gällande de kategorier som ska besvaras utifrån intervjufrågorna, samt att kategoriernas variation har framkommit utifrån det insamlade materialet. Inom en kategori inryms flertalet begrepp som står för samma sak som kategorin. När en kategori och alla dess begrepp uppfattas som fulländad är mättnaden nådd. 4.1.4 Fördelar och nackdelar med en kvalitativ ansats Fördelen med en kvalitativ ansats, med fokus på en semistrukturerad intervju, är att det blir mer som en öppen dialog mellan respondent och intervjuare. Tanken med detta tillvägagångssätt är att få ta del av respondentens grundläggande tankar samt egenskaper som är av betydelse för studiens syfte. Informationen från respondenterna kan skilja sig åt vilket kan ses som en nackdel, men det ger en mer förståelse för hur människor uppfattar sin situation vilket ger en mångsidig bild samt ökad inblick. Det ger oss som forskare en bild av vad respondenterna uppfattar vara av mening som därefter tolkas av forskaren. Med en kvalitativ ansats ger det forskarna en beskrivning av det specifika som uppfattas vara av vikt utifrån respondenten (Kvale, 1997). Nackdelen gällande användning av en kvalitativ ansats är att det finns en risk att man som forskare kan blir alltför subjektiv. Vilket innebär att forskaren kan få ett alltför nära band med respondenterna. Det är även svårt att replikera en kvalitativ studie då den ofta bygger på ostrukturerade intervjuer som medför svårigheter för andra forskare att upprepa studien, då det som anses vara av vikt beror på forskarens intresse om vad som ska registreras samt efterfrågas. Likaså skapar det svårigheter med att generalisera resultaten då forskaren som använder sig av en ostrukturerad kvalitativ studie ofta väljer att studera en viss organisation och bara ett fåtal av personerna inom denna organisation (Bryman, 2012). Likaså Larsson, Lilja & Mannheimer (2005) anger att det finns en risk att validiteten, vilken fokuserar på huruvida följderna av en studie hänger samman eller inte kan bli lidande i kvalitativa undersökningar. Likaså reliabiliteten, vilken fokuserar på autenticiteten där man ser till hur resultaten från en studie skulle bli samma om studien gjordes igen, replikeras, blir lidande i kvalitativa undersökningar. Detta beror ofta på att forskaren från början inte har specifika begrepp som ska mätas eftersom dessa framkommer allteftersom data samlas in. Likaså att forskaren i en kvalitativ ansats inte väljer att använda sig av ett specifikt mätinstrument då man hellre vill beskriva något så som till exempel en verksamhet gör att studiens reliabilitet blir lidande. Likaså att de miljöer man undersöker kan förändras och därmed inte ge samma resultat vid en replikering. 4.2 Urval Till denna studie har ett målinriktat urval gjorts, vilket är ett strategiskt val, som går ut på att forskaren väljer ut respondenter utifrån en urvalsgrupp. Den grupp som väljs ut är av stor betydelse samt kan bidra med användbara data i relation till den studie man vill genomföra (Bryman, 2012). Ett val gjordes att intervjua professionella på ett Fontänhus i södra Sverige då psykisk ohälsa är huvudfokus inom verksamheten, samt med åtanken att de professionella skulle kunna besvara denna studies syfte samt frågeställningar på ett adekvat sätt. Detta val gjordes med åtanke att kunna få ett bredare samt djupare perspektiv. Tanken var således en förhoppning om att respondenterna skulle kunna bidra med uppfattningar samt erfarenheter om vilka faktorer som är viktiga gällande återhämtning. Endast en verksamhet har valts att undersökas på grund av tidsbrist. 26 Till denna studie intervjuades fem professionella inom verksamheten Fontänhuset. Det var två som hade socionomexamen, så generellt sett var flertalet respondenter inte utbildade socionomer utan de flesta hade andra utbildningar, bland annat studievägledare och lärare. Många av respondenterna påpekade vikten av personlig lämplighet gällande att arbeta på Fontänhuset då det inte läggs lika stor vikt på utbildning. Det varierade gällande arbetserfarenheten på Fontänhuset, det låg mellan 5-15 år. Trots den varierade arbetslängden inom verksamheten fanns det många likheter i svaren på frågorna som ställdes. 4.3 Tillvägagångssätt Som en första utgångspunkt kontaktades verksamhetschefen med anledning av att få till stånd ett godkännande att genomföra intervjuer med de professionella i verksamheten. Efter ett godkännande av chefen kontaktades samtliga utvalda respondenter via telefon då detta medförde sparad tid genom att få svar från respondenten direkt. I samband med telefonsamtalen förklarades syftet samt frågeställningar. Då en av forskarna tidigare under utbildningen praktiserat inom verksamheten underlättade detta att komma i kontakt med verksamheten samt dess professionella och därmed få till stånd intervjuer. Vid intervjuerna med respektive respondent var ett godkännande gällande inspelning av intervjun av vikt samt att respondenten fick ett informationsblad gällande studiens syfte, frågeställningar samt forskningsetiska principer så som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (se Bilaga 2). Alla respondenter godkände inspelning av intervjuerna, vilket underlättade då ett fokus kunde läggas på respondenten, ställa följdfrågor samt anteckna. Det blev även enklare att i efterhand lyssna igenom materialet då intervjuerna transkriberades och relevant data togs ut som kunde besvara frågeställningarna. Enligt Bryman (2012) innebär transkribering att skriva ut det som respondenterna berättat under intervjun. Detta är ett viktigt moment då forskaren i en kvalitativ studie är fokuserad på vad respondenterna säger. För att kunna förmedla detta i analysen av en studie är det av vikt att forskaren har en komplett samt noggrann beskrivning av det som sagts under intervjun (a.a.). Ansvaret delades upp under intervjuerna där ansvar låg på att ställa frågorna utifrån vår intervjuguide, ansvar för att kontrollera så att diktafonen var igång under hela intervjun samt ett ansvar för att anteckna med utgångspunkt i att få med relevant data ifall dikafonen skulle sluta att fungera. Likaså ett ansvar för att ställa eventuella följdfrågor om det behövdes. 4.4 Insamling av material Intervjuerna med respondenterna utfördes på deras arbetsplats och de tog mellan 45-60 minuter per intervju. För inspelning av intervjuerna användes en diktafon. Svaren från respektive respondent var utförliga och väldigt givande utifrån vår intervjuguide. Tid för eventuella följdfrågor till respondenten fanns vilket utnyttjades. Respondenterna som intervjuades har fått besvara samma övergripande frågor utifrån intervjuguiden (se Bilaga 1), men eventuella följdfrågor har varit olika beroende på vad som kommit upp under intervjun med respektive respondent. Till studien användes en intervjuguide som grund. Detta för att göra det lättare att orientera sig genom intervjuns gång och inte missa de relevanta frågor som var av vikt i relation till syftet samt frågeställningar. 4.4.1 Litteraturgenomgång Empirin i denna studie utgörs dels av de intervjuer som samlats in i form av en kvalitativ ansats, dels av litteraturstudier kring psykisk ohälsa och viktiga faktorer 27 som anses vara av vikt för att en person med psykisk ohälsa ska finna en väg till återhämtning. Likaså litteraturstudier kring teorierna empowerment och socialkonstruktivism. Vilket senare underlättade analysen. Litteraturinsamlingen till detta examensarbete har gjorts via sökningar genom Malmö högskolas bibliotek och dess olika databaser, främst Summon och Libris. Sökord som användes för att finna relevant information kring ämnet var psykisk ohälsa, återhämtning, Fontänhuset, socialt arbete, empowerment, psykiska funktionshinder, sociala problem. Dessa sökord har även översatts till engelska för att finna internationell litteratur. De engelska sökorden blev således mental illness, recovery, Fountain House, social work, empowerment, mental disabilities, social problems. Som första utgångspunkt skedde en fördjupning i litteratur kring psykisk ohälsa samt viktiga faktorer kring återhämtningsprocessen för att få en större förståelse samt inblick i återhämtningsprocessen och dess viktiga faktorer. En stor del av litteraturen behandlade individens makt till återhämtning, och likaså under intervjuerna med de professionella nämndes ofta begreppen kontroll samt makt som viktiga komponenter i återhämtningen. Det omnämns också i litteraturen att det i samhället skapas samt omskapas vad som ska uppfattas som normalt respektive avvikande och därmed uppfattade vi forskare det som intressant att undersöka hur det bidrar till professionellas uppfattning om individers återhämtningsfaktorer. Vilket resulterade i att till denna studie fokusera på just empowerment i återhämtningsprocessen samt teorin socialkonstruktivism. Till denna studie har ett gemensamt ansvar tagits vad gäller att samla in material från respondenterna då vi båda varit med under intervjuerna samt ett gemensamt ansvar gällande sökande av litteratur kring ämnet. Arbetet har stundtals delats upp för effektivisering gällande bland annat tidigare forskning, metodavsnittet samt transkribering (se Bilaga 3). Det har skett genomläsning av varandras insamlade material för att skapa enighet gällande det som respektive forskare skrivit ned och därmed står forskarna tillsammans för allt det som skrivits i denna studie. 4.5 Etiska överväganden Silverman (2012) tar upp de grundläggande etiska överväganden som gäller i forskning och dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innebär att intervjuaren informerar om studiens syfte, användning samt metod man använder sig av. Denna information är betydelsefull då respondenten vet vad studien innebär samt vad den kommer att användas till. Gällande samtycket till studien är det betydelsefullt att belysa för respondenten att han/hon när som helst kan välja att avbryta sin medverkan, då det kan finnas känslor av obehag av att vara med i en intervju. Det är viktigt att forskaren lyssnar på respondenten gällande sin medverkan då det annars kan komma att skada respondenten. Likaså är konfidentialiteten samt anonymiteten viktiga i forskningssammanhang eftersom det gäller att informera om att informationen endast kommer att användas till denna studie samt att respondenternas anonymitet garanteras av forskaren, om de inte frivilligt gått med på att benämnas vid sina namn (a.a.). I denna studie har noggrannhet gällande dessa etiska principer inom forskningsområdet följts. Respondenterna har informerats om studiens syfte samt frågeställningar, informerat om att det är frivilligt och att informationen endast kommer att användas i detta syfte. Likaså att ingen annan kommer att komma åt 28 materialet som samlats in genom intervjuerna med respondenterna och att deras anonymitet garanteras av oss forskare. Ett medvetet val har därmed gjorts gällande att inte benämna respondenterna som intervjuades vid deras namn utan istället benämna dem som respondent 1, respondent 2 och så vidare för att behålla deras anonymitet samt med tanken på konfidentialiteten. Tanken bakom detta är att de inte ska känna obehag eller stress av att ha medverkat i denna studie. Även att den information som framkommit inte ska kunna påverka dem på ett negativt sätt genom att andra människor kan använda studien emot dem i andra sammanhang. Då en av oss forskare tidigare under utbildningen praktiserat på Fontänhuset har det varit lätt att komma in i verksamheten och därmed kunnat intervjua de professionella. Det som forskarna stundtals uppfattats som problematiskt i detta sammanhang är att respondenterna kan ha känt ett visst tvång i att medverka i studien då de är bekanta med forskaren. Det har medfört att vi som forskare har varit väldigt noga med betona de etiska principerna för respondenterna. Forskarna ville med detta få uttömande och betydelsefull information från respondenterna. Under intervjuerna ville forskarna undvika en påverkan gentemot respondenterna i deras svar eftersom en önskan om att respondenterna skulle svara på frågorna utifrån vad de uppfattar som betydelsefullt eftersträvades. Vi ville inte att de skulle svara på ett visst sätt med tron om vad vi forskare vill höra. Vi varit noga med att försöka förhålla oss kritiskt gentemot respondenternas svar och därmed inte ta allt för givet då en av oss forskare sedan tidigare är bekant med verksamheten och dess professionella. 5. RESULTAT OCH ANALYS I denna del av studien kommer resultatet framföras som inkommit från respondenterna som samtidigt kommer att analyseras till tidigare forskning samt till teorierna. 5.1 Människosyn Respondent 3 anger att man inte bara ska sitta och prata om sin psykiska ohälsa och hur dåligt man mår. Man bör istället lyfta fram den friska sidan hos individen och att det är en form av motivationsarbete. Vidare berättar respondent 1 att man undviker individernas berättelser om deras sjukdom, men att man ändå måste beakta dem eftersom det är ohälsan som hindrar dem från att utföra vissa handlingar. På Fontänhuset fokuserar man på de friska sidorna och pratar med varandra som vanliga människor, man vill inte prata om sjukdomar och mediciner. Fokus ligger på vad individen är intresserad av och att man har en planering som bygger på individens egna önskningar. Detta eftersom man vill visa på att individen är kapabel att utföra handlingar trots sin psykiska ohälsa enligt respondent 1. Likaså anger respondent 2 att det är viktigt för individen i återhämtningen att se individen som en vanlig människa trots att han/hon har psykisk ohälsa som bidrar med olika svårigheter i livet. Det är betydelsefullt att ha fokus på det friska och inte på det sjuka vilket uppfattas få individen att växa. ”Vi ser alla människor utifrån det friska, det friska i människa. Vi försöker att ignorera det sjuka, men ibland är ju människor så himla sjuka att man knappt se det friska, ibland är det nästan helt omöjligt. Men ändå ska man leta efter det friska så att säga. För att det är det vi utgår ifrån. Och det är så vi jobbar.” Respondent 4 29 Respondent 4 anger vidare att de som finns nära individen ska se till det som han/hon klarar av och inte så mycket till det som individen har svårigheter med eftersom det kan begränsa individens handlingar till att må bättre. Det som respondenterna ovan har nämnt kan således kopplas till det som Topor (2004) anger, att det i vissa fall kan vara bra att människor i individens närhet även har den psykiska ohälsan i beaktande eftersom den skapar konsekvenser hos individen som hindrar honom/henne i att utföra vardagliga sysslor. Det är något som man bör vara medveten om för att kunna hjälpa individen på bästa sätt. Dock bör det ligga ett fokus på att betona individens styrkor, då det uppfattas som viktigt för en lyckad återhämtning. Det kan likaså relateras till det som Meeuwisse (1997) tar upp gällande vikten av att ta tillvara samt utveckla de friska sidorna hos en människa och detta görs bland annat genom motivation till arbete. Utifrån det som tagits upp ovan uppfattar vi forskare det som att då individen inte ser till sina friska sidor, utan istället till det sjuka, skapar det ett hinder i att kunna delta i samhället som övriga befolkning. Utifrån vad respondenterna angett ovan kan det ses som att de fokuserar på det friska för att individen ska kunna bli en del i samhället eftersom det uppfattas som viktigt i att ha en bra hälsa. Vilket kan relateras till det som Svensson (2007) anger angående att socialt arbete ska sträva efter det som är normalt och inte det som avviker. Tanken med det är att hjälpa människor som inte har till hands det som uppfattas som normalt, till exempel att inte kunna delta i samhället som övriga befolkning, på grund av den psykiska ohälsans bidragande hinder. Det görs då med syftet om att individen ska kunna var med och delta i det normala samhällslivet. Genom denna normaliseringsprocess ska individen kunna leva ett normalt liv i samhället med resterande befolkning. ”Att man vågar och att man blir sedd som en människa och inte som en psykisk sjuk är viktigt. Det är inte konstigt att man lider av dålig självkänsla när man hela tiden blivit identifierad som sin sjukdom.” Respondent 2 Respondent 2 anger vidare att om individen istället ses som vem som helst i samhället, slipper den psykiska ohälsan bli det som individen identifierar sig med. Individen kan istället fokusera på det friska och det som han/hon faktiskt kan göra, trots sin psykiska ohälsa. Det respondent 2 anger ovan kan relateras till det som Denhov (2007:a) nämner. För att människor ska kunna uppleva känslan av hopp och må bra är det viktigt att personerna runt omkring individen ser personen som en individ, som vem som helst, och inte som en person som har en diagnos med en massa symtom. Att se individen som en vanlig människa trots den psykiska ohälsan förbättrar självbilden samt minskar skammen individen ofta dras med. ”Vi har en bild av att vi föds, sen börjar vi gymnasiet, sen börjar man jobba och jobbar resten av livet och skaffar barn och familj. Men så ser det inte ut för alla människor, därför måste man lyssna på vad människan själv vill. Man ska inte prata över en människas huvud, utan att man faktiskt är delaktig i samtal hur man vill och att det görs planeringar. Förr i tiden var det ju så att man räknades inte, man fanns inte med, man skickades bara hit och dit, man sågs inte som en individ 30 som hade möjlighet att växa och som hade egna erfarenheter.” Respondent 5 Respondent 5 anger vidare att man måste ta tillvara på vad individen kan vilket i många fall gör att individen växer som person och skapar sig mer makt. Med makten kan individen bli den som ansvarar över sin livssituation. Det ger en bild av individen att han/hon är som alla andra. Det som respondent 5 anger ovan kan relateras till det Bogarve & Ershammar (2012) anger då det är av vikt att låta individen ta ett större ansvar över sitt egna liv och inte låta andra människor styra och ansvarar över hans/hennes liv. Professionella samt andra anhöriga bör därför stärka individen till att kunna skapa sig självhjälp, egen makt. Det kan även relateras till det Askheim (2007) anger, att det är viktigt i återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa att individen skapar sig empowerment för att känna makt över sitt liv och därmed får individen en högre position i samhällssystemet, vilket uppfattas som viktigt för att individen ska uppleva sig vara som alla andra. ”Det är viktigt att inte ses som ett offer utan man ses som en vuxen människa, som har kapaciteten och möjligheter och egen makt, det bör man jobba på. Där man möter oss handledare som också har svagheter och som också är människor. Man lär känna varandra, man blir kollegor och ser att livet är så och att ibland blir det svårt.” Respondent 5 Detta kan kopplas till det som Ershammar & Johansson (2012) anger där de tar upp att det är viktigt att individen har makt och att individen strävar efter det. Detta är viktigt då samhället består av ett maktspel där människor kategoriseras till antingen en över- eller underordning. Vilket vi forskare uppfattar kan vara en anledning till att respondent 5 uppfattar att kapaciteten samt egen makt hos individen skapar en högre position i samhällssystemet, som därmed blir en viktig faktor då det kan resultera i att man inte känner sig som ett offer. Istället kan man känna sig som en individ som har kapacitet, vilket kan ökad motivationen till förändring mot ett bättre mående. Respondent 5 uppfattar att många också tror att allt det man känner är onormalt. Det är viktigt att man kan normalisera saker och jobbar man ihop på Fontänhuset som kollegor så får man ta del av att allt man känner inte behöver vara sjukt. Detta skapas genom långvariga relationer samt fokus på det friska. Det kan vara en trygghet för många, för då vågar man ta steget framåt. Det är viktigt att ta tillvara på människors styrkor och räkna med dem genom att bland annat delegera ut uppgifter för att man tror att någon vill samt kan utföra dem vilket skapar tillit. Respondent 2 anger att på Fontänhuset tror man på människorna och att de fixar det eftersom det får människor att känna sig som en del av det normala. Man vet att folk kan mer än vad de själva tror. Det är viktigt att folk ser samt tror på individen. Likaså att man kan och att man är bra som människa, det är något som alla människor i samhället har ett behov av. Vilket kan relateras till empowerment som Thompson (2007) anger gällande vikten av att professionella stöttar individen i att klara av att utföra handlingar. Har individen stöttning från andra människor som tror på individen bygger han/hon lättare upp empowerment som relateras till en god psykisk hälsa. Det kan likaså relateras till det som Meeuwisse (1997) nämner gällande normalisering som 31 innebär ett värnande om mänskliga rättigheter och att befolkningen i samhället ska jobba för de individer som har en svårare livssituation ska få möjlighet att vara aktivt deltagande i samhällslivet, samt ha samma levnadsvillkor som alla andra. ”Arbetssättet bygger på att inte arbeta så mycket med den psykiska ohälsan utan att man ska bortse från den och fokusera på de starka sidorna personerna har. Bryter man vänster arm så jobbar man med höger istället, lite så är tänket, vi bortser från det som är dina svårigheter, tittar på styrkorna istället, jobba på den biten man är bra på.” Respondent 1 Det som respondent 1 nämner i citatet ovan kan relateras till det som Burns & Firn (2005) anger, att det är av betydelse att professionella skapar ett synsätt hos individen själv, men även hos resterande befolkning i samhället, att även människor som drabbats av psykisk ohälsa kan vara arbetssamma och skapa produkter. Som ett led i detta blir individen sedd som en person som har kompetens och kan vara produktiv som resterande befolkning. ”När jag började jobba här sa dem till mig att jag skulle sköta ekonomin, jag kunde ju inte sköta ekonomin, jag fick ju lära mig av en medlem, och jag kan ju inte kunna allt detta i huset, vi är ju tvungna att ta hjälp av varandra. Vi människor kan olika bitar, och att man tar hjälp av varandra och det tror jag gör att människor växer. Att människor får delta själva. Ta tillvara på styrkor samt låta det ta tid är viktigt.” Respondent 5 Respondent 5 menar vidare på att det är viktigt att visa för individerna att han/hon kan hjälpa till och vara den som innehar kunskapen, att det inte bara är handledarna som vet och kan allt. Det skapar ofta känslan av att individen uppfattar sig som kapabel att utföra handlingar som vilken annan människa som helst. Det som respondent 5 nämner kan relateras till det som Bogarve & Ershammar (2012) anger angående den professionelles roll gällande att visa på den betydelse individen har i att bidra med betydelsefulla saker gentemot andra människor, som uppfattas vara av vikt i återhämtningen. 5.2 Frivillighet Respondent 1 anger att Fontänhuset bygger på frivillighet, men där det också är viktig att motivera individer till att komma dit, är man inte motiverad så kommer man inte eftersom individen själv bestämmer. Dock anger respondent 1 att man alltid ska försöka skapa motivation hos individen. Likaså respondent 2 anger att det är frivilligt att komma till Fontänhuset och ser det som en viktig del i Fontänhusets koncept, att man gör det för att man vill och att man ser resultatet. Frivilligheten uppfattas som något av det viktigaste i relation till återhämtningen. Respondent 2 uppger även att tvång inte uppskattas inom Fontänhuset och relaterar till andra behandlingsverksamheter där man i grund och botten ofta är tvingad till någonting. Individen kan då lägga sina bekymmer eller svårigheter utanför sig själv och då är det inte individen som styr sitt liv utan det ligger i händerna på någon annan. I samband med detta betonar respondent 2 frivilligheten som en viktig faktor i återhämtningen. 32 ”Frivilligheten drar ju bort lite stigma också tycker jag. Att man är här på frivillig basis och vill ta tag i sitt liv, för att man tror på Fontänhusets koncept.” Respondent 2 Respondent 3 anser att frivilligheten är en del av att påverka och att känna makt över sitt liv och sin vilja. Annars kommer det uppifrån, att någon säger till individen att han/hon ska återhämta sig genom att till exempel göra en fågelholk. Tycker man då inte om arbetsuppgiften skapar det inget engagemang. Känslan av att man gör en arbetsuppgift man själv valt får en nästan att vilja göra det ännu mer menar respondent 3. Eftersom detta är ett klubbhus så är individen här på frivillig basis och får därmed vara med och bestämma, vilket ger känslan av en maktposition och det uppfattar respondent 3 som viktigt för att återhämtar sig. Det som nämns av respondenterna ovan gällande frivillighet i relation till återhämtningen kan sammankopplas med det som Topor (2004) tar upp gällande vikten av att det är individen som ska ha makten, empowerment, över sin livssituation. Det är denna makt som individen kan använda sig av för att ha kontroll över sina symtom som den psykiska ohälsan medför. Likaså är det inte någon annan än individen själv som ska ha makten över hans/hennes liv, varken anhöriga eller diverse vårdformer. ”Hade vi inte haft frivilligheten så hade vi inte fungerat, då hade det inte varit en återhämtning. De här människorna är vana vid att bli styrda utan att ha någon större inverkan på sitt liv och här väljer man, man väljer att komma till Fontänhuset själv, det är ingen som säger det.” Respondent 4 Respondent 4 menar vidare på att skulle någon säga till individen att han/hon ska gå till Fontänhuset, påtalar dem det eftersom individen själv måste vilja komma hit. Frivilligheten är väldigt viktig i återhämtningen och utan den skulle det inte fungera. ”Frivilligheten är a och o. Med frivilligheten kommer ju också eget ansvar fast du kan ju också använda det och säga att du inte tänker göra någonting för att det är frivilligt och vara här. Det är frivilligt att välja det här konceptet och tycka att det här passar mig, men någonstans när du blir medlem så ska du också veta att vi är en arbetsorienterad verksamhet och att man bidrar på något sätt utifrån ens egen kapacitet och tycker att det är något bra, då kan man inte säga att jag tänker inte göra någonting för det är frivilligt för mig. Frivilligheten är jätteviktig om man förstår den.” Respondent 5 Det kan relateras till det som nämns av Linhorst (2006) att det under historiens gång har varit svårt, näst intill omöjligt, för individer med psykisk ohälsa att ha inflytande över sitt liv samt sin behandlingsprocess. Det har på senare tid visat sig vara av stor vikt att låta individen vara med och bestämma, ha makten, i sin återhämtningsprocess då detta har uppvisat positiva resultat. Känslan av kontroll medför egen makt samt frihet av att välja vilket uppfattas som meningsfullt. Det utvecklar självständigheten och är därmed en viktig faktor i relation till återhämtningen. 33 5.3 Självbestämmande Respondent 3 berättar att Fontänhuset är en frivillig verksamhet där man jobbar med just empowerment. Eftersom man vill att individen själv ska kunna påverka sin livssituation. Respondent 3 anger vidare att den viktigaste faktorn är att det kommer inifrån och att det är en viktig del i återhämtningen. Det är inte andra människor som ska bestämma om individen ska återhämta sig utan det ska han/hon göra själv. Det kan relateras till det som Askheim (2007) tar upp angående betydelsen empowerment har i samband med att individen ska vara den som bestämmer. Där tanken är att alla individer ska ses som kapabla människor, där individen själv har möjlighet att påverka sin livssituation till det bättre. Även att individen själv blir den som har makten över sitt egna liv och därmed kan förändra sin problematiska livssituation. ”Återhämtningen påverkars genom att man aldrig kommer känna någon frihetskänsla, känner sig som en fånge, utan makten att påverka sitt liv. Man måste lyssna på den som är sjuk och samarbeta. Hur vill du leva ditt liv, hur ska du ta makten över ditt egna liv.” Respondent 1 Det som respondent 1 nämner ovan kan kopplas till det Karlsson (2008) anger gällande vikten att samverkan sker mellan professionella och individen gällande återhämtningen. Det är av betydelse då individen har rätt att bestämma över sitt liv. Görs planeringen tillsammans med professionella, där individen är delaktig, blir individen mer motiverad i att ta del av insatserna i återhämtningen. Likaså menar Dychawy Rosner (2010) att det är centralt att samverka för individens hälsa. Det är viktigt att ta i beaktande individens synpunkter gällande återhämtningsprocessen mot ett bättre mående. Respondent 1 anger också att samverkan med individen är en del i återhämtningen eftersom man låter individen vara med och bestämma. Det visar på att individen är den som ska ha makten över sitt liv och inte någon annan, samt att det visar på att människor runt omkring individen tror på att han/hon klarar av att vara med och planera för att skapa sig en bättre psykisk hälsa. Respondent 5 menar på att det finns medlemmar som har krav på sig från andra myndigheter där dem bedöms vilket skapar en rädsla. En del är inte redo att till exempel jobba och därför måste man se till helheten och till processen, man kan inte pressa folk som varit borta från arbetsmarknaden för länge. Man kan inte dra alla över en kam. Här spelar empowerment en viktig roll där individen själv får bestämma om han/hon är redo att börja arbeta samt att man tar tillvara på det unika hos varje människa. Därför är det viktigt att medlemmen kan säga ifrån om han/hon inte vill utföra en viss uppgift eller då individen känner att förväntningarna blir för stora, eftersom det annars kan påverka återhämtningen negativt berättar respondent 5. Utifrån det som respondent 5 nämner tolkar vi forskare det som att myndigheterna blir dem som är överordnade och individen underordnad vilket kan relateras till det som Askheim (2007) tar upp angående vikten av att stärka individens makt. Detta för att individens plats i samhällsstrukturen är något som skapas samt omskapas av människorna i samhället. Att stärka individens empowerment innebär ett ökat självförtroende, kunskaper samt bättre självbild. Man vill med empowerment minska det förtryck samt marginalisering som det finns mot individer med psykisk ohälsa som uppstått i samband med den positionsprocess som finns i samhällsstrukturen. Detta eftersom empowerment samt egen makt 34 uppfattas vara av stor vikt i återhämtningsprocessen. Om individen tar makten över sitt liv behöver inte han/hon känna ett utanförskap av att inte uppfylla de normer som finns i samhällsystemet. 5.4 Tid Respondent 1 uppger vikten av att man får lov att misslyckas, och prova igen, eftersom meningen är att man ska lyckas. Respondent 1 menar att Fontänhuset är en plats för återhämtning och där en av uppgifterna är att låta individerna få möjligheten att andas ut och bygga upp sig på nytt och starta om. Återhämtningen är väldigt viktig och att man får göra detta i lugn och ro, det är Fontänhusets huvuduppgift. Respondent 5 anger att många gånger går individen för snabbt tillbaka till, till exempel arbete för att individen tror att samhället förväntar sig att man ska klara av det, inte för att man själv vill det eller klarar av det. Det är därmed viktigt att individen ges tid och att han/hon får bestämma takten. Det uppfattas som viktigt för att individen ska återhämta sig. Många gånger faller dessa individer tillbaka. Klarar man inte av att till exempel arbeta kan individen finna andra alternativa sysselsättningar för att må bra, där man känner sig värdefull anger respondent 5. Angående det respondenterna nämnt gällande tidens vikt i återhämtningen kan det kopplas till det som Topor (2004) nämner angående att i återhämtningen från den psykiska ohälsan är det viktigt att målen som individen vill nå upp till görs när han/hon är redo samt att det görs i en lagom takt Man ska gärna gå försiktigt framåt eftersom stress lätt kan uppkomma hos individen vilket därmed kan leda till bakslag. Om individen istället tar det försiktigt framåt och därmed upplever positiv respons på det som han/hon tar sig an bygger det upp självkänslan. ”Att man ges tid är viktigt, att det inte är som många projekt och sådant som är på sex månader eller ett år eller något sådant och sen så ska man då må bra efter det. Vi har ju sett många medlemmar som går in i sådana här projekt och sen så är dem tillbaka på ruta minus ett nästan, alltså dem mår ju ännu sämre, för dem har en gång till fått konstaterat att jag kan inte bli frisk under denna period som är utsatt. Tid är jätteviktigt. Jag har ju sett de, människor som har kommit och inte velat göra någonting på hur många år som helst och sen helt plötsligt så händer det någonting. Så tiden, det är en viktig faktor, att man får tid.” Respondent 4 Det kan relateras till det som Meeuwisse (1997) nämner då det uppfattas som betydelsefullt att inte ha tidsbegränsade insatser. Istället bör stödet ligga på att låta individen ta den tid som han/hon behöver i relation till sin återhämtning. ”Man ska alltid erbjuda medlemmen att vara med i gemenskapen och fråga om de vill göra något. Men sen finns det de som inte vill och då ska man inte slå huvudet blodigt. Utan då ska man satsa på de som kanske vill istället och låta de andra sitta och dricka kaffe till kl. 10 och sen helt plötsligt vill dem.” Respondent 4 Likaså betonar respondent 2 vikten av att göra saker i sin egen takt och utifrån sin ohälsa då det annars ofta är mycket krav från andra jobb och myndigheter. Men på Fontänhuset kan man växa i sin egen takt och det är viktigt. På Fontänhuset får individen lov att växa och komma tillbaka utan stress. Respondent 3 fortsätter i samma spår då hon anser att ibland kan det räcka att bara dricka en kopp kaffe och 35 sen gå hem, eftersom individen kanske inte orkar mer och att det är en del av återhämtningen. Andra verksamheter eller myndigheter kan stundtals trycka på väldigt mycket och anvisar folk till olika verksamheter för att individen måste vara aktiv, men individen kanske inte är i den fasen än utan kanske bara vill känna lugnet och tryggheten. För den individen kan det vara tillräckligt att göra en arbetsuppgift och sedan gå hem. Vissa vill inte vara med och utföra arbetsuppgifterna som erbjuds i huset, och då ska man acceptera det. Det är individen som ska bestämma och ha makten. Vilket kan relateras till det som Topor (2004) anger då det är av vikt att individen tar det lugnt med tanken om att individen ska finna sig tillrätta i återhämtningsprocessen och detta ses som viktigt i strävandet mot ett bättre mående och en bättre hälsa. Likaså kan det relateras till det Askheim (2007) tar upp angående betydelse att individen blir den som har kontroll över sin förändring och tillhörande insatser. Därmed stärks individen eftersom han/hon blir den som har ansvar över sin livssituation och därmed har makten över sitt liv. Att skapa empowerment är viktigt i återhämtningen och då individen blir den som får bestämma takten innehar han/hon makten över situationen. Respondent 4 anger också att man ska stödja individen i att låta det ta tid då det uppfattas som viktigt i återhämtningen. Låter man individen ta återhämtningen i sin egen takt motiverar det individen mer än om man stressar honom/henne. Likaså visar man för individen att det är han/hon som har makten, vilket även motiverar och är viktigt i återhämtningsprocessen. 5.5 Självkänsla och hopp Respondent 3 anger att om man har arbetat tillräckligt mycket inom verksamheten och känner en motivation så som att man klarar av att hålla tider, ta ansvar för sina arbetsuppgifter, klarar av att fullfölja de arbetsuppgifter man åtagit sig och att man vill mer i livet än att vara på Fontänhuset, då börjar man titta på vägar ut. Där fokuserar man på arbete eller studier eftersom det uppfattas som en viktig del i återhämtningsprocessen. Det man fokuserar på då är hur förutsättningarna ser ut för arbete, vad man har för mål samt vad man har för tidigare erfarenheter innan man drabbades av psykisk ohälsa. Där hjälps man åt så att individen kan komma ut på arbetsmarknaden. Respondent 4 menar vidare på att det är viktigt att människan tror på sig själv och att man tror att man kan någonting samt att man kan utföra det man tagit på sig att göra. Det är även viktigt att man vågar ta plats samt befinna sig i samhället, att vara en del av samhället och bidra med någonting, så att man inte isolera sig på grund av sin psykiska ohälsa. Detta då det förstör självkänslan som är viktigt i återhämtningen. Att arbete ses som en viktig del i att återfå självkänsla och hopp kan kopplas till det som Sahlin (2002) anger om att vara en del av samhället och bidra med till exempel arbete, vilket är av vikt i återhämtningen från psykisk ohälsa. Eftersom det uppfattas som normalt och därmed kan uppfattas vara viktigt i återhämtningen av professionella, eftersom det finns en strävan av att vara en del av det normala. Utifrån det som nämnts ovan om att arbete ses som en viktig del i att bygga upp självkänslan som därmed uppfattas som viktigt i återhämtningen, uppfattar vi forskare det som att då respondenterna ser detta som viktigt kan det relateras till det som Sahlin (2002) tar upp gällande socialkonstruktivismen. Där samhällets individer skapar det som uppfattas som normalt respektive avvikande och vilka individer som därmed kommer att ses som ett socialt problem. Det leder till att man sätter in insatser för de individer som anses vara avvikande och finner lösningar för att hjälpa dessa genom att till exempel motivera till arbete. Detta eftersom arbete uppfattas som viktigt samt givet i människor liv. Vilket därmed 36 kan påverka vad respondenterna anser är viktigt i återhämtningen, i detta fall arbete. Utifrån det som nämnts ovan uppfattar vi forskare det som att då självkänslan byggs upp bidrar det med att individen har ökad möjlighet att klara av det som han/hon tar sig an och därmed blir en del av resterande befolkning, vilket kan relateras till det som Askheim (2007) tar upp gällande sambandet mellan individen samt samhällets strukturer angående skapandet av empowerment. Som innebär att stärka individens makt samt stärka individen i de situationer där de uppfattas som svaga. Detta är av vikt för att individen ska ses som jämställd samt som delaktig. Empowerment är något som är viktigt för att individen ska ses som en kapabel människa som är en aktör som själv kan ta ansvar för det han/hon tar sig an. Respondent 3 fortsätter med att på Fontänhuset arbetar de mycket med uppföljning då de har fortsatt kontakt med medlemmen under en längre period. När de upplever en stabilitet släpper de efter hand eftersom individen klarar sig själv. Även om medlemmen är ute i arbete har han/hon ändå rätt att komma tillbaka till Fontänhuset och vara en del av verksamheten hur länge som helst eftersom den psykiska ohälsan kan gå lite i skov, om det inte är så att man säger upp sitt medlemskap. De jobbar mycket med att skapa förutsättningar för att lyckas så att man ska komma ut i arbete och studier och inte känna att man misslyckats, om det inte skulle fungera. Lyckas man bygger man upp självkänslan samt hopp anger respondent 3. Det kan relateras till det som Cleary & Dowling (2009) tar upp angående vikten av att professionellas stöd till individer med psykisk ohälsa ska finns genomgående i återhämtningsprocessen då individen kan uppleva trygghet samt hopp genom att ha någon att vända sig till vid uppkomna problem. Det kan även relateras till det som Schön (2012) tar upp angående att återhämtningen ses som en process och ses därmed inte som något slutgiltigt och som ofta består livet ut. Det innebär att individen inte blir fri från den psykiska ohälsan utan det uppfattas mer som att individen kan skapa sig ett sätt att hantera den. Därmed är stöd från andra människor av betydelse för individen i återhämtningen. Finns det människor som stöttar individen i återhämtningen kan de bidra med hopp trots att den psykiska ohälsan stundtals kan uppkomma. ”Om det kommer upp en person som säger att jag bor i ett andrahandsboende som jag kanske förlorar nästa månad då vill jag inte ens prata jobb, utan då pratar vi om att vi måste fixa boendet först. Förutsättningar för att klara ett arbete är inte bra om man inte har fixat med kronofogden, inte har ett drägligt boende och om man inte har bra vårdkontakter ifall om man insjuknar. Det är många faktorer som måste fungera för att ha en bra chans när man sen väl kommer ut i arbete. Och därför när man väl kommer ut i arbete, när allt de andra är under kontroll, då vill vi ju följa upp så att det fortsätter fungera över ett bra tag, framöver också.” Respondent 3 Citatet från respondent 3 kan kopplas samman med det som Caron m.fl. (1998) tar upp gällande vikten av att individer som lider av psykisk ohälsa har människor runt omkring sig som ett stöd. Detta då deras stöd kan inverka positivt eftersom de kan uppmärksamma individens förmågor. Det kan i sin tur resultera i ökad självkänsla samt tillfredsställelse i individens liv. Vilket kan ses till det som respondent 3 nämner angående att inte vilja prata om till exempel arbete förrän 37 individen har förutsättningar för att klara det. Det som respondent 3 nämner ovan kan även kopplas till det som Cleary & Dowling (2009) nämner gällande vikten av sociala stödsystem i återhämtningsprocessen, där professionella har en viktig roll gällande att ha realistiska förhoppningar på individen. De bör inte ställa för höga krav samt förväntningar då det kan resultera i att individen drar sig tillbaka på grund av stress från omgivningen. Respondent 3 uppger vidare att det är jättebra om individen självmant tycker att han/hon inte behöver stödet från Fontänhuset eller stödet från andra människor längre utan att individen har byggt upp sin självkänsla samt har blivit stark och därmed klarar sig allt mer självständigt. Det är det som är tanken, klarar man de så är det utmärkt. Man vill inte behålla människor innanför verksamheten om de är redo att gå vidare, tanken är att Fontänhuset ska vara provisoriskt, där de bygger upp sin självkänsla. Detta kan kopplas till det som Young & Ensing (1999) nämner då det i återhämtningsprocessen är betydelsefullt att finna en ny självkänsla som vilar på en stabil samt kontrollerad grund. Det är viktigt att finna en meningsfull tillvaro där den psykiska ohälsan i allt mindre grad tar plats för att uppleva hoppfullhet mot en bättre framtid. Likaså kan det relateras till det som Ramon m.fl. (2009) anger gällande att återhämtning kan ses som ett tillstånd där individen finner strategier i sitt sätt att leva där hoppfullhet om att klara sig själv är en viktig faktor i återhämtningsprocessen till en bättre hälsa samt bättre livssituation. Respondent 4 anger att självkänsla är något man får genom arbete och att man fungerar i grupp, vilket också är en social förmåga. Men den sociala förmågan fungerar inte alltid och då måste man påtala det. Det kan handla om att förklara för medlemmen att man inte kan sitta och skrika och kasta mat omkring sig. Ofta är gruppen det bästa verktyget när man ska träna sin sociala förmåga som i sin tur bygger upp självkänslan. Utifrån det som respondent 4 nämner kan det relateras till det som Young & Ensing (1999) anger att människor tillsammans kan finna stöd samt hjälpa varandra i sin återhämtningsprocess. Det nämns även att människor som befinner sig i liknande situationer kan finna stödjande förhållningssätt och därmed skapa band mellan varandra vilket stärker självkänslan. Likaså kan det ses utifrån det som Ryff & Singer (2001) tar upp då sociala relationer uppfattas som en mycket viktig faktor i samband med en bättre psykisk hälsa. Detta då individer utvecklas om man har tillgång till sociala relationer. ”Självkänslan är ju att man ser att man klarar av någonting och att man får lov att misslyckas utan att bli stämplad att man är en idiot.” Respondent 4 Respondent 4 anger vidare att det i samband med uppbygganden av självkänslan är viktigt att ha stöd tillhands från andra människor. Skulle individen misslyckas är det viktigt att han/hon kan vända sig till någon och få stöd, för att kunna prova igen på nytt. Det, anger respondent 4, bygger upp självkänslan. Detta synsätt kan kopplas till det som Nordén (2009) tar upp gällande vikten av att låta individen utvecklas i sin takt och själv vara den som har inflytande över sin livssituation, men där den professionella har en roll som är stöttande i att hjälpa individen att finna resurser hos sig själv. Det är i detta sammanhang betydelsefullt att individen får misslyckas och att detta inte ska uppfattas som en katastrof, vilket bygger upp självkänslan och därmed skapar en möjlighet att ta sig ur den psykiska ohälsan. 38 5.6 Psykosocial rehabilitering Respondent 5 anger att på Fontänhuset stärker individer med psykisk ohälsa sitt självförtroende genom att skapa meningsfull sysselsättning för att ta makt över sitt liv. Fontänhuset handlar om att bedriva en psykosocial verksamhet som har som mål att stötta medlemmarnas styrka till att komma ut i arbete och studier samt att de får vara delaktiga både i besluten som rör huset samt besluten som rör dem själva, och även vara en del i gemenskapen. Det är viktigt att individen ges möjlighet till att få delta när det gäller planering kring sig själv och därmed bli mer självständig. Respondent 5 menar vidare på att det är viktigt att individen kan vara den som är delaktig i besluten gällande sig själv och klarar av det ansvaret, eftersom det är något som uppfattas som viktigt för hälsan. Att stötta människor till att bli en del i samhället samt att få vara delaktig i beslut kan relateras till det som Lundin & Mellgren (2012:a) anger. De menar att det finns en syn i samhället om att individer med psykisk ohälsa är annorlunda då de inte beter sig som resterande befolkning, där bland annat eget ansvar samt delaktighet ses som det normala i människors liv. Med psykosocial rehabilitering kan individen stödjas i att leva ett mer självständigt liv utan ett så stort behov av andra insatser. I och med detta kommer individen att uppfattas som normal och det ses som viktigt för att kunna uppnå en god hälsa. Likaså kan det relateras till det Karlsson (2008) anger om betydelsen av psykosocial rehabilitering då individer med psykisk ohälsa utvecklar sin kompetens samt självständighet. Tanken med en psykosocial rehabilitering är att individen ska kunna befinna sig i olika miljöer utan svårigheter. Det som respondent 5 nämner kan vidare ses till det som Svensson (2007) anger gällande att det är betydelsefullt att sträva mot det som är normalt och det handlar om att hjälpa och ge stöd till människor som inte har till hands det som uppfattas som normalt. Likaså handlar det om att individen ska komma tillbaka till det normala och inte längre avvika från samhället. Vilket är en del av det sociala arbetet. Enligt Gregory (2009) konstruerar samhället vad som uppfattas som verkligheten och vad människor bör vara delaktiga för att må bra. Forskarna uppfattar att det kan vara en del i att psykosocial rehabilitering uppfattas som viktigt av respondenterna i återhämtningen. Respondent 2 anger att det är ett stort steg att komma till Fontänhuset och de efterfrågar medlemmarnas hjälp eftersom en tanke med Fontänhuset är att det inte ska gå runt utan medlemmarna och deras medverkan. Det är dem som ska göra jobbet, utan fokus på den psykiska ohälsan. Här spelar stöd och gemenskap en betydande roll. Respondent 2 menar vidare att vara på Fontänhuset är en psykosocial rehabilitering, då man rehabiliterar sig genom att vara bland andra människor i ett socialt sammanhang där man tillsammans utför olika sysslor. Det som respondent 2 anger kan sammankopplas med det som Meeuwisse (1997) tar upp gällande psykosocial rehabilitering, där individen ska utvecklas så att hans/hennes kapacitet till att utföra saker blir bättre. I detta sammanhang är det betydelsefullt att inte fokusera på den psykiska ohälsan, utan visa individen att han/hon kan utföra saker trots sin psykiska ohälsa. Det kan även relateras till det som Burns & Firn (2005) nämner då det är betydelsefullt att finna olika former av sysselsättning och därmed vara delaktig för individer som lider av psykisk ohälsa eftersom det visar på att individen har kompetens att vara produktiv som leder till en ökad tro på sig själv. Enligt respondent 3 är grundtanken i verksamheten i arbetet med medlemmarna att de har en arbetsinriktad dag som bygger på två möten som sker på varje enhet under dagen, där man går igenom uppgifterna som ska ske. Då man kommer till 39 Fontänhuset skriver medlemmar samt handledare in sig samt skriver ut sig när de går, detta görs för att veta hur många människor som vistas i huset samt för att föra statistik. Detta system används även som syfte att upptäcka om det är någon medlem som inte dykt upp på länge och då försöker man kontakta honom/henne genom så kallad reach out, med tanken om att individen är saknad samt behövd inom verksamheten. Arbetet bygger på att man jobbar gemensamt, att alla har lika värde där handledarna jobbar tillsammans med medlemmarna och alla tar ett gemensamt ansvar samt är delaktiga. Detta eftersom Fontänhuset inte ska kunna gå runt utan medlemmarna samt för att arbete uppfattas som en viktig del i återhämtningen anger respondent 3. Det kan relateras till det Lundin & Mellgren (2012:a) anger om att individer med psykisk ohälsa kan få en bättre social situation samt kan bli en del i samhället då de har möjlighet att vara delaktiga i olika verksamheter samt sysselsättningar. Med hjälp av dessa verksamheter kan individens symtom minska samtidigt som individen höjer sin inneboende kompetens. Likaså kan det relateras till Meeuwisse (1997) då hon tar upp att det är medlemmarna som tillsammans med handledarna som ska driva Fontänhuset. Det görs då man vill utveckla medlemmarnas självförtroende, själrespekt samt den sociala kapaciteteten och det görs genom meningsfullt arbete, vänskap och självständighet eftersom det ses som betydelsefullt i återhämtningen. Respondent 4 anger att det är viktigt att man får pröva olika saker och se att man faktiskt kan göra någonting och att det blir bra resultat. För genom att man har viktiga arbetsuppgifter och inte påhittade, som de kan vara på vissa ställen, där individen känner att det han/hon bidrar med är betydelsefullt gällande återhämtningen från psykisk ohälsa. Den sociala förmågan, menar respondent 3, stärks genom att man vågar ta sig hit och det blir en del av återhämtningen. Känslan av att man gör något av vikt, att man gläder samt gör saker tillsammans med andra stärker individens självkänsla. Vilket kan relateras till Burns & Firn (2005) som anger att det är viktigt att individen känner att han/hon har kompetens och kan producera saker. Respondent 5 anger att Fontänhuset är en psykosocial arbetsrehabilitering som uppfattas vara av stor vikt i relation till återhämtningen, där man bygger upp sin sociala förmåga samt får en möjlighet till att arbetsträna. På Fontänhuset är de mellan 80 till 90 personer varje dag och det kräver en social förmåga, vilket man får träna här. ”Sen är den arbetsinriktade dagen jätteviktig för personer med psykisk ohälsa, för att har du inte den och du inte känner att du är behövd, då får du gå hem igen. Jag tror alla människor bör känna sig behövda för det är då man någonstans börjar känna att jag kan påverka eller jag kan göra min röst hörd och det är någonstans där man växer, det är någonstans där man vill ta större ansvar eller initiativ.” Respondent 3 Det kan kopplas till det Hansson & Eklund (2005) anger gällande vikten av att individer med psykisk ohälsa har en arbetsinriktad rehabilitering. Där fokus ligger på att låta individen tränas i att söka arbete för att tillslut komma ut på den reguljära arbetsmarknaden som uppfattas vara av vikt i återhämtningen. Likaså kan det relateras till det Askheim (2007) nämner om att individer med psykisk ohälsa ofta upplever sig som marginalierade och att det därför är extra viktigt att den professionella strävar efter individens jämställdhet samt deltagande i samhället. 40 Utifrån det som nämnts ovan uppfattar forskarna att det kan ses som att för att individen ska må bra, utifrån respondenterna, är det betydelsefullt att han/hon blir integrerad i samhället och utför sysslor som från samhället ses som viktiga för att ha en bra hälsa. Vilket i detta sammanhang handlar om psykosocial rehabilitering. Det kan relateras till det Gregory (2009) tar upp gällande socialkonstruktivismen där människorna i samhället konstruerar den kunskap som vi ser som sann. Därmed uppfattar vi forskare att det fokus som ligger på att få individen att bli en del av samhället genom arbete kan beror på att det är något människan har skapat och som därmed uppfattas som det normala. Därmed uppfattas det som en viktig del i återhämtningen från psykisk ohälsa. 5.6 Sociala relationer och gemenskap Respondent 1 anger att Fontänhuset är en mötesplats som fyller en social funktion och detta är en viktig faktor för medlemmarna i deras återhämtning. Fontänhuset har öppet sex dagar i veckan och individen är alltid välkommen samt att det alltid finns arbetsuppgifter som skapar gemenskap. ”Fontänhuset har ibland fått en funktion för medlemmarna att vi är familjen och det gör att man knyter band som blir en del av återhämtningen. Många familjer har skjutit dem åt sidan eftersom man inte orkar med. Vi går med dem till myndigheter, till sjukhuset och så vidare.” Respondent 1 Respondent 1 anger vidare att genom att finnas för medlemmen blir det som ett stöd för honom/henne. På Fontänhuset skapas band med andra människor som befinner sig i liknande situationer, som bildar en gemenskap. Det som respondent 1 nämner ovan kan relateras till det som Topor (2011) nämner då de symtom psykisk ohälsa medför kan minskas genom att individen har sociala relationer, och där gemenskap samt delaktighet uppnås, både vad gäller till professionella och dess insatser som kan ses som stödjande, samt till andra anhöriga individen har nära. Detta kan vidare kopplas till det som Ryff & Singer (2001) anger gällande betydelsen av sociala relationer tillsammans med andra människor som skapar känslan av tillhörighet samt bättre välbefinnande. Även studier som gjorts visar på att människor som lever ett liv i gemenskap med andra mår bättre. Gemenskapen ses som ett grundläggande behov människor har i relation till ett bättre mående samt en bättre hälsa. Det kan också relateras till socialkonstruktivismen som bland annat Gregory (2009) anger där det anses vara viktigt att människor hjälper varandra i att skapa stöd för de individer som avviker från det normala, med tanken om att de ska skapa sig ett bättre mående. Vilket visar på vikten av att individen har sociala relationer som stöd i att utvecklas och bli en del av samhället som påverkar hälsan till det bättre. Vilket därmed kan påverka vad respondenterna uppfattar som viktigt i återhämtningen. Respondent 3 uppger att komma till Fontänhuset brukar dem flesta uppleva som skönt. Fontänhuset har många saker som skapar väldigt mycket gemenskap samt trygghet och det är bland annat att de aldrig har stängt mer än en dag i sträck. Datum som är lite jobbiga så som julafton, då man kanske inte har någon att fira med, kan man komma till Fontänhuset och fira med sina vänner eftersom Fontänhuset alltid har öppet vid stora helgdagar. Respondent 5 menar på att gemenskapen är viktig eftersom till Fontänhuset kommer människor som mår dåligt och det är okej för medlemmarna att må dåligt där. På Fontänhuset 41 produceras saker tillsammans och medlemmarna mår bättre genom att man blir sedd samt inkluderas i en gemenskap. ”Gemenskap är jätteviktigt inom klubbhuset, eftersom man utför arbetsuppgifter tillsammans med andra och växer i det. Genom gemenskapen skapas glädje. Det finns dem som har stöd från familjen, men för ensamma människor är Fontänhuset ett jättestort stöd då dem ses som en familj. Man kan vara ensam om sin sjukdom och sitt tillfrisknande även om man är gift och har barn, men på Fontänhuset delar man sina upplevelser av den psykiska ohälsan med andra.” Respondent 2 Det respondent 3 och 2 nämner ovan kan relateras till det Denhov (2007:b) tar upp angående att det är betydelsefullt i återhämtningen att individen har vänner som befinner sig i samma situation. Detta eftersom de kan ge en annan slags förståelse samt dela med sig av sina egenskaper av att befinna sig i samma situation vilket skapar en gemenskap. Likaså kan det relateras till det Meeuwisse (1997) anger att det kan vara bra för individen att vara tillsammans med andra som befinner sig i samma situation, eftersom det bidrar med gemenskap samt känslomässigt stöd. Likaså ses det som självhjälp då individen med psykisk ohälsa hjälper andra. Detta ökar ofta maktkänslan/empowerment hos individen. Problem som individen kan ha svårt att dela med andra människor blir lättare att samtala om då man befinner sig bland andra som också lider av psykisk ohälsa. Respondent 3 menar vidare på att på Fontänhuset skapas det gemenskap eftersom man alltid är välkommen, blir sedd och får vara delaktig i arbete samt sociala relationer, vilket är viktigt för återhämtningen. Respondent 5 berättar att det är viktigt att bjuda in och låta människor vara delaktiga i gemenskapen samt som medlem bli sedd varje dag, det är viktigt för återhämtningen. Respondent 3 anger även att det är väldigt viktigt med vänskapen, med välkomnandet, tillhörigheten samt gemenskapen. Det gäller alla. Att motivera medlemmarna till att hjälpas åt gemensamt med arbetsuppgifterna på Fontänhuset är något som görs, eftersom det uppfattas som betydelsefullt samt stärker individen. Detta kan kopplas till det Topor (2004) anger att om individen har sociala relationer ger det individen möjlighet till att prata om saker samt skapar en känsla av att bli sedd då andra människor engagerar sig i individens liv och det uppfattas som en viktig faktor i återhämtningsprocessen. Återhämtning ses ofta som något individen skapar själv, men ofta har andra människor en viktig och stödjande roll i detta sammanhang för att nå en god återhämtning. 5.7 Stödsystem Respondent 1 anger att som handledare ska man vara ett stöd för medlemmarna, man ska vara som en trygghet samt att man motiverar individen. Det är viktigt att man motiverar samt stöttar medlemmarna till att göra andra saker och visar att de kan komma vidare genom att till exempel börja jobba eller studera. Därmed är det viktigt att låta individerna prova olika uppgifter. Det är medlemmarna som ska utföra uppgifterna. I detta sammanhang är det viktigt att berömma samt att de blir sedda vilket resulterar i att självkänslan och självförtroendet byggs upp, anger respondent 1. Det kan relateras till Karlsson (2008) som tar upp vikten av att fokus bör ligga på att motivera, där man visar för individen att han/hon har en framtid som positiv. Samtidigt som man försöker öka individens självständighet, främja individens engagemang samt stöttar individen i att förbättra hans/hennes 42 beteende med tanken om att individen tillslut ska kunna befinna sig i olika miljöer utan svårigheter. Respondent 1 nämner vidare att det är viktigt att ha stöd utanför Fontänhuset, där man kan umgås och göra andra saker. Som individ med psykisk ohälsa är det viktigt att ha ett annat socialt nätverk eftersom det är viktigt att ha insikten om att det finns ett liv utanför Fontänhuset, därför är familj och vänner väldigt viktigt. Det är även viktigt, anger respondent 1, att ha samtal med någon professionell inom psykisk ohälsa som kan ge stöd samt ha förståelse. Respondent 3 anser att det är viktigt att man kan finnas till hands och lyssna på medlemmarna, men inte som en terapeutroll utan mer som en vänskapsroll, med fokus på individens goda egenskaper samt styrkor. Familj och vänner har också en viktig roll i stödjandet gällande återhämtningen. Dock har ofta människor okunskap gällande psykisk ohälsa och därför kan det vara svårt för dem att skapa förståelse i hanteringen av individens situation. Det kan resultera i att individen tar avstånd från familj och vänner och därför kan Fontänhuset vara ett stöd i återhämtningen från psykisk ohälsa anger respondent 3. Det kan kopplas till det Hansson (2005) nämner gällande att intagandet av makt, empowerment, är viktigt i återhämtningen från psykisk ohälsa. Detta sker i ett samspel mellan sociala-, beteende- samt omgivningsfaktorer. Det är viktigt att människor runt individen stöttar i detta sammanhang. En god hälsa är inte något som bara kan ses som något individuellt utan samhället samt sociala sammanhang har en bidragande roll i detta. Det kan även kopplas till det som Askheim (2007) nämner gällande betydelsen empowerment och maktöverföringen från professionella till brukare har i återhämtningen. Man motiverar individen till att bli den som har makten över sin situation, som kan resultera i ett bättre mående samt bygger upp makt hos individen. Det som respondenterna 1 och 3 nämner ovan kan även relateras till det som Gregory (2009) tar upp gällande socialkonstruktivismen, angående betydelsen av mänskliga relationer. Där människor finns som stöd för de individer som anses vara avvikande. Genom detta stöd kan individerna bli en del av det som uppfattas som normalt i samhället och därmed skapar sig en god hälsa. Enligt Sahlin (2002) är sociala problem, så som psykisk ohälsa, en del av det sociala arbetets ansvar att finna lösningar på. Dessa lösningar skapas i samspel mellan människorna som därmed kommer att konstruera vad som uppfattas som viktigt att bli en del av. Det kan därmed bero på att stöd från andra människor uppfattas som viktigt i återhämtningen av respondenterna. Respondent 4 anger att familj är bra att ha, men den kan också vara de värsta man har. Är familjen fungerande är dem väldigt viktiga och likaså vänner. Det är viktigt att det finns människor runt individen som bryr sig. Att ha ett socialt nätverk runt omkring sig är av vikt i återhämtningen. Fontänhuset är ett komplement i återhämtningen tillsammans med andra faktorer anger respondent 4. Respondent 5 anger att de har fokus på att vara stödjande och det gör dem genom att plocka ut människors styrkor, men ibland även svagheter som individen kanske behöver jobba med för att skapa möjligheter till att nå upp till olika mål han/hon har satt upp. Det kan kopplas till det som Topor (2004) nämner då människor runt omkring individen bör vara medvetna om den psykiska ohälsan för att kunna hjälpa på bästa sätt och kunna jobba med det som individen uppfattar som problematiskt. Vidare kan det relateras till det som Thompson (2007) anger gällande att bygga upp en inneboende makt hos individen kräver stöd från andra för att hjälpa individen att nå upp till uppsatta mål, då det ofta resulterar i en bättre hälsa hos individen. 43 Respondent 5 menar vidare på att det även är viktigt att man har myndigheter runt omkring som hjälper individen och som tar sitt ansvar samt stöttar så att man inte skickas hit och dit utan att det finns någon som fångar upp en så att man inte hamnar mellan stolarna samt att man blir tagen på allvar. Att man samarbetar med individen för att återhämtningen ska bli så bra samt motiverande för individen som möjligt. Detta kan kopplas till det som Dychawy Rosner (2010) tar upp gällande vikten att verksamheter mellan varandra samt med individen samverkar mot ett gemensamt mål för ett bättre välmående hos individen. Likaså kan det relateras till Karlsson (2008) som anger vikten av att samverka med individen i återhämtningen, där den professionella samt individen diskuterar och att den professionella finns som stöd i detta sammanhang. 5.8 Individens vilja Respondent 2 anser att det är viktigt att individen tar tag i sitt liv och trots sin psykiska ohälsa skapar insikten om att det finns arbete och studier trots den psykiska ohälsans ibland tillhörande begränsningar. Fontänhuset kan vara en språngbräda för ett tillfrisknande och att denna möjlighet finns stärker många gånger individen till att våga ta steget ut i arbete samt studier. Det finns dem som har familj samt annat stöd och hjälpinsatser där tvång är en del av behandlingen, men det måste komma inifrån. Det är viktigt i återhämtningen att individen har makt över sig själv och därmed kan skapa en förändring menar respondent 2. Vilket kan relateras till det som Ramon m.fl. (2009) tar upp angående att i återhämtningsprocessen ligger det många gånger på individens egen vilja till förändring, men likaså är stödet från andra människor samt professionella oerhört betydelsefullt. Likaså kan det relateras utifrån det Thompson (2007) anger om att det är viktigt med individens personliga makt där individen själv kan åstadkomma sina uppsatta mål i livet. ”Jag tror det här med personliga faktorer såsom viljan till förändring, stark självkänsla, egen makt och så vidare är nyckeln, för att om man är i en återhämtningsprocess så är det ju den här viljan att stärka sig själv, det är ju a och o. Någonstans måste man stärka sig själv först för att orka ta tag i alla dem andra faktorerna som är viktiga såsom familj, vänner och arbete för annars fixar man ju inte återhämtningen i alla fall.” Respondent 3 Detta kan relateras till Topor (2004) som betonar individens egen vilja i återhämtningen av psykisk ohälsa som viktig, då individens egna insatser mot en förändring bör skapas av individen själv. Då tvång inte uppfattas ge samma goda resultat i återhämtningen. Respondent 4 anser att människan själv måste finna sin drivkraft till en förändrad livssituation, då människan oftast förlorar den på grund av den isolering som den psykiska ohälsan ofta medför och genom detta förlorar man också sitt självförtroende och meningen med livet. Respondent 5 berättar att när individen gör egna val så växer personen eftersom man har tagit ett eget beslut. Detta är viktigt i resan mot ett bättre mående eftersom individen tar ett eget ansvar och själv sätter gränserna. Inom Fontänhuset får individen möjligheten att själv välja och stöttas i det. Det kan handla om vilken enhet medlemmen vill tillhöra då varje enhet har uppgifter som kräver olika mycket från medlemmen. Utifrån det väljer individen själv enhet utifrån vad han/hon känner sig kapabel till. Den viktiga 44 faktorn i detta är egen makt och denna känsla kan man inte få om inte möjligheten till detta finns menar respondent 5. Att individen ska kunna ta egna beslut samt ta ett eget ansvar för sitt liv kan kopplas till Thompson (2007) som menar att det är betydelsefullt eftersom det bygger upp en trygghet samt styrka hos individen så att han/hon inte lever i rädsla. Individer med psykisk ohälsa är ofta i behov av att finna denna trygghet i att kunna fatta egna beslut samt eget ansvar, då de annars kan få påtryckningar från andra människor och därmed få känslor som ångest samt oro. Likaså kan det relateras till Askheim (2007) som tar upp vikten av att individen är en aktör som själv kan ta ansvar för det han/hon tar sig an, vilket handlar om empowerment, för att återhämtningen ska bli positiv. ”Om andra personer inte ger dig den möjligheten eller om myndigheter skickar dig hit och dit, hur ska du då känna att du har egen makt? Någonstans måste du mötas upp. Men klart måste du ha en egen makt. Viljan att återhämta sig är viktigt.” Respondent 5 Utifrån det som respondent 5 nämner uppfattar vi forskare det som att respondent 5 anser det som viktigt i relation till viljan att individen har makt över sitt liv. Har individen den personliga makten kan individen sannolikt styra över det som han/hon vill utföra. Detta kan relateras till det som Thompson (2007) tar upp gällande den personliga maktens betydelse i återhämtningen för att individen ska inneha ett gott mående. I detta sammanhang spelar även andra professionella en viktig roll, där de kan stötta individens vilja till att skapa sig ett bättre mående. Därmed kan de stötta individen till att erhålla egen makt, empowerment. 6. DISKUSSION I denna avslutande del av studien vill vi forskare redogöra för de huvudsakliga drag som framkommit om viktiga faktorer i återhämtningen av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning. Först kommer en diskussion gällande resultatet samt tankar som framkommit under studiens gång. Därefter kommer en redogörelse gällande metodvalet samt förslag till vidare forskning. 6.1 Resultatdiskussion Resultatet visar att det finns stora likheter i vad de professionella som intervjuats betonar som viktiga faktorer i återhämtning från psykisk ohälsa. Studien visar att i återhämtningsprocessen uppfattar professionella inom Fontänhuset att människosyn, att ges tid, frivillighet, självbestämmande, uppbyggnad av självkänsla och hopp, psykosocial arbetsinriktad rehabilitering, sociala relationer och gemenskap, stödsystem samt individens vilja är viktiga faktorer för att en individ med psykisk ohälsa ska ha möjlighet att återhämta sig. 6.1.1 Viktiga faktorer i återhämtningen Respondenterna anger att en del i återhämtningen från psykisk ohälsa är betydelsen av att inte se till individens symtom och dess svagheter. Istället bör man fokusera på individens friska samt starka sidor och betona att individen är som alla andra, med tanken om att individen ska utvecklas och skapa sig en bättre psykisk hälsa. Man bör ha en människosyn som inte fokuserar på att individen beter sig annorlunda på grund av dess psykiska ohälsa utan istället fokusera på att individen kan utföra handlingar som resterande befolkning. Likaså låta individen vara med och bestämma för betydelsen av att kunna vara delaktig samt ta eget ansvar. Att se till de friska sidorna stärker sannolikt individens självkänsla. Att 45 identifiera individen med dess psykiska ohälsa kan därmed försvåra återhämtningen då individen kan uppfatta det som att sjukdomen är något som alltid kommer finnas i individens liv och därmed blir en förändring problematisk. Återhämtning från psykisk ohälsa ses ofta som en process vari individens symtom kan uppkomma då och då. Respondenterna anger att i återhämtningen är det viktigt att ta det varsamt framåt då för hög press kan bidra med bakslag, vilket man vill undvika för att individen ska få en så bra återhämtning som möjligt. Detta ger faktorn tid en betydande roll i återhämtningsprocessen, då man bör handla efter vad individen anser sig klara av. Att låta individen gå in i en behandling på till exempel sex månader med syftet om att individen ska bli frisk, kan bli problematiskt för individen om han/hon inte hunnit återhämta sig under denna period. Detta eftersom individen får bekräftat att han/hon inte kan återhämta sig från den psykiska ohälsan. Vilket i sin tur kan resultera i tappad självkänsla, samt införlivandet att man är sjuk och därmed alltid kommer vara det. Respondenterna betonar därmed icke tidsbegränsade insatser, eftersom alla individer behöver olika lång tid på sig att återhämta sig. I detta sammanhang är det viktigt att utforma individuella insatser efter individens behov. I samband med att låta individen ta den tid som han/hon behöver låter man individen vara den som bestämmer. Individen blir den som uppfattas ha makten att avgöra vad han/hon vill göra samt under hur lång tid detta ska göras. Individen skapar sig i detta sammanhang empowerment som är ett genomgående tema i resultatet från respondenterna. Empowerment är en viktig faktor i återhämtningen enligt bland annat Thompson (2007) eftersom individen blir den som bestämmer och det ökar självkänslan, som är viktig att ha då man ska återhämta sig från psykisk ohälsa. Detta eftersom individen under sin psykiska ohälsa ofta blir styrd av andra och blir därmed ofta maktlös (a.a.). I samband med detta anger även respondenterna att frivilligheten är en viktig faktor i relation till återhämtningen, att individen inte ska tvingas i att vara delaktig i olika insatser eller sysselsättningar eftersom viljan till förändring måste komma inifrån individen själv. Tvingar andra människor individen till att utföra olika handlingar blir det dem som har makten och inte individen själv. Om en individ led av psykisk ohälsa för några decennier sedan var det en självklarhet att individen skulle låsas in och där andra professionella tog ifrån individen dess egen makt, för att individen inte ansåg sig klara av att ansvara för sin livssituation. Idag har detta förändrats tack vare psykiatrireformen där öppnare vårdformer prioriteras med tanken om att individen ses som en människa som är kapabel att ansvara över sitt eget liv (Brusén, 2005). Utifrån det som nämnt ovan uppfattar vi att Fontänhuset kan vara av stor betydelse för medlemmarna, då de utför arbetsuppgifter som är meningsfulla och där individen själv bestämmer vad han/hon vill sysselsätta sig med. Likaså kan verksamheten uppfattas som betydelsefull då 80-90 medlemmar är aktiva dagligen, som under frivillighet har valt att besöka huset för att till exempel sysselsätta sig med en arbetsuppgift. Detta ger en känsla av att vara en del av någonting, av en gemenskap. Att tillhöra något som man under frivillighet har valt själv ger känslan av egen makt, empowerment, och kan komma att motivera till en förändrad livssituation där den psykiska ohälsan tar allt mindre plats. Samtliga respondenter betonar psykosocial arbetsinriktad rehabilitering som en viktig faktor i återhämtningen. Detta eftersom individen är i ett socialt sammanhang med andra människor och utför, enligt de professionella, meningsfulla arbetsuppgifter tillsammans med andra medlemmar 46 samt handledare. I samband med att ha en sysselsättning anger respondenterna att det skapar känslan av att vara behövd och det stärker i sin tur självkänslan. Enligt respondenterna är individens vilja till förändring en viktig faktor i återhämtningsprocessen. Eftersom det kan komma att skapa ett eget ansvar hos individen som i sin tur kan bygga upp egen makten, empowerment. Därmed är det viktigt att individen själv får bestämma vad han/hon vill sysselsätta sig med. Är det andra människor som bestämmer vad individen ska utföra för arbetsuppgifter, hamnar individen vilja utanför, och makten hamnar i någon annans händer. Respondenterna betonar att då individer ska skapa sig empowerment och strävar efter en bättre psykisk hälsa är stöd från andra människor samt gemenskap en viktig faktor. Vilket alla respondenter nämnt som kan bero på att människor, utifrån socialkonstruktivismen som tas upp av bland annat Gregory (2009), skapas samt omskapas med hjälp av varandra, vilket resulterar i vad som uppfattas som normalt respektive avvikande (a.a.). Detta uppfattar forskarna kan formar vad professionella kommer att uppfatta som viktiga faktorer gällande återhämtning för individer med psykisk ohälsa. Det resulterar i hur insatserna kommer att se ut. Gregory (2009) anger även att utifrån socialkonstruktivismen är sociala relationer samt stöd från andra en viktig faktor gällande individens återhämtning från psykisk ohälsa. Uppfattas individen som sjuk är han/hon avvikande i samhället, eftersom psykisk ohälsa uppfattas som ett socialt problem. Därmed anses det, som avgörande för en god psykisk hälsa, att individen får hjälp med att ta sig ur detta sociala problem och därmed bli en del av det som uppfattas som viktigt i samhället. Utifrån det som nämnts ovan är det enligt de professionella viktigt i återhämtningen att empowerment byggs upp hos individen. Likaså spelar socialkonstruktivismen en avgörande roll i vad, professionella inom Fontänhuset samt andra i samhället, kommer att uppfatta som viktiga faktorer i återhämtningen. Genom att samhällets befolkning konstruerar vad som kommer att ses som sociala problem enligt Sahlin (2002), formar det insatserna och därmed vad som kommer att uppfattas som viktiga faktorer för att individer med psykisk ohälsa ska kunna återhämta sig. Genom stöd samt insatser från andra människor kan individer med psykisk ohälsa integreras i samhället igen för att inte avvika och därmed bli en del av det normala (a.a.). Vi forskare har uppfattat att teorierna empowerment samt socialkonstruktivism har kopplingar till hur de professionella arbetar och vad de därmed kommer att uppfatta som viktiga faktorer i återhämtningen. 6.1.2 Forskarnas tankar På Fontänhuset finns det olika enheter med olika inriktningar där varje enhet har olika fokus beroende på vad medlemmen anser sig vilja ha som sysselsättning. Det vi forskare har uppmärksammat under studiens gång är att enheterna kan ses som metaforiska. Där man börjar från grunden och sedan klättrar sig uppåt för att ta sig an svårare arbetsuppgifter. Vi uppfattar det som att medlemmen klättrar upp för en stege och väl uppe på våning fyra har medlemmen skapat sig självförtroende samt funnit en inre styrka som gör att han/hon klarar sig allt mer självständigt. Väl uppe på våning fyra är medlemmen redo att söka arbete eller studier och vill därmed komma ut och integreras i samhället igen. Vi forskare har även skapat oss uppfattningen om att Fontänhuset kan ses som en modern institution. Individerna kallas för medlemmar och de professionella ska 47 vara på samma nivå som medlemmarna då de arbetar tillsammans, där medlemmarna själva väljer vad de vill vara delaktiga i. Likaså att medlemmarna kan komma och gå samt kan säga upp sitt medlemskap när de vill då det bygger på frivillighet. Likaså att det inte finns några låsta dörrar inom verksamheten eftersom alla ska kunna vistas i alla utrymmen. Genom detta har forskarna fått uppfattningen om att Fontänhuset kan ses som en institution, då man bland annat strävar mot att ge medlemmarna hjälp och stöd med tanken om att de ska skapa sig ett bättre mående och förhoppningsvis komma ut i samhället igen. Likaså ger de strukturellt stöd till medlemmarna då varje enhet har sina möten där arbetsuppgifter som ska genomföras dagligen gås igenom. De nämner även att det är frivilligt att komma till Fontänhuset, men kommer individen dit så vill gärna de professionella att individerna ska göra något för att hålla sig sysselsatta, sannolikt med tanken om att skapa struktur. Att Fontänhuset av oss forskare uppfattas som en modern institution är inte något negativt, utan tvärtom, det uppfattas av oss vara något som verkligen behövs. Detta då det blir som en fristad för dessa individer där de kan återhämta sig i sin egen takt genom att det bland annat är frivilligt, självbestämmande och att det inte kommer ”uppifrån”. De professionella finns som stöd och motiverera individerna istället för att tvinga dem vilket enligt de professionella medverkar till att individen skapar en vilja till förändring samt skapar sig empowerment för att kunna ansvara över sin livssituation. Respondenterna betonar vikten av frivilligheten på Fontänhuset eftersom det ses som en viktig del i återhämtningen. Med frivilligheten menas att medlemmen har rätt till att själv bestämma när de vill besöka huset samt när de vill gå där ifrån. Likaså innebär frivilligheten att medlemmarna själva får välja vad de vill sysselsätta sig med på de olika enheterna. Om inte medlemmen besöker huset under en längre tid prioriterar enheterna att försöka få kontakt med medlemmen, med tanken om att motivera honom/henne att komma till huset samt visa på att de är saknade. En tanke som vi forskare slogs av var att i och med prioriteringen om att försöka kontakta dem skapar det sannolikt känslan av att vara behövd, då Fontänhuset inte ska kunna gå runt utan medlemmarna. Vilket både respondenterna samt empirin bekräftat som viktigt i återhämtningen. Dock skulle medlemmarna kunna känna press av att komma till Fontänhuset, då de kanske valt att inte komma till huset under en viss period av någon anledning. Att bli kontaktad skulle kunna uppfattas som stressande vilket kan resultera i att individen går till huset trots att han/hon inte vill på grund av de förväntningar som andra har av att man ska besöka Fontänhuset. En av respondenterna betonade vikten av att medlemmarna alltid kan säga nej till något de inte vill göra, men då dessa individer befinner sig i en utsatt position på grund av sin psykiska ohälsa, kan man ställa sig frågan hur man vet som professionell att individen verkligen kan föra sin talan och säga nej. Vilket kan kopplas till det som Topor (2004) nämner angående att individer med psykisk ohälsa ofta har svårt att säga nej då de ofta tar på sig uppgifter för att de vill få bekräftelse samt bli sedda (a.a.). Om då individen besöker huset kan man ifrågasätta om individen gör det på frivillig basis eller inte. Konceptet på Fontänhuset är att individen ska komma dit för att kunna växa i sin egen takt genom meningsfulla arbetsuppgifter och att individen därmed bryter sin isolering. Detta görs genom arbete, gemenskap och relationer som bygger på vänskap. Vi uppfattar det som att Fontänhuset inte ses som en plats där man bara ska sitta och prata utan individen ska gärna sysselsätta sig med något eftersom Fontänhuset ses som en förberedelse inför framtida arbete och studier, för att 48 integreras i samhället. Forskarna fick en känsla av att Fontänhuset kan ses som en vanlig arbetsplats där individen skriver in sig då dem kommer till huset, går till sin enhet för att utföra de arbetsuppgifter som är aktuella under dagen och skriver sedan ut sig när dem går hem. Detta uppfattar forskarna något som kan ses till socialkonstruktivismen då utgångspunkten är att varje människa ska vara en del av samhället. Att komma ut i arbetet kan vara en del av det som samhällets befolkning skapat som viktigt i att inte avvika och integreras i samhället. Det kan vara därför som det finns en sådan stark strävan från de professionella att få ut medlemmarna i arbetslivet. Respondenterna betonar att utan frivillighet är det inte så stor chans, nästintill omöjligt för individen med psykisk ohälsa att återhämta sig. Dock tycker vi forskare att det är av vikt att betona att frivillighet inte passar för alla individer med psykisk ohälsa. En del kan vara i behov av tvångsinsatser för att kunna återhämta sig samt för att uppnå en bättre psykisk hälsa. 6.2 Metoddiskussion Till denna studie har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer används vilket av forskarna uppfattats som bra då vi fått svar på vårt syfte samt frågeställningar. Dock har det stundtals upplevts som svårt att ställa följdfrågor för att få ett djupare svar från respondenterna då forskarna känt sig oerfarna angående denna typ intervju. Därför upplever vi att det skulle ha varit lämpligt att utföra testintervjuer för att få uppfattningen om intervjuguiden är tillfredsställande samt övas i att ställa följdfrågor. Vi forskare är medvetna om att reliabiliteten samt validiteten har en tendens att bli lidande i kvalitativa studier. Detta eftersom det enligt Larsson m.fl. (2005) kan vara problematiskt att genomföra studien igen och få samma resultat då sociala miljöer kan förändras, vilket kan innebära att man inte får samma svar som tidigare. Likaså kan det vara problematiskt att generalisera studien till andra liknande miljöer (a.a.). Detta eftersom vi bara har undersökt ett Fontänhus samt ett fåtal av de professionella inom denna verksamhet. Vi vet därmed inte vad andra professionella inom verksamheten anser som viktigt i återhämtningen. Vi har dock försökt att noggrant beskriva hur vi gått tillväga med mera i metodkapitlet, för möjligheten att replikera studien samt för trovärdigheten i de resultat vi fått från respondenterna. I och med detta uppfattar vi forskare att studiens resultat är trovärdigt samt att replikerbarheten är möjlig att utföra. Med anledning av etiska principer valde forskarna att inte intervjua medlemmarna inom verksamheten, vilket var utgångspunkten från början. Detta med anledningen av att det Topor (2004) anger gällande att det finns en större risk att de tackar ja till en medverkan trots en motvilja. Detta då de redan befinner i en utsatt situation på grund av sin psykiska ohälsa. Som tidigare forskning visat finns det en risk att man vill vara andra till lags då man lider av en psykisk ohälsa (a.a.). Vilket vi därmed ville undvika. Utifrån detta är det nödvändigt att göra en etisk prövning, vilket vi forskare inte ansåg oss hinna med på grund av tidsbrist, och därmed valde vi att intervjua professionella som arbetar med individer som lider av psykisk ohälsa istället. Något som forskarna haft i åtanke under studiens gång är att en av oss forskare sedan tidigare är bekant med verksamheten och dess professionella. Likaså kan det likväl finnas en risk att de professionella tackar ja till en medverkan trots en motvilja. Därmed har vi varit noga med att betona de etiska principerna för respondenterna. Forskarna har även under hela studiens 49 gång fått tänka på att ha ett kritiskt förhållningssätt då det har försvårats en del på grund av den ena forskarens tidigare erfarenheter av verksamheten, och som därmed har ett nära band till dess professionella. Vilket kan ha påverkat respondenternas svar, till att till exempel svara på ett sätt för att det är något som de tror vi forskare vill höra. De faktorer som respondenterna uppgett som viktiga i återhämtningen har varit likartade. Likaså kan deras svar relateras till den tidigare forskningen samt till teorierna, vilket vi forskare uppfattar stärker trovärdigheten i resultaten. 6.2.1 Förslag till vidare forskning Vi forskare ser det som viktigt att i en vidare forskning undersöka brukares/klienters syn på faktorer som ha en avgörande samt viktig roll i återhämtning från psykisk ohälsa. Detta då det är dem som bär på den psykiska ohälsan och som vet vad som passa dem i återhämtningen. Vi ser det även som intressant att forska vidare i vad andra verksamheter, både frivilliga som icke frivilliga som arbetar med människor som lider av psykisk ohälsa, anser som viktiga faktorer i återhämtningen. 7. SLUTSATS Utifrån resultatet i studien kan man dra slutsatsen om vad professionella uppfattar som viktiga faktorer i återhämtningen från psykisk ohälsa genom följande: - - Ha en god människosyn, med fokus på individens friska samt starka sidor och utveckla dem. Fokusera på att ha frivilliga insatser, då det utifrån de professionella uppfattas som viktigt och där individen samtidigt blir den som bestämmer. Låt återhämtningen ta tid samt se till helheten, individer är olika och behöver olika lång tid på sig att återhämta sig. Sträva efter att stötta individen i att bygga upp hans/hennes självkänsla samt hopp, vilket uppfattas öka motivation för en förändring. Genom sociala relationer samt stöd från andra människor uppfattas återhämtningen från psykisk ohälsa blir mer positiv. Detta då individen får vara del av en gemenskap som stöttar samt gör så att individen blir en del av det som uppfattas som normalt i samhället. Låt individens vilja vara det som styr återhämtningsprocessen med tanken om att skapa sig eget ansvar samt empowerment, vilket uppfattas motivera individen att återhämta sig. 50 8. REFERENSER Alphonce, E (2004). Ta tillbaka makten över ditt liv: en väg till återhämtning efter kriser och psykisk sjukdom. 1. uppl. Hägersten: Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) Askheim, O.P. (red.) (2007). Empowerment - olika infallsvinklar. Empowerment i teori och praktik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. (S. 18-32). Askheim, O.P., Starrin, B. (red.) (2007). Empowerment-ett modeord? Empowerment i teori och praktik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. (S. 9-17). Björkman, T. (red.) (2005). Stigma. Att leva med psykiska funktionshinder: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur (S. 5767). Bogarve, C. & Ershammar, D. (2012). Att arbeta återhämtningsinriktat. Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. 1. uppl. Stockholm: Gothia (S. 67-95). Bogarve, C, Ershammar, D & Rosenberg, D. (2012). Inledning. Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. 1. uppl. Stockholm: Gothia Bracken, R. & Ershammar, D. (2012). Stigmatisering som hinder för individens och samhällets utveckling. Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. 1. uppl. Stockholm: Gothia (S.189-207) Brusén, P. (red.) (2005). Psykiatrireformen. Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur (S.41-61). Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Burns, T & Firn, M (2005). Samhällsbaserad psykiatrisk vård: en handbok för praktiker. Lund: Studentlitteratur Bülow, P. (red.) (2005). Psykiskt funktionshindrade i samhället. Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur (S. 83-99). Caron, J, Tempier, R, Mercier,  & Leouffre, P (1998) Components of Social Support and Quality of Life in Severely Mentally Ill, Low Income Individuals and a General Population Group. Community Mental Health Journal, Vol. 34, No. 5, s. 459-475 Cleary, A & Dowling, M. (2009) The road to recovery. Mental Health Practice, Vol. 12, No. 5, s. 28-31 Creswell, J W. (2009). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. 3. ed. Thousand Oaks, Calif.: Sage Davidson, L. (2011). Nöjen, glädjen och andra positiva livshändelser. Psykiatri som socialt arbete. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning (S. 64-79). 51 Denhov, A. (red.) (2007:a). Bemötande, viktigare än metoder? Vägen vidare: verktyg för återhämtning vid psykisk ohälsa. Hägersten: Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) (S. 26-43). Denhov, A. (red.) (2007:b). Finnas kvar och ställa upp. Vägen vidare: verktyg för återhämtning vid psykisk ohälsa. Hägersten: Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) (S. 108-141). Denscombe, M (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Dychawy-Rosner, I (red.) (2010). Samarbete för hälsa. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Ershammar, D. & Johansson, P. (2012). Brukarinflytande-ett nytt uppdrag och kunskapsfält. Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. 1. uppl. Stockholm: Gothia (S. 230-253). Ershammar, D & Topor, A. (red.) (2007). Återhämtningens aktualitet. Vägen vidare: verktyg för återhämtning vid psykisk ohälsa. Hägersten: Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) (S. 10-25). Fontänhuset Malmö (2012) Enheter. > http://www.fontanhuset.se/?page_id=45< (2013-04-29) Fontänhuset Malmö (2012) Kontor. >http://www.fontanhuset.se/?page_id=51< (2013-04-29) Fontänhuset Malmö (2012) Kök och restaurang. >http://www.fontanhuset.se/?page_id=49< (2013-04-29) Fontänhuset Malmö (2012) Service. >http://www.fontanhuset.se/?page_id=47< (2013-04-29) Fontänhuset Malmö (2012) 4:e våningen. >http://www.fontanhuset.se/?page_id=53< (2013-04-29) Gregory, D. (red.) (2009). The dictionary of human geography [Elektronisk resurs]. (5th ed.) Malden, MA: Wiley-Blackwell Hansson, L (red.) (2005). Empowerment och brukarinflytande. Att leva med psykiska funktionshinder: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur (S. 73-82). Hansson, L & Eklund, M (red.) (2005). Arbetsinriktad rehabilitering. Att leva med psykiska funktionshinder: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur (S. 233-243). Karlsson, M (2008). Arbetsinriktad rehabilitering vid psykiska sjukdomar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur 52 Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Larsson, S, Lilja, J & Mannheimer, K (red.) (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur Linhorst, D. M. (2006). Empowering people with severe mental illness [Elektronisk resurs] a practical guide. New York, N.Y.: Oxford University Press Lundin, L, Mellgren, Z. (2012:a). Inledning. Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur (S. 11-17). Lundin, L, Mellgren, Z. (2012:b). Orsaker till psykiska funktionsnedsättningar. Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur (S. 71-95). Manderscheid, R. W., Ryff , C. D. , Freeman, E. J., McKnight-Eily L. R. , Dhingra, S & Strine, T. W (2009) Evolving Definitions of Mental Illness and Wellness. Preventing chronic disease, public health research, practice and policy, Vol. 7, No. 1, s. 1-6 Markström, U. (red.) (2005). Arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur (S. 105122). Mattsson, T. (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. Meeuwisse, A (1997). Vänskap och organisering: en studie av Fountain Houserörelsen. Diss. Lund : Univ. Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.) (2006). Vad är socialt arbete? Socialt arbete: en grundbok. (2., [rev. och utök.] utg.) Stockholm: Natur och kultur. (S. 27-69). Meeuwisse, A & Swärd, H (red.) (2002). Perspektiv på sociala problem-några positioner. Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och kultur (S. 97107) Nordén, H (2009). Nu åker jag slalom: om olika perspektiv på återhämtning vid psykisk ohälsa. Stockholm: SKL Kommentus Olsson, H & Sörensen, S (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber Ottosson, J-O (2003). Psykiatrin i Sverige: vägval och vägvisare. Stockholm: Natur och kultur Proposition 1995/96:72. Ekonomisk reglering mellan landsting och kommuner med anledning av ökat kommunalt ansvar för psykiskt störda. Stockholm: Regeringskansliet 53 Ramon, S, Shera, W, Healy, B, Lachman, M & Renouf, N (2009) The Rediscovered Concept of Recovery in Mental Illness. A Multicountry Comparison of Policy and Practice. International Journal of Mental Health, Vol. 38, No. 2, s. 106-126 Ronning, R. (red.) (2007). Brukarmedverkan och empowerment-gammalt vin I nya flaskor. Empowerment i teori och praktik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. (S. 3347). Ryff, C D. & Singer, B. (red.) (2001). Emotion, social relationships, and health [Elektronisk resurs]. Oxford: Oxford University Press Sahlin, I. (2002). Sociala problem som verklighetskonstruktioner. Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och kultur (S. 109-129). Sandlund, M (red.) (2005). Vad är psykiska funktionshinder? Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur (S. 63-80). Schön, U-K (2012). Vad avses med återhämtning? Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. 1. uppl. Stockholm: Gothia (S. 20-38). Silverman, D (2010). Doing qualitative research: a practical handbook. 3., [updated and rev.] ed. London: Sage Svensson, K (red.) (2007). Normer och normalitet i socialt arbete. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Thompson, N (2007). Power and empowerment. Lyme Regis: Russell House Publ. Topor, A. (red.) (2005). Återhämtning. Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur (S. 175-192). Topor, A (2004). Vad hjälper?: vägar till återhämtning från svåra psykiska problem. Stockholm: Natur och kultur Topor, A. (2011) Återhämtning. Psykiatri som socialt arbete. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning (S. 1-18). Young, S .L, & Ensing, D S. (1999) Exploring recovery from the perspective of people with psychiatric disabilities. Psychiatric Rehabilitation Journal, Vol. 22, No. 3, s. 219-231 World Health Organization (2013) >http://www.who.int/topics/mental_health/en/< (2013-05-27). 54 BILAGA 1 Intervjuguide Inledning 1. Berättar om oss själva samt vår utbildning. 2. Förklara syftet med intervjun för respondenterna. Allmänna frågor 3. 4. 5. 6. 7. När startade Fontänhuset? När startade detta Fontänhuset? Kan du berätta varför Fontänhuset startade? Kan du berätta vad konceptet är med Fontänhuset? Hur skulle du definiera psykisk ohälsa? Hur hittar personer med psykisk ohälsa till Fontänhuset? Respondentens arbete 8. Vad har du för utbildning? 9. Har du någon tidigare erfarenheter av arbete med personer som lider av psykisk ohälsa? Om ja, vad? 10. Hur länge har du arbetat på Fontänhuset? 11. Kan du beskriva hur ni arbetar med personer som lider av psykisk ohälsa? Använder ni er av några specifika arbetssätt? 12. Kan du beskriva din roll i detta arbete? Fontänhusets roll i återhämtningen 13. Kan du berätta på vilket sätt du upplever att Fontänhuset kan bidra med viktiga faktorer i återhämtningen till personer som lider av psykisk ohälsa? 14. Vad upplever du som den viktigaste insatsen utifrån Fontänhusets stöd? 15. Upplever du att enskilda eller flertalet faktorer är mer relevanta för återhämtningen än andra utifrån Fontänhusets stöd? 16. Hur pass viktig är frivilligheten på Fontänhuset gällande återhämtning? 17. Hur uppfattar du stödjande insatser i återhämtningen? 18. Hur uppfattar du gemenskapen i återhämtningen? Andra viktiga faktorer 19. Vilka andra faktorer uppfattar du som viktiga för att en person som lider av psykisk ohälsa ska kunna återhämta sig? 20. Empowerment är ett begrepp som ofta nämns i samband med återhämtningsprocessen av psykisk ohälsa. Hur uppfattar du detta begrepp i relation till återhämtningen? 21. Vilka faktorer i återhämtningsprocessen uppfattar du vara av störst vikt? 55 BILAGA 2 Hej! Vi är två studenter som studerar till socionom vid Malmö högskola med inriktning individ, familj och samhälle. I vår avslutande kurs i termin 6 ingår ett examensarbete på 15 högskolepoäng. Examensarbetets syfte är att undersöka vilka faktorer som uppfattas vara av vikt gällande återhämtning då en person lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning. Vidare syftar examensarbetet till att belysa vilken betydelse Fontänhuset uppfattas ha i detta sammanhang utifrån professionellas uppfattning. Din medverkan är frivillig och du kan välja att avbryta den när du vill. Din anonymitet garanteras av oss samt att de uppgifter du lämnar kommer enbart att hanteras av oss. Resultatet av din medverkan kommer endast att användas i detta studiesyfte. Din medverkan betyder mycket för oss och vi är otroligt tacksamma för att du ställer upp. Önskar du få fler upplysningar om vårt examensarbete får du gärna kontakta någon av oss via telefon eller mail. Sandra Wilbring Tel. 0739-377938 [email protected] Annie Markezic Tel. 0702-880602 [email protected] Tack på förhand för din medverkan! 56 BILAGA 3 Arbetsfördelning Denna studie har skrivits av två studenter, i denna del kommer vi att beskriva vem av oss som skrivit vad. En genomläsning av varandras texter har gjorts för att få ett bra textflöde samt ett gemensamt språk. Vi står tillsammans för allt det som skrivits i denna studie. Inläsning av tidigare forskning kring ämnet samt kring teorierna har delats upp under studiens gång. Annie har till största del ansvarat för att formulera inledning, problemformulering samt hälften av tidigare forskning: samverkan, fokus på individen, återhämtning, återhämtningsprocess, mätbar återhämtning, individuell återhämtningsprocess, verksamheter samt andra människors uppgifter i återhämtningen, sysselsättning och delaktighet samt psykosocial- och arbetsinriktad rehabilitering. I teoriavsnittet har Annie till största del ansvarat för empowerment. I metodavsnittet har Annie haft huvudansvaret för kvalitativ metod, urval och tillvägagångssätt. Sandra har till största del ansvarat för hälften av tidigare forskning: psykisk ohälsa, normalisering, människosyn, psykiatrireformen, sektorisering, fontänhuset, självhjälp, självbestämmande och frivillighet samt självkänsla och hopp. Sandra har även haft ansvaret i beskrivandet av teorin socialkonstruktivism. I metodavsnittet har Sandra ansvarat för insamling och analys av samt material, etiska överväganden. Gemensamt har vi skapat syfte, frågeställningar samt avgränsningen. Transkribieringen har delats upp på hälften. Resultat och analysdelen samt diskussionsavsnittet har bearbetats och sammanställts tillsammans. 57