2015-01-12
Livsmedelsverket
Kontrollavdelningen
Kontrollstödsenheten
Lena Wallin
Dnr 2014/37499
Saknr 1.1.4
Remissyttrande: Förslag till vägledning till förordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av
livsmedelsinformation.
SvDH:s synpunkter på remissen:
Svensk Dagligvaruhandel har beretts tillfälle att yttra sig över remissen Livsmedelsverkets förslag till
föreskrift om livsmedelsinformation. Remissen har diskuterats bland Svensk Dagligvaruhandelns
medlemsföretag.
Allmänna synpunkter
Mest fokus ligger på leverantörspackade produkter och många av de exempel som ges är likartade. Vi
önskar fler och tydligare exempel som rör butikspackade produkter för direkt försäljning, vid
försäljning över disk i butik, lösviktsförsäljning med självtag. SvDH önskar också förtydligande
exempel för Online-försäljning av ej färdigförpackade produkter. Svårt att tolka vad som gäller när
man behöver kombinera användandet av distansförsäljning och direkt försäljning. De motsäger
varandra eller är svåra att tyda då exemplen är likartade varandra samt otillräckliga.
Vi saknar en tydlig formulering av vad som gäller vid online-försäljning. I nuläget är det mycket oklart
hur lagstiftningen ska tillämpas för detta område. Exemplen som tas upp är bristfälliga och täcker
inte in de befintliga online-försäljningsmetoderna som redan idag finns på marknaden och de berör
inte alla olika typer av lisvmedel som är aktuella för denna typ av försäljningskanal.
Det behövs ytterligare förtydligande av begreppet direkt försäljning. Definitionen är inte tillräcklig för
att kunna tillämpas exempelvis i butik med manuell hantering av oförpackade livsmedel.
Generellt är använda exempel otydliga, för likartade varandra och speglar inte alla sidor av
livsmedelsbranschen i praktiken. Vi önskar fler exempel av mer varierande slag samt att fler exempel
är anpassade till butiks- och onlineförsäljning och oförpackade livsmedel som inte består av enbart
en generisk produkt.
Genomgående måste exemplen som presenteras vara mer verklighetsförankrade. Förslagsvis bör alla
exempelrutor genom hela dokumentet vara utformade utefter de olika verksamhetstyperna som
finns, exempelvis butik, restaurang, take-away/catering, producent osv. Ofta känns exemplen inte
verklighetsanpassade.
Definitionerna för förpackade respektive oförpackade livsmedel är motsägelsefulla och kräver en
tydligare förklaring av vad som särskiljer dem.
Hänvisningen till annan lagstiftning varierar genom att det ibland förtydligas med en kort
sammanfattning av innebörden av hänvisad text medan detta vid andra tillfällen saknas (tex sid 64
kap 3.18.4.18) Vi önskar en kortfattat samanfattning av innebörden av det man hänvisar till i
anslutning till varje hänvisning, för att underlätta för läsaren att ta till sig informationen.
I en del förklaringar används uttryck såsom ”oftast”, ”skulle kunna anses vara tillräckligt”, ”bör” och
liknande (tex översta exempelrutan på sid 23) Detta förtydligar inte hur lagtexten ska tolkas utan
förvirrar snarare läsaren. Flera av dessa skulle kunna ersättas med en mer bestämd åsikt om hur
lagen ska tolkas alternativt förtydligas med ett flertal exempel. I många fall borde även "bör" kunna
ersättas med "ska" - även om detta är en vägledning så är många "bör" inte nödvändiga i de fall det
är ganska tydligt i lagstiftningen.
Vid upprepade tillfällen förekommer motsägelsefulla stycken, vilket betydligt försvårar tolkningen av
hur lagen ska tillämpas.
Överlag är det ett rörigt dokument där man måste bläddra fram och tillbaka för att kunna utröna vad
som gäller t ex allergenmärkning. Risken är att kontrollen inte använder sig av Livsmedelsverkets
tolkningar utan gör sina egna. En enklare uppställning med utgångspunkt i punkterna i den
obligatoriska märkningen och med tydliga hänvisningar till respektive artikel skulle vara att föredra.
Innehållsförteckningen måste göras om och underlätta sökningen efter specifika frågor.
Genomgående finns en del grammatiska felaktigheter och stavfel. Detta gör texten svår att läsa och
en del stycken kan lätt missförstås av läsaren. T.ex. blandas användandet av utskrivet "till exempel"
och "t.ex." Bra att vara konsekvent. Ibland finns extra punkter eller så saknas det mellanslag. Vi
önskar en genomgång och lämpliga korrigeringar av detta.
Kapitel 2 Bakgrund och omfattning
2.1 sid 11
I avsnittet "Bakgrund" står datum när de olika reglerna börjar gälla, men man har glömt bort att
skriva om utökade ursprungsmärkningen från 1 april 2015.
Kapitel 3 Kommentarer till artiklar oh bilagor i inforamtionsförordningen
3.1 sid 13
Är alla tolkningar av lagstiftningen avstämda med övriga EU länder? Av stor vikt för oss inom handeln
då vi har produkter producerade i många olika länder på butikshyllorna.
3.2.2 sid 13
Det står att det är avgörande för färdigförpackat livsmedel "om det endast kan användas om
förpackningen öppnas eller ändras". Bör omformuleras, då definitionen kan vara densamma för ej
färdigförpackade livsmedel, t ex för "direkt försäljning".
3.2.2 sid 14
För höga krav i märkning av förpackat frukt och grönt och delade produkter befrämjar inte
folkhälsan. Här behöver SLV tänka om och göra det möjligt att faktiskt dela en melon som väger 5 kg
utan att det ställs krav på all obligatorisk märkning.
3.7 sid 16
Vad menas med formuleringen "Den totala uppfattningen om livsmedelsinformationen kan bedömas
vara vilseledande även om varje enskild uppgift i sig är korrekt"? Bör förtydligas - gärna med
exempel.
3.7.1 sid 17
Förstår inte riktigt avsnittet med påföljande exempel som handlar om vaniljstång och vaniljaromer.
Vad är det man försöker förklara? Bör förtydligas.
Är det ok med en bild av vaniljstång när extrakt från vaniljstång är en ingrediens?
3.7.1.2 sid 18
Att avbildning av en kanna med saft på en förpackning med dryckespulver måste följas av
"serveringsförslag" låter orimligt då det av märkningen även måste framgå hur proudkten ska
tillredas och således förstår konsumenten att det inte är den färdiga drycken som finns i
förpackningen. Att då skriva serveringsförslag känns överflödigt.
Tredje exemplet på märkning som bör kompletteras med uppgift att det är ett serveringsförslag;
"Delvis genomskinliga förpackningar" - jag får inte ihop vad man menar med detta. Måste man skriva
att "Fönstret är ett serveringsförslag" på alla sådana förpackningar, och i så fall - varför? Bör
förtydligas.
Exemplet bake off bröd känns olämpligt då det lätt kan misstas som färdiggräddat bake off bröd.
Förtydliga att det gäller frysta och ogräddade bröd i konsumentförpackning alternativt. använd ett
annat exempel.
Avbildning av tillsatser eller aromer som utvinns ur växter. Vilken typ av text ska då användas?
3.7.1.3 sid 18-19
De tre första styckena - varför finns de med här? De handlar inte om "avbildningar som visar
ingredienser och/eller smak" som står i rubriken.
Gällande andra stycket om avbildning. Avbildning av enskild ingrediens bör vara okej ingrediensen
finns i betydande mängd i produkten och QUIDas i ingrediensföreteckningen.
Exemplifiera i vilka fall samtliga ingredienser bör framgå.
Är det okej att skriva "med ost ock skinka" på en macka eller "med smak av jordgubb och blåbär" på
en juice som innehåller även andra frikter? Var går gärnsen mellan "att räkna upp ingredienser" som
inte är okej och framhäva smak som är okej?
3.7.1.5 sid 20
I första meningen står att informationsförordningen "ännu inte" reglerar uttrycket. Om detta är på
gång att tas fram borde det stå hur det sker och när det beräknas vara klart.
Vad gäller då för produkter som importerats och inte följer den svenska överenskommelsen?
Behöver tydliggöras.
3.7.1.6 sid 20
Är det endast veganska produkter som får kallas vegetariska? Praxis i Sverige har i
konsumentmedvetandet varit lakto-ovo vegetariska. Livsmedelsverket måste tydliggöra hur olika
varianter ska märkas.
Exemplet med pizzan blev nog fel då vegeterianer äter mjölkprodukter, borde står vegansk och inte
vegeteriansk.
3.7.1.7 sid 20
Sista meningen är svår att förstå, då den innehåller två negationer. Vidare hänvisas till "en tänkt
genomsnittskonsument" - vad är definitionen på en sådan? Blir aldeles för öppet för egna tolkningar
för att ha med i en vägledning, det blir snarare mer rörigt istället.
3.7.2 sid 22
Första meningen i stycket är jättekonstigt, det går inte att förstå vad som avses.
Rutan med exempel på "säljande uttryck" har hamnat under fel stycke, det ska vara efter nästa
stycke (som handlar om säljande uttryck).
3.7.3.3 sid 23
Hur kan man bedöma skalning, skivning eller rivning som minimal bearbetning när delning av en
jättemelon inte anses vara det?
3.7.3.4 sid 24
Här behöver förtydligas att frånvaron av tillsatser inte gör en produkt "Äkta"
3.7.3.6 sid 25
I översta stycket, hur motiverar man att man inbegriper fryst/djupfryst kött i begreppet färskt?
Tycker det är motsägelsefullt och vilseledande för konsumenten. Dessutom står det att fryst inte
inbegrips som färsk när det gäller färdiglagade rätter i kapitel 3.7.3.8 på samma sida.
Undantaget med räkor som kokats bör kompletteras så att även rökta räkor innefattas.
Varför avslutas detta avsnitt med en hänvisning till nedfrysningsdatum? Är det relevant här.
"Det finns även fall när användningen av uttrycket färsk är tillåten" - vilka menar man då? Bör
förklaras/exemplifieras.
3.7.3.13 sid 26
Istället för att jämföra med liknande produkter på marknaden bör man ha konsumentaspekten i
åtanke. De allergiska kunderna vill ha en större tydlighet vad gäller Fri från och förutsätter att
märkningen tar med alla allergener som inte finns i produkten.
3.7.3.13.b sid 27
Denna snällare tolkning öppnar upp för förvirrande märkning där utan kommer att användas
tämligen omdömeslöst. Utan/fri från bör tydligt förbehållas de produkter som har en för målgruppen
anpassad sammansättning.
3.7.7 sid 29
Första meningen står det tillsyn, bör vara kontroll.
Här måste e-handel tydligt skrivas in.
Sista stycket på sidan, att kundens möjligheter att göra ett medvetet val hindras "genom att
fruktdrycker placerats i juicehyllan eller när smaksatt vasslepulver placerats bredvid riven
parmesanost" - detta blir i princip omöjligt att efterleva rent praktiskt i en butik! Det finns ingen
praktisk möjlighet att ha olika separata hyllor till alla olika varianter av ett livsmedel som finns i
sortimentet! Tolkningen är för snäv och bör strykas.
3.7.13.c sid 28
Nytt recept. Vad menar SLV med övergångsperiod? Är det 6 månader eller? Vi anser att a 6-7
månader är lämpligt eftersom kunden ska uppfatta och hinna köpa produkten innan ”nytt recept”
har försvunnit bort. Många produkter är sällanköp tex fryst pizza.
3.8.3 sid 31
Informationsförordningen tydliggör att det är företaget i vars namn eller firmanamn som livsmedlet
saluförs som är ansvarigt för att livsmedelsinformationen är korrekt. För egna märkesvaror ansvarar
alltså märkesägaren för att märkningen är korrekt.
Handeln har ett ansvar enligt artikel 8.3 i informationsförordningen att inte sälja vidare livsmedel där
märkningen har uppenbara fel, t.ex. avsaknad av ingrediensförteckning. Bra om man kan ge exempel
på vad för slag uppenbara fel som behövs för att handeln är ansvarig samt ge exempel på Vad för
märkningsfel som handeln inte är ansvariga för.
3.8.6 sid 31
Exemplet som ges blir lite förvirrande. Hur är det tänkt att butiken sedan ska kunna redogöra för
samtliga ingående ingredienser?
3.8.7 sid 32
Otydligt exempel. Ska det inte vara tvärtom? Gör exemplet lättare att förstå med tydligare scenarion.
3.9.1 sid 34
Punkt l) "De företag som tidigare använt näringsvärdesdeklaration ska alltså ändra den…" - Hur långt
innan avses? Detta bör förtydligas med ett brytdatum; har man inte angett näringsdeklaration efter
detta datum behöver man inte ha kvar och anpassa denna frivilliga märkning.
3.10.1 sid 35
Hänvisning till LIVSFS 2014:4 saknas här. Formuleringen under punkten är att den info som tidigare
fanns i LIVSFS 2002:47 och EG nr 608/2004 nu finns i informationsförordningen 1169/20011 bilaga III.
Ingen information angående märkning av potatis finns i bilaga III. Denna info finns numera i LIVSFS
2014:4 Det borde därför finnas en hänvisning till den under punkten.
Helst borde det stå, ytterligare krav gällande märkning av potatis finns i LIVSFS 2014:4
3.10.1.2 sid 35
Behöver förtydligas. Ska bägge frysdatumen anges på en fisk som fryses direkt på båten, tinas och
fileas i land och konsumentförpackas och åter fryses. Vilket datum ska användas som bäst före på en
sådan produkt?
3.12.4 sid 36-37
Vilka är de nationella åtgärder man hänvisar till? Bör stå med här.
Begreppet "vik-etiketter" bör förklaras för att undvika missförstånd.
3.13.1 sid 37
Det står att den svenska märkningen inte får vara svår att hitta. Ge exempel på när den är svår att
hitta. Är det t.ex. godtagbart med en lång löpande text med fler efterföljande språk?
3.14 sid 38
SLV måste tolka och skriva tydlig vägledning om vad som gäller vid distansförsäljning av livsmedel
som är framtiden. Frågan måste hanteras nu och inte reaktivt. Hela vägledningen kring artikel 14 ger
upphov till fler frågetecken än rätar ut dem.
3.14.1 sid 39
Räcker det alltså med ett telefonnummer, t ex till ICA Kundkontakt, och att man därmed inte behöver
deklarera ingredienser Online? Att man ska kunna ringa "utan extra kostnad" - innebär detta krav på
ett 020-nummer, eller kan normal samtalstaxa accepteras (som det gör i sista exemplet med
tillagningsköket längst ned på sidan)? Behövs bemanning på telefonnumret dygnet runt, eller räcker
det att ange "tillgängliga telefontider" såsom i exemplet med tillagningsköket?
3.14.2 sid 39
Vad menas med "Beställning av matkasse med grönsaker via butiks webbplats"? Är det enbart
grönsaker i lösvikt? Innefattas andra produkter i lösvikt/som packas på kundens begäran/är packade
för direkt försäljning?
I sista exemplet med tillagningsköket, kan samma princip alltså användas för varor förpackade på
kundens begäran vid Onlineförsäljning? Är det här acceptabelt med tillgängliga telefontider
(minimitid?) och ett telefonnummer som kostar pengar att ringa? Finns det alltså inget krav på att
lämna dessa uppgifter vid överlämning av varan?
Otydligt när info om varan ska lämnas; vid beställningen eller vid avhämtningen/utkörningen eller vid
båda tillfällen? Vad gäller när personal som kör ut pizza eller lämnar ut en förbeställd vara inte
känner till innehållet och kan informera kund om detta?
Saknar ett exempel som beskriver vad som gäller för catering, både vid online beställning samt
telefonbeställning. Tillexempel beställning av en smörgåstårta för avhämtning. Räknas en beställd
smörgåstårta som en vara som förpackats på kunds begäran?
3.15 sid 40
I första stycket anges att all livsmedelsinformation som ges till slutkonsument eller storhushåll ska
vara på svenska. Längre ner i samma punkt står att "Obligatorisk livsmedelsinformation måste inte
vara på svenska innan produkten når slutkonsument eller storhushåll. Detta gäller under
förutsättning att företagen som innehar produkten förstår det språk som är angivet." Oklart när och
hur informationen ska ändras/ges på svenska. Kan man t.ex. sälja en produkt som helt saknar
märkning på svenska om personalen kan översätta innehållet till svenska vid direkt försäljning?
Förtydliga och ge exempel!
Otydligt med endast ekologiskt bröd är detta tillåtet eller inte? Varför är inte ekologiskt bröd ok att
skriva på svenska? Förklara att det är reglerat ge exempel på något som inte är ok.
3.16.2 sid 41
Stycket som inleds "Med största yta…" är en upprepning av vad som står i stycke 3.13.3 på sid 38 - ta
bort.
3.16.3 sid 41
Punkt 19 (undantag näringsdeklaration små/lokala leverantörer) - är detta undantag alltså även
gällande för Onlineförsäljning?
Ge exempel på eller definiera "små mängder". Ge fler exempel än torkat renkött, t.ex. butik som
tillverkar smörgåsar som säljs till en lokal bensinmack. Tex En butik eller ett café gör sallader och
baguetter som förpackas och levereras till andra butiker och caféer.
3.17.1.3 sid 44
I detta stycke, samt i stycke 3.17.3 (sid 46) skrivs om fantasinamn och att detta i vissa fall är okej. I
1169/2011 står dock uttryckligen att fantasinamn inte får användas (artikel 17, punkt 4). Vad gäller?
Det står också exempel på att "Kan användas som..." är en tillräckligt beskrivande beteckning. Jag
ställer mig tveksam till om detta verkligen räcker för att uppfylla lagstiftningen? D v s att tala om hur
produkten kan användas snarare än vad den faktiskt är/består av.
3.17.4.1 sid 48
Exemplen sist i stycket - det framgår inte om dessa är exempel på vad som måste stå, eller om det
inte måste stå?
3.17.4.2 sid 49
I vissa fall ska sushin varit nedfrusen men uppenbarligen inte alltid. När nedfrysning är en teknisk
nödvändig åtgärd i produktionsprocessen så behöver man inte uppge att livsmedlet varit fryst. Men
syftet med 1169 är att göra det enklare och tydligare för kunden. Ändå förväntas kunden hålla reda
på när nedfrysning är en tekniskt nödvändig åtgärd? Det är ju inte många konsumenter som vet det.
Detta kan bli vilseledande för konsument.
I exemplen till b) och c) saknas informationen att detta är exempel på när uppgiften inte behöver
anges. I c) bör tydliga exempel på produkter som det kan handla om läggas till.
3.17.4.4 sid 49
Exemplet med pizzan - det anses alltså inte vilseledande att ha bilder på ost och skinka på produkten
när detta inte ingår? Exemplet borde ses över, för det borde inte vara okej att ha sådana bilder.
3.17.4.6 sid 50
Ge exempel på detta, otydligt när det ska finnas eller inte.
3.17.4.7 sid 50
Ge exempel på detta, måste finnas exempel för vilka produkter som är ok och för vilka inte. Gäller
det klister?
3.17.4.8.2 sid 51
Svensk Dagligvaruhandel har uppmärksammat att de särskilda krav som ställs på benämningen malet
kött och tillämpningen av föreskriften i bilaga VI del B punkt 2 i Informationsförordningen är svåra att
tillämpa i de fall där livsmedelsbutiker maler kött till färs för direktförsäljning i butik. Detta eftersom
en mätning av hydroxyprolinhalten tar några dagar.
Sverige är sannolikt det enda land i Europa där kött mals till färs i butik varför problematiken kring
detta troligtvis inte har uppmärksammats av Europaparlamentet och rådet vid utformningen av
Informationsförordningen. Nedan följer därför Svensk Dagligvaruhandels inställning i frågan samt
förslag till justering av Livsmedelsverkets vägledning.
Avseende avsnitt 3.17.4, artikel 17.5 och bilaga VI, Livsmedlets beteckning och särskilda åtföljande
uppgifter
I Livsmedelsverkets remiss till vägledning klargörs i avsnitt 3.17.4.8.2 att det inte framgår av bilaga VI
del B hur förhållandet mellan kollagen och köttprotein eller fetthalten ska bestämmas för kött som
ska malas till färs. I fotnot till tabellen i bilaga VI del B, punkt 1 står det att kollagenhalten motsvaras
av hydroxyprolinhalten multiplicerad med åtta. Hydroxyprolinhalten kan bestämmas genom
noggrann mätning med en så kallad kolorimetrisk metod (NMKL method No 127, 2nd Ed., 2002:
HYDROXYPROLINE). En sådan mätning tar dock några dagar vilket gör metoden olämplig att använda
vid direktförsäljning av kött som malts till färs i butik.
Livsmedelsverket har i sitt förslag till vägledning uttalat att det inte finns något som hindrar att
företagen använder sig av andra metoder än kemisk analys om metoden i fråga kan säkerställa att
köttfärsen kategoriseras på rätt sätt. Det är oklart vilken metod som kan säkerställa detta. Det krävs
att metoden går snabbt att genomföra så att färsen inte hinner bli dålig under mätningen och
därefter inte kan säljas i butik.
Av Livsmedelsverkets remiss till vägledning framgår att det finns olika typer av standarder för att
bestämma halterna av kollagen och köttprotein för kött som ska malas till färs. Ett sådant exempel är
en tysk modell som kallas GEHA-standarden. Med hjälp av denna metod kan aktuell köttråvara
jämföras med bilder på köttråvara med varierande kollagen och fetthalt. Halterna kan på så sätt
bestämmas genom en visuell bedömning. Utifrån den information Livsmedelsverket har fått är
standarden framtagen baserat på kemiska analysvärden av kollagenhalt, proteinhalt respektive
fetthalt i kött av olika kvalitet.
Svensk Dagligvaruhandels inställning: Risken är att en visuell bedömning som går ut på att
butiksanställda tittar på bilder föreställande köttråvara med varierande kollagen, proteinhalt och
fetthalt resulterar i en alltför godtycklig och potentiellt vilseledande bedömning.
En visuell bedömningsmetod går förvisso snabbt, men ter sig ytterst osäker och innebär en stor risk
för vilseledande vilket skulle medföra att konsumentintresset, som är en av grunderna till
förordningen, riskerar att förbises.
Syftet med Informationsförordningen
I artikel 3 i Informationsförordningen anges att ”Syftet med att tillhandahålla livsmedelsinformation
är att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenternas hälsa och intressen genom att ge
slutkonsumenterna möjlighet att göra informerade val”. Näringsinformationen ska enligt
Informationsförordningen vara enkel och lätt att förstå för att kunna tilltala
genomsnittskonsumenten och tjäna det informationssyfte för vilket den lämnas. Syftet med
Informationsförordningen är att informera och underlätta för konsumenten.
Förordningen syftar till att underlätta för medborgarna genom krav på tydlig, förståelig och läsbar
märkning av livsmedel och även till att tjäna den inre marknadens intressen genom förenklad
lagstiftning, klarare rättsläge och minskad byråkrati (p. 9 i preambeln till förordningen). Det är alltså
inte tänkt att Informationsförordningen ska medföra onödiga bördor för livsmedelsföretagare eller
riskera att konsumenter vilseleds. I artikel 1.2 klargörs vidare att det ”i förordningen fastställs
metoder som ska säkerställa konsumenternas rätt till information och förfaranden för
tillhandahållande av livsmedelsinformation, med beaktande av behovet av tillräcklig flexibilitet för att
kunna reagera på framtida utveckling och nya informationskrav.” I det aktuella fallet handlar det inte
om att en flexibilitet krävs för en framtida utveckling utan istället om att Sverige som sannolikt enda
land, eller i vart fall ett av få, i Europa maler kött för direktförsäljning i butik, varför problematiken
kring märkning av kollagenhalten kan ha förbisetts av Europaparlamentet och rådet vid
lagstiftningsförfarandet. Bestämmelsen och syftet med Informationsförordningen talar dock för att
det torde finnas ett utrymme för flexibilitet för att kunna bibehålla möjligheten till direktförsäljning
av malet kött utan att riskera att konsumenterna vilseleds av skönsmässiga bedömningar, dvs. att
butikspersonalen med blotta ögat gör en bedömning av kollagenhalten i köttråvaran genom att
jämföra med en serie bilder av köttråvara med varierande kollagen, proteinhalt och fetthalt.
Syftet med Informationsförordningen är således att den ska underlätta så att konsumenten får
information samt vara konsumentskyddande. En visuell bedömning av kött som mals till färs riskerar
snarare att vara vilseledande.
Proportionalitetsprincipen
Proportionalitetsprincipen är en allmän rättssäkerhetsprincip som kan sägas genomsyra alla delar av
EU-rätten. Proportionalitetsprincipen innebär att de åtgärder unionens institutioner använder sig av
för att uppnå ett visst syfte inte får vara mer betungande eller långtgående än som kan anses
nödvändigt för att uppnå det eftersträvade syftet, en slags rimlighetsbedömning. Det ska råda en
balans mellan mål och medel och vara sannolikt att målet kan uppnås genom vidtagna åtgärder. I
princip kan man uppställa ett proportionalitetstest som består av tre kriterier som alla ska vara
uppfyllda för att åtgärden ska anses proportionell (vi besvarar här frågorna avseende föreskriften i
bilaga VI del B punkt 2):
1) Är åtgärden ägnad att tillgodose (det legitima) ändamålet?
Nej, åtgärden (märkning av kollagenhalt) riskerar snarare att konsumenten vilseleds om
butikspersonalen med blotta ögat ska bedöma kollagenhalten, dvs. motsatsen till hela syftet med
Informationsförordningen.
2) Är åtgärden nödvändig för att uppnå ändamålet eller finns det mindre inskränkande
alternativ?
Eftersom det föreligger en stor risk för att konsumenten vilseleds (om mätningen av kollagenhalten
utförs med blotta ögat) så kan undantaget i p. 48 i preambeln tillämpas vilket är ett mindre
inskränkande alternativ eftersom kött som mals till färs i butik annars inte kan säljas. Märkning av
kollagenhalt för kött kan utföras i alla andra fall utom då kött mals till färs i butik för direktförsäljning.
Ändamålet och syftet med hela Informationsförordningen, att informera konsumenterna, uppnås då
utom i det fall som är undantaget i förordningen avseende färdigförpackade varor.
3) Står den fördel åtgärden tillgodoser i rimlig proportion till den skada som åtgärden kan
förorsaka för de berörda?
Nej, eftersom märkningen av kollagenhalten ändå riskerar att vilseleda konsumenten då mätningen
utförs med blotta ögat så finns ingen fördel som står i rimlig proportion till den skada, dvs. att
konsumenten riskerar att vilseledas samt administrativ börda för livsmedelsföretaget, som åtgärden
kan förorsaka. Rådet för Livsmedelssäkerhet har vid möte den 10 september 2014 inom Svensk
Dagligvaruhandel redogjort för inställningen att en visuell bedömning är vilseledande. Rådet anser
vidare att det innebär en ökad administration att få fram informationen om förhållandet mellan
fetthalt och kollagen.
En prövning av proportionalitetsprincipen innefattar alltså först en bedömning av den aktuella
åtgärdens ändamålsenlighet, därefter dess nödvändighet och sist görs en avbalansering. Vid
prövningen kan det ofta bli fråga om en helhetsbedömning av den föreliggande situationen, men det
förekommer också exempel på mycket ingående bedömningar av olika enskildheter i fallen. Oavsett
förfarande står det för oss klart att proportionalitetsprincipen i det här fallet talar för att den
föreslagna märkningsföreskriften i bilaga VI del B punkt 2 i Informationsförordningen inte ska
tillämpas i de fall där livsmedelsbutiker maler kött till färs för direktförsäljning i butik eftersom en
mätning med blotta ögat snarare riskerar att vilseleda konsumenten och andra mätningsmetoder tar
flera dagar vilket innebär att kött som mals till färs i butik inte kan säljas. Med stöd av
proportionalitetsprincipen (och p. 48 i preambeln, mer om det nedan) bör alltså Livsmedelsverket
utforma en särreglering avseende märkning av kött som mals till färs i butik.
Bestämmelserna om livsmedlets beteckning, och därmed om märkning av kollagen och köttprotein
samt fetthalt, behöver inte tillämpas avseende kött som mals för direktförsäljning enligt artikel
44.1 a.
I p. 48 i preambeln till Informationsförordningen ges medlemsstaterna en rätt att, beroende på
lokala faktiska förhållanden och omständigheter, fastställa bestämmelser om tillhandahållande av
information om livsmedel som inte är färdigförpackade.
Enligt artikel 44.1 a gäller för livsmedel som inte är färdigförpackade att endast tillhandahållande av
de uppgifter som anges i artikel 9.1 c är obligatorisk. Övriga uppgifter som anges i artiklarna 9 och 10,
däribland kravet på livsmedlets beteckning (artikel 9.1 a), är inte obligatoriska om inte
medlemsstaterna antar nationella åtgärder som föreskriver att några av eller alla dessa uppgifter
eller delar av dem ska tillhandahållas.
I artikel 2.2 e anges följande definition av färdigförpackat livsmedel: ”en enskild vara som i
oförändrat skick är avsedd att tillhandahållas slutkonsumenter och storhushåll och som består av ett
livsmedel och den förpackning i vilken det placerades innan det erbjöds till försäljning, oavsett om
förpackningen omsluter livsmedlet helt eller endast delvis, men i varje fall så att förpackningen
omsluter livsmedlet på ett sådant sätt att innehållet inte kan ändras utan att förpackningen öppnas
eller ändras; livsmedel som förpackas på försäljningsstället på konsumentens begäran eller är
färdigförpackade för direkt försäljning ska inte anses vara färdigförpackade livsmedel.”
I Livsmedelsverkets remiss till vägledning anges i avsnitt 3.44.3 sill som förpackas och läggs ut i
butiken till försäljning som exempel på ett livsmedel som är färdigförpackat till direkt försäljning.
Livsmedelsverkets förslag på definition för direktförsäljning är: ”Med livsmedel som är
färdigförpackade avses livsmedel som lämnas över en manuell disk eller motsvarande på försäljningsstället. Livsmedlet behöver nödvändigtvis inte vara förpackat samma dag. Det viktiga i
sammanhanget är att det finns någon att fråga om innehållet i livsmedlet. Det ska vara lätt för
konsumenten att få den information den har rätt till.”
Svensk Dagligvaruhandels inställning:
Även kött som mals till färs i en livsmedelsbutik bör enligt Svensk Dagligvaruhandel ses som ett
livsmedel färdigförpackat för direktförsäljning och är därmed vid tillämpning av
Informationsförordningen inte att anse som ett färdigförpackade livsmedel. Enligt ordalydelsen i
artikel 2.2 e är ”en enskild vara som i oförändrat skick är avsedd att tillhandahållas slutkonsumenter
och storhushåll och som består av ett livsmedel och den förpackning i vilken det placerades innan det
erbjöds till försäljning” att anse som ett färdigförpackat livsmedel medan ”livsmedel (…) som är
färdigförpackade för direkt försäljning” inte anses vara färdigförpackade livsmedel. Det förra avser
därmed livsmedel som förpackas till enskilda varor i fabrik för att därefter fraktas till
försäljningsstället, och det senare livsmedel som kommer till butiken oförpackat (exempelvis kött
som ska malas till köttfärs) och därefter förpackas (exempelvis i butik) för att direkt (utan
mellanhänder) försäljas.
Svensk Dagligvaruhandel anser därmed att köttfärs som mals i butik ska ses som livsmedel som inte
är färdigförpackat i Informationsförordningens mening och att samtliga krav vad gäller märkning
därmed inte ska gälla för dessa varor. Det är även ändamålsenligt utifrån förordningens syfte att
konsumenter inte ska vilseledas samt bidrar till ett klarare rättsläge och mindre byråkrati för
näringsidkare på den inre marknaden. Det är dessutom i enlighet med proportionalitetsprincipen.
Livsmedelsverkets tolkning att det krävs att det finns personal tillgänglig att fråga i anslutning till
varan för att en vara ska ses som ett livsmedel som inte är färdigförpackat måste ses som en allt för
strikt tolkning av förordningen.
Enligt artikel 44.1 a finns dock möjlighet för medlemsstaterna att anta nationella åtgärder som
föreskriver att några eller alla uppgifter enligt artikel 9 och 10 eller delar av dem ska tillhandahållas
för livsmedel som inte är färdigförpackade. Livsmedelsverket har därmed en möjlighet att göra en
särskild riktlinje avseende just den här specifika regleringen i bilaga VI del B om märkning av fett och
kollagenhalt avseende kött som mals till färs i butik. I synnerhet eftersom det annars föreligger en
stor risk att butikspersonalen som ansvarar för en visuell bedömning av köttråvaran ger
konsumenterna vilseledande information.
Det är ett grundläggande krav i förordningen att säkerställa att konsumenterna i den medlemsstat
där livsmedlet saluförs ges korrekt information. Livsmedelsinformation får inte vara vilseledande
enligt artikel 7.1 i Informationsförordningen.
Förslag till justering
Svensk Dagligvaruhandels inställning är att köttfärs som mals i butik inte ska anses vara
färdigförpackade livsmedel i förordningens mening varför kravet på beteckning samt särskilda
åtföljande uppgifter inte ska tillämpas på dessa varor. En mätning av kollagenhalten med blotta ögat
riskerar att vilseleda konsumenten. Detta står i strid med syftet med Informationsförordningen och
även proportionalitetsprincipen vilket är en grundläggande EU-rättslig princip som även har
införlivats i svensk rätt. Då även Livsmedelsrådet är av denna inställning och då det finns en möjlighet
för Livsmedelsverket att tillämpa nationella bestämmelser i enlighet med artikel 44.1 a avseende
livsmedel som inte är färdigförpackade är Svensk Dagligvaruhandels förslag att Livsmedelsverket
undantar köttfärs som mals i butik från kravet på märkning avseende förhållandet mellan kollagen
och köttprotein eller fetthalten alternativt specifikt reglerar detta i vägledningen.
Avsnitt 3.44 punkt 1 - 2 Nationella åtgärder för livsmedel som inte är färdigförpackade, s 114
I Livsmedelsverkets remiss till vägledning ges exempel på tre olika begrepp med avseende på
livsmedel som enligt definitionen inte är färdigförpackade:
-
Livsmedel som säljs utan att vara färdigförpackade
-
Livsmedel som förpackas på försäljningsstället på konsumentens begäran
-
Livsmedel som är färdigförpackat för direkt försäljning
Svensk Dagligvaruhandel föreslår att det i vägledningen under avsnitt 3.44.3 Livsmedel som är
färdigförpackade för direkt försäljning läggs till följande information/exempelruta:
Kött som mals till färs i butik och som läggs ut till försäljning anses vara färdigförpackat för direkt försäljning.
Svensk Dagligvaruhandel föreslår även att kravet på att det ska finnas personal
som kan ge livsmedelsinformation vid den plats där varan som är färdigförpackad för
direktförsäljning är placerad ska tas bort då något sådant krav inte uppställs i Informationsförordningen.
3.18.1.7 sid 54
Mycket rörigt stycke! Svårt att få klart för sig vad som menas. Bör förtydligas! Bättre exempel
behövs.
3.18.4.1 sid 57
Exemplet med ströbröd - varför behöver inte detta deklareras? Förstår inte syftet med detta
undantag, det försämrar avsevärt informationen som ges till kunden.
3.18.4.5 sid 58
Här anges att ingen enskild örtkrydda i en blandning för överstiga 2 %. På sid 57 anges att för
"krydda" eller "kryddor" inte totalt får överstiga 2 %. Varför är det olika regler? Otydligt och
förvirrande!
3.18.4.11 sid 59
Enligt detta stycke tolkar vi det som ok att ange 1 % nöt + 54 % griskött som "Nöt- och griskött 55%" kan detta verkligen stämma!?
3.18.4.13 sid 59-60
Önskar ha ostlöpe som exempel på om detta bedöms som tillsats eller inte.
3.18.4.13.5 sid 61
Saknar exempel på hur detta ska skrivas/framhävas.
3.18.4.14 sid 62
Exemplet överst - dåligt exempel eftersom, lysozym kan vara av ägg = allergen, och i exemplet har
den inte framhävts!
3.18.4.14.2. sid 62
I exemplet skrivs "lysozym (från ÄGG)". Detta är inte korrekt i enlighet med kravet att tillsatser ska
skrivas med kategoribeteckning följt av e-nummer eller specifikt namn!
3.18.4.17 sid 64
Stycke + exempel om metoder att tillföra rökaromer - detta är ej relevant då det inte handlar om
märkning utan om tillverkning, tas med fördel bort.
3.18.4.19 sid 64
Stycket om kinin och koffein är en exakt upprepning av vad som står i stycke 3.18.4.15 överst på
sidan 63.
3.18.4.19.1 sid 65
Exempel 2 nötarom- här ska tydliggöras att man måste specificera vilken nöt som aromen gjorts av.
3.18.4.21 sid 67
Punkt b) - Här slås kryddor och örtkryddor samman under 2%-regeln, men enligt vad som står på sid
58 är det olika regler för dem! (se ovan).
Sista stycket, vad avses med "teknisk funktion"? Bör förtydligas och ges exempel.
3.20.1.5 sid 70
Här finns enbart en exempelruta, ingen förklarande text. Regeln som exemplen ska förtydliga bör
anges här.
3.21.1.3 sid 72
Exempelrutan bör förtydligas; vad gäller om man använder e-nummer i sitt system för märkning? I
nuvarande exempel skrivs endast funktionsnamn + specifik beteckning.
Vilka livsmedel räcker det att skriva kategoribeteckning för? Borde vara en tydlig lista.
3.21.1.4 sid 73
Varför skriver man allergener med versaler här när man tidigare skrivit med fetstil, blir förvirrande.
3.21.2 sid 75
Exempelrutan där allergenet markeras med * och allergenet anges och framhävs nedanför
ingrediensförteckningen motsäger att allergenerna enbart ska framhävas i ingrediensförteckningen.
Det är också otydligt för kunden om det anges på detta vis.
3.21.2.1 sid 75
Det blir förvirrande att det ena gången ska highligtas och andra gången behövs det inte. Var
konsekventa istället
Vill ha ett förtydligande. Gäller detta enbart för tillsatser, bärare, processhjälpmedel? Är det ok att
skriva surdeg*, tillsats*
*ifrån vete är det ok?
Texten är otydligt det skrivs ämne, referens och ingrediens.
3.22 sid 77
Det står att "oftast är det tillräckligt". Otydligt och inga exempel på när det inte är tillräckligt.
Det är otydligt beskrivet i vilka fall och varför ingredienser ska deklareras i konsumtionsfärdig vara.
Först anges att det är en frivillig uppgift, men sedan ges exempel på att det är obligatoriskt att ange
för pulversoppa med champinjoner.
3.22.2 sid 78-79
Bör exemplet "med mycket frukt" användas då det är ett yttryck som alltid ska sättas i relation till
något, vilket står angivet på sidan 23 i vägledningen.
Konstigt exempel överst på sidan, att om "ingrediensen anges med avvikande textstorlek, färg eller
stil" så ska den mängd deklareras. Exemplet är vilseledande och bör tas bort! Det är mot reglerna att
framhäva ingredienser som inte är allergener, och det finns inget krav på att allergener ska mängd
deklareras.
3.22.3 sid 79
Felaktig grammatik i första meningen av sista stycket. Svårläst.
Sista stycket, att köttvaror med kryddning inte behöver mängd deklareras, behöver förtydligas. Vad
gäller för flytande marinad, glaze mm?
3.22.4.2 sid 79
"Detta undantag är tillämpligt…" - men vilket undantag som avses beskrivs inte. Skriv ut undantaget
så man slipper leta i olika dokument.
3.22.4.3 sid 80
Meningen kan uppfattas som att det är ett krav på att t.ex. märka ut mängden malt i en whiskey som
inte har beteckningen malt whiskey.
3.22.4.7 sid 81
Exemplet "kött 42% (gris och nöt) - det är alltså lagenligt att skriva så även om det rör sig om 41% gris
och 1% nöt!?
3.22.4.9 sid 82
Hela avsnittet med exempel på hur minskad fukthalt kan beräknas och deklareras är mycket rörigt
och otydligt. Stycket måste ses över och göras begripligt.
3.22.4.11 sid 82
Här finns två rutor med exempel, men ingen förklarande text. Vad är det man vill exemplifiera?
3.23 sid 83
I exempelrutan anges att helvaxad ost ska anges med vaxet avräknat. Om butik bitar och förpackar
en sådan ost, hur ska detta rent praktiskt räknas om, när man inte vet ursprunglig andel och/eller
inte bitat exakt likadana bitar (det är mer vax på kantbitar)? Förtydligande hur detta ska kunna
efterlevas önskas.
3.23.1.1 sid 83-84
Önskar förtydligande om hur positiva viktavvikelser ska hanteras. Kan detta motiveras vara en
redlighetsbrist? T ex om vikt för en tårta anges till 350 g och vissa av tårtorna väger mer (men ingen
mindre) än vad som angivits? Ok eller inte ok?
3.23.2.1 sid 84
Exemplet som ges här handlar om handbakade småkakor som på ett konditori packats i påsar. Det är
otydligt vad som gäller t ex för ett butiksbageri, förtydligande exempel önskas. SvDH har tidigare i år
skickat in en sida med exempel men inget av dessa finns med i vägledningen.
Tårtor som bakas i ett butiksbageri och skyddas med en huv borde inte behöva ange nettovikt.
Konsumenterna söker efter uppgift om antal bitar och inte vikt. SvDH har under åren haft diskussion
med SLV om tårtor och nettovikt, vad är konsumentnyttan med nettovikt när kunden vill veta hur
många bitar tårtan räcker till inte hur mycket den väger. Tänk konsument nytta!
3.23.2.5 sid 85
Att begreppet "lag", som ska anges med vikt, även skulle omfatta vattensprayade produkter i fryst
tillstånd - detta blir lite kaka på kaka (onödig administration) eftersom de även ska mängd deklareras.
Räcker det inte med antingen eller…?
3.24.2 sid 87
Lättfördärvliga livsmedel bör fortsatt ha sista förbrukningsdag. Önskar fler exempel på lättfördärvliga
livsmedel - t ex köttfärs för butiker.
Vi vill ha förtydligande att förvaringsanvisningarna ska finnas tydligt men inte behöver följa
datummärkningen då datum ibland kan finnas på andra ställen tex botten av produkten.
Ta bort eller förtydliga ”Detta ska följas av”. Viktigast är att förvaringsanvisningarna finns på
förpackningarna. Vi föreslår lägg till i samma synfält istället.
3.24.3 Sid 88
Förtydliga och definiera första nedfrysningsdatum, inträffar detta på båten i samband med att fisken
fiskas eller i anläggningen under processen/fileteringen?
Föreningen för kyld och fryst mat har definitionen angett att nedfrysningsdatum för den form som
livsmedlets säljs till kund.
3.24.4 sid 89
Exempel som ges på vilka bageri- och konditoriprodukter som avses att ätas inom 24 timmar är inte
realistiskt. Det anges att wienerbröd inte förväntas ätas inom 24 timmar men detta stämmer dåligt,
ett wienerbröd har inte kvar sina karaktäristiska egenskaper dagen efter. Tunnbröd tas upp som ett
exempel, men denna produkt förekommer i princip bara leverantörspackad. Exemplen borde
anpassas bättre till ett modernt bröd- och bakeoffskåp i butik; där alla produkterna vanligtvis kastas
eller förpackas och datummärks vid dagens slut.
3.25.2 sid 90-91
Förtydliga med exempel på sådana produkter där det är vanligt med förändrad hållbarhet efter
öppnande (t ex räkor i lake, tacosås, ost, majonnäsbaserade röror). Bra att tänka igenom så inte
livsmedel slängs i onödan.
Bra med förtydligande att leverantören ska ge tillhandahålla informationen.
3.29 sid 96
Här bör undantaget (bilaga 5) för tillverkare av små mänger varor som levererar direkt till
slutkonsument eller till lokala distanshandelsföretag tas upp! Samt förtydligas att detta även kan
innefatta butikstillverkade varor.
Om näringsdeklaration funnits på förpackningen före den 13 december 2014… - Hur långt före avses?
Den 12 december 2014? Eller annat datum?
3.30.1 sid 96-97
Saltinnehållet beror uteslutande på naturligt förekommande natrium.
Enklare språk alternativt kortare och möjlighet för egen formulering exempelvis
*vid salt
* Från naturligt förekommande natrium.
3.30.2 sid 97
Sista stycket: hänvisning till kommissionens Q&A räcker inte. Skriv ut vad som gäller.
3.30.5 sid 99
Exemplet ger sken av att livsmedel för vilka hälsopåståenden lämnats måste förses med energivärde.
Detta borde inte stämma, t ex är det väl mer logiskt att deklarera innehåll av ett visst vitamin om det
är ett vitamin som påståendet gäller? T ex för påståendet "rik på vitamin C", då är det intressant att
få veta innehåll av vitamin C och inte energivärdet.
Vad gäller om en produkt har ett påstående om näring eller hälsa i sitt produktnamn?
3.31.4.2 sid 102
Avvik från analyserade värden måste tydliggöras. Här måste riktlinjerna från kommissionens
vägledning i ämnen skrivas in.
Tabell 1 sid 106-109
Otydlig användning av asterisk.
3.36.3 sid 112
Vad gäller om frånvaro eller reducerad mängd laktos? Här talas endast om gluten trots att laktos
kommer att ingå i EG 1169/2011.
3.44.1 sid 114
Exempel och förtydligande behövs för Online-försäljning av lösviktsprodukter.
3.44.2 sid 114
Exempel behövs för försäljning Online av t ex smörgåstårtor eller cateringmat som tillverkas och
förpackas på beställning.
3.44.3 sid 114-115
"Livsmedlet behöver nödvändigtvis inte vara förpackat samma dag" - hur långt i förväg är okej, finns
det någon gräns? Är det t ex okej att inräkna torr varor som packas och förses med bäst före-datum 3
månader senare?
I exemplet; "vid den plats där sillen är placerad" - bör förtydligas! Räcker det inom samma avdelning?
2 meter bort, 10 meter bort, 25 meter bort? Här anges att det ska finnas personal, men det bör
förtydligas att det även kan vara en pekskärm, informationspärm eller liknande.
3.44.4 sid 115
"Information om allergener ska alltid lämnas, oavsett om konsumenten efterfrågar detta" - motsäger
vad som sägs i kap 3.44.5 - att det räcker med en skylt där det står att man kan fråga personalen! Ta
bort meningarna "Alla uppgifter..." + "Information om allergener" - förklaringen till detta finns på sid
116.
Tabell 2 - "Uppgifter som ska eller ska kunna lämnas…" - vad menas? Alla uppgifter ska kunna lämnas
på begäran för samtliga livsmedel. För oförpackade livsmedel anges "Livsmedlets beteckning,
allergener" - kan felaktigt tolkas som att dessa ska kunna lämnas på begäran och övriga inte behöver
kunna tas fram alls. Mycket förvirrande! Tabellen bör delas upp i två tabeller för tydlighetens skull.
3.44.5 sid 116
Här står att det räcker med skylt som upplyser kunden om att allergener anges på begäran. Detta
motsäger det som står i stycke 3.44.4 (sid 115) - där står att information om allergener alltid ska
lämnas.
Kap 4 Bilagor till vägledningen
Punkt 12, svaveldioxid och sulfit - hur ska dessa anges och framhävas om andra tillsatser anges med
E-nummer? Exempel saknas.
Övrigt
Livsmedelsverket föreslår nya regler för direktförsäljning av vissa livsmedel där bland annat begrepp
som ”små mängder” och ”lokal” detaljhandel definieras. Varför omfattas exempelvis inte
butiksproducerade varor?
De livsmedel som berörs är bland annat honung, musslor, ägg och opastöriserad mjölk som
producenten själv säljer i små mängder direkt till konsumenter eller till lokala butiker och
restauranger.
Svensk Dagligvaruhandel
Med vänlig hälsning
Mona Lauermann Orheden
Svensk Dagligvaruhandel
103 29 STOCKHOLM
Besöksadress: Regeringsgatan 60
Tel 08-762 78 09
[email protected]
