Mer om vatten
◆
Mer om vatten
◆
Mer om vatten
Pite älvdal
Pite älv är som en blå pulsåder genom Norrbottens län. Älven har i
alla tider lockat till sig människor. Här har man fiskat, flottat timmer,
haft sågverk och kvarnar. Men all mänsklig verksamhet påverkar
miljön på olika sätt. Just nu pågår ett projekt för att förbättra
vattenmiljöer längs hela Pite älv.
Pite älv är en av landets sista fyra
stora älvar som inte byggts ut för
vattenkraft. Därför ser älven ganska
mycket ut som innan människor kom
till trakten. Älven är vacker, vild och
kraftfull och har rent, drickbart vatten
och fint fiske. Eftersom Pite älv är så
fin kallas den för nationalälv.
Älven börjar i en glaciär som
ligger på gränsen mellan Norge och
Sverige – Sulitelma. Här smälter is
och snö, det blir bäckar som blir till
åar som till slut bildar en älv. Längs
vattnets väg mot havet rinner fler åar
ner i älven. Ungefär hälften av vattnet
i älven kommer från åar som rinner
genom skogarna längs älven.
Fjäll, skog, kust
Dalen där Pite älv rinner, Pite älvdal,
kan delas in i tre delar.
1. Fjälldelen har höga snörika
fjäll, skogarna består av fjällbjörk och
gran. Vattnet i bäckarna och sjöarna
är klart och rent.
2. Skogsdelen är stor. Tall- och
granskogar kantar älven och små
bäckar för regn- och smältvatten till
älven. Bäckarnas vatten är mycket
viktigt för hur vattnet i älven blir.
Gammal opåverkad skog ger bättre
och renare vatten än bäckar som rinner genom skogar med modernt
skogsbruk med kalhyggen och
utdikningar.
Storforsen, en av de få dånande, vilda forsar som finns kvar i Sverige.
Flodpärlmusslan är en ovanlig art
som trivs i Pite älvs rena vatten.
3. Kustdelen, Pite älvs sista tredjedel omges av jordbruk och tätorter.
Landskapet är mer platt och bördigt.
I mitten av juni sätter man den
mandelpotatis som är ett självklart
inslag under höstens surströmmingsfester. Ett annat karakteristiskt drag är
alla ängslador med smala nederdelar
och breda överdelar.
Vid Bottenvikens kust ligger
Piteå, en stad med 40 000 innevånare.
Många arbetar på de stora företagen
Kappa kraftliner (pappersbruk), SCA
Packaging Munksund (pappersbruk)
och ABB Plast (plastprodukter).
Massaindustrin får sin råvara från de
stora skogarna i älvens skogsdel.
Turism är en annan viktig näring
i Piteå.
Historik
Älven idag och i morgon
Företag och miljö
I flera hundra år användes älven till
att ge kraft åt sågverk, kvarnar, slipar, takspånstillverkning och annat.
I mitten av 1800-talet byggdes ångdrivna sågverk vid kusten. De kunde
hållas igång hela året och då behövdes mycket mer timmer. Att hugga
ner träd och flotta timmer blev viktiga
inkomstkällor för folk i trakten.
För att timret skulle kunna transporteras långa sträckor på älven
byggdes stora flottningsleder. Man
rensade bort sten, byggde murar av
stockar och sten – ledarmar – för
att hindra timret från att fastna mot
stränderna och på grunt vatten.
Dammar byggdes för att kontrollera vattenflödet och rännor grävdes
ut. Vid kusten arbetade sågarna för
fullt. Flottningssäsongen i de små
vattendragen började i mitten av maj
och pågick till midsommar. Därefter
flottades timmer på älven fram till
oktober. Cirka 1 800 man arbetade
med detta.
1980 upphörde flottningen. Älven som transportled hade då ersatts
av många mil skogsbilväg. Långtradare fraktar nu timret till kusten.
Idag ser man inte längre flottningstimmer i älven. Däremot finns fortfarande rester av flottningsepoken
kvar i form av ledarmar i sten och
trä. Många av dessa ska nu tas bort.
Då trivs många djur bättre och på så
vis ökar den biologiska mångfalden
i älven. Flera fiskarter kommer att
gynnas och fisket blir bättre.
Förr sökte sig människor till Pite
älvdal för den rika naturens skull. I
skogarna fanns älg, tjäder och annat
vilt att jaga. Älven var rik på lax och
annan fisk och vattnet var en billig
energikälla till sågar och kvarnar.
Än idag är skogen den ekonomiskt viktigaste naturresursen, men
turismen är ett viktigt komplement.
Turister lockas hit för att uppleva
vildmark, fiska och vandra. Det finns
många turistföretag i älvdalen. De
ordnar äventyrsturism som att åka
hundspann om vintern eller naturupplevelser i form av fiske i sjöar
där man kan få harr, röding, öring
och regnbåge.
I Pite älvdal testas bilar och bilkomponenter i vinterklimat. I Älvsbyn
bakas det bröd och i Piteå finns tung
pappersindustri. Ändå är industrins
påverkan på vattnet inte så stor. De
bägge pappersindustrierna bygger nu
biologiska reningsanläggningar som
ska rena avloppet bättre.
Sveaskog är ett skogsbolag som
ägs av staten och det har som mål att
bevara den biologiska mångfalden
och minska påverkan på älven.
Att fundera över
Du som bor i Pite älvdal;
a) Vad betyder Pite älv för dig?
b) Hur påverkar du Pite älv?
Det här elevbladet tillhör serien
”Vatten som livsmiljö och resurs”
– ett läromedel som WWF tagit
fram med stöd av Sida.
Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals slott
170 81 Solna
tel 08-624 74 00
fax 08-85 13 29
hemsida: www.wwf.se
e-post: [email protected]
Manus och foto: Germund Sellgren. Produktion: Miljöinformation AB. Tryck: Snabba Tryck, Visby 2004.
Flottning var ett farligt arbete. Ibland fastnade
timret i stora timmerbröten. För att låta timret
löpa fritt längs älven byggdes flottningsleder
med ledarmar av sten eller trä, som ledde
timret rätt. Många av dessa tas nu bort.
