0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
2013-10-02
Ett försök till sammanställning av fakta ur
ett kaotiskt arkiv vid HjälmarstrandenHälsn Lars-Åke Dahlqvist
Ps. Risk finns att det kommer mer. Ds
I KVARNTORP UTVANNS URAN
REDAN UNDER ANDRA
VÄRLDSKRIGET
Våren 1940 tillsatte regeringen en
kommitté för att börja utvinna olja ur
alunskiffern i Kvarntorp i området. Under
hösten samma år bilades Svenska
Skifferolje Aktiebolaget SSAB. Även uran
(c:a 50 ton) utvanns och bolaget hoppades
att uranutvinningen skulle bidra till att
göra verksamheten lönsam. År 1966
avvecklades emellertid hela verksamheten
i Kvarntorp, eftersom den var olönsam
och gav upphov till svåra miljöskador.
Sidan 1 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
Bilder från Kvarntorp på femtiotalet
ANSÖKNINGAR OM ATT FÅ
Sidan 2 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
UNDERSÖKA ALUNSKIFFERN
UNDER NÄRKESLÄTTEN
På 1970-talet ansökte Boliden AB och
LKAB om tillstånd att få utvinna olja och
industrimineraler ur skiffern. Massiva
protester ledde dock till att planerna lades
ned.
Tjugofem år senare avslogs motsvarande
ansökningar från det australienska
gruvbolaget Sothern Pacific Petroleum.
Sidan 3 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
Barnet fick ett namn: "Freda skiffern"
Sedan ett flertal år har Svenska
Skifferoljeaktiebolaget ett antal
undersökningstillstånd i Närke utan att ha gjort
något mera påtagligt. Nu har en ny aktör köpt
bolaget i juni 2013 och avser uppenbarligen att
starta såväl undersökningar som borrningar.
Den nya aktören är företaget URU Metals
Limited, noterat på en börs i London.
Sidan 4 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
En mycket detaljerad karta avseende
gruvbolag och områden finns på
hemsidan där kartor över varje delområde
kan tas fram. Christina har sammanställt
kartan.
BOREALT LANDSKAP OVANFÖR HK
NEMORAL BYGD NEDANFÖR HK
Sidan 5 av 18
0nsd 2 okt 2013
Borealt landskap
2013-10-02 18:35
Nemoralt d:o TRADITIONELL BRYTNING
Att det är stor skillnad mellan länets båda
Sidan 6 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
naturliga regioner avspeglar sig tydligt i
synsättet hos människor vad gäller
gruvbrytning och hur sådan verksamhet
påverkar landskapet. I urbergsområdena
med malmförande leptitbergarter har man
i sekler utvunnit järn, zink, silver etc ur de
malmförande leptitbergartrna, t ex i
Grängesberg, Åmmeberg och Zinkgruvan.
Där har man använt "traditionell
brytningsteknik" med djupa lodräta schakt
och horisontella orter.
Jag hade kolleger på gymnasie- och
högstadieskolor uppe i Bergslagen
(Grängesberg etc) på 70-talet som inte alls
kunde begripa; vad vi bråkade om där nere
på slätten då vi protesterade mot planerad
skifferbrytning. Då gällde det LKAB och
Boliden, som ville utvinna olja, aluminium
mm ur alunskiffern. Bolagen undvek av vissa
skäl att att nämna uran då.
En lärare i Hällefors undervisade mig om
att arbetstillfällen skulle skapas om bolagen
fick möjligheter att bryta skiffern. Den hade ju
Sidan 7 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
länge brutits t ex i Grythyttan och
verksamheten hade inte orsakat värre
problem än att man gott kunde tåla dem. Jag
fick också veta att skiffertak håller i evighet.
Om jag invände att man inte ska blanda ihop
päron och äpplen, dvs att slättens
sedimentära alunskiffer "bara" är en halv
miljard år gammal i jämförelse med den
metamorfa (omvandlade) mörka, hårda
lerskiffern i norra Örebro län, som bildades i
ett urhav för nästan två miljarder år sedan,
mötte jag oftast förströddhet eller ointresse.
Det är viktigt att beakta att skiffer är ett
samlingsnamn på en rad olika bergarter (Jfr
eng. ”shale” och ”slate”). Oljeskiffrar finns
från många tidsperioder i jordens historia och
har bildats av sediment som avsatts i ett
grundhav där tillgången på fritt syre varit
begränsad. Sidan 8 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
Den tekniken kan inte användas, om man
vill utvinna brännbara ämnen och
metaller i alunskiffern under
Närkeslättens odlingsbygder, med sina
åkrar, drumliner och bebyggelse, vilande
på sedimentära lättvittrade bergarter. I
stället måste stripmining tillämpas dvs
avrymning av åkrar, skog, bebyggelse etc
ovanför alunskiffersedimenten. Kort sagt
skapas då som i norra Tysklan:d jättelika
rullande dagbrott i vinkeln/sänkan
mellan Kilsbergen i väster och
Sidan 9 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
Hallsbergsbranten i söder.
ISL-metoden
Gruvbolagen förespråkar därför
användandet av en kemisk
lakningsmetod: den s k ISL-metoden (In
Situ Leaching) .
Bilden visar ett "återställt isl-område" i
Nevada. Metoden som väl förtjänar att på
svenska heta "på plats läckage-metoden"
bygger på att svavelsyra pumpas ner i
borrhål för att laka ut metaller, t ex uran.
Eftersom metallhalterna är låga i
Närkeslättens alunskiffer skulle utvinning
med isl- lakning kräva ett mycket stort
antal borrhål inom stora områden för att
Sidan 10 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
medge utvinning av mer än obetydliga
mängder metaller. Det finns stor risk att
lösningskemikalier med utlösta metaller
och andra ämnen från alunskiffern sprider
sig så att lösningen inte kan pumpas upp
fullständigt.
Det är mycket svårt att finna några
rapporter om positiva resultat av ISLmetoden i regioner i världen, som
motsvarar Närkeslätten med avseende på
berggrundsstruktur, hydrologi, natur,
Sidan 11 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
kultur, bebyggelse och infrastruktur. Vissa
positiva resultat redovisas från utpräglade
glesbygdstrakter i t ex tundraområden i
Canada och ökenområden i USA och
Australien.
Jag har inte hittat några bilder. Före
murens fall fanns det dock vackra bilder
från östra Estland.
Några omfattande protester mot planerna
har inte förekommit i dessa trakter. På
några platser i Australien har några
aboriginer haft synpunkter på islmetodens tillförlitlighet, men
myndigheterna har på "ett sakligt sätt" (bl
a med tårgas) förklarat att landskapet inte
alls kommer att skadas av svavelsyran
som sprutas ner i borrhålen
DET HAR BOTT MÄNNISKOR PÅ
NÄRKESLÄTTEN I TUSENTALS ÅR
Sidan 12 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
Från istiden och framåt
Oavsett vilken metod som används stripmining eller isl-teknik -, om man vill
ta till vara olja, metaller mm i alunskiffern
under Närkeslätten, blir resultatet att en
urgammal kulturbygd blir helt förstörd
samt att såväl ytvatten som grundvatten
skadas av giftigt och förorenat lakvatten.
"Mit der Dummheit kämpfen Götter selbst
vergebens."
(Friedrich Schiller)
(Mot dumheten kämpar själva gudarna
förgäves.)
NÄRKESLÄTTENS HYDROLOGI
Större delenav avrinningsområdet ligger i
Sidan 13 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
Örebro län, medan mindre delar ligger i
Västmanlands län och Södermanlands
län. Hjälmarens huvudsakliga utlopp,
Eskilstunaån, mynnar i Mälaren vid
Torshälla, medan ca åtta procent av
utflödet går via Hjälmare kanal till
Arbogaån. Svartån och Täljeån/Kvismare
kanal samt hundratals bäckar och diken
bildar det ömtåliga kapillärnätet som
avvattnar Närkeslätten till Hjälmaren.
Från alunskiffern utmed Kilsbergskanten
rinner t ex Garphytteån, Frösvidalsån och
Ranglabäcken till Svartån. Täljeån (som
byter namn vid Almbro till Kvismare
kanal) får vatten från skifferlagren utmed
förkastningsbranten i söder och de smärre
förekomsterna ute på slätten. Bland alla
dessa bäckar, vars vatten så småningom
når Segersjöviken, kan nämnas
Kyngensbäcken, Pryskebäcken,
Torpabäcken, Skeppstabäcken,
Ruggabäcken, Kvarnabäcken, Sidan 14 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
Koängsbäcken, Frommestabäcken,
Sköllerstabäcken, Kånstabäcken,
Hammarsån, Meningaskerbäcken,
Tybblebäcken, Prästgrfaven och
Sibbasbäcken.
Alla dessa vattendrag, som bildar ett
ömtåligt kapillärnät, påverkades kraftigt
av de stora sjösänkningsprojekten som
igångsattes i mitten av 1800-talet. Nya
odlingsmarker skapades men också
omfattande hydrologiska problem, då
sjöar sänktes eller försvann t ex de båda
Kvismaresjöarna, Mosjön och Skarbysjön
samt när våtmarker torrlades.
All gruvhantering kräver stora mängder
processvatten. Myndigheterna i slättens
tätorter funderar ständigt
över var man ska hämta sitt dricksvatten.
Hjälmaren, Vättern Järleån, Sottern,
Tisaren etc finns med i diskussionerna.
Svartån räcker inte till och Täljeån är ett
dike under torrsomrar.
Sidan 15 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
Hur resonerar man egentligen i
gruvbolagens tankesmedjor?
Detaljerade hydrologiska kartor finns på
nätet
Sandstenen - en ypperlig
grundvattenreservoar
Under stora delar av Närkeslätten finns
den kambriska sandstenen, som är en en
ypperlig grundvattenreservoar. Även den
ordoviciska kalkstenen, där den inte är
Sidan 16 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
borteroderad, har ofta bra vatten.
Förkastningssprickor har resulterat i att
det finns vertikala förbindelser mellan alla
skikten i den kambrordoviciska
lagerföljden, från kalkstenen via
alunskiffern, lerskiffern och sandstenen
ner till urbergsytan i botten, vilket gör att
otjänligt vatten från borrhål kan förorena
såväl ytvatten som de båda akvifererna i
berggrunden.
Sidan 17 av 18
0nsd 2 okt 2013
2013-10-02 18:35
RAMDIREKTIVET STÄLLER KRAV
Ökade utsläpp av föroreningar från
Svartåns och Täljeåns vattensystem till
Hjälmaren, Mälaren och Östersjön strider
helt mot Ramdirektivet för vatten där det
står att “god status” måste uppnås för allt
vatten i Europa senast 2015 och att hållbar
vattenanvändning säkerställs över hela
Europa.
Läs mer om (ramdirektivet för vatten)
http://europa.eu/
legislation_summaries/agriculture/
environment/l28002b_sv.htm
okt 2013 Lars-Åke
Sidan 18 av 18
