LÄRANDETS KULTUR
NYCKELORD
• KULTUR & SYMBOLISM
• VÄRDE & MENING
• KONTEXT (SAMMANHANG) (the art of framing)
• IDENTITET & IMAGINATION
• LÄRKULTUR (kultur som befrämjar lärande i skolan
(bland lärare och lärare)
SYFTET MED DAGEN:
1. VILKEN BETYDELSE HAR SKOLANS KULTUR FÖR
DINA MÖJLIGHETER ATT STYRA MOT UPPSATTA
MÅL? ÄR KULTUREN ETT STÖD ELLER HINDER I OCH
FÖR DITT LEDARSKAP?
2. HUR KAN VI SOM CHEFER/LEDARE MEDVERKA
TILL ATT UTVECKLA EN POSITIV LÄRKULTUR PÅ
SKOLAN?
Olika ”styrmedel”
1.DIREKTSTYRNING - order, instruktioner, regler
[T EX I JURIDIK- OCH MÅL-RESULTATKURSERNA]
2. INDIREKT STYRNING – kultur- (värde) styrning
”symboliskt ledarskap”
Kulturens styrande betydelse
- Långt mer kraftfull än vad vi
kanske tänker oss
- En ”osynlig kraft”… ”det liksom
sitter i väggarna” …
Kultur viktigare än målstyrning
•
Av Skolverkets egna utvärderingar av målstyrningens effekter framgår att
målstyrningen tycks ha en bristande styrkraft på skolans vardagliga verksamhet.
Enligt Ekholm, et.al (2000) har den rådande kulturen på skolan större inverkan på
skolans vardagliga verksamhet än målstyrningen har.
•
Det största hindret för att målstyrningen skall ha framgång inom skolsektorn,
utgörs av lärarna själva – de professionella. De ideala omständigheterna för att en
målstyrningsstrategi skall lyckas, förutsätter dels att verksamhetens personal har
gemensamma värderingar och dels att dessa överensstämmer med
målstyrningens ideologi.
•
Dessutom förutsätter målstyrningen att alla medlemmar internaliserar
organisationens underliggande värdesystem för att styrningen skall bli optimal.
(Eriksson, 1999; Alexandersson, 1999).
•
Enligt Hans-Åke Scherp (2001) verkar målstyrningen, trots försök att förbättra den,
inte i någon högre grad påverka samspelet mellan lärare och elever på
handlingsnivå.
KULTUR VS NATUR
NATUREN, EVOLUTIONEN ÄR GRYM…..
JA, HELT ENKELT LIKGILTIG FÖR OSS MÄNNISKOR
(Daniel Sjölin i Babel 5/6 2014)
VI VET BARA EN ENDA SAK MED SÄKERHET:
DU KOMMER ATT DÖ !
SÅ, VAD ÄR MENINGEN?
Naturen, evolutionen
ger inga svar!
DET SOM ÅTERSTÅR ÄR …..
DU OCH DIN EGEN FÖRMÅGA
ATT GE MENING ÅT DITT
LIV
NYKANTIANEN
ERNST CASSIRER
An Essay on Man (1944)
Philosophie der symbolischen Formen 1-4
(1923-29)
[1874-1945]
CASSIRER SÄGER:
”BETWEEN
THE RECEPTOR SYSTEM AND THE
EFFECTOR, IN MAN THERE IS A THIRD DIMENSION.
THE SYMBOLIC DIMENSION”.
MÄNNISKAN ÄR STÄNDIGT PÅ JAKT EFTER
MENING (Peter Gärdenfors 2006)
MÄNNISKAN SKILJER SIG FRÅN DJUREN
DJUR REAGERAR PÅ OCH
STYRS VIA SIGNALER
MÄNNISKAN DÄREMOT ÄR
ETT ”ANIMALE SYMBOLICUM”
(Ernst Cassirer, 1944)
VI KATEGORISERAR, KLASSIFICERAR, TOLKAR SIGNALER OCH
OMVANDLAR DESSA TILL MENINGSKOMPONENTER I OCH FÖR
VÅRA LIV.
Vi människor har förmågan att omvandla det meningslösa, det kaotiska
till ordning och mening. Detta sker i SYMBOLISKA OMVANDLINGSPROCESSER
Receptorsystem
Effector
system
Symboliska
processer
Receptorsystem
Effector
system
SYMBOLISK PROCESS:
Interpretation
Kategorisering, klassificering
Systematisering
”sense-making”
Receptorsystem
Effector
system
Olika symbolsystem:
Konst
Språk
Religion
Filosofi
Receptorsystem
Effector
system
Olika symbolsystem:
KULTUREN VI
LEVER I
BILDAR KONTEXT
FÖR VÅRA TOLKNINGAR
Receptorsystem
Effector
system
MENINGSTILLDELNING
(INNEBÖRD)
Receptorsystem
Effector
system
Sociologen Max Weber om kultur:
[1864-1920]
” Kultur är en ändlig sektor av tillvarons meningslösa
oändlighet och som från människans synpunkt förlänas med
mening och betydelse …
Det förhållandet att vi kan kalla oss kulturvarelser betyder
att vi är …. ’utrustade med förmågan och vilja till att medvetet
ta ställning till världen och förläna den en mening. Oavsett
vilken mening det än är, kommer den att leda till att vi i vårt
liv bedömer bestämda mellanmänskliga förhållanden utifrån
denna mening, att vi (positivt eller negativt) tar ställning
till dem som betydelsefulla.
Kultur är följaktligen både det av människan skapade, det av
henne värderade och för henne meningsfulla.
KULTUR FUNGERAR SOM KONTEXT
”OUTSIDE CONTEXT, THERE IS NO MEANING”
(M Heidegger 1889-1976)
KULTUR
Byggs kring specifika
VÄRDEN eller ANTAGANDEN
som fungerar som KONTEXT
och som ger MENING.
KULTUR PÅ OLIKA
NIVÅER
NATIONELL NIVÅ
REGIONAL NIVÅ
LOKAL NIVÅ
FÖRSKOLOR
(tex ”Blåkinten”)
GRUNDSKOLA
(Bromma, Lomma…)
GYMNASIESKOLA
(FRISTÅENDE, KOMMUNAL)
NATIONELLA KULTURSKILLNADER
GERTH HOFSTEDES STUDIER :
http://geert-hofstede.com/countries.html
5 VÄRDEN SOM SKILJER UT LÄNDER (KULTURER) FRÅN VARANDRA:
1. MAKTSKILLNAD (HUR VI UPPFATTAR/ACCEPTERAR TYDLIGT MAKT)
2. INDIVIDUALISM VS KOLLEKTIVISMENS VÄRDEN
3. GENUS (MANLIGT/KVINNLIGT)
4. RÄDSLA/MOD (OSÄKERHETSUNDVIKANDE, KONFLIKTRÄDSLA)
5. PRAGMATISM VS NORMSTYRNING (”ALLT KAN INTE FÖRKLARAS VS
ALLT MÅSTE FÖRKLARAS. NORMATIVA KULTURER KRÄVER ”SVAR”/SANNING)
6. LIVSBEJAKANDE (ALT. ÄR ATT VARA ”RESTRAINED”)
FINLAND
MER
VI ÄR MER
FRIMODIGA
KNAPPAST
NÅGON
SKILLNAD
VI ÄR LITE MER
INDIVIDUALISTISKA
VI ÄR
MJUKARE
VI ÄR MER
PRAGMATISKA
MINDRE Finl kräver svar
RÄDDA ”sanningar”
OLIKA KULTURER (TEX FINSK OCH SVENSK SKOLA)
UTGÖR SKILDA KONTEXTER, OLIKA
KULTURER, UPPBYGGDA KRING
SPECIFIKA VÄRDEN OCH VÄRDERINGAR
SOM PÅVERKAR SÄTT ATT TÄNKA,
KÄNNA OCH SE (PERCEIVE) OCH
DÄRIGENOM TILLDELAR VÄRLDEN
SPECIFIK MENING (INNEBÖRD) OCH
DESS MEDLEMMAR EN SPECIFIK
IDENTITET MED TILLHÖRANDE
IMAGINATIONSFÖRMÅGA
SKILJ MELLAN ÖVERGRIPANDE NATIONELLA FORMELLA VÄRDEN
(VÄRDEGRUNDEN FÖR SKOLAN) OCH DEN LOKALA SKOLANS
EGNA KULTURELLA VÄRDEN !
DEN LOKALA SKOLANS KULTUR
NATIONELL VÄRDEGRUND
VÅR SKOLAS VÄRDEN
OCH KULTUR
KULTURENS FUNKTIONER
- VAD GÖR KULTUREN MED
DIG OCH MIG? OCH OSS?
- DITT LEDARSKAP?
- MÖJLIGHET ATT UTVECKLA
VERKSAMHETEN?
KULTUR –
DU FÅR DIN IDENTITET
VIA KULTUREN
- som individ, som ledare
Tex manlighet och kvinnlighet ramas in av kulturens värden och
värderingar
JAG ÄR ”MAN” (”KVINNA”)
FÅR OLIKA BETYDELSE (MENING/INNEBÖRD)
OM MAN LEVER I RYSSLAND, SVERIGE OCH
T EX SPANIEN.
Kultur - identitet –
imagination
FÖRESTÄLLNINGAR OM SIG SJÄLV OCH
OM VÄRLDEN, OM MÖJLIGHETER, OM
FRAMTID …
Det är så människans ”MENINGSRUM”
eller ”LIFE-WORLD” skapas. (L Wittgenstein)
1889 –1951
Vilken ”imagination” odlas via din skolas
kultur?
Vilka SYNFÄLT öppnar ni upp?
”Jantelagens” värden?
SKOLKULTURER
- POSITIV FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING
- MOTVERKAR VERKSAMHETSUTVECKLING
Toxic School Cultures
(KULTURER SOM STYR I FEL RIKTNING)
The research literature on turning around failing schools, for
example, has provided ample evidence pointing to the urgency of
transforming toxic school culture and making schools a safe and
orderly place for learning from the outset (Goldstein, 1988;
Zimmerman, 1991; Shelley & Jones, 1993; Mirvis, Ayas, & Roth,
2003; Murphy & Meyers, 2008; Bryk et al., 2010).
DEN LOKALA SKOLANS KULTUR
• SKOLANS HISTORIA
• SKOLANS STORLEK (ANDEL ELEVER)
• FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSBAKGRUND
• LÄRARKÅRENS SAMMANSÄTTNING (ANDEL SOM ÄR
FORMELLT BEHÖRIGA, ANDEL LÄRARE SOM VARIT LÄNGE PÅ
SKOLAN, )
• KÅRANDANS STYRKA /FACKLIG AKTIVITET
• OMSÄTTNING PÅ REKTORER (KONTINUITETSFRÅGAN)
• SAMSPEL MED HUVUDMANNEN
• POLITIKERNAS SYN (TILLTRO TILL SKOLLEDNINGEN?)
SKOLKULTUR?
Skolkulturer är abstrakta och svårfångade. Icke
desto mindre är de närvarande överallt i
skolors vardagsarbete. Scheman,
tjänstefördelningar, skolkataloger och
arbetsplaner är administrativa dokument som
inrymmer väsentliga skolkulturella aspekter
Vidare finns skolkulturer närvarande i
undervisningen, elevers inbördes relationer,
lärares samtal i personalrummet,
föräldramöten, konferenser av alla slag etc.
Skolkulturer kan liknas vid informella
regelsystem som informellt styr skolors
vardagsarbete, och därmed utgör en kritisk
materia att väga in och hantera i
skolutvecklingsarbete.
Gunnar Berg, professor
Uppsala, Mälardalens högsk.
Informella regelsystem
som styr skolors
vardagsarbete…
Anders Persson mfl om SKOLKULTUR
Skolkultur definieras som den
uppsättning idéer, värderingar,
normer och institutioner som
kännetecknar en skola och den anda
eller det klimat som utmärker den.
KULTUREN SITTER I VÄGGARNA
TVÅNGSKULTUR
KARRIÄRKULTUR
KUNSKAPSKULTUR
Andy Hargreaves (1998):
• Den individualistiska kulturen
• Den ”balkaniserade” kulturen
(”särbo-kulturen: U Blossing föredrar)
• Den påtvingade kollegiala kulturen
(styrd genom avtal, regler, mötesrutiner)
• Den samarbetande kulturen
(den lärande kulturen, den professionella
kulturen)
Vilken typ av kultur
dominerar på min skola?
Ger den stöd för mitt ledarskap?
Hur inverkar kulturen på
möjligheten till verksamhetsutveckling?
En kultur-analysmodell
Läs mer t ex i Dvora Yanow (1996)
”HOW DOES A POLICY MEAN? Interpreting
Policy and Organizational Actions”.
Georgetown University Press.
TRE ARENOR (SCENER) DÄR KULTUR FÅR GESTALT
(FORM OCH INNEBÖRD)
SPRÅKETS ARENA
KULTUR
(VÄRDE OCH
MENING)
HANDLINGARNAS
ARENA/ARENOR
OBJEKTENS
ARENOR
TRE ARENOR (SCENER) DÄR KULTUR FÅR GESTALT
(FORM OCH INNEBÖRD)
BERÄTTELSER, MYTER
RETORIK, … TEXTER ….
KULTUR
(VÄRDE OCH
MENING)
RUTINER, RITUALER
DRAMATISERADE
HÄNDELSER
BYGGNADER
MTRL ETC
MODELLENS KOMPONENTER:
1. VÄRDE OCH MENING
2. SPRÅKLIGA PROCESSER
3. HANDLINGARNAS BETYDELSE
4. MATERIALITET/OBJEKT OCH
ESTETIKENS ROLL
VÄRDEN
När regelverk och andra
styrmetoder inte räcker till…
VÄRDE/VÄRDERINGAR ?
KOMPASS FÖR ALLA
TYPER AV VAL
- ETIK
- EKONOMI
- FEED-BACK ….
ROSS TENSTA GYMNASIUM-
PERSONAL & ELEVER
EN ”FÖRTECKNING DVS ”TVÄTTLISTA”
ÖVER VÄRDEN”……..RÄCKER DET?
NEJ !
VÄRDEN MÅSTE LÄNKAS
IHOP VIA EN ”BERÄTTELSE”
SOM GER MENING
V2
V1
EN SAMMANLÄNKANDE
”INTRIG” (”PLOT”)
V3
V5
V4
IKEA: EN BERÄTTELSE
Innehållande värden som….
V2
V1
V5
”DET ¨LILLA SMÅLÄNDSKA
FÖRETAGET SOM
GJORT DET MÖJLIGT
FÖR
V3
VANLIGA MÄNNISKOR ATT
FÅ ETT BRA OCH VACKERT
V4
BOENDE”
VIKTIGT ATT ALLA I VERKSAMHETEN
ÄR ”BÄRARE” AV GEMENSAMMA VÄRDEN
Men på Ross Tensta vill inte
lärarna ansluta sig berättelsen !
VÅRT LUNDSBERG !
ISCENSÄTTNINGEN AV
KULTURENS VÄRDEN
VIA
- SPRÅKLIGA PROCESSER
- HANDLINGAR
- MATERIALITET (OBJEKT)
RETORIK,
METAFORER
BERÄTTELSER
VARJE KULTUR UTVECKLAR ETT EGET
SPRÅK, METAFORER, BERÄTTELSER
• SPRÅK (BEGREPP) KONSTRUERAR VÄRLDAR
• METAFOREN: SPRÅKLIG BILDER som skapar
begriplighet (A. Borgs
”vargavinter”, ”du är som en ros”)
• NARRATION: BERÄTTELSER SOM SKAPAR
SAMMANHANG, HELHET
(Astrid Lindgrens ”Mio min mio” om
livet, döden .. Ulf Nilsson: ”Adjö Herr
Muffin”- ämnesord: död, styrka )
Språket avbildar inte bara
Språket skapar (poiesis).
!
Ordspråk (CREDO)
MENS SANA IN CORPORE SANO
Berättelser skapar kultur
och kontext
• Vi binder samman ”fakta” OCH VÄRDEN till en helhet
som vi därmed kommer ihåg (jfr att lära sig
Sveriges geografi genom uppräkning av
landskap och städer eller läsa ”Nils Holgerssons
underbara resa”)
MÄNNISKAN ÄR EN BERÄTTELSE
C. CRAFOORD
• Att samtala är mycket mer än att utbyta ord. Det
innebär att se och lyssna med alla sinnen och att vara
medveten om att man ständigt som lyssnare också själv
hela tiden är en berättare. Våra relevanta minnen
präglar oss från första stund och återkallas inom både
kropp och själ. De återges i hela vår varelse. När vi
uppmärksammar denna inbäddade berättelse anlägger
vi det narrativa perspektivet på människan. Varje
människa förtäljer oavlåtligt sin historia, inte bara i
sin verbala framställning utan med hela sitt väsen sitt framträdande, sin klädsel, sin uppsyn, hållning,
röst och gångart.
Du blir till i berättelser
Ditt ledarskap bärs fram
i och genom berättelser
IKEAS BERÄTTELSE ….
ICA- Stig
68
POPULARITET PÅ GRUND AV BERÄTTELSER
OCH ”SCENER” SOM SÄTTER IN ANNARS
MENINGSLÖSA OBJEKT I ETT ALLDELES
SPECIFIKT SAMMANHANG.
METAFORENS MAKT
METAFORENS BETYDELSE
METAFORER ÄR KONDENSERANDE MENINGSBÄRARE
Organisationsmetaforer
Att se organisationen (t ex en skola) som vore den ett/en …
•
•
•
•
•
•
•
Fängelse
Maskin
Organism
Hjärna
Teater
Text
Kultur
OM DU SKULLE BESKRIVA DIN SKOLAS KULTUR
MED HJÄLP AV NÅGRA METAFORER VILKEN MENING
UPPKOMMER DÅ?
EXEMPEL
INNEBÖRDEN ÄR …..
BLOMSTERMETAFORER:
BILAR:
ÅRSTIDER:
VÄDER:
EN BOK:
RESA:
EN TELEFON:
EN BYGGNAD:
ETT DJUR:
VOLVO ELLER TOYOTA
VÅR
SOLSKEN /NÅGOT MOLN
KAFKAS PROCESSEN
TRYGG, HÖG KVALITET
VÄXT, UTVECKLING
BRA STÄMNING MEN …
HEMSKT, SKOLINSPEKTIONEN
ÄVENTYRSRESA/CHARTERRESA SPÄNNING/”DET VANLIGA”
GAMMAL NOKIA/APPLE
TRADITION/MÖJLIGHET
FÄNGELSE, VÄXTHUS
”TVÅNG, UTVECKLING”
EN TERRIER
VI GER ALDRIG UPP …
ATT GÖRA KULTUR VIA HANDLINGAR
(”WALK THE TALK”)
ALLA KULTURER KOMMUNICERAR SIN
MENING OCH SINA VÄRDEN VIA
HUR MAN HANDLAR I OLIKA SITUATIONER
OCH I OLIKA RITER OCH RITUALER
OLIKA TYPER AV HANDLINGAR
• Vardagshandlingar (oreflekterade, tex att i vissa
kulturer hälsar man varmt på varandra, en, två tre
kyssar på kinden, i andra hälsar man knappast)
• RITUALER: symboliskt kondenserade handlingarsärskilt meningsladdade . T ex Lundsbergs elever
ber bön innan maten, går aldrig ut ur ett rummet
med ryggen vänd mot läraren-kamraterna)
• Dramatiserande handlingar som tydliggör vissa
värden ( Lucia-firandet, Riksdagens öppnande,
skolårets öppnande, avslutningen)
Objekt
•
•
•
•
Arkitekturen : ”Words/values in stone”!
”The Poetics of place” (G BACHELARD)
Genius Loci (Platsens anda)
FRIMURARNA
ESTETIK (=FORM) [ Danska författaren Josefine
Klougart om litteraturens betydelse. Det
handlar om en ESTETIK som gör det möjligt
att ge våra liv mening.]
ELLEN KEY – BARNETS ÅRHUNDRADE
Mest känd är Ellen Key känd för ”Barnets århundrade” (1900) som
översattes till en lång rad språk och gjorde författaren internationellt
omtalad. Den banbrytande boken gick ut på att barn borde få tid och
möjlighet att utveckla fri lek, fantasi och känsla.
Men Key hade även idéer om hemmets betydelse och var övertygad
om att skönhet kunde förändra och förädla människan. I hennes
ögon fanns det med andra ord ett samband mellan det yttre och det
inre, en vacker miljö kunde göra folk till bättre och lyckligare
människor: man arbetar bättre, mår bättre, blir vänligare och gladare
om man i sitt hem möter vackra former och färger på de saker man
omger sig med. Lika betydelsefullt är författarens sociala och
demokratiska patos: skönhet är något alla ska ha rätt till.
Född 11 december 1849 i Gladhammars
socken utanför Västervik, död 25 april 1926 i
hemmet Strand på sydsluttningen av Omberg
vid Vättern,
Deal & Peterson ”Shaping School Culture”
The SYMBOLISM OF ARCHITECTURE
• … SIGNALS WHAT IS IMPORTANT
• … PROVIDES A MESSAGE OF DEEPER PURPOSES
AND VALUES
• … MOTIVATES STAFF, STUDENTS AND
COMMUNITY BY FORGING PRIDE
IN THEIR SCHOOL
DE TRE ARENORNA FÖR KULTURENS UPPKOMST
BERÄTTELSER, MYTER
RETORIK, … TEXTER ….
VÅR SKOLAS
”LÄRKULTUR”
VÄRDEN
RUTINER, RITUALER
DRAMATISERADE
HÄNDELSER
BYGGNADER
MTRL ETC
DEL 2
TVÅ STEG:
1. IDENTIFIERA OCH ANALYSERA DEN KULTUR VI HAR IDAG
2. KLARLÄGGA I VAD MÅN DENNA KULTUR UTGÖR EN BRA
LÄRKULTUR VILKET FÖRUTSÄTTER ATT VI VET VAD EN
SÅDAN KULTUR INNEBÄR OCH HUR DEN BÖR ISCENSÄTTAS.
UPPGIFT
1. DISKUTERA VAD SOM MENAS MED BEGREPPET ”LÄRKULTUR”
KLARGÖR VILKA VÄRDEN ÄR DET SOM BILDAR ”GRUNDSTOMMEN”?
IDENTIFERA 3 SÄRSKILT CENTRALA (”KRITISKA”) VÄRDEN FÖR ATT EN
LÄRKULTUR SKALL UTVECKLAS.
2. HUR SKALL EN SÅDAN KULTUR ”ISCENSÄTTAS” I PRAKTIKEN?
A) I ORD (BERÄTTELSER, METAFORER)
B) I HANDLING
C) I OBJEKT/MATERIALITET
[ MER INFORMATION NÄSTA SIDA]
Sök svar på följande frågor:
1. 3 KRITISKA VÄRDEN SOM BILDAR GRUND FÖR EN LÄRKULTUR
2. Hur kan vi få dessa värden att bli framträdande i ord? Berättelser?
Metaforer, anslag på väggen? Uttalanden från rektor? Samtal med lärare?
Inslag i utvecklingsmöten?
3. Hur kan man visa att dessa värden framstår som kritiskt viktiga i er kultur
via olika handlingar (vardag men också i mer dramatiserade fall)?
4. Materiella inslag som bidrar till att synliggöra valda värden och som visar
att vi verkligen menar det vi säger ? Syns värdena i lokalerna, i miljön i
övrigt? I utrustning, i färgsättning och design?
OM DU VILL BYGGA ETT SKEPP, DRA INTE
SAMMAN FOLK FÖR ATT SAMLA VIRKE OCH
TILLDELA DEM INTE UPPGIFTER OCH
ARBETE, MEN LÄR DEM ISTÄLLET ATT
LÄNGTA EFTER HAVETS OÄNDLIGA
STORHET”
( Se Peter Gärdenfors bok: ”Människans sökande efter mening”
2006 s. 111)
