Branschens viktigaste framtidsfrågor

Energimarknaden
i samarbete med
Branschens
viktigaste
framtidsfrågor
Med fokus på
framtidsutmaningarna
F
ÖRRA ÅRET GJORDE Energimarknaden debut som
seminarie­arrangör under Almedalsveckan. Med en rapport
med listor över Sveriges 30 största elhandelsbolag och de
viktigaste frågorna för vd:arna i dessa bolag som grund genomförde
vi en lyckad paneldiskussion. Fokus låg på den svenska elhandels­
marknaden och de frågor som branschens aktörer brottas med i
vardagen.
Det kändes att vårt upplägg uppskattades både av alla er som
deltog vid seminariet och de som under året har tagit del av vår
rapport som funnits tillgänglig på Energimarknadens sajt.
Detta gav oss blodad tand så nu gör vi ett nytt seminarium
i Almedalen. I samband med detta presenterar vi en ny rapport.
I år har vi ändrat fokus något. Även i år presenterar vi en lista
över landets största elhandelsbolag. Det är sjunde året i rad vi
gör en sådan sammanställning och det har blivit något av en
institution. Almedalen känns som ett bra och festligt tillfälle
för att presentera denna lista. Fokus i rapporten ligger i år dock
snarare på energibranschen som helhet och de utmaningar och
framtidsfrågor som finns.
Det kändes som en intressant och bra idé att titta lite extra på
framtidsfrågorna just detta år. Energibranschen är i kraftig om­
daning och många gamla sanningar gäller inte längre. Framtids­
frågorna har också genom Energikommissionens arbete hamnat
i centrum. Stora övergripande frågor om lösning på effektfrågan
och behovet av ny marknadsdesign har under året återkom­
mande varit uppe för diskussion. Efter att kärnkraftsägarna slog
larm om att samtliga reaktorer riskerar att snabbavvecklas om
inte effektskatten avvecklas lade Energikommissionen in en
överväxel för att nå en blocköverskridande uppgörelse tidigare
än vad som först var planerat. Efter mycket förhandlande och
givande och tagande fick Sverige den 10 juni sin första energi­
uppgörelse som innehåller partier
från de båda blocken. Detta är
en av branschen mycket efter­
längtad uppgörelse som ger klar­
het i delar av förutsättningarna
för framtidens energimarknad.
Men många frågor återstår dock.
För att bana väg för årets
paneldiskussion har vi tillfrågat
vd:arna för landets största
energikoncerner att ranka de tre
viktigaste framtidsfrågorna just
för deras företag. Detta har givit
en intressant lista över hur led­
ningarna för landets energikon­
cerner tänker och resonerar.
Jag vill också passa på att
tacka alla företagsledningar som
ställt upp och rankat framtids­
frågor och berättat hur många
elhandelskunder de har.
Hoppas du får en spännande
läsning och väl mött på semi­
nariet!
Magnus Stattin
Redaktör Energimarknaden
innehåll
4 Vattenfall kvar i topp
Elhandelsbolaget fortsätter att dominera
trots förlusten av ett stort antal kunder.
5 30 största bolagen
Här är energibolagen som ökat och
tappat mest det senaste året.
6 25 viktigaste frågorna
Ledare för landets energikoncerner listar
framtidens viktigaste frågor.
7Intervjuer
Tre vd:ar berättar: Därför är tydliga
politiska spelregler avgörande.
10Analys
”Elbolagen måste göra aktiva val för att
förbli konkurrenskraftiga.”
Redaktör/skribent: Magnus Stattin
Medverkande: Björn Forsberg
Omslag: Istockphoto
Layout: TT Nyhetsbyrån
Energimarknaden är ett digitalt nyhetsbrev om den svenska energimarknaden.
Vi bevakar de svenska marknaderna för
el, värme, gas, olja och drivmedel och den
lagstiftning som reglerar dessa marknader.
Utgivning sker varje vardag klockan
11.00 och extrautskick görs vid större
nyhetshändelser.
Vi ger även ut nyhetsbrevet Energimarknaden-EU som ges ut en gång i
veckan, klockan 14.00 på fredagar. Där
bevakar vi lagstiftningsprocesserna kring
energifrågor i EU med ett svenskt fokus.
Vi bedriver även seminarieverksamhet.
Energimarkanden har funnits sedan 2007
och EU-brevet sedan hösten 2015. Nyhetsbreven ges ut av Bonnier Business
Media.
Så här prenumererar du:
Kontakta Jonas Dahlbäck, ansvarig
säljare på Energimarknaden.
Mejl: [email protected]
Telefon: 0725-894866
Eller gå in på www.energimarknaden.
com/Prenumerera-nu/
Energimarknaden Topp 30 2016
3
Foto: Vattenfall
xxxxx
30
STÖRSTA ELHANDELSBOLAGEN
Vattenfall i klar topp
trots stort kundtapp
Vattenfall är fortfarande landets klart största elhandelsbolag med 929 000 kunder,
men bolaget har en nedåtgående trend. På två år har 31 000 kunder försvunnit.
N
YHETSBREVET Energimarkna-
dens genomgång av landets 30
största elhandelsbolag 2016 visar
att storleksförhållandena mellan
aktörerna på marknaden i grunden inte har
förändrats särskilt mycket under de senaste
tolv månaderna. Samtidigt är det tydligt
att det finns ett antal mellanstora företag
med ambitiösa mål som stadigt ökar sitt
kundantal.
Bakom Vattenfall ligger Eon på en säker
andra plats med 700 000 kunder. Eon ligger kvar på samma kundantal som förra
året. Företaget befinner sig mitt i uppdelningen av sin verksamhet i två delar; Eon
och Uniper. Eon kommer framöver att
fokusera på elhandel, energitjänster, elnät
och förnybar produktion. Det ska bli intressant att följa om företagets uttalade fokus
på digitalisering och utveckling av nya
energitjänster kommer att generera nya
elhandelskunder.
MEDAN VATTENFALL TAPPAR och Eon står
still så ökar Fortum med 9 000 kunder. Landets fjärde största elhandelsbolag Göteborg
Energi Din El minskar samtidigt med 9 000
kunder. Bixia som förra året tappade 50 000
kunder ligger i år kvar på 250 000 kunder.
Det är bakom dessa bolag som de mest
intressanta rörelserna på marknaden sker.
Jämtkraftkoncernen har kommit ikapp Bixia
och ökar med 25 000 kunder.
Lena Persson, som är affärsområdeschef
för elhandel på Jämtkraft, förklarar ökning-
4
Energimarknaden Topp 30 2016
en med koncernens satsning på partnerskap
och samarbeten.
— Vi växer tillsammans med våra partners
och från och med i år redovisar vi våra gemensamma kunder. Vår strategi är att värna
de lokala kända varumärkena. Under 2015
har vi knutit fyra nya partners till oss, säger
Lena Persson.
Bakom Bixia och Jämkraft ligger norska
Hafslund med 245 000 kunder. Även Hafslund står för en ökning med 25 000 kunder.
År 2010 klev Hafslund in på den svenska elhandelsmarknaden genom förvärv av Göta
Energi och därefter Energibolaget i Sverige.
Under de senaste åren opererar Hafslund i
Sverige under varumärkena Göta Energi och
Sveriges Energi. Genom ett enkelt kundtillvänt tilltal och ett antal för branschen udda
samarbetspartners ökar kundskaran stadigt.
Som exempel kan nämnas Göta Energis
samarbeten med elektronikkedjan Siba och
designkedjan Royal Design.
På placeringarna åtta till tio huserar Telge
Energi, Kraftringen och Mälarenergi precis
som förra året. Hos dessa bolag har inte
kundrörligheten varit särskilt stor det senaste året. Telge Energi ökar med 5 000 kunder,
medan Mälarenergi minskar med lika många
kunder. Kraftringen tappar 7 000 kunder.
Kommunala Skellefteå Kraft som under
året lagt mycket marknadsföring på att etablera sig som ett nationellt elhandelsboalg
verkar ha fått utdelning. Vår genomgång
visar att bolaget fått cirka 12 000 nya kunder
under året.
Den tredje största ökningen står Energi
Försäljning Sverige för som har fått 20 000
nya kunder under året. Bolaget, som endast
vänder sig till företagskunder, är nu det femtonde största elhandelsbolaget med 75 000
kunder.
FÖRETAGETS VD ULF Dahlin menar att en
viktig del av framgången är att bolaget har
valt att avgränsa sin verksamhet.
— Vi fokuserar på det vi är duktiga på och
vänder oss bara till business to businesskunder. Vi har produkter som kan kombineras och som passar alla. Vi har vuxit från
att ha startat från noll 2007 till att 2014 vara
elhandelsbolag nummer tre i landet i levererad volym efter Vattenfall och Eon, säger
Ulf Dahlin.
Värt att notera är också att Nordic Green
Energy, Storuman Energi och Varberg
Energi/Viva alla ökar med 10 000 kunder.
Stor­uman Energi är ensamma om att erbjuda avtal baserade på timvärden. Företaget
har satsat nationellt genom marknadsföring
i flera av kvällstidningarna och detta har
uppenbart varit en framgångsrik strategi det
senaste året.
Bland de elhandelsbolag som har färre än
60 000 elhandelskunder är kundrörligheten
generellt inte så stor. Förklaringen ligger
sannolikt i att det är kommunala bolag som
har stabila hemmamarkander i den egna
kommunen. Undantagen är ett fåtal bolag,
till exempel Storuman Energi, som, väljer att
satsa nationellt. n
30 största elhandelsbolagen
Antal kunder Förändring
2015/2016
0
3 (3)
Fortum
633 000
+9 000
4 (4)
Din El
296 000
-9 000
5 (5)
Bixia
250 000
0
5 (6)
Jämtkraft
250 000
+25 000
7 (7)
Hafslund
245 000
+25 000
8 (8)
Telge Energi
180 000
+5000
9 (9)
Kraftringen
140 000
-7000
10 (10)
Mälarenergi
135 000
-5000
11 (11)
Skellefteå Kraft*
127 000
+12 000
12 (12)
Mölndal Energi
114 000
+ 1000
13 (13)
Öresundskraft*
101 000
-5000
Ökade mest
2525000
000
2020000
000
25000
15 15000
000
20000
10 10000
000
15000
5 000
5000
10000
0
5000
14 (14)
God El
93 000
0
0
15 (16)
Energi Försäljning Sverige
75 000
+ 20 000
0
16 (15)
Nordic Green Energy
73 000
+ 10 000
17 (NY)
Borås Elhandel
62 000
18 (17)
Storuman Energi
55 000
+ 10 000
19 (19)
Umeå Energi
50 000
+ 7000
20 (18)
Elverket Vallentuna*
44 000
0
21 (20)
Jönköping Energi
42 000
0
22 (21)
Luleå Energi
41000
+ 1000
23 (22)
Karlstad Energi
40 000
0
24 (23)
Gävle Energi
35 000
0
25 (24)
Fyrfasen Energi
34 000
0
26 (25)
Gotlands Energi
33000
0
-2000
26 (NY)
Eskilstuna Energi och Miljö
33 000
28 (NY)
Halmstad Energi och Miljö
30 000
29 (29)
Varberg Energi/Viva
28 000
+ 10 000
29 (26)
Affärsverken Karlskrona
28 000
- 5000
Energi Försäljning
Sverige
-11 000
700 000
-4000
00
-6000
-2 000
-2000
-8000
-4 000
-4000
Tappade flest
Kraftringen
929 000
Eon**
Hafslund
Vattenfall
2 (2)
Din el
1 (1)
Jämtkraft
Bolag
Vattenfall
Plac 2016 (-15)
-6-10000
000
-6000
-8-12000
000
-8000
-10-10000
000
-12-12000
000
* Skellefteå Kraft, Öresundskraft och Elverket Vallentuna har inte velat delge hur många
elhandelskunder de har. Siffrorna från dessa bolag bygger på vår beräkning.
** Vi har reviderat Eons siffra från förra årets sammanställning sedan det framkommit att den
innefattade även företagets svenska gas- och värmekunder.
Källa: Elhandelsbolagen
Sammanställt av Magnus Stattin och Björn Forsberg
Så gjorde vi listan
Vi har fått fram uppgifterna genom att tillfråga bolagen om hur
många kunder de har. Vi kontaktade drygt 60 elhandelsbolag
runt om i landet.
Tre bolag, Skellefteå Kraft, Öresundskraft och Elverket Vallentuna, har valt att inte berätta om hur många elhandelskunder de
har. Siffrorna för dessa bolag bygger på vår beräkning baserat på
årsredovisningar och annan tillgänglig information om bolagen.
Energimarknaden Topp 30 2016
5
VIKTIGASTE FRÅGORNA
xxxxx
25 viktigaste framtidsfrågorna
Placering
Viktigaste frågorna för elhandelsbolagen
Poäng
1
Blocköverskridande energiuppgörelse
190
2
Revidering av skatter och subventioner
140
2
Möjligheter att behålla och få avkastning för traditionell
storskalig kraftproduktion
140
4
Ökad innovationsförmåga och förändringsledning
130
5
Lösning på effektfrågan
110
6
Ny marknadsdesign
90
6
Erbjuda lösningar för hållbara städer
90
8
En fungerande elnätsreglering
80
8
Införandet av elhandlarcentrisk modell
80
10
Ett fungerande utsläppsrättshandelssystem (ETS)
60
11
Utveckla och fördjupa kundrelationerna
30
11
Hållbarhet, en 100 % hållbar agenda
30
11
Bidra till en fossilfri fordonsflotta
30
11
Övergången till en förnyelsebar och hållbar energi­
produktion
30
11
Nordisk slutkundsmarknad
30
11
Införande av timvis mätning och avräkning för alla kunder
30
11
Övergången till förnyelsebar och hållbar storskalig energi­
produktion
30
18
Utökad mikroproduktion
20
18
Kundnöjdhet ­– anseende och äkthet
20
18
Utveckla energitjänster
20
21
Hur inkluderar vi kunderna i den framtida energiomställ­
ningen?
10
21
Skapa förutsättningar och handlingsutrymme för att möta
en Nordisk och på sikt Europeisk slutkundsmarknad
10
21
Digitalisering
10
21
Aktivt driva mot en mer kundvänlig elmarknad (ta bort an­
visningsavtal, bindningstider etc)
10
21
Ökad efterfrågeflexibilitet
10
FYRA VIKTIGASTE FRÅGORNA
Block­över­skridande
energi­upp­­görelse
16,6 %
Ökad
innovations­
förmåga
12,5 %
Lösning
på effekt­
frågan
12,5 %
Behålla och få avkastning
för traditionell storskalig
kraftproduktion 12,5 %
Så här fördelade sig rösterna när vd:arna valde
ut den allra viktigaste framtidsfrågan för sitt
­företag. Flest andel röster fick en blocköverskri­
dande e
­ nergiuppgörelse med 16,6 % av rösterna.
Så gjorde vi listan
Vi bad vd:arna i landets 30 största energikoncerner att välja ut de tre viktigaste framtidsfrågorna för
just deras företag. När vi sammanställde deras svar gav vi 30 poäng till ettan, 20 poäng till tvåan och
tio poäng till trean.
Följande 24 företag deltog i undersökningen: Vattenfall, Uniper, Eon, Fortum, Skellefteå Kraft,
Mälarenergi, Jämtkraft, Göteborg Energi, Holmen Energi, Tekniska verken i Linköping, Umeå Energi,
Karlstads Energi, Söderenergi, Övik Energi, Kraftringen, Borås Elnät, Ellevio, Eskilstuna Energi och
Miljö, Bixia, Hafslund Sverige, Telge Energi, Mölndal Energi, God El, Halmstad Energi och Miljö.
6
Energimarknaden Topp 30 2016
Övrigt
45,9 %
Behovet av tydliga
spelregler väger tyngst
De viktigaste framtidsfrågorna för vd:arna i de största svenska energikoncernerna är knutna
till behovet av tydliga politiska spelregler.
ATT EN BLOCKÖVERSKRIDANDE energiuppgörelse och revidering av skatter och
subventioner blir de viktigaste frågorna
detta år när det slutförhandlas i Energikommissionen känns väntat.
En blocköverskridande energiuppgörelse
blev klar vinnare i undersökningen på
föregpående uppslag där vd:arna för landets
30 största energikoncerner tillfrågats om de
tre viktigaste framtidsfrågorna för just deras
företag. Undersökningen gjordes veckorna
innan energiuppgörelsen blev klar den
10 juni.
En blocköverskridande energiupp­görelse
fick 190 poäng följt av revidering av skatter och subventioner och möjligheter att
behålla och få avkastning för traditionell
storskalig kraftproduktion som båda delade
andraplatsen med 140 poäng.
Energibranschen är i omdaning och på
många sätt gäller inte gamla sanningar
längre. Många företagsledningar talar
om behovet av att bejaka innovation och
nytänkande. Ökad innovationsförmåga och
förändringsledning hamnade på fjärde plats
i undersökningen med 130 poäng. På femte
plats hamnade en lösning på effektfrågan
med 110 poäng.
En av de frågor som diskuterats mest
under året är behovet av en ny marknadsdesign. Det finns många åsikter i frågan om
dagens modell kommer att fungera även de
kommande åren eller om det behöver ske
förändringar kring marknadens konstruktion och drivkrafter. Behovet av ny marknadsdesign hamnade på sjätte plats med
90 poäng.
På tio i topplistan hamnade också i tur
och ordning erbjuda lösningar för hållbara
städer, en fungerande elnätsreglering, införandet av elhandlarcentrisk modell och ett
fungerande utsläppsrättshandelssystem. n
”Måste bli möjligt att få avkastning för kvalitet”
Hans ­Kreisel, vd Skellefteå Kraft
SKELLEFTEÅ
KRAFTS VD Hans
Kreisel ser behovet
av en ny marknadsdesign som den centrala
frågan just nu och har lanserat ett eget förslag
på en helhetslösning för hur det skulle kunna
se ut.
— På ett plan är läget för Skellefteå Kraft
bra just nu. Men det känns att vi befinner
oss i glappet mellan två system. Dessutom
bedriver vi en verksamhet med mycket vatten- och vindkraftproduktion som är elprisberoende och det är klart att vi påverkas av
det låga elpriset, säger Hans Kreisel.
Hans Kreisel menar att energibranschen
befinner sig i ett paradigmskifte. Den
marknadsdesign vi har i dag tillkom vid
avregleringen av den svenska elmarknaden
på 90-talet. Efter förebilder från Europa
och USA konstruerades den svenska elmarknadsmodellen som fram till i dag har
varit framgångsrik på att säkra priset till
slutkunderna.
Men i den situation branschen befinner
sig i behövs nya lösningar för att komma
vidare från dagens situation med rekordlågt elpris och få aktörer som har råd att
investera och få betalt för ny produktion.
— Vi måste skapa möjligheter till nyinvesteringar. En ny marknadsdesign måste
ta hänsyn till och ge avkastning för diverse
kvalitetsaspekter hos de tjänster som
energiföretagen står för. Det kan handla om
allt från satsningar på förnybar produktion,
leveranskvalitet och svängmassa i näten,
säger han och anser att en ny marknadsdesign måste vara en helhet som fungerar
i det politiska rummet.
Hans Kreisel tolkar att de politiska
vindarna just nu blåser mot att kärnkraften ska fasas ut och ersätts med förnybar
energi och förnybar effekt.
I SKELLEFTEÅ KRAFTS förslag finns
dagens Energy Only-marknad kvar. En av
hörnpelarna blir att få till stånd ett fun­
gerande pris på koldioxidutsläpp genom av
revidera det europeiska utsläppsrättshandelssystemet, EU ETS. I förslaget samarbetar Sverige med länderna i nordvästra
Europa, som på många sätt har samma förutsättningar. Andra åtgärder som föreslås
är utbyggnad av transmissionsnäten och
satsningar på efterfrågeflexibilitet.
— Förhoppningen är att detta är ett system som leder till möjligheter att investera
i storskalig landbaserad vindkraft och
effekthöjning av älvarna.
I väntan på övergripande beslut kring
spelregler och eventuellt en ny markandsdesign är manöverutrymmet för aktörerna
i energibranschen begränsat.
— Det är några få spelare som kan
investera vindkraft. Vi på Skellefteå Kraft
har till exempel lyckats hitta en leverantör
i Kina vars vindturbiner passar i svensk
miljö samtidigt som vi kunnat hålla nere
kostnaderna. För vattenkraften finns det
inga investeringsmöjligheter just nu.
Tidigare i vår aviserade Skellefteå Kraft
att bolaget investerar nästan 500 miljoner
kronor i ett vindkraftprojekt tillsammans
med Fortum i Solberg på gränsen mellan
Västerbotten och Västernorrland.
Ett djärvt beslut kan tyckas för ett kommunalt bolag.
— Soliditeten är god i företaget och det
finns ett visst utrymme för investeringar.
Man kan säga att det finns en krigskassa,
säger Hans Kreisel.
En viktig komponent i omdaningen
av den svenska energimarknaden är en
blocköverskridande uppgörelse.
— Stabila villkor är en sak vi som bransch
aldrig någonsin kan kräva. Men eftersom
politikerna gör anspråk på att skapa marknadsdesignen så måste de också ta ansvar
för att den fungerar. Nu behöver vi ta nästa
skutt och då behöver vi en överenskommelse. Alla partier kanske inte kan vara
med i en sådan. Men de partier som gör
anspråk på att vara statsbärande bör ingå
i en uppgörelse. Om inte de tar ansvar
i frågan uppstår stora risker, säger Hans
Kreisel. n
Energimarknaden Topp 30 2016
7
INTERVJU
”Energiuppgörelsen kan bana
väg för bättre investeringsklimat”
Monica Karlsson, vd Halmstad Energi
ATT FÅ TILL stånd
en bred politisk energiuppgörelse och tydliga
spelregler är den centrala frågan för den
svenska energibranschen. Att det blev en
uppgörelse är viktigare än att alla detaljer
blev perfekta. Det säger Monica Karlsson,
styrelseordförande för Energiföretagen
Sverige och vd för Halmstad Energi och
Miljö.
— Det är viktigt att de investeringar som
gjorts för att förlänga livstiden för våra
kärnkraftverk blir väl använda pengar
genom att effektskatten avvecklas och att
våra kvarvarande kärnkraftsreaktorer kan
utnyttjas hela sin livslängd till runt 2040.
På sikt går vi givetvis mot ett helt förnyelsebart energisystem. Sverige har väldigt goda
förutsättningar, inte minst genom vattenkraften, säger Monica Karlsson som tror att
den politiska uppgörelsen kan leda till att
det åter blir fart på investeringsklimatet.
Någon ny marknadsdesign tror hon
dock inte är nödvändig kortsiktigt. Dagens
Energy Only-modell kommer att fungera
även de närmaste åren.
Investeringsklimatet just nu beskriver
hon som väldigt svalt.
— På elsidan står vi helt handfallna nu.
Det är svårt att göra något överhuvudtaget. Vi valde att bygga en solcellspark
här i Halmstad för en tid sedan. Det är ett
projekt som inte lönar sig på kort sikt, men
vi tycker det är viktigt att visa vägen framåt.
Något utrymme för ytterligare investeringar just nu finns inte.
TILL VARDAGS ÄR Monica Karlsson vd för
Halmstad Energi och Miljö.
— Vår bas ligger i fjärrvärmeproduktion
och elnät. Sen har vi även lite elproduktion
och elhandel. På kort sikt står vi oss väl och
kan vara trygga. Men man kan säga att vi
lever på gamla lagrar och det gäller att vara
aktiv, jobba på annat sätt än tidigare och
utveckla energi- och miljötjänsterna. Vi ser
risker för att våra större företagskunder
kan komma att välja andra alternativ.
Hur agerar du som vd för att hantera
framtidsfrågorna?
— Man kan säga att jag bedriver trendoch omvärldsspaning. Utvecklingen går
mot en ökad digitalisering där möjligheterna att erbjuda kunderna olika tjänster för
att öka deras livskvalitet blir större. Vi går
också mot ett nytt förhållande gentemot
kunderna när de i allt högre grad också blir
producenter.
— Jag ser stora möjligheter inom ramen
för uppdraget. Det gäller att tänka nytt,
bejaka innovation och att expandera i det
lilla. Jag har haft det här uppdraget som vd
i Halmstad i fem år snart. Vi jobbar mycket
med värderingsfrågor och tittar på kundbehov. Det gäller att förstå att vi verkligen är
en aktör på markanden. Som ett kommunalt bolag har vi också ett uppdrag att vara
med och hjälpa till i samhällsbyggnaden
och bygga den hållbara staden. n
”Elnätet är branschens nyckel till delningsekonomin”
Jonas Abrahams­son, vd Eon
DE VIKTIGASTE
FRAMTIDSFRÅGORNA för Eon
Sveriges vd Jonas
Abrahamsson är
behovet av en ny
marknadsdesign och en
fungerande elnätsreglering.
— Elnätet är energibranschens internet.
Det är genom elnätet vi kan koppla ihop
kunderna och erbjuda energitjänster. Det
är jätteviktigt att kunna utnyttja den nya
tekniken och fullt kunna delta i den nya
delningsekonomin. Därför behöver vi accelerera investeringstakten i elnätet. Tyvärr
har reglerna kring elnätsregleringen de
senaste åren varit oförutsägbara och det
är olyckligt. Det här är en verksamhet som
kräver framförhållning och då behöver vi
ett tydligt och förutsägbart regelverk, säger
Jonas Abrahamsson.
Han har också engagerat sig i frågor
kring utvecklingen av smarta elnät i Sverige. Han är en av ledamöterna i styrgrup-
8
Energimarknaden Topp 30 2016
pen för Forum för smarta elnät som nu
drar igång sin verksamhet.
En ny marknadsdesign krävs för att
säkerställa leveranssäkerheten och för att
hitta ett fungerande system för att investera i förnybart, menar Jonas Abrahamsson.
— Vi behöver en prissättning av planerbar effekt. Jag förordar en kapacitetsmarknad som verkligen är en marknad och inte
en subvention.
Han vill se en omprövning av elcertifikatsystemet.
— Elcertifikatsystemet fungerar inte. Det
leder till framtunga investeringar. Sverige
är nästan det enda landet som håller kvar
vid den här lösningen. Jag skulle vilja se att
vi går över till ett auktionsbaserat system.
JONAS ABRAHAMSSON BESKRIVER läget
för Eon Sverige just nu som ”spännande”.
Bolaget är mitt uppe i separationen från
sina tillgångar i äldre energiproduktionsslag
som hamnar i det börsnoterade bolaget
Uniper. Kvar i Eon ligger den förnybara
produktionen, elhandel, elnätet och energitjänster. Ett stort fokus ligger på att bejaka
digitaliseringen och att hitta nya affärsmöjligheter i den nya delningsekonomin.
— Det är ett modigt beslut som koncer­
nen har tagit. Vi befinner oss precis i
slut­spurten av delningen. Vi slipper vissa
politiska risker genom separationen, men
är fortfarande beroende av vad som händer
i Uniper och de politiska beslut som fattas.
Jonas Abrahamsson är i sin vd-roll fokuserad på att genomföra den kulturförändring som krävs i företaget.
— Vi har fått bättre förutsättningar att ta
oss an framtidsfrågorna genom splittringen. Vi jobbar mycket med innovation både
hos oss själva och tillsammans med våra
partners. Vi försöker bejaka digitaliseringens möjligheter. Vi hamnade till exempel
på sjunde plats när det nederländska konsultföretaget Bearingpoint nyligen granskade hur bra de största svenska bo­lagen är
på att utnyttja digitalisering. Det visar att vi
har kommit en bit på vägen. n
Energinätverket
EXPERTIS, ANALYS & AFFÄRSNYTTA
Energibranschen befinner sig i ett systemskifte och står inför stora omdaningar.
Energinätverket – Energimarknadens nya nätverk – vänder sig till chefer och experter
inom energimarknaden som vill ha koll på det senaste inom politik och näringsliv.
I programmet kommer du bakom kulisserna, träffar nyckelaktörer och får ett
fördjupat erfarenhetsutbyte av värdefull kompetens mellan branschens olika aktörer.
SOM MEDLEM I ENERGINÄTVERKET FÅR DU:
➤ Större säkerhet i omvärldsbevakning
i Sverige och EU
➤ Analys och strategi
➤ Nya affärsmöjligheter och inspiration om
spännande företag
➤ Kunskap om medie- och lobbyarbete
➤ Det senaste inom lagstiftningen
➤ Möjlighet till samverkan med andra aktörer
i energibranschen
AXPLOCK UR PROGRAMMET 2016/2017:
➤ På gång i Bryssel –det politiska spelet och
påverkansarbetet.
➤ Morgondagens energiföretag – behovet av
nya affärsmodeller och ny kompetens.
➤ Energipolitiken efter energikommissionen.
➤ Digitaliseringen av energibranschen.
» Vi befinner oss
i omvälvande tider
där stora delar av
energimarknaden
behöver definieras om.
Dialogen är nu vårt
viktigaste verktyg,
därför välkomnar vi Energinätverket,
Energimarknadens initiativ att skapa
en samlingspunkt för detta. «
HANS KREISEL,
KONCERNCHEF, SKELLEFTEÅ KRAFT
» För mig som arbetar
i energibranschen
börjar arbetet på allvar
när Energikommissionen
kommit i mål. Energinätverket kommer att
ge ytterligare bränsle till
dessa frågor och värdefulla kontakter
från hela branschen. «
JENS BJÖÖRN,
KOMMUNIKATIONSCHEF, FORTUM
SÄKRA DIN PLATS,
VÄLKOMMEN MED DIN INTRESSEANMÄLAN!
Mer information och anmälan: www.energimarknaden.com
ANALYS
Många aktiva val att göra
Elbolagen måste göra aktiva val för att förbli konkurrenskraftiga. Oavsett politiska
beslut finns det ett antal förändringar som är mer eller mindre självklara, konstaterar
Henrik Tegnér från Accenture i sin analys av energibranschens rankning av fram­
tidens viktigaste framtidsfrågor.
P
OLITISKA BESLUT. Det är vad
som toppar listan på de viktigaste
framtidsfrågorna för ledningarna
i de största energibolagen.
Nu gjordes den undersökningen innan
energi­överenskommelsen offentliggjordes
och det är troligt att bolagen nu tycker att
de fått svar och ökad tydlighet vad gäller
en blocköverskridande energiöverenskommelse och ändrade skatter och subventioner vilka var de två viktigaste frågorna för
bolagen.
Betyder det nu att allt är frid och fröjd
vad gäller den politiska arenan? Troligen
inte, eftersom flera av frågorna på listan inte
behandlats i energiöverenskommelsen, till
exempel kring marknadsdesign och handel
med utsläppsrätter (ETS). Samma dag
som energiöverenskommelsen offentliggjordes skickade ett trettiotal europeiska
energibolag, däribland Vattenfall, Fortum
och Eon, ett brev där de lyfter fram vikten
av ett relevant pris på koldioxid genom
ETS. Det är intressant att se att många av
de stora bolagen nu står bakom ett pris på
koldioxid, även om de inte är ett nytt tema
i debatten. 2014 gjorde Eurelectric tillsammans med Accenture en analys av kostnader
för energiomställningen i Europa som lyfte
fram ett relevant pris på koldioxid som en
av de viktiga parametrarna.1 Rapporten
visar också tydligt på kostnaden för att ha
olika stödsystem i olika länder vilket driver
ökade kostnader för Europa som helhet
och där icke-marknadsbaserade mekanismer och kapacitetsmarknader riskerar att
undergräva effektiviteten i elmarknaden.
Även om slutsatserna i den rapporten redan
då fick medhåll av de flesta energibolagen
och EU-kommisionären, så har inte mycket
förbättrats på den punkten de senaste åren.
VI MENAR ATT politiska beslut spelar
en viktig roll för att forma den framtida
elbranschen men att det är minst lika viktigt
att elbolagen själva gör aktiva val och utvecklas så att de förblir konkurrenskraftiga i
10
Energimarknaden Topp 30 2016
takt med att kundernas och samhällets krav
energisystem med en stor andel intermitförändras. Det är tydligt att oavsett politiska
tenta kraftkällor.
beslut så finns det ett antal förändringar
Det finns ett flertal lösningar på problesom kan anses som mer eller mindre självmatiken med stora effektsvängningar koppklara.
lade till produktion, lagring, optimering av
Andel förnyelsebar och intermittent
elsystemet och efterfrågestyrning. Samtliga
produktion kommer att öka i den svenska
lösningar genomsyras av digitalisering och
produktionsmixen. Självklart finns det olika
eftersom produktionsmixen likväl som
uppfattningar om hur snabbt förändringen
distribueringssättet och användandet komkommer gå och hur stor andelen kommer
mer att förändras finns det stora möjligheter
att bli, men trenden i sig är redan ett faktum. för nya aktörer att ta marknadsandelar
I den svenska produktionen under
genom att specialisera sig på en del av
2015 var andelen vindkraft
kedjan. Som bolag i branschen
nästan 11 procent och om
är det viktigt att välja väg och
”Det är minst
vi tittar tillbaka till 2008
bestämma sig för vilken roll
lika viktigt att elbolagen
var andelen knappt 1,5
man vill ha i det framsjälva gör aktiva val och
procent. Ännu mer intida energisystemet. Den
utvecklas så att de förblir
tressant är fördelningen
tredje viktigaste frågan
konkurrenskraftiga
över året. Som mest, för
enligt elbolagen; att få
i takt med att
en enskild timma under
behålla och få avkastning
kundernas och
2015, utgjordes över en
på traditionell storskalig
samhällets krav
tredje­del av Sveriges totala
kraftproduktion, är inte ett
förändras.”
produktion av vind , jämfört
mål för varken kunder, allmed 2008 då det var som mest
mänhet eller myndigheter, utan
7 procent. Under 2008 så fick vi
något som bolagen själva måste
under närmare hälften (47 procent) av årets
åstadkomma.
timmar mindre än 1 procent av vår elproduktion från vind medan motsvarande siffra OM VI SKA ÖVERGÅ till att titta på vägen
framåt, kan vi utgå från en analys som
2015 var nere på under 0,6 procent eller 53
World Economic Forum och Accenture gjort
timmar.2 Förändringen kommer att fortsätta
och även om det är rimligt att anta att det
tillsammans som belyser möjliga positioner
kommer finnas en viss mängd kärnkraft
på marknaden som energibolagen kan ta.3
Resultatet är fyra olika typer av verkkvar i det svenska elsystemet under många
samhetsmodeller som spänner över hela
år, så kommer ny produktion till största
värdekedjan:
delen på kort sikt vara vind och på längre
• Optimering av anläggningstillgångar
sikt även sol och andra förnyelsebara källor.
• Produktions- och systemoptimering
Produktionen kommer också att förändras
• Kundfokus
från att vara storskalig till en större andel
• Utökade tjänster bortom energi
småskalig produktion med ett stort antal
aktörer på marknaden.
PRODUKTIONSFÖRÄNDRINGEN innebär
förändrade krav på alla led i elmarknaden
— från produktion, via distribution och hela
vägen ut till kund. Det främsta problemet
som måste lösas är de effekttoppar och
effektdalar som kommer att uppstå i ett
OPTIMERING AV ANLÄGGNINGSTILL­
GÅNGAR. En möjlig position att ta
i värde­kedjan är att fokusera på att ha rätt
tillgångar och att förvalta de tillgångarna
effektivt. Att välja rätt typer av investeringar
är den långsiktigt viktigaste frågan — ett
trots politisk styrning
antal av de viktigaste frågorna för bolagen
berör just den frågeställningen. Investering­
arna kan vara storskaliga i både produktion
och distribution, så väl som mikroproduk­
tion. Därtill finns det många möjligheter att
effektivisera förvaltningen av tillgångar, med
sensorer och analys av realtidsinformation
som kan användas för prediktivt underhåll.
Digitala lösningar som stöd till underhålls­
personalen kan användas både för att öka
effektivitet och säkerhet.
PRODUKTIONS- OCH SYSTEMOPTIMERING. Både distributionsnäten och
energisystemet som helhet kan optimeras
och det finns nu många nya möjligheter
med bättre och billigare sensorer, bättre
tillgång till bandbredd för dataöverföring
och förbättrad analytisk förmåga. Även
om det är tillgången till teknik som är en
underliggande drivkraft, så är utmaningen
för bolagen egentligen inte primärt på det
tekniska planet, utan istället att hitta rätt
affärsmodeller. I undersökning hos ledande
branschföreträdare i Europa ställdes frågan
om vad som var den största utmaningen i att
få till innovation på marknaden. Endast 4%
svarade att det var teknik och 42% svarade
att det är att hitta den rätta affärsmodellen.4
KUNDFOKUS. U
nder många år har energi­
branschen pratat om ett ökat kundfokus och
att vara kundcentrerade. Fortfarande ligger
huvudfokus för konkurrensen på pris, även
om det finns andra parametrar som blir vik­
tigare. Självklart kan det fortfarande finnas
en plats för företag som har låga kostnader,
hög effektivitet och huvudfokus på att kon­
kurrera och vinna nya kunder på pris. Det
gäller dock i så fall att att inte fastna i fällan
av att köpa kunder dyrt som det sedan är
svårt att behålla. För de bolag som vill ta en
annan position finns en stor möjlighet att
utveckla digitala produkter och tjänster för
hur kunder använder energi, optimerar sina
hem, väljer produkter, hanterar användning
och betalning samt integrerar egen produk­
tion.
UTÖKAT ERBJUDANDE BORTOM ENERGI.
Flera av energibolagen tittar på erbjudan­
den som ligger utanför den traditionella
rollen med energiförsörjning, till exempel
inom smarta städer eller smarta hem. Det
kan vara lösningar till konsumenter, men
också till kommuner och offentlig sektor,
fastighetsbolag samt andra företag. Högt
upp på listan över viktiga frågor för energi­
bolagen kommer att erbjuda lösningar för
hållbara städer. Här finns det möjlighet
att utnyttja energibolagens ställning och
kompetens för att erbjuda tjänster som
är differentierade och där pris inte är det
enda som står i fokus. Även här är det i stor
utsträckning digitalisering och ny teknik
som hjälper till att skapa möjligheter för
energibolagen.
Förändringarna i branschen kan gå
snabbt och det är långt ifrån säkert att de
största bolagen idag är vinnarna i framtiden.
Utöver de traditionella konkurrenterna
finns även flera andra aktörer som tradi­
tionellt inte konkurrerat med energibran­
schen, men som tar sig in och kan förändra
definitionen av branschen. Exempel kan
vara Nest, med sina termostater och styr­
ning av hemmet, Tesla, med både elbilar och
lagring eller Next Kraftwerke, med virtuella
kraftverk (så kallade VPP) både på produk­
tions- och förbrukningssidan.
Kunderna förväntar sig också produkter
och kommunikation som är relevanta och
anpassade till dem. Det går inte att se alla
kunder som ett stort kollektiv utan de måste
behandlas som individer. Kunderna förvän­
tar sig också att en meningsfull relation till
sitt energibolag. Det innebär att fokus måste
vara på de parametrar som är viktiga för
den individuella kunden.
Bland de viktigaste frågorna för bolagen
finns det några som är relaterade till kun­
den; marknadens design, elhandlarcentrisk
modell och nordisk slutkundsmarknad. Det
är viktigt att regleringen kring marknaden
fortsätter att utvecklas för att förenkla för
kunder och för de företag som vill introdu­
cera nya och innovativa lösningar. Samtidigt
så är det minst lika viktigt att energiföre­
tagen inte väntar på nya regleringar, utan
aktivt driver fram nya lösningar.
För att lyckas krävs innovationsförmåga
och förändringsledning, vilket också är den
fjärde viktigaste frågan på listan. Det finns
mycket att göra för energibolagen för att
anpassa sig till en ny framtid, i alla fall om
det är dagens aktörer som vill vara vinnarna
även på framtidens energimarknad. n
FÖR DE BOLAG som vill ha kunden i fokus
är det intressant att följa listan över de
största elbolagen i Sverige. Förra året ana­
lyserade vi listan och varför den såg ut som
den gjorde. Liksom vi konstaterade förra
året så är det även i år så att förändringarna
på listan generellt är små. Några bolag har
klättrat både i antal kunder och i placeringar
på listan. Generellt för de företag som
lyckas växa är ett tydligt fokus på en önskad
tillväxt. De lyckas genom att antingen ha
tydliga produkter och erbjudanden anpas­
sade till sin målgrupp, effektiva säljkanaler,
attraktiva priser eller fokus på kundnöjdhet.
Trots det ser vi att det finns mycket
mer energibolagen kan göra för att lyckas
attrahera kunder som också ger långsik­
tig lönsamhet och framgång till bolaget.
I ­Accentures undersökningar om framtidens
energikonsument, New Energy Consumer5,
har vi i år identifierat ett antal trender
i kundernas förväntningar. De önskar
tillgång till sitt energibolag när de själva vill
och kommunikation som är intuitiv, enkel
och konsekvent oavsett kanal och tidpunkt.
Henrik Tegnér,
Accenture
Forging a joint commitment to sustainable and
cost-efficient energy transition in Europe, En
rapport from Eurelectric framtagen i samarbete
med Accenture, juni 2014
1
Förbrukning och tillförsel per timme, Svenska
Kraftnät, 2008 och 2015, Accentureanalys
2
World Economic Forum in collaboration with
Accenture (2016) Digital Transformation of
industries: Electricity, World Economic Forum
White Paper. URL: http://reports.weforum.org/
digital-transformation-of-industries/wp-content/blogs.dir/94/mp/files/pages/files/wefdti-electricitywhitepaper-final-january-2016.pdf
3
Eurelectric Annual Convention, Vilnius, juni
2016, elektronisk omröstning under ledning av
Accenture
4
5
Accenture, New Energy Consumer, 2016
Energimarknaden Topp 30 2016
11