Källa: ”Kvinnor, män och energi: mat, produktion och användning”, FOI

Mersmak av
jämställdhet
NV Eko, IESN
Tord Pettersson
Nenet
Nenet www.nenet.se
• är oberoende och icke vinstdrivande
• ska öka användningen av förnybar energi, samt
miljöanpassad och energieffektiv teknik
• har projektdriven verksamhet
•ägs av samtliga kommuner och landstinget i
Norrbotten.
• ingår i ett europeiskt nätverk med hundratals
andra regionala och lokala energikontor.
• har i dag huvudkontor i Luleå och projektkontor i
Umeå och Jokkmokk
Fråga 1: Vem har
makten över
energibesluten?
Motivera ditt svar!
Utgångspunkt 2007
Energibranschen är av tradition mansdominerad.
SCB:s statistik över anställda i åldern 16-64 år i
Norrbotten år 2005 visade bl a att andelen kvinnor
bland:
• verkställande direktörer, verkschefer med flera
var 12 procent.
• civilingenjörer, arkitekter med flera var 18
procent.
• ingenjörer och tekniker var 11 procent.
Eftersom dagens energiförsörjning och samhällen i
Norrbotten är resultat av tidigare beslut, kan man
nog säga att det vi nu ser är resultatet av olika
beslut fattade av i huvudsak män.
IESN
Insatser för ett energieffektivt och starkt
näringsliv (forts ”energieffektivt företagande”)
2009-2011
NV Eko
Norrbottens och Västerbottens energi- och
klimatoffensiv
(för en hållbar näringslivsutveckling)
2009-2012
Mål/aktiviteter
Exempel:
- Kick off inkl seminarium om jämställdhet,
mångfald m m (bl a Röda korset)
- Införande av tal- och översättningsfunktioner på
hemsidan (www.nenet.se)
- Genomslag i marknadsföring och information
(inkl inbjudningar och platsannonser)
- Mål att öka jämställdheten
- Åtgärder för att intressera och aktivera kvinnliga
företagare och intressenter, samt
kvinnodominerade branscher
- Använda befintliga kvinnliga nätverk
- (Även mål att öka medvetenheten om, samt
motverka varje form av, diskriminering)
Indikatorer m m
Jämn fördelning mellan könen avseende:
 deltagare i projekt-, styr- och
referensgrupper
 nya arbetstillfällen
 nya företag
 deltagare i aktiviteter
 deltagare i seminarier
 mm
Ex på deltagare i referensgrupper
- NV Eko: Röda korset, samisk näring
-IESN: Maxkoncernen, Tusen nya ungdomsjobb
Ex från IESN
För att nå kvinnliga företagare har bl a:
- Inbjudningar skickats till BARBRO (nätverk för
kvinnliga byggingenjörer)
-Samtliga kommuners näringslivsfunktioner
kontaktats i syfte att få förslag på intresserade
kvinnliga företagare
-Kvinnliga företag erbjudits rådgivning under 1-2
timmars expertbesök på företaget ifråga
- Länsstyrelsens pågående projekt inom kvinnligt
företagare kontaktats
- En företagarträff i energieffektivisering inom
handeln planerats in i Luleå (10 nov)
- En företagarträff i energieffektivisering för
kvinnliga företagare planerats in i Haparanda
Exempel från övriga landet:
”De svenska resultaten visar att kvinnor är kraftigt
underrepresenterade i energiföretagens styrelser,
lika underrepresenterade som bland svenska
företag i övrigt.”
”Resultaten visar också att ensamstående män utan
barn gör av med 20 procent mer energi än kvinnor
i samma situation, och att män lägger avsevärt mer
energi på transporter än vad kvinnor gör.”
Källa: ”Kvinnor, män och energi: mat, produktion och
användning”, FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut),
2008
Fler exempel:
”Vi är övertygade om att det finns både
ekonomiska, ekologiska och sociala vinster med en
mer jämställd energibransch.”
”Energibranschen behöver nå alla sina kunder och
bemöta dem på individnivå, oavsett kön, etnisk
bakgrund eller funktionshinder. Mångfald är en del
av jämställdhetsarbetet. En bra mångfald kan ge
nya kundrelationer och affärsmöjligheter.”
Källa: ”Energi i ett genusperspektiv”, Energikontor
Sydost, 2009
Ännu fler exempel:
”Fjärrvärmebranschen står inför ett stort
rekryteringsbehov och kommer att behöva
attrahera nya grupper av människor. Hållbar
utveckling Väst arrangerar därför två workshopar
på temat jämställd rekrytering tillsammans med
Svensk fjärrvärme.”
Källa: www. hallbarutvecklingvast.se, 2010
”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv.”
”Ett likvärdigt bemötande av alla individer
oberoende av kön är en demokratisk rättighet.
Dessutom leder ett individanpassat bemötande till
större kunskap och intresse för energifrågor i hela
befolkningen…”
Källa: Energikontor Sydost, 2009
Fråga 2: Vad händer om vi
inte jämställdhetssäkrar
det pågående energi- och
klimatarbetet ?
Fråga 3: Kan ökad
jämställdhet i energi- och
klimatarbetet ge nya jobb?
Motivera ditt svar!
Tord Pettersson
www.nenet.se
[email protected]
0920-20 02 62, 070-556 29 21